Elektriska kretsar.pdf - Rolf Lövgren

More documents

Recommendations

Info

$Essaer vt 2009\SR-Ergonomi.pdf$

$Essaer vt 2010\EL-Miljoanpassad.pdf - Rolf Lövgren$

$Essaer vt 2009\LE-Grupper och team.pdf$

$KursPM ht 2010\AS_Baddmadrasser.pdf - Rolf Lövgren$

$Essaer vt 2009\MJ-Ledarskap.pdf - Rolf Lövgren$

$Essaer vt 2009\SA-Optimal projektledare i en PU ... - Rolf Lövgren$

$KursPM ht 2010\MP_Trabearbetning.pdf$

Philip Åhagen Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Passiva komponenter En passiv komponent är en komponent som fungerar i en krets utan yttre påverkan, dvs. utan en matningsspänning. Exempel på passiva komponenter är resistorer, kondensatorer och induktorer. Resistorer En resistor, eller motstånd, karakteriseras av sin resistans. Det vanligaste motståndet i elektriska kretsar är stavmotståndet. De kan bestå av en keramisk stav, där ytan är belagd med en metallfilm eller ett kolskikt eller så kan de bestå av en kolmassa där lednigarna "bakats" in i massan. Motstånd kan delas upp i två grupper, linjära och olinjära motstånd. Linjära motstånd är motstånd som är oberoende av ström, spänning, värme osv. Om resistansen istället varierar med dessa faktorer benämns det som ett olinjärt motstånd. Då motstånd i vissa fall kan vara små till storleken används färgkoder för resistansförmågan. Detta för att lättare kunna läsa av motståndets resistans. Vid köp av motstånd kan en tabell för avläsning medfölja. En sådan tabell kan ses i figur 1. Figur 2 - Färgschema för motstånd Page 6 of 12
Philip Åhagen Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Kondensatorer I likhet med motstånd har även en kondensator en viss resistans med skillnaden att kondensatorns resistans är varierade beroende på strömmen frekvens. Är frekvensen på strömmen hög gör kondensatorn lite motstånd är frekvensen låg gör kondensatorn högre motstånd. En komponent med denna egenskap kallas för reaktans som i likhet till resistans mäts i ohm. Eftersom resistansen hos en kondensator varierar med frekvensen på strömmen kan ej ett fast värde fastställas. Istället beräknas resistansen vid en viss frekvens. Den beräknade resistansen är bara aktuell vid exakt den frekvensen den beräknats vid. Kondensatorn (Figur 2) har även förmågan att lagra ström och sedan ge ifrån sig allt på bråkdelen av en sekund. Den laddning som kondensatorn kan lagra styrs av två elektrisktladdade plattor som avgränsas mot varandra med ett isoleringsmaterial. Det som sker när kondensatorn laddas är att en förskjutningsström flyter genom ledningen. När kondensatorn därefter korsluts laddas den ur snabbt. Kondensator används t ex i en fotoblixt där den först har som funktion att lagra energi och sedan snabbt kunna ge ifrån sig stora strömstyrkor. Denna stora strömstyrka passerar därefter genom en tråd med xenongas runtomkring, vilket ger det starka ljuset i en fotoblixt. Figur 3 - Kondensatorns uppbyggnad Page 7 of 12
Page 1 and 2: Philip Åhagen Rolf Lövgren Mälar
Page 5: Philip Åhagen Rolf Lövgren Mälar

Elektriska kretsar.pdf - Rolf Lövgren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?