Forsknings - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

Ansökan från Södertörns högskola om examensrätt på forskarnivå för området 

Miljövetenskapliga studier 

Södertörns högskola startades 1996 och har nu ca 12 000 studenter per år. Högskolan bedriver utbildning och forskning 

inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Här finns också en lärarutbildning med interkulturell profil. 

År 2009 hade högskolan 55 professorer och runt 100 doktorander. Under 2009 var Södertörns högskolas totala omslutning 

613 miljoner kronor och forskningsvolymen uppgick till ca 290 miljoner kronor. 

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå 

nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden 

mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. En viktig profil är Östersjö- och Östeuropaforskning.

Dnr 352/40/2010 

Förord 

I Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategi betonas 

ambitionen att erhålla examensrätter på forskarnivå för högskolans starka 

forskningsprofiler. Strategin ligger väl i linje med den strävan som har funnits 

sedan högskolans start om att bygga upp en universitetskultur. 

Södertörns högskola ansöker nu om rätt att utfärda generell examen på 

forskarnivå inom fyra områden: 

- historiska studier 

- kritisk kulturteori 

- miljövetenskapliga studier 

- politik, ekonomi och samhällets organisering 

Inom dessa områden finns en omfattande forskning av hög kvalitet, goda 

handledarresurser, många doktorander och en väl fungerande infrastruktur. 

Det finns en stabil och långsiktig finansiering av forskning och 

forskarutbildning. 

Södertörns högskola står väl rustad att på egen hand bedriva 

forskarutbildning. Verksamheten har en sådan kvalitet och omfattning att 

utbildning på forskarnivå kommer att kunna bedrivas på hög vetenskaplig 

nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar. 

Ingela Josefson 

Rektor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. Område och forskarutbildningsämne ....................................................................... 3 

2. Område för examensrätt ......................................................................................... 3 

Områdets omfattning och avgränsning ........................................................................... 3 

Områdets utvecklingsmöjligheter .................................................................................. 3 

Forskning inom området vid Södertörns högskola ............................................................ 5 

Området och högskolans utbildningar ............................................................................ 6 

Anknytning till Södertörns högskolas Östersjö- och Östeuropaprofil ................................... 7 

Samverkan med det omgivande samhället ...................................................................... 8 

3. Högskolans kvalitetsarbete ................................................................................... 10 

Tidigare erfarenheter .................................................................................................. 11 

Organisation för kvalitet .............................................................................................. 11 

Anordnande och avveckling av forskarutbildningar .......................................................... 13 

Allmän studieplan och individuella studieplaner .............................................................. 14 

Sammanfattning av kvalitetsarbetet ............................................................................. 15 

4. Forskarutbildningsmiljö ......................................................................................... 16 

Handledarresurser ...................................................................................................... 16 

Miljövetenskapens forskningsinriktning och vetenskapliga bredd ...................................... 17 

Forskningsproduktion .................................................................................................. 19 

Kreativ miljö .............................................................................................................. 20 

Kvalitetsdrivande forskarutbildning ............................................................................... 21 

Den tänkta uppläggningen av utbildningen .................................................................... 23 

Planerad doktorandrekrytering ..................................................................................... 24 

Anknytning till yrkesliv och omgivande samhälle ............................................................ 25 

Samarbete med andra lärosäten .................................................................................. 26 

Internationalisering .................................................................................................... 27 

5. Handledarresurser ................................................................................................. 29 

6. Ekonomi ................................................................................................................ 31 

Bakgrund .................................................................................................................. 31 

Områdesspecifika ekonomiska förutsättningar ................................................................ 33 

Prognos av intäkter och utgifter inom miljövetenskaplig forskarutbildning ......................... 35 

7. Infrastruktur ......................................................................................................... 38 

Bevakning av forskningsfronten ................................................................................... 38 

Informationsresurser för Miljövetenskapliga studier ........................................................ 39 

Spridning och synliggörande av forskningsresultat .......................................................... 40 

Exemplet CBEES ........................................................................................................ 41 

Arbetsplatser, laboratorier, kommunikation och IT-infrastruktur ....................................... 42 

8. Tabeller ................................................................................................................. 45 


1

BILAGOR 

A – Strategi 

B – Förslag riktlinjer 

C – Allmän studieplan inklusive kursplaner 

D – Avtal med universitet 

E – CV för möjliga handledare 

F – Publikationsförteckningar möjliga handledare 

G – CV övriga disputerade lärare 

H – Publikationsförteckningar övriga lärare 

I – Förteckning över doktorsavhandlingar 


2

1. OMRÅDE OCH FORSKARUTBILDNINGSÄMNE 

Södertörns högskola ansöker om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom 

området Miljövetenskapliga studier. Ämnet där utbildning på forskarnivå kommer 

att anordnas är Miljövetenskap. 

2. OMRÅDE FÖR EXAMENSRÄTT 

Områdets omfattning och avgränsning 

Vi definierar området miljövetenskapliga studier som forskning om hur ekologiska och 

samhälleliga system och processer interagerar med varandra i frågor som rör miljö, 

naturresurser och hållbar utveckling. Miljövetenskap är en ung disciplin som har 

etablerats under 1900-talets andra hälft då medvetenheten om nya typer av miljöoch 

naturresursproblem som kräver mångvetenskapliga ansatser har ökat. Många 

specifika forskningsområden som ingår i miljövetenskap har dock en lång tradition 

och finns inom flera andra discipliner, vilket innebär att miljövetenskap på många sätt 

är bredare än traditionella akademiska ämnen. Samtidigt är miljövetenskapen under 

snabb utveckling och ligger i framkant vad gäller utveckling av tvär- och 

mångvetenskapliga ansatser 1 . Miljövetenskap kan därmed definieras som en 

problemorienterad och pluralistisk vetenskap som grundar sig i teorier och 

metodologier från flera andra discipliner som sträcker sig från naturvetenskap till 

samhällsvetenskap och humaniora. Denna definition av miljövetenskap återspeglar 

inte bara en huvudsaklig inriktning och utveckling av forskningen inom området utan 

också i hög grad en huvudsaklig inriktning och utveckling av miljövetenskaplig 

utbildning på universitetsnivå i Sverige och många andra länder. 

Områdets utvecklingsmöjligheter 

Miljövetenskap kommer att vara av central betydelse som ett eget forskningsområde 

i framtiden. Med växande befolkningstryck, klimatförändringar och ökat nyttjande av 

jordens ekosystem och naturresurser utgör miljö- och naturresursfrågor stora 

utmaningar för ett framtida hållbart samhälle vars lösningar kräver stora satsningar 

inom forskning. Forskningen bidrar även på ett viktigt sätt till samhällsdebatten och 

forskningsfinansieringens utsikter är goda. Inom akademisk forskning har 

miljövetenskap potential att medverka i bredare teoretisk utveckling genom 

kombinationer av olika ansatser som krävs för att studera interaktioner av sociala och 

ekologiska system och processer. Miljövetenskap är i Södertörns högskolas 

forskningsstrategi 2008-2011 (bilaga a) identifierat som ett av högskolans starka 

forskningsområden och är dessutom ledande i skapandet av kontakter över 

disciplingränser. Högskolan har också via Östersjöstiftelsen sedan 2007 beviljat det 

miljövetenskapliga ämnet resurser att utveckla och stärka den miljövetenskapliga 

forskningsoch forskarutbildningsmiljön (först i form av ett planeringsanslag á 1 

miljon kr och sedan i form av ett årligt basanslag á 2,2 miljoner kr), samt 

tillsättandet av en ny professor i miljövetenskap (Kari Lehtilä tillrädde denna tjänst 

1 Våra definitioner av mång- och tvärvetenskap följer de som anges av HSV (2007). Som 

mångvetenskap avses ett forskningssamarbete mellan olika ämnen och kunskapsområden runt ett 

gemensamt problemområde, men där respektive forskare stannar inom ramen för sitt eget område. 

Tvärvetenskaplig innebär att forskarna rör sig i gränsområdena mellan de olika ämnesområdena och 

gemensamt skapar ett nytt område. Till skillnad från inom mångvetenskap bidrar då deltagarna till 

något nytt, utöver sina ursprungliga discipliner. Målsättningen inom området är således att bedriva 

internationellt stark forskning och forskarutbildning med både mång- och tvärvetenskaplig inriktning. 


3

2009). Miljövetenskapliga studier på Södertörns högskola har ambitionen att bli ett 

internationellt framstående centrum inom området. 

En särskild styrka i Södertörns högskolas miljövetenskap är dess nära samarbete 

över natur och samhällsvetenskapliga disciplingränser som till stor del möjliggörs 

genom kollegiets ämnesbredd. Kärnmiljön befinner sig på Institutionen för 

livsvetenskaper. Institutionens föregångare, avdelningen för naturvetenskap, 

grundades 1997. I början var biologi, molekylärbiologi och kemi huvudinriktningar 

där vissa forskningsprojekt hade en miljövetenskaplig profil. Det första utpräglat 

miljövetenskapliga utbildningsprogrammet, Miljö och utveckling, startades 2001 som 

ett samarbete mellan de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga 

utbildningsnämnderna. En huvudprincip var att naturoch samhällsvetenskap skulle 

ges samma vikt i programmet. Denna tvär- och mångvetenskapliga profil behölls när 

programmet senare flyttades till avdelningen för naturvetenskap, dels genom ett 

fortsatt samarbete över fakultetsgränserna, dels genom att avdelningen och senare 

Institutionen för livsvetenskaper anställde miljövetenskapligt inriktade lärare/forskare 

med samhällsvetenskaplig bakgrund. Denna tvär- och mångvetenskapliga profil som 

kombinerar samhälleliga och naturvetenskapliga perspektiv på frågor om miljö och 

utveckling har bidragit till en stabil och framgångsrik studentrekrytering. År 2007 fick 

miljövetenskap som första ämne vid högskolan även mastersrättigheter 

(Högskoleverkets Rapport 2007:46). Samarbetet inom högskolans miljövetenskapliga 

forskning fördjupas då området delas in i teman, för närvarande tre; 

miljöförändringar och ekologiska processer, miljö och utveckling samt environmental 

governance, som beskrivs i nästa kapitel. 

En viktig princip i miljövetenskapens utveckling på Södertörns högskola är att 

forskning och forskarutbildning är knutna till stabila utbildningsprogram på grundoch 

masternivå. Undervisningens forskningsanknytning kräver att lärare är aktiva 

forskare. Länken mellan undervisning och forskning möjliggör också en större 

personalstyrka och jämnar även ut effekter av variation i forskningsfinansieringen 

över tiden. Rekrytering av ny personal är viktig för inrättandet av nya 

forskarutbildningsämnen på längre sikt. Forskningsprofilen på Södertörns högskola 

aktualiserar för närvarande enbart forskarutbildning i ämnet miljövetenskap inom 

området miljövetenskapliga studier. Det miljövetenskapliga området, så som det 

definieras här, är något bredare jämfört med det miljövetenskapliga ämnet. Det 

innebär att det finns möjligheter framöver att inrätta nya ämnen inom det 

övergripande området miljövetenskapliga studier, givet att förutsättningar i fråga om 

forskarmiljö etc. är uppfyllda (avsnitt 3. Högskolans kvalitetsarbete). Med hänsyn till 

nuvarande forskningsoch utbildningsverksamhet inom området finns det 

utvecklingsmöjligheter främst i två riktningar som ännu inte har tillräcklig tyngd för 

att forma egna ämnen. Vi har forskning och utbildningsprogram i riktning mot miljö 

och hälsa (environmental health). På grundutbildningsnivå finns den relativt 

nyinrättade inriktningen internationell hälsa i programmet Utveckling och 

internationellt samarbete. På masternivå finns det ettåriga masterprogrammet 

Infectious disease control, som nära knyter an till inriktningen miljö och hälsa. En 

andra inriktning inom det miljövetenskapliga området med utvecklingsmöjligheter 

utgörs av miljöpedagogik. Utbildning för hållbar utveckling är ett viktigt mål för hela 

utbildningssystemet i Sverige och internationellt. Särskilda satsningar inom 

inriktningen har inte skett än, men det finns goda möjligheter i framtiden då naturoch 

miljövetenskap har en stark ställning på högskolans lärarutbildningar jämfört 

med hur det ser ut på andra lärosäten i landet. Från och med år 2010 är den snabbt 

växande lärarutbildningen placerad på Institutionen för livsvetenskaper, vilket skapar 


4

naturliga dagliga kontakter för att vidareutveckla samarbetet i såväl undervisning 

som forskning. 

Forskning inom området vid Södertörns högskola 

Miljövetenskaplig forskning vid Södertörns högskola bedrivs inom mångvetenskapliga 

forskargrupper bestående av seniora forskare/handledare, forskarstuderande och 

masterstudenter. Denna forskning syftar till att kombinera samhällvetenskapliga och 

naturvetenskapliga angreppssätt och metoder för att nå en fördjupad empirisk 

kunskap och teoretisk förståelse om miljö- och naturresursproblems orsaker, omfång 

och hantering. Forskningsmiljön består av en bred kärnmiljö vid Institutionen för 

livsvetenskaper samt ett nätverk av forskare och experter vid högskolans andra 

institutioner, andra lärosäten och myndigheter/organisationer. Forskningen är 

strukturerad i tre angränsande och samverkande teman: Miljöförändringar och 

ekologiska processer, Miljö och utveckling samt Environmental governance. 

Handledarresurserna inom miljövetenskap vid Institutionen för livsvetenskaper består 

av fyra professorer, elva docenter och sex lektorer (tabell 1) med ämnesmässig 

bakgrund inom bland annat naturresurshushållning, naturgeografi, ekologi, biologi, 

statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi och ekonomisk historia och i de flesta fall 

med gedigen erfarenhet från mång- och tvärvetenskapliga projekt. Geografiskt 

sträcker sig intresseområdet från Sverige till internationell forskning inom 

Östersjöområdet men även till ett flertal projekt i framförallt Afrika och Sydamerika. 

Forskningen är nära kopplad till tvärvetenskapliga utbildningsprogram med stabilt 

söktryck på grundoch masternivå. 

Inom temat Miljöförändringar och ekologiska processer studeras hur biologiska 

och geovetenskapliga processer relaterar till ekosystemförändringar och 

miljöproblem. Vi vill förstå hur mänsklig påverkan förändrar ekosystemens funktion 

och biologiska mångfald. Kunskap om ekosystempåverkan är viktig för att bedöma 

vilka mänskliga aktiviteter som ger godtagbara förändringar i ekosystemfunktioner 

med avseende på hälsoeffekter och ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser 

och ekosystemtjänster. Basen i temats forskning ligger i naturvetenskapliga 

frågeställningar samtidigt som miljöfrågornas övergripande natur ger ett tydligt 

mång- och tvärvetenskapligt perspektiv. Vi har stark kompetens i geovetenskaper 

och biologiska ämnen som ekologi, molekylärbiologi och mikrobiologi. Aktuell 

forskning handlar bland annat om ekosystems känslighet och återhämtningsförmåga, 

markoch vattenanvändningens effekter på ekosystem, biologisk mångfald, 

klimathistoria, ekotoxikologi samt relationer mellan miljö och hälsa. 

Miljö och utveckling studerar förutsättningar för en ekologiskt hållbar social och 

ekonomisk utveckling, med betoning på relationerna mellan ekosystems dynamik, 

förändring samt bakomliggande sociala och ekonomiska processer. Inom temat 

studeras tillgång och fördelning av naturresurser och ekosystemtjänster samt dess 

koppling till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. En viktig forskningsfråga inom 

temat är potentiella synergier eller motsättningar mellan olika aspekter av hållbar 

utveckling. Exempelvis kan en naturresursförvaltning som maximerar ekologisk 

hållbarhet ha ogynnsamma sociala och ekonomiska effekter för vissa grupper i 

samhället. Miljöfrågor och hållbar utveckling analyseras därmed även ur ett 

fördelnings-, makt- och genusperspektiv. En huvudinriktning inom miljö och 

utvecklingsforskningen är att kritiskt undersöka viktiga trender inom utvecklingsteori 

och praktik. Här ingår forskning om hur ”utveckling” formuleras, och av vem, 

följderna av ojämnlik maktfördelning, samt vilka roller som ges näringsliv, stater och 

civilsamhälle. En viktig uppgift i detta är att granska det till synes enkla och opolitiska 


5

sätt som alternativa utvecklingsmål, såsom ökad självbestämmande på gräsrotsnivå, 

deltagande och företagande, har absorberats i förhärskande utvecklingsagendor. En 

målsättning med forskningen är att föreslå lösningar som kan användas i hållbar 

samhällsplanering. 

Södertörns högskola har en speciell satsning på forskning om miljövetenskapliga 

förvaltningsfrågor inom temat Environmental governance. Här studeras hur olika 

processer, strukturer och aktörer inom offentlig sektor, marknader och civilsamhälle 

samverkar och påverkar hur miljö- och naturresursfrågor beskrivs, kommuniceras 

och hanteras. Miljö- och naturresursfrågors komplexa, osäkra, gränsöverskridande 

och föränderliga karaktär skapar stora utmaningar. Traditionella styr- och 

organisationsformer är ofta dåligt anpassade till ekologiska systems gränser och 

dynamik liksom till miljöproblemens karaktär. Utvecklingen av så kallad ”multi-level 

governance” sker parallellt med att staters traditionella och självständiga 

förvaltningsförmåga alltmer ifrågasätts, vilket i synnerhet gäller inom miljöområdet. 

Utvecklingen av nya former av styrning och förvaltning innefattar en ökad betydelse 

av att olika typer av kunskaper (vetenskaplig såväl som lokal) sammanförs. Likaså 

fästs vikt vid kommunikation och samarbete mellan olika aktörer på lokal, regional 

och internationell nivå. 

Enskilda projekt vid högskolan är ofta kopplade till flera teman. Vi har till exempel 

projekt med detaljerade fallstudier av olika betydande miljöproblem som 

kemikalierisker, förlust av biologisk mångfald, övergödning och globaliseringen av 

livsmedelsproduktion. Inom dessa projekt används mång- och tvärvetenskapliga 

ansatser för att studera relationer och (brist på) samspel mellan ekosystem och 

samhällets organisering, samt mellan vetenskap och beslutsfattande. 

Miljövetenskap är nytt som ett självständigt område och dess mång- och 

tvärvetenskapliga ansatser är under snabb utveckling. Traditionellt har 

miljövetenskaplig forskning starkt dominerats av naturvetenskapliga forskningsfrågor. 

Södertörns högskola har tagit utmaningen att integrera naturvetenskapliga och 

samhällsvetenskapliga ansatser för att skapa ett modernt, tvär- och 

mångvetenskapligt område. Utvecklingen inom området drivs framåt både av 

inomvetenskapliga forskningsfrågor och av samhällsdebatten. Till stor del på grund 

av miljöfrågornas ökade betydelse i samhället har de miljörelaterade utbildningarna 

vid Södertörns högskola ett bra söktryck och tillgång till externa forskningsmedel får 

anses som god. 

Området och högskolans utbildningar 

Inom det miljövetenskapliga området finns flera starka utbildningar på kandidatnivå: 

miljö och utveckling, utveckling och internationellt samarbete, journalistik, människa 

och miljö, samt utbildningar baserade på fristående kurser i geografi, biologi och 

måltidskunskap. 

Miljö- och utvecklingsprogrammet med drygt 120 helårsstudenter startade 2001 och 

har haft en stabil studentrekrytering. Programmets tvärvetenskapliga profil är nära 

kopplad till högskolans miljövetenskapliga forskningsprofil. Det kombinerar förståelse 

och tillämpning av naturvetenskapliga (bl.a. ekologiska och naturgeografiska) 

kunskaper om jordens ekosystem och miljöförhållanden med kunskaper om hållbar 

samhällsutveckling innefattande bland annat statsvetenskapliga, kulturgeografiska 

och ekonomiska aspekter. Programmet är utformat för att ge en bred kompetens för 

miljö- och utvecklingsarbete i offentlig och privat sektor såväl i Sverige som i EU och 


6

utvecklingsländer. Flera miljövetarstudenter från Södertörns högskola har även gått 

vidare till forskarutbildning både inom och utanför Sverige. 

Utveckling och internationellt samarbete har en starkare samhällsvetenskaplig och 

utvecklingsorienterad profil i nära samarbete med statsvetenskap och 

nationalekonomi vid högskolan. Programmet Journalistik, människa och miljö 

kombinerar en gedigen naturvetenskaplig grund med journalistik. Högskolan har även 

utbildning i miljövetenskap på magisternivå och from HT 2008 finns ett tvåårigt 

mastersprogram i miljövetenskap med namnet Environmental science, 

communication and decision making i samarbete med statsvetenskap och medie- och 

kommunikationsvetenskap. Dessutom ges enstaka kurser på avancerad nivå, 

Ecosystem management och Biodiversity and conservation, vilka för närvarande är 

under utveckling mot ytterligare masterprogram inom miljövetenskap för att bredda 

utbudet på masternivån. 

Anknytning till Södertörns högskolas Östersjö- och Östeuropaprofil 

Även om den miljövetenskapliga forskningen vid Södertörns högskola inte är (eller 

kommer att vara) begränsad till något geografiskt område har ett flertal 

forskningsprojekt en tydlig inriktning mot Östersjöregionen och Östersjön. Tillgången 

till möjlig forskningsfinansiering från Östersjöstiftelsen är en betydande drivkraft 

bakom denna geografiska tyngdpunkt. Betydelsefullt är också att en stor del av de 

anställda forskarna har en klar fokusering på miljöfrågor i Östersjöregionen i sin 

vetenskapliga kompetens och meritering. Östersjön och Östersjöregionen erbjuder 

mycket goda förutsättningar att studera och jämföra principiellt viktiga miljö- och 

utvecklingsfrågor och deras hantering på en internationell (Östersjö) nivå såväl som 

lokalt och regionalt i länder med olika förutsättningar, ambitioner och historia. 

Sedan 2005 har docent Michael Gilek arbetat 50 % med forskningssamordning vid 

CBEES (Centre for Baltic and East European Studies), ett center inom högskolan. 

Inom detta uppdrag har han utveckla forskningstemat Kunskap och hållbarhet 

(KnowSus). De övergripande målsättningarna har varit att (i) initiera och utveckla ny 

forskning, (ii) stärka samarbetet mellan forskare och doktorander verksamma på 

Södertörns högskola, samt (iii) stärka nationella och internationella forskningsnätverk 

kopplade till temat. KnowSus söker belysa den komplexa dynamiken mellan olika 

hållbarhetsaspekter (t.ex. miljö, hälsa, välfärd), samhällig förändring och kunskapsoch 

teknologiutveckling i Östersjöområdet. Det innebär att en betydande del av den 

forskning som ingår i det här beskrivna miljövetenskapliga området också ingår i 

temat Kunskap och hållbarhet. Ett av de mest betydelsefulla bidragen för 

miljövetenskap har varit temats förmåga att initiera och utveckla samarbete mellan 

olika starka forskargrupper över traditionella disciplinära gränser. En utvärdering som 

genomfördes under 2009 (Jönsson, C. 2009: Utvärdering av forskningsledarskapet 

vid CBEES, Södertörns högskola) visar också att temat genom olika aktiviteter 

(seminarier, workshops, konferenser, gästforskare/gästprofessorer, post-docs etc.) 

har resulterat i ett betydande antal nya forskningsprojekt och vetenskapliga 

publikationer, inte minst inom miljövetenskap. Till exempel, har flertalet av de 

externfinansierade projekt med Östersjöinriktning som erhållit finansiering 2008 och 

2009 (tabell 5) initierats och utvecklats inom ramen för KnowSus kollegiala 

workshops. 


7

Samverkan med det omgivande samhället 

Forskning och forskarutbildning inom området miljövetenskapliga studier är (som 

beskrivs ovan) inriktade mot att beskriva och förstå hur ekologiska och samhälleliga 

system och processer interagerar med varandra i frågor som rör miljö, naturresurser 

och hållbar utveckling. Inte minst handlar det om att förstå hur olika aktörer med 

olika intressen påverkar samhällets hantering av miljö och natur. Det innebär att en 

välutvecklad samverkan med omgivande samhälle inom forskarutbildning och 

forskning är en naturlig och viktig del i kvalitetssäkringen av verksamheten. I detta 

avsnitt beskriver vi hur Södertörns högskola arbetar för att stärka samverkan med 

omgivande samhället samt vilka viktiga samverkanskompetenser och aktiviteter som 

finns inom området miljövetenskapliga studier. 

Högskolan har som målsättning att vara ett internationellt erkänt kunskapscentrum 

med stark regional närvaro som är väl förankrat i samtiden. I syfte att stärka 

kunskapsutbytet mellan högskolans verksamheter och aktörer utanför akademin, 

medverkar vi aktivt i olika typer av nätverk. Vi samverkar vidare med myndigheter, 

organisationer och företag såväl regionalt, nationellt som internationellt. Vårt 

förhållningssätt är att samverkansuppgiften utgör en integrerad del av vår utbildning 

och forskning. 

Högskolans ledord mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning är 

ledande även i vårt samverkansarbete. Vi menar att medborgerlig bildning är 

betydelsefull för alla människor, och försöker därför förena akademisk tradition med 

aktuella frågor i människors vardag och lokal kunskap. Vårt mångvetenskapliga 

arbetssätt innebär att komplexa frågor studeras utifrån olika ämnens erfarenhet och 

tradition. Att använda sig av mångkulturella perspektiv såsom t.ex. etnicitet, genus 

och socioekonomiska aspekter bidrar till en bredare analys, vilket ger ny och viktig 

samhällsrelevant kunskap. Ett dubbelriktat kunskapsutbyte med omgivningen bidrar 

till forskningsbaserad kunskapsutveckling, tillväxt och förnyelse i samhället. 

Målsättningen är att utveckla vår existerande samverkan och öka kunskapsutbytet 

med privata, offentliga och ideella aktörer. 

För att stimulera intresset för detta, har högskolans ledning under senare år bidragit 

med finansiellt stöd för ett drygt 20-tal forskningssamverkansprojekt. Några av dessa 

finns inom området miljövetenskapliga studier. Här kan nämnas till exempel 

projekten Kemikalier i textilier: hantering av miljö- och hälsorisker hos varor med 

komplicerade produktkedjor och Wrångebäck Sweden – en fallstudie för att samla 

know-how och stärka konkurrenskraften för producenter av traditionell ost. I det 

förstnämnda projektet sker en samverkan mellan Stockholms läns landsting, 

Naturskyddsföreningen och IKEA kring hur hantering och kommunikation av 

kemikalierisker kan underlättas för varor med komplicerade produktkedjor. I det 

senare projektet (Wrångebäck Sweden) sker samproduktion kunskap mellan 

Södertörns högskola, Hushållningssällskapet och Almnäs Bruk AB för att stärka 

konkurrenskraften för producenter av traditionell ost. Båda dessa projekt har efter 

det ursprungliga etableringsstödet från Södertörns högskola erhållit längre 

projektfinansiering via Östersjöstiftelsen (Kemikalier i textilier) och KK-stiftelsen 

(Wrångebäck Sweden). 

Flera andra pågående och avslutade forskningsprojekt inom området har en utpräglad 

inriktning mot samverkan med aktörer i det omgivande samhället. Projektet 

Environmental risk governance of the Baltic Sea (RISKGOV) är till stor del inriktat 

mot hur den praktiska hanteringen av miljörisker i regionen kan förbättras. Inom 

projektets ramar arrangeras under perioden 2009 till 2011 vidare en rad så kallade 


8

undabordsamtal med viktiga nationella och internationella aktörer för att skapa 

förståelse kring problem och möjligheter till hantering av miljörisker i 

Östersjöregionen. Bland andra projekt med denna samverkansinriktning kan nämnas: 

Cholera outbreak and control – Ecological-sociological study of Vibrio cholerae in the 

WIO Region; Landsbygdsutveckling, traditionella varor, territorier och lokala 

produktionssystem på den svenska landsbygden; Environmental risks from ionising 

contaminants: assessment and management (ERICA) (se vidare tabell 5 för pågående 

projekt och bilaga e för avslutade projekt). 

En viktig del av högskolans samverkansuppdrag är att synliggöra den forskning som 

bedrivs och att på olika sätt nyttiggöra forskningens resultat. Forskarna och 

handledare inom området miljövetenskapliga studier deltar därför aktivt i 

samhällsdebatten genom artiklar i dagspress, medverkar regelbundet som 

experter/kommentatorer i tidningar, tv och radio, håller föreläsningar och/eller 

föredrag för en rad olika myndigheter, organisationer och företag, t.ex. prof. Kari 

Lehtilä, doc. Elinor Andrén, Michael Gilek, doc. Magnus Bostrom, fil. dr. Mona 

Petersson, fil. dr. Mikael Karlsson m.fl. Områdets forskare och handledare anlitas 

också kontinuerligt som lärare i skräddarsydda uppdragsutbildningar och kompetensutvecklingsaktiviteter 

för redan yrkesverksamma, liksom för olika utredningsuppdrag. 

Under höstterminen 2009 genomfördes en uppdragsutbildning i miljövetenskap för 14 

av Sveriges Radios journalister från bland andra Vetenskapsradion och Ekot. Tidigare 

utbildningar och expertföreläsningar har vänt sig mot konsultfirmor, myndigheter 

som Naturvårdsverket och intresseorganisationer som Naturskyddsföreningen och 

Svenska läkaresällskapet. 

Området miljövetenskapliga studier arbetar också aktivt med att stärka samverkan 

genom att arrangera rundabordsamtal, workshops och konferenser som syftar till att 

skapa kunskapsutbyte mellan olika aktörer inom akademi, intresseorganisationer 

samt privat och offentlig verksamhet. Framgångsrika exempel på sådana 

samverkansinriktade aktiviteter är de internationella konferenserna Change and 

sustainability in the Baltic Sea area (2006); Regulating chemical risks: science, 

politics and the media (2007) och Coping with uncertainty: a multidisciplinary 

research conference on risk governance in the Baltic Sea region. Dessa konferenser 

med finansiering från Östersjöstiftelsen, CBEES och Formas attraherade var och en 

cirka 80 internationella experter från akademi, offentlig och privat verksamhet samt 

intresseorganisationer för att diskutera frågor av relevans för forskning och 

forskarutbildning inom det miljövetenskapliga området. 

Ytterligare exempel på hur området bidrar till kunskapsutbyte med det omgivande 

samhället rör forskarnas medverkan som ledamöter och/eller experter i offentliga 

utredningar och andra former av nationella och internationella expertuppdrag. Under 

perioden 1997 till 2007 var docent Monica Hammer ledamot av Vetenskapliga rådet 

för biologisk mångfald och var en av 15 internationella experter som formulerade 

principerna för ekosystemansatsen inom ramen för konventionen för biologisk 

mångfald. Docent Björn Hassler har på konsultbasis deltagit i arbetet kring En 

utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48). Avslutningsvis kan nämnas att prof. 

Per Wramner och fil. dr Mikael Karlsson har haft en lång rad expert- och 

utredningsuppdrag. Mikael Karlsson har till exempel varit representant vid ett antal 

WTO, UNEP and EU ministermöten, samt fungerat som expert inom ett antal 

kommittéer inom Sverige och EU kopplade till kemikaliepolitik, miljö och 

klimatförändring, energi och miljö samt de svenska miljömålen. Professor Per 

Wramner har å sin sida deltagit som ordförande, särskild utredare eller ledamot i en 

lång rad statliga utredningar inom areella näringar, miljö och energi. Likaså har Per 


9

Wramner utfört ett flertal utredningsuppdrag åt FAO, UNEP, UNIDO med flera FNorgan. 

För närvarande är Per Wramner också ordförande i Vetenskapliga rådet för 

biologisk mångfald, som är en direkt länk mellan forskningsvärlden och 

beslutsfattare. 

Inom grundoch masterutbildningen inbjuds återkommande gästföreläsare från 

näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer, även innefattande alumni från 

högskolans egen miljövetenskapliga utbildningar. Det är troligt att detta kommer att 

gälla även för kommande kurser inom forskarutbildningen. Dessutom görs ett flertal 

examensarbeten i samverkan med myndigheter, företag och andra organisationer. 

För närvarande planerar vi för att inrätta praktikperioder inom våra 

utbildningsprogram på såväl grund- som masternivå. Högskolan samverkar med två 

gymnasieskolor i deras gymnasiala spetsutbildningar, Globala gymnasiet (Stockholm) 

samt Europaskolan (Strängnäs). Bland annat innebär samarbetet att högskolan 

erbjuder gymnasieeleverna att läsa kurser inom hållbar utveckling, utvecklings- och 

miljöfrågor. Forskare och handledare föreläser även ofta på andra gymnasieskolor i 

Stockholmsregionen och Mälardalen samt bidrar med presentationer till högskolans 

serie av öppna föreläsningar. 

Området miljövetenskapliga studier bidrar således till att stärka högskolans 

samverkansuppdrag, vilket kommer vara till nytta för doktorandernas 

omvärldskontakter och arbetslivsanknytning under sina studier på forskarnivå vid 

Södertörns högskola. 

3. HÖGSKOLANS KVALITETSARBETE 

Syftet med högskolans kvalitetsarbete är att säkerställa forskarutbildningens kvalitet 

och doktorandernas rättssäkerhet. Kvalitet för doktoranderna handlar framförallt om 

att det finns en levande akademisk miljö inom området med kompetenta forskare, 

seminarieverksamhet, möjligheter att delta i konferenser, internationellt utbyte, 

närhet till undervisning och samspel med det omgivande samhället. Allra viktigast för 

doktoranderna är relationerna till de egna handledarna, övriga doktorander inom 

området och delaktighet i en kvalificerad akademisk miljö. Därutöver är det 

nödvändigt med en god infrastruktur i form av arbetsplatser, datorer, 

biblioteksresurser etc. 

För varje enskild doktorand betyder det verksamhetsnära mest: handledare, seniora 

forskare, doktorandkollegor, seminarier etc. Att ta ansvar för forskarutbildningen 

innebär att högskolan skapar så goda institutionella förutsättningar som möjligt för 

denna verksamhet. I det ingår en stabil långsiktig finansiering, administrativa rutiner 

som är avpassade för verksamheten, en ändamålsenlig organisering, en 

forskningsmässigt högklassig infrastruktur samt att det finns ett regelverk som 

garanterar doktorandernas rättssäkerhet också vid sådana tillfällen när allt inte går 

som förväntat, exempelvis när en doktorand behöver byta handledare. 

Kvaliteten på en forskarutbildning handlar i hög grad om den forskarutbildningsmiljö 

som finns i ämnen och områden, handledarresurser, ekonomi och infrastruktur (vilket 

kommer att redovisas senare i ansökan). Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur 

högskolan på ett systematiskt sätt säkerställer såväl kvaliteten i utbildningen som att 

doktoranderna behandlas rättssäkert. Det handlar om att utforma system som är 

ändamålsenliga och verksamhetsnära. Kvalitetsarbetet ska vara en integrerad del av 


10

verksamheten och de dokument som tas fram, exempelvis individuella studieplaner, 

ska användas aktivt för att se att allt löper som det ska (eller inte gör det, och i så 

fall behöver åtgärdas). 

Tidigare erfarenheter 

Det finns vid högskolan omfattande erfarenheter av att bedriva forskarutbildning. 

Högskolan har under de senaste 7-8 åren haft ett hundratal doktorander, framförallt 

(men inte enbart) vid forskarskolan Baltic and East European Graduate School 

(BEEGS). Verksamheten vid BEEGS har hållit hög akademisk kvalitet, samtidigt som 

mycket har gjorts för att skapa en gynnsam studiesocial miljö. Detta har varit särskilt 

viktigt eftersom cirka hälften av doktoranderna vid forskarskolan har rekryterats från 

utlandet. Doktorander inom miljövetenskap har sedan 2006 organiserats inom den 

miljövetenskapliga forskarskolan Environmental Science and Development Graduate 

School (ESDGS). För närvarande är 18 doktorander kopplade till ESDGS (tabell 4). 

ESDGS har skött kontakterna med de antagande lärosätena, ansvarat för den 

vetenskapliga miljön genom att säkerställa god handledning och uppföljning för 

doktorander med arbetsplats på Södertörns högskola samt arrangerat ett högre 

seminarium, doktoranddagar och ett antal doktorandkurser. Högskolan har också 

andra erfarenheter bl.a. genom medverkan som partner i den Nationella 

forskarskolan i historia. Även om den nya situationen att självt ta ett samlat ansvar 

för forskarutbildningen ställer högskolan inför nya utmaningar, bär högskolan med sig 

och kommer att ha nytta av erfarenheterna av att under en följd av år ha härbärgerat 

en högkvalitativ akademisk miljö med ett stort antal doktorander. 

Högskolan har också stor generell erfarenhet av att arbeta med kvalitetsfrågor. Som i 

allt kvalitetsarbete krävs ett brett engagemang från alla inblandade: doktoranden 

(som har ett ansvar för sin egen utbildning), den enskilde handledaren, 

handledarkollektivet i ämnet och området, ämnes- och områdesstyrelser, 

fakultetsnämnden samt högskolans ledning. Kvalitetssäkring krävs också i alla delar 

av utbildningsprocessen: utlysning, antagning, kursverksamhet, löpande uppföljning 

av doktorandens framsteg, rutiner inför disputation, fortlöpande kvalitetsarbete i form 

av utvärderingar av kurser, tillsyn att det finns seminarieserier av hög kvalitet etc. 

Vi ska i det som följer redogöra för högskolans systematiska kvalitetsarbete när det 

gäller utbildningar på forskarnivå. 

Organisation för kvalitet 

Möjligheten att examinera egna doktorer har länge varit en högt prioriterad fråga för 

Södertörns högskola. Högskolan har sedan tidigare inrättat ett kvalitetsråd för att 

kontinuerligt arbeta med kvalitetssäkring av högskolans olika verksamhetsområden: 

forskning, utbildning och samverkan. Högskolestyrelsen beslutade i februari 2010 att 

inrätta en fakultetsnämnd vid högskolan, som en konsekvens av möjligheterna att 

inom områden erhålla examensrätt för doktorer. Syftet med fakultetsnämnden är att 

skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att stärka verksamhet som skär över 

ämnesgränser, samt att utveckla ett långsiktigt hållbart kvalitetssäkringssystem för 

forskarutbildningen. 

Fakultetsnämnden kommer i händelse av att högskolan tilldelas examensrättigheter 

för forskarnivå att förvalta det författningsreglerade ansvaret för 

forskarutbildningsfrågor. Den organisatoriska ramen för kvalitetsarbetet kommer 


11

således redan att vara på plats när verksamheten inom områdena initieras, vilket 

enligt plan sker under hösten 2010. Den delegationsordning som högskolan har valt 

utgår ifrån ett tydligt processperspektiv. Rektor ansvarar för att fastställa visioner, 

mål och övergripande strategier. Utifrån dessa ställningstaganden utformar 

fakultetsnämnden sina uppgifter. 

Fakultetsnämnden ska enligt plan tilldelas följande delegation av rektor i händelse av 

beviljade examinationsrättigheter: 

Ansvara för de frågor som särskilt angivits i författning 

 

 

 

 

 

 

 

Utifrån högskoleövergripande mål utveckla visioner, mål och strategier för 

forskarutbildning 

Utarbeta strategier för hur högskolans forskarutbildning ska bedrivas 

Kontinuerligt genomföra uppföljning, utvärdering och kvalitetsprövning av 

forskarutbildning utifrån gällande styrdokument 

Utifrån högskolans vision och mål om resursfördelning fördela medel för 


Bereda ansökan om examensrättigheter utifrån förslag från institution 

Inom ramen för existerande avtal om forskarutbildning ansvara för frågor om 

utbildnings‐ och kursplaner 

Lämna förslag till examensregler. 

Den nyinrättade fakultetsnämnden får en nyckelroll när det gäller frågor om 

uppföljning och utvärdering, medan det innehållsmässiga ansvaret för 

forskarutbildningen kommer att finnas inom forskarutbildningsämnen och områden. 

Fakultetsnämndens proaktiva kvalitetsarbete handlar om att bedöma förutsättningarna 

för ett ämne att bedriva forskarutbildning som håller god kvalitet, men det 

handlar också om att säkerställa vilka grundläggande och gemensamma krav på hur 

forskarutbildning faktiskt ska bedrivas som ska finnas: från utlysning och antagning 

av doktorand till disputation. I Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid 

Södertörns högskola (bilaga b) finns ett förslag om hur ett sådant regelsystem 

kommer att se ut. Förslaget bygger i hög grad på erfarenheter från regleringen av 

andra forskarutbildningar som högskolan har varit inblandad i under de senaste åren. 

Det aktiva kvalitetssäkringsarbetet ska ske löpande inom ramen för ett treårigt 

uppföljningsprogram som årsvis fastställer vilka delar av fakultetsnämndens 

verksamhet inom utbildning, forskning och forskarutbildning som ska bli föremål för 

särskild granskning. Granskningen av forskarutbildningen kommer att omfatta hela 

utbildningsprocessen: såväl resultat, till exempel genomströmning och avhandlingars 

kvalitet, som områdenas tillämpning av lokala föreskrifter för utbildningen. 

Uppföljningen omfattar också de rapporteringar som löpande kommer att ske 

exempelvis av individuella studieplaner. Resultaten av dessa uppföljningar av 

verksamheten inom områdena ska årligen rapporteras till rektor. 

Det kommer att behövas en formell organisation knutet till de områden där 

examensrättigheter finns. Högskolan har i nuläget valt att inte standardisera hur 

arbetet ska fördelas mellan exempelvis de befintliga ämnesstyrelserna/ämneskollegierna, 

och de kommande områdesstyrelserna/områdeskollegierna. 


12

Verksamheterna inom områdena bör kunna organiseras på olika sätt efter områdets 

egna förutsättningar. Gemensamt är att det ska finnas en områdesstyrelse, dvs. ett 

ansvarigt organ med beslutsrätt i vissa frågor och med representanter för 

doktoranderna. Rektor kommer att fastställa en arbetsordning för styrelsen och dess 

ordförande (en studierektor). Fakultetsnämnden ansvarar sedan för att granska 

verksamhetens kvalitet. 

För den enskilde doktoranden utgör fakultetsnämnden, genom sitt ansvar för 

uppföljning och utvärdering, en garant för en forskarutbildning med hög kvalitet. Om 

problem uppstår, exempelvis med handledare, finns det också reglerande system 

som skapar goda förutsättningar att uppmärksamma och åtgärda problemen (se 

nedan). En stor del av arbetet när de gäller antagning, frågor om handledare, 

studieplaner, finansieringsplaner och kursplaner kommer i praktiken att hanteras på 

områdes- och ämnesnivå. Fakultetsnämnden ska skapa rutiner för att detta arbete 

sker på ett sätt som garanterar både kvalitet och rättssäkerhet. 

Det är inte möjligt att exakt förutsäga hur fakultetsnämnden kommer att organisera 

sitt arbete, exempelvis vilka frågor som kan komma att delegeras. Nämnden, och de 

organ som nämnden kommer att delegera uppgifter till, kommer att ha ett kansli 

(utbildnings- och forskningskansliet) till sitt förfogande med uppgift att se till att 

rutiner gällande antagning, studietid, studiefinansiering, tillgodoräknanden etc. 

upprätthålls. Det är utomordentligt viktigt att det finns en kvalificerad 

tjänstemannastab som ser till att utlysningar, antagningar liksom den löpande 

hanteringen av forskarutbildningen sker på ett öppet och kompetent sätt. 

Vi övergår nu till att redogöra för hur högskolan kommer att hantera vissa specifika 

frågor som är kopplade till forskarutbildningens kvalitet. 

Anordnande och avveckling av forskarutbildningar 

Inom det område där rättigheter beviljas kommer högskolan att kunna bestämma om 

ändringar gällande en forskarutbildnings uppläggning och innehåll. Högskolan 

kommer också att kunna besluta om att inrätta nya forskarutbildningsämnen, inom 

ett beviljat område. Det förutsätter ett fungerande kvalitetsarbete. Villkoren för att 

inrätta nya forskarutbildningsämnen inom ett beviljat område är att utbildningen kan 

bedrivas på en hög vetenskaplig nivå, och att doktorandernas krav kommer att kunna 

tillgodoses. 

Enligt de förslag till riktlinjer som har diskuterats och förankrats i högskoleledning, 

kvalitetsråd och andra akademiska organ ska vissa förutsättningar vara uppfyllda för 

att utbildning på forskarnivå ska kunna anordnas inom ett ämne. Det ska finnas: 

rättigheter att utfärda examen på avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare 

varav minst en professor och två docenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat 

högre seminarium; erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå; och det 

ska finnas doktorander i miljön. 

Detta är de minimikrav som ett forskarutbildningsämne ska leva upp till. Till detta 

kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans med 

andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns 

synergieffekter inom området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de 

andra ämnena utgöra en trovärdig vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten 

och varandra. I princip kommer samma kriterier som Högskoleverket har formulerat 

att användas i bedömningen när det gäller inrättandet av nya 


13

forskarutbildningsämnen. Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom 

område som har rätt att utfärda doktorsexamen fattas av fakultetsnämnden. 

Löpande kommer högskolan också att se till att de kvalitetskrav som vi nu initialt 

anser vara tillgodosedda, också kommer att upprätthållas i framtiden. Högskolan 

garanterar att det kommer att finnas förutsättningar att skapa en levande akademisk 

miljö inom områden där rättigheter finns, bl.a. med tillräckligt antal handledare och 

doktorander. Man kan tänka sig situationer där enskilda forskarutbildningsämnen av 

olika skäl inte förmår leva upp till de krav som finns antingen i högskoleverkets 

anvisningar eller i högskolans riktlinjer. Att områdena (enligt den modell som 

redovisades ovan) varje år återrapporterar till nämnden om verksamheten gör det 

möjligt att fånga upp och åtgärda sådana situationer. Fakultetsnämnden kommer i 

förekommande fall att besluta om att avveckla forskarutbildningar. 

Allmän studieplan och individuella studieplaner 

Den allmänna studieplanen är ett kontrakt mellan myndigheten och den antagna 

doktoranden som formellt träder i kraft vid antagningstillfället. Studieplanen, som 

fastställs av fakultetsnämnden för varje enskilt forskarutbildningsämne, reglerar de 

övergripande målen för den aktuella utbildningen, vilka behörighetsvillkor och 

förkunskapskrav som krävs för antagning, hur antagning och urval av sökande 

genomförs i praktiken, utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning, principer 

för tilldelning av handledarresurser samt regler för examination. 

Högskolan betraktar den allmänna studieplanen som ett centralt verktyg i 

kvalitetssäkringsarbetet. Den tillhandahåller väsentlig information om vilka krav den 

studerande har rätt att ställa på ett forskarutbildningsämne och på högskolan centralt 

samt hur frågor om utlysning, urval och antagning genomförs för att garantera den 

sökandes rättssäkerhet. Den ger respektive forskarutbildningsämne stöd för att 

internt upprätthålla god kvalitet beträffande till exempel handledarkompetens, 

genomströmningsgrad och kursplanearbete. För såväl fakultetsnämnden som berörda 

institutioner ger den allmänna studieplanen reella förutsättningar för en kontinuerlig 

uppföljning av att mål och regler tillämpas fullt ut, dels för att examensmålen de 

facto nås i samtliga utbildningar, dels för att värna rättssäkerheten för den enskilde 

doktoranden i olika faser av utbildningen. 

Också den individuella studieplanen är ett viktigt dokument i kvalitetssäkringen. En 

sådan ska upprättas för varje enskild doktorand i samband med antagningen och 

fastställas av fakultetsnämnden senast tre månader därefter. Den individuella 

studieplanen är en formellt bindande överenskommelse mellan handledare och 

doktorand om hur studietiden ska disponeras för olika typer av aktiviteter: 

kursläsning, materialinsamling, avhandlingsförfattande, konferensdeltagande med 

mera. Den följs upp en gång per termin genom att doktorand och handledare 

gemensamt informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider genom att 

lämna in en redovisning för avslutad termin och detaljplan för den kommande. 

Huvudhandledaren har ansvar för detta. Reviderade individuella studieplaner 

godkänns och fastställs av fakultetsnämnden. 

Upprättandet av den individuella studieplanen och, i synnerhet, den terminsvisa 

uppföljningen är ett viktigt inslag i kvalitetssäkringen av forskarutbildningen. Här ges 

fortlöpande tillfälle för både doktorand och handledare att överväga hur arbetet 

fortskrider och i vilken grad planerade delmål har uppnåtts. Det kan finnas många 

skäl som gör att planer inte kan följas. Det viktiga är att på ett regelbundet och 


14

systematiskt sätt resonera om vilka konsekvenser som detta kan komma att få, och 

att genomföra åtgärder för att komma tillrätta med problemen. En revidering kan ge 

en viktig signal om att det behövs stödjande åtgärder för att ett avhandlingsprojekt 

ska kunna slutföras på tillfredsställande sätt. 

Sammanfattning av kvalitetsarbetet 

Vi vet att de flesta doktorander är nöjda med sin forskarutbildning. De problem som 

generellt har uppmärksammats om brister gällande doktorandernas introduktion, 

information, tillgång till arbetsplatser etc. har vi inte haft vid högskolan. Alla doktorander 

vid forskarskolorna BEEGS och ESDGS har exempelvis en god studiesocial miljö 

(inklusive en arbetsplats) och får en omfattande introduktion med information om 

vilka rättigheter och skyldigheter som föreligger. Vi kommer i framtiden att bygga 

vidare på de erfarenheter som har gjorts vid högskolan. En stor andel av expansionen 

av antalet doktorander kommer att ske genom att forskarskolan BEEGS växer från 40 

till 56 doktorander. Här kommer även de omfattande erfarenheterna av högkvalitativ 

forskarutbildning från den miljövetenskapliga forskarskolan ESDGS att tas till vara. 

Därmed ökar dessutom möjligheten att skapa synergier över traditionella 

ämnesgränser, både inom och mellan de planerade forskarutbildningsområdena. 

En annan faktor som är betydelsefull för doktoranden – och en viktig kvalitetsaspekt - 

är medinflytandet över utbildningen. I alla beslutande organ vid högskolan finns 

doktorander representerade: högskolestyrelse, fakultetsnämnd, institutions-, ämnessamt 

områdesstyrelser. Bruket av doktorandkollegier inom områdena kommer också 

att kunna bidra till att öka det kollektiva ansvaret för utbildningen hos doktoranderna. 

Centralt för en framgångsrik forskarutbildning är relationen till handledarna. För de 

flesta doktorander har handledningen fungerat bra, och vi tror att bruket av 

handledarkollegier inom områdena ytterligare kan bidra positivt. Möjligheter öppnas 

för att fler ska känna ett ökat ansvar för enskilda doktorander, vilket dels kan öka 

kvaliteten i verksamheten (mångfacetterade synpunkter och infallsvinklar på 

doktorandens arbete), dels kan öppna för att det blir enklare (mindre dramatiskt) att 

byta handledare i de fall där det visar sig nödvändigt. Ytterligare ett sätt att öka 

kvaliteten i handledningen är de obligatoriska krav som finns när det gäller 

handledarutbildning. 

Det är viktigt att tillförsäkra den enskilde doktoranden de rättigheter som han eller 

hon har, men det är också viktigt att ställa krav på doktoranden. Den som har blivit 

antagen till en finansierad forskarutbildning är skyldig dels att genomföra den egna 

utbildningen på ett så bra sätt som möjligt, dels att bidra till att förbättra kvaliteten 

på utbildningen också till fromma för andra. Genom kollegierna (bl.a. samtalen 

mellan handledare) skapar områdesmiljöerna goda förutsättningar att rikta tydliga 

och realistiska krav mot doktoranderna, vilket gör att doktoranderna ges möjligheter 

att ta ett ökat ansvar för sin egen utbildning. 

För en enskild doktorand är det viktiga dels den nära verksamheten i form av 

doktorandkollegor, handledare, aktiva seminarier och seniora kollegor, dels att det 

finns en infrastruktur (inklusive arbetsplats) och en studiesocial miljö som befrämjar 

utbildningen. Runt detta finns ett institutionellt ramverk: en stabil och långsiktig 

finansiering; en ändamålsenlig organisering; och regler som garanterar rättssäkerhet 

och likabehandling. På detta sätt byggs högskolans system för att säkra kvaliteten. 

Mål, riktlinjer och delegationsordningar fyller viktiga funktioner, men avgörande är att 

det finns en akademisk kultur som gagnar kritiskt och kreativt tänkande. Södertörns 


15

högskola har byggt en sådan miljö och står väl rustad att på egen hand bedriva 

forskarutbildning. 

4. FORSKARUTBILDNINGSMILJÖ 

Vi redogör här för den forskningsverksamhet som finns inom miljövetenskap på 

Södertörns högskola. Vi börjar med att sammanfatta de handledarresurser som finns. 

Vi beskriver den pågående forskningens vetenskapliga inriktning, bredd och kvalitet. 

Vidare redogör vi för den tänkta uppläggningen av utbildningen, doktorandrekrytering 

och doktorandens möjlighet att bedriva forskarstudier i en kreativ miljö. Vi avslutar 

med att beskriva forskarutbildningen inom miljövetenskap, anknytning till yrkesliv 

och omgivande samhälle, samt internationalisering. 

Handledarresurser 

Forskningsmiljön inom miljövetenskapliga studier, en av högskolans starka 

forskningsmiljöer, har en bred akademisk sammansättning av lärare och forskare. 

Inom forskningsmiljön finns ett handledarkollegium bestående av 21 seniora forskare, 

varav sju är kvinnor (tabell 1), med ämnesmässig bakgrund inom bland annat 

naturresurshushållning, naturgeografi, ekologi, biologi, statsvetenskap, sociologi, 

kulturgeografi och ekonomisk historia. Flertalet har gedigen erfarenhet från mångoch 

tvärvetenskapliga projekt. Denna bas i handledarresursen består av fyra 

professorer och elva docenter med omfattande erfarenhet av handledning inom 

forskarutbildning samt därutöver sex lektorer (bilaga e). Ytterligare forskare och 

lärare kopplade till forskningsmiljön utgörs av tio disputerade forskare (många med 

betydande erfarenhet av handledning och forskarutbildning) med tidsbegränsad 

anställning inom till exempel forskningsprojekt (tabell 2, bilaga g). Det planeras 

ytterligare rekryteringar av forskande lärare inom området under 2010. Alla 

handledare har genomgått handledarutbildning eller bedöms inneha motsvarande 

kompetens. 

På Institutionen för livsvetenskaper finns en tradition där de flesta seniora forskare 

inom kollegiet har en forskargrupp som kan inkludera doktorander, post-docs, 

masterstuderande och gästforskare. Handledare, doktorander samt masterstudenter 

finner en gemensam plattform för samarbete i forskarskolan Environmental Sciences 

and Development Graduate School, ESDGS där för närvarande 18 doktorander är 

inskrivna (tabell 4). Forskarstuderande kommer att tilldelas en huvudhandledare 

samt en eller flera biträdande handledare för att säkerställa handledningskompetens 

inom både det specifika avhandlingsområdet samt inom den vidare 

miljövetenskapliga kontexten. Detta är inte minst viktigt i de relativt vanliga fall när 

avhandlingsarbetet ingår i ett externfinansierat forskningsprojekt (se avsnitt 6). 

Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare samt ha 

genomgått relevant handledarutbildning och de biträdande handledarna ska vara 

disputerade forskare. Minst en av handledarna, i normalfallet huvudhandledaren, bör 

vara anställd vid Södertörns högskola. De handledare som är verksamma vid 

samverkande lärosäte kommer att erbjudas tillträde till det miljövetenskapliga 

områdets handledarkollegium. Huvudhandledare och biträdande handledare utses av 

fakultetsnämnden efter förslag från styrelsen för det miljövetenskapliga området. 

Det bör nämnas att handledarkollegiet, som anges i tabell 1, är avgränsad till 

Institutionen för livsvetenskaper, som främst organiserar högskolans 


16

miljövetenskapliga forskning och undervisning. Miljövetenskaplig forskning bedrivs 

dock i forskargrupper med samarbete över ämnes- och områdesgränser. Flera 

samarbetspartners med professors- och docentkompetens vid högskolan är även 

aktiva i andra områden som ansöker om rätten att utfärda examen på forskarnivå, till 

exempel i ämnena statsvetenskap, företagsekonomi samt medie- och 

kommunikationsvetenskap. Det är troligt att denna vidare handledarresurs kommer 

att delta i handledningen av kommande doktorander inom det miljövetenskapliga 

området (t.ex. som biträdande handledare). 

Miljövetenskapens forskningsinriktning och vetenskapliga bredd 

Miljövetenskaplig forskning fokuserar i första hand olika former av interaktion mellan 

samhälleliga och ekologiska system och processer, inklusive geokemiska 

förutsättningar och förhållanden. Primära syften är att öka vår kunskap om dessa 

olika slag av interaktion, men även att öka förståelsen av förutsättningar för 

ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Eftersom studier av interaktion 

mellan sociala och ekologiska system och processer, exempelvis nyttjandet av 

naturresurser och ekosystemtjänster, är ämnesövergripande, krävs ofta en bred och 

mångvetenskaplig ansats. Det bör samtidigt betonas att i takt med att den 

miljövetenskapliga forskningen utvecklas, antar forskningsfältet allt mer formen av 

ett eget ämne. De metoder och metodologier som hämtats från andra ämnen, och 

funnits vara mest användbara för att öka förståelsen av centrala miljöproblem och 

förhållanden, integreras och ett miljövetenskapligt akademiskt ämne etableras 

därmed. 

Den miljövetenskapliga verksamheten på Södertörns högskola ger starka 

förutsättningar för en avancerad miljövetenskaplig forskning av hög kvalitet. 

Södertörns högskola har en stor potential att erbjuda en unik miljövetenskaplig 

forskarutbildning som vilar på redan etablerad forskning och doktorandutbildning 

kring miljöförvaltning och miljöpolitik (tema Environmental governance), om 

ekologiska processer i ekosystem och deras förändringar knutna till miljö- eller 

hälsoproblem (tema Miljöförändringar och ekologiska processer) och om den hållbara 

utvecklingens olika dimensioner (tema Miljö och utveckling). Det mångvetenskapliga, 

fakultetsöverskridande masterprogrammet Environmental science, communication 

and decision making knyter an direkt till pågående forskning inom Institutionen för 

livsvetenskaper, Institutionen för samhällsvetenskaper och Institutionen för media 

och kommunikation. 

Forskningen inom Miljö och utveckling kan ha ett lokalt, regionalt och globalt 

perspektiv. Den inkluderar studier kring nyttjandet av naturresurser och hur därtill 

relaterade konflikter uppstår, eller undviks beroende på olika formella och informella 

institutionella arrangemang. Pågående forskning undersöker bland annat olika former 

av lokalt baserad naturresursförvaltning, såsom skogsbevarande interventioner i 

utvecklingsländer, för att bättre förstå hur de olika projekten blir till, designas och 

implementeras. Relevanta teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter runt lokalt 

baserad naturresursförvaltning används för att undersöka hur specifika projekt i 

praktiken formas och påverkas under det att olika aktörer och intressegrupper 

kommer in i bilden. Särskilt fokus ges hållbarheten av standardiserade former av 

bevarande interventioner, speciellt då de stöds av förenklade antaganden av vad som 

i praktiken är mer komplexa relationer mellan samhälle och miljö (Studies of CBNRM 

interventions of forest based conservation on Zanzibar; Co-management challenges 

in the Lake Victoria fisheries). Andra mångvetenskapliga internationella 

forskningssamarbeten som inbegriper akademi, offentlig sektor samt lokalt samhälle 


17

och som är både miljö- och samhällsorienterade har ett starkt miljö-hälso- och 

utvecklingsperspektiv (Cholera outbreak and control – Ecological-sociological study of 

Vibrio cholerae in the WIO Region) eller historiskt utvecklingsperspektiv 

(Landsbygdsutveckling, traditionella varor, territorier och lokala produktionssystem 

på den svenska landsbygden; Bland getter och kor. Lokala produktionssystem 

mervärdeostar i Europa). 

Det mycket väletablerade forskningssamarbetet inom miljö och utveckling med 

forskare i Tanzania inkluderar ett antal Sida-finansierade projekt som till viss del 

även finansierat Södertörndoktorander. En av de större forskningssatsningarna från 

Sida är det bilaterala programmet i marinvetenskap för att förstärka marin 

forskningskapacitet i Tanzania och Östafrika. Målet är en strategisk forskning av 

kvalitet om hållbar naturresurshushållning samt förbättrad miljö och hälsa inom 

ramen för nationell fattigdomsminskning. Från 2010 är Institutionen för 

livsvetenskaper en av de tre svenska samarbetspartners (tillsammans med Botaniska 

institutionen vid Stockholms universitet och Centre for Image Analysis vid Uppsala 

universitet) som samarbetar med Institute of Marine Sciences (IMS) och Faculty of 

Aquatic Sciences and Technology på University of Dar es Salaam i Tanzania i det 

Sida-bilaterala programmet Consolidation of marine science and technology research 

capacity for improving resilience to global climate change, aquaculture for poverty 

reduction and resource management. 

Inom temat ryms även andra forskningsprojekt med svenskt fokus. Exempelvis finns 

det projekt med frågeställningar kring olika aspekter av samhällsplaneringsprocesser 

i urban miljö, med utgångspunkt i ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbar 

utveckling (Funktionsomvandling av hamnområden och kustnära industriområden i 

Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv). Inom detta projekt studeras hur 

naturgeografiska processer beaktas inom samhällsplanering och förvaltning på olika 

skalnivåer. 

Det mer nystartade temat Environmental governance innefattar forskningsprojekt 

inriktade mot hur centrala frågeställningar kring miljö, risker och hållbarhet 

samhälleligt hanteras. Från att tidigare ha varit präglad av ett top-down-perspektiv 

och command and control, kännetecknas den moderna hanteringen i hög 

utsträckning av komplexa horisontella strukturer på olika skalnivåer som inbegriper 

såväl offentliga aktörer som företrädare för det civila samhället (exempelvis projektet 

Den försummade dimensionen). Forskningsprogrammet RISKGOV - Environmental 

risk governance of the Baltic Sea utgör en betydande del av detta tema och 

inbegriper nära samarbete med partners i Finland, Tyskland och Polen. Den 

övergripande målsättningen inom RISKGOV är att beskriva hur betydande miljörisker 

för Östersjöns ekosystem som kemikalier, övergödning med mera bedöms, hanteras 

och kommuniceras i Östersjöregionen samt med denna beskrivning som bas ta fram 

rekommendationer möjliga förbättringar. Ett annat projekt inom detta tema studerar 

utmaningar vid hantering av miljö- och hälsorisker som uppstår som en följd av 

globala och komplexa produktkedjor (Chemicals in textiles. Managing environmental 

and health risks from products with complex product chains). Inom projektet 

Ecosystems as common pool resources – implications for building sustainable water 

management institutions in the Baltic Sea Region med expertis inom bl.a. 

miljöekonomi, mark och vattenplanering, geografi och naturresurshushållning, 

analyseras vattenförvaltning utifrån ett integrerat ecosystem management perspektiv 

där den pågående implementeringen av EUs ramdirektiv för vatten (WFD) utgör en 

central fallstudie. Inom projektet the The missing pillar: Incorporating the social 

dimension in transnational sustainability projects studerars hur sociala och ekologiska 


18

hållbarhetsaspekter integreras. Vikten av mångvetenskaplig ansats i forskning om 

miljöförvaltning och regionalt miljösamarbete är även tydligt i projekten 

Environmental governance och Ecosystems as common pool resources. 

Den biologiska mångfaldens betydelse för ekosystems funktioner och dess ekologiska 

anpassning till Miljöförändringar och ekologiska processer är en av Södertörns 

högskolas starka forskningsinriktningar. Här ingår forskning om hur 

ekosystemförändringar, exempelvis förorening och eutrofiering av Östersjön, 

påverkar olika ekosystemtjänster (Ecological effects of hydrophobic organic 

compounds; Anaerobic ammonia oxidation (anammox): a proposed missing piece in 

the Baltic Sea nitrogen cycle) och hur föroreningar påverkar fiskars reproduktion 

(Impact of pesticides on Baltic Salmon). Forskning för en hållbar restaurering av 

förorenad miljö innefattar flera samarbetsprojekt (EU-projektet Metaexplore, ett 

internationellt konsortium av ledande forskare i mikrobiell ekologi och småföretag). 

Inom en del av de ekologiska tillämpningarna betonas betydelsen av att studera 

pågående evolutionära processer och organismsamhällets möjligheter till anpassning 

och förändring i naturen med hjälp av molekylär ekologi. Molekylära metoder 

används i biodiversitetsforskning bland annat i projekt som studerar TBE-virusets 

genetiska mångfald i Östersjöområdet, för att utveckla ett effektivt vaccin, eller 

utröner fiskars och korallers genetisk populationsstruktur i marina reservat längs 

Östafrikakusten (Genetic connectivity of fish populations). Ytterligare forskning om 

biologisk mångfald behandlar landskapsstrukturens påverkan på mångfalden och 

användning av bevarandebiologiska forskningsresultat och metoder i 

bevarandeförvaltning samt hur skogsbrukets båda mål om biologisk mångfald och 

virkesproduktion kan kombineras. Geovetenskaplig forskning använder 

biostratigrafiska och geokemiska metoder för att studera sedimentarkiv med syfte att 

tolka ett områdes klimat och miljöhistoria. För att kunna förutse framtida respons på 

klimatförändringar i Östersjöns ekosystem är det angeläget att förstå hur systemen 

fungerat och anpassat sig till historiska förändringar innan människan påverkade. 

Aktuella forskningsfrågeställningar är hur Östersjöns syrefria bottnar tidigare 

återhämtat sig, att särskilja effekterna av klimat kontra antropogen påverkan samt 

att rekonstruera och kvantifiera bakgrundsvärden för näringsämnen i Östersjöns 

kustzon. 

Inom Institutionen för livsvetenskaper finns även ett samarbetsorgan, Coastal 

Management Research Centre (Comrec), för forskning och utbildning som rör 

integrerad kustförvaltning i framförallt utvecklingsländer finansierat av Sida och i 

samarbete med Wiomsa (Western Indian Ocean Marine Science Association baserad i 

Tanzania) och Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet. 

Miljövetenskap har alltså ett antal pågående forskningsprojekt varav ett flertal har ett 

brett mång- och tvärvetenskapligt fokus medan andra projekt angriper viktiga mer 

specialiserade frågeställningar inom det miljövetenskapliga området. Det innebär att 

den planerade forskarutbildningen kommer att etableras i en kreativ och produktiv 

forskningsmiljö som erbjuder goda möjligheter för de forskarstuderande att bygga 

både en bred och fördjupad förståelse av centrala frågeställningar inom 

miljövetenskap samt miljövetenskaplig forskningsmetodik. 

Forskningsproduktion 

Forskningsproduktionens kvalitet är viktig för att lyckas generera nya 

forskningsanslag inom miljövetenskap, disseminera forskningsresultaten 

internationellt, samt för att bygga en kunskapsplattform för blivande doktorander. 


19

Som beskrivs i föregående stycke, finns det ett stort antal pågående 

forskningsprojekt inom det miljövetenskapliga området (se även tabell 5). Dessa 

projekt har alla erhållit extern finansiering från Östersjöstiftelsen, forskningsråd, EU 

mm via konkurrensutsatta öppna utlysningar. Antalet externa forskningsprojekt har 

också ökat under perioden 2005 till 2010. Vidare är produktionen av vetenskapliga 

publikationer omfångsrik och högkvalitativ vilket framgår av den samlade 

publikationslistan för handledare/forskare inom miljövetenskap under de senaste 10 

åren (bilaga f och h). Här framgår det att ett stort antal vetenskapliga artiklar och 

vetenskapliga böcker har publicerats (inte sällan i tidskrifter och av förlag med hög 

vetenskaplig renommé). Sammantaget menar vi att den befintliga 

forskarkompetensen, forskningen, samt forskningsproduktionen inom miljövetenskap 

innebär att forskningen inom området bedrivs på en internationellt hög vetenskaplig 

nivå. Det innebär att den planerade forskarutbildningen har en mycket god 

forskningsbas och forskningskompetens att utgå från i sin vidare utveckling. 

Kreativ miljö 

Miljövetenskapliga studier på Södertörns högskola har redan idag en internationellt 

aktiv och nytänkande akademisk miljö med en stor bredd av forskningsinriktningar. 

Under det att ämnet miljövetenskap byggts upp har särskilt fokus lagts på att främja 

utvecklingen av ett nära kollegialt nätverk med lärarlag. Närheten i nätverket innebär 

spännande möjligheter att utveckla ett gemensamt forskarspråk för att formulera och 

klargöra intressanta och angelägna problemställningar, att bedriva gemensamma 

forskningsprojekt, samt att vidareutveckla mångvetenskapliga grundoch 

masterutbildningar inom det miljövetenskapliga området. Dessutom är 

forskargrupperna placerade utan ämnesuppdelning. Sammantaget främjar dessa 

faktorer nätverkande och skapar en kreativ miljö för alla forskarstuderande. 

Inom det miljövetenskapliga området på Södertörns högskola finns ett brett 

samarbete med nationella och internationella forskargrupper och ett antal 

forskningsprojekt med internationella finansiärer, där nuvarande och blivande 

doktorander har en möjlighet att samverka (se avsnitten om samarbete och 

internationalisering nedan). Forskarskolan Environmental Sciences and Development 

Graduate School (ESDGS) har, i samarbete med forskningscentrumet Centre for 

Baltic and East European Studies (CBEES), varit drivande i att anordna ett flertal 

konferenser och symposier där nuvarande doktorander aktivt deltagit i 

forskningsdiskussioner med nationellt och internationellt etablerade forskare. 

Framtida doktorander kommer att få samma möjlighet. 

Doktorandernas forskningsarbete är inom området organiserat i forskningsgrupper. 

Vanligen ingår doktorandprojektet i ett större projekt där seniora forskare och 

doktorander samarbetar (där även post-docs och masterstudenter kan ingå). 

Doktorandhandledningen ingår då i ett större sammanhang där doktorander på ett 

naturligt sätt får tillgång till forskarnas kompetens i ämneskunskaper, metodologi, 

praktiskt forskningsarbete och nätverk. Doktoranderna är alltså direkt integrerade i 

forskarområdet miljövetenskap. Merparten av avhandlingarna inom området är 

sammanläggningsavhandlingar med flera originalartiklar och en kappa. Det är vanligt 

att några av artiklarna skrivs i samarbete med handledare och andra seniora 

forskare, vilket ger doktoranderna goda möjligheter till inlärning av forskningsarbete. 

Den miljövetenskapligt inriktade forskarskolan (ESDGS), som har funnits sedan 2006, 

är en av de viktiga plattformarna för samspel mellan doktorander inom 

miljövetenskap, övriga doktorander inom Institutionen för livsvetenskaper, samt 


20

handledare. Det finns alltså en stark organisatorisk bas för 

forskarutbildningsverksamhet inom miljövetenskap. Det innebär att även om 

inrättandet av en övergripande fakultetsnämnd (avsnitt 3 och bilaga b) vid högskolan 

kan komma att leda till en viss omorganisation av det miljövetenskapliga områdets 

styrfunktioner finns både organisatorisk och praktisk erfarenhet av att driva 

högkvalitativ forskarutbildning inom miljövetenskap. Exempel på kvalitetsdrivande 

aktiviteter som forskarskolan anordnar är seminarieserier, diskussionsluncher, 

litteraturstudier, konferenser, doktoranddagar och forskarutbildningskurser. 

Seminarieserien på ESDGS, som samordnas tillsammans med CBEES tema om 

Kunskap och hållbarhet, gör det möjligt för doktorander att samverka med övriga 

forskare på högskolan, internationella forskare, representanter från näringsliv, samt 

statliga och civila organisationer. Seminarieserien ger forskarstuderanden tillfälle att 

träna sig i att dela med sig, eller ta till sig, vetenskaplig information och att medverka 

i vetenskapliga diskussioner på forskningsnivå. Doktorander deltar även i 

internationella konferenser och workshops som en del av doktorandutbildningen, med 

egna aktiva bidrag i form av presentationer och postrar, och får på så sätt tillgång till 

relevanta vetenskapliga kontakter. 

Kvinnliga doktorander inom marin forskning har tillgång till det nationella nätverket 

Havsfruarna, som har målet att ge kvinnliga forskare, forskarstuderande och andra 

marint verksamma kvinnor ett stöd i sin yrkesroll. Idag inkluderar nätverket över 150 

kvinnor från högskolor och universitet, olika organisationer och näringsliv. 

Havsfruarna träffas en gång per år under mycket sociala förhållanden för att lyssna 

på inbjudna föredragshållare, diskutera forskningsoch marinmiljöpolitik med 

politiker samt utveckla sin personliga kompetens. Docent Monica Hammer på 

Institutionen för livsvetenskaper ordnade exempelvis ett möte på Södertörns 

högskola med dåvarande miljöminister Lena Sommerstad som talade både om sina 

erfarenheter som kvinna i forskningen och politiken, och diskuterade Östersjöns 

miljöpolitik med Havsfruarna. 

En kreativ miljö för doktoranderna kräver även att den studiesociala miljön är bra. 

Visserligen finns många informella sociala arrangemang som organiseras inom 

institutionen (oftast genom doktoranderna) (pubar, sommarlunch, jullunch, 

pepparkaksbak, vinprovning med lärare från vinkursen) men det årliga 

utvecklingssamtalet är det mer formella tillfälle som ska ge doktoranden utrymme att 

ta upp ärenden med handledare och handledarkollegiet som inte bara rör forskningen 

utan även den studiesociala miljön. ESDGS anordnar även inspirationsdagar för 

doktoranderna, eller både forskare och doktorander. Här har doktoranderna tid och 

möjlighet att lära känna varandra bättre, att diskutera doktorandaktuella 

angelägenheter, men även vid behov finna stöd av varandra. Avsikten är också att 

införa ett system av mentorskap där äldre doktorander fungerar som mentorer till 

nya doktorander och därigenom underlätta nya doktoranders introduktion till 

forskarutbildningen i miljövetenskap samt arbetsplatsen. På så sätt ska 

doktoranderna kunna finna stöd från handledare, handledarkollegium och andra 

doktorander, särskilt från sin mentor. 

Kvalitetsdrivande forskarutbildning 

Som redan beskrivits i avsnitt 3 om högskolans kvalitetsarbete kommer 

fakultetsnämnden att ansvara för uppföljningen och säkerställandet av 

forskarutbildningens kvalitet. Det är inte möjligt att exakt förutsäga hur 

fakultetsnämnden kommer att organisera sitt arbete, exempelvis vilka frågor som 

kan komma att delegeras områdesstyrelser/handledarkollegium. Ett framtid 


21

kvalitetsarbete inom det miljövetenskapliga området kommer att utformas utifrån de 

riktlinjer för högskolans kvalitetsarbete som beskrivs i avsnitt 3 samt bygga på det 

kvalitetsarbete som sedan 2006 bedrivits inom forskarskolan för miljövetenskap 

(ESDGS) vid Institutionen för livsvetenskaper. 

Kvalitetsarbetet inom miljövetenskapliga studier kommer att fokuseras på att 

säkerställa att de forskarstuderande får möjlighet att utveckla den bredd och djup av 

kunskap, färdigheter och värderingsförmågor inom det miljövetenskapliga området 

som preciseras genom allmänna och ämnesspecifika lärandemål i den allmänna 

studieplanen (bilaga c). Kvalitetssäkringsarbetet kommer dels att genomföras genom 

att områdesstyrelsen kontinuerligt utvärderar forskarutbildningen utifrån högskolans 

riktlinjer för forskarutbildning (bilaga b) och kvalitetsarbete (avsnitt 3), liksom den 

allmänna studieplanen i miljövetenskap (bilaga c) och dels genom terminsvisa 

uppföljningar av doktorandernas individuella studieplaner. 

Områdesstyrelsens kontinuerliga uppföljning och utvärdering syftar till att säkerställa 

forskarutbildningen kvalitet utifrån gällande styrdokument och rapporteras till 

fakultetsnämnden inom ramen för högskolans kvalitetsarbete. Studerandeinflytande 

kommer att säkerställas i denna process. Viktiga aspekter som kommer att beaktas 

är: antagning och urval, utbildningens innehåll och uppläggning, handledarresurser, - 

kompetens och -utbildning, infrastruktur, ekonomiska resurser, uppföljning av system 

för kvalitetssäkring av examina, uppföljningar av individuella studieplaner, 

forskningsproduktion och -kvalitet, samverkan och alumni, seminarieverksamhet, 

internationalisering, studiesocial miljö, jämställdhet/mångfald och 

studerandeinflytande. Förutom sammanställning och analys av dokument och den 

vetenskapliga produktionen kommer årliga enkätundersökningar att genomföras 

bland forskarstuderande, forskare, handlare och alumninätverket. Vidare kommer 

forskarutbildningens kvalitet att följas upp och diskuteras vid årliga interna 

konferenser i det miljövetenskapliga kollegiet. 

I linje med det som beskrivits tidigare i avsnitt 3 så kommer styrelsen för det 

miljövetenskapliga området att arbeta aktivt med en terminsvis uppföljning av 

individuella studieplaner. Den individuella studieplanen används således som ett 

verktyg för att säkerställa doktorandens möjligheter till ett framgångsrikt 

avhandlingsarbete vad gäller bland annat hur studietiden ska disponeras för olika 

typer av aktiviteter: kurser, materialinsamling, avhandlingsförfattande, 

konferensdeltagande med mera. Områdesstyrelsen, handledarkollegiet och 

fakultetsnämnd får genom de terminsvisa uppföljningarna av doktorandens 

studieplan inblick i hur avhandlingsarbetet fortskrider och kan därigenom säkerställa 

att utbildningen håller god akademisk standard, bedrivs i en akademisk miljö och att 

doktoranden efter avslutad utbildning kan ha fått tillräcklig bredd och djup inom 

forskningsfältet. Denna terminsvis uppföljning av individuella studieplaner stärker 

också möjligheten för områdesstyrelsen/handledarkollegiet att hantera och lösa 

eventuella problem inom forskarutbildningen och skapar ett naturligt forum för 

erfarenhetsutbyte och diskussion kring forskning och forskarutbildningsfrågor inom 

det miljövetenskapliga området. 

Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn 

könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Styrelsen för 

området miljövetenskapliga studier kommer att arbeta aktivt utifrån de styrdokument 

och den organisation som finns på högskolan för att främja jämställdhet- och 

mångfaldsarbete kopplat till den miljövetenskapliga forskningen och 

forskarutbildningen. Dessa frågor kommer att bevakas och utvärderas inom ramen 


22

för det kontinuerliga kvalitetsarbetet, som beskrivs ovan, med målet att främja 

jämställdhet och mångfald inom verksamheten (t.ex. med avseende på kompetens 

hos forskare/handledare, rekrytering av forskare/handledare och doktorander samt 

utbildningens utformning). 

Södertörns högskola har dessutom klara mål och riktlinjer (liksom en organisation för 

dessa frågor genom personalavdelning och arbetsmiljökommittén) för att uppnå ett 

gott arbetsklimat och en god studiesocial miljö. Det handlar till exempel om att både 

forskning och utbildning sker i en öppen och välkomnande miljö. Bland 

policydokumenten kan till exempel nämnas handlingsplan för tillgänglighet, policy 

avseende funktionshinder, riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete, alkohol- och 

drogpolicy, mål och riktlinjer för handläggning av diskriminerings- och 

trakasseriärenden etc. Här finns väl fungerande rutiner för kontakter mellan prefekter 

och personalavdelningen för hantering av ärenden. Det finns även rutiner för att 

kommunicera uppdateringar och förändringar av dokumenten inom organisationen. 

Den kontinuerliga uppföljning och utvärdering som kommer att ske inom området 

miljövetenskapliga studier genom till exempel enkäter, uppföljningssamtal och 

interna möten/konferenser kommer därför att ingå som en naturlig del i högskolans 

arbetsmiljöarbete (som t.ex. innehåller en årlig medarbetarundersökning). Vidare 

erbjuds alla nyanställda två introduktionsdagar. Då presenteras högskolan, dess mål, 

organisation, ledning och olika aspekter av att arbeta på Södertörns högskola. 

Den tänkta uppläggningen av utbildningen 

Den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i miljövetenskap (bilaga c) 

och individuella studieplaner styr doktorandutbildningens uppläggning. 

Doktorsavhandlingens omfattning i områdets doktorandutbildning planeras omfatta 

180 högskolepoäng och ska utformas som en monografi eller som en 

sammanläggningsavhandling. Doktorsavhandlingen ska hålla en kvalitet som 

motsvarar kraven för att antas till publicering i erkänd vetenskaplig publikation med 

granskningsförfarande. De vetenskapliga artiklarna i en sammanläggningsavhandling 

får ha författats i samarbete med andra och doktorandens individuella bidrag ska då 

klargöras i kappan. Doktorsexamen består även av en kursdel av valbara och 

obligatoriska doktorandkurser som omfattar 60 högskolepoäng. Obligatoriska kurser 

utgörs av två kurser som behandlar miljövetenskapliga metodologier och 

vetenskapsfilosofi (7.5 + 7.5 hp) och en avhandlingsuppsatskurs (15 hp; bilaga c för 

kursplaner), samt för doktorander som undervisar en högskolepedagogiskkurs om 

högst 7,5 högskolepoäng. För forskarstuderande antagna vid BEEGS ingår dessutom 

en obligatorisk introduktionskurs om 7.5 hp med inriktning mot området (bilaga c). 

Ytterligare kurser kommer att erbjudas på Institutionen för livsvetenskaper och andra 

institutioner och centra vid Södertörns högskola (t.ex. CBEES), men de 

forskarstuderande uppmuntras också att söka sig till andra lärosäten i Sverige och 

utomlands för att utveckla nätverk och söka nya perspektiv. Högskolan garanterar 

minst 120 timmar handledningstid per år och doktorandstuderande som fördelas 

mellan huvud- och biträdande handledare. Handledningens organisering, bland annat 

omfattningen och ansvarsfördelningen mellan de olika handledarna, ska klargöras i 

den individuella studieplanen. 

Vid Institutionen för livsvetenskaper finns en handledarkollegium bestående av alla 

aktiva och potentiella handledare inom det miljövetenskapliga området (se tabell 1). 

Även biträdande handledare från samverkande lärosäten inbjuds att medverka i 

handledarkollegiet. För att vara kvalificerad som handledare ska man ha disputerat 

och genomgått en handledarutbildning. Enbart docenter och professorer kan vara 


23

huvudhandledare. Handledarkollegiet leds av studierektorn för forskarutbildningen, 

som också är sammankallande. Handledarkollegiet har regelbundna kortare möten 

cirka tre gånger per termin och ett heldagsmöte per år. 

I uppföljningen av doktoranderna ingår inskrivnings-, halvtids- och predisputationsseminarier 

tillsammans med terminsvisa uppföljningar av den individuella 

studieplanen och protokollförda utvecklingssamtal med huvudhandledaren där även 

studierektorn för miljövetenskap inbjuds att medverka. Den individuella studieplanen 

följs upp en gång per termin genom att doktorand och handledare gemensamt 

sammanträder med en av fakultetsnämnden utsedd uppföljningsgrupp bestående av 

två ämneskompetenta erfarna handledare (docent eller professor) om hur 

utbildningen framskrider och lämnar in en signerad redovisning för avslutad termin 

och detaljplan för den fortsatta forskarutbildningen till forskningskansliet. 

Fakultetsnämnden godkänner redovisningen och fastställer planen för nästkommande 

termin. Redogörelse för publikationer, avklarade kurser, undervisning, konferenser, 

uppfyllda och icke uppfyllda mål samt eventuellt övriga problem utgör en del av det 

uppföljningssystem som för närvarande finns för doktorander och deras handledare 

vid Institutionen för livsvetenskaper. Doktoranden har rätt att avlägga 

licentiatexamen som en del av sin forskarutbildning, men antagning till 

forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett undantag från 

den normala ordningen. För de doktorander som inte avlägger licentiatexamen ingår 

att genomföra ett offentligt halvtidsseminarium för handledarkollegiet. Inför tryckning 

och försvar av doktorsavhandlingen kommer avhandlingsmanuset att 

förhandsgranskas inom handledarkollegiet i samband med ett 

predisputationsseminarium samt senare även inom den av fakultetsnämnden utsedda 

betygsnämnden. Aktivt deltagande i nationella och internationella 

forskningskonferenser kommer att krävas som en naturlig del av forskarstudierna. 

Planerad doktorandrekrytering 

Forskarutbildningen inom det miljövetenskapliga området vid Södertörns högskola 

förväntas inom den överblickbara framtiden att bestå av 20 doktorander, vilket 

motsvarar en förväntad rekrytering av cirka fem doktorander per år (se avsnitt 6 för 

en redovisning av de förväntade ekonomiska förutsättningarna). 

Kandidater till forskarutbildning i miljövetenskap vid Södertörns högskola förväntas 

vara personer med bakgrund i miljövetenskapligt inriktad utbildning, eller studenter 

som på annat sätt breddat sina ämnesstudier i rikting mot miljöområdet (se allmän 

studieplan, bilaga c). Det kan vara personer med genomförd masterutbildning på 

programmet inom miljövetenskap, Environmental science communication and 

decision making, eller personer från andra svenska och internationella lärosäten. För 

att bli antagen till forskarutbildningen i miljövetenskap krävs att den sökande 

uppfyller villkor för både grundläggande och särskild behörighet och därmed ha den 

förmåga som krävs för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Grundläggande 

behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en examen på 

avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 

högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet 

förvärvat i huvudsak liknande kunskaper. Fakultetsnämnden får för enskild sökande 

medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda 

skäl. Särskild behörighet att antas uppfyller den student som har godkänt resultat på 

kurser om minst 90 högskolepoäng inom ämnet miljövetenskap eller något 

angränsande ämne av central betydelse för forskarutbildning i miljövetenskap, 

inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå. 


24

Doktorandtjänster utlyses nationellt och internationellt vid fasta tillfällen under året 

och behandlas i normalfallet av fakultetsnämnden, och en ny doktorand rekryteras 

utifrån mest lämplig kompetens. I samband med antagningen ska fakultetsnämnden 

ges möjlighet att ta ställning till studentens meriter, kompetens och ambition, det 

samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens, det individuella 

forskningsprojektets kvalitet och lämplighet som doktorandprojekt, tidsplanering och 

finansiering. Antagning till doktorandplats bereds av området miljövetenskapliga 

studier som utifrån lokala urvalskriterier rangordnar de sökande. Vid 

kvalitetsbedömningen av behöriga sökanden kommer följande lokala urvalskriterier 

att tillämpas, där störst vikt läggs vid bedömningsgrunden självständighet: 

 

 

 

 

 

 

 

 

självständighet och originalitet i problemformulering, analys och upplägg i tidigare 

arbeten 

teoretisk och metodologisk stringens i tidigare arbeten och forskningsplan 

vetenskaplig mognad 

mång- eller tvärvetenskaplig bakgrund med miljövetenskaplig inriktning 

forskningserfarenhet eller praktisk yrkesverksamhet inom det miljövetenskapliga 

fältet 

dokumenterad förmåga att hålla givna tidsramar 

kommunikations- och samarbetsförmåga 

jämställdhet (företräde ges till det underrepresenterade könet vid lika meriter) 

Även specifika kunskaper eller färdigheter som anses vara relevanta för den 

planerade forskningsuppgiften inom det miljövetenskapliga fältet är meriterande, 

exempelvis goda språkkunskaper i engelska och andra språk av betydelse för 

forskningsuppgiften. Sökande som är väl lämpade bör genomgå en intervju med den 

tilltänkta handledaren och styrelsen för området miljövetenskapliga studier innan 

beslut fattas. Fakultetsnämnden beslutar om antagning eller avslag baserat på 

styrelsens samlade bedömning av ansökan, samt vad som framkommit i samband 

med referenstagning och intervjuer av de sökande. 

Anknytning till yrkesliv och omgivande samhälle 

Forskarutbildningen inom miljövetenskap är avsedd att förbereda doktoranden inför 

ett fortsatt yrkesliv inom både forskning och yrkesutövning inom privat och offentlig 

sektor i miljövetenskapsområdet. Detta mål kommer kontinuerligt följas upp och 

utvärderas inom ramen för det kvalitetsarbete som beskrivs i avsnittet om 

kvalitetsdrivande forskarutbildning genom till exempel en kontinuerlig 

omvärldsbevakning och alumniundersökningar. 

En viktig utgångspunkt i detta arbete är att en god anknytning till yrkesliv och 

interaktion med omgivande samhälle är en förutsättning för att säkerställa både 

forskningens och forskarutbildningens kvalitet inom det miljövetenskapliga området. 

Förutom kravet på hög anställningsbarhet efter genomförd forskarutbildning är 

nämligen en övergripande målsättning i den forskning och forskarutbildning som 

bedrivs inom området miljövetenskapliga studier att skapa förståelse kring hur 

ekologiska och samhälleliga system och processer interagerar. 

Ett antal viktiga kompetenser och aktiviteter med anknytning till yrkesliv och 

omgivande samhälle har nämnts i områdesbeskrivningen av den miljövetenskapliga 

forskarutbildningsmiljön. Framför allt finns bland forskare och handledare bred 

erfarenhet från arbete i intresseorganisationer, liksom statliga och internationella 


25

organ (bilaga e och g). Vidare genomförs flera av de pågående forskningsprojekten 

(t.ex. projekten Kemikalier i textilier och Wrångebäck Sweden) i direkt samverkan 

med intresseorganisationer, näringsliv och offentlig sektor (se avsnitt 1- Samverkan 

samt tabell 5). Dessutom finns ett miljövetenskaplig alumninätverk på högskolan där 

tidigare studenter och doktorander ingår. Alumninätverket utnyttjas till exempel inom 

undervisning och seminarieverksamhet liksom i de arbetsmarknadsdagar som 

studentföreningen SMUF (Södertörns Miljö och Utvecklingsförening) arrangerar med 

stöd från Institutionen för livsvetenskaper. I arbetet med att öka kontakten med 

omgivande samhälle finns också en referensgrupp för verksamheten inrättad av den 

naturvetenskapliga forskningsoch utbildningsnämnden. Gruppen som består av 

företrädare för bland annat näringsliv och myndigheter ska även stärka dialogen med 

studenter och doktoranders potentiella arbetsgivare. Referensgruppen har som 

uppdrag att ge råd och idéer till den strategiska utvecklingen av miljövetenskaplig 

och naturvetenskaplig utbildning och forskning för att förbättra studenters och 

doktoranders anställningsbarhet. 

Samarbete med andra lärosäten 

Doktorander kopplade till den miljövetenskapliga forskarskolan ESDGS vid Södertörns 

högskola (tabell 4) är för närvarande antagna vid ett antal olika svenska lärosäten 

(t.ex. Stockholms universitet, Linköpings universitet och KTH). Specifika avtal (bilaga 

d) finns med alla lärosäten där våra doktorander är antagna och Södertörns högskola 

har för avsikt att fullfölja dessa avtal för redan antagna doktorander. 

Den planerade forskarutbildningen i miljövetenskap implementeras följaktligen i och 

med att nya doktorander antas till utbildningen. Ett godkännande av rätten att 

utfärda examen på forskarnivå inom området miljövetenskapliga studier kommer 

innebära att Södertörns högskola erhåller eget ansvar för drift, kvalitet och 

uppföljning av samtliga delar av de antagna doktorandernas forskarutbildning. Det är 

dock viktigt att poängtera att det redan välutvecklade forskningsoch 

forskarutbildningssamarbetet med andra lärosäten kommer att utnyttjas som en 

resurs i forskarutbildningens utveckling och kvalitetssäkring. Vi kommer, till exempel, 

arbeta aktivt med att utveckla och driva doktorandkurser (företrädesvis ickeobligatoriska) 

i samarbete med andra lärosäten inom och utom landet. Exempelvis 

har diskussioner förts med Tema vatten i natur och samhälle (Linköpings universitet) 

om att organisera gemensamma forskarutbildningskurser. Ur ett mer internationellt 

perspektiv kan nämnas att vi genom ett planerat nätverk finansierat av NordForsk 

avser att arrangera en sommarkurs med inriktning mot energi, miljö och klimat i 

samarbete med Aleksanteri institutet (Finland) och NUPI (Norge). Vidare kommer 

forskarskolan ESDGS, med hjälp av finansiering från forskningsprojektet RISKGOV, 

arrangera doktorandkursen Environmental risk governance of the Baltic Sea under 

sommaren 2010. Kursen kommer att drivas i samarbete med forskare från Finland, 

Tyskland, Polen och Sverige. Det så kallade BONUS-programmet (ett samarbete 

mellan forskningsfinansiärer i Östersjöregionen), som finansierar RISKGOV, 

prioriterar som en del i sin verksamhet regionalt Östersjösamarbete kring 

forskarutbildning inriktad mot hållbar förvaltning av Östersjöns miljö. Det innebär att 

vi avser att söka medel för att ge ytterligare kurser med denna inriktning tillsammans 

med det redan etablerade kontaktnätet av forskare och universitet i 

Östersjöregionen. 

Ytterligare planer finns att formalisera en gemensam forskarskola (och forskarutbyte) 

kring marin förvaltning med ett antal starka forskarmiljöer i Europa och 

Östersjöregionen. Medel kommer att sökas via ett så kallat Marie Curie-nätverk. 


26

Inledande diskussioner har redan förts med Wageningen universitet i Holland samt de 

lärosäten från Finland, Tyskland och Polen som samarbetar kring forskning och 

forskarutbildning i RISKGOV-projektet. 

Internationalisering 

Två av de tre begrepp som Södertörns högskola har valt som karaktäriserande, 

mångkulturell och mångvetenskaplig bildning, inbegriper internationaliseringsarbete. 

Högskolan har arbetat med internationalisering ur olika aspekter sedan 1997, då en 

styrgrupp för internationella frågor bildades och idag är högskolan ett internationellt 

lärosäte. För organisering och uppbyggnad av verksamheten bildades ett 

internationaliseringsråd, med lärar- och studentrepresentanter från de olika 

institutionerna och nämnderna, som ett rådgivande organ till rektor. Måldokument 

och handlingsplaner för internationalisering utvecklades. Idag finns ett antal student-, 

lärarutbytes- och samarbetsavtal, vilket bidrar till ett vidgat internationellt perspektiv 

för både studenter och anställda (avtal relevanta för området miljövetenskap har 

slutits med bl.a. Université Francois Rabelais, Frankrike; Panepistimio Kritis, 

Grekland; University of Iceland, Island; Universidad de Leon, Spanien; University of 

KwaZulu-Natal, Sydafrika; Ernst-Moritz-Arndt Universität, Tyskland). Det finns bland 

annat ett utbytesprogram för lärare och administrativ personal på högskolan för 

fortbildning vid utländska universitet några veckor. 

Internationaliseringsinsatser inom profilområdet miljövetenskap bedrivs inom både 

forskning och masterutbildning, och kommer att även att prioriteras inom den 

föreslagna forskarutbildningen. Internationaliseringsarbetet har också drivits aktivt 

både av institutionen och av den hittillsvarande nämnden. I följande text diskuteras 

aktuell information om internationalisering och utveckling av, samt strategier kring, 

internationaliseringsarbetet. 

Vi anser att blivande doktorander inom miljövetenskap inte bara behöver en 

ämnesövergripande utan även en kulturellt och geografiskt övergripande ansats i sina 

studier, dvs. ett internationellt perspektiv. Detta inte minst för att miljövetenskap är 

ett internationellt forskningsområde, men även för att internationalisering är viktigt 

för kvalitet och utveckling av doktorandutbildningen i allmänhet. Globala 

miljöförändringar och relaterade problem, inte minst klimatförändringar, 

internationella lagstiftningar och interventioner, kräver att studierna görs ur ett 

internationellt perspektiv. Inte minst gäller detta forskningen med Östersjöprofil (se 

forskningsområdets relevans till Östersjöregionen). 

Nuvarande doktorander inom forskarskolan ESDGS får goda möjligheter att träffa 

internationellt erkända forskare, dels på internationella konferenser och kurser, dels 

genom forskarskolans seminarieserie, som ges på engelska. Liksom alla kurser inom 

masterutbildningen, kommer den förslagna doktorandutbildningens kurser ges 

företrädesvis på engelska. Vi rekommenderar att vetenskapliga artiklar och 

avhandlingskappan skrivs på engelska om det är en sammanslagsavhandling, för att 

nå ut internationellt och för att det är utvecklande både för en fortsatt karriär inom 

forskning men även för ökad anställningsbarhet för doktoranden. Engelska är 

förstahandsspråk i flera forskargrupper, då det finns icke-svenskspråkiga doktorander 

och forskare, och därför kommer doktoranddagar och workshops som anordnas inom 

forskarutbildningen även i fortsättningen genomföras på engelska. En utbildning på 

engelska bidrar även till internationalisering på hemmaplan genom att vi får möjlighet 

att rekrytera doktorander internationellt, bland annat från masterprogrammet 

Environmental science, communication and decision making, där en stor andel av 


27

studenterna har kommit från andra länder. Dessa studenter har förövrigt varit aktivt 

pådrivande till att förbättringar gjorts på högskolan för att underlätta användandet av 

en kursweb för engelskspråkiga studenter. 

Nuvarande och blivande doktorander har, och kommer att få, mycket goda 

möjligheter att knyta internationella kontakter genom forskningen. Ett flertal 

forskningsprojekt på Institutionen för livsvetenskaper har internationell profil 

och/eller internationella samarbetspartners. En undersökning som gjordes av 

högskolans internationella forskningsmiljö visade att Institutionen för livsvetenskaper 

hade överlägset flest etablerade internationella forskningssamarbeten, bland annat 

med forskare i länder från Asien, Afrika, Europa, Syd- och Nordamerika och att 

många institutionens handledare/forskare själva har forskat vid utländska lärosäten. 

Vissa projekt är finansierade av internationella organ såsom EU och Sida (EU- 

Metaexplore, BONUS-RISKGOV, m.fl.), se tabell 5. 

Flera lärare inom miljövetenskap på Södertörns högskola har en stark och lång 

anknytning till forskare och forskning i låginkomstländer (s.k. utvecklingsländer), 

särskilt Kenya, Tanzania, Sydafrika och Chile, speciellt inom miljö och utveckling, 

samt miljöförändringar och ekologiska processer. Sida har varit, och är, 

huvudfinansiär av merparten av dessa projekt. Det kan antingen vara direkt, genom 

doktorandtjänstfinansiering (för närvarande finns tre tjänster där doktoranderna gör 

sitt fältarbete utomlands), regionala projekt, bilaterala nationella projekt (Sida 

Bilateral in Marine Sciences), Linneus-Palme (University of KwaZulu-Natal, School of 

Life and Environmental Sciences; Syd Afrika; Assiut University, Department of 

Botany, Egypten), eller indirekt, genom regionala organisationer såsom the Western 

Indian Ocean Marine Science Association and MASMA (för närvarande två projekt). 

Dessutom tar Södertörns högskola emot finansiering från Sida för att utlysa 6-12st 

stipendier för grundutbildningsstudenter per år för tre månaders fältstudier i 

låginkomstländer. Inom grundutbildningsprogrammet miljö och utveckling gör 

uppskattningsvis två till fem studenter per år en MFS (Minor Field Studies) som oftast 

sammanställs som en C-uppsats, eller examensarbete. Denna möjlighet kan vara 

särskilt lockande för de studenter som varit på den exkursionsresa som går till 

Tanzania under tredje året i grundutbildningsprogrammen Global utveckling och 

internationellt samarbete, samt Miljö och utveckling. Vi har funnit att genomförandet 

och utfallet av MFS studien är mycket beroende av våra forskares väletablerade 

kontakter med värdinstitutionen. Doktorander har en viktig roll som biträdande 

handledare till dessa studenter. 

Som nämnts, deltar många forskare och doktorander dessutom aktivt och 

regelbundet vid internationella konferenser, (bilaga e och g). Flera lärare har även 

erfarenheter av, eller är aktiva i, andra internationella sammanhang. Det kan vara 

expertuppdrag för OECD, EU, FN och Konventionen för biologisk mångfald, eller 

diplomatiska uppdrag (miljökonventionsarbete), förutom de granskningsuppdrag åt 

utländska finansiärer av forskningsansökningar och internationell forskningslitteratur 

som görs. 

Många internationella kontakter som finns inom miljövetenskap på Södertörns 

högskola bygger på etablerade kontakter genom individuella projekt eller individuella 

forskare. ScanBalt är däremot ett av de internationella nätverk där Södertörns 

högskola är medlem, genom Institutionen för livsvetenskaper. Nätverket består av 

universitet, företag, statliga organisationer inom livsvetenskaper i Östersjöregionen 

och utgör ett paraplyforum för utveckling av olika typer av projekt, forskningsprojekt, 

företagsverksamhet runt regionala miljö- och samhällsfrågor. 


28

De olika insatserna som görs inom internationaliseringsarbetet kommer sålunda 

nuvarande och framtida doktorander inom miljövetenskap till del, direkt eller indirekt. 

Sammanfattningsvis får den blivande doktoranden inom miljövetenskap därmed flera 

olika möjligheter att knyta egna internationella kontakter, på hemmaplan och med 

omvärlden. Han eller hon handleds av forskare som har internationella samarbeten 

och erfarenheter och genomför sina forskarstudier i en internationellt aktiv 

forskningsmiljö. 

5. HANDLEDARRESURSER 

Grunden till säkerställande av handledarresurser ligger i att högskolan alltid 

eftersträvat en stor andel disputerade lärare samt arbetat för att skapa goda 

förutsättningar för externa projekt innehållande doktorander. Detta har högskolan 

gjort genom att i möjligaste mån finansiera fjärde året för doktorander samt 

medverka till med- och samfinansiering där så varit ett krav. Området 

miljövetenskapliga studier kan här fungera som ett gott exempel på detta arbete. 

Handledarresursen inom miljövetenskapliga studier utgörs av ett handledarkollegium 

bestående av 21 seniora forskare, varav fyra professorer och elva docenter med 

omfattande erfarenhet av handledning inom forskarutbildning samt ytterligare sex 

lektorer (tabell 1, bilaga e). Dessutom finns ytterligare 10 disputerade lärare och 

forskare med tidsbegränsad anställning inom till exempel externa forskningsprojekt 

kopplade till det miljövetenskapliga området (tabell 2, bilaga g). Det planeras 

ytterligare rekryteringar av disputerade forskande lärare inom området under 2010. 

Vad gäller extern finansiering av forskning och forskarutbildning kan nämnas att 

handledarkollegiet inom miljövetenskapliga studier liksom övriga disputerade lärare 

och forskare genomgående har visat god förmåga att generera externa anslag för 

finansiering av forskning, forskningstid för seniora forskare samt för finansiering av 

doktorander. Som framgår av tabell 5 uppgick den totala externa 

forskningsfinansieringen till drygt 20 miljoner kronor 2009 och externfinansiering har 

visat en uppåtgående trend de senaste 5 åren. Vidare framgår det av tabell 6 att den 

externa finansieringen av forskningstid för forskare och handledare har varit god 

under perioden 2006 till 2009. 

En ytterligare central åtgärd från högskolan är de professorsprogram som sjösattes 

2008 och där en professor i miljövetenskap ingår (Kari Lehtilä tillträdde denna tjänst 

2009). Här finns tid för forskning i tjänsten och ambitionen är att flertalet av dem ska 

rekryteras utifrån för att på så sätt både bredda och fördjupa den vetenskapliga 

kompetensen på högskolan. En viktig uppgift för dessa professorer är naturligtvis att 

verka inom forskarutbildningen. 

I det förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns högskola (bilaga b, kap 

4.) redogör högskolan detaljerat för hur den kommer att arbeta för att uppfylla de 

krav som kan ställas på god handledning. Innehållsmässigt beskrivs handledningen 

enligt följande: 

”Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till 

att ge doktorander en god utbildning. 

I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och 


29

diskussion av arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment, 

planering av seminarier och disputation/licentiatseminarium. I handledning 

ingår även upprättande och uppföljning av individuell studieplan. 

Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång 

per termin ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera 

utbildningen.” 

Vidare anges att handledning ska preciseras, både vad gäller innehåll och tid, och 

följs upp i den individuella studieplanen som en gång per termin ska redovisas för 

fakultetsnämnden. Riktlinjerna fastslår även att: 

”Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med maximalt 

480 klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för 

huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den biträdande 

handledaren.” 

I riktlinjerna fastslås även att alla ämnen med doktorander ska ha 

handledarkollegium och i enlighet med HF ska högskolan naturligtvis 

”…anordna utbildning av handledare. Minst en av handledarna för en 

doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller av fakultetsnämnden 

bedömts ha motsvarande kompetens.” 

Handledarutbildning sker vid högskolepedagogiska utvecklingsenheten (HPU) som har 

det övergripande syftet att utveckla undervisningen på högskolan i anslutning till de 

fastställda målen om mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. 

Enheten genomför redan idag en handledarutbildning vars syfte är att bredda och 

fördjupa deltagarnas kunskap om forskarutbildning samt öka deras kompetens som 

handledare. Kursen bygger på kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte där 

deltagarna lär av varandra och sina olika ämnesmässiga erfarenheter. Kursen svarar 

mot högskoleförordningens krav på att en handledare ska ha genomgått erforderlig 

utbildning och att lärosäten med forskarutbildning ska ordna en sådan utbildning. 

Kursen vänder sig till såväl nya som erfarna doktorandhandledare. 

Forskarutbildningen inom området miljövetenskapliga studier är utformad helt i linje 

med dessa riktlinjer och det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom högskolan, liksom 

inom området för miljövetenskapliga studier, är utformat för att säkerställa långsiktig 

handledarförsörjning liksom de krav som kan ställas på god handledning (se avsnitt 3 

liksom avsnitt 4 – kvalitetsdrivande forskarutbildning). Kollegiet har en omfattande 

erfarenhet av doktorandhandledning både vid högskolan och vid andra lärosäten. 

Därtill har alla handledare genomgått handledarutbildning eller bedöms inneha 

motsvarande kompetens. Som exempel på handledarkollegiets omfattande erfarenhet 

av handledning kan nämnas att 18 doktorander för närvarande är kopplade till 

området miljövetenskapliga studier (tabell 4) samt att 16 doktorander anställd vid 

Södertörns högskola har examinerats i forskarutbildningsämnen med relevans för 

området miljövetenskapliga studier sedan 2004 (tabell 3 samt bilaga i). 

Handledarkollegiets samlade erfarenhet av doktorandhandledning uppgår till betydligt 

fler än dessa 18 befintliga doktorander och 16 godkända doktorsexamina om även 

handledning av doktorander utan finansiering från Södertörns högskola räknas med 

(t.ex. handledning innan anställningen på Södertörns högskola påbörjades) (bilaga 

e). 


30

6. EKONOMI 

Bakgrund 

Södertörns högskola har en stark finansiell bas för sin forskning. Den sammanlagda 

forskningsvolymen uppgick 2009 till cirka 290 miljoner kronor, fördelat på externa 

bidrag och fakultetsmedel. Den största delen av de externa medlen kommer från 

Östersjöstiftelsen, som alltsedan sin tillkomst har finansierat forskning, 

forskarutbildning och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur vid 

högskolan. Östersjöstiftelsen har enligt sina stadgar till uppgift att stödja forskning 

och forskarutbildning vid Södertörns högskola. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick 

värdet av stiftelsens kapital till cirka 4,3 miljarder kronor. Enligt stadgarna får 

kapitalet inte förbrukas. Endast den direkta avkastningen kan användas för stiftelsens 

ändamål. Stiftelsens finansiella bas är viktig för högskolan eftersom den säkerställer 

en långsiktig finansiering av forskarutbildningen. 

Östersjöstiftelsen tillkom i samband med att högskolan startade. Den främsta 

stödformen har hela tiden varit forskningsprojekt som, liksom hos andra finansiärer, 

är ett arrangemang mellan den enskilde forskaren och ÖSS – d.v.s. högskolan har 

ingen möjlighet att påverka vem medlen tillfaller. Östersjöstiftelsen fungerar när det 

gäller projektfinansiering som ett vanligt forskningsråd (med traditionellt reviewförfarande), 

med undantaget att medlen som beviljas måste förvaltas av Södertörns 

högskola. Beviljandegraden för ansökningarna har under senare år legat på ca. 20 

procent. Utöver projektanslagen har stiftelsen kontinuerligt beviljat medel för 

planeringsbidrag, publikationsverksamhet samt resor och konferenser. År 2000 

startade högskolan med stöd från stiftelsen forskarskolan BEEGS (The Baltic and East 

European Graduate School) och år 2005 forskningscentrumet CBEES (Centre for 

Baltic and East European Studies) som BEEGS sedan dess sorterar under. Sedan 

starten år 2000 har BEEGS antagit 59 doktorander, varav 34 har examinerats som 

doktorer i samarbete med olika lärosäten, framförallt Stockholms Universitet. 

Östersjöstiftelsens medel har använts för att bygga upp en exceptionellt stark 

forskning med Östersjö- och Östeuropainriktning. Stödet från ÖSS har under åren 

2004 till 2009 vuxit och stiftelsens stöd till pågående forskning uppgick 2009 till 205 

miljoner kronor. Under 2010 finansierar stiftelsen 50 treåriga forskningsprojekt vid 

högskolan. Under senare år har ÖSS dessutom tillskjutit medel för infrastrukturella 

satsningar till det som högskolan pekat ut som varande starka forskningsprofiler, 

men som inte direkt har Östersjö- och Östeuropainriktning. Ofta är det profiler där 

det finns en generell tematisk och teoretisk ambition och kompetens, som indirekt 

bidrar till att utveckla Östersjö- och Östeuropaforskningen. 

Externa forskningsmedel uppgår år 2009 till 56 miljoner kronor. Stödet från de 

statliga forskningsfinansiärerna (VR, RJ, FAS etc.) under senare år legat mellan 12 

och 13 miljoner kr per år. Denna summa kommer under de närmaste åren att öka, 

bland annat eftersom forskargruppen under Hans Ruins ledning (kopplad till området 

Kritisk kulturteori) av Riksbankens Jubileumsfond beviljades ett stort programanslag 

om totalt 35 miljoner kronor från och med 2010. Högskolan har också över åren haft 

ett betydande stöd från Stockholms Läns Landsting. Detta stöd har minskat i 

omfattning i och med att delar av den naturvetenskapliga forskningen håller på att 

fasas ut. Högskolans strategi är att öka andelen forskningsanslag från externa 

finansiärer. Medlen för att åstadkomma detta är bl.a. utlysningar av planeringsbidrag 

men också strategiska satsningar på att låta kvalificerade miljöer utveckla idéer som 

kan omsättas i konkurrenskraftiga forskningsprogram. 


31

Fakultetsmedlen har från 2004 till 2009 stigit från 19 till 28 miljoner kronor. Dessa 

medel har fördelats av forskningsoch utbildningsnämnderna för humaniora, 

samhällsvetenskap och teknik respektive naturvetenskap samt 

lärarutbildningsnämnden. Nämnderna i sin tur har dels fördelat vidare pengarna till 

institutioner och ämnen och dels gjort egna strategiska satsningar i form av utlysta 

medel för meritering. Inom ämnen och institutioner har medlen använts bland annat 

för högre seminarier, konferensresor samt forskningstid för lärare. 

Tack vare stiftelsens medel – men också genom finansiering via externa anslag och 

fakultetsmedel – har högskolan inom de områden där vi nu söker examensrättigheter 

på forskarnivå, byggt upp en omfattande kapacitet när det gäller forskning och 

forskarutbildning. Bland annat har ett tjugotal professorstjänster utlysts under de 

senaste 2-3 åren, och det är tjänster som ger mycket goda möjligheter till såväl 

handledning som uppbyggnad av forskning inom olika områden. Inom det 

miljövetenskapliga området har till exempel en professorstjänst tillsats 2009 (Kari 

Lehtilä) med finansiering från Östersjöstiftelsen 

Också på andra sätt bidrar finansieringen via stiftelsen till uppbyggnad och 

förstärkning av de områden för vilka vi nu söker examensrättigheter. Högskolan har 

kunnat avsätta särskilda medel för att stärka den akademiska basen och för att 

vidareutveckla det gemensamma inom de olika kunskapsfälten: gemensamma 

kollegier, kurser, handledning, seminarier, konferenser, planeringsanslag, stöd till 

gemensamma projektansökningar etc. Omfattningen av detta komplementära stöd 

varierar mellan olika områden. Inom området miljövetenskapliga studier har 

högskolan beviljat det miljövetenskapliga ämnet resurser att utveckla och stärka den 

miljövetenskapliga forskningsoch forskarutbildningsmiljön genom ett 

planeringsanslag på 1 miljon kr (2007-2008) och sedan i form av ett årligt 

’basanslag’ på 2 miljoner kr med start 2010. Det miljövetenskapliga området ingår 

också som en stark inriktning inom CBEES forskningstema Kunskap och hållbarhet 

och har därmed också tagit del av satsningar finansierade av Östersjöstiftelsen på 

post-doc forskare (fil. dr Katarzyna Smolarz), gästprofessorer (t.ex. Kristine Kern), 

samt medel för att arrangera workshops och konferenser (ca 100-200 tusen kr per år 

sedan 2006). 

Vi redogjorde ovan under avsnittet om forskarutbildningen för omfattningen av 

handledarresurser, övriga lärare och doktorander inom området. Såväl när det gäller 

handledarresurser som doktorander når området idag upp till de riktmärken som 

finns angivna i anvisningarna från Högskoleverket. Redan idag finns den kreativa 

miljö i form av handledarkapacitet, doktorander och akademisk infrastruktur som är 

nödvändig för att kunna erbjuda en kvalificerad forskarutbildning. Därutöver avser 

högskolan att skapa finansiella förutsättningar för att ytterligare säkra kvaliteten 

inom de olika områdena. 

Ett första sätt att göra detta på är att öka intaget av doktorander till forskarskolan 

BEEGS med ytterligare en doktorand per område och år inom de områden där 

rättigheter erhålls. Dessa doktorander får en Östersjö- och Östeuropainriktning, och i 

praktiken innebär detta att intaget till BEEGS kommer att öka från 40 till 56 

doktorander (om högskolan erhåller examensrättigheter för fyra områden). Varje 

område får på detta sätt ett långsiktigt tillskott av fyra doktorander utöver den 

mängd doktorander som finns idag. Högskolan har i detta fört ingående diskussioner 

med stiftelsens ledning (ordförande och verkställande direktör), och i dessa samtal 

har stiftelsen både uttryckt ett mycket starkt intresse av att högskolan erhåller 


32

examensrättigheter och givit sitt stöd för en framtida satsning i enlighet med 

ovanstående. 

Ett ytterligare intag av doktorander av detta slag medför en långsiktig 

resursförstärkning av forskarskolan. Södertörns högskola kommer att äska medel för 

detta från stiftelsen, och stiftelsens ledning har som sagt ställt sig positiv till en sådan 

satsning för att stärka Östersjö- och Östeuropainriktningen. Antingen kommer denna 

satsning att kunna finansieras av en expanderande finansiell ram eller så kommer 

omprioriteringar att ske inom ramen för den tilldelning som ges redan idag. Den 

totala satsningen (dvs. en expansion med maximalt 16 doktorander) kommer att 

utgöra knappt 5% av det totala årliga bidraget från stiftelsen till högskolan. 

Det finns goda både akademiska och professionella förutsättningar för att bygga ut 

forskarskolan på detta sätt. Sedan CBEES skapades har forskarmiljön påtagligt 

förstärkts och utvecklats. Idag finns en mycket aktiv och levande miljö med 

kvalificerade forskare (Sh-forskare och gästforskare), post-docs, seminarier och 

konferenser, en välrenommerad tidskrift av högsta kvalitet (Baltic Worlds) samt en 

mycket väl fungerande administration. Forskarskolan har nyligen utvärderats (av 

företaget Technopolis/Lars Geschwind) och utvärderingen visar på hög kvalitet i 

verksamheten. BEEGS kan på ett professionellt sätt härbärgera ytterligare 

doktorander. Med egna examensrättigheter kommer dessutom samarbete mellan 

områden och ämnen vid högskolan, å ena sidan, och CBEES/BEEGS, å andra sidan, 

väsentligt att underlättas. 

Ett andra sätt att ytterligare säkra kvaliteten är att en viss andel av högskolans 

fakultetsanslag, dvs. det anslag som högskolan självt disponerar över, kommer att 

specialdestineras för rekrytering av doktorander inom de områden där rättigheter 

erhålls. Analogt med det ökade intaget till forskarskolan kommer årligen inom varje 

område en doktorand att rekryteras, och detta med stöd av högskolans 

fakultetsanslag. Detta gör att varje område efter fyra år kommer att få ett tillskott på 

ytterligare fyra doktorander. 

På detta sätt kommer varje område att tillförsäkras ett tillskott av åtta doktorander, 

utöver de (minst) 15 som finns där idag. En stabil forskarutbildning förutsätter en 

finansiering som är tryggad över en längre period, inte enbart när det gäller 

studiefinansiering utan också när det gäller handledning, kurser etc. Genom dessa 

båda satsningar kan högskolan säkerställa att den i varje läge kommer att kunna se 

till att såväl mängden kvalificerade handledare som mängden doktorander vid 

högskolan uppfyller de riktmärken som finns för att skapa en kreativ 

forskarutbildningsmiljö. 

Områdesspecifika ekonomiska förutsättningar 

Historiskt sett har den forskarutbildning som bedrivits vid Institutionen för 

livsvetenskaper vid Södertörns högskola huvudsakligen finansierats genom externa 

medel. De primära externa finansiärerna har varit Östersjöstiftelsen, Stockholms läns 

landsting samt relevanta vetenskapsråd och forskningsstiftelser. Tack vare dessa 

externa medel, tillsammans med mindre tillskott från central högskolehåll, har vi 

upprätthållit en aktiv forskarutbildningsmiljö inom området miljövetenskapliga studier 

(tabell 6.1). 

Tabell 6.1 ger en ögonblicksbild av gruppen doktorander inom det miljövetenskapliga 

området som var verksamma vid Institutionen för livsvetenskaper under början av år 


33

2010. Tabellen visar att antalet nyantagna doktorander inom området 

miljövetenskapliga studier ökat under de senaste åren, trots att vi under denna 

period enbart kunnat förlita oss på externfinansiering av olika slag. 

Vi konstaterar att ögonblicksbilden i tabell 6.1 ger vid handen att vi i februari 2010 

hade en total kostnad för löner (inkl LKP och OH), handledning och expenser på cirka 

9.7 miljoner kronor för de 18 doktorander som då var verksamma vid institutionen. 

Av dessa kostnader täcktes drygt 95 procent av externa medel. 

Tabell 6.1. Sammanställning av lönekostnader (inkl. LKP), handledningskostnad och 

expenser för doktorander verksamma vid Institutionen för livsvetenskaper i februari, 

2010. Alla kostnader i tkr. 

Anta 

gen 

Namn 

Antagan 

de 

universit 

et 

Finansieri 

ng 

Aktiv 

itetsgrad 

3 

Lönekostn 

ad 5 

Hand 

ledn. 

Kostn 

ad 6 

Exp 

ens 

er 7 

2010 Reyhanian, Örebro Extern, 100 90 % 364 23,4 27 

Nasim 

% 

2009 Söderström, Linköping Extern, 100 80 % 330 20,8 24 

Sara 

% 

2009 Udovyk, Linköping Extern, 100 80 % 330 20,8 24 

Oksana 

% 

2009 Börjeson, Linköping Extern, 100 80 % 330 20,8 24 

Natasja 

% 

2009 Franzén, Frida KTH Extern, 50 80 % 115 10,4 12 

% 1 

2009 Vinter, 

Stockholm Extern, 100 60 % 248 15,6 18 

Tiina 

% 

2008 Andersson, Stockholm Lärarlyftet 2 , 80 % 338 20,8 24 

Ingela 

100 % 

2008 Thureborn, Stockholm Extern, 100 80 % 338 20,8 24 

Petter 

% 

2008 Warghagen, Stockholm Lärarlyftet 2 , 80 % 338 20,8 24 

Dan 

100 % 

2007 

2006 Eriksson, Stockholm Extern, 100 80 % 345 20,8 24 

Sofia 

% 

2006 Henriksson, Stockholm Extern, 100 80 % 345 20,8 24 

Oskar 

% 

2006 Saunders, Stockholm Intern, 100 80 % 345 20,8 24 

Fred 

% 

2006 Schenk, Linda KTH Extern, 100 80% 345 20,8 24 

% 

2005 

2004 Forss, Åsa Stockholm Extern, 100 80 % 353 20,8 24 

% 

2004 Jaensson, Alia Uppsala Extern, 100 80 % 353 20,8 24 

% 

2004 Lättman, 

Håkan 

Linköping Extern, 100 

% 

5 % 4 22 1,3 1,5 


34

2003 Lind, Emma Stockholm Extern, 100 80 % 360 20,8 24 

% 

2002 Jonsson, Stockholm Extern, 100 100 450 23,4 30 

Magnus 

% 

% 

Summa extern finansiering, inkl Lärarlyftet 6 002 345 401 

Summa intern finansiering 345 35 45 

Overhead (35%) 2 221 133 156 

Totalt 8 568 513 602 

Totalt finansieringsbehov 9 683 

1. 30 % av forskningstiden garanteras av annan arbetsgivare. 

2. Lärarlyftet: forskarskola i geografi, naturkunskap fysik och kemi, samarbete mellan 

Stockholms universitet och Södertörns högskola. Yrkesverksamma lärare går 

forskarutbildning till licenciatnivå. Lönerna betalas genom skolan där lärarna är 

anställda. Tabellens forskarstuderande är placerade på Södertörns högskola som också 

administrerar forskningskostnaderna. Handledningen: 5 % handledningstid, varav 3 % 

vid SH och 2 % vid SU. 

3. I normalfallet arbetar våra doktorander 20 % med undervisning/assistenttjänstgöring, 

vilket innebär att aktivitetsgraden därmed blir 80 %. Emellertid kan detta variera från 

fall till fall, beroende på specifika omständigheter. 

4. Forskarutbildningen nästan färdig, disputerar under våren 2010. 

5. Finansieringsbehovet är beräknat på nuvarande lönestege för doktorander (22 000 – 

24 500 SEK/månad), multiplicerat med finansieringsgrad, aktivitetsgrad, LKP (53 %) 

samt OH (35 %). 

6. Beräknad på schablon, 40 timmar handledning (i normalfallet biträdande handledare, 

då huvudhandledare varit vid antagande universitet) gånger timkostnad (650 kr) 

gånger aktivitetsgrad gånger finansieringsgrad. 

7. Schablon på expenser 30 000 kr/år vid 100 % aktivitetsgrad och 100 % 

externfinansiering. 

Prognos av intäkter och utgifter inom miljövetenskaplig forskarutbildning 

Utgångspunkten vid vår planering för ett etablerande av en forskarutbildning vid 

Institutionen för livsvetenskaper har varit att vi ska ha en stabil finansiering av 

åtminstone 20 doktorander, vid en fullt utbyggd forskarutbildning inom det 

miljövetenskapliga området. I tabell 6.2 visar vi en sammanställning av uppskattade 

totala kostnader, där löner, OH, handledning, obligatoriska kurser, expenser och 

administration ingår. 

Som framgått av tabell 6.1 har vi i praktiken, om än inte formellt, bedrivit 

forskarutbildning vid Institutionen för livsvetenskaper under ett antal år. Emellertid 

skulle en övergång till att också formellt kunna skriva in doktorander hos oss medföra 

en delvis ny finansieringssituation. Den stora kostnaden – lönekostnader – kommer 

inte att förändras, eftersom vi redan nu har fullt ansvar för anställningar av studenter 

på forskarutbildningsnivå. Däremot tillkommer, som framgår av tabell 6.2, ett antal 

poster, såsom större ansvar för handledning, kostnader i samband med 

kursverksamhet och administration. Värt att notera är vidare att vi i vår prognos 

utgår från det nya OH-påslaget på 75 procent, vilket innebär en betydande 

kostnadsökning jämfört med det tidigare 35-procentiga påslaget. 


35

Tabell 6.2. Kostnadsbudget för miljövetenskaplig forskarutbildning vid Institutionen 

för livsvetenskaper, Södertörns högskola (per år, räknat för 20 doktorander, 2010 års 

kostnader, kr). 

Aktivitet 

Doktorandlö 

ner 

Handledning 

Kurs 

Kurs 

Kurs 

Seminariese 

rie 

Beskrivning 

Handlednin 

g 

Undervisning Övrigt 

Summa 

6 820 000 6 

5 115 000 7 

600 000 8 

120 h*20 

1. 

doktorander= 20*20*650 

- - 1 156 000 

1 800 

= 

klocktimmar 1 1 560 000 2 

Mångvetenskaplig 

fallstudiekurs inom 

det 

miljövetenskapliga 

forskningsfältet, 

7.5 ECTS Credits 

Forskningsdesign, 

metodik och 

vetenskapshistoria 


Avhandlingsuppsat 

s i miljövetenskap, 

15 ECTS Credits 

Högre seminarium - - 

- 

- 

- 

100 

h*650+50h* 

200= 

- 75 000 

75 000 3 

100 

h*650+50h* 

200= 

- 75 000 

75 000 3 

200 

h*650+100h 

*200= 

- 150 000 

150 000 4 

50h*650 

+500*2 

0+ 

52 500 

10 000 

= 52 

500 5 

Studierektor 200 h*650= 200 h 130 000 

Overheadkostnader 

Forskningskostnader 

Handledarkollegium, 

övriga 

kostnader 

300 000 9 

Totalt 13 473 500 

1) Schablon om 120 klocktimmar per år och doktorand. Enligt vårt förslag beräknas 20 

doktorander finnas inom systemet vid varje tidpunkt. Beräknad timkostnad, 650 SEK, 

för professor/docent inkl. LKP och OH. 

2) Beräknad timkostnad, 650 SEK, för professor/docent inkl. LKP och OH. 


36

3) Schablon tidsåtgång för kurs på D-nivå (7.5 ECTS), 100 klocktimmar inkl. administration. 

Lokalkostnad 50 klocktimmar à 200 SEK. Lärarkostnad schablon 650 SEK/h. 

4) Schablon tidsåtgång för kurs på D-nivå (15 ECTS), 200 klocktimmar inkl. administration. 

Lokalkostnad 100 klocktimmar à 200 SEK. Lärarkostnad schablon 650 SEK/h. 

5) 50 klocktimmar à 650 SEK i administration, 20 timmar lokalkostnad à 500 SEK, 10 000 

SEK ersättning för resor (externa seminarieledare) etc. 

6) Doktorandstege 2010 (22000-24500 / månad, LKP 1.53, 5 år, 80 % forskning + 20 % 

undervisning) ger genomsnittkostnad 341 000 SEK / doktorand / år. 

7) Overheadkostnader, 75 % av lönekostnader. 

8) Genomsnittliga expenskostnader 30 000 SEK / doktorand / år. 

9) Beräknad arbetsinsats per handledare: 1 % av årsarbetstid i snitt, med total 

lönekostnad/timme 650 kr. 

Som framgått av tabell 6.2, utgår vi från att 20 forskarstuderande i miljövetenskap 

kommer att finnas i systemet vid varje tidpunkt, när det är fullt utbyggt. Detta 

innebär en mindre ökning jämfört med de nuvarande 18 doktoranderna. Emellertid 

räknar vi med att nära hälften doktoranderna i det nya systemet kommer att 

finansieras av garanterade medel från fakulteten samt från Östersjöstiftelsen. I 

enlighet med texten ovan (avsnitt 6. Ekonomi/Bakgrund) kommer fakultetsmedel att 

utgår till varje forskarutbildningsområde med examensrätt motsvarande kostnaderna 

för en ny doktorand per år. Vidare kommer ett utökat intag till forskarskolan BEEGS 

att innebära en ny doktorand per år inom området miljövetenskap (avsnitt 6. 

Ekonomi/Bakgrund). Slutligen har forskargruppen inom miljövetenskap erhållit 

miljöstöd om 2,2 miljoner årligen från Östersjöstiftelsen. Enligt planering kommer en 

miljon kronor av detta bidrag att användas för forskarutbildning. 

Sammantaget innebär detta att vi räknar med att forskarutbildningen inom det 

miljövetenskapliga området vid Södertörns högskola inom den överblickbara 

framtiden kommer att bestå av 20 doktorander, varav tolv är finansierade av externa 

projekt och resterande åtta av stabila strukturer inom högskolan och 

Östersjöstiftelsen. 

Även om vi räknar med att den positiva utvecklingen vad gäller vår förmåga att 

erhålla externfinansiering för forskarstuderande fortsätter, väljer vi att göra en 

relativt försiktig prognos. Som framgår av tabell 6.3 i relation till tabell 6.1, har vi 

budgeterat med nära 10 % lägre externfinansiering för kommande år, jämfört med 

hur det såg ut i början av 2010. Tack vare fakultetsmedel, bidrag via BEEGS och 

bidrag till forskningsområdet miljövetenskap från Östersjöstiftelsen uppnår vi enligt 

våra planer en situation där vi har en intern och stabil finansieringsgrad på cirka 35 

procent. Detta är en avsevärd skillnad från nuvarande situation, då vi närmast helt är 

beroende av externa medel. Vi menar att detta borgar för en stabil finansiering av 

forskarutbildning inom det miljövetenskapliga området. 

Sammanfattningsvis konstaterar vi att de ekonomiska förutsättningarna för att 

långsiktigt bedriva en stabil forskarutbildning inom det miljövetenskapliga området 

vid Södertörns högskola är goda. Trots att vi snarast räknat något i underkant vad 

gäller förväntad tillgång till extern projektfinansiering (i relation till hur det sett ut de 

senaste åren) landar vår prognos på 20 forskarstuderande vid en fullt utbyggd 

verksamhet inom miljövetenskap på Institutionen för livsvetenskaper. Därmed har 

den kritiska massa som utgör en av förutsättningarna för en stark 

forskarutbildningsmiljö med råge uppnåtts. 


37

Tabell 6.3. Finansiering av forskartbildning vid Institutionen för livsvetenskaper på 

årlig basis, givet en grupp av 20 doktorander vid fullt utbyggd verksamhet. 

Post 

Belopp 

Total kostnad 1 -13 474 

Fakultetsmedel 2 1 937 

Medel via BEEGS 3 

1 937 

Medel via miljöstöd 4 1 000 

Extern 

projektfinansiering 5 8 600 

0 

1. Hämtad från tabell 6.2. 

2. Beloppet motsvarar kostnaden för en enskild doktorand enligt tabell 6.2 gånger fyra 

(enligt texten ovan kommer fakultetsbidrag att utgå till varje forskarutbildningsområde 

motsvarande en ny doktorand/år). 

3. Genom tillgång till utlysning av doktorandtjänster inom forskarskolan Baltic and 

Eastern Europe Graduate School (BEEGS) motsvarande en ny doktorand/år, så som 

beskrivits i texten ovan. 

4. Årligt bidrag från Östersjöstiftelsen, så som beskrivits i texten ovan, på 2,2 miljoner 

kronor. Enligt planering kommer en miljon kronor av detta bidrag att användas för 

forskarutbildning i miljövetenskap. 

5. Uppskattat belopp på basis av externfinansieringen sett ut under de senaste åren 

(tabell 6.1). 

7. INFRASTRUKTUR 

För att forskning och forskarutbildning skall kunna hålla en hög vetenskaplig nivå 

samt genomföras effektivt krävs ett väl uppbyggt infrastrukturellt stöd, dels i form av 

friktionsfri tillgång till informationsresurser och dels i form av webbaserade och 

personliga tjänster. Doktorander och forskare vid Södertörns högskola har i dag 

tillgång till detta och det finns goda förutsättningar för att utveckla det vidare för en 

större grupp doktorander, vilket redogörs för nedan. Dessutom arbetar Södertörns 

högskola kontinuerligt med att både säkerställa den höga kvalitet som råder inom det 

infrastrukturella området, och för att denna kvalitet i förlängningen också skall kunna 

bibehållas. 

Bevakning av forskningsfronten 

Södertörns högskola har genom avtal tillgång till ett stort antal högkvalitativa, 

bibliografiska, internationella databaser inom flera ämnesområden som ger möjlighet 

för forskare/doktorander att hålla sig uppdaterade om den senaste forskningen inom 

respektive område. Materialet som indexeras i dessa databaser är utvalda av 

experter inom varje berört ämnesområde. Utöver detta finns också andra sökverktyg 

samt möjligheten att söka elektroniska tidskrifter och böcker i fulltext. Bibliotekets 

webbplats erbjuder en strukturerad ingång till dessa utvalda sökverktyg och 

informationsresurser uppdelade på ämnesområden. Den direkta tillgången till 

original- och översiktsartiklar i internationella tidskrifter säkras genom prenumeration 

på ett stort antal elektroniska tidskrifter, totalt nästan 10 000 titlar. Ett fåtal stora 

förlag dominerar utgivningen och genom att Södertörns högskola deltar i Kungliga 


38

ibliotekets centrala avtal direkt med dessa förlag kan en stor ämnesbredd och god 

kvalitet erbjudas i form av vetenskapliga tidskrifter. Utöver det har högskolan flera 

egna prenumerationer med fokus på högskolans profil och på forskarnas och lärarnas 

behov. Genom att upphandla tidskriftssamlingar i elektronisk form inom specifika 

ämnesområden och tillgodose individuella önskemål, i form av enstaka artiklar eller 

som prenumerationer, kompletteras utbudet kontinuerligt. 

Tillgången till monografier är viktig. Bibliotekets samlingar har både byggts upp med 

hjälp av donationer och genom en pågående dialog mellan forskare och 

forskarbibliotekarier. Donationerna har säkrat ett basutbud inom flera viktiga 

ämnesområden, inte minst inom högskolans profilområde Östersjö- och 

Östeuropaforskning där vi har en stor samling. Utgivningen på sistnämnda område 

bevakas dessutom aktivt av ett par forskarbibliotekarier med relevanta 

språkkunskaper. Det som inte kan köpas in lånas in från andra bibliotek i Sverige 

eller utlandet. Under senare år har högskolebiblioteket lånat ut fler böcker till andra 

bibliotek än vad som lånas in, något som tydligt visar att våra samlingar är väl 

uppdaterade och av god kvalitet. 

Bibliotekets har en webbplats som möjliggör referenssökningar i databaser och 

tillgång till efterfrågat material direkt på webben. Beställt icke-elektroniskt material 

skickas ut till forskarna omgående och kan dessutom lånas ut som forskarlån vilket 

innebär att lånetiden inte är begränsad. Biblioteket erbjuder även introduktionskurser 

och kontinuerlig support i referenshanteringsprogram som EndNote och Refworks. 

Informationsresurser för Miljövetenskapliga studier 

Nedan följer exempel på bibliografiska databaser, fulltextdatabaser och elektroniska 

uppslagsverk inom ämnet miljövetenskap som är tillgängliga för forskare och 

studenter vid Södertörns högskola genom avtal. Miljövetenskaplig forskning vid 

Södertörns högskola bedrivs inom mångvetenskapliga forskargrupper, som syftar till 

att kombinera samhällvetenskapliga och naturvetenskapliga angreppssätt. Därför har 

forskarna användning även av bredare databaser och e-resurser inom flera olika 

ämnen. Södertörns högskolas tidskriftslista innehåller tusentals e-tidskrifter samt 

några tryckta tidskrifter inom miljövetenskap, naturvetenskap i stort och 

samhällsvetenskap. Utöver detta köper biblioteket in material på inköpsförslag från 

forskare, lärare och studenter som kan fungera som forskningsreferens litteratur. 

Biblioteket överväger alltid eget inköp framför inlån via fjärrlåneverksamheten. 

GreenFILE 

Fokus på förhållandet mellan människan och dess omgivning och kombinerar ämnen 

som jordbruk, utbildning, juridik, hälsa och teknologi ur ett miljövetenskapligt 

perspektiv. 

Digitala Kartbiblioteket 

Innehåller ett antal rasterkartor, flygbilder, vektorkartor och höjddata. Levereras av 

Lantmäteriet 

Environmental Science E-book Collection 

Environmental Encyclopedia, Endangered Species, Pollution A-Z, Water: Science and 

issues, Gale Encyclopedia of Science 

Encyclopedia of Life Sciences 

Omfattande uppslagsverk med artiklar riktade både till studenter och forskare. 


39

Landguiden 

Tidigare kallad ”Länder i fickformat”, produceras av Utrikespolitiska institutet 

PubMed 

Förtecknar litteratur inom medicin, omvårdnad, odontologi, hälso- o sjukvård 

CSA bibliografiska ämnesspecifika databaser 

Aqualine: Water resources, water and wastewater treatment, water pollution 

1960- 

ASFA: Aquatic Sciences and Fisheries Abstracts Aquatic science, aquatic 

organisms, fisheries, oceanography 1971- 

Environmental Sciences and Pollution Management: miljöfrågor och naturskydd 

Biological Sciences Biomedicine, biotechnology, zoology and ecology 1982- 

Environmental Sciences and Pollution Management Environmental biotechnology, 

engineering, pollution 1967- 

Oceanic Abstracts Oceanography, marine and brackish-water environment 1981- 

Social Services Abstracts Social work, human services, social welfare, social policy 

1979- 

Riskline: bibliografisk toxikologisk databas. 

Sociological Abstracts Social structure, inequality, social change, social problems 

1952- 

TOXLINE: toxikologi 

ISI (Web of Science) 

Science Citation Index Expanded (SCI-EXPANDED) 1975- 

Social Sciences Citation Index (SSCI) 1975- 

Stor naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig databas. Förtecknar innehållet i 

drygt 1700 samhällsvetenskapliga tidskrifter samt relevant material ur en stor mängd 

naturvetenskapliga och tekniska tidskrifter. 

Journal Citation Reports (JCR) 

Innehåller data för jämförelse och utvärdering av vetenskapliga tidskrifter, t.ex. 

citatinformation och "impact factor" som talar om hur ofta en tidskrift blivit citerad. 

Ämnesspecifika databaser från First Search OCLC 

AGRICOLA jordbruk och skogsbruk 1970- 

GEOBASE geografi, geologi och ekologi 1980- 

Spridning och synliggörande av forskningsresultat 

Resultaten av forskningen inom det miljövetenskapliga området kommer i första hand 

publiceras i peer-review granskade internationella tidskrifter och i böcker och 

antologier utgivna av bokförlag med internationell spridning. 

Södertörns högskola har även en väl etablerad publiceringsverksamhet, 

organisatoriskt placerad inom biblioteket. En anställd disputerad forskningsredaktör 

samordnar arbetet, främst med utgivningen i högskolans egna serier. De fyra största 

ämnesövergripande serierna är Södertörn Academic Studies, Södertörn Doctoral 


40

Dissertations, Research Reports och Working Papers. En publiceringskommitté med 

aktiva forskare från högskolan avgör med hjälp av ett peer review-system med 

oberoende lektörer vad som bör ingå i respektive serie. Biblioteket ombesörjer även 

textredigering och tryckning och böckerna säljs sedan via gängse 

bokförsäljningskanaler. I princip allt material publiceras dessutom även i elektroniskt 

i publiceringsdatabasen (DiVA), något som visat sig vara positivt för spridningen då 

dokument i elektronisk form laddas ner i stor utsträckning. Detta system är även 

knutet till Kungliga biblioteket och sökbart såväl i Libris som i sökmotorer på Internet. 

De anställda på högskolan kan också parallellpublicera artiklar, där 

upphovsrättsregleringen så medger, eller annat material i fulltext i DiVA. Allt 

elektroniskt publicerat material blir tillgängligt Open Access, det vill säga fritt på 

nätet. 

Utöver ovan nämnda publikationsserier finns tolv serier knutna till ämnen eller 

centrumbildningar. Dessa har lokala redaktionskommittéer som bedömer inkomna 

manus och övervakar seriernas kvalitet. Ibland sker parallellpublicering i dessa serier 

och i Södertörn Academic Studies eller Research Reports. 

Ett ytterligare stöd till forskarna kopplat till spridning av forskningsresultat är 

språkgranskning. Publikationskommittén ger här såväl ekonomiskt stöd som hjälp 

med att finna renommerade och kompetenta språkgranskare för dem som vill 

publicera sig på språk som inte är ens modersmål (i de flesta fall engelska). 

Forskare kan i dag presentera sig själva och sin forskning på högskolans webbplats. 

En publikationsdatabas där all högskolans forskning samlas är också under 

uppbyggnad. Forskningen inom denna databas kommer också att få stor spridning 

eftersom den ingår i det system som är sökbart via Libris nya nationella SwePubtjänst 

för svenska lärosätens forskning. På Miljövetenskapens hemsida 

(http://www.sh.se/esdgs) finns information om master-, forskarutbildning och 

forskningsverksamhet. 

Under 2008 gavs kursen "Hur man blir publicerad" under tre halvdagar och vände sig 

till högskolans personal. Bland föreläsarna fanns svenska och internationella 

förläggare och editors som diskuterade urval av manus, bearbetning av manus, Open 

Access-frågor och vad man som forskare kan göra för att öka sina möjligheter att bli 

publicerad i önskad skrift. Det finns ett stort intresse för dessa frågor bland 

doktoranderna och forskarna och kursen kommer att utvecklas vidare och 

genomföras igen. I dag sköter respektive huvudlärosäte doktorsavhandlingarnas 

elektroniska publicering. Detta är en tjänst som också vi på Södertörns högskola kan 

erbjuda de doktorander som är knutna till oss eftersom vi redan nu har full kapacitet 

och systemstöd för att publicera samtliga doktoranders avhandlingar samt att 

genomföra elektronisk spikning. Vi har en väl utarbetad form för spikning eftersom 

doktorander vid högskolan redan i dagsläget har möjlighet att genomföra en informell 

spikningsceremoni vid högskolan efter den formella spikningen vid huvudlärosätet. 

Vid detta tillfälle i biblioteket har doktoranden även en chans att hålla en 

populärvetenskaplig föreläsning om sitt avhandlingsarbete. Dessa sammankomster är 

öppna för alla intresserade och har visat sig vara mycket populära och kan 

naturligtvis utvecklas till en formell spikningsceremoni. 

Exemplet CBEES 

Ett gott samarbete finns redan mellan bibliotekarier och lärare inom de olika 

områdena rörande studenters kritiska sökning av litteratur och information - en väl 


41

inarbetad modell som kan utvecklas ytterligare och appliceras på 

avhandlingsskrivandet. På doktorandnivå finns i dag också möjlighet att få individuell 

handledning av specialiserade bibliotekarier genom tjänsten ”Boka handledning i 

informationssökning”. Denna tjänst erbjuder doktoranden vägledning att välja ut 

informationsresurser, att formulera sökstrategier och sätta upp automatisk bevakning 

av relevant litteratur. 

Inom bibliotekets verksamhet finns idag fem forskarbibliotekarier som är inriktade på 

högskolans olika forskningsprojekt och forskarskolor. Två av dessa, varav en 

disputerad, är knutna till CBEES och forskarskolan BEEGS med inriktning mot slaviska 

och baltiska länder kring Östersjön. Eftersom högskolan i en tioårsperiod haft flertalet 

doktorander på plats (t ex genom Baltic and East European Graduate School och 

sedan 2006 även inom den miljövetenskapliga forskarskolan – Environmental Science 

and Development Graduate School), har forskarbibliotekarierna redan hunnit bli väl 

etablerade med högskolans doktorander som sitt speciella ansvarsområde inom 

handledningstjänsten. Dessa forskarbibliotekarier är väl insatta i såväl 

doktorandernas villkor och förväntningar som de informationsresurser som kan vara 

relevanta, nationellt såväl som internationellt. Även om miljövetenskapliga 

doktorander inom den miljövetenskapliga forskarskolan ESDGS formellt sett inte har 

varit en del av BEEGS, har flertalet ESDGS doktorander drivit doktorandprojekt 

inriktade mot Östersjön och Östersjöregionen. Som beskrivits i kapitel sex ovan, 

planerar vidare högskolan för att alla forskarutbildningsområden, inklusive 

miljövetenskapliga studier, ska ges möjlighet att anta minst en doktorand per år inom 

sitt huvudområde. Det innebär att även den miljövetenskapliga forskarutbildningen 

har haft (och kommer framöver att ha) stor nytta av den kompetens som har byggts 

upp kopplat till CBEES och BEEGS. För att upprätta kontakter mellan 

forskarbibliotekarier och doktorander deltar dessa årligen i en internkonferens där 

bland annat information ges om bibliotekets forskarservice. Doktoranderna erbjuds 

även alltid att kontakta dessa forskarbibliotekarier för att få en skräddarsydd 

handledning i kritisk litteratur- och informationssökning, inköp av forskningslitteratur 

och referenshantering. 

Arbetsplatser, laboratorier, kommunikation och IT-infrastruktur 

Varje doktorand på Institutionen för livsvetenskaper har sin egen skrivplats med 

dator och sitt eget personliga IT konto, som är uppkopplat till högskolans intranät. 

Doktoranderna har tillgång till de programvaror som de behöver för sin utbildning 

samt programvaror och webbaserade tjänster som högskolan centralt eller via 

biblioteket upphandlat. Skrivrummen, som ofta delas med en till tre andra 

doktorander eller post-docs, är placerade nära laboratorielokaler och handledares 

skrivrum. Om doktorandantalet i framtiden skulle öka på institutionen finns det plats 

även för dessa. Det finns även datorsalar som både doktorander och studenterna har 

tillträde till och vissa av dessa kan bokas för undervisning, t.ex. inom Geografiska 

Informationssystem (GIS). Dessutom finns möjligheten att använda speciella 

forskarplatser i den inspirerande miljö som tysta läsesalen utgör i det prisbelönta 

biblioteket. Biblioteket inrymmer även ett utrustat medierum för lån av 

forskningsmaterial såsom tv, radio och video från Kungliga biblioteket, som numera 

även är Sveriges nationalarkiv för audiovisuella medier. Den högskolepedagogiska 

utbildningsenheten (HPU) erbjuder tillsammans med biblioteket kursen "IKT, 

informationssökning och lärande" inom kompetensutvecklingsområdet "digital 

kompetens" som en möjlig kurs för doktorander att välja. 


42

Södertörns högskola är, som övriga universitet och högskolor i Sverige, anslutna till 

Internet via Swedish University Network (SUNET). För att effektivt kunna utnyttja 

den bandbredd och övriga fördelar som det nationella universitetsdatanätet erbjuder 

använder högskolan höghastighetsnät även internt. Högskolans välutbyggda nät kan 

transportera mycket stora mängder data och video på extremt kort tid under stabila 

former, såväl till omvärlden som internt inom högskolan. Ett MedieCenter ger ITsupport 

och fungerar också som AV-central. Institutionen för livsvetenskaper har 

även egna datorer och datorprojektorer vilka kan bokas via internet för utlåning till 

personalen. Om doktoranden har behov av nya IT produkter eller programvaror kan 

prefekten godkänna inköp som görs via högskolans inköpsportal. 

Ett webbaserat kursverktyg med en mängd olika funktioner för information, 

kommunikation och samarbete används inom såväl campusbaserade utbildningar 

som nätbaserade distansutbildningar på högskolan. Detta verktyg kan även användas 

av forskarutbildningens kurser och som stöd i handledningen av doktorander. 

Exempelvis kommer dessa resurser att tas i anspråk i augusti, 2010, då en 

internationell doktorandkurs kring hantering av miljörisker arrangeras genom 

Institutionen för livsvetenskaper. Enheten för interaktivt lärande, organisatoriskt 

placerad inom biblioteket, erbjuder stöd till lärare som arbetar med nätbaserad 

utbildning. Enheten ansvarar även för ett e-mötesverktyg som gör det enkelt att 

samarbeta, kommunicera och dela gemensamma dokument via webben. Detta 

verktyg kan användas som ett komplement till fysiska möten och lämpar sig väl för 

olika nätverk, nationella och internationella samarbeten som doktorander medverkar 

i. Högskolan är även representerat i Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU). 

Nätverkets främsta syfte att främja och stimulera undervisning och lärande genom 

användning av IT. Men också att utgöra ett forum för erfarenhets- och 

kunskapsutbyte inom praktik, utvecklingsarbete och forskning. 

På Institutionen för livsvetenskaper finns mycket goda laborativa resurser. De 

moderna forskningslaboratorierna är välutrustade och varje laborationsaktiv 

forskargrupp har tillgång till dessa. Grupper som har liknande laboratoriebehov, 

exempelvis använder liknade apparatur eller utrustning, delar på större laboratorier 

där det även finns utrymme att husera laborativa moment inom framtida 

doktorandkurser. Det finns även kurslaboratorier för grundutbildning och 

masterutbildning på institutionen. I dagsläget finns det fler laboratorielokaler än vad 

som används, på grund av omstruktureringen inom Institutionen för livsvetenskaper 

(där biovetenskaplig forskning med inriktning mot modellorganismer kommer att 

avvecklas). Det kommer dock trots denna omorganisation även i fortsättningen finnas 

god tillgång till nödvändig vetenskaplig utrustning och laborativa lokaler för att 

bedriva den planerade miljövetenskapliga forskningen. Till exempel finns all 

nödvändig utrustning för att genomföra molekylärekologiska studier 

(populationsgenetik, mikrobiell ekologi, systematik, virologi, endokrin toxikologi, 

fysiologi). Förutom basutrustning för både nukleinsyra och proteinanalyser, såsom 

PCR maskiner, spektrofotometerar och gelelektrofores, finns pulsfält gelelektrofores, 

sekvenseringsmaskin, Nano-drop för nukleinsyra bestämning, epifluorescencemikroskop, 

konfokalmikroskop och pre-PCR rum. Inom molekylärekologisk 

spetsforskning krävs tillgång till massekvens- och genexpressionsanalyser. Centrum 

för Metagenomic Sequencing på KTH, som från och med mars 2009 flyttar in i det 

nya nationella Centre of Excellence, Science Life Laboratory, i Stockholm, utför Roche 

454 Titanium sekvensering (i samarbete med docent Sara Sjölings forskargrupp) och 

Affymetrix på KI utför microarray analyser (i samarbete med docent Mats Grahn). 

Odlingsrum, histologiprepareringsrum, kylrum och centrifugrum, växthus med 

datorstyrd klimatanläggning och odlingskamrar för kontrollerade experiment är andra 


43

faciliteter som finns på institutionen. Särskilda rum med ventilerade skåp finns för 

förvaring eller hantering av toxiska ämnen och radioaktivitet. Det finns även tillgång 

till Fermentas produkter i en frys stående på institutionen där forskare snabbt kan 

hämta de vanligast molekylärbiologiska enzym och reagens. Arbetsmiljöansvarig på 

institutionen ansvarar för en databas på intranet som utgör ett gemensamt 

kemikaliekartotek över de kemikalier som finns på de olika laboratorierna och alla 

laborativt aktiva forskningshandledare ska ha genomgått en arbetsmiljöutbildning. 

För doktorander och forskare som använder GIS har Institutionen för livsvetenskaper 

site-licenser för de vanligaste programvarorna, MapInfo och ArcGIS, samt tillgång till 

den senaste versionen av IDRISI (IDRISI Andes) i ett GIS-laboratorium bestående av 

20 datorer med egen separat server. Södertörns högskolebibliotek samarbetar med 

bibliotek vid andra lärosäten via BIBSAM vilket möjliggör nedladdning av kartmaterial 

från det Digitala kartbiblioteket som ger studenter och personal på högskolan tillgång 

till Sveriges allmänna kartor, från Lantmäteriet, trots att högskolan själv inte har ett 

eget kartarkiv. 

För många doktorander inom miljövetenskap är olika former av fältstudier en mycket 

viktig del av forskningen. Fältstudier utförs både på liten och stor skala, inom landet 

och internationellt. Ett flertal doktorander och forskare inom miljövetenskap bedriver 

idag fältverksamhet vid Askölaboratoriet som drivs av Stockholms universitet Marina 

Forskningscenter (SMF) (http://www.smf.su.se/havet/forskningasko.html). 

Askölaboratoriet har goda faciliteter och bra utrustning för fältforskning och 

experimentell verksamhet inriktad mot miljövetenskaplig Östersjöforskning, liksom 

för undervisning och vetenskapliga möten. Askölaboratoriet utnyttjas därför inom 

forskning, forskarutbildning och grundutbildning med miljövetenskaplig inriktning. 

Genom SMF bokas även utsjöfartyg, exempelvis Fyrbyggaren som normalt utför 

rutinmiljöövervakning av Östersjöns ekosystem för Naturvårdsverket. Flera projekt 

inom miljövetenskap bedriver också forskning kring landekosystem (t.ex. Landscape 

structure, patterns of biodiversity and conservation strategies in the Baltic Sea 

region). För fältstudier inom Sverige finns ett stort antal fältstationer att nyttja. Våra 

forskare har ofta använt den ekologiska fältstationen på Öland. Det finns också goda 

möjlighet att i samarbete med forskare på Stockholms universitet bedriva 

fältverksamhet på Stockholms universitets forskningsstation Tovetorp i 

Södermanland. Noters bör dock att den terrestra forskningen inte är i särskilt stort 

behov av fasta forskningsstationer. Mycket av forskningen sker istället med lätt 

utrustning på ett stort antal platser spridda i landskapet. Institutionen för 

livsvetenskaper har goda faciliteter att sortera, identifiera, kvantifiera och förvara 

provtaget biologiskt och geologiskt (jord/sediment) material från fältstudier och 

experiment. 

Sammanfattningsvis konstaterar vi att det infrastrukturella stöd som finns att tillgå 

för miljövetenskapliga forskarstuderande vid Södertörns högskola måste anses vara 

mycket gott. Tack vare att så mycket av verksamheten byggts upp under senare år – 

inte bara laboratorier och fältutrustning, utan även bibliotek och elektroniska tjänster 

– är dessutom detta stöd som regel av mycket modernt snitt och bör kunna fortsätta 

att vara så under den närmaste framtiden. 


44

8. TABELLER 

Tabell 1. Handledarresurser inom området innevarande läsår. 

Namn Anställning Akademisk titel 

(och inriktning) 

Anställningens 

omfattning 

(%) vid den 

sökande 

högskolan 

Planerad 

tjänstgöring av 

heltid (%) inom 


inom området 1 

Forskarutbildningsämne 

Lehtilä, Kari Professor Professor (miljövetenskap) 100 40 Miljövetenskap 

Olsén, Håkan Professor Professor (zoologi) 100 10 Miljövetenskap 

Porsch-Hällström, Inger Professor Professor (molekylär toxikologi) 100 15 Miljövetenskap 

Wramner, Per Professor Professor (tillämpad 

49 10 Miljövetenskap 

miljövetenskap) 

Andrén, Elinor Högskolelektor Docent (naturgeografi) 100 9 Miljövetenskap 

Boström, Magnus Högskolelektor Docent (sociologi) 100 9 Miljövetenskap 

Gilek, Michael Högskolelektor Docent (ekologi) 100 15 Miljövetenskap 

Grahn, Mats Högskolelektor Docent (zooekologi) 100 15 Miljövetenskap 

Hammer, Monica Högskolelektor Docent 

100 15 Miljövetenskap 

(naturresurshushållning) 

Hassler, Björn Högskolelektor Docent (miljövetenskap) 100 9 Miljövetenskap 

Härlin, Mikael Högskolelektor Docent (systematik) 100 9 Miljövetenskap 

Johansson, Magnus Högskolelektor Docent (biokemi) 100 9 Miljövetenskap 

Lönn, Mikael Högskolelektor Docent (växtekologi) 100 9 Miljövetenskap 

Mattsson, Jan-Eric Högskolelektor Docent (systematisk botanik) 100 9 Miljövetenskap 

Sjöling, Sara Högskolelektor Docent (mikrobiologi) 100 15 Miljövetenskap 

Bergman, Maria Högskolelektor Fil dr (kulturgeografi) 100 3 Miljövetenskap 

Bollner, Tomas Högskolelektor Fil dr (zoologi) 100 3 Miljövetenskap 


45

Dinnétz, Patrik Högskolelektor Fil dr (ekologisk botanik) 100 3 Miljövetenskap 

Loiske, Vesa-Matti Högskolelektor Fil dr (kulturgeografi) 100 3 Miljövetenskap 

Petersson, Mona Högskolelektor Fil dr (naturgeografi) 100 6 Miljövetenskap 

Rytkönen, Paulina Högskolelektor Fil dr (ekonomisk historia) 100 3 Miljövetenskap 

1 

Den planerade tjänstgörningen har uppskattats baserat på nuvarande handledning samt kommande uppdrag inom 

forskarutbildningen så som studierektor (prof Kari Lehtilä), seminarieverksamhet och undervisning inom obligatorisk 

forskarutbildningskurser. Vidare har alla potentiella handledare beräknats utnyttja 1% arbetstid för deltagande i möten inom 

handledarkollegiet. Den uppskattade tjänstgörningen skall alltså ses som ett försök till fördelning av tjänstgörningen utifrån de 

ekonomiska kalkyler som finns beskrivna i avsnitt 6. Denna fördelning kommer dock att modifieras allt eftersom nya doktorander och 

handledningstid delas ut. 


46

Tabell 2. Övriga disputerade lärare och forskare inom området. 

Namn Anställning Akademisk titel (och 

inriktning) 

Anställningens omfattning 

(%) vid den sökande 

högskolan 

Kern, Kristine Gästprofessor Fil.dr. (statsvetenskap) 17 17 

Thorborg, Marina 1 Professor, gäst Professor, emeritus 

20 20 

(ekonomisk historia) 

Andrén, Thomas Högskolelektor Docent (marin kvartärgeologi) 100 100 

Balfors, Berit Högskolelektor Docent (markoch 

vattenteknik) 

Mörtberg, Ulla Högskolelektor Forskarassistent (markoch 

vattenresurslära) 

20 20 

25 25 

Hallgren, Stefan Post-doc Fil dr (funktionell 

100 100 

Zoomorfologi) 

Hjort, Karin Högskolelektor Fil dr (mikrobiologi) 100 100 

Karlsson, Mikael Högskolelektor Fil dr (miljö- och 

20 20 

energisystem) 

Lindberg, Clas Högskolelektor Fil dr (kulturgeografi) 100 100 

Smolarz, Katarzyna Post-doc Fil dr (naturvetenskap) 100 100 

Planerad tjänstgöring 

av heltid (%) inom 

området 

1 

Uppdaterat CV och publikationslista saknas på grund av längre forskningsvistelse i Kina. 


47

Tabell 3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av doktorander som finansierats av 

högskolan. 

Licentiatexamina inom 

Miljövetenskap* 

Doktorsexamina inom 

Miljövetenskap* 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

5 2 2 2 2 1 

2 1 2 4 5 1 1 


48

Tabell 4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av högskolan. 

Namn Forskarutbildningsämne Högskola där 

doktorand är 

antagen 

Försörjningsform* 

samt omfattning 

vid den sökande 

högskolan (%) 

Aktivitetsgrad i 

forskarutbildningen 

(%) 

År för 

antagning 

Andersson, Ingela Geografi Stockholms Lärarlyftet 1 80 % 2008 

universitet 

Börjeson, Natasja Tema vatten i natur och Linköpings Doktorandanställning, 80 % 2009 

samhälle 

universitet 100 % 

Eriksson, Sofia Geografi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2006 


Forss, Åsa Kulturgeografi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2004 


Franzén, Frida Mark- och vattenteknik KTH Doktorandanställning, 80 % 2 2009 

50 % 

Henriksson, Oskar Zoologisk ekologi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2006 


Jaensson, Alia 

Biologi med inriktning mot Uppsala 

Doktorandanställning, 80 % 2004 

ekotoxikologi 


Jonsson, Magnus Växtekologi Stockholms Doktorandanställning, 100 % 2002 


Lind, Emma 

Zoologi, funktionell 

Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2003 

morfologi 


Lättman, Håkan Biologi Linköpings Doktorandanställning, 5 % 3 2004 


Reyhanian, Nasim Molekylärbiologi Örebro 

Doktorandanställning, 80-100 % 2010 


Saunders, Fred Kulturgeografi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2006 


Schenk, Linda Infrastruktur KTH Doktorandanställning, 80 % 2006 

100 % 

Söderström, Sara Tema vatten i natur och Linköpings Doktorandanställning, 80 % 2009 

samhälle 


Thureborn, Petter Molekylärbiologi Stockholms 

universitet 

Doktorandanställning, 

100 % 

80 % 2008 


49

Udovyk, Oksana 

Tema vatten i natur och 

samhälle 

Linköpings 

universitet 

Warghagen, Dan Geografi Stockholms 

universitet 

Vinter, Tiina Växtekologi Stockholms 

universitet 

Doktorandanställning, 80 % 2009 

100 % 

Lärarlyftet 1 80 % 2008 

Doktorandanställning, 

100 % 

60 % 2009 

*Med försörjningsform avses dels olika former av anställningar, dels utbildningsbidrag och stipendier 

1 Lärarlyftet: forskarskola i geografi, naturkunskap fysik och kemi, samarbete mellan Stockholms universitet och Södertörns högskola. 

Yrkesverksamma lärare går forskarutbildning till licentiatnivå. Lönerna betalas genom skolan där lärarna är anställda. Tabellens 

forskarstuderande är placerade på Södertörns högskola som också administrerar forskningskostnaderna. Handledningen: 5% 

handledningstid, varav 3 % vid SH och 2 % vid SU. 

2 

30 % av forskningstiden garanteras av annan arbetsgivare. 

3 Forskarutbildningen nästan färdig, disputerar under våren 2010. 


50

Tabell 5. Externa projekt vid Södertörns högskola 2008-2009. 

Namn 

Boström , 

Magnus 

Bradshaw, 

Clare 

Gilek, 

Michael 

Gilek, 

Michael 

Hammer, 

Monica 

Johansson, 

Magnus 

Lehtilä, 

Kari 

Lönn, 

Mikael 

Olsen, 

Håkan 

Porsch 

Hällström, 

Inger 

Porsch 

Hällström, 

Inger 

Rytkönen, 

Paulina 

Sjöling, 

Sara 

Wright, 

Anthony 

Projekttitel 

Kemikalier och textilier: 

hantering av miljö- och 

hälsorisker från produkter med 

komplexa produktkedjor 

(CHEMTEX) 

Ecological effects of hydrophobic 

organic contaminants on coastal 

Baltic Sea ecosystems 

Regulating chemicals in the Baltic 

Sea area 

Environmental risk governance of 

the Baltic Sea (RISKGOV) 

Ecosystems as common-pool 

resources – Implications for 

building sustainable water 

management institutions in the 

Baltic Sea Region 

Diversitet, spridning och 

prevention av TBE … 

Landscape structrue, patterns of 

biodiversity and conservation 

strategies in the Baltic Sea region 

Fina 

nsiä 

r 

Belopp 

2008 

Belopp 

2009 

ÖSS 1 687 000 

ÖSS 1 251 000 1 287 000 

ÖSS 1 432 000 

ÖSS 2 295 000 

ÖSS 1 755 000 1 807 000 

ÖSS 1 178 000 

ÖSS 1 148 000 1 182 000 

Kransalger - Planeringsbidrag ÖSS 100 000 

Impact of pesticides on Baltic 

salmon and brown trout 

reproductive success 

Dealing with risks - 

Planeringsbidrag 

(Fortsättning nästa sida) 

Endocrine disruption in fish: Risk 

identification, development of 

biomarkers and assessment of 

risk levels in the Baltic sea 

Samverkan kring 

kvalitetscert……Planeringsbidrag 

Anaerobic ammonia oxidation 

(anammox): a proposed missing 

piece in the Baltic Sea nitrogen 

cycle 

Molecular mechanisms for recent 

acquisition of alternative 

wintermigration behavior in 

songbirds of the Baltic Sea 

Region 

ÖSS 1 002 000 1 031 000 

ÖSS 100 000 

ÖSS 1 890 000 

ÖSS 270 000 

ÖSS 967 000 973 000 

ÖSS 1 755 000 

Summa ÖSS 8 833 000 14 277 000 

51(53)

Tabell 5. (Fortsättning) 

Namn 

Andrén, 

Elinor 

Bergman, 

Maria 

Boström, 

Magnus 

Boström, 

Magnus 

Boström, 

Magnus 

Gilek, 

Michael 

Gilek, 

Michael 

Grahn, 

Mats 

Grahn, 

Mats 

Hassler, 

Björn 

Jaensson, 

Alia 

Johansson, 

Magnus 

Olsen, 

Håkan 

Petersson, 

Mona 

Rytkönen, 

Paulina 

Rytkönen, 

Paulina 

Rytkönen, 

Paulina 

Rytkönen, 

Paulina 

Sjöling, 

Sara 

Projekttitel 

Senkvartära miljöförändringar på 

Kamtjatkahalvön 

Funktionsomvandling av 

hamnområden 

Den försummade dimensionen. 

Att inkludera sociala aspekter i 

transnationella hållbarhetsprojekt 

Kemikalier i textilier 

Fina 

nsiä 

r 

Belopp 

2008 

Belopp 

2009 

VR 157 000 

Form 

as 

Form 

as 

KKstifte 

lsen 

760 000 

Standardiseringens dolda maktk… EFI 130 000 

BONUS RISKGOV: Environmental 

risk gov….. 

BONUS RISKGOV: Environmental 

risk gov….. 

Genetic connectivity of fish 

populations 

Wiomsa - Genetic connectivity 

Att hantera osäkerhet - 

Konferensbidrag 

Effekter av bekämpningsmedel på 

laxars... 

Identifiering och molekylär 

karaktärisering … 

Effekter av bekämpningsmedel på 

laxars och öringars reproduktion 

Natu 

rvår 

dsve 

rket 

660 000 675 000 

200 000 83 000 

426 122 557 089 

EU 255 117 425 195 

SIDA 600 000 600 000 

WIO 

MSA 

Form 

as 

Form 

as 

120 000 

260 000 

160 785 

CTS 222 000 

FOR 

MAS 

260 000 

Forskarskola för gymnasielärare SU 162 000 

From local Champions to global 

players: The dairy sector in the 

global market - a comparative 

study of Denmark, France, New 

Zealand, Urguay and Chile 

Sojakedjan i globaliseringen av 

livsmedelssystemet: Utmaningar 

för ett hållbart livsmedelssystem 

Landsbygdsutveckling, 

traditionella varor, territorier och 

lokala produktionssystem på den 

svenska landsbygden 

Bland getter och kor. Lokala 

produktionssystem mervärdeostar 

i Europa 

SU 

(från 

VR 

proj 

ekt) 

SU 

(från 

Form 

as 

proj 

ekt) 

FOR 

MAS 

310 079 

45 954 186 495 

690 000 690 000 

VR 1 215 000 

Metaexplore EU 1 278 903 

52(53)

Wramner, 

Per 

Wramner, 

Per 

The village and the centre. 

Managing change in the Lake 

Victoria fishery from a multispecies 

to a single species 

fishery. 

How can Zanzibar benefit more 

from seaweed - a global value 

chain approach 

Summa andra finansiärer än 

ÖSS 

SIDA 599 000 

SIDA 450 000 

5 928 272 6 250 467 

2008 2009 m 

Miljövetenskapliga studier, totalsumma 14 761 272 20 527 467 

Tabell 6. Andel externfinansierad forskningstid (%) för handledare och forskare 

inom området miljövetenskapliga studier år 2006-2009. 

Namn 

Anställningens 

omfattning 

(%) 2006 2007 2008 2009 

Elinor Andrén 100 50 10 

Maria Bergman 100 100 80 7 

Tomas Bollner 100 25 

Magnus Boström 100 50 80 

Patrik Dinnétz 100 50 45 

Michael Gilek 100 90 90 90 85 

Mats Grahn 100 50 30 30 55 

Stefan Hallgren 100 100 

Monica Hammer 100 50 75 75 48 

Mikael Härlin 100 50 30 

Björn Hassler 100 50 74 30 50 

Karin Hjort 100 100 

Magnus Johansson 100 50 50 50 30 

Mikael Karlsson 20 20 

Kari Lehtilä 100 50 30 80 100 

Vesa-Matti Loiske 100 50 20 20 20 

Mikael Lönn 100 50 25 30 30 

Jan-Eric Mattsson 100 25 75 30 30 

Ulla Mörtberg 50 50 

Håkan Olsén 100 50 50 50 50 

Mona Petersson 100 50 20 40 50 

Inger Porsch- 

Hällström 100 50 50 50 50 

Paulina Rytkönen 100 75 50 75 

Sara Sjöling 100 50 30 30 40 

Katarzyna Smolarz 100 100 

Marina Thorborg 100 30 30 

Per Wramner 49 49 25 25 25 

53(53)

Bilagor 

A – Strategi 

B – Förslag riktlinjer 

C – Allmän studieplan inklusive kursplaner 

D – Avtal med universitet 

E – CV för möjliga handledare 

F – Publikationsförteckningar möjliga 

handledare 

G – CV övriga disputerade lärare 

H – Publikationsförteckningar övriga lärare 

I – Förteckning över doktorsavhandlingar 

Miljövetenskapliga studier

www.sh.se 

Södertörns högskola 

141 89 Huddinge 

Forskningsoch 

utbildningsstrategi 

för Södertörns högskola

Förord 

Inför regeringens kommande forskningsproposition fick alla 

universitet och högskolor i uppdrag att lämna underlag i form 

av strategiska överväganden inför de närmaste åren. Här är 

strategin för Södertörns högskola. Den lämnades till regeringen 

den 21 december 2007. 

Eftersom vår ambition är att högskolan hela tiden ska utvecklas 

kommer vi under de närmaste åren att hålla dokumentet 

”levande”. Det ska vara ett dokument att återvända till, diskutera 

kring och utvärdera våra beslut mot. 

Vi vill arbeta för att Södertörns högskola ska fortsätta vara en 

dynamisk arbetsplats där både människor, kunskap och idéer 

kan mötas och utvecklas. 

Huddinge, februari 2008 

Ingela Josefson 

Rektor

5 

De första dryga tio åren vid Södertörns högskola har kännetecknats 

av en stark expansion. Vi har utvecklat närmare 

30 utbildningsprogram och bedriver omfattande forskning 

och forskarutbildning. Ambitionen att bli universitet med 

generell rätt att utfärda doktorsexamen har genomsyrat 

verksamheten. Detta har manifesterats i en första universitetsansökan 

år 2002 och en uppdaterad ansökan fyra år senare. 

Ambitionen ligger fast. Vi har såväl de ekonomiska som 

kvalitetsmässiga förutsättningarna att axla uppgiften som 

ett universitet i södra Stockholmsregionen. 

Forsknings- och utbildningsstrategin är disponerad på följande sätt: 

Inledningsvis resonerar vi kortfattat om visioner och strategier, delvis i relation till Resursutredningens 

betänkande (Resurser för kvalitet, SOU 2007:81). Vi beskriver de tre ledord som har varit och är vägledande 

för högskolan – mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning – och lyfter särskilt fram några 

viktiga framtidsfrågor. Vi redogör sedan för utvecklingsmöjligheter inom forskningen och de starka forskningsprofiler 

som finns, och därefter för de satsningar och profileringar som görs på olika nivåer inom 

utbildningen. Frågor om samarbeten med andra lärosäten, samverkan med det omgivande samhället och 

internationalisering behandlas integrerat i avsnitten om forskning och utbildning. 

Visioner och strategier 

Mångvetenskap, mångkulturalitet och 

medborgerlig bildning utgör tre centrala 

begrepp för verksamheten. Ett mångvetenskapligt 

arbetssätt har sedan starten 

varit utmärkande för högskolan. Samverkan 

över ämnesgränserna är viktig för 

att nå en mer nyanserad kunskap om 

komplexa samhälleliga fenomen, som 

också kan leda fram till nya perspektiv och 

problemformuleringar. Betoningen av det 

mångkulturella bottnar i en övertygelse 

om att mångkulturell förståelse ger en bredare 

och intressantare kunskap, som aktivt 

kan befrämja integrationen i samhället. 

Kulturmöten, kommunikation och olika 

interkulturella processer är därför centrala 

fält för oss. Att vi har landets högsta andel 

nya studenter med utländsk bakgrund 

(33%) innebär självfallet stora möjligheter 

i detta avseende. Ambitionen att förena 

en akademisk tradition av kritisk reflektion 

med människors aktuella frågor och erfarenhet 

står för en strävan efter medborgerlig 

bildning. Det övergripande målet är att 

ge studenterna goda förutsättningar att bli 

självständiga och ansvarstagande medborgare. 

Vi vill fortsatt värna den relativa småskaligheten, 

med närhet mellan studenter 

och lärare, för att utveckla dessa inslag i 

verksamheten. 

Forskningsanknuten grundutbildning 

Verksamheten vid Södertörns högskola 

står på en stabil vetenskaplig grund. Vi har 

från början byggt upp en universitetskultur 

med en hög andel disputerade lärare och 

en stark koppling mellan grundutbildning 

och forskning. Alltsedan starten har forskningens 

betydelse för grundutbildning och 

kunskapsutveckling betonats. Samtliga av 

våra utbildningsprogram ska vara forskningsmässigt 

väl förankrade. Det har bland 

annat inneburit en medveten prioritering 

att anställa lärare med doktorsexamen, och 

andelen forskarutbildade lärare vid Södertörns 

högskola är därför också hög: 61%. 1 

Forskningsvolymen har ökat kraftigt 

under den drygt tioåriga uppbyggnadsfasen. 

Forskning och forskarutbildning utgör 

för närvarande cirka hälften av högskolans 

totala omslutning, och andelen förväntas 

växa. År 2008 kommer resurserna för 

forskning och forskarutbildning att uppgå 

till sammanlagt 325 miljoner kronor. 

Ett professorsprogram stärker ytterligare 

den akademiska kvaliteten. Satsningen 

omfattar ett tjugotal professorstjänster riktade 

mot det som är våra profilerade 

områden i undervisning och forskning. 

Anställningarna ger generöst utrymme för 

egen forskning, handledning av doktoran- 

1 Detta är i paritet med de äldre universiteten. 

Som jämförelse kan sägas att andelen vid de senast 

inrättade universiteten är 40% (Karlstad och Mittuniversitetet), 

41% (Växjö) och 49% (Örebro). 

Allt enligt Högskoleverkets årsrapport 2007:33 R.

6 7 

der och stärkande av forskningsprofilen. 

Genom dessa satsningar kommer vi såväl 

att kunna förstärka forskningsanknytningen 

i våra utbildningsprogram som att ytterligare 

konsolidera de starka forskningsområdena. 

Vi räknar med att dessa nya satsningar 

kommer att bära frukt i verksamheten 

från början av 2009. 2 

Kvalitet i centrum 

Vi välkomnar många av grundtankarna 

i förslaget till det nya resursfördelningssystem 

som lanseras i Resursutredningens 

betänkande, och vi ser positivt på ledorden 

om koncentration och profilering. 

Södertörns högskolas huvudstrategi är att 

vara ett universitet med kvalificerad forskning 

inom ett antal profilområden med en 

relativt omfattande grundutbildning. 

Volymmässigt planerar högskolan en försiktig 

expansion av utbildning på grundnivå 

och avancerad nivå under åren 

2009–2012; från dagens cirka 6 000 helårsstudenter 

till cirka 7 500. En tredjedel 

av nytillskottet förväntas inom lärarutbildningen. 

2 Utlysning av tolv professorstjänster har under 

december 2007 skett i företagsekonomi (två), nationalekonomi, 

statsvetenskap, historia, journalistik, pedagogik, 

medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, 

etnologi, retorik och miljövetenskap. Under 

februari 2008 avses utlysning av sju professorstjänster 

att ske i Östersjö- och Östeuropaforskning (två), 

samtidshistoria, religionsvetenskap, genusvetenskap, 

filosofi och sociologi. 

Södertörns högskola är inne i en process 

där verksamheten koncentreras och 

profileras. Från att ha arbetat vid tre olika 

campus, koncentreras verksamheten nu 

till Flemingsberg. Fem språk har avvecklats 

som enskilda ämnen, och i utbildningsprogram 

som innehåller dessa språk har 

samarbete med Stockholms universitet 

etablerats. Det pågår en diskussion om 

koncentration och profilering av naturvetenskapen, 

bland annat mot bakgrund av 

det svaga studentunderlaget. Förändringar 

som dessa är nödvändiga ifall högskolan 

ska kunna utnyttja sina resurser på ett 

ändamålsenligt sätt. Vi vill erbjuda breda 

utbildningar på alla nivåer inom de områden 

där vi forskningsmässigt står starka. 

Det är också mot denna bakgrund som 

man ska se högskolans arbete med att 

utveckla distinkta forskningsprofiler. 

Vi ser också positivt på utredningens 

förslag om att kvalitetsfrågor i vid mening 

ska få större genomslag i fördelningen av 

medel till lärosätena. Högskolan har under 

de senaste åren intensifierat arbetet med 

att utveckla former för kvalitetssäkring av 

alla relevanta processer i organisationen. 

Under 2008 medverkar vi i den första 

omgången av Högskoleverkets nya 

granskningsomgång rörande systematisk 

kvalitetssäkring. 

Forskarutbildning och examinationsrätt 

Den enskilt viktigaste frågan för högskolans 

framtida utveckling gäller examina- 

tionsrätten i forskarutbildningen. Den målmedvetna 

strävan att koppla forskning och 

utbildning till varandra gäller också här. Vi 

har i samverkan med andra lärosäten 

(framförallt Stockholms Universitet och 

Karolinska Institutet) byggt upp en forskarutbildning 

inom det som är våra starka 

forskningsområden. Även om det inte 

märks i den officiella statistiken (eftersom 

doktoranderna är inskrivna vid andra lärosäten) 

finns vid högskolan ett 60-tal doktorander 

inom humaniora och samhällsvetenskap, 

och cirka 40 inom de naturvetenskapliga 

ämnena. Doktoranderna vid 

högskolan är en integrerad och mycket 

viktig del av forskarmiljöerna. 

Vi tvingas dock konstatera att det har 

blivit allt svårare att ha doktorander i våra 

forskarmiljöer. Om såväl antagning, kursutformning, 

huvudhandledarskap och 

disputationer måste genomföras vid 

lärosätet med examinationsrätt blir 

konsekvenserna stora för oss. I praktiken 

innebär det en risk att vi inte längre kan 

ha doktorander. 3 Vår huvudstrategi i denna 

3 Det är inte möjligt för Östersjöstiftelsen att finansiera 

doktorander vid andra lärosäten, vilket i praktiken skulle 

bli fallet om såväl rekrytering, huvudhandledning som 

kvalitetsgranskning (inkl. disputation) måste ske vid 

andra lärosäten. 

fråga är ändå att så långt möjligt söka hitta 

praktiska lösningar i samverkan med 

andra lärosäten. Som ett led i internationaliseringen 

ser vi en möjlighet att i ökad 

utsträckning samverka med systermiljöer 

vid andra utländska universitet. Inom alla 

våra profilområden finns sådana täta samarbeten 

som också skulle kunna rymma 

doktorander. 

Vi kommer självfallet, när det blir möjligt, 

att ansöka om rättigheter att utfärda 

examina på forskarnivå inom de ämnen 

där vi har sådana förutsättningar. Vi kommer 

också, när sådana möjligheter yppas, 

att ansöka om flera forskningsprofiler. Vi 

ser framför oss att perioden 2009–2012, 

som denna strategi gäller, kommer att 

utgöra en ”överbryggningsperiod”, där vi 

kommer att arbeta för och invänta långsiktiga 

besked om examinationsrätt och universitetsstatus. 

Ifall det inte är möjligt att 

under denna period på ett rimligt sätt lösa 

frågan om forskarutbildningen enligt ovan, 

kan vi komma att satsa mer på forskarassistenttjänster 

och post doc-anställningar.

8 9 

Högskolans forskning 

Högskolan arbetar medvetet och framtidsinriktat 

för att stärka profileringen av forskningen. 

Den ovan nämnda professorssatsningen 

är ett exempel. Ett annat är skapandet 

av ett Centrum för Östersjö- och 

Östeuropaforskning (CBEES) som ett sätt 

att stärka den forskningsinriktningen. 

Ytterligare ett är tilldelning av så kallade 

MOA-medel som har gjort att fyra forskargrupperingar 

under en treårsperiod har 

fått möjlighet att utveckla sina områden. 4 

Högskolan delar varje år ut cirka 15 planeringsbidrag 

som ska ge möjlighet för forskare 

att arbeta fram konkurrenskraftiga 

ansökningar. Dessutom har tre lovande 

forskargrupperingar tilldelats större planeringsanslag 

som ska göra det möjligt att 

arbeta fram ansökningar om forskningsprogram. 

Högskolan ser det som utomordentligt 

viktigt att dessa satsningar inte 

enbart ska bidra till att stärka redan etablerade 

inriktningar, utan att de också ska 

ge möjlighet att utveckla nya spännande 

forskningsområden. 

4 Sexton forskargrupper vid högskolan ansökte om 

ett sådant MOA-stöd. Externa granskare användes i 

bedömningen av vilka fyra grupper som till slut skulle 

få medel. Omfattningen av MOA-stödet var i tre fall 

2 miljoner kronor per år, och i ett fall 1 miljon kronor 

per år. En liknande MOA-utlysning planeras för 2009. 

Åtta områden 

Efter en inventering och en intern diskussion 

har åtta olika områden listats där vi 

bedriver forskning av hög klass. De kriterier 

som har använts för detta har varit: 

a) att det finns ett distinkt tema som förenar 

forskarna; b) att området har sådan 

stadga att det inte kan betraktas som ett 

tidsbegränsat forskningsprogram; c) att 

en större grupp av erfarna seniora och 

yngre forskare arbetar tillsammans (10 

forskare är ett minimum) inom området; 

d) att temat rymmer flera forskningsprogram 

och forskningsprojekt som har genererats 

i konkurrens; e) att det finns en 

omfattande vetenskaplig publicering; och 

f) att ambitionen är att forskningsprofilen 

ska utgöra en integrerad del av högskolans 

utbildning på grundnivå, avancerad 

nivå och forskarnivå. 

Vi ska kort beskriva högskolans starka 

forskningsområden: 

Östersjö- och Östeuropaforskning 

Inom Östersjö- och Östeuropaforskning 

samlas olika discipliner och olika perspektiv 

i syfte att nå en djupare förståelse av 

omvandlingsprocesser inom detta geografiska 

område. Här härbärgeras en betydande 

del av forskningen på Södertörn i 

form av såväl enskilda projekt som större 

forskningsprogram. Som en samordnande 

kraft finns CBEES, innefattande forskarskolan 

Baltic and East European Graduate 

School (BEEGS). Vid CBEES finns bland 

andra fem professorer, sex forskningsledare 

(seniora forskare), ett 40-tal doktorander. 

Åtta post-doc befattningar och ett 

antal gästprofessorer tillkommer inom den 

närmaste tvåårsperioden. Två ytterligare 

professorstjänster kommer att utlysas 

under början av 2008. En betydande del 

av CBEES verksamhet har organiserats 

kring ett antal breda teman. CBEES har 

täta relationer med flera andra välrenommerade 

centrumbildningar i Östersjö- och 

Östeuropaområdet. 

Samtidshistoria 

Samtidshistoria är ett andra starkt forskningsområde. 

Fältet domineras av 

Samtidshistoriska Institutet med sin 

inriktning mot modern politisk historia. 

Institutet främjar och bedriver forskning, 

dokumentation och undervisning i samtidens 

historia och är den ledande svenska 

institutionen inom detta område. Ett 30- 

tal forskare och doktorander är för närvarande 

knutna till verksamheten (fem professorer; 

ett 20-tal seniora forskare och 

sju doktorander). En professorstjänst i 

samtidshistoria kommer att utlysas under 

början av 2008. Forskargruppen består i 

första hand av historiker men anknyter 

också till samtidsperspektiv i andra 

discipliner, t.ex. statsvetenskap, sociologi 

och ekonomiämnena. Institutet ingår 

i ett europeiskt nätverk tillsammans med 

andra ledande samtidshistoriska forskningsinstitut. 

Institutionell förändring 

i det moderna samhället 

Ett tredje starkt forskningsområde handlar 

om institutionell förändring i det moderna 

samhället. Här finns ett stort antal projekt 

och program inom sociologi, statsvetenskap, 

företagsekonomi, nationalekonomi, 

med ett gemensamt intresse för att studera 

organisatoriska aspekter av det moderna 

samhället. Här inbegrips projekt om 

politikens spänningar i det moderna 

Sverige (som sker i samarbete med samtidshistorikerna), 

storstadsforskningen, 

forskning om familjepolitik, populism, staters 

förändring och regeringskansliets roll. 

Här finns sex professorer, 33 seniora forskare 

och 25 doktorander. Under perioden 

kommer, som nämnts ovan, ytterligare 

fem–sex professorstjänster att tillkomma 

inom detta område. 

Interreligiösa relationer 

Ett fjärde starkt forskningsområde handlar 

om interreligiösa relationer. Fältet är i 

högsta grad samtidsangeläget då människor 

av olika religiös tillhörighet idag lever 

allt mer tätt inpå varandra samtidigt som 

den globala politiska utvecklingen sedan 

millennieskiftet pekar på en ökad polarisering 

mellan olika religiösa grupper. Vid 

Södertörns högskola finns den huvudsakliga 

kompetensen inom religionerna islam 

och kristendom. Forskningsfältet profilerar 

forskning om modern utveckling inom 

islam och kristendom med särskilt fokus

10 11 

på religio-politiska väckelserörelser samt 

relationer religionerna emellan. Forskarna 

vid Södertörn spelar en betydelsefull roll 

både nationellt och internationellt; bland 

annat arrangerade högskolan i april 2007 

en stor internationell religionsvetenskaplig 

konferens: Religion on the Borders. Inom 

profilområdet kommer det under 2008 

att finnas två professorer, tio seniora forskare 

och sex doktorander. En professorstjänst 

i religionsvetenskap kommer att 

utlysas under början av 2008. 

Genusstudier 

Ett femte starkt forskningsområde är 

genusstudier. Genomgående tema är 

könens villkor och hur kvinnligt och manligt 

skapas i dåtid och nutid. Högskolan 

har ett stort antal välmeriterade genusforskare 

inte bara i ämnet genusvetenskap 

utan också i till exempel historia, idéhistoria, 

statsvetenskap, religionsvetenskap, 

sociologi, litteraturvetenskap, 

svenska och etnologi. Ett stort antal forskningsprojekt 

finns inom området: till 

exempel. genuspolitik, genusvetenskapens 

framväxt i Sverige; kvinnorörelsens framväxt 

sam feministisk teoriutveckling. Inom 

profilområdet finns tre ämnesinriktade 

professorer, ett tjugotal seniora forskare 

och cirka tjugo doktorander med genusvetenskaplig 

inriktning. 

I ämnet genusvetenskap finns idag 

ingen professor, men väl två docenter och 

en doktorand. En professorstjänst i genusvetenskap 

kommer att utlysas under början 

av 2008. 

Kritisk kulturteori och estetik 

Ett sjätte starkt forskningsområde är kritisk 

kulturteori och estetik. Forskningen inom 

detta fält befinner sig i skärningspunkten 

mellan en historiskt inriktad reflekterande 

teoretisk analys och studier av det samtida. 

I en tät integration av forskning och 

undervisning studeras estetiska, kulturella 

och mediala uttryck ur kontinentalfilosofiska, 

samtidsarkeologiska och samtidsestetiska 

perspektiv. Som en röd tråd löper 

reflektionen över relationen mellan teoretisk 

medvetenhet och estetisk, kulturell 

och social praxis. Forskningsområdet samlar 

några av landets ledande yngre forskare 

och har vid sidan av finansiering från 

Östersjöstiftelsen även haft en mycket stor 

andel externfinansierade projekt. Inom 

profilområdet finns för närvarande sex 

professorer, 30 seniora forskare och 16 

doktorander. En professorstjänst i filosofi 

kommer att utlysas under början av 2008. 

Miljövetenskap 

Ett sjunde forskningsområde som är fakultetsövergripande 

är miljövetenskap. Här 

studeras interaktionen mellan människan 

och naturen i syfte att skapa förståelse 

och förutsättningar för en ekologiskt hållbar 

social och ekonomisk utveckling. 

Forskningen kombinerar samhällvetenskapliga 

och naturvetenskapliga angrepps- 

sätt och metoder för att nå en fördjupad 

empirisk kunskap och teoretisk förståelse 

om miljöproblemens orsaker, omfång och 

hantering. Inom profilområdet finns en 

professor, 18 seniora forskare och 15 

doktorander. En professorstjänst i miljövetenskap 

har utlysts i december 2007. 

Här finns också forskarskolan Environmental 

Sciences and Development 

Graduate School. 

Biovetenskap 

Ett åttonde starkt forskningsområde är biovetenskap. 

Här finns överlappande tematiska 

forskningsinriktningar som tillsammans 

överbryggar gränserna, dels mellan 

kemi och biologi, dels mellan de laborativa 

disciplinerna inom biologi och biologins 

mer fältorienterade discipliner. Ett 

forskningsprogram i funktionsgenomik studerar 

hur informationen i arvsmassan 

översätts till biologisk funktion med hjälp 

av ett antal modellorganismer (samarbete 

med Karolinska Institutet). Molekylär ekologi 

utgör ett annat starkt forskningsprogram 

som dels använder molekylärbiologiska 

metoder för att kartlägga förändringar 

i naturliga populationer och dels studerar 

de molekylära mekanismerna som 

leder till utvecklingen av biologiskt diversitet 

i naturen. Inom profilområdet finns nio 

professorer, 16 seniora forskare och 38 

doktorander. Här finns också en forskarskola 

Molecular and Biological Sciences 

Graduate School. 

Forskning och kvalitet 

Dessa forskningsprofiler utgör avgränsbara, 

sammanhållna forskarmiljöer där det 

finns ett bärande gemensamt forskningsintresse. 

Samtidigt är de tillräckligt vida för 

att det ska vara möjliga att göra kontinuerliga 

anpassningar inom de olika miljöerna. 

Det måste också finnas en dynamik som 

gör det möjligt att ”öppna” gränserna och 

vidga perspektiven. Som vi ser det måste 

de starka forskningsområdena kunna förändras, 

bland annat beroende av hur 

framgångsrika forskarna är i att etablera 

nya grupperingar och konkurrera om 

externa medel. Vissa profiler kan försvinna 

och andra komma till. Profileringen måste 

kombineras med procedurer som stimulerar 

en dynamisk utveckling av forskningen. 

Det finns också exempel på utomordentligt 

kvalificerad forskning vid högskolan 

som ligger utanför de utpekade fälten; 

antingen för att de utgör relativa smala 

områden eller för att det inte finns en tillräckligt 

stor grupp forskare. 

Kvaliteten i forskningen säkras på sedvanligt 

vis i och med att grupperna är 

med och konkurrerar om externa forskningsmedel 

och publicerar sig nationellt 

och internationellt. Inom ovan angivna 

starka forskningsområden finns omfattande 

internationella forskarkontakter. Högskolan 

har t.ex. genom CBEES omfattande 

samarbete med flera andra framstående 

forskarcentra i Östersjö- och Östeuropaområdet 

och ett flertal samarbeten med

12 13 

gripande program som beställer kurser 

och undervisning av institutionerna. Det 

innebär dels att alla kurser utvecklas över 

traditionella ämnesgränser, dels att studenterna 

genom hela utbildningen möter 

disputerade och ämneskompetenta lärare. 

Högskolan utfärdar för närvarande 

endast en yrkesexamen – efter genomgången 

lärarutbildning. En grundtanke 

med övriga utbildningsprogram är dock att 

de också ska ha en tydlig arbetslivsorientering. 

De har samtliga en uttalad inriktning 

mot nischer i en samtida och framtida 

arbetsmarknad, där vi har anledning att 

förutsätta att det finns behov av akademiskt 

utbildade medarbetare. Senare års 

studier på nationell nivå av studenters faktiska 

etablering på arbetsmarknaden visar 

att Södertörns högskola lyckats förhållandevis 

bra med denna strategi, inte minst 

med tanke på att vi är ett av landets yngsta 

lärosäten med ett tämligen okänt varumärke 

hos både presumtiva studenter 

och arbetsgivare. 5 

Våra egna uppföljningar (Resultat från 

studerandeenkäten 2006. Södertörns 

högskola, 2007) redovisar samma genelärosäten 

i Sydafrika finansierade via 

STINT och Sida. Omfattande samverkan 

sker mellan forskarmiljöer vid högskolan 

och miljöer vid andra lärosäten. Ett exempel 

på detta är samarbetet med SLU inom 

det Mistra-finansierade forskningsprogrammet 

PlantComMistra, för vilket högskolan 

är programvärd. Kontakterna med KI och 

KTH är nära och ett nytt samarbete håller 

på att byggas upp i Centrum för teknik, 

medicin och hälsa (CTMH), där Södertörns 

högskola avser att samverka med KI, 

KTH och Stockholms läns landsting. Det 

kan ses som ett exempel på att högskolan 

är en viktig medaktör i ett regionalt, nationellt 

och internationellt kunskapsoch 

innovationssystem. 

För närvarande genomförs också en 

särskild satsning för att stimulera forskningssamverkan 

med externa aktörer. Vi 

kommer under en treårsperiod att utlysa 

planerings- och utvecklingsbidrag som syftar 

till en ökad samverkan mellan forskare 

inom högskolan och organisationer, myndigheter 

eller företag i vår omvärld. Bidraget 

kan användas till att utveckla en 

redan befintlig idé kring forskningssamverkan, 

alternativt till att planera för ett framtida 

samarbete. Det finns också möjlighet 

att erhålla stöd i form av ”matchning”, som 

innebär att viss forskarkompetens paras 

ihop med lämpliga aktörer i omvärlden. 

Det kommer framöver att ställas stora 

krav på högskolan (liksom på alla lärosäten) 

i forskningsstrategiska frågor, t.ex. när 

det gäller att överväga på vilka sätt som 

utvecklingen av starka forskarmiljöer främjas 

bäst. Vi ser framför oss att mer än 

hälften av högskolans omsättning kommer 

att gälla forskning. De ökande kraven från 

forskningsråd och andra på strategiska 

överväganden, medfinansiering etc. aktualiserar 

behovet av en ökad strategisk 

kapacitet. Också de ökade kraven från 

forskarna avseende information och stöd 

i olika forskningsfrågor (utlysningar, EUfrågor, 

samverkan etc.) verkar i samma 

riktning. Under den period som kommer 

avser högskolan att bygga upp både sin 

strategiska och sin administrativa kapacitet 

i dessa avseenden. 

Högskolans utbildning 

Högskolan bedriver utbildning på tre 

nivåer: grundnivå, avancerad nivå och 

forskarnivå. På grundnivå har vi i dagsläget 

närmare 30 program inom humaniora, 

samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap 

som leder fram till filosofie eller ekonomie 

kandidatexamen. Därutöver har vi 

ett mindre antal program som ger lärarexamen. 

Karaktäristiskt för programmen 

på grundnivå är att de inrymmer såväl 

ämnes- som fakultetsövergripande perspektiv. 

Många program har även, vid 

sidan av ingående ämnen, kurser om 

minst 30 högskolepoäng som är specialdesignade 

så att aktuella samhällsfrågor 

och vetenskapliga problem belyses utifrån 

olika disciplinära perspektiv. Två nyckelord 

är ämnesdjup och ämnesbredd. Programmen 

ska ge gedigna ämneskunskaper, 

med obligatoriska B- och C-uppsatser, 

men även bredare samhällsrelevanta 

insikter (till exempel om genusfrågor) 

som gör ämneskunskaperna tillämpbara 

i större sammanhang. 

Utbildning för arbetsliv 

Vår lärarutbildning med interkulturell profil 

är ett belysande exempel på ämnesintegrationen 

vid högskolan. Vi har ingen särskild 

institution för anställda vid lärarutbildningen 

och inga anställda som enbart 

arbetar där. Organiseringen av verksamheten 

sker inom några högskoleöver- 

5 I en studie gjord av Svenskt Näringsliv visades exempelvis 

att våra ekonomistuderande inom tre månader 

efter avslutade studier har en högre grad av etablering 

på arbetsmarknaden än motsvarande studenter vid 

Stockholms universitet. Andelen med kvalificerat och 

relevant arbete är också högre (Akademi eller verklighet? 

Svenskt Näringsliv, mars 2007).

14 15 

rella tendens. Samtidigt efterlyser många 

studenter en starkare och tydligare koppling 

mellan studierna och ett framtida 

yrkesliv. De vill, enkelt uttryck, under studietiden 

få fler konkreta intryck av tänkbara 

och realistiska arbetsområden. Det 

enda tydliga undantaget är lärarutbildningen, 

som innehåller ett mer omfattande 

inslag av verksamhetsförlagda studier. 

Humaniora och samhällsvetenskap är 

dominerande områden vid högskolan, och 

här har arbetslivskontakter generellt haft 

en undanskymd position i kurser och program. 

Vi ser därför en konkret utmaning i 

att under perioden 2009–2012 verka för 

betydande förändring i det avseendet. 

Praktik i utbildningen 

Den process som inletts under den 

senaste treårsperioden, med ett ökat 

inslag av praktikkurser i programutbildningarna, 

kommer att intensifieras. Målet 

är att högskolan 2012 kan erbjuda praktikinslag 

i samtliga utbildningsprogram. Vårt 

mål är också att samtliga ämnen och program 

under perioden utvecklar andra 

arbetslivsrelaterade inslag i det ordinarie 

kursutbudet. Det kan gälla till exempel 

längre eller kortare inslag av arbetsförlagd 

utbildning, i form av examensarbeten eller 

studiebesök, gästföreläsningar av företrädare 

för företag, myndigheter och organisationer 

där det finns en potentiell efterfrågan 

av medarbetare med akademisk 

utbildning eller gästföreläsningar av 

tidigare Södertörnsstudenter som hunnit 

etablera sig på arbetsmarknaden. Sådana 

aktiviteter förekommer förvisso, men 

målet är nu att de ska bli ett genomgående 

och frekvent inslag i all utbildning. 

Initiativ i denna riktning är resurskrävande, 

särskilt i en uppbyggnadsfas. Högskolan 

kommer därför att understödja processen 

centralt genom att i anslutning till 

samverkanskansliet satsa administrativa 

resurser med särskild uppgift att samordna 

och underlätta konkret utbildningssamverkan 

mellan ämnes- och programansvariga 

och olika externa aktörer. I anslutning 

till EU:s nya program för livslångt lärande 

ska också ges ökat stöd för studenter att 

beredas praktikplatser utomlands. För att 

ytterligare stärka utbildningarnas konkurrenskraft 

på arbetsmarknaden kommer 

vi att genomföra satsningar för ett ökat 

externt engagemang i framför allt programmens 

styrelser. 

Studentinflytande 

En framtidsfråga som sannolikt särskilt 

berör utbildningen på grundnivå gäller 

effekterna av ett eventuellt slopande av 

kårobligatoriet. Studentmedverkan och 

studentinflytande är en av hörnstenarna 

i kvalitetsutvecklingen av verksamheten, 

och vi befarar att den planerade reformen 

kommer att försämra möjligheterna för en 

aktiv samverkan med studenterna. Utan 

att invänta ett formellt beslut i frågan inleder 

vi därför under 2008 en mer ingåen- 

de dialog med studentkåren om hur vi 

som lärosäte – efter ett slopat kårobligatorium 

– kan vidmakthålla nära samarbetsformer 

med våra studenter. 

Magisterexamen 

Näst intill samtliga ämnen som är huvudområde 

på kandidatnivå har också rätt att 

utfärda magisterexamen. Införandet av 

den första ettåriga cykeln på avancerad 

nivå har därför inte medfört några större 

omställningsproblem för högskolan. De 

större ämnena hade redan ersatt sina 

gamla D-kurser om en termin med 

magisterprogram om två terminer – och 

övriga ämnen kunde utan vidare utveckla 

ettåriga magisterprogram anpassade till 

den nya avancerade nivån. Bland de ettåriga 

magisterprogrammen finns två skilda 

huvudinriktningar. De flesta har en tydlig 

och klar ambition att garantera studenterna 

behörighet till utbildning på forskarnivå 

– men de har samtidigt betydande inslag 

som utvecklar generiska kompetenser och 

som därmed skapar goda möjligheter för 

en övergång till kvalificerade arbetsuppgifter 

i samhällssektorn. Ett färre antal 

fokuserar i än högre grad arbetslivsrelaterad 

kompetens, och de garanterar därför 

inte möjlighet att söka forskarutbildning. 

Högskolan kommer fortlöpande att 

bevaka kvaliteten i utbildningarna, men vi 

ser i dagsläget inte behov av några betydande 

förändringar av magisterutbildningarna. 

Frågan om anställningsbarhet har till 

exempel redan fått ett tydligt genomslag 

på grund av arbetet med nya utbildningsplaner 

i samband med Bologna-processen. 

Vi kommer dock att aktivt stödja det 

fortlöpande arbetet med en uppgradering 

av det fåtal kandidatämnen som ännu 

inte har magisterexamensrätt. 

Masterexamen 

Det andra året inom avancerad nivå, 

som leder fram till masterexamen, kräver 

däremot konkreta insatser från högskolans 

sida eftersom varje enskilt ämne måste 

prövas för examensrätt. Givet vårt särskilda 

rekryteringsuppdrag, att aktivt verka för 

en ökad övergång till högre studier i södra 

Stockholmsregionen, har vi under hela 

verksamhetsperioden ställt kvalitetsfrågorna 

i förgrunden. Hög akademisk kompetens 

samt forskningsförankrad och 

arbetslivsorienterad utbildning har blivit 

sammanlänkade begrepp för att göra 

Södertörns högskola till ett attraktivt val för 

studiemotiverade ungdomar i närregionen. 

För att med trovärdighet också kunna 

marknadsföra denna reella kvalitetsdimension 

– och uppfylla vårt uppdrag – är det 

viktigt att vi har möjlighet bedriva utbildning 

och examinera studenter på samtliga 

akademiska nivåer. 

I dagsläget har vi rätt att utfärda masterexamen 

i ett område – miljövetenskap. 

Målsättningen för perioden 2009–2012 

är klar och tydlig. Åtta masteransökningar 

har redan lämnats in för bedömning

16 

17 

under 2008 och under den efterföljande 

treårsperioden ska samtliga nuvarande 

magisterämnen genomgå prövning för rätt 

att utfärda masterexamen. 

Forskarutbildning 

Rätten att bedriva utbildning på forskarnivå 

och examinera doktorer är, som redan 

behandlats inledningsvis, den strategiskt 

viktigaste frågan för högskolans framtida 

utveckling. Vår huvudstrategi är att så 

snart tillfälle ges ansöka om rätt att utfärda 

doktorsexamen i samtliga ämnen som 

beviljats masterexamen. Efter en sådan 

prövning bör det finns förutsättningar för 

Högskoleverket att göra en positiv 

bedömning av vår universitetsansökan. 

Ett internationellt erkänt kunskapscentrum 

med stark förankring i Södertörn 

Södertörns högskola strävar efter att vara 

ett internationellt erkänt kunskapscentrum 

med stark regional förankring. Det regionala 

perspektivet är betydelsefullt. Att ungdomarna 

i närkommunerna (främst Botkyrka 

och Huddinge) är påtagligt medvetna 

om vår existens råder inget tvivel om. 

Rekryteringsstatistiken talar här sitt tydliga 

språk. Vi tar vårt uppdrag att bredda rekryteringen 

till högre utbildning på stort allvar. 

Vi strävar också efter att öka samverkan 

med organisationerna i den omedelbara 

omgivning: t.ex. Karolinska Universitetssjukhuset, 

rättsvårdande myndigheter 

(polis, åklagarmyndighet, tingsrätt etc.), 

stora och små företag i regionen, skolor 

och andra offentliga verksamheter. 

Det nybyggda (och prisbelönade) 

biblioteket blir en naturlig samlings- och 

utgångspunkt för aktiviteter som skapar 

starkare sådana band. Biblioteket, som är 

strategiskt beläget i gångstråket mellan 

Flemingsbergs station och Karolinska 

Universitetssjukhuset, är en mötesplats 

inte bara för studenter och forskare. Här 

får högskolan också en plattform för kontakter 

med en bredare allmänhet med 

intresse för forskning och samhällsfrågor, 

bland annat i form av populärvetenskapliga 

föreläsningar, presentation av aktuell 

forskning, debatter och utställningar. 

Vi är alltmer synliga på den nationella 

arenan. Våra medarbetare finns ofta med 

i mediernas rapportering om aktuella 

samhällsfrågor. Vi vill också i den utåtriktade 

verksamheten betona högskolans 

mycket starka inriktning mot forskning om 

Östersjöregionen. CBEES är ett ledande 

forskningsinstitut för studier av utvecklingen 

inom regionen, och vid högskolan 

finns en bred uppsättning av forskare och 

forskningsprojekt med denna inriktning. 

Framtiden 

Vi ser vissa tydliga utvecklingslinjer för de 

närmaste åren. Forskningens andel av 

verksamheten kommer att öka. Det är 

viktigt att i detta sammanhang betona den 

resurs som Östersjöstiftelsen utgör och 

det ömsesidiga beroende som finns mellan 

högskolan och stiftelsen. 6 Det beror 

dels på en förmodad ökad utdelningskapacitet 

från Östersjöstiftelsen, dels på 

att forskarna vid högskolan i ökad utsträck- 

6 Östersjöstiftelsen har till uppgift att stödja forskning 

och utbildning vid Södertörns högskola. Stiftelsen har 

sedan tillkomsten finansierat forskning, forskarutbildning 

och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur 

vid högskolan. 

7 Högskolan fick exempelvis under hösten 2007 medel 

beviljade för tio nya projekt (eller forskaranställningar) 

av Vetenskapsrådet inom humaniora, samhällsvetenskap 

och utbildningsvetenskap, vilket jämfört med de nya 

universiteten är anmärkningsvärt bra.

18 

19 

ning förväntas generera forskningsmedel 

från andra finansiärer. 7 Därför kan vi också 

räkna med att flera av våra starka forskningsmiljöer 

kommer att ha goda förutsättningar 

att etablera sig såväl nationellt 

som internationellt. Forskningen kommer 

härigenom att utvecklas positivt, såväl 

kvalitets- som konkurrensmässigt. Detta 

kommer att stärka högskolans roll som 

erkänt regionalt, nationellt och internationellt 

kunskapscentrum. 

Utbildningsprogrammen kommer att 

ges en tydligare framtoning, där anställningsbarhet 

och forskningsförankring blir 

ett sammanhållande kriterium. Vi räknar 

med en fortsatt försiktig expansion av 

framförallt utbildning på grundnivå, och 

expansionen kommer huvudsakligen att 

ske inom områden med stark forskningspotential 

som står i samklang med högskolans 

grundläggande profil. För närvarande 

finns till exempel långt framskridna 

planer på att starta ett program i socialt 

arbete med inriktning mot integrationsfrågor 

i storstadsmiljön. Merparten av 

utbildningen kommer att ske på grundnivå 

och avancerad nivå (framförallt magisternivå), 

men frågan om examinationsrätt för 

master- och forskarnivå är helt central för 

högskolans möjligheter att kunna fullgöra 

sitt uppdrag. 

Avsikten med Södertörns högskola var 

att bygga upp ett lärosäte med stark forskningsprofil 

och förmåga att verka positivt 

för akademisk utbildning i södra Stockholmsregionen. 

Vi har kommit långt i 

detta arbete. I dag finns både den kvalitet 

och den långsiktiga ekonomiska bas som 

är nödvändig för att vara ett profilerat universitet. 

Vi har således både ekonomiska 

och kvalitetsmässiga förutsättningar för att 

vara ett universitet – även utan den ekonomiska 

utbyggnad som tidigare har varit 

förenad med denna status. 8 Vi ser således 

framför oss att det under perioden 

2009–2012 ska bli möjligt för högskolan 

att få sin universitetsansökan prövad. 

8 I samband med den uppdaterade universitetsansökan 

från 2006 anlitade rektor en extern granskningsgrupp 

för att göra en oberoende lägesbedömning 

om högskolan håller universitetskvalitet. Granskningsgruppen 

har bestått av Madeleine Leijonhufvud (ordf.), 

Sven-Eric Liedman, Christer Jönsson, Ingemar Lind, 

Annmari Jansson och Inge Jonsson. Slutsatsen från 

gruppen var att Södertörns högskola ”... väl uppfyller 

kraven på universitetsstatus, såväl vid en absolut 

bedömning som vid en jämförelse med det läge som 

rådde vid Karlstad- Örebro- och Växjö-institutionerna 

då de blev universitet”. 

Summary – Research and Education Strategy 

for Södertörns högskola 

Södertörns högskola (Södertörn University 

College) submitted its research and education 

strategy document to the Swedish 

Government Offices on Friday 21 

December. This document provides 

information required for the government’s 

research bill, which is expected in the 

autumn of 2008. 

Södertörn högskola’s ambition is to 

be granted full university status, with the 

ability to offer a comprehensive range of 

undergraduate courses and programmes, 

and qualified research in a number of 

specialised areas. Our aim is to be granted 

the right to award doctorates. 

The university college is striving to be 

an internationally recognised knowledge 

centre with strong regional links. The 

concepts of multidisciplinary education, 

multiculturalism and active citizenship are 

integral to all our activities. 

Our undergraduate courses and programmes 

offer both depth and breadth, 

and we aim to create strong links between 

studies and future professional careers. 

Student influence is one of the cornerstones 

of quality development in this 

area. 

Södertörns högskola’s eight strong 

research fields form the hub of the 

strategy and constitute cohesive research 

environments. 

These research fields are: 

• Baltic and East European Studies 

• Contemporary History 

• Institutional Change in Modern 

Society 

• Inter-religious Relations 

• Gender Studies 

• Critical Cultural Theory and 

Aesthetics 

• Environmental Sciences 

• Life Sciences 

Other prioritised strategic areas include: 

• Concentration and specialisation of 

research activities 

• Development of quality assurance 

systems 

• Encouragement of research collaboration 

with external players 

• Appointment of approximately 

twenty new professors.

Bilaga B 

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FORSKARUTBILDNING 

VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 

1. Inrättande av forskarutbildningsämne 

Förslag till beslut 

Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärda 

doktorsexamen fattas av fakultetsnämnd. Ansökan inlämnas av berörd institution. För att 

inlämna ansökan krävs att ämnet har 

 

 

 

 

 

rätt att utfärda examen på avancerad nivå 

minst fyra disputerade lärare, varav minst en professor och två docenter 

en aktiv forskningsmiljö och etablerat högre seminarium 

gedigen erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå (inklusive före 

detta D‐uppsatser) 

doktorander med anknytning till forskningsmiljön 

Till detta kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans 

med andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns synergieffekter 

inom området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de andra ämnena utgöra en 

trovärdig vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten och varandra. 

En ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne ska behandla ämnets 

 

 

 

 

 

 

 

 

relation till och samarbetsaktiviteter med andra forskarutbildningsämnen i området 

samt positiva synergieffekter som förväntas av ett samgående med området 

tillsvidareanställda personal som kan utses som handledare 

forskning av betydelse för forskarutbildning 

former för doktoranders medinflytande 

internationell orientering i utbildning och forskning 

samverkansaktiviteter av betydelse för forskarutbildning 

förslag till obligatoriska kurser inom forskarutbildning 

kvalitetssäkring av forskarutbildning 

1 (19)

Bilaga B 

2. Tillträde till utbildning på forskarnivå 

2.1. INFORMATION OM UTBILDNINGSPLATSER 

Författningsföreskrift 

HF 6 kap 

3 § Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan 

skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den 

information om utbildningen som behövs. 

Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med 

antagningsordning avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om 

dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur 

beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller 

utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om 

behörighet överklagas. Förordning (2006:1053). 

HF 7 kap 

37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på 

forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan 

bestämmer. 

När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom 

annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon 

information behöver dock inte lämnas 

1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för 

en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 

2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på 

forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 

3. om det finns liknande särskilda skäl. 

Förordning (2006:1053). 

Förslag till lokal tillämpningsföreskrift 

Att beslutas i fakultetsnämnden 

 

 

 

 

Antagning till utbildning på forskarnivå bör i normalfallet ske samlat efter 

information om tillgängliga platser. Detta gäller inte bara doktorandanställningar 

utan också andra former av doktorandplatser. 

Doktorandplatser ska utlysas på respektive områdes webbplats, på lärosätets 

centrala webbplats, på anslagstavlor och, i de fall det befinns vara lämpligt, i 

dagspress. Utlysning av doktorandplatser ska i normalfallet ske även internationellt. 

Utlysning av doktorandplatser ska företrädelsevis ske vid fasta tillfällen under året. 

Samtliga utlysningar ska i normalfallet behandlas av fakultetsnämnden. 

Utlysningarna kvalitetssäkras av handläggare vid högskolans centrala förvaltning 

som kontrollerar att gällande föreskrifter tillämpas. 


2 (19)

Bilaga B 

 

 

 

 

 

Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sista 

ansökningsdag. 

Om högskolan annonserar en utbildningsplats, och doktorandanställning eller 

utbildningsbidrag vid högskolan är kopplat till utbildningsplatsen, skall även 

anställningen respektive bidraget utlysas i annonsen. 

Anmälan om antagning till utbildning gäller som ansökan om doktorandanställning 

respektive utbildningsbidrag, om det framgår av annonsen. 

Exempel på tillfällen då utlysning på grund av särskilda skäl ej behöver ske är att 

den sökande har ett eget stipendium, utbildningsbidrag från en annan högskola 

eller annan egen studiefinansiering. 

Om en person i andra fall än enligt ovan lämnar in anmälan till utbildningen skall 

prefekten utan dröjsmål besluta antingen att sökanden inte antas eller att den 

sökta utbildningsplatsen skall annonseras ut så att också andra personer kan vara 

med och konkurrera om platsen. 

2.2. ANTAGNINGSFÖRFARANDE 

Författningsbestämmelser 

HF 7 kap. 

35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden 

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som 

fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och 

2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig 

utbildningen. Förordning (2006:1053). 



 

 

 

 

En ansökan om antagning till forskarutbildning ska ställas till högskolan. 

Antagning till doktorandplats ska beredas inom området som utifrån de 

urvalskriterier som framgår i den allmänna studieplanen och antagningsordningen 

rangordnar de sökande. 

De som deltar i antagningsförfarandet ska vara väl förtrogna med gällande 

regelverk. 

Doktorander ska vara representerade i beredningsprocessen. 

Beslut om antagning sker i normalfallet i fakultetsnämnden . 

 

Handläggare inom central förvaltning ska kontrollera de sökandes behörighet. Såväl 

antagnings‐ som avslagsbeslut ska dokumenteras skriftligt av fakultetsnämnden för 

att säkerställa doktorandernas rättssäkerhet i antagningsförfarandet. Området ska 


3 (19)

Bilaga B 

skriftligen redovisa vem eller vilka som berett ansökningarna samt av vilken instans 

dessa personer utsetts. 

 

 

 

Forskarutbildningsämnen som inte följer de regler för forskarutbildning som gäller 

vid Södertörns högskola kan bli föremål för inskränkningar i rätten att anta 

respektive handleda doktorander. 

Fakultetsnämnden beslutar om antagning eller avslag baserat på områdets samlade 

bedömning av ansökan samt vad som framkommit i samband med intervjuer av de 

sökande och referenstagning. 

Högskoleförordningens krav på att en doktorand bara får antas om det finns goda 

förutsättningar för en forskarutbildning kan endast uppfyllas om man i samband 

med antagningar har möjlighet att ta ställning till kombinationen av: 

1. studentens meriter, kompetens och ambition 

2. det samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens 

3. det individuella forskningsprojektets kvalitet och lämplighet som 

doktorandprojekt, tidsplanering och finansiering 

 

Beslut om antagning till forskarutbildning sker vid fakultetsnämnden, som inför 

förslaget till beslut om antagning ska bedöma: 

1. kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet 

2. att frågor om forskningsetik har beaktats 

3. att föreslagna forskarutbildningskurser, kunskapsmål eller forskarutbildningsprogram 

är relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i den 

allmänna studieplanen 

4. tids‐ och finansieringsplan 

5. om den samlade handledarkompetensen kan tillräckligt för att bistå med 

god och professionell handledning samt relevant expertis 

2.3. STUDIEFINANSIERING 

Författningsföreskrifter 

HF 7 kap. 

36 § Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som 

anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. 

Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av 

studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela 

utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den 

kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig 

licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig 

doktorsexamen. Förordning (2009:933). 


4 (19)

Bilaga B 



 

 

 

 

 

 

 

Som regel ska forskarstuderande som genomgår sin utbildning vid Södertörns 

högskola erbjudas anställning som doktorand för att finansiera sina studier. 

Finansiering sker i normalfallet med fakultetsmedel eller genom externa 

forskningsanslag. 

Prefekt vid aktuell institution ska ombesörja att det upprättas en finansieringsplan 

som täcker hela utbildningstiden innan slutligt beslut om antagning fattas. 

Finansieringsplanen ska därefter finnas med som en bilaga till den individuella 

studieplanen under hela utbildningstiden. I bilagan beskrivs forskarutbildningens 

finansiering, termin för termin. 

Finansieringsplanen jämte den individuella studieplanen följs upp av 

fakultetsnämnden minst en gång per år. 

För studerande med annan finansiering ska som regel ett avtal tecknas med en 

finansierande part (företag, myndighet, annan högskola etc.). I de fall där 

finansieringen ska ske inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare ska 

chef för verksamheten tillstyrka hela studieplanen, för att därmed intyga att 

utbildningen kan ske så som den beskrivs. 

Enbart i undantagsfall kan doktorander med stipendier antas, dock endast under 

förutsättning att dessa kan erbjudas liknande villkor vad gäller försäkringsskydd etc. 

som doktorander med doktorandtjänst. 

Beslut om antagning som innebär att den sökande har någon annan form av 

studiefinansiering än doktorandtjänst eller utbildningsbidrag ska prövas med 

särskild noggrannhet för att säkerställa doktorandernas rättssäkerhet De sökande 

som inte kan få doktorandanställning eller utbildningsbidrag och inte heller har 

annan godtagbar studiefinansiering kan inte antas till forskarutbildning. 

2.4. ANTAGNING TILL FORSKARUTBILDNING MED LICENTIATEXAMEN SOM MÅL 

Antagning till utbildning på forskarnivå kan ske antingen med doktorsexamen eller med 

licentiatexamen som slutmål. 



 

 

Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett 

undantag från den normala ordningen. 

Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till 

doktorsexamen ska prövas i konkurrens med andra sökanden. 


5 (19)

Bilaga B 

2.5. MÖJLIGHETEN TILL TILLGODORÄKNANDE VID URVAL 


HF 6 kap. 

6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning 

med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för 

högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en 

väsentlig skillnad mellan utbildningarna. 

Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt 

resultat 

1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, 

Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 

april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 

2001:46), eller 

2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053). 

7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, 

om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan 

beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den 

utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även 

tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i 

yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053). 

8 § Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för 

tillgodoräknande. 

Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har 

gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen 

(2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga 

för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 

HF 7 kap 

41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med 

hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. 

Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid 

prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. 

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller 

yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden 

företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053). 



 

Ett schablonmässigt tillgodoräknande av andra året i en masterexamen är inte 

tillåtet. Fakultetsnämnden ansvarar för att förhindra att systematisk förtur ges till 

sökande med masterexamen i syfte att förkorta utbildningen till mindre än fyra år. 


6 (19)

Bilaga B 

 

 

 

Tillgodoräknande av tidigare utbildning får inte ske i samband med antagningen, för 

att detta inte ska påverka urvalet. 

Ett eventuellt tillgodoräknande ska alltid ske på studentens initiativ och prövas i 

varje enskilt fall för varje enskild kurs i förhållande till examensfordringarna för 

utbildning på forskarnivå. 

Fakultetsnämnden godkänner förslag om tillgodoräknanden. 


7 (19)

Bilaga B 

3. Allmän studieplan 


HF 6 kap. 

34 § För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas 

en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (2006:1053). 

35 § /Träder i kraft I:2010‐01‐01/ I varje allmän studieplan för utbildning på 

forskarnivå inom ett ämne ska följande anges: 

1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur 

som är obligatorisk inom ämnet, 

2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 

3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som 

gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet), 

4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de 

bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att 

tillgodogöra sig utbildningen, 

5. de prov som ingår i utbildningen, och 

6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med 

licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. Förordning (2009:933). 

HF 7 kap. 

35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden 

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som 

fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och 

2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig 

utbildningen. Förordning (2006:1053). 

40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att 

studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 

1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 

2. särskild yrkeserfarenhet, och 

3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. 

41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med 

hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. 

Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid 

prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. 

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller 

yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden 

företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053). 



Krav på särskild behörighet 

De särskilda behörighetskraven ska vara preciserade och relevanta. Särskild 

behörighet är inte en utökad allmän behörighet, utan ett krav på för 

forskarutbildningen nödvändig kunskapsbas. 


8 (19)

Bilaga B 

 

Kraven på särskild behörighet ska noggrant granskas, diskuteras och fastställas i 

fakultetsnämnden. De förkunskapskrav som anges för särskild behörighet ska vara 

helt nödvändiga för att doktoranden ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. 

Bedömningsgrunder för urval 

 

 

Urvalskriterierna för att bli antagen till forskarutbildning ska vara listade i 

respektive forskarutbildningsämnes allmänna studieplan och antagningsordning. 

Förslag till lokala urvalskriterier att tillämpa för att sålla bland behöriga sökanden 

1. självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten, 

2. problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan, 

3. vetenskaplig mognad, 

4. förmåga att hålla givna tidsramar, 

5. kommunikations‐ och samarbetsförmåga samt 

6. jämställdhet (företräde för det underrepresenterade könet vid lika meriter). 

 

 

Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna läggs störst vikt vid 

bedömningsgrunden självständighet. 

Urvalsprocessen ska ske med noggrannhet och förfarandet ska kännetecknas av 

förutsägbarhet och genomskinlighet avseende de bedömningsgrunder som 

tillämpas. 


9 (19)

Bilaga B 

4. Individuell studieplan 


HF 6 kap. 

36 § För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall 

beslutas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes 

handledare. 

Den individuella studieplanen skall innehålla 

1. en tidsplan för doktorandens utbildning, 

2. uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad, 

3. en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden 

har under utbildningstiden, och 

4. vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett 

effektivt sätt. 

Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång 

varje år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera 

fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller 

vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella 

studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda 

skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för 

tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga 

organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring 

görs skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. 

Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av 

den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning 

(2006:1053). 



Upprättande av individuell studieplan 

 

Individuell studieplan ska upprättas i samband med antagning av doktorand och 

vara godkänd av fakultetsnämnden senast 3 månader efter antagningsdatum. 

 

Individuell studieplan utformas gemensamt av doktorand och huvudhandledare. 

Uppföljning och revidering av individuell studieplan 

 

Individuell studieplan ska följas upp en gång per termin genom att doktoranden och 

huvudhandledaren informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider 

genom inlämnande av ifylld individuell studieplan för avslutad (ska vara signerad) 

och kommande termin. 


10 (19)

Bilaga B 

 

 

 

Fakultetsnämnden godkänner redovisningen och fastställer planen för 

nästkommande termin. Revidering av individuell studieplan sker enligt samma 

förfarande. Om dessa uppgifter delegeras ska de meddelas fakultetsnämnden i 

form av protokoll 

Fastställda, uppföljda och reviderade individuella studieplaner ska arkiveras och 

avklarade poäng ska dokumenteras centralt. 

Efter revidering av individuell studieplan ska doktorand och huvudhandledare 

skriftligen intyga att de har tagit del av gjorda ändringar genom att signera den nya 

versionen 

Avvikelser 

 

Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden 

avskiljs från tillgången till högskolans resurser (se vidare kap.5 indragande av 

resurser). 

Individuell studieplan ‐ innehåll 

Se mall (bilaga 1) 


11 (19)

Bilaga B 

5. Handledning 


HF 6 kap. 

30 § Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens 

kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för 

samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också 

ha allmän tillsyn över utbildningen på forskarnivå. 

31 § För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av 

dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under 

utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 § beslutar något 

annat. 

En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (2006:1053). 

32 § Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall 

anordna utbildning av handledare. 

Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning 

eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. 


Att beslutas vid fakultetsnämnden 

Handledning vid Södertörns högskola 

 

 

Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till att ge 

doktorander en god utbildning. 

I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och diskussion 

av arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment, planering av seminarier 

och disputation/licentiatseminarium. I handledning ingår även upprättande och 

uppföljning av individuell studieplan. 

Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång per 

termin ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera 

utbildningen. 

Handledare 

 

 

 

Handledare, huvudhandledare och en biträdande handledare, utses av 

fakultetsnämnden, efter förslag från området. 

Handledare utses i normalfallet i samband med antagningstillfället. 

Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare. De 

biträdande handledarna ska vara disputerade forskare. 


12 (19)

Bilaga B 

 

 

 

Såväl huvudhandledare som biträdande handledare ska ha genomgått 

handledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens. 

Minst en av handledarna bör vara anställd vid Södertörns högskola (i normalfallet 

huvudhandledaren), men i de fall då forskarutbildningen arrangeras i samarbete 

med annat lärosäte kan huvudhandledaren ha sin anställning vid det samverkande 

lärosätet. I dessa fall ska den biträdande handledaren ha sin huvudsakliga 

tjänstgöring vid högskolan. 

Handledare verksam vid ett samverkande lärosäte ska erbjudas tillträde till 

handledarkollegier och motsvarande organ vid Södertörns högskola. 

Handledningens omfattning 

Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med maximalt 480 

klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för 

huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den biträdande 

handledaren. Finns ytterligare handledare görs en omfördelning inom det 

totala antalet handledartimmar). Mer detaljerade villkor kring handledning ska 

anges i doktorandens individuella studieplan. Läs mer under kapitel 4. 

Individuell studieplan. 

Byte av handledare 

 

En begäran om byte av handledare, inklusive motivering, ställs till 

fakultetsnämnden. Efter utredning utses en ny handledare. 


13 (19)

Bilaga B 

6. Indragande av resurser 


HF 6 kap. 

37 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den 

individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte 

längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett 

sådant beslut fattas skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. 

Prövningen skall göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som 

är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om 

fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella 

studieplanen. Beslutet skall vara skriftligt och motiverat. 

Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller 

får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053). 

38 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 37 §, kan doktoranden 

efter ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och andra 

resurser. Doktoranden måste då, genom att visa upp ett tillkommande 

studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt, 

göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den 

individuella studieplanen. Förordning (2006:1053). 

HF 12 kap. 

2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola 

överklagas, nämligen 

… 

8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och 

beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §, 



 

 

 

 


avskiljs från tillgången till högskolans resurser. Väsentlig avvikelse innebär mer än 

25 % avvikelse från individuell studieplan per termin. 

Huvudhandledare ska, i samband med att individuell studieplan följs upp av 

fakultetsnämnden, bedöma om doktoranden följer den individuella studieplanen. 

Eventuella avvikelser meddelas skriftligen och ska utan dröjsmål utredas. 

Doktoranden ska erinras om att väsentliga avvikelser från studieplanen kan 

medföra att doktoranden avskiljs från tillgång till högskolans resurser. 

Om avvikelsen är väsentlig och fortsätter under loppet av påföljande termin, ska 

den anmälas till prefekten och studierektor i form av en skriftlig redogörelse 


14 (19)

Bilaga B 

(inklusive kopior av individuell studieplan). Prefekten ska ge doktoranden möjlighet 

att skriftligen yttra sig över handledarens redogörelse samt ska därefter fatta beslut 

om huruvida förslag om indragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till 

förslag om indragning av resurser, vilket skall vara motiverat, ska fogas 

handledarens skrivelse samt doktorandens yttrande över denna. 

 

 

Fakultetsnämnden har skyldighet att själv fatta beslut om indragande av resurser 

och ge doktoranden en hänvisning om hur han eller hon kan överklaga beslutet till 

Överklagandenämnden för högskolan. 

Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser ska inges till 

prefekten som har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden 

för avgörande. 


15 (19)

Bilaga B 

7. Betyg på prov, samt regler kring disputation och betyg på 

avhandling. 

7.1. BETYG PÅ PROV 

Författningsföreskrift 

HF 6 kap. 

39 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas enligt det 

betygssystem som högskolan föreskriver. 

Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). 



Att beslutas av fakultetsnämnden 

 

Prov som ingår i forskarutbildning vid Södertörns högskola ska betygsättas enligt 

högskolans betygsystem: godkänd eller underkänd. 

7.2. DISPUTATION OCH BETYG PÅ AVHANDLING 


HF 6 kap. 

40 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen 

framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling. 

Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. 


41 § Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall 

tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas 

tillgänglig vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt 

att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen. 

Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och 

om ersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. Förordning 

(2006:1053). 

42 § Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas 

en opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. 


43 § En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller 

godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid 

betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av 

avhandlingen. 

44 § Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses 

särskilt för varje avhandling. 

45 § En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall 

bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i 


16 (19)

Bilaga B 

betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds 

ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som har varit handledare för 

doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. 

Nämnden skall utse ordförande inom sig. 

46 § Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med 

betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller 

huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. 

47 § Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens 

beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden skall avgöra om 

beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan har 

meddelat särskilda föreskrifter om detta 


Att beslutas av fakultetsnämnden 

 

 

Datum för disputation ska vara bestämt senast tre månader före disputation. 

Två disputationer får inte ske vid samma tid på Södertörns högskola. 

Tillkännagivande: 

 

 

 

 

 

 

Avhandlingen tillkännages genom s.k. spikning senast tre terminsveckor före 

disputation. 

Före spikning ska avhandlingen godkännas av fakultetsnämnden. 

Spikning sker i Södertörns högskolas bibliotek 

Elektronisk spikning ska ske i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA, i samband med 

spikningen i högskolebiblioteket. 

Vid spikning ska aktuell doktorsavhandling finnas tillgänglig i högskolans bibliotek i 

30 exemplar för att intresserade ska kunna granska avhandlingen. 

Doktoranden ansvarar för att avhandlingen sprids enligt Södertörns högskolas 

spridningslista. 

Opponent, betygsnämnd och ordförande för disputationsakt 

 

 

 

Området i aktuellt forskarutbildningsområde föreslår ledamöter till betygsnämnd, 

samt förslag på opponent till fakultetsnämnden. 

Senast fem veckor före disputation ska förslag till opponent, betygsnämnd och 

ordförande för disputationsakten vara fakultetsnämnden tillhanda. 

Betygsnämnden ska bestå av 3 eller 5 ledamöter. Flertalet av ledamöterna i 

betygsnämnden ska hämtas utanför den institution som respondenten tillhör. 


17 (19)

Bilaga B 

Minst en av ledamöterna i betygsnämnden ska utses från ett annat lärosäte. 

 

 

 

Betygsnämndens ledamöter ska ha lägst docentkompetens eller motsvarande 

kompetens. Undantag kan, om särskilda skäl föreligger, medges för en av 

ledamöterna. Sådana skäl skall anges i förslaget. 

Vid tillsättning av betygsnämndsledamöter samt opponent ska jämn könsfördelning 

beaktas och eftersträvas. 

En ersättare ska alltid utses. 

Betygssammanträde och betygsättning 

 

 

 

 

Efter genomförd disputationsakt betygsätts avhandlingen som godkänd eller 

underkänd av betygsnämnden. 

En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i 

protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna 

avvikande mening. 

Opponenten, huvudhandledare och biträdande handledare har rätt att närvara vid 

betygsnämndens sammanträde och att delta i överläggningarna, men deltar inte i 

beslutet. 

Betygsnämndsprotokollet (originalet) ska sändas in till fakultetsnämnden efter 

genomfört betygssammanträde. 


18 (19)

Bilaga B 

8. Uppföljning av beslut 

Förslag på uppföljningsrutiner för delegerade beslut 

 

 

 

Rutiner kring antagning, studiefinansiering, tillgodoräknanden m.m. följs upp 

kontinuerligt av central förvaltning. 

Några gånger per termin anordnar central förvaltning möten där kvalitets‐ och 

forskningshandläggare träffar alla studierektorer för utbildning på forskarnivå. 

Under dessa möten kan frågor rörande utbildningen följas upp. 

I samband med att verksamhetsberättelser och verksamhetsplaneringen begärs in 

från institutionerna begärs också uppgifter om forskarutbildningen in. Dessa gås 

igenom och framförallt följs frågor om studiefinansiering, eventuell förekomst av 

skuggdoktorander och avvikelser från individuella studieplaner upp. 


19 (19)

BM 

20100209 

Mall för individuell studie och finansieringsplan med 

uppföljning 

Målet med mallen är att samla den individuella studieplanen, finansieringsplanen och 

uppföljningen av studieplanen i ett dokument vilket ska utgöra ett viktigt stöd för 

doktorand och handledare tillsammans under hela forskarutbildningen. 

Studieplanen syftar bland annat till att tydliggöra vilka rättigheter, skyldigheter och 

förväntningar som finns mellan handledaren och doktoranden. 

Mer information om individuell studieplan finns i Riktlinjer för forskarutbildning vid 

Södertörns högskola, 2. Individuell studieplan. 

Mallen är utarbetad för att kunna användas av samtliga forskarutbildningsområden vid 

Södertörns högskola men kan vid behov förändras så att den passar det egna 

området. Den ska används löpande under hela doktorandperioden för att dokumentera 

vad doktorand och handledare har planerat och genomfört. Planen är ett levande 

dokument ska ändras så att den speglar faktiska förhållanden. Planen revideras och 

skrivs ut en gång per termin och godkänns av fakultetsnämnden. 

Södertörns högskola Tel: +46 (0)8-608 40 00 E-post: registrator@sh.se Org nr: 202100-4896 

141 89 Huddinge Fax: +46 (0)8-608 40 10 Webb: www.sh.se

Individuell studieplan 


Personuppgifter 

Personnummer 

Antagen till forskarutbildning 

Namn 

Område 

Adress 

Forskarutbildningsämne 

Handledare 

Tel hem Tel arb. Bitr. handledare 

Avhandling 

Avhandlingsämne 

Tidpunkt för disputation Studietakt % 

Planerat studieuppehåll 

Preliminär titel 

Sammanfattning av det planerade forskningsprojektet (t. ex. syfte, frågeställningar hypoteser, innehåll, artiklar, 

inriktning) 

Finansieringsplan, rörliga och fasta resurser 

År 1 År 2 År 3 År 4 (År 5) 

Typ av finansiering 1 

Finansiering 2 

Finansieringens 

storlek, % 

Rörliga resurser 3 

Fasta resurser 4 

1. Typ av finansiering är t. ex. doktorandtjänst, stipendium, utbildningsbidrag 

2. Finansiär är t. ex. fakultet, forskningsråd, företag 

3. Rörliga resurser utgörs av de ekonomiska medel som är knutna till doktoranden, utanför dennes försörjning och som används för 

att täcka kostnader för t. ex. litteratur och konferensdeltagande, inköp av specifik utrustning om sådan inte kan tillhandahållas av 

institutionen, t. ex. bandspelare etc. Ibland förväntas att doktoranden söker egna medel diskutera detta och bestäm i så fall i vilken 

omfattning. 

4. Fasta resurser är t. ex. rum/skrivbord, dator. Fyll i typ av resurs och om det är möjligt även belopp. 

2(3)



Handledningens organisering – preciseringar om handledningstillfällen, handledningens 

omfattning, ansvarsfördelningen mellan handledarna och så vidare (se även Riktlinjer för 

forskarutbildning vid Södertörns högskola, Handledning). 

Fakultetsnämndens åtaganden och ansvar beskrivs i Riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns 

högskola (kap ? delegering?). 

3(3)

Tidplan 

namn efternamn 

Tidsplanen är till för att ge en överskådlig bild av den planerade forskarutbildningen. Här anges, så långt det 

är möjligt, alla planerade aktiviteter per år (t. ex. artiklar, avhandlingspartier, institutionstjänstgöring, 

undervisning, fältarbete, arkivarbete, kurser, konferenser) under rubrikerna. Uppge även planerad 

aktivitetsgrad för varje aktivitet. 

Aktivitet Arb.tid i % 

År 1 

Avhandlingsarbete 1 

Arb.tid i 

% År 2 

Arb.tid i 

% År 3 

Arb.tid i 

% År 4 

Arb.tid i 

% År 5 

Kurser 2 

Konferensdeltagande 3 

Seminarier 

Övrigt 4 

Summa arbetstid med forskarutbildning i % 

= aktivitetsgrad forskarutbildning 5 

Annan tjänstgöring 6 

Summa total arbetstid i % 7 

Förklaringar 

1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid. 

2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser). 

3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng. 

4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc. 

5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid 

aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %). 

6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna 

uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall. 

7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår 

till: 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 

semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar). 


Södertörns högskola sid. 4

Plan och rapportering termin X 

Arbetstid i 

% Innehåll/namn/beskrivning 

Ev. 

poäng 

namn efternamn 

Aktiviteter inför närmast kommande termin ska redovisas vid fakultetsnämndens uppföljning. Blanketten signeras 

efterhand och redovisas på nästkommande uppföljningsmöte. 

Avhandlingsarbete 1 

Sign. 

handledare 

Sign. 

doktorand 

Kurser 2 

Seminarier 

Konferensdeltagande 3 

Övrigt 4 

Summa arbetstid med 

forskarutbildning i % = 

aktivitetsgrad forskarutbildning 5 

Annan tjänstgöring 6 

Summa total arbetstid i 

% 7 

Handledning (redovisas i 

h.) 

Förklaringar 

1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid. 

2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser). 

3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng. 

4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc. 

5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid 

aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %). 

6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna 

uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall. 

7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår till: 

1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 

semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar). 


Södertörns högskola sid. 5

Bilaga C 

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I 

MILJÖVETENSKAP 

Ikraftträdande 

Denna studieplan träder i kraft när Södertörn högskola erhållit 

rätten att examinera på forskarnivå. Datum för ikraftträdande 

bestäms av högskolan utsett organ. 

1. Ämnesbeskrivning 

Miljövetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne med stor vetenskaplig bredd där 

kännedom om naturens grundläggande processer och samhällens funktion samt 

förståelse för miljöproblem och deras praktiska lösning innefattar både 

naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap. Miljövetenskap inbegriper 

studiet av naturliga processer som på olika skalor inverkar på jordens fysiska 

miljö samt de förändringar och miljöproblem som kan uppstå till följd av 

antropogen påverkan. 

Den miljövetenskapliga forskningen på Södertörns högskola bedrivs i en 

mångvetenskaplig miljö. Tyngdpunkten ligger inom tre samverkande och 

angränsande teman där miljöförändringar och ekologiska processer studerar 

biologiska och geovetenskapliga processer och drivkrafter kopplade till 

miljöproblem, miljö och utveckling studerar förutsättningar för hållbar utveckling 

och environmental governance studerar bland annat hur olika aktörer på olika 

nivåer identifierar och hanterar komplexa och osäkra risker i miljön. 

Den forskning inom miljövetenskap som bedrivs vid Södertörns högskola består 

av såväl förutsättningslös kunskapsuppbyggnad som mer tillämpade perspektiv. 

Utgångspunkten är att båda är lika viktiga när det gäller att långsiktigt öka vår 

förståelse av förutsättningarna för hållbar utveckling. 

2. Mål för utbildningen på forskarnivå 

Forskarutbildningen ska ge beprövad kunskap och praktisk erfarenhet genom 

egen forskning inom miljövetenskap och syftar till att utbilda självständiga och 

kritiska forskare med förmåga att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet. En 

doktorsexamen i miljövetenskap från Södertörns högskola ska ge förutsättningar 

för vidare forskning av hög kvalité och kvalificerat yrkesarbete inom högskola, 

näringsliv och samhälle. 

Målen med utbildningen i enighet med Examensordningen, bilaga 2 

Högskoleförordningen (1993:100) är följande:

Bilaga C 

Licentiatexamen 

För licentiatexamen skall doktoranden 

Kunskap och förståelse 

- visa kunskap och förståelse inom det miljövetenskapliga forskningsområdet, 

inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt 

fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika 

forskningsområdets metoder i synnerhet. 

Färdighet och förmåga 

- visa förmåga att inom det miljövetenskapliga forskningsområdet kritiskt, 

självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och 

formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett 

begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna 

tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta 

arbete, 

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och 

skriftligt klart presentera och diskutera miljövetenskaplig forskning och 

forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och 

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forskningsoch 

utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, 

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället 

och människors ansvar för hur den används, och 

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar 

för sin kunskapsutveckling inom det miljövetenskapliga forskningsområdet. 

Vetenskaplig avhandling 

– För licexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats i 

miljövetenskap (licavhandling) om minst 60 högskolepoäng 

godkänd. 

Doktorsexamen 

För doktorsexamen ska doktoranden 


- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det 

miljövetenskapliga forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap 

inom en avgränsad del av forskningsområdet, och 

- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det 

miljövetenskapliga forskningsområdets metoder i synnerhet. 


- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk 

granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och 

situationer inom det miljövetenskapliga forskningsområdet 

- visa förmåga att inom det miljövetenskapliga forskningsområdet kritiskt, 

självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och 

formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva 

forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska 

och värdera sådant arbete, 

- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra 

till kunskapsutvecklingen inom det miljövetenskapliga forskningsområdet 


2(21)

Bilaga C 

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och 

skriftligt med auktoritet presentera och diskutera miljövetenskaplig forskning och 

forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, 

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det 

miljövetenskapliga forskningsområdet 

- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra 

kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och 

stödja andras lärande. 


- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att 

göra forskningsetiska bedömningar, och 

- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i 

samhället och människors ansvar för hur den används. 

Vetenskaplig avhandling 

– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig 

avhandling i miljövetenskap (doktorsavhandling) om minst 120 

högskolepoäng godkänd. 

Lokala lärandemål 

Doktoranden ska efter genomgången utbildning (licentiat/doktor) ha förvärvat 

följande färdigheter och kunskaper: 

 

 

 

 

 

Fördjupad kunskap om den miljövetenskapliga forskningsdisciplinen i 

Sverige såväl som internationellt för att utveckla förmåga att 

självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar inom 

ämnet. 

Förmåga att tillämpa ett tvärvetenskapligt synsätt vid 

problemidentifiering och analys av miljövetenskapliga 

forskningsfrågeställningar. 

Förmåga att med miljövetenskaplig relevant teori och metod utföra en 

betydande forskningsinsats för att analysera och förstå naturresurs- och 

miljöproblem inom ett för ämnet relevant forskningsområde. 

Förmåga att arbeta självständigt såväl som i mång- och 

tvärvetenskapliga projektgrupper samt att tillämpa ett etiskt 

förhållningssätt i forskningsarbetet. 

Förmåga att genom självständig forskning bidra till ämnets 

kunskapsutveckling och identifiera behov av ytterligare forskning både 

för miljövetenskapens utveckling och ur ett praktiskt samhällsperspektiv 

relevant för hållbar utveckling. 

3. Antagning till utbildningen 

3.1 Allmänt 

Antagning sker till utbildning på forskarnivå som bedrivs som heltidsstudier i fyra 

år och avslutas med doktorsexamen. Antagning kan, om särskilda skäl föreligger, 

ske till endast två års heltidsstudier vilka avslutas med licentiatexamen. 

Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett 

undantag från den normala ordningen. Ansökan från en doktorand som antagits 

till licentiatstudier att fortsätta till doktorsexamen ska prövas i konkurrens med 

andra sökanden. 

Utlysning av doktorandplatser sker nationellt och internationellt vid fasta tillfällen 

under året och behandlas i normalfallet av fakultetsnämnden. Utlysningen 


3(21)

Bilaga C 

publiceras på miljövetenskapsområdets webbplats på Södertörns högskola, 

centralt på Södertörns högskolas hemsida, högskolans anslagstavlor, adekvata 

internationella forum och, i de fall det befinns vara lämpligt, i svensk dagspress. 

Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sista 

ansökningsdag. Antagning till doktorandplats bereds av området 

miljövetenskapliga studier som utifrån de urvalskriterier som framgår i den 

allmänna studieplanen rangordnar de sökande. Fakultetsnämnden beslutar om 

antagning eller avslag baserat på styrelsen för området miljövetenskapliga studier 

samlade bedömning av ansökan samt vad som framkommit i samband med 

intervjuer av de sökande och referenstagning. Beslut om antagning till 

forskarutbildning sker i normalfallet i fakultetsnämnden, som inför förslaget till 

beslut om antagning ska bedöma: 

1. kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet 

2. att frågor om forskningsetik har beaktats 

3. att föreslagna forskarutbildningskurser, kunskapsmål eller 

forskarutbildningsprogram är relevanta och av en omfattning motsvarande 

kraven i den allmänna studieplanen 

4. tids- och finansieringsplan 

5. om den samlade handledarkompetensen är tillräcklig för att bistå med god 

och professionell handledning samt relevant expertis 

3.2 Behörighetsvillkor 

För att bli antagen till forskarutbildningen i miljövetenskap krävs att den sökande 

uppfyller villkor för både grundläggande och särskild behörighet och därmed ha 

den förmåga som krävs för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. 

Grundläggande behörighet 

Grundläggande behörighet 1 att antas till forskarutbildningen har den som har 

1. avlagt en examen på avancerad nivå 

2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 

högskolepoäng på avancerad nivå, eller 

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak liknande 

kunskaper. 

Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på 

grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. 

Övergångsbestämmelser: Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på 

grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter 

anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock 

längst till utgången av juni 2015. 

Särskild behörighet 

Särskild behörighet att antas uppfyller den student som har godkänt resultat på 

kurser om minst 90 högskolepoäng inom ämnet miljövetenskap eller något 

angränsande ämne av central betydelse för forskarutbildning i miljövetenskap, 

inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå. 

3.3 Urval 

Antagningen till forskarutbildningen sker öppet och i konkurrens. Urval till 

sökande som uppfyller behörighetskraven ska göras med hänsyn till studentens 

förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen samt områdets möjlighet att ge 

kvalificerad handledning. Till ansökan ska meritförteckning bifogas, de skrifter och 

övriga handlingar som den sökande vill åberopa samt en forskningsplan för den 

tänkta avhandlingen. Vid kvalitetsbedömningen av behöriga sökanden kommer 

följande lokala urvalskriterier att tillämpas: 

1 Högskoleförordningen 7 kap 39 § (2006:1053). 


4(21)

Bilaga C 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

självständighet och originalitet i problemformulering, analys och upplägg i 

tidigare arbeten 

teoretisk och metodologisk stringens i tidigare arbeten och forskningsplan 

vetenskaplig mognad 

mång- eller tvärvetenskaplig bakgrund med miljövetenskaplig inriktning 

forskningserfarenhet eller praktisk yrkesverksamhet inom det 

miljövetenskapliga fältet 

dokumenterad förmåga att hålla givna tidsramar 

kommunikations- och samarbetsförmåga 

jämställdhet (företräde för det underrepresenterade könet vid lika meriter) 

i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen 

efter dess förankring i forskarskolans specifika geografiska område; 

orientering mot Östersjöländerna eller Östeuropa 

Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna läggs störst vikt vid 

bedömningsgrunden självständighet. Specifika kunskaper eller färdigheter som 

anses vara relevanta för den planerade forskningsuppgiften inom det 

miljövetenskapliga fältet är meriterande (t.ex. goda språkkunskaper i engelska 

och andra språk av betydelse för forskningsuppgiften). Sökande som är väl 

lämpade bör, om möjligt, genomgå en intervju med den tilltänkta handledaren 

och styrelsen för området miljövetenskapliga studier innan beslut fattas. 

Tillgodoräknande av tidigare utbildning får inte ske i samband med antagningen, 

för att detta inte ska påverka urvalet. Ett eventuellt tillgodoräknande ska alltid ske 

på studentens initiativ och prövas i varje enskilt fall för varje enskild kurs i 

förhållande till examensfordringarna för utbildning på forskarnivå. 

Fakultetsnämnden godkänner förslag om tillgodoräknanden. 

3.4 Handledning 

Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till att 

ge doktorander en god utbildning. I handledning ingår till exempel diskussion av 

arbete och manus, inläsning och diskussion av arbetstexter, textgranskning, 

diskussion av experiment, planering av seminarier och 

disputation/licentiatseminarium. I handledning ingår även upprättande och 

uppföljning av individuell studieplan. Handledning ska ges kontinuerligt och vara 

behovsanpassad. Minst en gång per termin ska handledare och doktorand 

tillsammans följa upp och planera utbildningen. 

Doktoranden har normalt sin arbetsplats vid Institutionen för livsvetenskaper där 

en huvudhandledare och en biträdande handledare utses i samband med 

antagningstillfället av fakultetsnämnden efter förslag från området 

miljövetenskapliga studier. Ämnet miljövetenskaps tvärvetenskapliga karaktär kan 

leda till att doktoranden gagnas av att ha ytterligare biträdande handledare. 

Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare. De 

biträdande handledarna ska vara disputerade forskare. Såväl huvudhandledare 

som biträdande handledare ska ha genomgått handledarutbildning eller bedömts 

ha motsvarande kompetens och minst en av handledarna bör vara anställd vid 


Doktoranden har rätt till handledning under den föreskrivna utbildningen om 240 

högskolepoäng. Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med 

maximalt 480 klocktimmar för hela studieperioden som fördelas mellan 

huvudhandledare och biträdande handledare. Mer detaljerade villkor kring 

handledning och den enskilde handledarens arbetsuppgifter anges i doktorandens 

individuella studieplan. En begäran om byte av handledare, inklusive motivering, 

ställs till fakultetsnämnden. Efter utredning utses en ny handledare. 


5(21)

Bilaga C 

4. Utbildningens uppläggning 

4.1 Allmänt 

Utbildning för doktorsexamen omfattar fyra års heltidsstudier, sammanlagt 240 

högskolepoäng. Doktorsexamen består av en kursdel som omfattar 60 

högskolepoäng och en avhandlingsdel på 180 högskolepoäng. Doktoranden har 

även rätt att avlägga licentiatexamen (120 högskolepoäng, fördelat på 30 

högskolepoäng kurser och 90 högskolepoäng uppsats) som en del i 

forskarutbildningen. I de fall licentiatexamen ej genomförs ska doktoranden hålla 

ett halvtidsseminarium. Innan doktorandens forskarutbildning avslutas med en 

offentlig disputation genomförs ett predisputationsseminarium då 

handledarkollegiet ges möjlighet att förhandsgranska avhandlingen. När 

antagning sker till licentiatutbildning avlägges licentiatexamen. 

Utbildningstiden får förlängas om särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara 

sjukskrivning, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga 

organisationer samt föräldraledighet. Doktoranden kan delta i institutionsarbete 

inom en ram av högst 20 % av den totala studietiden och kompenseras med 

motsvarande förlängning av studietiden. 

4.2 Individuell studieplan och finansieringsplan 

En individuell studieplan som anger hur utbildningen ska läggas upp upprättas i 

samband med antagningen och ska vara godkänd av fakultetsnämnden senast 3 

månader efter antagningsdatum. Den individuella studieplanen utformas 

gemensamt av doktoranden och dennes huvudhandledare och ska klargöra alla 

parternas åtaganden, såväl specifika målsättningar för doktoranden som 

handledningens omfattning. 

Den individuella studieplanen ska: 

 

 

 

 

 

 

namnge huvudhandledare och biträdande handledare 

innehålla en forskningsplan för doktorandens forskarutbildning 

inklusive en preliminär titel på avhandlingen och en utförlig 

beskrivning av forskningsuppgiften 

innehålla en tidsplan för forskarutbildningen och avhandlingsarbetet, 

t.ex. inskrivnings-, halvtids- och predisputationsseminarier 

specificera handledningens organisering, t.ex. omfattning och 

ansvarsfördelning mellan olika handledare 

innehålla en plan över doktorandkurser som ska ingå 

ge en beskrivning av vetenskaplig aktivitet så som aktivt deltagande i 

seminarier, konferenser, litteraturstudier och författandet av artiklar 

Som en bilaga till den individuella studieplanen ska det finnas en finansieringsplan 

som ska klargöra det ekonomiska ansvaret för doktorandens hela 

forskarutbildningstid. Prefekten vid Institutionen för livsvetenskaper ombesörjer 

att det upprättas en finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden innan 

beslut om antagning fattas. I finansieringsplanen beskrivs forskarutbildningens 

finansiering, både rörliga och fasta resurser, termin för termin. För studerande 

med annan finansiering än Södertörns högskola ska som regel ett avtal tecknas 

med en finansierande part (företag, myndighet, annan högskola etc.). I de fall där 

finansieringen ska ske inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare ska 

chef för verksamheten tillstyrka hela studieplanen, för att därmed intyga att 

utbildningen kan ske så som den beskrivs. 

Den individuella studieplanen följs upp en gång per termin genom att doktorand 

och handledare gemensamt sammanträder med en av fakultetsnämnden utsedd 

uppföljningsgrupp bestående av två ämneskompetenta erfarna handledare 

(docent eller professor) om hur utbildningen framskrider och lämnar in en 

signerad redovisning för avslutad termin och detaljplan för den fortsatta 

forskarutbildningen till forskningskansliet. Fakultetsnämnden godkänner 

redovisningen och fastställer planen för nästkommande termin. Revidering av 


6(21)

Bilaga C 

individuell studieplan sker enligt samma förfarande. Om dessa uppgifter delegeras 

ska de meddelas fakultetsnämnden i form av protokoll. Fastställda, uppföljda och 

reviderade individuella studieplaner ska arkiveras och avklarade poäng ska 

dokumenteras centralt. Efter revidering av individuell studieplan ska doktorand 

och huvudhandledare skriftligen intyga att de tagit del av gjorda ändringar genom 

att signera den nya versionen. 


avskiljs från tillgången till högskolans resurser. Huvudhandledare ska, i samband 

med att individuell studieplan följs upp av fakultetsnämnden, bedöma om 

doktoranden följer den individuella studieplanen. Eventuella avvikelser meddelas 

skriftligen och ska utan dröjsmål utredas. Om avvikelsen är väsentlig och 

fortsätter under loppet av påföljande termin, ska den anmälas till prefekten och 

studierektorn i form av en skriftlig redogörelse (inklusive kopior av individuell 

studieplan). Prefekten ska ge doktoranden möjlighet att skriftligen yttra sig över 

handledarens redogörelse samt ska därefter fatta beslut om huruvida förslag om 

indragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till förslag om indragning 

av resurser, vilket skall vara motiverat, ska fogas handledarens skrivelse samt 

doktorandens yttrande över denna. Fakultetsnämnden har skyldighet att själv 

fatta beslut om indragande av resurser och ge doktoranden en hänvisning om hur 

han eller hon kan överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan. 

Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser ska inges till 

prefekten som har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden 

för avgörande. 

4.3 Avhandling/uppsats 

Inom ramen för forskarutbildningen ska studenten författa ett vetenskapligt 

arbete som publiceras i form av en doktorsavhandling eller licentiatuppsats. 

Denna publikation ska redovisa doktorandens förmåga att på en tillfredställande 

vetenskaplig nivå och ett självständigt sätt lösa den föreskrivna 

forskningsuppgiften. Doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen ska hålla en kvalité 

som motsvarar kraven för att antas till publicering i erkänd vetenskaplig 

publikation med granskningsförfarande. 

Doktorsavhandling 

Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. 

Doktorsavhandlingen ska utformas som ett enhetligt sammanhängande 

vetenskapligt verk (monografi) eller som en sammanfattning, en så kallad kappa, 

i kombination med ett antal vetenskapliga artiklar (sammanläggningsavhandling). 

Det är den vetenskapliga kvaliteten och doktorandens självständiga bidrag till 

kunskapsutvecklingen som bedöms, inte antalet artiklar i avhandlingen. De 

vetenskapliga artiklarna får ha författats i samarbete med andra, men 

doktorandens individuella insats ska då klargöras i kappan. 

Licentiatuppsats 

Uppsatsen omfattar 90 högskolepoäng. 

Licentiatuppsatsen ska utformas som en monografi eller som en sammanfattning 

av en till två vetenskapliga artiklar. Om de vetenskapliga artiklarna har författats i 

samarbete med andra måste studentens individuella insats beskrivas i 

sammanfattningen. 

4.4 Kurser 

Kurser ges av Institutionen för livsvetenskaper eller vid andra institutioner eller 

lärosäten. Det bör finnas en skriftlig kursplan där kursmål, innehåll och poängtal 

framgår. För kurser som läses vid andra lärosäten bestämmer studierektorn för 

forskarutbildningen i miljövetenskap poängtalet som ska tillgodoräknas 

doktoranden. Kurserna är uppdelade i obligatoriska och valbara kurser. 


7(21)

Bilaga C 

Doktorsexamen 

Doktorsexamen består av en kursdel som omfattar 60 högskolepoäng. Som 

obligatoriska kurser i miljövetenskap räknas: 

Mångvetenskaplig metodologi, design och analys 7,5 högskolepoäng 

Forskningsdesign, metodik och vetenskapshistoria 7,5 högskolepoäng 

 

 

 

Avhandlingsuppsats i miljövetenskap 15 högskolepoäng 

För doktorander som undervisar och inte tidigare inhämtat likvärdiga 

pedagogiska kunskaper ingår en pedagogisk grundkurs om högst 7,5 

högskolepoäng som ges i samarbete med Högskolepedagogiska 

utvecklingsenheten vid Södertörns högskola. 

Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and 

Eastern Europe, 7,5 högskolepoäng (obligatorisk kurs enbart för 

doktorander inom forskarskolan BEEGS) 

Kurser som ingår i doktorandens utbildning ska specificeras i den individuella 

studieplanen. 


Licentiatexamen består av en kursdel som omfattar 30 högskolepoäng. Som 

obligatoriska kurser i miljövetenskap räknas: 

Mångvetenskaplig metodologi, design och analys 7,5 högskolepoäng 

 

 

Forskningsdesign, metodik och vetenskapshistoria 7,5 högskolepoäng 

Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and 

Eastern Europe, 7,5 högskolepoäng (obligatorisk kurs enbart för 

doktorander inom forskarskolan BEEGS) 

Kurser som ingår i licentiandens utbildning ska specificeras i den individuella 

studieplanen. 

5. Examenskrav 

För examen krävs att den forskarstuderande får betyget godkänd på dels de 

kurser som ingår och dels på doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen. 

Studierektorn för forskarutbildningen i miljövetenskap, med hjälp av 

huvudhandledaren, kontrollerar och godkänner att alla formella krav för 

avläggande av doktorsexamen respektive licentiatexamen är uppfyllda. 

Doktorsexamen 

Datum för disputation beslutas av fakultetsnämnden efter förslag från området 

miljövetenskapliga studier. Datum ska vara bestämt senast tre månader för 

disputation. Två disputationer får ej ske vid samma tid på Södertörns högskola. 

Avhandlingen tillkännages genom så kallad spikning senast tre terminsveckor före 

disputation. Före spikning ska avhandlingen godkännas av fakultetsnämnden, 

efter utlåtande av handledarkollegiet och förhandsgranskning av betygsnämnden. 

Spikning sker i Södertörns högskolas bibliotek samt elektroniskt i Digitala 

Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Vid spikning ska aktuell doktorsavhandling finnas 

tillgänglig i högskolans bibliotek i 30 exemplar för att intresserade ska kunna 

granska avhandlingen. Doktoranden ansvarar för att avhandlingen sprids enligt 

Södertörns högskolas spridningslista. 

Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligen vid en offentlig disputation som leds 

av en ordförande. Avhandlingens vetenskapliga kvalitet granskas både av en 

extern opponent som ansvarar för en utförlig muntlig utfrågning och av en 

betygsnämnd, som består av tre eller fem ledamöter med lägst docentkompetens 

eller motsvarande kompetens. Undantag kan, om särskilda skäl föreligger, 

medges för en av ledamöterna. Disputationens ordförande, opponent samt 

betygsnämnd utses av fakultetsnämnden efter förslag från området 

miljövetenskapliga studier. Senast fem veckor före disputation ska förslag till 

opponent, betygsnämnd och ordförande för disputationsakten vara 


8(21)

Bilaga C 

fakultetsnämnden tillhanda. Flertalet av ledamöterna i betygsnämnden ska 

hämtas utanför den institution som respondenten tillhör. Minst en av ledamöterna 

i betygsnämnden ska utses från ett annat lärosäte. En jämn könsfördelning vid 

tillsättning av betygsnämndsledamöter samt opponent ska beaktas och 

eftersträvas och en ersättare i betygsnämnden ska alltid utses. Betygsnämnden 

ska ges möjlighet att förhandsgranska doktorsavhandlingen och ge sitt 

godkännande innan avhandlingen trycks. Betygsnämnden ska utse en ordförande 

inom sig. En doktorsavhandling bedöms med något av betygen underkänd eller 

godkänd vilket beslutas av betygsnämnden vid det sammanträde som följer direkt 

efter genomförd disputationsakt och hänsyn tas till såväl innehållet som det 

muntliga försvaret av avhandlingen. När opponentens utfrågning av respondenten 

är genomförd ger disputationens ordförande betygsnämnden och slutligen 

auditoriet möjligheten att ställa ytterligare frågor. Opponenten, huvudhandledare 

och biträdande handledare har rätt att vara närvarande vid sammanträdet med 

betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i beslutet. Betygsnämnden 

är beslutför när alla ledamöter är närvarande. En ledamot i betygsnämnden som 

vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan 

beslutshandling, dock ej examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. 

Betygsnämndsprotokollet (originalet) ska sändas in till fakultetsnämnden efter 

genomfört betygssammanträde. 


Licentiatuppsatsen presenteras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av 

en examinator. Styrelsen för det miljövetenskapliga området utser en 

professorskompetent examinator från ämnet samt en diskutantpanel bestående 

av en extern seminarieledare samt två diskutanter från ämnet. Diskutantpanelens 

uppgift består i att granska den framlagda licentiatuppsatsen och leda en 

konstruktiv diskussion under seminariet. Licentiatuppsatsen bedöms med betyget 

godkänd eller underkänd vilket beslutas av examinatorn. 

6. Övriga anvisningar 

För mer detaljerad information om t.ex. behörighet hänvisas till studierektorn för 

forskarutbildningen i miljövetenskap vid Södertörns högskola. 


9(21)

Bilaga C 

Kursplan 

Mångvetenskaplig metodologi, design och analys 

7.5 ECTS CREDITS 

Huvudområde/ämne: 

Ansvarig institution: 

Betygsalternativ på hel kurs: 

Utbildningsnivå: 

Kursnivå: 

Giltig fr.o.m: 


Institutionen för livsvetenskaper 

Underkänd/Godkänd 


1. Fastställande 

Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola 

xxxx-xx-xx enligt bestämmelserna i högskoleförordningen. 

2. Behörighetskrav 

Antagen till forskarutbildningsstudier. 

3. Lärandemål 

Studenten ska efter genomgången kurs kunna: 

Kunskap och förståelse. 

Lägga upp och genomföra ett mångdisciplinärt 

forskningsprojekt i enlighet med relevant, vetenskaplig 

metodik 

Självständigt söka efter den kunskap som krävs för att kunna 

genomföra ett mångvetenskapligt forskningsprojekt inom 

miljövetenskap. 


Producera en rapport tillsammans med de andra 

gruppmedlemmarna i enlighet med relevanta, vetenskapliga 

kriterier. 

Presentera rapportens innehåll muntligen enligt de krav som 

ställs vid vetenskapliga konferenser. 


Reflektera över etiska aspekter i relation till det 

forskningsprojekt som bedrivits. 


10(21)

Bilaga C 

 

 

Strukturera ett forskningsprojekt på ett sådant sätt att alla 

gruppmedlemmar ges möjlighet att effektivt bidra till 

gemensamma resultat. 

Reflektera över vilka kunskapsbehov som uppenbarats såväl 

för individen som för projektgruppen etiska aspekter i relation 

till det forskningsprojekt som bedrivits. 

4. Innehåll, delkurser och examinationsmoment 

De flesta moderna miljöproblemen är mångfacetterade till sin natur. 

Ekologiska och samhälleliga system är som regel sammanbundna och 

interagerar med varandra på ofta komplicerade sätt. Därför utgår 

denna kurs från ett mångvetenskapligt perspektiv, och drar nytta av 

metodik och metod från såväl naturvetenskapliga traditioner som från 

motsvarande inom samhällsvetenskap och humaniora. Den 

gemensamma nämnaren är att de alla behövs för att skapa en bred 

förståelse för det specifika miljöproblemet. Frågor rörande skalnivå 

kommer vidare att diskuteras på ett inträngande sätt. Även om 

effekter ofta är lokala, mekanismerna som ger dessa effekter kan 

finnas på olika nivåer. På motsvarande sätt måste inte sällan 

regulativa åtgärder utgå från olika och interagerande skalnivåer. 

 

Mångvetenskaplig metodologi, design och analys, 7.5 ECTS 

Credits 

Betygsalternativ: Underkänd/Godkänd 

5. Undervisningens uppläggning 

Efter ett antal inledande föreläsningar och seminarier över hur 

skillnader mellan olika ämnesperspektiv kan överbryggas och därmed 

bidra till en rikare och bredare förståelse av de stora miljöfrågorna av 

idag, delas studentgruppen upp i mindre grupper bestående av 2-3 

personer. Varje sådan mindre grupp tilldelas en handledare från det 

lärarkollegium som ansvarar för kursen. Varje grupp väljer sedan, i 

samråd med handledaren, ut en specifik miljöfråga som ska studeras 

utifrån ett mångdisciplinärt, miljövetenskapligt perspektiv. 

Gruppmedlemmarna tar själva huvudansvaret för att arbetet – design, 

insamlande av data och analys - läggs upp och genomförs utifrån 

vedertagna vetenskapliga kriterier. Varje grupp ska sedan författa en 

gemensam rapport rörande den valda miljöfrågan som följer de 

kriterier och formalia som är gängse inom vetenskaplig publicering. 

Rapporten ska vara skriven på engelska, om det inte finns särskilda 

skäl som talar emot detta. 

Frånsett de inledande föreläsningarna, bedrivs all undervisning i 

projektform. Åtminstone ett möte mellan gruppmedlemmar och 

handledare ska hållas per vecka. En ordförande väljs vid dessa möten, 

och protokoll ska föras. Det justerade protokollet ska lämnas in till 

handledaren före nästföljande möte. Ytterligare möten, om gruppen 

anser att de behövs, planeras och genomförs av gruppen själv. 


11(21)

Bilaga C 

6. Examination 

Kursen examineras genom den skriftliga rapporten i kombination med 

den muntliga presentationen. Båda dessa delar tillmäts lika stor 

betydelse i betygssättningen. 

7. Litteratur 

Beslutas vid ämnet enligt där gällande ordning 

8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen 

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom 

landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis 

överensstämmer med innehållet i kursen. 


12(21)

Bilaga C 

Kursplan 

Forskningsdesign, metodik och vetenskapshistoria 






Kursnivå: 














Redogöra för viktiga skillnader och likheter mellan centrala 

forskningsmetodologier. 

Redogöra för hur grundläggande antaganden inom 

dominerande vetenskapliga metodologier påverkar den typ av 

kunskap som kan erhållas inom respektive metodologi. 


Jämföra hur forskningsdesign lags upp i urval av vetenskapliga 

artiklar inom det miljövetenskapliga fältet. 

Analysera hur val av forskningsmetodologi kan ha påverkat de 

resultat som presenteras i urval av vetenskapliga texter. 


Reflektera over hur olika metodologier innebär ett sökande 


13(21)

Bilaga C 

efter olika slag av kunskap, och hur dessa olika kunskapstyper 

kan påverka centrala samhälleliga värden såsom demokrati, 

deliberation och hållbar utveckling. 


I den här kursen studeras dominerande forskningsmetodologier och 

hur de förhåller sig till exempelvis evidensbaserade studier, 

konstruktivism, hermeneutik och kritisk realism. Fokus läggs vid 

metodologi – olika syn på vilken typ av kunskap som är möjlig att 

uppnå och är användbar – snarare än på specifika forskningsmetoder. 

Det kommer att visas att det finns en utvecklingslinje från klassisk 

vetenskaplig metodologi till modern miljövetenskap, där rationalitet, 

logik och deduktiva resonemang står i förgrunden. Men det kommer 

också att visas att det även finns andra vägar till ökad kunskap, vägar 

som exempelvis kan bygga på hermeneutiska perspektiv där tolkning 

och förståelse utgör kärnan av analysen. 

 

Forskningsdesign, metodik och vetenskapshistoria, 7.5 ECTS 

Credits 


5. Undervisningens uppläggning 

Kursen bygger på diskussionsseminarier snarare än traditionella 

föreläsningar. Efter en eller ett mindre antal inledande föreläsningar 

om forskningsmetodologiska perspektiv, följer seminarier där 

klassiska verk lika väl som moderna texter och relevanta 

vetenskapliga artiklar diskuteras. Dessa seminarier hålls två gånger i 

veckan. Studenterna behöver förbereda skriftliga eller muntliga 

presentationer inför ett av dessa seminarier i veckan. 


Kursen examineras genom hemuppgifter som görs inför kursens 

seminarier, I kombination med aktiv medverkan i dessa seminarier. 

7. Litteratur 



14(21)

Bilaga C 






15(21)

Bilaga C 

Kursplan 

Avhandlingsuppsats i miljövetenskap 

15 ECTS CREDITS 





Kursnivå: 














Ge en god överblick över forskningsläget inom det fält som 

valts ut för avhandlingsstudier 

Relatera det egna avhandlingsområdet till relevant 

forskningskontext, såväl empiriskt som teoretiskt och 

metodologiskt 


Självständigt designa och genomföra ett projekt som syftar till 

att beskriva centrala delar av det kommande 

avhandlingsarbetet 

Visa att det beskrivna avhandlingsarbetet är realistiskt och 

genomförbart 

Kritiskt granska de metodologiska och analytiska perspektiv 

som förväntas bli centrala i det kommande avhandlingsarbetet 


16(21)

Bilaga C 


Reflektera över potentiella etiska överväganden av relevans i 

det beskrivna projektet 

Reflektera över hur det valda ämnesområdet och de 

förväntade resultaten förhåller sig till en hållbar 

samhällsutveckling 


I denna kurs utarbetas en detaljerad synopsis över den 

forskarstuderandes avhandlingsprojekt. Stor vikt läggs vid 

identifiering av forskningsproblem, val av teori och metod samt design 

av analys. Inom ramarna för denna synopsis över avhandlingsarbetet 

ska en djupare genomgång av tidigare forskning inom det 

forskningsområde som avhandlingen skrivs genomföras. Vidare 

poängteras att avhandlingsprojektet måste designas på ett sådant sätt 

att det förefaller vara genomförbart inom givna ekonomiska och 

tidsmässiga ramar. I samråd med handledaren utformas denna 

synopsis på ett sådant sätt att den uppfyller relevanta vetenskapliga 

metodologiska kriterier och förväntas bidra till kunskapsutvecklingen 

inom området på ett betydande sätt. 

Arbetet ska utföras individuellt. 

 

Avhandlingsuppsats i miljövetenskap, 15 ECTS Credits 


5. 

Undervisningens uppläggning 

Undervisningen sker i form av individuell handledning, av den för 

doktoranden utsedde handledaren. Under kursens gång hålls ett 

halvtidsseminarium där doktoranderna redovisar sitt arbete för 

doktorandgruppen. Till detta seminarium ska opponent utses från de 

övriga kursdeltagarna. Kursen avslutas med muntlig och skriftlig 

presentation av genomförd synopsis. Även här ska opponent utses 

från den övriga studentgruppen. 


Kursen examineras genom aktivt deltagande i de ingående 

seminarierna, samt genom den skriftliga och muntliga redovisningen 

vid kursens slut. 

7. Litteratur 



17(21)

Bilaga C 






18(21)

Bilaga C 

Kursplan 

Contemporary Research into the Baltic Sea Region and Eastern 

Europe 

7,5 HP/ECTS credits 

Course code: 

Subject: 

Social sciences and humanities 

Academic school: 

CBEES/BEEGS 

Specific to the Programme: BEEGS 

Academic discipline: 

Social science and humanities 

Grades permitted: 

G (pass) 

Education cycle: 

PhD studies 

Course level: 

Introductory 

Valid from: Spring term 2009 

1. Validation 

2. 

Entry requirements 

Accepted to doctoral studies within the social sciences or humanities 

3. Learning outcomes 

On completion of the course, students have: 

Knowledge and understanding of the studies of the Baltic Sea Region 

and Eastern Europe in the field of social science and humanities, and 

certain insights in the habit of writing a doctoral thesis in this field. 

Skills and abilities to find relevant literature and to relate to the canon 

of the discipline. 

Ability to evaluate and critically reflect upon relevant scholarly 

research in the field of Baltic and East European studies. 

4. Course contents and examinations 

The course includes reading PhD theses and articles related to the 

course objective and discussing and evaluating them during seminars. 

Participants will write commentaries on each seminar/lecture and 

present them as a final document at the end of the course. Active 

participation in seminar discussions is required. 

5. Course design 

The course consists of a series of seminars/lectures, in which senior 


19(21)

Bilaga C 

researchers present a dissertation or article. Students are to read and 

be prepared to discuss the reading; one student will function as 

discussant. The final seminar consists of an evaluation of the course’s 

contents, both in terms of scientific content and of the learning 

process. 

6. Course assessment/Student assessment 

Students actively participate in seminars, write course papers, keep a 

log-book of their learning process and critically analyse other students’ 

theses. 

7. Course literature 

Bonnell, Victoria E. and Breslauer, George: Soviet and Post Soviet 

area studies. UCIAS Edited volume 3: The Politics of Knowledge: Area 

studies and the disciplines. Year 2003, article 4. 

31 p. 

Comissio, Ellen and Gutierres, Brad: Eastern Europe or Central 

Europe? Exploring a distinct regional identity. UCIAS Edited volume 3: 

The Politics of Knowledge: Area studies and the disciplines. Year 2002, 

article 7. 34 p. 

Readings for seminars 

Note: *available in Diva portal as Pdf. 

Gradskova, Yulia; Soviet people with female bodies. Doctoral thesis 

Stockholm University., 2007, particularly chap 1, chap,5, ch 7.1-2 and 

ch.8. 

Hillderdal, Charlotta: People in between. Ethnbicilty and material 

identity – a new approach to deconstructed concepts. Uppsal 

universitet, PhD thesis, 2009 

Höjdestrand, Tova, 2005. Needed by nobody: homelessness, 

humiliation, and humanness in post-socialist Russia. Stockholm: 

Department of Social Anthropology, Stockholm University (Stockholm: 

Akademitryck), 240 s. 

Needed by Nobody: Homelessness and Humanness in Post-socialist 

Russia. Paperback. Cornell University Press ISBN: 9780801475931 

ISBN-10: 0801475937 

Kõll. Anu-Mai: t.b.a 

Lindelöf. Karin S.: Om vi nu skall bli som Europa. Könsskapande och 

normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Makadam förlag, 

Stockholm 2006. English language article t.b.a. 

Lindvall, Daniel: The limits of the European vision in Bosnia and 

Herzegovina. PhD thesis , Stockholm university, 2009 

(Lundén, Thomas, 2004. On the boundary: about humans at the end 

of territory. Huddinge: Södertörns högskola, 232 s. (Swedish version: 

Över gränsen, Studentlitteratur, 2002. Partularly ch. 1,2 5.) 

Lundén. Thomas, The search for order in terrestrial space 7p. Draft 

2010 

Lundén, Thomas: Valga-Valka, Narva-Ivangorod.Estonia’s Divided 

Border Cities – Co-operation and Conflict Within and beyond the EU, in 

Janczak, J, forthcoming, 133-149 


20(21)

Bilaga C 

Nordström, Anders: The interactive dynamics of regulation. Exploring 

the Council of Europe’s monitoring of Ukraine. Stockholm studies in 

politics, 125, Stockholm 2008. Particularly chapters 1 and 4 

Sandomirskaia, Irina”One Sixth of the World: Avant-garde Film, the 

Revolution of Vision, and the Colonization of the USSR Periphery 

during the 1920s (Towards a Postcolonial Deconstruction of the Soviet 

Hegemony”, In Kerstin OLOFSSON (ED)From Orientalism to 

Postcoloniality, Södertörn Research reports 2008:1, pp 8-31 

Sövik Margrete B.; Support, resistance and pragmatism. En 

examination of motivation in language policy in Kharkiv, Ukraine. 

Doctoral thesis , Stockholm University, 2007) 

Svensson, Jenny: The regulation of rule-following. Imitation and soft 

regulation in the European Union. Doctoral thesis in Business 

administration at Stockholm Univerity, 2009Södertörn doctoral 

dissertation 30 ISBN 978-91-89319, 978-91-7155-840-4, ISSN 1652- 

7399 

8. Restrictions on accreditation 

The course may not be accredited as part of a degree, if the contents 

are partly or wholly the same as a course previously taken in Sweden 

or elsewhere. 

9. Övrigt/Other stipulations 


21(21)

Bilaga D 

Avtal

Bilaga E 

CV FÖR MÖJLIGA HANDLEDARE (ANGIVNA I TABELL 1) 

KARI LEHTILÄ (PROFESSOR) 

Födelsedatum: 610906 

Contact information 

Kari Lehtilä 

Dept. of Life Sciences, Södertörn University 

S-141 89 Huddinge, Sweden 

Tel. +46-8-608 4861 

E-mail kari.lehtila@sh.se 

Titles 

Professor in Ecology, Faculty of Natural Sciences, Södertörn University, 

19/6/2008. 

Docent in Plant Ecology, Faculty of Natural Sciences, Stockholm University, 

4/9/2002. 

Docent in Plant Ecology, specifically in plant population biology, Faculty of Natural 

Sciences, University of Oulu, Finland, 1/6/1999. 

Ph.D., University of Turku, Department of Biology, 26/5/1994. 

Current positions 

Professor of environmental sciences at Södertörn University from 1/10/2009. 

Previous positions 

Research assistant in the Department of Biology, University of Turku 1/5 - 

31/7/1983. 

Computer programmer in Turku University Central Hospital, several periods in 

1985-1987. 

Assistant in Department of Biology, University of Turku 1/7/1987 - 31/12/1987. 

Researcher in Developing project of the archipelago in University of Turku 

1/1/1988 - 31/1/1989 and 18/9 - 31/12/1989. 

Maj and Tor Nessling foundation, grant for the project ‘Carrying capacity of the 

archipelago’ 1/2 - 8/9/1989, and 6 months in 1990. 

Researcher in the study ‘Environmental Impact Assessment of bridge connection 

to archipelago’, 6 months in 1990. 

Researcher in the project funded by the Academy of Finland ‘Plant responses to 

herbivory’ 1/1/1991 - 31/10/1992. 

Researcher of the Archipelago Sea Biosphere Reserve of Man and Biosphere 

Program of UNESCO, funded by the Academy of Finland, 1/11/1992 - 31/12/1994. 

Researcher in the study ‘Decreasing pollution of fish culture in the Archipelago 

Sea’, 1/1 - 20/5/1995.

Bilaga E 

Postdoctoral researcher in the University of California at Davis. National Science 

Foundation grant to prof. Sharon Strauss, the University of California, and prof. 

Jeff Conner, the University of Illinois and Urbana-Champaign, 21/5/1995 - 

31/12/1996. 

Assistant Professor (forskarassistent) in Stockholm University, Department of 

Botany 1/1/1997 – 31/10/2001. 

Acting lecturer in Uppsala University, Deparment of Plant Ecology, Evolutionary 

Biology Centre 1/3 – 31/7/2001 (60 % duty). 

Associate professor (lektor) of ecology at Södertörn University 1/8/2001 – 

30/9/2009. Promotion to professor 19/6/2008. 

Supervision of PhD students 

Main supervisor for five doctoral students 

Kristina Holmén Bränn, Plant Ecology, Stockholm, Elin Boalt, Södertörn University, 

and Satu Ramula, Södertörn University have completed their studies; Martin 

Cravener and Tiina Vinter, Södertörn University, are current doctoral students. 

Assistant supervisor for two doctoral students 

(Anna Jakobsson, Plant Ecology, Stockholm, Mario Pineda-Krch, Theoretical 

Ecology, Lund, both completed their studies). 

Acting main supervisor of four Master theses at University of Turku. Supervisor for 

three Master students at Stockholm University and six Master students at 

Södertörn University. Supervisor of ca 50 Bachelor theses. 

Professional experience, incl. popular communication (selected) 

REFEREEING AND EVALUATION ACTIVITIES 

Opponent in eight doctoral theses (Johannes Järnemo, University of Lund; Elisa 

Mattila and Tanja Koskela, University of Jyväskylä; Sami Aikio, University of Oulu; 

David Tesar, University of Helsinki; Janne Henriksson, University of Turku; Geir 

Løe and Anna Bergsten, Uppsala University). Examinator in eight doctoral theses 

and in six licenciate theses. 

Referee in several ecological journals, including Evolution, Ecology, Evolutionary 

Ecology, Ecoscience, Oecologia, Oikos, Plant Ecology, International Journal of 

Vegetation Science, Ecography, Journal of Ecology, Nordic Journal of Botany, 

Biological Control, Acta Oecologica and African Journal of Ecology. 

INTERNATIONAL COLLABORATION 

Longer-time academic collaboration, partners: Maria Begoña Garcia, Instituto 

Pirenaico de Ecología, Zaragoza, Spain; Jeffrey Conner, University of Illinois at 

Urbana-Champaign and Michigan State University, USA; Erkki Haukioja, Jari 

Hänninen, Pekka Kaitaniemi and Ilppo Vuorinen, University of Turku, Finland; 

Roosa Leimu, University of Turku and Oxford University; Mario Pineda-Krch, 

University of Alberta, Canada; Sharon Strauss, University of California at Davis, 

USA; Kimmo Syrjänen, Finnish Environment Institute, Helsinki; Juha Tuomi, 

University of Oulu, Finland. 


2(61)

Bilaga E 

ACTIVITIES OUTSIDE UNIVERSITY 

Interviews in newspapers and Finnish television, and Finnish and Swedish radio 

concerning research activities. A board member in regional association for nature 

conservation of SW Finland and chairperson in Turku Association for Nature 

Conservation. 

EDUCATION 

M. Sc., University of Turku, Department of Biology, 7/9/1987. 


3(61)

Bilaga E 

HÅKAN OLSÉN (PROFESSOR) 


Håkan Olsén 



E-mail hakan.olsen@sh.se 

Titles 

Professor i Zoologi 


Uppsala universitet 1977 – 2001 (Zoofysiologiska inst., Limnologiska inst., och 

innan jag flyttade till SH, Ekotoxikologiska avdelningen, EBC (Ingvar Brandt)). 

Docent i limnologi (mars 1995) 

Vistelse som post.doktor vid University of British Columbia, Vancouver, Kanada 

(1989-1990) 


Handleder för närvarande, nov.2009, en doktorand Alia Jaensson (reg. 14 oktober 

2004 vid Uppsala univ.). Ämne: Ekotoxikologi. Arbetstitel: ”Pesticide reproduction 

disturbance in fish: The effects on pheromonal mediated behaviour and endocrine 

response”. 

Stefan Hallgren (disp. 26 maj 2009 vid Stockholms univ.). Ämne: Zoologi 

Arbetstitel: “Brain aromatase in the guppy, Poecilia reticulata – Distribution, 

control and role in behaviour”. 

Jens Carlsson (disp. 15 september 2000. Akvakulturinst. SLU). “Population 

genetic structure of brown trout in boreal ecosystems”. 

Rickard Bjerselius (disp. 19 december 1994. Uppsala univ.). “Responses of male 

crucian carp (Carassius carassius) and goldfish (Carassius auratus) to waterborne 

hormonal sex pheromones”. 

Svante Winberg (disp. 7 maj 1993. Uppsala univ.). ”Roles of brain monoamine 

neurotransmitters in salmonid fish behaviour”. 

Handledning 

Har handlett examensarbetare (20 p., master) inom zoofysiologi och ekotoxikologi 

vid Uppsala universitet och Institutionen för vattenbruk, Sveriges 

Lantbruksuniversitet. 

Har handlett tre examensarbetare (20 p., master) vid SH. 

Hade ansvaret för doktorandseminarier och inbjudan av föredragshållare vid 

Ekotoxikologiska avd., Uppsala univ. HT 1998-VT 2001. 

Formell utbildning inom pedagogik. 

Har genomgått en ettårig praktisk pedagogisk utbildning vid Lärarhögskolan, 

Uppsala universitet (1991-1992). 

Insatser som föreläsare och lärare på doktorandkurs 

Doktorandkurs i kemisk ekologi vid Lunds universitet (1998-10-28—11-01). 

Christer Brönmark och Lars Anders Hansson var kursansvariga. 

Föreläsare vid Toxikologiskt forum, Uppsala univ. och SLU (1998-01-22). 

Medförfattare till en bok för doktorander. Fish Chemoreception (Toshiaki J. Hara, 

editor). Chapman and Hall, London. 

Hade ansvaret för doktorandseminarier och inbjudan av föredragshållare vid 

Ekotoxikologiska avd., Uppsala univ. HT 1998-VT 2001. 


4(61)

Bilaga E 


Nuvarande forskning 

Projekt 1 –Sexualferomoner hos fisk 

Inom detta projekt studerar vi betydelsen av luktsignaler vid reproduktionen hos 

fisk. 

Projekt 2 – Inverkan av bekämpningsmedel på öring- och laxhanars reproduktion. 

I detta projekt studerar Alia Jaensson olika pesticiders effekt på hanars förmåga 

att detektera honors feromoner. 

Projekt 3 – Effekter av endokrinstörande substanser på fiskars beteende och 

reproduktion. 

I nuvarande projekt använder Stefan Hallgren guppy som försöksfisk för att 

studera aromatas betydelse för hanars reproduktiva beteende. Stefan disputerade 

maj 2009. Projektet fortsätter i samarbete med forskare vid Södertörns högskola 

där vi skall titta på om effekter kan föras vidare till följande generationer 

(epigenetiska effekter). Även zebrafisk skall studeras. 

Projekt 4 – ”The story of crucian carp in Baltic Sea region - History and a possible 

future” 

Detta mångvetenskapliga projekt påbörjas 2010. Vi vill bl.a. med en kombination 

av genetiska metoder och historiska dokument ta reda på om de fiskar som 

fortfarande finns i gamla dammar i närheten herresäten kan spåras till någon 

svensk ”urruda” eller till något bestånd längre söderut. 

BEDÖMNING AV ANDRAS ARBETEN 

Opponent på doktorsavhandling (Maria Jönsson, 2004-01-24; Ekotoxikologiska 

avd., Uppsala univ.) 

Har suttit med i ett antal betygskommitter för doktors- och licentiatsavhandlingar 

(7 respektive 2) 

Har anlitats som extern expert för granskning av och utlåtande över en ansökan 

om personlig professur (Tromsö univ.) 

Anlitas årligen av Norska Forskningrådet för expertgranskning av ansökan om 

forskningsanslag. 

Har anlitats av National Research Council of Canada, Natural Environment 

Research Council (NERC), UK och Skogs och Jordbrukets Forskningråd och Formas 

för expertgranskning av ansökan om forskningsanslag. 

Anlitas som “referee” för Animal Behaviour, Behavior, Behavioral Ecology and 

Sociobiology, General and Comparative Endocrinology, Reviews in Fish Biology 

and Fisheries, Aquatic Living Resources, Journal of Fish Biology, Proceedings of 

the Royal Society, London. 

SAMVERKAN MED OMGIVANDE SAMHÄLLET 

Är som godkänd föreståndare för fiskhållning och arbete med fisk (både forskning 

och undervisning) vid Södertörns högskola kontaktperson gentemot 

Jordbruksverket, Centrala Försöksdjursnämnden/Djurskyddsmyndigheten och 

Fiskeriverket. 

Har varit medlem i en grupp av fyra forskare som arbetat med ett utlåtande över 

en regeringsremiss avseende akvakulturens framtid i Sverige (november 2000). 


5(61)

Bilaga E 

Föredrag vid Statens Naturvårdsverk om beteendestudiers möjlighet till och 

betydelse för att påvisa störningar av xenobiotika hos fisk (2002-01-25). 

Arbetade som forskare och lärare vid Älvdalens Utbildningscentrum finansierat av 

EU för utredning av Siljans möjliga framtid som sportfiskesjö och för annan turism 

(1 January - 9 April 2000). Vi letade fram både gamla data och data från nyligen 

gjorda undersökningar för att få ett någolunda grepp över Siljans historiska 

utveckling och nuvarande status när det gäller biologi och kemi. Detta 

utmynnade i en skrift med kemiska –biologiska data och presentation av åtgärder 

för att förbättra miljön för olika fiskarter och för Siljans storöring i synnerhet. 

(Bruks, A., Carlstein, M. & Olsén, H. ‘Limnologisk förstudie för Siljan’, 100 sidor). 

Arbetade inom ett projekt avseende toxikologiska testsystem för akvatiska 

organismer finansierat av Naturvårdsverket (1977-07-01 – 1982-06-30). 

Föredrag vid upptacktsmöte i Huddinge kommun angående Läkemedel i Miljön 

(2005-10-12). 

Intervjuer och artiklar i Mora Tidning om min forskning vid SH (juni 2004) 

Föredrag inom Samtidsakademien på Södertörns högskola med titeln ”Darwins 

fiskar”. Spelades in av Utbildningsradion (UR) (2009-12-02) för att visas i 

Kunskapskanalen i början av år 2010. 

FRAMSTÄLLNING AV LÄROMEDEL 

Fiskbeteendelaboration inom zoofysiologi. 

Fiskdissektionskompendium för grundkurser. 

Videolab. med guldfiskbeteende och effekter av estrogener 

”Measuring behaviour” Kompendium för masterstudenter. 

Olika protokoll för kombinationsutbildning för fågelstudier, håvning av 

vattenorganismer mm. 

”Effects of pesticides and other pollutants on olfactory mediated behaviors in fish 

and crustacean. Kapitel i boken “Chemical communication in Crustacean” (eds. T. 

Breithaupt & M. Thiel). Springer Verlag, NY. Kommer ut i början av 2010. Boken 

skall kunna läsas av studenter från grundnivå och uppåt. 

SAMARBETSPROJEKT 

Samarbetat i omgångar med Prof. Torbjörn Järvi, Sötvattenslaboratoriet, 

Fiskeriverket, Drottningholm. Nuvarande samarbetsprojekt är finansierat av 

Formas (Formasprojekt # 3 nedan). 

Har för närvarande samarbete med Prof. Norman Stacey, University of Alberta, 

Edmonton, Canada, inom projekt finansierat av Carl Tryggers stiftelse och Formas 

(Formasprojekt # 2 nedan) 

Samarbetar med Dr. Alex ”Sandy” Scott, CEFAS, UK, inom projekt finansierat av 

Formas (Formasprojekt # 2, nedan) 

Har i omgångar samarbetat med 

Dr. Philippe Saglio, Laboratorie dÈcolgie Aquatique, INRA, Rennes, France 

Dr. Andrew Moore, CEFAS, Lowestoft, UK. 

Dr. Ian Mayer, Zoologiska inst., Stockholms univ. och Bergen universitet, Norge. 

Prof. Hans Lundqvist och Dr. Jan Nilsson, Institutionen för Akvakultur, Sveriges 

Lantbruksuniversitet, Umeå. 

Doc. Erik Petersson, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, och EBC, Uppsala 

univ. 


6(61)

Bilaga E 

Prof. Ole Stabell, Tromsø university och Agder University College, Kristiansand, 

Norge. 

Dr. Jan Örberg, Ekotoxikologiska avdelningen, Uppsala universitet. 

ÖVRIGA VETENSKAPLIGA MERITER 

Deltagit i 24 internationella och fyra nationella konferenser. 

Inbjuden till att hålla föredrag vid NATO Workshop "Fish Pheromones: Their 

Origins and Modes of Action", Universidade Do Algarve, Faro, Portugal, 22-24 May 

1995. (B76) 

Inbjuden till the Department of Fisheries and Wildlife, University of Minnesota, St. 

Paul, Minnesota, USA, för projektsamarbete och föredrag, Prof. Peter Sorensen, 

19 October - 10 November 1995. 

Inbjuden till Laboratoire d’Écologie Aquatique, INRA, Rennes, France, för 

projektsamarbete, Dr. Philippe Saglio, under fyra veckor per år 1998-2000 (B77) 

Inbjuden till att medverka och hålla föredrag vid workshop “MHC and Behaviour”. 

Kiel University, Kiel, 13-14 July 1996. (B78) 

Inbjuden till att hålla föredrag vid Konrad Lorenz Institute of Animal Behaviour, 

Wien. April 2004. (B79) 

Medlem i organisationskommitté för ‘VIII International Symposium on Fish 

Physiology’ at Uppsala University, 15-18 August 1998. (B90) 

Inbjuden till att hålla föredrag vid Univ. of Sakatchewan, Saskatoon, Canada, 

Uppsala universitet, Karlstads tuniversitet, Lunds universitet, Sveriges 

Lantbruksuniversitet i Umeå, Fiskeriverket i Drottningholm. 

GRANTS 

Som huvudman (projektansvarig): 

Carl Tryggers Stiftelse: tot 300 000 kr år 2001-2002 (förlängt till och med år 

2007). 

SJFR (Skogs och Jordbrukets Forskningsråd): 643 000 kr, år 2000 

Formas-projekt # 1: 25 000 kr, år 2001 

Formas-projekt # 2: 170 000 och 189 000 kr, 2004 respektive 2005 

Formas-projekt # 3: 228 000 kr år 2002, 273 000 kr år 2003, 104 000 kr år 

2004. Förlängd disposition tom 2007-12-31. 

Formas-projekt #4: 2007-2009 

Östersjöstiftelsen projekt # 1: 540 000 kr / år, 2003-2006; 2007- 2009. 

Östersjöstiftelsen projekt # 2: 1 500 000 kr/år, 2010-2012. 

Som huvudman i tidigare projekt: 

Riksbankens Jubileumsfond, 1 januari 1986 - 31 januari 1991. 

Skogs och Jordbrukets Forskningsråd (SJFR), 1 juli 1992 - 28 februari 2001. 

SJFR och Carl Tryggers Stiftelse till gästforskare, 1 augusti 1996 - 31 december 

1997. 

SJFR till gästforskarvistelse vid Laboratoire d’Ecotoxicologie, INRA, Rennes, 

Franrike (fyra veckor per år 1998-2000). 

Finansiellt stöd i omgångar från Carl Tryggers Stiftelse och Magnus Bergwalls 

Stiftelse. 

Post-doktorsstipendium från SJFR för vistelse vid the Department of Zoology, The 

University of British Columbia, Vancouver, Canada, 27 juni 1989 - 25 juni 1990. 

Inom projektet "Toxicity tests with fish - Sublethal effects of heavy metals and 

surfactant" vid Zoofysiologiska inst., Uppsala univ. (1 juli 1977 - 30 juni1982) 

finansierat av Statens Naturvårdsverk (SNV). Doc. Lars B. Höglund var 

huvudman för projektet. 


7(61)

Bilaga E 

INGER PORSCH HÄLLSTRÖM (PROFESSOR) 



Inger Elisabeth Porsch Hällström 



Tel: 46-8-585 88 702 

Email inger.porsch-hallstrom@sh.se 

Titles 

Professor in Molecular Toxicology, Södertörns Högskola. 2001 

Associate Professor (docent) in Molecular Toxicology, Karolinska Institute. 1992 

PhD (Fil Dr) in Toxicological Genetics, Stockholm University. Thesis: Cytochrome P- 

450 in Drosophila melanogaster: activity,genetic variation and 

regulation.(Supervisor prof C Ramel, 1984-05-29). 1984 


Professor, Södertörns Högskola. Position includes 50% research. 2001-present 


1974-1975 Technician, Dept. of Radiation Biology, University of Stockholm. 

1976-1977 Lecturer, Dept. of Genetics, University of Stockholm. 

1978-1984 Ph. D. student, Dept. of Toxicological Genetics, University of 

Stockholm. 

1984-1985 Postdoctorial Fellow, Dept. of Toxicological Genetics, University of 

Stockholm. 

1985-1986 Postdoctorial Fellow, Dept. of Medical Nutrition, Karolinska 

Institute, Stockholm. 

1987-1991 Postdoctorial Fellow, Dept. of Toxicological Genetics, University of 

Stockholm, 

1992-1996 Associate professor, Dept. of Medical Nutrition, Karolinska 

Institute, Stockholm. 

1996-2000 Associate Professor, Södertörns Högskola 


Main supervisor 

DeZhong Liao, Ph D Dissertation 1996 

Lena Ohlson, Ph D Dissertation 2004 

Lena Koroxenidou, Dissertation (Licentiate thesis) 2004, remained registered for Ph 

D and has restarted to finish her PhD thesis. 

Nasim Reyhanian, reg 2010-01-01 

Kristina Volkova, to be registered spring 2010 

TEACHING 

I have experience in teaching, and being course responsible for courses at all 

levels of graduate studies as well as postgraduate courses in biochemistry, 

toxicology, genetics, nutrition, molecular and cell biology. Main topics for courses 

on Master and PhD level have been carcinogenesis and genetic toxicology. I have 

taken part and been courseresponsible for in the education of teachers. I have 

lectured between 10 and 50% of my working time from 1987 to present. 

I have supervised several Diploma and three PhD students, and are presently 

main supervisor of three PhD students. 


8(61)

Bilaga E 

I have taken part in several pedagogic courses and seminars as well as leadership 

educations, including 2 years training for high academic leaders held by the 

Swedish Education Department. I have taken active part in the development of 

three Master (4 year) programs at Södertörn University, leading the groups 

working with the curriculum of the programs. I have developed the courses 

Molecular Biology of the Genome (6 weeks), Molecular biology for Chemists (10 

weeks), Environmental Toxicology and Chemistry (5 weeks) and Molecular 

Carcinogenesis (10 weeks), completely renewed the 10 weeks course in Medical 

Biochemistry (Nutrition program, Karolinska Institute) and developed a PhD 

course on carcinogenesis. 


ASSIGNMENTS 

1987-1996 Member of the Committee for Basic Education, the Faculty Committee 

and the Safety Committee at the Department of Medical Nutrition, Karolinska 

Institute. Responsible for the safe handling of toxic and carcinogenic chemicals at 

the institution. 

1996-1999 Vice dean of the initial faculty common for humanities, social and 

natural sciences at Södertörns Högskola. I was, as member of the Academy Leader 

Committee (the Rector, the Vice Rector and the Deans). one of the main 

responsible persons for building up Södertörn University College. I have been vice 

Chairman of the board for planning and coordination of education, member of the 

safety committee, the committee for equal rights between men and women, the 

Locality planning group, the Library development group Responsible for planning and 

development of teaching and research in Natural Sciences, staff recruitment and 

locality planning. 

2000-2003 Dean, Faculty of Life Sciences, Södertörns högskola. 

1998-2009 Head of Docent- and Search Committees, Fac of Life Sciences. 

2009 Member of the board of the Research School in molecular biology and 

genetics, Fac. of Life Sciences. 

INTERNATIONAL RESEARCH VISITS: 

Department of Biochemistry, University of Leiden, 801005-801012. 

Department of Pathology, University of Toronto, Canada, 890401-890410 

Inst. f. Krebstforschnung, University of Vienna, 930511-930516 

ORGANISER OF INTERNATIONAL SCIENTIFIC MEETINGS: 

Scientific and Local Organizing Committy, 4th International Conference on 

Environmental Mutagens, Stockholm, Sweden, 1986. 

Scientific and Local Organizing Committy (main responsible), Second International 

Symposium on Hormonal Carcinogenesis, Stockholm, 1994. 

Executive Board, Scientific Organizing Committy (main responsible), Fifth 

European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, NOVUM, KI, Huddinge 

1996. 

SCIENTIFIC MEETINGS, INVITED LECTURE: 

12th Conference of the European Environmental Mutagen Society, Finland 1982 

4th International Conference on Environmental Mutagens, Sweden 1986. 

Modulating Factors in Multistage Chemical Carcinogenesis, Italy 1989 

Third European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Hungary1990 


9(61)

Bilaga E 

Second International Symposium on Hormonal Carcinogenesis, Sweden 1994 

Fifth European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Sweden1996 

Sixth European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Austria 1999 

SCIENTIFIC MEETINGS, POSTER PRESENTATION 

9th Conference of the European Environmental Mutagen Society, Ireland 1979 

Biochemistry, Biophysics and Regulation of Cytochrome P-450, Sweden 1980 

11th Conference of the European Environmental Mutagen Society, Hungary1981 

5th International Conference on cytochrome P-450, Finland 1982 

Extrahepatic Drug Metabolism and Chemical Carcinogenesis, Sweden 1983. 

European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Belgium 1987 

First International Symposium on Hormonal Carcinogenesis, Mexico 1991 

Modulating Factors in Multistage Chemical Carcinogenesis, Italy 1991 

Eighty-third Annual Meeting of the American Association of Cancer Research, USA 

1992 

Keystone Symposium on Transcription-regulation and factors, USA 1993 

Fourth European Meeting on Hepatocarcinogenesis, Germany 1993 

7 th International Congress on Liver Development, Gene Regulation and Disease, 

France 1995 

AACR conference on Cell signalling and Cancer, Australia 1997 

8 th International Congress on Liver Development, Gene Regulation and Disease, Italy 

1999 

Sixth European Meeting on Hepatocarcinogenesis, Austria 2000 

SCIENTIFIC PUBLICATIONS 

Original articles, peer revieved: 39 

Book chapters, reviews and meeting reports: 14 

Manuscripts 2 

MEMBERSHIP: 

Swedish Biochemistry Society 

European Association for Cancer Research 

American Association for Cancer Research 

Swedish Endocrine Society 

SCIENTIFIC COLLABORATORS 

Prof A Blanck, Karolinska Institute/Huddinge University Hospital 

Prof Ulf Rannug, University of Stockholm 

Prof Ralf Morgenstern, University of Stockholm, Karolinska Institute 

Prof Roland Grafström, Karolinska Institute 

Prof Lennar Eriksson, Karolinska Institute 

Prof A Rane, Uppsala University 

Prof Jan Rydström Gothenburg University 

Prof Joseph DePierre, Stockholm University 

Ph D Christina Branting, Karolinska Institute 

Prof Agneta Mode, Karolinska Institute 

Prof Kleantis Xanthopoulos, Karolinska Institute 

Prof Lars Ährlund-Richter, Karolinska Institute 

Prof John Meerman, Leiden, The Netherlands 

Prof Rolf Schulte-Hermann, Vienna,Austria 

Prof Per-Erik Olsson, Örebro University 

Prof Håkan Olsén, Södertörns Högskola 

PhD Giselbert Hauptmann, Södertörns Högskola 


10(61)

Bilaga E 

Assoc. Prof Mats Grahn, Södertörns Högskola 

PhD Tomas Bollner, Södertörns Högskola 

EDUCATION 

1976. Bachelor of Science (Fil kand) in Chemistry and Biology, Stockholm 

University 

Grants 

Awarded Research Foundings: 

1980-1983 National Council for Planning and Coordination of Research 

(Forskningsrådsnämnden): Project Cytochrome P-450 in 

Drosophila melanogaster (I. Hällström, C. Ramel) 

1985-1988 Working Protection Board (Arbetarskyddstyrelsen): Project 

Effects of oxidative stress on somatic and germinal mutations in 

Drosophila (I. Hällström, C. Ramel). 

1986-1990 Faculty position (research associate) in Toxicology , University of 

Stockholm (research performed at dept. of Medical Nutrition, 

Karolinska Institute) 

1987-1990 National Institute of Health, USA: Project Hormonal regulation of 

rat liver carcinogenesis (J-Å Gustafsson, A. Blanck, I. Porsch 

Hällström). 

1990-2001 Swedish Cancer Society (Cancerfonden): Project Hormone 

regulated rat liver cancer - a system to study molecular 

mechanisms involved in the carcinogenesis processen (I. Porsch 

Hällström, A. Blanck). 

1992-1996 Swedish Cancer Society: Research associate position 

(Cancerforskartjänst). 

1992-1995 National Institute of Health, USA: Project Hormonal regulation of 

rat liver carcinogenesis (A. Blanck, I. Porsch Hällström). 

2009-2011 Swedish Baltic Sea Foundation Endocrine disruption in fish Risk 

identification, development of biomarkers and asessment of risk 

levels in the Baltic sea. (I Porsch Hällström). 


11(61)

Bilaga E 

PER WRAMNER (PROFESSOR) 



Per Wramner 



Tel +46 8 608 4167 

Cell 0702 604708 

E-mail per.wramner@sh.se 

Titles 

Professor i tillämpad miljövetenskap 

Kompetensförklarad av sakkunniga till professur i miljöteknik vid Chalmers 

Tekniska Högskola 1982 

Fil. dr. 1973 vid Göteborgs universitet (naturgeografi) 

Fil. lic. 1969 vid Göteborgs universitet (geografi) 


Sedan 2001: Professor i tillämpad miljövetenskap vid Södertörns högskola 

-Ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien sedan 1993. 


1964-68: Amanuens och timlärare vid Göteborgs universitets geografiska 

institution 

1968-71: Naturvårdsintendent vid Länsstyrelsen i Skaraborgs län 

1971-74: Universitetslektor i miljövård vid Göteborgs universitet 

1974-78: Naturvårdsdirektör vid Länsstyrelsen i Skaraborgs län 

1978-79: Statssekreterare vid Jordbruksdepartementet 

1980-82: Statssekreterare vid Bostadsdepartementet 

1983-89: Professor i miljövetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet 

1989-98: Generaldirektör för Fiskeriverket 

1998-01: Generaldirektör i Jordbruksdepartementet 


Åsa Forss, doktorand i kulturgeografi. 


-Ordförande, särskild utredare, ledamot eller sakkunnig i ca 20 statliga 

utredningar inom områdena areella näringar, miljö och energi. De flesta har 

berört jordbruket. 

-Ett flertal utredningsuppdrag åt FAO, UNEP, UNIDO m.fl. FN-organ. 

-Ett flertal utredningsuppdrag åt Sida. 

Education 

Fil. kand. 1964 och fil. mag. 1967 vid Göteborgs universitet (geografi, biologi och 

oceanografi) 


12(61)

Bilaga E 

ELINOR ANDRÉN (DOCENT) 


Elinor Andrén 



E-mail elinor.andren@sh.se 

Titles 

Docent i naturgeografi vid Södertörns högskola december 2008. 

Filosofie doktor 1999 i Allmän och historisk geologi vid Institutionen för geologi 

och geokemi, Stockholms universitet. Avhandlingstitel: Holocene environmental 

changes recorded by diatom stratigraphy in the southern Baltic Sea. 

Current position 

Lektor i naturgeografi, Institutionen för livsvetenskaper, Södertörns högskola. 

Tillsvidare anställning från april 2004. 

Programansvarig för geografi Södertörns högskola 2009- 

Ledamot i programstyrelsen för Miljö och utvecklingsprogrammet, Södertörns 

högskola, 2006-2010 


Forskarassistent i Kvartärgeologi, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala 

universitet, 2000-2004. 

Forskare, stipendium, Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms 

universitet 2000. 

Doktorandtjänst Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet 

1993-1999. 


Är sedan 2002 biträdande handledare för doktoranden Lina Ljungfeldt, tidigare 

verksam vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. Hon avbröt 

sina doktorandstudier utan examen 2008 efter en sjukdomsdiagnos. 


FÖRTROENDEUPPDRAG 

Suppleant i institutionsstyrelsen på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala 

universitet, 2001-2004 

Ledamot i institutionsstyrelsen på Institutionen för livsvetenskaper, Södertörns 

högskola, 2004-2006 

Uppdrag att ansvara för studenternas skriftliga färdighetsträning på Institutionen 

för livsvetenskaper, Södertörns högskola 2007-2008 

FORSKNINGSPOLITISKT UPPDRAG 

Ledamot i IODP-kommittén (Integrated Ocean Drilling Program) på 

Vetenskapsrådet 2004-2006 

BETYGSNÄMNDSLEDAMOT 

Emma Sellén, Stockholms universitet 27 november 2009 


13(61)

Bilaga E 

Christina E. Jonsson, Stockholms universitet, 2 oktober 2009 

Matilda Norberg, Umeå universitet, 24 april 2009 

Edvard Englund, Uppsala universitet, 12 juni 2008 

INTERNATIONELLA VETENSKAPLIGA AKTIVITETER 

Partner och kontraktsinnehavare i EU-projektet MOLTEN (Monitoring long-term 

trends in eutrophication and nutrients in the coastal zone) med deltagare från 

Danmark, Finland, Storbritannien och Holland, 2001-2004. 

Koordinerat det internationella forskningsprojektet DEFINE (Defining reference 

conditions for coastal areas in the Baltic Sea for the Water Framework Directive) 

finansierat av Nordiska ministerrådet med deltagare från Finland, Estland, 

Lettland, Danmark och Norge, 2004-2006. 

Som referee granskat 15 artiklar och ett bokkapitel mellan 2000-2009 för 

tidskrifterna Baltica, Boreas, Estuaries and Coasts, Hydrobiologia, Journal of 

Paleolimnology, The Holocene, Quaternary International, Proceedings of 

International symposium for Diatom Research samt ett kapitel i boken The 

Diatoms - Application for the Environmental and Earth Sciences. 

Medlem i Scientific board, Baltic Sea Science Congress, Helsingfors 2003 och 

Rostock 2007. 

Extern granskare av doktorsavhandling vid University of Turku, Finland, 2010. 

INBJUDEN FÖREDRAGSHÅLLARE 

Föredrag Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, 1999 

Föredrag Geologiska institutionen Lunds universitet, 1999 

Föredrag System ekologiska institutionen, Stockholms universitet, 2003 

Föredrag Geologiska institutionen Lunds universitet, 2007 

SAMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET 

Geologinsdag, poster, föreläsning och utställning för allmänheten, Institutionen för 

geovetenskaper, Uppsala universitet, 2002, 2003. 

Intervju för rekryteringsannons Uppsala universitet. Publicerad i Metro och 

Stockholm tunnelbana, Mars-April 2003. 

Folkuniversitetet, öppen föreläsning, Södertörns högskola, ”Döda bottnar inget 

nytt”, Oktober 2004. 

SVT Kunskapskanalen, Vetenskapslandet, sändes 16 Mars, 2005, ”Alger avslöjar 

hur Östersjön mår”, kan även ses på 

http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=86011 

Folkuniversitetet, öppen föreläsning, Södertörns högskola, ”Ytterligare en 

pusselbit i klimatfrågan – en reseberättelse från Kamtjatka”, november 2005. 

Naturvårdsverket Stockholm, föredrag med titeln “Defining reference conditions 

for coastal areas in the Baltic Sea for the Water Framework Directive”, 2005 

Gästföreläsning för SSAG (Svenska sällskapet för antropologi och geografi), 

”Kamtjatka - ett eldorado för forskning och äventyrsturism”, februari 2006. 


14(61)

Bilaga E 

Forskningspresentation för Unga forskare, Södertörns högskola 13 mars 2007 

Forskningspresentation Öppet hus, Södertörns högskola 14 mars 2007 

Intervju för forskningspresentation Södertörns högskolas hemsida, juni 2007 

Intervju för forskningspresentation i Teknik och vetenskap, augusti 2007 

Inbjuden till Fria gymnasieskolan i Haninge för att hålla en forskningspresentation 

om Östersjöns miljö, maj 2008 

EDUCATION 

Magisterexamen 1992 i Kvartärgeologi, Kvartärgeologiska institutionen, 

Stockholms universitet. 


15(61)

Bilaga E 

MAGNUS BOSTRÖM (DOCENT) 


Magnus Boström 



E-mail magnus.bostrom@sh.se 

Titles 

Associate Professor, Sociology, Stockholm University, 2005 06 13 

Ph D in Sociology, Stockholm University, 2001 04 18 (title of diss: Miljörörelsens 

mångfald, Supervisor: Göran Ahrne) 


Lecturer in environmental science, School Life Sciences, Södertörn University 

College, From May 2007 


SCORE (Stockholm Centre for Organizational Research), Stockholm 

University/Stockholm School of Economics, 1997 09 01 – 2007 10 31 

Research Assistant, 2001 01 01 – 2001 03 31 

Research Fellow, 2001 04 01 – 2007 10 31 

Research Leader, 2006 04 01 – 2007 10 31 



Natasja Börjeson in the project Chemicals in textiles, Södertörn University and 

Linköping University (Tema Vatten), from April 2009 

Co-supervisor 

Lars Friberg, Research Fellow at Chair of International Politics 

Potsdam University, Berlin, from December 2008 


FORSKNINGSPROJEKT 

”Kemikalier och textilier: hantering av miljö- och hälsorisker hos varor med 

komplicerade produktkedjor” (ÖSS 2009-2011, Magnus Boström project leader) 

“Environmental Risk Governance of the Baltic Sea” (Bonus and ÖSS, 2009-2011, 

Michael Gilek project leader) 

”Kemikalier i textilier: hantering av miljö- och hälsorisker hos varor med 

komplicerade produktkedjor” (planning grant, ÖSS, 2008) 

“Kemikalier i textilier” KK-stiftelsen (etableringsprojekt) 2008. (Magnus Boström 

project leader) 

”Environmental Governance in the Baltic Sea Region” planning grant, ÖSS; 2007 – 

2008 (with Michael Gilek). 

”The Missing Pillar: Incorporating the social dimension in transnational 

sustainability projects” funded by Formas, 2007 - 2009 (Magnus Boström project 

leader) 


16(61)

Bilaga E 

”Hidden power struggles – organizing private authority”, funded 

by VR 2005 – 2008 (with Kristina Tamm Hallström) 

With M. Micheletti, main arranger of ”2 nd International Seminar on Political 

Consumerism”, Oslo, 26-29 augusti 2004, funded by the Nordic Council of 

Ministers and VR 

“Challenges to green consumerism: International comparisons of food labelling, 

forest certification and green mutual fonds”, funded by Formas 2003-2007 (Mikael 

Klintman project leader) 

”Green political consumerism in light of knowledge uncertainty and diversified 

environmental ideals” funded by VR 2003 – 2007 (with Mikael Klintman) 

”The new regulation” funded by RJ 2001 – 2004 (Nils Brunsson programme 

leader) 

ANDRA FORSKNINGSRELATERADE UPPDRAG 

Opponent vid slutseminarium på Sophie Werkös avhandlingsmanus, 

företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet, 2006 08 31. 

Opponent på Cecilia Jonssons lic-avhandling, ”Frivilligorganisationer i en 

organisatorisk glesbygd. En studie av socialt inriktade frivillighetsorganisationers 

uppkomst och etablering i en kommunal kontext” Institutionen för 

samhällsvetenskap, Växjö Universitet, 2006 09 29. 

Sakkunniguppdrag RJ (1 ansökan 2007) 

Sakkunniguppdrag VR (1 ansökan 2008) 

Sakkunniguppdrag för post-doc tjänst (fo-ass 5 år) för Centrum för forskning om 

urbana och regionala studier (CUReS) vid Örebro Universitet 

Opponent vid slutseminarium på Karina Tillings avhandlingsmanus, Mälardalens 

Högskola, Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling, Västerås 2008 06 

18 

Opponent vid mittenseminarium på Joakim Sparfs avhandlingsmanus, 

Mittuniversitetet, Östersund 2008 10 30 

Opponent på doktorsavhandling, Madeleine Johanssons avhandling, ”Barriärer och 

Broar. Kommunikativa villkor i det Svenska miljömålsarbetet.” Tema Vatten i 

natur och samhälle, Linköpings Universitet, Norrköping 2008 12 19 

Referee för Social Movement Studies, Environmental Values, Scandinavian Political 

Studies, Nordiske Organisatjonsstudier, Aquatic Conservation, Geoforum, Journal 

of Consumer Policy, Journal of Environmental Policy and Planning, Environmental 

Politics, British Journal of Sociology, Acta Sociologica, Journal of Natural 

Resources Policy Research 

Huvudarrangör, med Michele Micheletti, för 2nd International Seminar on Political 

Consumerism, Oslo, 26-29 augusti 2004 som finansierades av Nordiska 

Ministerrådet och Vetenskapsrådet. Övriga medverkande arrangörer var Andreas 

Follesdal, Mikael Klintman och Mads Sorensen. 

Ledamot i betygsnämnd vid disputation, 23 maj, 2006, Företagsekonomiska 

institutionen, Stockholms universitet. Avhandling av Göran Beckius, Företagsetik : 

en studie av etiskt organiserande i några svenska företag 


17(61)

Bilaga E 

Co-organizer of Subtheme 20: Organizing Accountability at 22nd EGOS 

Colloquium - July 6 - 8, 2006 'The Organizing Society': (with Christina Garsten, 

Bas Koene, Christopher Gray). 

Co-convenor of subtheme on “Political Consumption” at the conference “Towards a 

new consumer”, Helsingfors, 3-5/10 2007 (arr: Nordic Council of Ministers) (with 

Visa Heinonen) 

Co-organizer of the Nordic workshop “Can consumers save the world? Everyday 

food consumption and dilemmas of sustainability” in Helsinki, June 2008. 

Ledamot i betygsnämnd vid Anders Johanssons doktorsavhandling, ’Biopolitics & 

Reflexicity.. A Study of GMO Policymaking in the European Union’ Tema Teknik 

och social förändring, Linköpings Universitet, 2009 04 17. 

Framträdanden i media 

Föredrag i plenum om politisk konsumtion på SNFs höstkonferens ”Makten över 

miljömärkningen. Vem ska bestämma – konsument eller producent” 2004-11-12, 

Stockholm. Sändning i SVT24 

Intervjuad för kunskapskanalen om miljörörelsen för Temaserien eldsjälar och 

provokatörer, sändning i kunskapskanalen 2006 04 25. 

Intervjuad i Finsk (svensktalande) radio 2007 10 04 om miljömärkning. 


18(61)

Bilaga E 

MICHAEL GILEK (DOCENT) 


Michael Gilek 



E-mail michael.gilek@sh.se 

Titles 

Associate Professor (Docent) in Ecology (especially Ecotoxicology), 2004 

(Södertörn University) 

PhD in Zoology (Aquatic Ecology) received in April 1996 at the Dept of Zoology, 

Stockholm University, Sweden. Title: Bioaccumulation and Cycling of Hydrophobic 

Organic Contaminants by Baltic Sea Blue Mussels, Mytilus edulis L. (prof Nils 

Kautsky – supervisor) 


Research leader at CBEES (Center for Baltic and East European Studies). 2005- 

2011 (50%) 

Senior lecturer (Högskolelektor) in Ecology at Södertörns University College 2001- 

. (30% research time + possibility to expand research time with external funding) 

Member of the Steering Committee of the Stockholm University Marine Research 

Centre, 2009-2012 

Member on scientific reference committee on environmental issues in the Baltic 

Sea region appointed to help the Swedish International Development Cooperation 

Agency (SIDA - Baltic Sea Unit) develop their programme on the Environment in 

the Baltic Sea region. 2008- 

Director of the Environmental Science and Development Graduate School, 

Södertörn University College, 2006- 

Member of the Steering Committee of the Centre of Baltic and East European 

Studies. 2009-. 


Postdoctoral fellow (Forskarassistent) in Marine Ecotoxicology at the Dept. 

Systems Ecology, Stockholm University fall 1997-2001 

Researcher and project leader at the Dept of Systems Ecology, Stockholm 

University, Sweden. 1996-1997 



Halldora Skarphedinsdottir. PhD December 2002 Stockholm University. 

‘Development and field assessment of biomarkers in the dogwhelk (Nucella 

lapillus) and the viviparous blenny (Zoarces viviparous)’. I was main supervisor 

until 2001. From 2001, when I moved to Södertörn University College I became 

deputy supervisor. 

Linda Kumblad. PhD Thesis June 2004 Stockholm University. ‘Radionuclides in the 

Baltic Sea: Ecosystem models and experiments on transport and fate’. 

Maria Thorsson (2003-2008). Södertörn University College, (enrolled at Stockholm 

University). ‘Role of organic matter on the fate of contaminants in Baltic Sea 

benthic ecosystems’. Licentiate of Philosophy thesis defended 2008 (Stockholm 

University). (Acting main supervisor but not formally owing to rules at Stockholm 

University). 

Linda Schenk (2006- ). Södertörn University, enrolled at the Royal Technical 

University. ‘Regulating Chemicals in the Baltic Sea Area: Science, Politics and the 


19(61)

Bilaga E 

Media’. Licentiate of Philosophy thesis defended 2009 at Royal Technical 

University KTH (Acting main supervisor but not formally owing to rules at Royal 

Technical University KTH). 

Oksana Udovyk (2009-). Södertörn University enrolled at Linköping University. 

‘Environmental Risk Governance of the Baltic Sea’. (Acting main supervisor but 

not formally owing to rules at Linköping University). 

Deputy supervisor to PhD students (biträdande handledare för forskarstuderande) 

Magnus Breitholz, PhD thesis 2002 Stockholm University. ‘Ecotoxicological 

assessment of chemicals by sub-chronic and chronic tests with copepods’. 

Johan Persson, PhD June 2003. Stockholm University. ‘The importance of organic 

carbon and soot carbon for the marine distribution of PCBs and PCDD/Fs’. 

Karolina Stark, Licentiate thesis May 2004 Stockholm University. ‘Accumulation of 

Cs-137 in a wetland ecosystem and radiation doses to frogs’. 

Kerstin Gustafsson, PhD June 2004 Stockholm University. ‘Uptake and toxicity of 

brominated flame retardants and pesticides: Studies on littoral organisms and 

model communities’. (acted as main supervisor 1999 to 2001, and then as deputy 

supervisor owing to my move to Södertörn University) 


MAIN CURRENT RESEARCH INTERESTS 

Environmental risk governance: Specific topics – (i) regulation of chemicals, (ii) 

role of risk assessments in the regulation of chemicals, (iii) environmental risk 

governance of the Baltic Sea; (iv) managing chemical risks connected with textiles 

ECOtoxicology. Specific topics: (i) role of benthic organisms in the transport of 

pollutants, (ii) exposure, impact and risk assessment of pollutants, (iii) 

extrapolation and relevance of endpoints and test methods. 

SCIENTIFIC REVIEWER 

Reviewer of research proposals sent FORMAS, Netherlands Organisation for 

Scientific Research, International Foundation of Science 

Reviewer of manuscripts sent to a number of journals including: Mar. Ecol. Prog. 

Ser., Aquat. Toxicol., Estuarine, Coastal and Shelf Science, Oikos, Mar. Pollut. 

Bull., Ambio, Environ. Pollut., Chemosphere, The Western Indian Ocean Journal of 

Marine Sciences, J. Great Lakes Res. 

Scientific reviewer on a report defining reference organisms for use in assessing 

risks of ionising radiation to the environment. 2006. ICRP (the International 

Commission on Radiological Protection). 

Member of the Editorial Committee of the scientific journal ‘Baltic Worlds’. 

MEMBER OF EXTERNAL EVALUATION COMMITTEES 

Björne Olsson, 1998. Fil. Lic in Marine Ecotoxicology, SU. 

Britta Eklund, 1998. PhD in Marine Ecotoxicology, SU. 

Tina Elwing, 1999. Fil. Lic in Marine Ecotoxicology, SU. 

Lars Byrén. 2001. Fil. Lic in Marine and Brackish Water Ecology, SU. 

Örjan Karlsson.2001. PhD in Marine Ecology, GU. 

Ellen Bruno. 2002. Fil. Lic in Marine Ecotoxicology, SU. 

Jason Van Tassel. 2002. Fil. Lic in Marine and Brackish Water Ecology, SU. 

Lars Byrén. 2004. PhD in Marine and Brackish Water Ecology, SU. 

Björn Källström. 2006. PhD in Marine Ecology, GU 


20(61)

Bilaga E 

Ulrika Dahl, 2008. PhD in applied Environmental Science, SU (committee stand-in) 

Bodil Widell, 2009. PhD in applied Environmental Science, SU (committee standin) 

Dan Wilhelmsson. 2009. PhD in Zoological Ecology. SU 

HOSTING OF POST DOCTORAL RESEARCHERS IN THE RESEARCH GROUP 

Clare Bradshaw 2005-2006 (50% part time). PhD at Edinburgh, UK. Research 

project ‘Biological transfer and availability of particulate organic carbon and 

contaminants in the coastal Baltic ecosystem’. Östersjöstiftelsen 

Kerstin Gustafsson 2006 (50% part time). PhD at Stockholm University. Research 

project ‘Biological transfer and availability of particulate organic carbon and 

contaminants in the coastal Baltic ecosystem’. Östersjöstiftelsen 

Katarzyna Smolarz 2007 (11 months full time). PhD at Gdansk Univ, Poland. 

Research project ‘Toxicological threat of polluted northern and southern areas of 

the Baltic Sea for marine bivalves’. Post-doc stipend from the Foundation for 

Polish Science. 

Simo Laakonen 2008 (2 months full time) Visiting professor from Helsinki 

University, Finland. Visit funded by the Centre for Baltic and East European 

Studies, Södertörn University. 

Kristine Kern 2007-2008 (10 months full time).Visiting professor previously at 

University of Minnesota, USA. Personal stipend to prof Kern from the Humboldt 

Stiftung. 

Johnny Rodin, (2009-2011). Two-year post-doc at the Centre for Baltic and East 

European Studies, Södertörn University. ‘Demographic patterns in Russia and 

Ukraine in an East European Context’. 

INTERACTION AND COOPERATION WITH EXTERNAL ACTORS 

Research: Several research my project as specified above have either included a 

reference committee including experts from NGOs, private and public organisation 

or have been planned and conducted in participation with Consultancy firms, 

NGOs or private/public organisations. 

Invited expert: I have on several occasions been invited to give presentations or 

act as expert on conferences and seminars arranged by NGOs, consultancy firms 

or public organisations such as the Swedish Environmental Protection Agency and 

the Finnish Academy of Science. 

Member of external steering committees and scientific reference committees as 

specified above. 

Arrangement of several international conferences, workshops and roundtables 

with representatives from academia, NGOS, private and public organization: 

Skydd av miljön från joniserande strålning. Research workshop with 

representatives from academia and Swedish authorities. Stockholm University, 

January 10, 2001. (in Swedish) 


21(61)

Bilaga E 

Pharmaceuticals in the environment. Conference with representatives from 

Swedish academia, authorities, industry and NGOs. Södertörn University College, 

October 12 2005. (In Swedish). 

Change and Sustainability in the Baltic Sea Area. Michael Gilek organised and coordinated 

this international conference as well as the included workshop on ‘Large 

Scale Environmental Risks’. Centre for Baltic and East European Studies at 

Södertörn University College, November 20-21, 2006. 

Regulating Chemical Risks: Science, Politics and the Media. Michael Gilek 

organised and co-ordinated this international conference (together with Eriksson, 

J and C. Rudén). Arranged in Stockholm by Södertörn University College, KI and 

KTH, August 16-17, 2007. Ca 80 participants from academia, NGOs, private and 

public organisations 

Chemicals in textiles. Roundtable discussions with various stakeholders 

(researchers, industry, NGO, authorities). Södertörn University College and 

Naturskyddsföreningen, Stockholm January 17 and March 7 2008. (In Swedish). 

Coping with Uncertainty: a multidisciplinary research conference on risk 

governance in the Baltic Sea region. November 2009, Stockholm. Ca 80 

participants from academia, NGOs, private and public organisations 

Invited speaker and lecturer at other universities in Sweden and abroad (Poland, 

Latvia, Russian Federation, Costa Rica, Thailand) as well as at Swedish schools 

GRANTS 

Development of Research in Environmental Governance. 2010- . 

Östersjöstiftelsen. 2.2 MSkr per year. M. Gilek project leader 

Environmental Risk Governance of the Baltic Sea (RISKGOV). 2009-2011. 

BONUS+ ca 1 MSkr per year. M. Gilek project leader and coordinator of 

international project consisting of partners from Finland, Germany, Poland and 

Sweden. 

Environmental Risk Governance of the Baltic Sea (RISKGOV). 2009-2011. 

Östersjöstiftelsen. 1.7 MSkr per year. M. Gilek project leader. 

Chemicals in textiles: managing health and environmental risks of products with 

complex product chains. 2009-2012. Östersjöstiftelsen . Boström project leader. 

1,2 M Skr per year. 

Development of Environmental Governance of the Baltic Sea. 2007-2008. 

Planning grant from The Foundation for Baltic and East European Studies 

(Östersjöstiftelsen). 1 M Skr. M. Gilek together with M. Boström project leaders. 

Regulation of Chemicals in Europe. 2005-2007. Funded by FORMAS. 0.4 Mkr per 

year. M. Gilek project leader. 

Regulation of Chemicals in the Baltic Sea Area: Science, Politics and the Media. 

2006-2008. Funded by the Foundation for Baltic and East European Studies 

(Östersjöstiftelsen). 1.0 Mkr per year. M. Gilek project leader. 

Improved risk assessments of contaminated sites: ecotoxicological priorities. 

2004. Funded by the Swedish EPA. Celia Jones –Kemakta AB (project leader). 


22(61)

Bilaga E 

0.63 M Skr. (M. Gilek head of ecotoxicological risk characterization sub-package). 

Phase 2 (2005-2008) is under application 

Environmental Risks from Ionising Contaminants: Assessment and Management 

(ERICA). Funded by the Sixth Framework Programme of the European Atomic 

Energy Community (EURATOM). 2004-2007. Södertörn University College (M. 

Gilek project leader) was one of approximately 15 partners and work with risk 

characterisation. Approx. 0.2 MSkr per year. 

Biological transfer and availability of particulate organic carbon and contaminants 

in the coastal Baltic ecosystem. 2003-2006. Funded by the Foundation for Baltic 

and East European Studies Östersjöstiftelsen. 0.55 Mkr per year. M. Gilek project 

leader. 

Framework for Assessment of Environmental Impact (FASSET). 2000-2003. 

Funded by the Fifth Framework Programme of the European Atomic Energy 

Community (EUROATOM). M. Gilek (subproject leader) was assistant contractor to 

the Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co with a budget of approx. 0.3 

MSkr per year. 

Transport and fate of radionuclides in coastal areas of the Baltic Sea: An 

ecosystem approach.1999-2003. Funded by Swedish Nuclear Fuel and Waste 

Management Co. M. 0.45 MSkr per year. Gilek (project leader). 

Uptake, depuration, and ecophysiological effects of hydrophobic organic 

contaminants in Baltic Sea blue mussels. 1995-1998. Funded by the Swedish EPA. 

0.2 MSkr per year. M. Gilek (project leader), M. Björk, and N. Kautsky. 


23(61)

Bilaga E 

MATS GRAHN (DOCENT) 


Mats Grahn 

Molecular Ecology, School of Life Sciences, Södertörn University 

41 89 Huddinge, Sweden. 

Phone: +46 (0)8 608 4729 

Fax: +46 (0)8 608 4510 

E-mail: mats.grahn@sh.se 

Titles 

Senior lecturer (docent) at the department of animal ecology at Lund University 

1998. 

Fil. dr. (PhD) in Animal Ecology at Lund University 1992 with the thesis: Intraand 

intersexual selection in the pheasant Phasianus colchicus under supervision 

by Torbjörn von Schantz. 


Senior lecturer in evolutionary genetics. Permanent position at School of Life 

Sciences, Södertörn University 1998-. 

Member of the board for Faculty of Natural Science Södertörn University 2003- 

Vice dean for faculty of natural sciences at Södertörns University 2006-. 


Fellowship for post graduate studies at the department of Animal Ecology, Lund 

University 1987-1992. 

Lecturer in ecology (lektor) at the department of Animal Ecology, Lund University 

in 1992-1993 (temporary position for 7 months, half-time). 

Post doctoral fellowship from P. E. Lindahls' foundation, The Royal Swedish 

Academy of Science (KVA), for research in molecular population biology at the 

Wallenberg Laboratory, Lund University, 1993. 

Post doctoral fellowship from the Swedish Council for Forestry and Agricultural 

Research (SJFR) for research at the Center of Mammalian Genetics, Dept. of 

Pathology, University of Florida, Gainesville, 1993-1994. 

Assistant professor (forskarassistent) in the project ”Ecology of MHC variation in 

Arctic charr; Importance of mate choice, inbreeding and diseases” supported by 

SJFR, at the department of Animal Ecology, Lund University 1994-1998. 


Ph D thesis (main supervisor) 

Lars Forsberg 2008. Genetic Aspects of Sexual Selection and Mate Choice in 

Salmonids. Department of Population Biology, Uppsala University 

Petra Souter 2007. Causes and consequences of spatial genetic variation in two 

species of scleractinian coral in East Africa: Levels of genetic differentiation and 

intraspecific diversity of Pocillopora damicornis and Platygyra daedalea. 

Deparment of Zoology, Stockholm University 

Ph D thesis (deputy supervisor) 

Johanna Gardeström 2008. Coping with environmental stress: from the individual 

and population perspective. Department of Systems Ecology, Stockholm 

University 

Robert Ekblom 2004. Immunoecology of the Great Snipe (Gallinago media): 

Mate Choice, MHC Variation, and Humoral Immunocompetence in a Lekking Bird. 

Department of Populatio Biology, Uppsala University 


24(61)

Bilaga E 

Jakob Lohm 2002. MHC and genomic diversity in Atlantic salmon (Salmo salar L.). 

Department of Animal Ecology Lund University. 

Åsa Langefors 1999. Genetic variation in Mhc class II B in Atlantic salmon: 

evolutionary and ecological perspectives. Department of Animal Ecology Lund 

University. 

Supervision of post doc 

Johan Nilsson, 2006-2008, Södertörn University (in collaboration with A. Wright) 

COLLABORATORS 

Current collaborators 

Jacob Höglund Uppsala Univ, Staffan Bensch Lund Univ, Allan Chen Acadmica 

Sinica Taiwan, Sadri Said Univ Dar es Salaam, Tanzania. Shakil Visram, Cordio- 

EA, Mombasa Kenya 

Previous collaborators 

Wayne Potts (1992-1995; University of Florida, USA), Scott Edwards (1992-95; 

University of Florida, USA). 

GRANTS 

Genetic connectivity of fish and coral populations and its implications for the 

management and design of effective marine protected areas. Sida/SAREC for 

2003-2009. 

Molecular mechanisms for recent acquisition of alternative winter-migration 

behavior in songbirds of the Baltic Sea Region. ÖSS for 2009-2011, in 

collaboration with Anthony Wright. 


25(61)

Bilaga E 

MONICA HAMMER (DOCENT) 

CONTACT INFORMATION 

Monica Hammer 

School of Life Sciences 

Södertörn University 

S141 89 Huddinge, Sweden 

Monica.hammer@sh.se 

TITLES 

Associate Professor (Docent) in Natural Resources Management, January 2006 

(Södertörn University) 

PhD in Natural Resources Management. Department of Systems Ecology, 

Stockholm University 1994. Title: Natural and Human-made Capital 

Interdependencies in Fisheries-. Examples from the Baltic Sea. (Professor AnnMari 

Jansson, supervisor) 

EDUCATION 

Doctor of Philosophy in Natural Resources Management at the Department of 

Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm Sweden. Supervisor: Prof. 

AnnMari Jansson. Title: Natural and Human-made Capital Interdependencies in 

Fisheries -Examples from the Baltic Sea. 1994. 

2-years in Biology, with emphasis on Ecology (80 p.) Stockholm University, 

Stockholm, Sweden. 1988. 

Bachelor in Economics and Business Administration, Economics, (civilekonom) 

Stockholm School of Economics, Stockholm, Sweden.1986. 

English 20 points Gothenburg University, Gothenburg.1978. 

CURRENT POSITIONS 

Senior lecturer (Högskolelektor) in Natural Resources Management at Södertörn 

University (2003-) 

Director of the Bachelor and “Magister” program, Environment and Development 

at Södertörn University (2004-) 

Member of the Environmental Science and Development Graduate School Board, 

Södertörn University (2006-) 

Member of the Södertörn University Board (2007-) 

PREVIOUS POSITIONS 

Stockholm University, Stockholm Sweden. Research assistant (50%, 6 months) 

1985. 

Svenska Ostkustfiskarenas Riksförbund, (Swedish East Coast Fishermen's 

Association). Expert Adviser, (50%, 2 months). 1986. 


26(61)

Bilaga E 

Stockholm University, Stockholm, Sweden. Research assistant (75%) 1985- 

1988.. Mainly in the research project: Ecological/Economic Models of Natural 

Resource Use in Systems of Varying Time and Spatial Scales. The Swedish Natural 

Sciences Research Council. Project leader: AnnMari Jansson. 

Stockholm University, Stockholm, Sweden 1988. - 1994, researcher 

(doktorandtjänst, projektassistent) mainly in the projects: Environmental Changes 

and Fisheries in the Baltic Sea from an Integrated Ecological/Economic 

Perspective. Principal Investigator (with AnnMari Jansson). 1988-1990. The Bank 

of Sweden Tercentenary Foundation. 

The Seas as Common Property Resources - An Ecological, Economic Analysis of 

the Human - Nature Relation on Different Scale Levels. Principal Investigator (with 

AnnMari Jansson). 1991-1995. The Swedish Council for Planning and Coordination 

of Research. 

Askö Laboratory and the Department of Systems Ecology, Stockholm University. 

Various comissions as a PhD student: (student representative in the Directory 

Board of the Department of Systems Ecology, Responsible for library (including 

purchases and subscriptions) at Systems Ecology. Member of the Science Faculty 

Library Committee.) 1988-1993. 

Stockholm University, Stockholm, Sweden. Research Associate (Forskarassistent) 

(75% funded by SJFR). 1995 -1997. 

Stockholm University, Department of Systems Ecology. Director of Studies 1995- 

2000. 

Director of Studies in Ecology at the Department of Basic Biology Education, 

2000- 2001. 

Faculty Committee (Handledarkommitté) at the Department of Systems Ecology, 

Stockholm University. 1995-2003. 

Teaching Committee at the Department of Basic Biology Education (BIG), 

Stockholm University, 1995 -2001. 

Program Director, Masters (1 year, magister) program in Environmental 

management and auditing. Centre for Research on Natural Resources and the 

Environment (CNM). Stockholm University 2000- 2002. 

Stockholm University, Stockholm, Sweden. Department of Systems Ecology. 

Natural Resources Management. Research Associate (Forskarassistent) 1997- 

2002. Funded by Formas. 

Stockholm University, Stockholm, Sweden. Centre for Research on Natural 

Resources and the Environment and Department of Systems Ecology. Project 

leader. 2002 - 2003.02.28. 


Cecilia Holmlund. (Fil. Lic. 2003). Ecosystem Approach for an Adaptive 

Management of the Baltic Sea Archipelago Fisheries. Assisting supervisor: Prof. 

Carl Folke. From March 2003, when I started at Södertörn University, deputy 

supervisor. 

Maria Tengö. (PhD, Dec. 2004). Local agricultural systems in East Africa from an 

ecosystem perspective - linking ecosystem processes and human adaptiveness. 


27(61)

Bilaga E 

Assisting supervisor: Prof. Carl Folke. From March 2003, when I started at 

Södertörn University, deputy supervisor. 

Maria Åqvist-Almlöv. (Fil. Lic. 2005) Matching Ecosystem Processes and 

Management systems: Building adaptive capacity in the Baltic Sea Archipelago. 

Assisting supervisors; Prof. Carl Folke, Prof. Thomas Elmqvist. 

Sofia Eriksson. (PhD-candidate, Fil. Lic. 2008). Linking management and feedback 

across scales in social-ecological systems. Examples from forest ecosystems. 

Assisting supervisor Dr. Helle Skånes, Dep. of Geography and Quatenary Geology, 

Stockholm University. 

Frida Franzén (PhD-candidate). Acting main supervisor, but not formally due to 

KTH regulations, in collaboration with Ass. Prof. Berit Balfors. Land and Water 

Management. KTH Royal School of Technology. 

Dan Warghagen (Fil. Licentiate candidate). Acting main supervisor, butr not 

formally due to SU regulations, in collaboration with Dr. Helle Skånes, Dep. of 

Geography and Quatenary Geology, Stockholm University. 

Main supervisor for ca 40 Masters and Honors Thesis projects. 

Professional experience, incl. popular communication 

REFEREE AND EDITOR OF PERIODICALS: 

Referee of manuscripts in scientific journals: Ecological Economics, Elsevier 

Science B.V, Amsterdam, Ecology & Society; Marine and Freshwater Research 

CSIRO Publishing. 

Contributions from the Askö Laboratory, editor, 1989 - 1991. 

EXPERT ADVISOR 

The Swedish Scientific Council for Biodiversity Conservation. (Svenska 

Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Government Advisory Council on the 

UN Convention on Biodiversity, CBD). 1997-2006. In particular, the issue of 

defining and implementing an ecosystem approach for conservation of biodiversity 

in CBD. In this respect I was one of 15 international experts formulating the 

ecosystem approach principles in CBD (UNEP/CBD/COP/4/Inf.9) and follow up 

meetings in Oslo, Norway June 1998 (invited speaker and session chairman), 

Vilm, Germany, November 1998 (invited speaker) and Trondheim, Norway 

September 1999 (plenary session chairman). In 2000, 2001, and 2003 I was part 

of the Swedish delegation as expert in the SBSTTA Meeting of the Convention on 

Biodiversity in Montreal, Canada. In February 2004, I was part of the Swedish 

delegation as expert in the Conference of the Parties meeting (COP7) in Kuala 

Lumpur, Malyasia. 

WWF (World Wildlife Fund) Expert Committee on Coastal and Sea Ecosystems, 

Stockholm. Deputy Committee member. 2001–2002. 

COMREC (Centre for Research on the Coastal Zone) at Södertörn University 

College.Board member. This centre focuses on initiating and coordinating research 

and education in the Baltic Sea and the East African regions. 2002- 


28(61)

Bilaga E 

Invited guest scientist: Invited by Prof. Susan Hanna to the Department of 

Agricultural and Resource Economics, Oregon State University, Oregon, USA. Two 

weeks, October, 1995. 

OPPONENT AND MEMBER OF EXTERNAL EVALUATION COMMITTEES 

Carl Rova, Licentiate Thesis in Political Science, Luleå tekniska universitet. 

December10, 1999. Opponent. 

Maricela de la Torre Castro. Licentiate thesis in Natural Resource Management. 

Department of Systems Ecology. Stockholm University. March 5, 2004. Opponent. 

Lars Vallin, Licentiate Thesis in Systems Ecology. Department of Systems Ecology, 

Stockholm University. June 3, 1996. Member of examination committee 

Åsa Jansson, Licentiate Thesis in Natural Resources Management, Department of 

Systems Ecology, Stockholm University. December 1997. Member of examination 

committee. 

Patrik Rönnbäck, Licentiate Thesis in Natural Resources Management. Department 

of Systems Ecology, Stockholm University. 1999. Member of examination 

committee. 

Patrick Fox, Licentiate Thesis in Natural Resources Management, Department of 

Systems Ecology, Stockholm University. April 23, 2001. Member of examination 

committee. 

Christina Halling, Licentiate Thesis in Marine Ecotoxicology, Department of 

Systems Ecology, Stockholm University. December 10, 2001. Member of 

examination committee. 

Fredrik Moberg, Doctoral Thesis in Natural Resources Management, Department of 

Systems Ecology, Stockholm University. Stockholm. June 5, 2001. Member of 


Christina Halling, Doctoral Thesis in Systems Ecology, Department of Systems 

Ecology, Stockholm University. Stockholm. April 2, 2004. Member of examination 

committee. 

Miriam Huitric, Doctoral Thesis in Natural Resources Management, Department of 

Systems Ecology, Stockholm University. Stockholm. June 7, 2004. Member of 


Carl Rova, Doctoral Thesis in Political Sciences. Department of Business 

Administration and Social Sciences, Division of Political Sciences. Luleå University 

of Technology. Luleå. December 10, 2004. Member of examination committee. 

Maria Håkansson. Doctoral Thesis in Regional Planning. KTH Architecture and the 

Built Environment. Department of Infrastructure, Unit of Urban Planning. KTH. 

Stockholm. April 29, 2005. Member of examination committee. 

Karin Ahrné. Doctoral Thesis in Natural Resources and Agricultural Sciences. 

Department of Ecology. Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). 

Uppsala. May, 28, 2008. Member of examination committee. 


29(61)

Bilaga E 

ORGANIZATION OF SCIENTIFIC CONFERENCES AND WORKSHOPS INCLUDING: 

Investing in Natural Capital: A Prerequisite for Sustainability 

The Second Meeting of the International Society for Ecological Economics. 

Stockholm, August 3-6, 1992. Funded by grants from the Swedish Council for 

Planning and Coordination of research (FRN), The City of Stockholm, The Swedish 

International Development Authority (SIDA), The Swedish Council for Forestry 

and Agricultural Research (SJFR), The National Swedish Environmental protection 

Board (SNV), Stockholm University, Vattenfall-Sweden, Alba -Langenskiöld 

Foundation, The Copernicus Programme, The Beijer International Institute of 

Ecological Economics, The International Society for Ecological Economics (ISEE). 

With AnnMari Jansson and Carl Folke. 

Sustaining Our Life-Support System into the Third Millenium. The Second 

Wallenberg Conference on Integrating Ecology and Economics, Grand Hotel 

Saltsjöbaden. August 7-8, 1992. Supported by grants from the Marcus Wallenberg 

Foundation for International Cooperation in Science. With AnnMari Jansson and 

Carl Folke. 

Symposium for a Living Archipelago Area, Skärgårdssymposiet, Åland. August, 

1990. Organized by Skärgårdsstiftelsen och Nordiska Ministerrådet (The Nordic 

Council). Member of the Planning Committee. 

Integrated Baltic Archipelago Assessment (INTEBARA )- Towards Sustainability in 

the Archipelagoes of Stockholm, Åland, South-West Finland and Estonia. 

International workshop for a joint international research program on the Baltic 

Archipelago Sea area inviting some 25 participants. Sponsored by INTERREG II 

and Stockholm County. Nagu, Finland. 9-11 June, 1997. Together with AnnMari 

Jansson and Cecilia Holmlund. Local organizer: Martin Öhman, Skärgårdshavets 

biosfärsområde. Nagu. Finland. 

Workshop within the INTEBARA program with 12 specially invited participants 

from Finland, Sweden and Estonia. Askö Marine Research Centre, Askö, Trosa. 21- 

22 August 1997. Together with AnnMari Jansson and Cecilia Holmlund. 

Workshop for planning of cooperative transdisciplinary research on the Baltic 

Archipelago areas. Stockholm University, Stockholm 1998.09.07. Invited 

participants from Sweden, Finland and Åland. (Together with Cecilia Lindblad, 

Dep. of Botany, Stockholm University). 

Past & Future. Ten- Year Jubilee Conference of the Foundation for Baltic and East 

European Studies. Södertörn University College September 23-25, 2004. 

Environment stream coordinator and member of publication committee. 

Sustainability and Change in the Baltic Area. Discussant, plenary chair, and 

organizer of workshop. Södertörn University College, November 20-21, 2006. 

Invited speaker and lecturer at other universities in Sweden and abroad, and in 

popular science and policy conferences, hearings and seminars including SNF, 

Ministry of Environment, Sweden, Ministry of Agriculture, Sweden, UN Convention 

on Biodiversity, and radio and newspaper interviews. 

PROJECT LEADER OF EXTERNALLY FUNDED RESEARCH PROJECTS 

Project leader. Feedback Links Between Ecological and Socio-Economic Diversity - 

Barriers and Bridges for Sustainable Use of Coastal Sea Fisheries Resources. 

Swedish Council for Forestry and Agricultural Research (SJFR) 1995 - 1998). 


30(61)

Bilaga E 

Book Project: introductory textbook in Ecological Economics coauthored with Prof. 

Ing-Marie Gren and Dr. Tore Söderqvist. Funding from The Swedish Council for 

Planning and Coordination of Research (FRN). 

Project leader. Aquaculture in Stockholm, Åland and SW Finland archipelagoes: A 

comparison of environmental effects and socio-economic consequences. 

Miljövårdsfonden. Stockholms läns landsting. 1998.01.01- 1998.06.30 

Project leader (together with Dr. Cecilia Lindblad, Department of Botany, 

Stockholm University). Sustainable development in a living archipelago - a 

transdisciplinary framework for environmental planning. Miljövårdsfonden. 

Stockholms Läns Landsting. (July 1998 - June 2000). 

Project leader. From Commercial to Recreational Fisheries - Use Transitions and 

Ecosystem services. An Integrated Ecological, Socio-economic Perspective of the 

Archipelago Sea Fishery Resources. The Swedish Council for Planning and 

Coordination of Research (FRN). (January, 1998 - December 2000). 

Project leader. Local Agricultural Systems in East Africa from an Ecosystem 

Perspective - Linking Ecosystem Processes and Human Adaptiveness. 

(SIDA/SAREC). January 2000 – September 2004. 

Project leader. Förvaltning av skärgårdens fiskeresurser från ett socio-ekologiskt 

perspektiv – ekosystemtjänster och ekologisk kunskap. Konung Carl XVI Gustafs 

Stiftelse för Forskning och Utbildning. 2002 -2006. 

Project leader. An ecosystem approach to governance of social-ecological systems 

in transition - Case studies from the Baltic Sea region. Östersjöstiftelsen. 2005 – 

2009. 

Project leader: Ecosystems as common pool resources – Implications for building 

sustainable water management institutions in the Baltic Sea Region (ECOPOOL)in 

collaboration with KTH, Enveco, and Nordregio. Funded by Östersjöstiftelsen 

2008-. 

INVITED PARTICIPANT IN RESEARCH PROGRAMS AND PROJECTS INCLUDING: 

The Ecology and Economics of Biodiversity Loss. International research program 

coordinated by The Beijer International Institute for Ecological Economics. The 

Royal Swedish Academy of Sciences. 1990-91. 

Property Rights and the Performance of Natural Resource Systems international 

research program coordinated by the Beijer International Institute of Ecological 

Economics. The Royal Swedish Academy of Sciences. 1993-95. 

Risk Governance of the Baltic Sea. International research project coordinated by 

Södertörn University with partners from Finland, Germany, Poland and Sweden. 

2009-2011 

. 


31(61)

Bilaga E 

BJÖRN HASSLER (DOCENT) 



Björn Hassler 



Tel +46 8 608 4433 

Cell 070 208 56 91 

E-mail bjorn.hassler@sh.se 

Titles 

Associate professor (“docent”) in Environmental Science at Södertörn University, 

June 2009. 

PhD on Department of Water and Environmental Studies, Linköping University, 

December 2000. 


Senior researcher/lecturer in Environmental Science at the Department of Life 

Sciences, Södertörn University (2007-). 

Member of the Natural Science Faculty board, Södertörn University (2005-). 

Member of the Environmental Science and Development Research School Board 

(ESDGS) (2006-). 

Member of the board of the Program Committee of Environment and Development 

(2006-). 

Coordinator of the International Masters Program “Environmental science, 

communication and decision-making”(2006-). 


Assistant professor in Political Science at the Department of Life Sciences, 

Södertörn University (2004-2009). 

Researcher (“Forskarassistent”) at the Baltic and East European Graduate School 

BEEGS), Södertörn University (2003-2004). 

Researcher/Lecturer at the Department of Political Science, Södertörn University 

(2001-2003). 



Söderström, Sara (main supervisor): Marine transports and risk communication in 

a multi-actor system. PhD student in Environmental Science (enrolled September 

2009). 

Co-supervisor 

Saunders, Fred. The Ragged Edges of Participatory Mangrove Forest Management 

in Zanzibar. PhD student in Human Geography (enrolled September 2006). 


Senior researcher in the project Environmental Risk Governance of the Baltic Sea, 

hosted by the Department of Life Sciences, Södertörn University, funded by 

BONUS, and coordinated by Associate Professor Michael Gilek (2009-2011). 

Senior researcher in the project Preventing Environmental Emergencies: 

Competing Regimes Controlling Marine Pollution in the Baltic Sea, hosted by the 

Swedish Institute of International Affairs, financed by 

Krisberedskapsmyndigheten, and led by Professor Olav Fagelund Knudsen, (2004- 

2007). 


32(61)

Bilaga E 

Senior researcher in the project Local environmental administration – ecological 

and societal systems in interaction, hosted by Södertörn University, financed by 

the Baltic Sea Foundation, and led by Associate Professor Jan-Eric Mattson (2004- 

2007). 

Contracted by the Swedish Ministry of Environment on consultancy basis for 

commenting selected parts of the Swedish Government Official Report En 

Utvecklad Havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48), Slutbetänkande av 

Havsmiljöutredningen. Stockholm: Regeringskansliet (spring 2008). 

Contracted by the Swedish Ministry of Environment for analyzing state-level 

environmental cooperation issues in the Baltic Sea region (November 2003-April 

2004). 

Responsible (together with Associate Professor Jan-Eric Mattsson) for developing a 

comprehensive Environmental Science Research Strategy at the Södertörn 

University College (2003). 

Member of the research project “Democracy and societal change in the Baltic Sea 

region” led by Professor Elfar Loftsson (2001-2003). 

EDUCATION 

1989-1994: Undergraduate studies in Political science (major), Economics, Peace 

Research, Swedish language and Journalism at Umeå University, Uppsala 

University, Stockholm University, Linköping University. 

1995-2000: Graduate studies at the Department of Water and Environmental 

Studies, Linköping University including courses at the University of Michigan. 

2000, December: PhD from the Department of Water and Environmental Studies, 

Linköping University. 

GRANTS 

2009: Grant for organizing the research conference Coping with Uncertainty: A 

multidisciplinary research conference on risk governance in the Baltic sea region 

from FORMAS (200 000 SEK, APP. 20 000 EURO). 

2009: Grant for organizing and coordinating the international PhD Course 

Governing Environmental Risks in the Baltic Sea – Multidisciplinary Perspectives 

and Approaches from BONUS-EEIG (10 000 Euro). 


33(61)

Bilaga E 

MIKAEL HÄRLIN (DOCENT) 


Mikael Härlin 



E-mail mikael.harlin@sh.se 

Titles 

Docent i Systematik. Växjö universitet (Maj, 2000). 

PhD i zoomorfologi/systematik. Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet 

(April, 1996) 


Högskolelektor i systematisk zoologi (021001-present). Tillsvidareanställning vid 

Institutionen för Livsvetenskaper, Södertörns högskola. 


Universitetslektor i zoologi och systematik (980315-020930). 

Tillsvidareanställning vid Institutionen för Biovetenskaper, Växjö universitet. 

Postdok-stipendium (Oktober 1996-September 1997). Center for the History and 

Philosophy of Science, California Academy of Sciences, San Francisco, USA. 

Doktorandtjänst (1991-1996). Zoologiska Institutionen, Zoomorfologi, Göteborgs 

Universitet. 


Yann Bertrand (SH/GU): Title ”Relationships between nomenclature, phylogenetics 

and systematics”. Defended his thesis 24th September, 2008, Zoologiska 

Institutionen, Göteborgs universitet (2003-2008). 

Professional experience 

REFEREE-UPPDRAG 

Biological Journal of the Linnean Society 

Cladistics 

Coleopterist Bulletin 

Hydrobiologia 

Integrative and Comparative Biology 

Memoirs of the California Academy of Sciences 

Proceedings of the California Academy of Sciences 

Proceedings of the Royal Society of London, Series B 

Sarsia 

Symbolae Botanicae Upsalienses 

Systematic Biology 

Zoologica Scripta 

Zootaxa 


34(61)

Bilaga E 

FORSKNINGSVISTELSER UTOMLANDS 

Bangor, Wales (1990, 2 weeks, field work, nemerteans) 

Hurgadha, Egypt (1990, 2 weeks, field work, nemerteans) 

Svalbard, Norway (1991, 2 weeks, field work, nemerteans) 

Helgoland, Germany (1992, 2 weeks, field work, nemerteans) 

Stazione Zoologica “A. Dohrn”, Ischia, Italy (1993, 3 weeks, field work, 

nemerteans) 

Indonesia (1994, 2 months, field work, nemerteans) 

California Academy of Sciences, San Francisco (1 week, 1995) 

California Academy of Sciences, San Francisco (1 year, 1996-1997, postdoc) 

New England, USA (2002, 2 weeks, field work collecting beetles) 

BETYGSNÄMND VID DISPUTATIONER 

Arne Nygren: 

Malin Strand: 

Per Erixon: 

Cajsa Andersson: 

Morgan Kullberg: 

Erica Sjölin: 

Ida Envall: 

Helena Wiklund: 

”Autolytinae: molecules, morphology, and reproduction”. 

Tjärnö Marine Biological Laboratory, May 16, 2003. 

”Ribbon worm relationships (phylum Nemertea)”. 

Department of Zoology, Göteborg University, March 4, 

2005. 

”Phylogenetic support and chloroplast evolution in Sileneae 

(Caryophyllaceae)”. Department of Systematic Botany, EBC, 

Uppsala University, October 20, 2006. 

”Dating divergence times in phylogenies”. Department of 

Systematic Botany, EBC, Uppsala University, September 21, 

2007. 

”Molecular phylogenetics of mammals”. Department of Cell 

and Organism Biology, Division of Evolutionary Molecular 

Systematics, Lund University, November 9, 2007. 

”Tubificids with trifid chaetae: morphology and phylogeny of 

Heterodrilus (Clitellata, Annelida). Department of Zoology, 

Stockholm University/Natural History Museum. December 

14, 2007. 

”…”. Department of Zoology, Stockholm University/Natural 

History Museum, June 3, 2009. 

”Evolution of annelid diversity at whale-falls and other 

marine ephemeral habitats”. Department of Zoology, 

Göteborg University. September 25, 2009. 

BETYGSNÄMND VID LICENTIATEXAMEN 

Wessam Melik: 

”Detection strategies and molecular characterisation of tickborne 

encephalitis virus in Swedish Ixodes ricinus.” 

Department of Genetics, Microbiology and Toxicology, 

Stockholm University and School of Life Sciences, Södertörn 

University College, October 4, 2007. 

ORGANISATÖR AV INTERNATIONELLA KONFERENSER 

Thollesson M, Härlin M. 2002. Taxon names in the bioinformatic age: phylogenetic 

nomenclature and other alternatives. Workshop at the Sixth International 

Congress of Systematic and Evolutionary Biology (ICSEB-VI). University of Patras, 

Greece. 9-16/9, 2002. 


35(61)

Bilaga E 

Härlin M, Härlin C. 2000. Phylogeny of the eureptantic nemerteans revisited. 5 th 

International Conference on Nemertean Biology. Alcalá de Henares, Spain. 12- 

16/6, 2000 (talk). 

Härlin M. 2002. Content, ancestry, and the idea of taxon names as paradigms in 

phylogenetic nomenclature. Sixth International Congress of Systematic and 

Evolutionary Biology (ICSEB-VI). Biodiversity in the information age. Patras, 

Greece. 9-16/9, 2002 (talk). 

Härlin M. 2003. Naming clades: comparing phylogenetic approaches to biological 

nomenclature. AAASPD-symposium ”The future of taxonomy” organized by the 

California Academy of Sciences celebrating its 150’s anniversary. San Francisco 

State University/California Academy of Sciences, San Francisco, 18/6, 2003 

(invited keynote speaker, talk). 

Härlin M, Thollesson M. 2003. Fundamentals of phylogenetic nomenclature(s): an 

exchange of views. Species Plantarum 250 years, Uppsala 22-24/8, 2003 (invited 

keynote speakers, talk) 

EDUCATION 

BSc i Biologi. Göteborgs universitet (1991) 


36(61)

Bilaga E 

MAGNUS JOHANSSON (DOCENT) 



Magnus Johansson 



E-mail magnus.johansson@sh.se 

Titles 

Docent i Biokemi vid Södertörns Högskola 20071218 

Filosofie doktor, Biokemi, 19980303 vid Stockholms Universietet 

Avhandlingstitel: Regulation of Ammonium Assimilation and Nitrogen Fixation in 

Photosynthetic bacteria: Studies on the glnB gene and the P II protein in 

Rhodospirillum rubrum 


Högskolelektor i biokemi och biologisk kemi vid Södertörns Högskola sedan 

november 2002. 


Juni 2002- oktober 2002 Forskarassistent vid genetiska institutionen, Stockholms 

Universitet, Chefsutredare för projektet Karaktärisering av den biologiska 

mångfalden inom flavivirus släktet 

Maj 2001- Maj 2002. Forskare vid genetiska institutionen vid Stockholms 

Universitet. 

Mars 1999- April 2001. Post-doc i Dr Subhash Vasudevans forskargrupp vid vid 

James Cook University, Australien. Biträdande chefsutredare för projektet 

“Structure and function of the dengue virus replication proteins NS3 and NS5”. 


För närvarande huvudhandledare för doktorander: 

Michael Wigerius, planerad disputation i juni 2010 

Wessam Melik, planerad disputation i september 2010 

Huvudhandledda avhandlingar 

Filosofie doktor i molekylär genetik, Dr Karin Ellencrona; “Functional 

characterization of interactions between the flavivirus NS5 protein and PDZ 

proteins of the mammalian host”; disputationsdatum 20090611 

Filosofie licentiat i molekylär genetik, Wessam Melik; “Detection strategies and 

molecular characterisation of tick-borne encephalitis virus in Swedish Ixodes 

ricinus disputationsdatum 20071004 

Filosofie licentiat I genetik, Karin Werme, “Characterization of the TBEV RNA 

dependent RNA polymerase NS5; the interaction with a human brain cell 

polarization protein”; disputationsdatum 20051202 

Övriga handledarmeriter 

Huvudhandledare för ”post-doc” Dr Annelie Elväng (2006-2010) 

Biträdande handledare för doktoranden, Dr Andrew Brooks (1999-2001) 

Handledare för ca 11 15-30 hp examensarbeten (2001-2009) 


37(61)

Bilaga E 


FORSKNINGSPROJEKT OCH ANSLAG 

2001, Lawski, 144000 SEK 

2002, Magn. Bergvalls stiftelse 40000 SEK 

STUDIER AV DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN HOS SLÄKTET FLAVIVIRUS 

2002-2004 Research council, Research grant 975000 SEK 

2002-2006 Swedish research Assistant professor position 2423200 SEK 

2004 Wenner Gren foundation, travel stipend 12000 SEK 


2005-2006 Research council grant 810000 SEK 


2005 Wenner Gren foundation, travel stipend 12000 SEK 

2005 Swedish chemistry society, travel stipend 8000 SEK 

DIVERSITET SPRIDNING OCH PREVENTION AV TBE VIRUSKOMPLEXET I 

ÖSTERSJÖREGIONEN 

2006-2008 Östersjöstiftelsen 3240000 SEK 

MOLECULAR BIOLOGY OF ECOLOGICAL ADAPTATION AND BIODIVERSITY 

2007-2009 Part of “Moa support ” Östersjöstiftelsen 600000 SEK 

2007 Magnus Bergvalls stiftelse 40000 SEK 

2008 Magn. Bergvalls stiftelse 50000 SEK 

2009 Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning 220000 SEK 


2010 Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning 277000 SEK 


POPULÄRVETENSKAPLIGA AKTIVITETER 

Naturskyddsföreningen årsmöte (Botkyrka-Salem), Fästingar och myggor är en 

spridningsväg för farliga virus! 20070318 

Aktivt deltagande för Södertörns Högskola vid Linné dagarna på Skansen två 

postrar och fästingsamling demonstration, 20070519-20. 

EDUCATION 

Filosofie kandidat, Kemi 


38(61)

Bilaga E 

MIKAEL LÖNN (DOCENT) 



Mikael Lönn 


SE-141 89 Huddinge, Sweden 

Tel +46 8 608 4727 

Fax +46(0)8 608 4510 

E-mail mikael.lonn@sh.se 

Titles 

Associate professor (Docent) in Plant Ecology, Södertörn University College 2005 

10-18. 

PhD, Uppsala University 1994-02-25. Thesis: Genetic Variation in Plant 

Populations and Its Relation to Environmental and Population Parameters. 

Supervisor: Honor C. Prentice. 


Lecturer Södertörns University 1/6 2000- permanent position 


Research fellow 50% and lecturer 50%, Department of Plant Ecology, Evolutionary 

Biology Centre, Uppsala University 1/7 1999 –31/5 2000. 

Postdoc: Department of Biological Sciences, Imperial College of Science, 

Technology and Medicine at Silwood Park, UK. Prof. MJ Crawley. 1/2/98 – 30/6/99 

Lecturer, Department of Ecological Botany, Uppsala University 70% 1/9/96- 

31/1/97 and 100% 1/2/97 - 30/11/97. 

Research fellow, Department of Ecological Botany, Uppsala University 15/8/94- 

15/3/95, 1/12/97 - 31/1/98. 

PhD support (utbildningsbidrag/ doktorandtjänst) 1988-1989 (50%), 1989-1993 

(80-100%). Research assistant (Forest genetics) 11/4-19/5/83, (Plant ecology) 

1989-1994 (20%). 


Present: Supervising PhD student Magnus Jonsson at Södertörn University. 

2008-04-04 PhD thesis Anna-Karin Kolseth, Södertörn University College/formally 

Uppsala University (Acting but not formal main supervisor) Title: Euphrasia stricta 

on Gotland – evolutionary processes and spatial genetic variation. 

2007. PhD thesis Lotta Wallin at EBC, Uppsala University (Co-supervisor). Title: 

Plant population dynamics and conservation in wooded hay-meadows. 


EDUCATION 

Master of Science in Scientific Subjects Education, 1985. Includes chemistry, 

biology, physics, earth sciences and 1 year pedagogic theory and training. 


39(61)

Bilaga E 

JAN-ERIC MATTSSON (DOCENT) 


Jan-Eric Mattsson 



E-mail jan-eric.mattsson@sh.se 

Titles 

Assoc. Professor, Docent in Systematic Botany 

PhD in Systematic Botany, Lund University. 1994 


Senior Lecturer/Associate Professor, School of Life Sciences, Södertörns högskola 

(Södertörn University College). 

Member of the Council for Equal Opportunities at Södertörn University. 2007– 

Member of the Faculty Board for Teacher Training and Education Studies at 

Södertörn University. 2004– 


ACADEMIC CAREER HISTORY 

2003–2008 Member of the Council for Social and Cultural Diversity at 

Södertörn University. 

2001 M.Ed. in Scientific Subjects Education (Biology, 

Psychology). 

2000 Reader (Docent) in Systematic Botany Uppsala University. 

1997 Guest professor at Karl-Franzens-Universität, Graz, 

Austria. 

1994–1999 Researcher (Lichenologist), Botanical Museum, Uppsala 

University 

1994 Assistant curator (Lichens), Natural History Museum, 

Stockholm 

1986–2002 Senior Lecturer (650 h, Lund, Uppsala, Örebro, and 

Södertörns Universities) 

1986–1987 University post-graduate scholarship with Assistant 

teaching position, Lund 

1985–1987, 1992-1993 University Assistant teacher and Field Assistant, Lund, 

Sweden 


Current research: Start date Anticipated completion date 

Håkan Lättman 2004 2009 

Past research: 

Completion date 

Kristina Articus 1997 2004 

TEACHING 

I have extensive experience from teaching on all academic levels and am 

responsible for developing the multidisciplinary programmes for teacher training 

programmes in natural sciences. This includes the didactics of natural sciences 

both for teacher training students and postgraduates. 


40(61)

Bilaga E 


PREVIOUS RESEARCH 

My Master’s dissertation in systematic botany was based on protein studies 

(Mattsson & Kärnefelt 1986). The methods and results were used in my doctoral 

thesis (Mattsson 1991) and also in other studies (Mattsson 1990). I used different 

methods and techniques whilst working on my doctoral thesis in order to gain 

wide experience of taxonomic work (Mattsson 1993 a & b). The methodological 

development also resulted in reviews of protein studies of lichens (Mattsson 

1993c, 1994b). 

The standard use of thin layer chromatography (TLC) was further developed when 

the lichenological research group in Lund turned to high performance thin layer 

chromatography (HPTLC). The result (Arup et al. 1993) is still regularly cited. 

The ascus has been a study object within mycology, especially in search of 

characters usable for the delimitation of taxa. For phylogenetic analyses in the 

Parmeliaceae, a large sample of taxa was examined (Kärnefelt et al. 1992, 

Mattsson et al. 1992, Thell et al. 1992, Thell et al. 1995). 

During my work with the thesis, I initiated field studies to study changes in the 

distribution of different lichens in cooperation with other lichenologist (Arup et al. 

1989, Lindblom & Mattsson 1993, Kärnefelt & Mattsson 1989, Mattsson 1988a, 

Arup et al 1997). 

Later, some field studies were repeated showing a rapid change in the lichen flora 

of southern Sweden. Some preliminary results have been published (Lättman et al 

2004, Mattsson & Lättman 2004). The analyses are now finished and the results 

show a significant movement to the north by some lichens (Lättman et al. 2007). 

I have also participated in Arctic expeditions in Siberia in 1994 and Canada in 

1999 (Kärnefelt & Mattsson 1995, Mattsson 1996c, Mattsson et al. 2000, Eriksen 

et al. 2006). 

During the last ten years, I have used molecular methods, mainly in cooperation 

with different groups (Articus et al 2002, 2004, Grube et al 1999, Mattsson & 

Articus 2004, Mattsson & Wedin 1998, 1999, Mattsson et al. 2004, Wedin et al. 

1999, Arup et al. 2006, Crespo et al 2007). 

As a taxonomist, I have had to deal with nomenclatural problems and the 

methods used are similar to the methods used within history, law and linguistics 

resulting in publications presenting new taxa (Mattsson 1993b, Mattson & Lai 

1993), about typification (Mattsson 1994a), on theoretical discussions on 

taxonomic concepts (Mattsson 1987, Mattsson & Lumbsch 1989, Heidmarsson et 

al. 1997, Mattsson 1997). 

I have worked as curator of the Botanical Museum at Uppsala University for five 

years and produced an exsiccate (Mattsson 1999) at the Natural History Museum 

in Stockholm. 

I have participated in an internet project (Mattsson 1996a) and in the production 

of red lists of lichens. (Floravårdskommitten för lavar 1987, Aronsson et al. 1995, 

Mattsson 1995). Some papers have been written in a more popular form 

(Mattsson 1996b) or as reviews (Mattsson 1988b). 

RESEARCH FOCUS 

MAIN PROJECT: ENVIRONMENTAL DECISION MAKING AROUND THE BALTIC SEA 

The main scientific project that I am currently leading is attempting to identify 

how scientific results are used at different levels in public administration and how 

different actors including politicians, administrators, journalists, entrepreneurs, 

and representatives of NGOs experience their participation in the decision-making 

process with regard to environmental issues. This is a joint project and includes 

myself as a systematic botanist with a background in local government, 

counseling and teaching, and two scientists with backgrounds in ecology (Mikael 

Lönn) and political science (Björn Hassler). Interviews with politicians, 


41(61)

Bilaga E 

administrators, representatives of NGOs, managers of companies etc. help us to 

identify the obstacles that hinder the spread of scientific results to the public. The 

project is part of the strategic development of environmental science at Södertörn 

University College and has funds of about SEK 1.5 million from the Baltic Sea 

Foundation. It is integrated into the academic programmes for biology and 

environmental science students and incorporates twenty field workers carrying out 

ecological studies, interviews, and case studies with regard to decision-making. 

LICHENS ON THE MOVE: VELOCITY 5 KM PER ANNUM DUE TO GLOBAL WARMING 

The aim of this project is the further development of methods for assessing the 

velocity (speed and direction) of the movement of lichens in Sweden due to the 

effects of global warming. It focuses on biodiversity with special emphasis on the 

dynamics of short-term and long-term responses of epiphytic lichens to global 

warming together with their interaction with substrates. 

THE PHYLOGENY OF THE PARMELIACEAE 

Finally, I am continuing a taxonomic project I started as a doctoral student with 

the aim of identifying the monophyletic groups within the family Parmeliaceae, 

solving taxonomic problems within these groups and identifying the closest 

relatives to the family. I am doing this in collaboration with a large number of 

lichenologists around the world. 

PARTICIPATION IN SCIENTIFIC CONGRESSES AND SYMPOSIA; 

1986 Lichenology in the eighties (IAL1), Münster, Germany; 

poster. 

1987 XIV International Botanical Congress, Berlin, Germany; 

talk. 

1990 4 International Mycological Congress, Regensburg, 

Germany; talk. 

1992 Lichenology in the nineties, IAL 2, Båstad, Sweden; 

organising committee, talk, poster, 

1993 XV International Botanical Congress, Yokohama, Japan; 

talk. 

1995 Plantae Europa, Hyèrés, France. 

1996 IAL3, Salzburg, Austria; talk, poster. 

1998 Taxonomy, Evolution and Classification of Lichens and 

Related Fungi, London; talk. 

1998 Progress in Molecular Studies of Lichens in Graz, Austria; 

talk. 

1999 XVI International Botanical Congress, St. Louis, USA. talk. 

2002 7 International Mycological Congress, Oslo, Norway. 

2004 IAL5, Tartu, Estonia; poster. 

2005 XVII International Botanical Congress, Vienna, Austria; 

posters. 

2006 8 International Mycological Congress, Cairns, Australia; 

posters. 

VISITS AT FOREIGN INSTITUTES; 

1986 Universities in Bayreuth, Essen, Frankfurt and Marburg; 

seminars, lab work, herbarium studies. 


42(61)

Bilaga E 

1987 Universities in Durham, North Carolina; Boulder, Colorado; 

Fairbanks, Alaska; Vancouver; British Columbia; London, 

Ontario. Smithsonian Institution Washington D.C. and 

National Museum, Ottawa; lab work, herbarium studies. 

1989 University in Helsinki; herbarium studies. 

1990 Universities in Essen och Düsseldorf; seminars, lab work; 

herbarium studies. 

1990, 1991 Natural History Museum and Linnean Society of London; 


1993 Universities in Essen och Düsseldorf; seminars, lab work, 


1994 University in Helsinki; herbarium studies. 

1995 Botanische Staatsamlung München; seminars, lab work, 


1997,1997 Natural History Museum, London; DNA-studies. 

1998 University of Vienna; herbarium studies. 

2005 Field Museum, Chicago; seminars. 

2005 University of Tartu; seminars. 

2006 University of Tartu; seminars. 

2006 University Complutense de Madrid; seminars. 

FIELD WORK OUTSIDE SCANDINAVIA 

1987 North America 

1989 Finland and Estonia 

1990 Kola Peninsula 

1992 Italy and Slovenia 

1994 Sibiria (Tundra Ecology -94) 

1996 South Afrika and Venezuela 

1999 Canada (Tundra North West 99) and USA. 

2004, 2005, 2006 Estonia 

2006 Australia 

EDUCATION 

1985 M.Sc., Stockholm University (Biology, Chemistry) 

1983 B.Sc., Stockholm University (Biology, Chemistry, 

Mathematics, Philosophy) 

1976 M.A. in Social and behavioural sciences – Swedish 

qualification for social workers (Psychology, Counselling, 

Law, Sociology). 

GRANTS 

Baltic Sea Foundation: Lokal miljöförvaltning – ekologiska och samhälleliga 

system i interaktion. 2005–2007 


43(61)

Bilaga E 

SARA SJÖLING (DOCENT) 


School of Life Sciences, Södertörns högskola 

141 89 Huddinge, Sweden 

Tel: +46 8 608 47 67, Fax: + 46 8 6084510 

E-mail: sara.sjoling@sh.se 

Degrees 

-Associate Professor (Docent) in Microbial Ecology, 2006-03-21, Södertörns 

högskola, Sweden 

-Ph. D. in 1998-02-19, Biochemistry, Dept. of Biochemistry, Stockholm 

University, Sweden 

Current Position 

Senior Lecturer in Microbial Ecology, Department of Life Sciences, Södertörns 

högskola, Feb 2006, 30 % research 


Researcher, Fo.ass. (independent funding, Wenner-Gren fellow) Microbial 

Ecology, Södertörns högskola, Sweden 2003.04.01-2005.12.31 

PostDoc (Wenner-Gren fellow) Södertörns högskola, Sweden 2001-2003.03.31 

PostDoc (Wenner-Gren fellow) Microbial ecology, University College London, 

UK, 1999-2001 

Research Fellow, independent funding from Sida, Aquatic Ecology, Zoology 

Dept., Stockholm University, Sweden March 1998-Dec 1998 

Ph. D. student, Department of Biochemistry, Stockholm University, Sweden 

1992-1998 

Supervised and supported Ph.D. students 

Petter Thureborn, Life Sciences, Södertörns högskola and Stockholm Univ from 

March 2008 (co-superv with Prof Sjöberg, Stockholm Univ), Östersjöstiftelsen 

funded. 

Johan Näslund, PhD stud (co-supervised with Jonas Gunnarsson and Prof. Nils 

Kautsky , Systems Ecology, Stockholm University) 

Fredrik Nordkvist, M. Sc., from Oct 2008 (co-supervised in ‘Lärarlyftet’, headsupervisor 

Volker Brüchert, Dept. of Geology and Geochemistry, Stockholm 

University) 

Fredrik Hårdeman, Södertörns högskola and KI, Exploring the metagenome of 

the Baltic Sea sediments, completed PhD in May 2008. Östersjöstiftelsen 

funded. 

Anna Edlund, SLU and Södertörns högskola (co-supervised, head supervisor J. 

Jansson, SLU), The Microbial diversity in the Baltic Sea sediments. completed 

PhD in May 2007. Östersjöstiftelsen funded. 

Supervised and supported PostDocs 

Dr. Karin Hjort, from Jan 2009, EU-Metaexplore 

PostDoc, position available, from 2010, EU-Metaexplore 

Dr. Maria Bergström, Oct 2003- April 2005, EU-Metacontrol 


44(61)

Bilaga E 

15 additional supervised Magister or Master students and Postdoc students at 

University College London, UK and Södertörns högskola. 

External PhD examination (including Fil. Lic): 

Simina Ph D in Botany, Dept. of Botany, Stockholm University, October 2009. 

Sware Semesi, Ph D in Botany, Dept. of Botany, Stockholm University, May 

2009. 

Petra Souter, Ph D in Ecology, Södertörns högskola and Stockholm University, June 

2007. 

Johan Eklund, Fil. Lic. Dept. of Systems Ecology, Stockholm University, 3 June, 

2005 

Karolina Bauer, Opponent, Fil. Lic. Dept. of Botany, Stockholm University, 4 June, 

2004 

Cecilia Jernberg, Halftime PhD-seminar, Microbial Ecology, KI, 2003 

Examination of additional 10 ( M.Sc. or Magister), mostly at Södertörns 

högskola in Biology and Development and international collaboration, but also 

University College London, UK. 


CURRENT RESEARCH COLLABORATORS 

Prof. D. Cowan, Director of the Institute of Microbial Biotechnology and 

Metagenomics, Head of Dept of Biotechnology, Univ. Western Cape, Cape 

Town, South Africa. Sida-South Africa project, includes research and student 

exchange. 

EU-project Metacontrol: Prof. D. Van Elsas, Groningen Univ., NL; Prof. P. 

Simonet, Centre National de la Recherche Scientifique, Paris, FR; Prof. C. 

Smalla, Biologische Bundesanstalt, DE; Prof. M. Bailey, NERC, Oxford, UK; 

Prof. T. Vogel, Univ. Claude Bernard Lyon, Prof. J. Jansson, SLU, Swe. 

Deputy Director R. Johnstone, Univ. of Queensland, Australia. Marine microbial 

diversity and environmental sciences, collaborating Ph. D. students and visits 

from UQ to Sh. 

Dr. S. Mohammed, Inst. of Marine Sci., Univ. of Dar es Salaam, Tanzania; F. 

Saunders , Life sciences, Södertörns Högskola, Prof. B. Lundén, Physcical 

Geography/Remote sensing, Stockholm University, with Community Based 

Natural Resource Management analyses of mangrove use, and Dr. T. Lyimo in 

previously funded Sida project on Microbial dynamics of Mangroves with focus 

on the impact of deforestation. 

Prof. J. Jansson, , Lawrence Berkeley Laboratories, Univ of California, US, 

previously Swedish Univ. of Agricultural Sciences, Uppsala. Presently at L 

Berkely Labs, US. EU project-Metacontrol (metagenomics) and 

Östersjöstiftelsen projects, Microbial diversity of Baltic Sea sediments, two 

PhD students studying 1) Metagenomics 2) Effect of pollution. 

Dr. J. Gunnarsson, Systems Ecology, Stockholm University. Marine microbial 

diversity and ecotoxicology (effect of pollution; antibiotics), one shared Ph. D 

student (Johan Näslund). 

Prof. BM Sjöberg and Dr A Poole, Dept of Mol Biol and Functional genomics, 

Stockholm University, one shared Ph D student, from March 2008. 


45(61)

Bilaga E 

Prof. M. Björk, Dept of Botany, Stockholm University and University of Dar Es 

Salaam, Sida-Bilateral Marine Sciences Programme, Sweden-Tanzania, 5 

years, pending, M. Sc and Ph.D exchange. 

Prof. Volker Bruchert, Dept. Geology and Geochemistry, Stockholm University, 

1 co-supervised graduate student, M. Sc from Oct 2008. 

COLLABORATING ORGANIZATIONS/COMPANIES IN EU-METAEXPLORE 2009-2014: 

Rijksuniversiteit Groningen, Netherlands 

University of Copenhagen, Denmark 

University of Warwick, United Kingdom 

Wageningen Universiteit, Netherlands 

Ecole Centrale de Lyon, France 

Libragen, biotech company, France 

University of Bielefeld, Germany 

Julius Kuhn Institut, Braunschweig Germany 

Katholieke Universiteit Leuven, Belgium 

Valtion Teknillinen tutkimuskeskus, Finland 

Universite Catholique Louvain, Belgium 

University of Insubria, Italy 

Lawrence Berkeley Laboratories, California, US 

University of Ljubljana, Slovenia 

University of La Plata, Argentina 

Bio Detection Systems (SME), Netherlands 

Whitby Seafoods Ltd (SME), United Kingdom 

VISITING SCIENTIST 

Applied Microbiology Unit, Dept. of Botany, University of Dar Es Salaam, Oct 

2001, 2005, 2008, 2009, 2010. 

Department of Zoology, University of Dar Es Salaam, 2008, 2009, 2010. 

Department of Biotechnology, Advanced Centre for Applied Microbiology, Western 

Cape University, South Africa, Dec 2002, Dec 2006, Sept 2008 

Postdoc at Applied Microbiology Unit, Dept. of Biochemistry and Molecular biology, 

University College London, UK 1999-2001 

Lehrstuhl fur mikrobiologie, Technische Universität Munchen, Germany, at Prof. 

Michael Wagners lab., Jan 1999 

Department of Biochemistry, Purdue University, West Lafayette, Indiana, USA, at 

Professor Henry Weiners lab., Feb-Apr 1995 

Institute of Marine Sciences, Univ. of Dar Es Salaam, Tanzania, once or twice a 

year since 1992-2009. 

ADDITIONAL PROOF OF COMPETENCE 

68 International Conference presentations as oral or poster 

17 Talks at international meetings 

REVIEWING FOR INTERNATIONAL JOURNALS: 

Journal of Applied Microbiology, 2007, 2008, 2010 

Letters in Applied Microbiology, 2007, 2008 

FEBS Letters, 1999 

FEMS Microbial Ecology, 2001, 2003, 


46(61)

Bilaga E 

The Western Indian Ocean Journal of Marine Sciences, 2005, 2009, 2010. 

Extremophiles, 2007 

World Journal of Microbiology and Biotechnology, 2007 

J. Bacteriology, 2007 

Estuarine Coastal Shelf Series, 2006 

Environmental Management, 2009 

Environmental Mibi, 2008. 

Microbial Cell Factories, 2008 

EXTERNAL EXAMINING APPOINTMENTS: 

National Science Foundation, US, Antarctic grant proposals 2005-2007 

Sida/SAREC, evaluation of grant proposals, 2005-2008 

The National Research Foundation, South Africa, rating of performance of 

researchers, 2003, 2007 

Editorial Board for The Scientific World Journal (electronic) in Marine 

Microbiology since April 2005 

ADMINISTRATIVE ASSIGNMENTS 

Currently member of the following Boards: 

-The Faculty of Natural Sciences, Södertörns högskola, since July 2004 

-The Internationalization council, Södertörns högskola since Jan 2004 

-The Board of the Graduate School of Molecular and Biological Science, Life 

Sciences, Södertörns högskola, since Feb 2006 

-The Board of Discipline, Södertörns högskola, 2005-2009 

-The Board of Molecular Science Programme, Life Sciences, Södertörns högskola, 

since Oct 2006-Oct 2009 

Member of the Board of Biology education at Södertörns högskola from Jan 2004- 

2006 

-External evaluator of procedures of Minor Field Study board Södertörns 

högskola 2004 

-External evaluator for OECD on consensus document involving 

Acidothiobacillus 2003 

-Writing the Annual Report 2003 of Natural Sciences together with the Dean of 

Faculty prof. L. Jonsson, Södertörns högskola 

-Risk assessment of micro-organisms and GMOs, Södertörns högskola, 2001 

-Involved in the development of a new M. Sc programme in Molecular Ecology and 

in Biosciences at Life Sciences, Södertörns högskola, 2007, 2008. 

Seminars for the public: Södertörns högskola: Folk Universitetet: 10th April, 

2003, 22 th Sept 2003, April 27, 2005, Study visits by Gymnasieskolor 1h 

lecture on Microbial ecology, 2006-2009. 

Speech Writer for the UN Working Group of Indigenous Peoples, 2000-2001 

Associate Member of IMBM institute, Institute of Metagenomics and 

Biotechnology, University of theWestern Cape, South Africa. 

Member of the Western Indian Ocean Marine Science Association 

Pedagogic qualifications available, upon request 


47(61)

Bilaga E 

GRANTS 

RESEARCH MANAGEMENT 

2009-2014 PI, SWE partner in EU-project Metaexplore 222625, 17 partners, 

Co-ordinator Prof. D. Van Elsas, NL. 

2009-2011 Co-partner, MASMA Grant (Western Indian Ocean Marine Science 

Association), Ecological and sociological study of Cholera in the 

WIO region. 9 partners, co-ordinator Dr. C. Lugomela, University 

of Dar es Slaaam, TZ. 

2008-2010 co-PI of Baltic Sea Foundation project “Anaerobic ammonia 

oxidation (anammox): a proposed missing piece in the Baltic 

Sea nitrogen cycle” with Prof. BM Sjöberg and A Poole at 

Stockholm Univ. 1 PhD 

2004- 2007 PI of Sida/NRF project SRP 2003-043 “South African estuarine 

microbial species diversity” 

2002- 2007 co-PI of Östersjöstiftelsen proj. 566/42/02:7 “Microbial 

biodiversity in Baltic Sea sediment” 

2002-2007 PI of Carl Tryggers Foundation project CTS 01:305 

“Metagenomic cloning of novel enzyme genes from 

environmental bacteria” 

2003- 2006 co-partner in EU project Metacontrol QLK3CT200202068 “Soil 

metagenomics to identify novel mechanisms of antagonism and 

antifungal activity fro the improved control of phytopathogens”. 

Co-ordinator D. Van Elsas, Groningen Univ, NL. 

1999-2006 PI of Wenner-Gren Foundations project “ Metagenomic cloning 

of novel enzyme genes from marine environments” 

2002-2005 PI of Sida/Sarec project SWE 2001 413 “Significance of 

microbial diversity for mangrove nutrient cycling-impact of 

deforestation” 

1994-1996 PI of Sida/Sarec project SWE94-159 “Impact of commercial 

seaweed farming on microbial sediment communities” 

COMPETITIVE GRANTS, OTHER THAN THOSE MENTIONED ABOVE 

/FELLOWSHIPS/TRAVEL STIPENDS 

2008 Östersjöstiftelsen, travel grant 

2008 VR workshop in Polar Sciences 

2006 Östersjöstiftelsen, travel grant 

2002 Carl Tryggers Foundation research grant 

Sida-NRF planning grant for research collaboration 

2000 Royal Society Award UK 

2000 Wellcome Trust Travel Award UK 

2000 Grad. School Travel fellowship UK 

1999 Wenner-Gren Foundations long term fellowship, 5 years 

1999 STINT/NFR postdoctoral fellowship 

1999 DAAD research collaboration grant 

1999 FEBS-long term fellowship 

1998 Helge Axsons Johnsons Stiftelse 

1998 NFR (VR) travel stipend 

1997 European Science Research Foundation travel stipend 

1996 CF Liljevalchs J:ors resestipendie 

1995 Sverige-Amerika Stiftelsens kontant stipendium 

1995 Lawskis resestipendie 

1995 FEBS travelling grant 

1994 Wallenbergs resestipendieand 

1994 Ekströms donations stipendie 

1993 European Science Research Foundation travel stipend 

1993 C F Liljevalchs J:ors resestipendie 

1993 Helge Axsons Johnsons Stiftelse 


48(61)

Bilaga E 

MARIA BERGMAN (FIL.DR) 


Maria Bergman 



E-mail maria.bergman@sh.se 

Titles 

Filosofie doktorsexamen inom ämnesområdet kulturgeografi 3 maj 1999, 

Stockholms universitet. 


Högskoleadjunkt i kulturgeografi, Södertörns högskola 2005-01-31- 

Ledamot av den naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid institutionen för 

Livsvetenskaper, Södertörns högskola, 2008-01-01 – 


Vikarierande lektor 70 % Södertörns högskola 2004-2005 

Doktorandtjänst 100 %, Stockholms universitet Kulturgeografiska institutionen 

1995-01-01 – 1998-12-31 

Amanuens 50 %, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen 

1993-08-01-1994-12-31 


UTBILDNINGSADMINISTRATION 

Delat programansvarig för Utveckling och internationellt samarbete, Södertörns 

högskola 2006-03-01 – 2006-06-30 

Övergripande ansvar för distansutbildningar vid institutionen för Livsvetenskaper, 

Södertörns högskola 2006-01-01 – 2006-06-30 

Ledamot av institutionsstyrelsen vid institutionen för Livsvetenskaper, Södertörns 

högskola. 

2007-01-01 – 2007-12-31 

FORSKNINGSADMINISTRATION 

Projektledare för forskningsprojektet ”Funktionsomvandling av hamnområden och 

andra kustnära industriområden ur ett hållbarhetsperspektiv”, finansierat av 

Formas 2006-2010. 

SAMVERKAN MED ÖVRIGA SAMHÄLLET: 

Medförfattare till fyra geografiböcker för högstadiet. Se publikationsförteckning. 

Uppdrag att under hösten 2004 skriva en bok om sjöfartens kulturmiljöer i 

samband med Kulturhusens dag år 2005 som hade sjöfarten som tema detta år. 

Se publikationsförteckning. 

Bidragit med uppgifter till ett förberedande arbete för en ev. 

byggnadsminnesförklaring av delar av den inre hamnmiljön i Visby, våren 2007. 

”Holmen i Visby” Kulturhistorisk utredning 2007. 

http://www.lansmuseetgotland.se/1912 


49(61)

Bilaga E 

Intervjuad i samband med arbetet om Sveriges kommersiella hamnar och om 

förbunden som arbetet med deras utveckling 1906-2006. Hammargren Risfelt, 

Anna (2006): Från lastageplats till logistikcentrum. Förbundet Sveriges Hamnar, 

Stockholm. ISBN: 91-631-9246-2, 978-91-631-9246-3 

Ansvarig för kurs i ekonomisk geografi vid Folkuniversitetet höstterminen 2005. 

RECENSIONER: 

Historisk kystkultur: En ressource i nutiden redigerad av Sören Möller och Mette 

Guldberg recenserad i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 50, 2006. 

Örlogsvarvet av Urve Lepasoon. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 53 2007 


50(61)

Bilaga E 

TOMAS BOLLNER (FIL.DR) 


Tomas Bollner 



Tel +46 08 511 770 68 

E-mail tomas.bollner@sh.se 

Titles 

PhD. D. June 1993, Stockholm University 


Lecturer at Södertörn University College from November 1999. 


Postdoctoral fellow funded by SERC Invertebrate Neuroscience Initiative at the 

Departments of Biology and Biochemistry Royal Holloway, University of London 

1992-1993 

Part time lecturer in zoology 1993-95 Stockholm University 

Post doctoral research assistant funded by the BBSRC at School of Biological 

Sciences Royal Holloway University of London 1995 - March 1998 

During 1997-1999 I have given several courses in zoology at Stockholm 

University. 


Research assistant in the project "Oikopleura and Branchiostoma as models for 

nervous and endocrine regulation in vertebrates". 1986-87 Stockholm University 

Teaching assistant in zoology 1986-1989 (practicals and lectures). Stockholm 

University 

Education 

Högskole-examen in Biology (B.Sc. With Honours.) 1984, Stockholm University 


51(61)

Bilaga E 

PATRIK DINNÉTZ (FIL.DR) 


Patrik Dinnétz 



Tel: 08 - 6084512 

E-mail dinnetzp@sh.se 

Titles 

Fil Dr. Stockholms Universitet 1996, Department of Botany, 

(Thesis title: Cytoplasmic male sterility and population dynamics in Plantago 

maritima.) 


Högskolelektor Södertörns Högskola 2008 02 – 


Post - doc. Sept. 95 - Sept. 97 University of Calgary, Department of Biological 

sciences, Division of ecology. Host: Prof. Lawrence Harder 

1997 11 – 1997 12 Lektor Stockholms Universitet 




1999 08 – 2005 03 Lektor Högskolan i Kalmar 

2001 07 – 2001 12 Lektor Uppsala Universitet (50% I kombination med 50% vid 

Högskolan i Kalmar) 

2005 07 – 2008 01 Lektor Högskolan I Kalmar 


Biträdande handledare för: 

Anna Jakobsson Stockholms Universitet, Examen 20030520. 

Avhandlingens titel: Causes and consequences of plant distribution and 

abundance in fragmented habitats. 

Satu Ramula Södertörns Högskola, Examen 20060401 

Avhandlingens titel: Population viability analysis for plants: practical 

recommendations and applications. Licentiate 20040513. Avhandlingens 

titel: Population viability analysis in conservation biology for plants: 

optimizing work effort and costs. 

Martin Cravener Södertörns högskola. 

Tiina Vinter Södertörns högskola. 


AKADEMISKA UPPDRAG 

Ordinarie ledamot av institutionsstyrlese och fakultetsnämd vid Stockholms 

Universitet 

Ordförande för den ekologiska ämnesgruppen vid Kalmar högskola 2003 - 2006 

ALLMÄNA UPPDRAG 

Medlem i referensgruppen för förvaltningen av Tullgarns naturreservat 1989 – 

1994. Gruppen bestod av Länsstyrelserna i Stockholm och Sörmlands län, Assi – 

Domän samt Stockholms universitet. 


52(61)

Bilaga E 

Refferensperson för Åtgärdsprogrammet för skaftslamkrypa (Läsntyrelsen i 

Kronobergs län) 

Utredare i Fjälmistra (Biodiversitet i fjällen) 

Guidningar av allmänheten i Botaniska institutionen vid Stockholms universitets 

växthus 

Ansvarig för Botaniska Institutionens vid Stockhlms universitets deltagande i 

vetenskapsfestivalen inom ramen för kulturhuvudstadsåret 18-26 april 1998. 

EDUCATION 

Fil. Kand. Stockholms Universitet 1991. 

GRANTS 

Populationsdynamik hos en sällsynt art; Saxifraga cotyledon: von Beskows fond 

1992 (8000:-), Oscar och Lili Lamms fond 1993 (11000:-), WWF 1994-1996 

(120000:-) 

Population viability analysis under time and money restraints: tillsammans med 

Kari Lehtilä (Södertörns Högskola, Huvudsökande), Östersjöstiftelsen 2002 01 01 

– 2004 12 31 (1800000:-) Högskolan i Kalmar (120000:-) 

The use of population viability analyses in conservation management of Baltic Sea 

area: tillsammans med Kari Lehtilä (Södertörns högskola, Huvudsökande) och 

Elfar Loftsson (Södertörns högskola) Östersjöstiftelsen 2005 01 01 – 2006 12 31 

(2200000:-) 

Landscape structure, patterns of biodiversity and conservation strategies in the 

Baltic Sea region: tillsammans med Kari Lehtilä (Södertörns högskola, 

Huvudsökande) 2008 01 01 – 2010 12 31 (250000:-) 


53(61)

Bilaga E 

VESA-MATTI LOISKE (FIL.DR) 


Vesa-Matti Loiske 



E-mail vesa-matti.loiske@sh.se 

Title 

1995: PhD in Human Geography at Stockholm University: The Village that 

Vanished. The roots of erosion in a Tanzanian Village. Supervised by Ulf Sporrong. 


2006- Lektor (Assistant Professor) at Södertörns Högskola. 20 % research time 

1997- Head of the educational programme “Development and International 

Cooperation” 

2000- Director of Coastal Management Research Center 


2001-2004 Head of the educational programme “Environment and Devopment” 

1987- 1997 Forskningsassistent (Research Assistant), Doktorand (PhDstudent), 

Forskare (Researcher) at the Department of Human 

Geography, Stockholm University 

1982 Parental leave 


Fred Saunders, doktorand i kulturgeografi. 


SPECIAL ASSIGNMENTS 

1998-2000 Member of the faculty board 

2000-2007 Boardmemeber of the grant giving Programme Committé of the 

“Marine Science for Management” regional programme funded by Sida/Sarec 

COOPERATION WITH POSTDOCS 

2006-2007 Lowe Börjesson 

EDUCATION 

1995-1997 Post Doc in Babati, Tanzania 

1985 Fil Kand (BA) 


54(61)

Bilaga E 

MONA PETERSSON (FIL.DR) 


Mona Petersson 



E-mail mona.petersson@sh.se 

Title 

2001. Doctor of Philosophy, Physical Geography, Uppsala University 


2002-2010 Senior lecturer Physical Geography 100%, School of Life Sciences, 

Södertörn University Huddinge (October 2002 to present) 

2004-2010 Board member, Education and Research Faculty Board for Natural 

Sciences, Södertörn University (January 2004 to present) 

2009-2010 Deputy teacher representative, Disciplinary board at Södertörn 

University 


2002-2010 Senior lecturer Physical Geography 100%, School of Life Sciences, 

Södertörn University Huddinge (October 2002 to present) 

2004-2010 Board member, Education and Research Faculty Board for Natural 

Sciences, Södertörn University (January 2004 to present) 

2009-2010 Deputy teacher representative, Disciplinary board at Södertörn 

University 

2005-2009 Director of the Geography education program, School of Life 

Sciences, Södertörn University, Huddinge (shared responsibility 

(50%) 2005, and 100% from April 2006 –March 2009) 

2008-2009 Board member, the Teacher Graduate School of Climate 

Development and Water Resources, Södertörn University and 

Stockholm University in cooperation. 

2003-2006 Board member, education programme in Environmental Science at 

Södertörn University. 

2001-2002 University lecturer 100%, Dept. of Physical Geography and 

Quaternary Geology, Stockholm (July 2001 to September 2002) 

2001 Temporary appointment, modifying illustrations using Adobe 

Illustrator, for Heikki Seppä, Quaternary Geology, Uppsala 

2000-2001 Temporary appointment, Teaching - Landscape development, Dalarna 

University, Borlänge (autumn 2000, spring 2001) 

1999-2001 Temporary appointment, Teaching & assistant work, Earth Sciences, 

Uppsala University 

2000 Temporary appointment, Air photo interpretation mapping soils, 

Geosigma AB 

2000 Temporary appointment, Teaching Geography A+ B, Physical 

Geography A; planning, and developing new courses at Dalarna 

University, Falun 

1999 Temporary appointment, wave erosion calculations for EU Project 

Lake Turingen, Nykvarn municipality, 37 hours 

1993-1998 Postgraduate student position at the Dept. of Earth Sciences, 

Physical Geography, Uppsala University including 20% assistant work 

(teaching and course administration) 

1994-1998 Temporary appointment, Erosion studies, 17 experiments in a water 

flume for the company Vattenresurs AB 

1994-1996 Board member (postgraduate student) in the Faculty of Science and 

Technology, Uppsala University 


55(61)

Bilaga E 

1993 Temporary appointment, Field assistant (4 weeks) at the North Sea 

project Interactions between short term physical dynamics and 

phytoplankton dynamics in a stratified water column, a cooperation 

between PhD Sören Floderus and researchers at NIOZ, the 

Netherlands 

1990-1993 Temporary appointment, Assistant at the project Fine matter 

transport in open coasts (part of the project Large-scale 

Environmental Effects and Ecological Processes in Skagerrak- 

Kattegatt) supported by the Swedish Environmental Protection 

Agency. 

1992-1993 Temporary appointment, Assistant teaching, Dept. of Physical 

Geography, Uppsala University 

Teaching 

1992-2009 - Undergraduate 

Several years of course directorship, including course development, for various 

undergraduate courses (basic and advanced level), and teachers training, within 

geography, and physical geography at Uppsala University, Stockholm University, 

Södertörn University, and Dalarna University (Falun). My teaching has been 

focused on sediment transport, soil erosion, hydrology, oceanography, 

climatology, geomorphology, quaternary geology, GIS, and air photo 

interpretation; including lecturing, practical exercises and excursions. I have also 

had supervision of undergraduate student projects at various levels, as well as 

examination of student papers. 

2008-2009 – Postgraduate 

Assistant supervisor to PhD student Ingela Andersson at the Teacher Graduate 

School of Climate Development and Water Resources, Södertörn University and 

Stockholm University in cooperation. A graduate school where active high school 

teachers can enhance their competence by doing research (80%) within their 

subject of teaching. 


OTHER ACADEMIC COMMISSIONS 

2010-02-05 Member of the evaluation committee for doctoral dissertation in the 

subject area Land and Water Resources Engineering by order of KTH 

Royal Institute of Technology, respondent Frank William Kizito. 

2009 Member of inner reference group revising new course syllabi’s of 

geography for compulsory school (all grades) by order of The 

Swedish National Agency for Education. 

INTERNATIONAL EXCHANGE 

Sept. 1997 - Mars 1998 - 6 months stay in the USA. Visiting Professor Cindy Lee, 

Marine Science Research Center, State University of New York at Stony 

Brook. Financed by scholarship from The American-Scandinavian 

foundation. 

2005-2008 Course related cooperation with Klaipeda University, Lithuania, and 

Kaliningrad University, Russia 

Manuscript submitted to the journal of Biogeochemistry, Kluwer academic 

publishers, May 2001 (ref: BIOG526) 


56(61)

Bilaga E 

INTERACTION WITH THE SOCIETY/PUBLIC PRESENTATIONS 

2005: Lecture about lakes and lake restoration (in swedish) Kunskapsskolan 

Fruängen klass 9 och St Botvidsgymnasiet, Naturvetarprogrammet årskurs 

1, 2 och 3 

2006.03.15: Open lecture about global water resources; hydrologic cycle, 

distribution, and water use (in swedish) Vatten – en global resurs? Om 

kretslopp, fördelning och nyttjande. A cooperation between Södertörn 

University and BUF in Haninge. 

2007.05.11: Lecture about the relationship between landscape and history of 

Stockholm (in swedish) Stockholms landskap som historiskt dokument. 

Lecture at Tyresö castle the 11 th of May 2007 for teachers in history. The 

lecture was broadcasted in SVT2 and SVT24 the 31 st of May, and the 13 th 

of June 2007. 

2007.05.19-20: Hands on activity and presentation related to landscape 

dynamics, Landskap i förändring människans och naturens drivkrafter. 

Posters, slide show, presentation and "hands on GIS" at Forskning för 

folket, Skansen. 

2007.09.28: Hands on activity and presentation related to landscape dynamics (in 

swedish) / Hur såg det ut där du bor för 5000 år sedan? Posters, slide 

show, presentation and "hands on GIS" related to shore displacement in 

eastern Sweden. Forskarfredag, Kulturhuset. 

2010-02-19: Lecture Virtuellt vatten – vatten som inte syns (in swedish) Frans 

Schartaus gymnasieskola, Stockholm, Samhällsvetarprogrammet år 2 

CONFERENCES/SYMPOSIUMS (LAST 5 YEARS) 

2009 Coping with uncertainty, November 16-17, 2009, Sigtuna (presentation) 

2009 Sustainable Cities and Regions: Enabling Visions or Empty Talk? 11-13 

March 2009, Örebro University (presentation) 

2006 Change and Sustainability in the Baltic Sea Area November 20-21, 2006 

(presentation) 

2004 "Past & Future" Ten Year Jubilee Conference of the Foundation for BEEGS 

(poster) 

ASSOCIATION/SOCIETY COMMISSIONS 

2006 (spring) Secretary for the Swedish Society of Anthropology and Geography 

(SSAG) 

1999-2004 Secretary for the Swedish Society of Anthropology and Geography 

(SSAG) 

1995-1996 Secretary for the Geographical Association, Uppsala 

1995-1996 Vice President, Geological section of Natural Science student 

association, Uppsala 

1993-1994 President, Geological section of Natural Science student 

association, Uppsala 

EXTERNAL FUNDING AND PRESENT RESEARCH 

2004 to 2008 

Pre-Modern Coastal Environments - Natural Resources, Climate and Society in the 

Baltic Area before 1800 – a Study in Environmental History, financed by The 

Foundation for Baltic and East European Studies. An interdisciplinary cooperation 

between researchers within the field of human- and physical geography, history, 

and archaeology. My contribution to the project was to study the changing coastal 

environments due to shore displacement. 

2006 to 2010 

Planning for sustainable development. Urban waterfront redevelopment in 

Sweden, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences 

and Spatial Planning An interdisciplinary cooperation between researchers within 


57(61)

Bilaga E 

the field of human- and physical geography as well as ecotoxicology, Södertörn 

University. The project is studying the planning process, and my main focus within 

the project is shore protection, and flooding scenarios. 

2008 to 2010 

Ecosystems as common pool resources, The Foundation for Baltic and East 

European Studies. An interdisciplinary cooperation between researchers at 

Södertörn University and The Royal Technical University. The project is studying 

the implementation process of the European Water Directive, and my main focus 

within the project is river basin characters, and scale. 

EDUCATION 

1992 Bachelor of Science in Earth Sciences, Uppsala University 

1987 Technical high school, Katrinelundsgymnasiet, Gothenburg 

1985 Driving licence *B*** 


58(61)

Bilaga E 

PAULINA RYTKÖNEN (FIL.DR) 


Paulina Rytkönen 



E-mail paulina.rytkonen@sh.se 

Title 

Filosofie Doktor i Ekonomisk historia. 


Högskolelektor i Ekonomisk historia och ”Utveckling och internationellt samarbete” 

vid Institutionen för Livsvetenskaper på Södertörns Högskola sedan 2004 

(tillsvidare anställd) - tjänstledig på deltid mellan oktober 2006 och januari 2008. 

Programansvarig för Måltidskunskap sedan 1/1-2010. 


Programansvarig för utbildningsprogrammet Utveckling och Internationellt 

samarbete mellan oktober 2003 och mars 2006. 

Utvecklingsansvarig för distanskurser på Institutionen för Livsvvetenskaper, juli 

2004 t o m mars 2006. 

Tidigare anställningar på övriga lärosäten 

Anställd som forskare på deltid (50%) på ekonomisk historiska institutionen vid 

Stockholms Universitet oktober 2006 t o m januari 2008. 

Timlärare på ekonomisk historiska institutionen vid Stockholms Universitet på 

Kurserna Vinets ekonomiska historia VT07, HT07, VT08, samt Fattiga och Rika 

länder, teorier om utveckling och underutveckling HT08, VT09, HT09. Ansvarade 

för kursutveckling samt genomförande av kurserna. 

Anställd som doktorand vid Ekonomisk historiska institutionen vid Lunds 

universitet mellan 1/1-2000 och 30/9 2004. Anställningen finansierades med 

externt anslag från Sida/SAREC. 

Timlärare i Latinamerikakunskap på Latinamerika-institutet vid Stockholms 

Universitet, hösten 1999. 

Har undervisat som gästlärare ett antal gånger vid Sveriges Lantbruksuniversitet. 


Doktorander 

För närvarande biträdande handledare åt Ursula Hård, 630323-2904. 

Projekt: ”Den Nya regionalpolitiken, regionala och lokala arbetsmarknaden samt 

kvinnliga strategier till arbete och företagande” 

Övriga nivåer 

Har handlett ett stort antal examensarbeten, samt B-uppsatser inom varierande 

fält. 


59(61)

Bilaga E 

Undervisningserfarenhet 

Har undervisat mer än 1000 timmar inom ekonomisk historia, nationalekonomi, 

företagsekonomi, måltidskunskap, utvecklingsstudier, Latinamerikakunskap, 

landsbygdsutveckling, mm. på grundläggande och upp till mastersnivå. 


FÖRTROENDEUPPDRAG 

Ledamot av SACO/S styrelse sedan 1 mars 2009. 

Ledamot av styrelsen för forskarskolan ESDGS (Environmental Sciences and 

Development Graduate School) sedan 2009. 

EXTERN FORSKNINGSFINANSIERING 

KK-stiftelsen 2009-0225: Finansiering av samproduktionsprojektet Wrångebäck 

Sweden – en fallstudie för att samla know-how och stärka konkurrenskraften för 

producenter av traditionell ost. Övriga anställda i projektet är FD Ivailo Simoff 

(post doc i 2 år) och professor Odd Nygård. 

Beviljat belopp: 2.200.000 kronor. Skall pågå 1/3-2010 t o m 31/12-2011 

Vetenskapsrådet Projektledare Paulina Rytkönen, Bland getter och kor i Europa 

– Lokala produktionssystem av mervärdesostar – en komparation. Övriga 

anställda i projektet: Professor Karl Gratzer. 

Beviljat belopp: 3.625.000 kronor. Pågår 

Formas 2007-2036. Projektledare Paulina Rytkönen, Landsbygdsutveckling, 

traditionella varor, territorier och lokala produktionssystem på den svenska 

landsbygden. Övriga anställda i projektet är Ursula Hård (doktorand), professor 

Per Wramner, 20 % finansiering under 3 år. 

Beviljat belopp: 2.070.000 kronor Pågår 

Sida/Sarec (planeringsanslag): Projektledare Paulina Rytkönen, Farming 

among the clouds, the dairy sector in Peru. Övriga deltagare: Örjan Bartholdson. 

Beviljat belopp: 75000 kronor. Avslutat 

Vetenskapsrådet (2005-2092). Projektledare, Ulf Jonsson. 

”From national champions to global leaders, Development of the global dairy 

sector” 

För egen del 50% av lönen finansiering mellan oktober 2006 och maj 2008. 

Avslutat. 

Formas (211-206-2246). Projektledare Professor Ulf Jonsson. 

“The Soybean chain in contemporary food and globalization” 

Finansieringen omfattade främst forskningsresor. Avslutat. 

SAREC 2000-2004 – finansiering av mitt doktorandprojekt. Avslutat. 

ÖVRIG FORSKNINGSFINANSIERING 

Planeringsanslag för samverkansprojekt genom intern utlysning från Södertörns 

Högskola och Östersjöstiftelsen. Projektet genererade ovanstående anslag från 

KK-stiftelsen. 


60(61)

Bilaga E 

Beviljat bidrag: 270,000 kronor. Avslutat. 

STIPENDIER 

Har under december 2009 blivit tilldelad Stiftelsen Vin och Sprithistoriska stora 

stipendium för forskning om svensk vinkonsumtions historia. 

RELEVANTA INTERNATIONELLA SAMARBETEN 

Medlem av forskningskonsortiet: European Research Group SYAL. Konsortiet 

arbetat för att utveckla och sprida teorier och kunskap om Lokalt baserade 

produktionssystem. http://gis-syal.agropolis.fr/ Samarbetet omfattar koordinering 

av forskning, gemensamma workshops, koordinering av utbildning på grund såväl 

som forskningsnivå. 

Samarbete med Universidad Autónoma Metropolitana de Mexico, Professor Luis 

Arturo Garcia, ansvarig för forskarutbildning i Landsbygdsutveckling. Samarbetet 

omfattar gemensamma publikationer (två antologier som befinner sig under 

utgivning) samt gemensam forskning inom mejerinäringen. 

SAMVERKAN MED OMGIVANDE SAMHÄLLE – URVAL 

Jag är projektledare för det nya samproduktionsprojektet: Wrångebäck Sweden – 

en fallstudie för att samla know-how och stärka konkurrenskraften för 

producenter av traditionell ost. Samverkansparter är Hushållningssällskapet och 

Almnäs Bruk AB. Projektet finansieras med medel från KK-Stiftelsen (2009-0225) 

och startar officiellt 1 mars 2010. 

I februari 2010 höll jag en föreläsning för Rönninge gymnasiums 

naturvetenskapliga linje, elever från åk 2 och 3. Föreläsningen handlade om 

matens roll i vårt dagliga liv och omgivande samhälle. 

I februari 2009 deltog jag som debattör i en panel om samhällsutveckling och 

miljöproblem organiserad av Södertörns Högskola. Debatten hölls inför cirka 600 

gymnasieelever. 

Jag har samarbetat med Kungliga Skogs och Lantbruksakademien med arbetet för 

översättning och utgivning av Junius Lucius Columellas antika verk De Re Rustica. 

Publikationen kom ut 2009 (se publikationer) 

Den 29 september 2008 deltog jag som debattör på ”Forskarfredag” på 

kulturhuset, debatten hade titeln ”Genmodifierad mat – hot eller möjlighet” 

Den 28 september 2007 deltog jag som debattör på ”Forskarfredag” på 

kulturhuset. Debatten handlade om vinets roll i svenska samhället. 

Jag har under HT2004, VT2005, HT2005, samt VT2006 deltagit som föreläsare 

och informatör på högskolans öppet hus dagar, där populärvetenskapliga 

föreläsningar har hållits för allmänheten och gymnasieskolans elever. 


61(61)

Bilaga F 

KOMPLETTA PUBLIKATIONSFÖRTECKNINGAR FÖR MÖJLIGA HANDLEDARE 

(ANGIVNA I TABELL 1) DE SENASTE 10 ÅREN 

KARI LEHTILÄ 

PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR 

Strauss, S. Y., Conner, J. K. & Lehtilä, K. 2001. Effects of foliar herbivory by 

insects on the fitness of Raphanus raphanistrum: damage can increase 

male fitness. American Naturalist 158: 496-504. 

Ehrlén, J. & Lehtilä, K. 2002. How perennial are perennial plants? Oikos 98: 308- 

322. 

Leimu, R., Syrjänen, K., Ehrlén, J. & Lehtilä, K. 2002. Pre-dispersal seed predation 

in Primula veris: among-population variation in damage intensity and 

selection on flower number. Oecologia 133: 510-516. 

Pineda-Krch, M. & Lehtilä, K. 2002. Cell lineage dynamics in stratified shoot apical 

meristems. Journal of Theoretical Biology 219: 495-505. 

Lehtilä, K. 2003. Precision of herbivore tolerance experiments with imposed and 

natural damage. Evolution 57: 677-680. 

Pineda-Krch, M. & Lehtilä, K. 2004. Costs and benefits of genetic heterogeneity 

within organisms. Journal of Evolutionary Biology 17: 1167-1177. 

Pineda-Krch, M. & Lehtilä, K. 2004. Challenging the genetically homogeneous 

individual. Journal of Evolutionary Biology 17: 1192-1194. 

Ehrlén, J., Syrjänen, K., Leimu, R., Begoña Garcia, M. & Lehtilä, K. 2005. Land 

use and population growth of Primula veris: an experimental demographic 

approach. Journal of Applied Ecology 42: 317-326. 

Ramula, S. & Lehtilä, K. 2005. Importance of correlations among matrix entries in 

stochastic models in relation to number of transition matrices. Oikos 111: 

9-18. 

Ramula, S. & Lehtilä, K. 2005. Matrix dimensionality in demographic analyses of 

plants: when to use smaller matrices? Oikos 111: 563-573. 

Lehtilä, K. & Ehrlén, J. 2005. Seed size as an indicator of seed quality: a case 

study of Primula veris. Acta Oecologica 28: 207-212. 

Leimu, R. & Lehtilä, K. 2006. Effects of two types of herbivores on the population 

dynamics of a perennial herb. Basic and Applied Ecology 7: 224-235. 

Lehtilä, K., Syrjänen, K., Leimu, R., Begoña Garcia, M. & Ehrlén, J. 2006. Habitat 

change and demography of Primula veris: identification of management 

targets. Conservation Biology 20: 833-843. 

Holmén Bränn, K. & Lehtilä, K. 2007. Maternal plant responses to high pollen 

loads. International Journal of Plant Sciences 168: 1013-1019. 

Lehtilä, K. & Holmén Bränn, K. 2007. Correlated effects of selection for flower size 

in Raphanus raphanistrum. Canadian Journal of Botany 85: 160-166. 

Boalt, E. & Lehtilä, K. 2007. Tolerance to apical and foliar damage: costs and 

mechanisms in Raphanus raphanistrum. Oikos 116: 2071-2081. 

Ramula, S., Dinnetz, P. & Lehtilä, K. 2009. Spatial data replacing temporal data in 

population viability analyses: an empirical investigation for plants. Basic 

and Applied Ecology 10: 401-410. 

Boalt, E., Arvanitis, L., Lehtilä, K. & Ehrlén, J. 2010. The association among 

herbivory tolerance, ploidy level, and herbivory pressure in Cardamine 

pratensis. Evolutionary Ecology (in press).

Bilaga F 

BOKKAPITEL 

Lehtilä, K. & Boalt, E. 2004. The use and usefulness of artificial herbivory in plantherbivore 

studies. Weisser, W. W. & Siemann, E. (eds.), Insects and 

Ecosystem Function, pp. 257-275. Springer Verlag, Heidelberg. 

Lehtilä, K. & Sundås Larsson, A. 2005. Meristem allocation as a means of 

assessing reproductive allocation. Reekie, E. & Bazzaz, F. (eds.), 

Reproductive Allocation in Plants. Physiological Ecology Series, Elsevier- 

Academic Press, New York. 


2(52)

Bilaga F 

HÅKAN OLSÉN 


Olsén, K.H. 1985*. Chemoattraction between fry of Arctic charr (Salvelinus 

alpinus (L.)) studied in a Y-maze fluviarium. Journal of Chemical Ecology 

11: 1009-1017. (B25). No. of ref. 14. 

Olsén, K.H. & Höglund, L.B. 1985*. Reduction by a surfactant of olfactory 

mediated attraction between juveniles of Arctic charr (Salvelinus alpinus 

(L.)). Aquatic Toxicology 6: 57-69. (B26.). No. of ref. 23. 

Olsén, K.H. 1986a*. Chemoattraction between juveniles of two sympatric stocks 

of Arctic charr (Salvelinus alpinus (L.)) and their gene frequency of serum 

esterases. Journal of Fish Biology 28: 221-231. (B27). No. of ref. 32. 

Olsén, K.H. 1986b*. Emission rate of amino acids and ammonia and their role in 

olfactory preference behaviour of juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus 

(L.). Journal of Fish Biology 28: 255-265. (B28). No. of ref. 11. 

Olsén, K.H. 1986c*. Modification of conspecific chemoattraction in Arctic charr 

(Salvelinus alpinus (L.)), by nitrogenous excretory products. Comparative 

Biochemistry & Physiology 85A: 77-81. (B29). No. of ref. 9. 

Olsén, K.H., Karlsson, L. & Helander, A. 1986*. Food search behaviour in Arctic 

charr (Salvelinus alpinus (L.)) induced by food extract and amino acids. 

Journal of Chemical Ecology 12: 1987-1998. (B30). No. of ref. 16. 

Olsén, K.H. 1987. Chemoattraction of juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.), 

to water scented by conspecific intestinal content and urine. Comparative 

Biochemistry & Physiology 87A: 641-643. (B31). No. of ref. 21. 

Olsén, K.H. 1989. Sibling recognition in juvenile Arctic charr (Salvelinus alpinus 

(L.)). Journal of Fish Biology 34: 571-581. (B32). No. of ref. 55 

Olsén, H. 1990. Further studies concerning chemoattraction among fry of Arctic 

charr (Salvelinus alpinus (L.)) to water conditioned by conspecifics. Journal 

of Chemical Ecology 16: 2081-2090. (B33) 

Olsén, K.H. & Karlsson, L. 1991. Variation in agonistic behaviour in juveniles of 

two Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.), populations. Animal Behaviour 41: 

171-174. (B34). Ref. 

Winberg, S., Nilsson, G. E. & Olsén, K. H. 1991 Social rank and brain levels of 

monoamines and monoamine metabolites in arctic charr (Salvelinus 

alpinus (L.)). Journal of Comparative Physiology A 168: 241-246. (B35). 

No. ref. 76 

Winberg, S., Nilsson, G. E. & Olsén, K. H. 1992. Changes in brain serotonergic 

activity during hierachic behaviour in Arctic Charr (Salvelinus alpinus) are 

socially induced. Journal of Comparative Physiology A 170: 93-99. (B36). 

No. ref. 78 

Winberg, S., Nilsson, G. E. & Olsén, K. H. 1992. The effect of stress and starvation 

on brain serotonin utilization in Arctic charr (Salvelinus alpinus L.). Journal 

of Experimental Biology 165: 229-239. (B37). No. of ref. 29. 

Winberg, S. & Olsén, K.H. 1992. The influence of rearing conditions on the sibling 

odour preference of juvenile Arctic charr (Salvelinus alpinus (L)). Animal 

Behaviour 44: 157-164. (B38). No. of. ref. 41. 

Folke, C., Olsén, K. H., Winberg, S., Bjerselius, R. & Karlsson, L. 1992. 

Differences in rheotactic response and attraction to population-specific 

odors in Baltic salmon (Salmo salar L.) parr. Nordic Journal of Freshwater 

Research 67:45-51. (B39) 

Olsén, K.H. & Liley, N.R. 1993. The significance of olfaction and social cues in milt 

availability, sexual hormone status and spawning behaviour of male 

rainbow trout (Oncorhynchus mykiss). General and Comparative Endocrinology 

89: 107-118. (B40). No. of ref. 61. 

Bjerselius, R. & Olsén, K.H. 1993. A study of the olfactory sensitivity of crucian 

carp (Carassius carassius) and goldfish (Carassius auratus) to 17 20ß- 


3(52)

Bilaga F 

dihydroxy-4-pregnen-3-one and prostaglandin F 2 . Chemical Senses 18: 

427-436. (B41). No. of ref. 30. 

Liley, N.R., Olsén, K.H., Foote, C.J. & Van Der Kraak, G.J. 1993. Endocrine 

changes associated with spawning behavior in male kokanee salmon 

(Oncorhynchus nerka) and the effects of anosmia. Hormones & Behavior 

27: 470-487. (B42). No. of ref. 23. 

Olsén, K.H. 1993. The development of the olfactory organ of the Arctic charr 

Salvelinus alpinus (L.) (Teleostei, Salmonidae). Canadian Journal of 

Zoology 71: 1973-1984. (B43). No. of ref. 11 

Bjerselius, R., Olsén, K.H. & Zheng, W.B. 1995. Behavioral and endocrinological 

response of mature male goldfish to the sex hormone 17 20ß-dihydroxy-4- 

pregnen-3-one in the water. Journal of Experimental Biology 198: 747- 

754. (B44). No. of ref. 32. 

Bjerselius, R., Olsén, K.H. & Zheng, W.B. 1995. Endocrine, gonadal and 

behavioral responses of male crucian carp to the hormonal pheromone 17 

20ß-dihydroxy-4-pregnen-3-one. Chemical Senses 20: 221-230. (B45). 

No. of ref. 23. 

Olsén, K.H. & Winberg, S. 1996. Learning and sibling odour preference in juvenile 

Arctic char, Salvelinus alpinus. Journal of Chemical Ecology 22: 773-786. 

(B46) 

Olsén, K.H., Järvi, T. & Löf, A.-C. 1996. Aggressiveness and kinship in brown trout 

(Salmo trutta) parr. Behavioral Ecology. 7: 445-450. (B47) 

Olsén, K.H. & Järvi, T. 1997. Effects of kinship on aggressiveness and RNA 

content in juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Journal of Fish 

Biology. 51: 422-435. (B48) 

Åbjörnsson, K., Wagner, B., Axelsson, A., Bjerselius, R. & Olsén, K. H. 1997. 

Responses of Acilius sulcatus (Coleoptera: Dytiscidae) to chemical cues 

from perch (Perca fluviatilis) and white aspe (Leucaspius delineatus). 

Oecologia. 111: 166-171. (B49) 

Olsén, K.H., Järvi, T., Mayer, I. Petterson, E. & Kroon, F. 1998. Spawning 

behaviour and sex hormone levels in adult and precocious brown trout 

(Salmo trutta L.) males and the effect of anosmia. Chemoecology. 8: 9- 

17. (B50) 

Olsén, K.H., Lohm, J., Grahn, M. & Langefors, Å. 1998. MHC and kin 

discrimination in juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Animal 

Behaviour. 56: 319-327. (B51) 

Olsén, K.H. & Bjerselius, R. 1999. Behaviour and sex hormone levels in brook 

charr (Salvelinus fontinalis, Mitchill) males paired with females. Nordic 

Journal of Freshwater Research. 74: 121-126. (B52) 

Petersson, E., Järvi, T., Olsén, K.H., Mayer, I. & Hedenskog, M. 1999. Male-male 

competition and female choice in brown trout (Salmo trutta). Animal 

Behaviour. 57: 777-783. (B53) 

Olsén, K.H., Bjerselius, R., Petersson, E., Järvi, T., Mayer, I. & Hedenskog, M. 

2000. Lack of species specific primer effects of odours from female 

Atlantic salmon (Salmo salar L.) and brown trout (Salmo trutta). Oikos. 

88: 213-220. (B54) 

Carlsson, J., Olsén, K.H., Nilsson, J., Øverli, Ø. & Stabell, O.B. 1999. 

Microsatellites reveal fine-scale genetic differentiation in stream living 

Brown trout (Salmo trutta L.). Journal of Fish Biology. 55: 1290-1303. 

(B55) 

Bjerselius, R., Lundstedt-Enkel, K., Mayer, I. & Olsén, K.H. 2001. Male goldfish 

reproductive behaviour and physiology are severely affected by exogenous 

exposure to 17-estradiol. Aquatic Toxicology. 53: 139-152. (B56) 

Andersson, P.L., Berg, A.H., Bjerselius, R., Norrgren, L., Olsén, H., Olsson, P.E., 

Örn, S. & Tysklind, M. 2001. Bioaccumulation of selected PCBs in zebra 

fish, three-spined stickleback and Arctic char after three different routes of 


4(52)

Bilaga F 

exposure. Archives of Environmental Contamination and Toxicology. 40: 

519-530. (B57) 

Saglio, P., Olsén, H. & Bretaud, S. 2001. Behavioral and olfactory responses to 

prochloraz, bentazone and nicosulfuron-contaminated flows in goldfish. 

Archives of Environmental Contamination and Toxicology. 41: 192-200. 

(B58) 

Olsén, K.H., Bjerselius, R., Mayer, I. & Kindahl, H. 2001. Both ovarian fluid and 

urine have priming effects in mature Atlantic salmon male parr. Journal of 

Chemical Ecology. 27 (11): 2337- 2349 (B59) 

Olsén, K.H., Johansson, A.-K., Bjerselius, R., Mayer, I. & Kindahl, H. 2002. Mature 

Atlantic salmon (Salmo salar) male parr are attracted to ovulated female 

urine but not to ovarian fluid. Journal of Chemical Ecology 28 (1): 29 - 40. 

(B60) 

Olsén, K.H., Grahn, M. & Lohm, J. 2002. Influence of MHC on sibling 

discrimination in Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Journal of Chemical 

Ecology 28 (4), 783 - 795. (B61) 

Moore, A., Olsén, K. H., Lower, N. & Kindahl, H. 2002. The role of F-series 

prostaglandins as reproductive priming pheromones in the brown trout 

(Salmo trutta L.). Journal of Fish Biology 60(3), 613-624. (B62) 

Greenberg, L.A., Hernnäs, B., Brönmark, C., Dahl, J., Eklöv, A. & Olsén, K.H. 

2002. Effects of kinship on growth and movements of brown trout in field 

enclosures. Ecology of Freshwater Fish 11, 251-259. (B63) 

Saglio, P., Bretaud, S., Rivot, E. & Olsén, K.H. 2003. Chemobehavioral changes 

induced by short-term exposures to prochloraz, nicosulfuron and 

carbofuran in goldfish. Archive of Environmental Contamination and 

Toxicology, 45, 515-524. (B64) 

Olsén, K.H., Grahn, M. & Lohm, J. 2003. The influence of dominance and diet on 

individual odours in MHC identical juvenile Arctic charr siblings. Journal of 

Fish Biology, 63, 855-862. (B65) 

Carlsson, J., Carlsson, J.E.L., Olsén, K.H., Hansen, M., Eriksson, & T., Nilsson. 

2004. Kin-biased distribution in brown trout: an effect of redd location or 

kin recognition? Heredity, 92, 53-60. (B66) 

Olsén, K.H., Petersson, E., Ragnarsson, B., Lundqvist, H. & Järvi, T. 2004. Down 

stream migration in Salmo salar smolt sibling groups. Canadian Journal of 

Fisheries and Aquatic Sciences, 61, 328-331. (B67) 

Hallgren, S., Linderoth, M. & Olsén, K.H. 2006. Aromatase and reproductive 

behaviour in guppy males. General and Comparative Endocrinology, 147, 

323-328. 

Olsén, K.H., Sawisky, G.R. & Stacey, N. 2006. Endocrine and milt responses of 

male crucian carp (Carassius carassius L.) to periovulatory females under 

field conditions. General and Comparative Endocrinology, 149, 294-302. 

Jaensson, A., Scott, A.P., Moore, A., Kylin, H & Olsén, K.H. 2007. Effects of 

pyrethroid pesticide on endocrine responses to female odours and 

reproductive behavioiur in male parr brown trout (Salmo trutta L.). Aquatic 

Toxicology, 81, 1-9. 

Hallgren, S.L.E. & Olsén, K.H. 2009. Effects on guppy brain aromatase activity 

following short-term steroid and 4-nonyl phenol exposures. Environmental 

Toxicology, in press. 

Jaensson, A. & Olsén, K.H. 2009. Effects of copper on olfactory mediated 

endocrine responses and reproductive behaviour in mature male brown 

trout (Salmo trutta Linneaus) parr to conspecific females. Journal of Fish 

Biology. Accepted for publ. 

Palm., S., Dannewitz, J. Järvi, T., Koljonen, M.-L., Prestegaard, T. & Olsén, K.H. 

2008. No indication of shoaling with kin at sea in Baltic salmon (Salmo 

salar L.). Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 65, 1738- 

1748. 


5(52)

Bilaga F 

ÖVERSIKTSARTIKLAR OCH BOKKAPITEL 

Olsén, H. 1992. Kin recognition in fish mediated by chemical cues. pp 229-248 in 

Fish Chemoreception (Toshiaki J. Hara, editor). Chapman and Hall, 

London. (B68) 

Olsén, K.H. 1999. Present knowledge of kin discrimination in salmonids. Genetics. 

473: 1-5 (B69) 

Olsén, K.H. 2010. Effects of pesticides and other pollutants on olfactory mediated 

behaviors in fish and crustaceans. In Chemical Communication in 

Crustaceans. (Thomas Breithaupt & Martin Thiel, eds.) Springer Verlag, 

New york. In press. 

ÖVRIGA PUBLIKATIONER 

Bjerselius, R., Olsén, K.H., Mayer, I. & Sorensen, P.W. Rapid increased olfactory 

responsiveness of male crucian carp (Carassius carassius) to the 

postovulatory pheromone prostaglandin F2": possible effects of sex 

steroids. (B70) (manuscript) 

Grahn, M, Lohm, J., Langefors, Å., Olsén, H., Skarstein, F., Bjerselius, R. & Järvi, 

T. 2005. Mhc class II diversity in isolated Arctic charr populations. 

Submitted manuscript. (B71) 

Bretaud, S., Olsén, K.H. & Saglio, P. Olfactory sensitivity to five pesticides in 

goldfish. (B72) (manuscript) 

Engström, H. & Olsén, K.H. Roach, Rutilus rutilus, responses to chemicallymediated 

risk of predation of great cormorant, Phalacrocorax carbo 

sinensis. (B73). (manuscript) 

Hallgren, S. & Olsén, K.H. Impact of synthetic oestrogen treatments on courtship 

and mating behaviours in male guppies (Poecilia reticulata). (manuscript) 

Bjerselius, R., Sandbaum, K., Olsén, K.H., Mayer, I. & Van Der Kraak, G. Estrogen 

exposure has adverse effects on sperm production, abundance of spawning 

tubercles, sexual activity and androgen concentration in mature male 

goldfish. (manuscript) 

Stacey, N. & Olsén, K.H. Wild crucian carp (Carassius carassius) male response to 

mature females in the field. (Poster ECRO-möte Dijon 2004, B91) 

Olsén et al.. Release of steroids into the ambient water and the olfactory 

sensitivity of four sympatric species of cyprinids. (manuscript) 

Olsén, K.H., Bjerselius, R. & Sorensen, P. W. Olfactory sensitivity of male 

salmonids to sex hormonal pheromones after female urine exposure. 

(manuscript) 

Archer, A., Katimba, S.S., Hallgren, S.L.., Damdimopoulos, A. Olsén, K.H., 

Gustavsson, J.-Å. & Mode, A. 2009. The liver X receptor (lxr) is required 

for normal development of the zebrafish. (Submitted manuscript) 

Chemoreceptive behaviour in Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Response to 

conspecific scent and nitrogenous metabolites. Acta Universitatis 

Upsaliensis 9. Department of Zoophysiology, Uppsala University 1985. 

(B24) 

Liley, N.R., Olsén, K.H. & Foote, C. J. 1991. Hormones, pheromones and 

reproductive behaviour in fish. In "Proceedings of the Fourth International 

Symposium on the Reproductive Physiology of Fish (A.P. Scott, J.P. 

Sumpter, Kime, E.D. & Rolfe, M.S., eds.), pp. 188-190. University of East 

Anglia, Norwich, UK, FishSymp 91, Sheffield. 

Bjerselius, R. & Olsén, K.H. 1991. Olfactory sensitivity to sexual hormones in 

crucian carp (Carassius carassius). In "Proceedings of the Fourth 

International Symposium on the Reproductive Physiology of Fish (A.P. 

Scott, J.P. Sumpter, Kime, E.D. & Rolfe, M.S., eds.). University of East 

Anglia, Norwich, UK, FishSymp 91, Sheffield. 


6(52)

Bilaga F 

Axelsson, A., Åbjörnsson, K., Wagner, B.M.A., Bjerselius, R. & Olsén, H. 1994. The 

behavior of the dytiscid Acilius sulcatus to odours from hungry and 

satiated fish at day and night conditions. Bulletin of the North American 

Benthological Society 11: 147 (Abs. 221). 

Olsén, K.H., Järvi, T., Mayer, I., Persson, E. & Kroon, F. 1996. Behaviour and 

endocrine responses of intact and anosmic precocious brown trout (Salmo 

trutta) parr in spawning groups of anadromous adult individuals. In 

"Proceedings of the NATO Workshop on Fish Sex Pheromones: Their 

Origins and Modes of Action" , pp. 9-14. University of Algarve, Faro, 

Portugal, 22-24 May, 1995. 

Olsén, K.H., Bjerselius, R., Petersson, E., Järvi, T., Mayer, I. & Hedenskog, M. 

1999. Lack of species specific primer effects of odours from female Atlantic 

salmon (Salmo salar L.) and brown trout (Salmo trutta L.). In "Proceedings 

of the 6 th International Symposium on the Reproductive Physiology of Fish" 

(eds. Norberg, B. et al.), p. 143 . Inst. Marine Res. and Univ. Bergen, 4-9 

July, 1999. 

Bjerselius, R., Lundstedt-Enkel, Olsén, K.H. & Mayer, I. 1999. Estrogen in food or 

water effect the male goldfish (Carassius auratus) sexual behaviour. In 

"Proceedings of the 6 th International Symposium on the Reproductive 

Physiology of Fish" (eds. Norberg, B. et al.), p. 388. Inst. Marine Res. and 

Univ. Bergen, 4-9 July, 1999. 

Lunstedt-Enkel, K., Olsén, K.H. & Bjerselius, R. 1999. Effects of oestrogen on 

male goldfish (Carassius auratus); multivariate modelling to evaluate 

changes in ‘physiological-behavioural pattern..). In "Proceedings of the 6 th 

International Symposium on the Reproductive Physiology of Fish" (eds. 

Norberg et al.), p. 390. Inst. Marine Res. and Univ. Bergen, 4-9 July, 

1999. 

Höglund, L.B. & Olsén, K.H. 1978. Inverkan av miljöfrämmande substanser på 

luktattraktion hos röding. Beteendetest för bedömning av xenobiotikas 

interferens med fiskars kemiska signalsystem. Toxicitetstester. Fjortonde 

Nordiska Symposiet om Vattenforskning. Ålborg, 25-27 april 1978. 

Nordforsk. Miljövårdssekretariatet Publ. no. 2: 289-301 (in Swedish) 

Höglund L.B. & Olsén, K.H. 1978-1982. Forskningsredogörelser till Statens 

Naturvårdsverk inom projektet " Toxicitetstester med fisk. Subletal verkan 

av tungmetall och tensid" (in Swedish). 

Karlsson, L. & Olsén, K.H. 1984. Effects of magnets and olfactory extirpation on 

migration of Baltic silver eels (Anguilla anguilla). Acta Universitatis 

Upsaliensis 745. Manuscript included in Dr. Lars Karlsson's Ph.D. thesis. 

Karlsson, L., Olsén, K.H. & Pärt, P. 1986. Användning av visuella och magnetiska 

stimuli samt lukter för blankålens orientering under vandring i Östersjön. 

16 sidor. Ingår som bilga 2 i Håkan Westerbergs Fiskeriutredning - 

Nymölla AB, Mörrumsbruk - Etapp I (in Swedish). 

Folke, C., Olsén, H., Winberg, S. & Karlsson, L. 1989. Reaktioner av Östersjölax 

på fiskdofter från sin egen och en annan laxstam. Laxforskningsinstitutet 

Information 1: 1-13 (in Swedish). 

Olsén, K.H. 1994. The effects of anosmia on the endocrine status and 

reproductive behaviour of salmonid males. In "Program for the 

Symposium: Chemoreception in Aquatic Vertebrates", pp. 24-25. 

Noresund, Norway, 9-13 July, 1994. 

Olsén, H. & Bjerselius, R. 1995. Projects concerned with chemical communication 

in fish. Presentation of projects running at the Department of Limnology, 

Uppsala university, presented at the 60th anniversary of the Institute of 

Freshwater Res., Drottningholm. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm 

Information 1: 48-49. (in Swedish with English summary). 

Olsén, K.H., Grahn, M., Lohm, J. & Langefors, Å. 1997. Kin discrimination in 

juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.), influenced by MHC. In 

"Scientific Program and Abstracts. International Society of Chemical 


7(52)

Bilaga F 

Ecology. 14th Annual Meeting" , Abstract C-10-7. University of British 

Columbia, Vancouver, Canada, July 12-16, 1997. 

Bjerselius, R. & Olsén, K.H. 1998. In vivo studies of effects of environmental 

oestrogens in fish. In "Scientific Program and Abstracts. Society of 

Environmental Toxicology and Chemistry. 8th Annual Meeting of SETAC- 

Europe". Bordeaux, France, April 14-18, 1998. 

Olsén, K.H., Grahn, M., Lohm, J. & Langefors, Å. 1998. MHC and kin 

discrimination in juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.)(Telostei, 

Salmonidae). "Scientific Program and Abstracts. XIII Congress of 

European Chemoreception Research Organization (ECRO)", Siena, Italy, 

September 8-12, 1998. 

Bruks, A., Carlstein, M. & Olsén, H. 2001. ”Limnologisk förstudie för Siljan” 

Landstinget i Dalarna. 100 sidor. (B88) 


8(52)

Bilaga F 

INGER PORSCH HÄLLSTRÖM 


S. Osterman-Golkar, L. Ehrenberg, D. Svensson and I. Hällström: Evaluation of genetic 

risks of alkylating agents II: Haemoglobin as a dose monitor. Mutat. Res., 34, 

1-10, 1976. 

J. Magnusson, I. Hällström and C. Ramel: Studies on the metabolic activation of vinyl 

chloride in Drosophila melanogaster after pretreatment with phenobarbital and 

polychlorinated biphenyls. Chem.Biol. Interactions, 24, 287-298, 1977. 

I. Hällström, A. Sundvall, U. Rannug, R. Grafström and C. Ramel: The metabolism of 

drugs and carcinogens in Drosophila melanogaster I: Activation of vinyl 

chloride, 2-aminoanthracene and benzo(a)pyrene as measured by mutagenic 

effects in Salmonella typhimurium. Chem.-Biol. Interactions, 34, 129-144, 

1981. 

I. Hällström and R. Grafström: The metabolism of drugs and carcinogens in isolated 

subcellular fractions from Drosophila melanogaster II: Enzyme induction and 

the metabolism of benzo(a)pyrene. Chem.-Biol. Interactions, 34, 145-159, 

1981. 

I. Hällström, J. Magnusson and C. Ramel: Relation between somatic toxicity of 

dimethylnitrosamine and a genetically determined variation in the level and 

induction of cytochrome P-450 in Drosophila melanogaster. Mutat. Res. 92, 

161-168, 1982. 

I. Hällström, A. Blanck and S. Atuma: Comparision of cytochrome P-450-dependent 

metabolism in different developmental stages of Drosophila melanogaster. 

Chem.-Biol. Interactions, 46, 39-54, 1983. 

I. Hällström, A. Blanck and and S. Atuma: Genetic variation in cytochrome P-450 and 

xenobiotic metabolism in Drosophila melanogaster. Biochem. Pharmacol., 33, 

13-20, 1984. 

I. Hällström and A. Blanck: Genetic regulation of the cytochrome P-450 system in 

Drosophila I: Chromosomal determination of some cytochrome P-450- 

dependent reactions. Chem.-Biol. Interactions 56, 157-171, 1985. 

I. Hällström: Genetic regulation of the cytochrome P-450 system in Drosophila II: 

Localization of some genes regulating cytochrome P-450 activity. Chem.-Biol. 

Interactions, 56, 173-184, 1985. 

I. Hällström: Efects of pretreatment with 2,3,7,8-tetrachlorodibenzofuran on 

microsomal monooxygenase activity in Drosophila melanogaster. Mutat. Res., 

174, 93-97, 1986. 

I. Hällström: Genetic variation in cytochrome P-450-dependent demethylation in 

Drosophila melanogaster. Biochem. Pharmacol., 36, 2279-2282, 1987. 

I. Porsch Hällström, A. Blanck, L.C. Eriksson and J.-Å. Gustafsson: Expression of the c- 

myc, c-fos and c-ras Ha protooncogenes during sex-differentiated rat liver 

carcinogenesis in the resistant hepatocyte model. Carcinogenesis, 10, 1793- 

1800, 1989. 

I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Effects of growth hormone on the 

expression of c-myc and c-fos during early stages of sex-differentiated rat liver 

carcinogenesis in the resistant hepatocyte model. Carcinogenesis, 10, 2339- 

2343, 1989. 

B. Lindhe, I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Effects of neonatal and 

adult castration and of testosterone substitution on growth of enzyme-altered 

foci in the resistant hepatocyte model. Cancer Res., 50, 2679-2682, 1990. 

A. Blanck, I. Porsch Hällström and L.C. Eriksson: Loss of sexual differentiation of 

metabolism of steroids and xenobiotics in nodular hepatic tissue from male and 

female Wistar rats treated according to the resistant hepatocyte model. 

Carcinogenesis, 11, 1067-1073, 1990. 

I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Hypothalamo-pituitary regulation 

of the c-myc gene in rat liver. J. Mol. Endocrinol., 5, 267-274, 1990. 


9(52)

Bilaga F 

I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Role of growth hormone in the 

regulation of the c-myc gene during progression of sex-differentiated rat liver 

carcinogenesis in the resistant hepatocyte model. Mol. Carcinogenesis, 4, 376- 

381, 1991. 

A. Blanck, L.C. Eriksson, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Sex differentiated 

and growth hormone regulated mitoinhibition in rat liver during treatment with 

2-acetylaminofluorene and partial hepatectomy in the resistant hepatocyte 

model. Carcinogenesis, 12, 1259-1264, 1991. 

I. Porsch Hällström, D. Svensson, and A. Blanck: Sex differentiated deoxycholic acid 

promotion of rat liver carcinogenesis is under pituitary control. Carcinogenesis, 

12,2035-2040, 1991. 

A. Blanck, B. Lindhe, I. Porsch Hällström and J.-Å. Gustafsson: Influence of different 

levels of dietary casein on initiation of male rat liver with a single dose of 

aflatoxin B 1 . Carcinogenesis, 13, 171-176, 1992. 

L. Staffas, L. Mankowitz, M. Söderström, A. Blanck, I. Porsch Hällström, C. Sundberg, 

B. Mannervik, B. Ohlin, J. Rydström and J.W. DePierre: Further characterization 

of hormonal regulation of glutathione transferase in rat liver and adrenal: Sex 

differences and demonstration that growth hormone regulates the hepatic 

levels. Biochem. J., 286, 65-72, 1992. 

I. Porsch Hällström, A. Blanck, D. Svensson, A. Mode, L.C. Eriksson and J.-Å. 

Gustafsson. Increased expression of the female-predominant cytochrome 

P4502C12 in liver nodules from male Wistar rats. Carcinogenesis, 14, 755-759, 

1993. 

D.Z. Liao, A. Blanck, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Sex differentiated 

initiation of rat liver carcinogenesis-influence of growth hormone. 


P. Floby, A. Blanck, I. Porsch Hällström and K. Xanthopoulos: Expression of liverspecific 

transcription factors after partial hepatectomy in the rat. Exp. Cell Res., 

208, 248-256, 1993. 

M. Kleman, E. Övervik, I. Porsch Hällström, A. Blanck and J.-C. Gustafsson: The 

heterocyclic amines IQ and meIQx show no promotive effect in a short-term in 

vivo liver carcinogenesis assay. Carcinogenesis, 14, 2123-2125, 1993. 

I. Porsch Hällström, D.-Z. Liao, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Ectopic pituitary grafts 

modify the response of male rats to sex differentiated promotion of 

diethylnitrosamine-initiated hepatic lesions with a choline-deficient diet. 


A. Blanck, Y. Assefaw-Redda, L.C. Eriksson, J.-Å. Gustafsson, S. Ekvärn and I. Porsch 

Hällström: Growth hormone administration after treatment in the resistant 

hepatocyte model does not affect progression of rat liver carcinogenesis. 

Cancer Letters, 79, 193-198, 1994. 

A. Rane, C. Bjelfman, C Thyr and I. Porsch-Hällström: Opiate-specific effects on mRNA 

and catalytic activity of a hepatic cytochrome P450 isozyme. Regulatory 

Peptides, Suppl 1, S273-S278, 1994. 

P. Floby, D.Z. Liao, A. Blanck, K. Xanthopoulos and I. Porsch Hällström: Regulation of 

liver-specific transcription factors in preneoplastic nodules and hepatocellular 

carcinoma in rat liver. Mol. Carcinogenesis, 12, 103-109, 1995. 

A. Blanck, D.Z. Liao, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Hormonal regulation of 

sex differentiated parameters in liver nodules from rats treated in the resistant 

hepatocyte nodules. Carcinogenesis, 16, 231-235, 1995. 

C. Branting, R. Toftgård, I. Porsch Hällström and J. Rafter, Role of protein kinase C in 

growth stimulation of primary mouse colonic epithelial cells. In Vitro Cell. Dev. 

Biol., 31, 790-795, 1995. 

D.Z. Liao, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström. Expression of the c-jun, jun-B, 

LRF-1 and ets-2 genes during sex differentiated rat liver carcinogenesis in the 

resistant hepatocyte model. Cancer Letters, 100, 215-221, 1996. 

D.Z Liao, I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Persistent sex 

differences in growth control in early rat liver lesions are programmed during 

promotion in the resistant hepatocyte model. Hepatology, 23, 835-839, 1996. 


10(52)

Bilaga F 

I. Porsch Hällström, D.Z. Liao, Y. Assefaw-Redda, L.C.E. Ohlson, L. Sahlin, P. Eneroth, 

L.C. Eriksson, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck. Role of the pituitary in tumor 

promotion with estradiol in rat liver. Hepatology, 24, 849-854, 1996. 

L.C.E. Ohlson, L. Koroxenidou and I. Porsch Hällström. Inhibition of in vivo rat liver 

regeneration by 2-acetylaminofluorene affects the regulation of cell cyclerelated 

proteins. Hepatology, 27, 691-696, 1998. 

H.E. van Gijssel, L. Ohlson, U-B. Thorndahl, G.J. Mulder, L.C. Eriksson, I. Porsch 

Hällström and J.H.N. Meerman. Loss of nuclear p53 protein in preneoplastic rat 

hepatocytes is accompanied by Mdm2 and Bcl-2 overexpression and by 

defective response to DNA damage in vivo. Hepatology 32, 701-710, 2000. 

D.Z. Liao, A. Blanck, P. Eneroth, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström. 

Diethylnitrosamine causes pituitary damage, disturbs serum hormone levels 

and attenuates sex differentiation of rat liver metabolism. Environmental Health 

Perspectives, 109, 943-947, 2001. 

L.C.E. Ohlson, L. Koroxenidou and I. Porsch Hällström. Mitoinhibitory effects of the 

tumor promoter 2-acetylaminofluorene in rat liver: loss of E2F-1 and E2F-3 

expression and cdk 2 kinase activity in late G1. J. Hepatology 40, 957-962, 

2004. 

L. Koroxenidou, L.C.E. Ohlson and I. Porsch Hällström. Long-term 17-ethinyl estradiol 

treatment decreases cyclin E and cdk2 expression, reduces cdk2 kinase activity 

and inhibit S phase entry in regenerating rat liver. J. Hepatology 43, 478-484, 

2005. 


Cytochrome P-450 in Drosophila melanogaster: activity,genetic variation and 

regulation. University of Stockholm, Stockholm, Sweden, 1984. (avhandling) 

I. Hällström, A. Blanck, R. Grafström, U. Rannug and A. Sundvall: Cytochrome P-450 

and xenobiotic metabolism in Drosophila melanogaster. In: Biochemistry, 

Biophysics and Regulation of cytochrome P-450 (eds. J.-C. Gustafsson et al.). 

Elsevier/North Holland Biomedical Press, Amsterdam, pp. 109-112, 1980. 

I. Hällström and A. Blanck: Genetic variation and regulation of the cytochrome P-450 

system in the fruit fly, Drosophila melanogaster. In: Extrahepatic Drug 

Metabolism and Chemical Carcinogenesis (eds. J. Rydström et. al.). Elsevier 

Science Publ., B.V., pp. 249-250, 1983. 

I. Hällström: Genetic regulation of the cytochrome P-450 system in Drosophila 

melanogaster. In: Genetic toxicology of environmental chemicals, part B (eds. 

C. Ramel and J. Magnusson). Alan Liss Inc., N.Y., pp.419-425, 1989. 

J. Magnusson, I. Porsch Hällström and C. Ramel: Test for chromosome loss in ring-X 

males. In: Evaluation of short term tests for carcinogens (eds. F.J. de Serres, 

M.D. Shelby, B.H. Margolin, M.J. Shidate and G.C. Berkind) Cambridge 

University Press, pp. 316-320, 1989. 

I. Porsch Hällström and A. Blanck: Growth hormone-regulated expression of the c-myc 

gene during sex-differentiated promotion of rat liver carcinogenesis. In: 

Chemical carcinogenesis II: Modulating Factors (Eds. A. Columbano, F. Feo, R. 

Pascale and P. Pani). Plenum Press, N.Y., pp. 99-110, 1991. 

A. Blanck, L.C. Eriksson, Y. Assefaw-Redda, D. Svensson and I. Porsch Hällström: The 

role of hepatic metabolism in sex differentiation of chemical 

hepatocarcinogenesis in the rat. In: Chemical carcinogenesis II: Modulating 

Factors (Eds. A. Columbano, F. Feo, R. Pascale and P. Pani). Plenum Press, N.Y. 

pp. 357-366, 1991. 

I. Porsch Hällström, J.-C. Gustafsson and A. Blanck: Growth hormone regulation of the 

c-myc gene during sex differentiated rat liver carcinogenesis. In: Hormonal 

Carcinogenesis (eds. J. Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp. 288- 

291, 1992. 

A. Blanck, J.-C. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Pituitary regulation of sex 

differentiated promotion of rat liver carcinogenesis. In: Hormonal 


11(52)

Bilaga F 

Carcinogenesis (eds. J. Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp. 251- 

253, 1992. 

C. Liddle, C. Legravend, A. Blanck, I. Porsch Hällström, A. Mode and J.-C. Gustafsson: 

Sexual dimorphism of hepatic steroid metabolism and its significance for 

chemical hepatocarcinogenesis. In: Hormonal Carcinogenesis (eds. J. Li, S. Li 

and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp. 124-129, 1992. 

I. Porsch Hällström and D.-Z. Liao: Regulation of growth-related transcription factors 

during rat liver carcinogenesis. J. Biol. Chem. suppl. 17A, 200, 1993. 

I. Porsch Hällström, D.Z. Liao, L. Ohlson and A. Blanck: Regulation of growthassociated 

nuclear transcription factors during growth hormone-regulated, sex 

differentiated rat liver carcinogenesis. In: Hormonal Carcinogenesis II (eds. J. 

Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., 240-249, 1996. 

D.Z. Liao, P. Flodby, A. Blanck, K. Xanthopoulos and I. Porsch Hällström: Expression of 

liver-enriched transcription factors during progression in the resistant 

hepatocyte model. In: Hormonal Carcinogenesis II (eds. J. Li, S. Li and S. 

Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp 434-437, 1996. 

L.C.E. Ohlson and I. Porsch Hällström: Nuclear protein binding to the AP-1 and CRE 

sites during sex differentiated promotion of rat liver carcinogenesis. In: 

Hormonal Carcinogenesis II (eds. J. Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag, 

N.Y., 438-441, 1996. 

L.C.E. Ohlson, L. Koroxenidou and I. Porsch Hällström. Tumor promotion in rat liver 

increases the levels of p53 and p21 protein in hepatocytes surrounding the 

preneoplastic lesions. (manuscript) 

A. Rane, I. Porsch Hällström and A. Blanck: N- and O-dealkylation of ethyl-morphine 

in relation to gonadal function and growth hormone in the rat. (manuscript) 


12(52)

Bilaga F 

PER WRAMNER 

Cirka 170 vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, inventerings- och 

konsultrapporter, statliga utredningar etc. Bland de senaste ingår: 

Wramner, P., Levande kulturlandskap – en halvtidsutvärdering av Miljö- och 

landsbygdsprogrammet. SOU 2003:105. 

Wramner, P., Jordbruk, handel och utveckling – mot ökad samstämmighet. 

Antologi utgiven av KSLA 2006 (medlem i redaktionskommittén och 

delförfattare till slutsatskapitlet). Boken kom i en reviderad engelsk 

upplaga 2008. 

Wramner, P., Fisheries, sustainability and development. Antologi utgiven av KSLA 

2009 (ordförande i redaktionskommittén och delförfattare till 

slutsatskapitlet). 

Wramner, P., Integrated dynamic aquaculture and wastewater treatment 

modeling for recirculating aquaculture systems. Tillsammans med T. Wik 

och B. Lindén. Aquaculture 287:361-370, 2009. 


13(52)

Bilaga F 

ELINOR ANDRÉN 


Andrén, E., Andrén, T. & Kunzendorf, H. (2000). Holocene history of the Baltic 

Sea as a background for assessing records of human impact in the 

sediments of the Gotland Basin. The Holocene 10, 687-702. 

Andrén, E., Andrén, T. & Sohlenius, G. (2000). The Holocene history of the 

southwestern Baltic Sea as reflected in a sediment core from the Bornholm 

Basin. Boreas 29, 233-250. 

Andrén, T. & Andrén, E. (2001). Did the Second Storegga slide affect the Baltic 

Sea? Baltica 14, 115-121. 

Sohlenius, G., Emeis, K.-C., Andrén, E., Andrén, T. & Kohly, A. (2001). 

Development of anoxia during the fresh – brackish water transition in the 

Baltic Sea. Marine Geology 177, 221-242. 

Andrén, T., Lindeberg, G. & Andrén, E. (2002). Evidence of the final drainage of 

the Baltic Ice Lake and the brackish phase of the Yoldia Sea in glacial 

varves from the Baltic Sea. Boreas 31, 226-238. 

Yu, S., Andrén, E., Barnekow, L., Berglund, B. & Sandgren, P. (2003). Holocene 

palaeoecology and shoreline displacement on the Biskopsmåla Peninsula, 

southeastern Sweden. Boreas 32, 578-589. 

Yu, S., Berglund, B., Andrén, E. & Sandgren, P. (2004). Mid-Holocene Baltic Sea 

transgression along the coast of Blekinge, SE Sweden – ancient lagoons 

correlated with beach ridges. GFF 126, 257-272. 

Clarke A. L., K. Weckström, D. J. Conley, N. J. Anderson, F. Adser, E. Andrén, V. 

N. de Jonge, M. Ellegaard, S. Juggins, P. Kauppila, A. Korhola, N. Reuss, R. 

J. Telford & S. Vaalgamaa. (2006). Long-term trends in eutrophication and 

nutrients in the coastal zone. Limnology & Oceanography 51, 385-397 

Andrén T., Andrén E. Berglund B.E. & Yu S. (2007). New insights on the Yoldia 

Sea lowstand in the Blekinge archipelago, southern Baltic Sea. GFF 129, 

273-281. 

Andrén, E., Clarke, A., Telford, R., Weckström, K., Vilbaste, S., Aigars, J., Conley, 

D., Johnsen, T. Juggins, S. & Korhola, A. (2007). Defining reference 

conditions for coastal areas in the Baltic Sea. TemaNord 2007:583, 81 pp. 

Zillén, L., Conley, D.J., Andrén, T., Andrén, E. & Björck, S. (2008). Past 

occurrences of hypoxia in the Baltic Sea and the role of climate variability, 

environmental change and human impact. Earth Science Reviews 91, 77- 

92. 

Andrén, E., Telford, R. & Jonsson, P. Reconstructing the history of coastal 

eutrophication and total nitrogen background conditions in Gårdsfjärden, 

Bothnian Sea (Baltic Sea). Submitted to Marine Pollution Bulletin. 

Andrén, T., Björck, S., Andrén, E., Conley, D.J., Lambeck, K. & Zillén, L. The 

development of the Baltic Sea basin during the last 130 000 years. In The 

Baltic Sea Basin. Eds J. Harff, S. Björck, P. Hoth. Springer. Submitted. 

Weckström, K., Lewis, J.P., Andrén, E., Ellegaard, M., Rasmussen, P., Ryves, D.B., 

Telford, R. Paleoenvironmental history of the Baltic Sea – one of the 

largest brackish-water ecosystems in the world. In Applications of 

paleoenvironmental techniques to estuarine systems. Eds J.A.E. Gibson, 

P.A. Gell, J. Tibby, K.M. Saunders. Springer. Submitted. 

POPULÄRVETENSKAP 

Andrén, E. (2005). Naturliga halter – vad är det? Historiska arkiv ger 

referensvärden. Miljötillståndet i Egentliga Östersjön Rapport 2005, 

Stockholms marina forskningscentrum, 59-62. 


14(52)

Bilaga F 

Andrén, E. (2008). Reflektioner från BERINGIA 2005 – en svensk 

polarforskningsexpedition till Kamtjatka. i: T Borén & P Schlyter (red.) 

Kring Beringia. Ymer 127. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, 

Stockholm, 113-136. 


Andrén, T., Andrén E., Nordberg, K. & Omstedt, A. Östersjön förändras ständigt. 

Uppsala Nya Tidning, 8 Juni 2005 http://www2.unt.se/avd/1,,MC=2- 

AV_ID=409187,00.html 


15(52)

Bilaga F 

MAGNUS BOSTRÖM 


Boström, M. (2001) En social rörelses mångfald och interna relationer. Den 

svenska miljörörelsen. Arkiv Nr. 82-83 s.21-46. 

Boström, M. (2002) Frivilligorganisation och frivillig reglering. Miljöorganisationer i 

standardiseringsprocesser. Nordiske Organisatjonsstudier 4:4-25. 

Boström, M. (2003) Environmental Organizations in New Forms of Political 

Participation. Ecological Modernization and the Making of Voluntary Rules. 

Environmental Values 12:175-93. 

Boström, M. (2003) How State-Dependent is a Non-State-Driven Rule-Making 

project?: the Case of Forest Certification in Sweden. Journal of 

Environmental Policy & Planning 5:165-180. 

Boström, M. (2004) Cognitive Practices and Collective Identities within a 

Heterogeneous Social Movement: the Swedish Environmental Movement. 

Social Movement Studies 3:73-88. 

Klintman, M. & Boström, M. (2004) Framings of Science and Ideology: Organic 

Food Labelling in the U.S. and Sweden. Environmental Politics. 13:612- 

634. 

Boström, M. (2006) Regulatory Credibility and Authority through Inclusiveness. 

Standardization Organizations in Cases of Eco-labelling. Organization. 

13(3):345-367. 

Boström, M. & Klintman, M. (2006) State-Centred versus Non-State-Driven 

Organic Food Standardization: A comparison of the U.S. and Sweden. 

Agriculture and Human Values 23(2):163-180. 

Boström, M. (2006) Establishing credibility: Practising standard-setting ideals in a 

Swedish seafood-labelling case. Journal of Environmental Policy & Planning 

8(2):135-158. 

Boström, M. & Klintman, M. (2009) The green political consumer of food: a critical 

analysis of the research and policies. Anthropology of food. September 

issue, 2009 http://aof.revues.org/index6394.html, 2009-12-25 

Boström, M. & Tamm Hallström, K. (2010) NGO power in global social and 

environmental standard setting. Forthcoming in Global Environmental 

Politics 

Volume 10, Issue 2 

Söderström, S., Kern, K., Boström, M. & Gilek, M.; ’Environmental Governance’ 

and ’Ecosystem Management’: Avenues for synergies between two 

separate approaches. To be re-submitted to Global Environmental Change. 

BÖCKER OCH BOKKAPITEL 

Boström, M. (2001) Miljörörelsens mångfald. (dissertation) Lund: Arkiv förlag. 

Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (eds) (2004) 

Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber. 

Boström, M. & Sandstedt E. (eds) (2004) Är vi på rätt väg? – studier om 

miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas. 

Boström, M.; Follesdal, A.; Klintman, M.; Micheletti, M. and Sorensen, M. (eds) 

(2005) Political Consumerism: Its Motivations, Power, and Conditions in 

the Nordic Countries and Elsewhere. Proceedings from the 2nd 

International Seminar on Political Consumerism, Oslo August 26-29, 

2004,. Theme Nordic 2005:517 Copenhagen: Nordic Council of Ministers. 

Electronically available at 

http://www.norden.org/pub/velfaerd/konsument/sk/TN2005517.asp 


16(52)

Bilaga F 

Klintman, M.; Boström, M.; Ekelund, L. and Lindén, Anna-Lisa (2008) Maten 

Märks. Förutsättningar för Konsumentmakt. Lund: Sociologiska 

institutionen, Lunds universitet. 

Boström, M. & Garsten, C. (eds) (2008) Organizing Transnational Accountability. 

Cheltenham: Edward Elgar. 

Boström, M. & Klintman, M. (2008) Eco-standards, Product Labelling, and Green 

Consumerism Palgrave Macmillan. 

Tamm Hallström, K. & Boström, M. (2010) Transnational Multi-stakeholder 

Standardization. Organizing Fragile Non-State Authoriy. Cheltenham: 

Edward Elgar. 

Boström, M. (2004) En mångfald av parter: Nya regler i skogen, in 

Regelexplosionen, G. Ahrne and N. Brunsson (eds). Stockholm: EFI. 

Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (2004) 

Organiserad frivillighet, in Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and 

Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber. 

Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (2004) Den 

dubbelbottnade frivilligheten., in Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. 

and Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade frivilligheten. Malmö: 

Liber. 

Ahrne, G.; Boström; M. and Forssell, A. (2004) Meningen med föreningen. Vad är 

frivilligt med frivilligorganisationer? in Boström, M.; Forssell, A.; 

Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade 

frivilligheten. Malmö: Liber. 

Ahrne, G. and Boström, M. (2004) Pendelrörelser mellan frivillighet och tvång. 

Organisationers kamp om regleringsstrategier. in Boström, M.; Forssell, 

A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade 

frivilligheten. Malmö: Liber. 

Boström, M. and Sandstedt (2004) Är vi på rätt väg?, in Boström, M. & Sandsted 

(eds) Är vi på rätt väg? Studier om miljöfrågans lösning. Stockholm: 

Formas. 

Sandstedt, E. and Boström, M. (2004) Perspektiv på miljöfrågan – teoretiska 

utgångspunkter, in Boström, M. & Sandsted (eds) Är vi på rätt väg? 

Studier om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas. 

Klintman, M. and Boström, M. (2004) Skogs- och genmatsmärkning – 

kunskapsöverföring och politisk process, in Boström, M. & Sandsted (eds) 

Är vi på rätt väg? Studier om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas. 

Boström, M. and Sandstedt, E. (2004) Är vi på rätt väg? – tendenser, möjligheter 

och problem. in Boström, M. & Sandsted (eds) Är vi på rätt väg? Studier 

om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas. 

Boström, M.; Follesdal, A.; Klintman, M.; Micheletti, M. and Sorensen, M (2005) 

Studying political consumerism, in Boström, M.; Follesdal, A.; Klintman, 

M.; Micheletti, M. and Sorensen, M. (eds) Political Consumerism: Its 

Motivations, Power, and Conditions in the Nordic Countries and Elsewhere. 

Proceedings from the 2nd International Seminar on Political Consumerism, 

Oslo August 26-29, 2004,. Theme Nordic 2005:517 Copenhagen: Nordic 

Council of Ministers. 

Boström, M. (2005) Eco-labelling of Seafood. Toward a credible tool for consumerbased 

environmental improvement? in Boström, M.; Follesdal, A.; 

Klintman, M.; Micheletti, M. and Sorensen, M. (eds) Political Consumerism: 

Its Motivations, Power, and Conditions in the Nordic Countries and 

Elsewhere. Proceedings from the 2nd International Seminar on Political 

Consumerism, Oslo August 26-29, 2004,. Theme Nordic 2005:517 

Copenhagen: Nordic Council of Ministers. 

Boström, M. and Klintman, M. (2006) Hur översätts och förhandlas komplex 

kunskap till ett kategoriskt miljömärke, in C-F. Helgesson and K. Fernler 

(eds). Kloka regler? Kunskap i regelsamhället, Lund: Studentlitteratur 

Boström, M. (2007) The Historical and Contemporary Roles of Nature Protection 

Organisations in Sweden, in K. van Koppen and W. Markham. (eds) 


17(52)

Bilaga F 

Protecting Nature: Organizations and Networks in Europe and the U.S . 


Klintman, M. and Boström, M. (2008) Transparency through labelling? Layers of 

visibility in environmental risk management, in Garsten, C. and Lindh de 

Montoya, M. (eds) Transparency in a New Global Order: Unveiling 

Organizational Visions. Cheltenham: Edward Elgar. 

Boström, M. and Garsten, C. (2008) Organizing for accountability, pp. 1-26 in 

Boström, M. & Garsten, C. (eds) Organizing Transnational Accountability. 


Boström, M. and Garsten, C. (2008) The treadmill of accountability, pp. 231-249 

in Boström, M. & Garsten, C. (eds) Organizing Transnational 

Accountability. Cheltenham: Edward Elgar 

Boström, M. (2009) Hybridorganisationer, pp. 170-189 in Roman, Christine & 

Udéhn, Lars Från klass till organisation – en resa genom det sociala 

landskapet. Malmö: Liber. 

RAPPORTER 

Boström, M. (1999) Den organiserade miljörörelsen. Fallstudier av Svenska 

Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Miljöförbundet Jordens 

Vänner, Greenpeace och Det Naturliga Steget Score working report series 

1999:9 

Boström, M. (2000) Om relationen mellan stat och civilsamhälle – 

Miljöorganisationers interaktion med statliga och politiska organisationer 

Score working report series 2000:10 

Boström, M. (2001) Voluntary rulemaking in the environmental field. New 

alliances between the state, enterprises and environmental organizations 


Boström, M. (2002) Skogen Märks - Hur svensk skogscertifiering kom till och dess 

konsekvenser Score working report series 2002:3 

Boström, M. and Klintman, M. (2003) Framing, debating, and standardising 

“Natural Food” in two different political contexts: Sweden and the USA. 


Boström, M. (2004) Fina Fisken – En studie av bakgrunden, organiseringen och 

debatten kring introduktionen av miljömärkt vildfångad fisk i Sverige. 

Score working report series 2004:9. 


Boström, M. (2001) Miljörörelsens mångfald – en styrka eller en svaghet? in 

Forskardagarna, konferensservice, Stockholms universitet 

Boström, M.; Holm, F.; Klintman, M. and Micheletti, M. Kannibaler utan 

bordsskick, in Nya Wermlands Tidning 2005 03 02 


Klintman, M. & Boström, M. (2006) “Editorial” Guest editor for a special issue on 

”Political and Ethical Consumerism Around the World” in International 

Journal of Consumer Studies 30(5):401-404 

Laura Terragni, Magnus Boström, Bente Halkier and Johanna Mäkelä (2009) “Can 

consumers save the world? Everyday food consumption and dilemmas of 

sustainability”, editorial for special issue in Anthropology of food 

September issue, 2009. http://aof.revues.org/index6379.html, 2009-12- 

25. 


18(52)

Bilaga F 

Ellen Ruppel Shell (2009) The High Cost of Discount Culture, New York: The 

Penguin Press. Book review forthcoming in Journal of Industrial Ecology, 

Volume 14, Issue 1. (Book review) 


19(52)

Bilaga F 

MICHAEL GILEK 


Littorin, B. & Gilek, M. (1999). A photographic study of the recolonisation of 

cleared patches in a dense population of Mytilus edulis in the northern 

Baltic proper. Hydrobiologia 393: 211-219. 

Littorin, B. & Gilek, M. (1999). Vertical patterns in biomass, size structure, growth 

and recruitment of Mytilus edulis in an archipelago area in the northern 

Baltic Sea proper. Ophelia 50 (2): 93-112. 

Björk, M. & Gilek, M. (1999). Efficiencies of PCB assimilation from water and algal 

food by the blue mussel, Mytilus edulis: Environ. Toxicol. Chem.18(4): 

765-771. 

Gustafsson, K., Björk, M., Burreau, S. & Gilek, M. (1999). Bioaccumulation kinetics 

of brominated flame retardants (polybrominated diphenyl ethers) in blue 

mussels, Mytilus edulis. Environ. Toxicol. Chem. 18(6): 1218-1224. 

Björk, M., Gilek, M., Kautsky, N. & Näf, C. (2000). In situ determination of PCB 

biodeposition by Mytilus edulis in a Baltic coastal ecosystem. Mar. Ecol. 

Prog. Ser. 194: 193-201. 

Gunnarsson, J., Björk, M., Gilek, M., Granberg, M. & Rosenberg, R. (2000). Effects 

of eutrophication on contaminant cycling in marine benthic systems. Ambio 

29: 252-259. 

Gilek, M., Littorin, B. & Saetre, P. (2001). Spatial patterns of abundance and 

growth of Mytilus edulis on boulders in the northern Baltic Sea proper. 

Hydrobiologia 452: 59-68. 

Skarphedinsdottir, H., Ericson, G., Dalla Zuanna, L. & Gilek, M. (2003). Tissue 

differences, dose-response relationship and persistence of DNA adducts in 

blue mussels (Mytilus edulis L.) exposed to benzo[a]pyrene. Aquat. 

Toxicol. 62:165-177. 

Kumblad, L. Gilek, M., Næslund, B. & Kautsky, U. (2003). An ecosystem model of 

the environmental transport and fate of carbon–14 in a bay of the Baltic 

Sea, Sweden. Ecological Modelling 166:193-210 

Olsson, B., Bradley, B.P., Gilek, M., Reimer, O., Shepard, J.L. and Tedengren, M. 

(2004). Physiological and proteomic responses in Mytilus edulis exposed to 

PCBs and PAHs extracted from Baltic Sea sediments. Hydrobiologia 

514:15-27 

Kumblad, L., Bradshaw, C. and M. Gilek. (2004) Bioaccumulation of Ni-63, Cr-51 

and C-14 in Baltic Sea benthos. Environmental Pollution 134:45-56 

Garnier-Laplace, J., Gilek, M., Sundell-Bergman, S. and Larsson, C-M. 2004. 

Assessing ecological risks of radionuclides: data gaps and extrapolation 

issues. J. Radiol. Prot. 24: A139-A155. 

Jones, C. and Gilek, M. 2004. Overview of programmes for the assessment of risks 

to the environment from ionising radiation and hazardous chemicals. J. 

Radiol. Prot. 24: A157-A177 

Castillo, L.E., Martinez, E., Ruepert, C., Savage, C., Gilek, M., Pinnok, M, & E. 

Solis. 2006. Water quality and macroinvertebrate community response 

following pesticide applications in a banana plantation, Limón, Costa Rica. 

Sci. Total Envir. 367 (1): 418-432. 

Johanna Gardeström, Elena Gorokhova, Michael Gilek, Mats Grahn, Bengt-Erik 

Bengtsson and Magnus Breitholtz. 2006. A multi-level approach to predict 

toxicity in copepod populations: Assessment of growth, genetics and 

population structure. Aquat. Tox. 79: 41-48. 

Thorsson, M.H., Hedman, J.E., Bradshaw C., Gunnarsson, J.S. and Gilek, M. 

(2008). Effects of settling organic matter on the bioaccumulation of 

cadmium and bde-99 by Baltic Sea benthic invertebrates. Mar. Environ. 

Res. 65: 264-281. 


20(52)

Bilaga F 

Hedman, J.E., Bradshaw, C., Thorsson, M.H., Gilek, M. and Gunnarsson, J.S. 

(2008). Fate of contaminants in Baltic Sea sediments: the role of 

bioturbation and settling organic matter. Mar. Ecol. Prog. Ser. 356: 25-38. 

Alonzo, F., Hertel-Aas, T., Gilek, M., Gilbin, R., Oughton, D.H. and Garnier-oral 

presentationsLaplace, J. (2008). Modelling the propagation of effects of 

chronic exposure to ionizing radiation from individuals to populations. J. 

Environ. Rad. 99:1464-1473 

Garnier-Laplace, J., Copplestone, D., Gilbin, R., Alonzo, F., Ciffroy, P., Gilek, M., 

Agüero, A., Bjork, M., Oughton, D.H., Jaworska, A., Larsson, C.M. & 

Hingston, J. (2008). Issues and practices in the use of effects data from 

FREDERICA in the ERICA tiered approach. J. Environ. Rad. 1474-1483. 

Oughton, D.H., Agüero, A., Avila, R., Brown, J.E. & Gilek, M. (2008). Addressing 

uncertainties in the ERICA integrated approach. J. Environ. Rad. 99:1384- 

1392 

Schenk, L., Hansson, S.O., Rudén, C. and Gilek, M. (2008). Occupational Exposure 

Limits: A Comparative Study. Regulatory Toxicology and Pharmacology 

50(2):261-270. 

Schenk, L., Hansson, S.O., Rudén, C. and Gilek, M. (2008). Are occupational 

exposure limits becoming more alike within the European Union? Journal of 

Applied Toxicology. 28: 858-866. 


Eriksson, J., Gilek, M. and Rudén C. (eds). (Forthcoming 2010). Regulating 

Chemical Risks: Multidisciplinary Perspectives on European and Global 

Challenges. 

Breitholtz, M., Nfon, E., Ricklund, N., Gilek, M., Cousins, I. and B-E. Bengtsson. 

2006. The use of chemical properties in aquatic ecotoxicological testing 

using small invertebrates. In C. Rudén and S.O. Hansson (eds), Using 

Chemistry in Environmental and Health Risk Assessment, 

Universitetsservice AB, pp 145-166. 

Eriksson, J., Gilek, M. and Rudén C. (eds). (Forthcoming 2010). Regulating 

Chemical Risks: Multidisciplinary Perspectives on European and Global 

Challenges. Springer. 

Gilek, M, Eriksson, J. and Rudén, C. (Forthcoming 2010). Introduction to chemical 

risk. In J. Eriksson, Gilek M and Rudén C (eds) Regulating Chemical Risks: 

Multidisciplinary Perspectives on European and Global Challenges. 

Springer. 

Rudén, C. Gilek, M. Forthcoming 2010. Scientific uncertainty and science-policy 

interactions in the risk assessment process. In J. Eriksson, Gilek M and 

Rudén C (eds) Regulating Chemical Risks: Multidisciplinary Perspectives on 

European and Global Challenges. Springer. 

RAPPORTER 

Kautsky, U., Johansson, L. & Gilek, M. 1999. An ecosystem model approach to 

estimate exposure to radionuclides and other environmental hazards. 

Paper presented at the 2nd International Symposium on Ionising 

Radiation, Ottawa, Canada. 8 pp. 

Strand, P. et al. (including M. Gilek). 2001. Identification of candidate reference 

organisms from a radiation exposure pathway perspective. Deliverable 1 

within the EC 5 th FP financed project FASSET. 

Larsson, CM et al. (including M. Gilek). 2002. Overview of programmes for the 

assessment of risks to the environment from ionising radiation and 

hazardous chemicals. Deliverable 2 within the EC 5 th FP financed project 

FASSET. 


21(52)

Bilaga F 

Woodhead, D., Zinger, I., et al. (including M. Gilek as a main contributor of 

chapter 4 ‘Extrapolation issues’). Radiation effects in plants and animals. 

2003. Deliverable 4 within the EC 5 th FP financed project FASSET 

Larsson, CM et al. (including M. Gilek). 2004. Framework for assessment of 

environmental impact of ionising radiation in major European ecosystems. 

Deliverable 6 within the EC 5 th FP financed project FASSET. 

Björk, M. Gilek, M (eds). 2005. Overview of risk characterisation methodologies. 

Deliverable 4b within EC 6 th FP financed project ERICA. 

Copplestone, D., Björk, M., Gilek, M. 2005. Ecological risk characterisation: An 

interim method for the ERICA integrated approach. Deliverable 4a within 

EC 6 th FP financed project ERICA. 

Jones, C., Allard, A-S., Bengtsson, B-E., Gilek, M. and Gunnarsson, J. 2006. 

Förbättrade miljöriskbedömningar. (In Swedish). Swedish Environmental 

Protection Agency Report 5538 

Jones, C., Allard, A-S., Gilek, M., Gunnarsson, J. Lenoir, L., Persson, T., Taylor, A. 

and Yesilova, H. 2009. Tillämpning av metodik för miljöriskbedömning på 

utvalda förorenade områden (In Swedish). Swedish Environmental 

Protection Agency Report 5983. 

Gilek, M., Jones, C., Allard, A-S., Gunnarsson, J. Lenoir, L., Persson, T., Taylor, A. 

and Yesilova, H. 2009. Metodik för miljöriskibedömning av förorenade 

områden. (In Swedish). Swedish Environmental Protection Agency Report 

5928. 

KONFERENSBIDRAG 

International Conference ‘Ecohazard’, Aachen, Germany 2003. Poster 

presentation. Can genetic techniques improve the sensitivity and accuracy 

of regular ecotoxicity tests? Breitholtz, M., Ehn, E., Gorikhova, E., Gilek, 

M., Grahn, M., and Bengtsson BE. 

International Conference on the ‘Protection of the environment from the effects of 

ionizing radiation’, Stockholm, October 2003. ‘Assessing ecological effects 

of ionizing radiation’. Skarphédinsdóttir, H, Gilek, M., Kautsky, U. 

SETAC-Europe, Lille, France. 2005. ‘Effects of organic matter quality on the 

distribution of BDE-99 and cadmium in Baltic Sea sediment: Part I – 

Bioturbation’. Jenny Hedman, Clare Bradshaw, Maria Thorsson, Michael 

Gilek, Jonas Gunnarsson. 

SETAC-Europe, Lille, France. 2005. ‘Effects of organic matter quality on the 

distribution of BDE-99 and cadmium in Baltic Sea sediment: Part II – 

Bioaccumulation, Maria Thorsson, Jenny Hedman, Clare Bradshaw, Michael 

Gilek, Jonas Gunnarsson. 

SETAC-Europe, The Hague, the Netherlands. 2006. Regulation of chemicals 

around the Baltic Sea: differences and similarities among countries and 

areas of regulation. Linda Schenk, Michael Gilek, Johan Eriksson, Camilla 

Hermansson, Sven-Ove Hansson, Marta Reuter, Christina Rudén 

Eurotox, Amsterdam, the Netherlands 2007. Congress of the European Societies 

of Toxicology. ‘Occupational Exposure Limits: A Comparative Study Of The 

Levels Today And Development During The Ten Past Years’. Linda Schenk, 

Sven Ove Hansson, Christina Rudén, and Michael Gilek. 


2008. Östersjöns miljörisker under lupp (In Swedish). Tidningen Forskning. 

ForskningsFörlaget AB. 

2009. Jönsson, AM, Gilek, M and Hassler, B. Miljörisker i Östersjön och möjlighet 

till hållbar förvaltning av naturresurser. (In Swedish). Miljöforskning, 

Formas. 


22(52)

Bilaga F 

MATS GRAHN 


Visram S, Yang MC, Moothien Pillay R, Said S, Henriksson O, Grahn M, Allen C. 

Effect of Pleistocene Sea Level Fluctuations on Historical Demography of 

High Gene Flow and High Genetic Diversity of the Blue Barred Parrotfish 

(Scarus ghobban) in the Western Indian Ocean. Marine Biology (in press). 

Souter P, Henriksson O, Olsson N, Grahn M. 2009. Patterns of genetic structuring 

in the coral Pocillopora damicornis on reefs in East Africa. BMC Ecology 

9:19. 

Bensch S, Grahn M, Müller N, Gay L, Åkesson S. 2009. Genetic, morphological, 

and feather isotope variation of migratory willow warblers show gradual 

divergence in a ring. Molecular Ecology. 18: 3087-3096. 

Souter P, Grahn M. 2008. Spatial genetic patterns in lagoonal, reef-slope and 

island populations of the coral Platygyra daedalea in Kenya and Tanzania. 

Coral Reefs. 27: 433–439. 

Gardeström J, Dahl U, Kotsalainen O, Maxson A, Elfwing T, Grahn M, Bengtsson 

BE, Breitholtz M. 2008. Evidence of population genetic effects of long-term 

exposure to contaminated sediments – A multi-endpoint study with 

copepods. Aquatic Toxicology. 86: 426-436. 

Mangubhai S, Souter P, Grahn M. 2007. Phenotypic variation in the coral Platygyra 

daedalea in Kenya: morphometry and genetics. Marine Ecology-Progress 

Series. 345: 105–115. 

Forsberg L, Dannewitz J, Petersson E, Grahn M. 2007. Influence of genetic 

dissimilarity in the reproductive success and mate choice of brown trout - 

females fishing for optimal Mhc dissimilarity. Journal of Evolutionary Biology. 

20: 1859-69. 

Ekblom R, Saether SA, Jacobsson P, Fiske P, Sahlman T, Grahn M, Kalas JA, 

Höglund J. 2007. Spatial pattern of MHC class II variation in the great snipe 

(Gallinago media). Molecular Ecology. 16: 1439-1451. 

Gardeström J, Gorokhova E, Gilek M, Grahn M, Bengtsson BE, Breitholtz M. 2006. 

A multilevel approach to predict toxicity in copepod populations: Assessment 

of growth, genetics, and population structure. Aquatic Toxicology. 79: 41- 

48. 

Skarstein F, Folstad I, Liljedal S, Grahn M. 2005. MHC and fertilization success in 

the Arctic charr (Salvelinus alpinus). Behavioral Ecology and Sociobiology. 

574: 374-380. 

Ekblom R, Saether SA, Grahn M, Fiske P, Kalas JA, Höglund J. 2004. Major 

histocompatibility complex variation and mate choice in a lekking bird, the 

great snipe (Gallinago media). Molecular Ecology. 13: 3821-3828. 

Olsén KH, Grahn M, Lohm J. 2003. The influence of dominance and diet on 

individual odours in MHC identical juvenile arctic charr, Salvelinus alpinus, 

siblings. Journal of Fish Biology. 63: 855-862. 

Ekblom R, Grahn M, Höglund J. 2003. Patterns of polymorphism in the MHC class 

II of a non-passerine bird, the great snipe (Gallinago media). 

Immunogenetics. 54: 734-741. 

Olsén KH, Grahn M, Lohm J. 2002. Influence of MHC on sibling discrimination in 

Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Journal of Chemical Ecology. 28: 783- 

795. 

Lohm J, Grahn M, Langefors Å, Andersen O, Storset A, von Schantz T. 2002. 

Experimental evidence for major histocompatibility complex-allele-specific 

resistance to a bacterial infection. Proceedings of the Royal Society London 

B. 269: 2029-2033. 


23(52)

Bilaga F 

Langefors Å, Lohm J, Grahn M, Andersen O, von Schantz T. 2001. Association 

between Mhc class II B alleles and resistance to Aeromonas salmonicida in 

Atlantic salmon. Proceedings of the Royal Society London B. 268: 479-485. 

Langefors Å, Lohm J, von Schantz T, Grahn M. 2000. Screening of Mhc variation in 

Atlantic salmon (Salmo salar): a comparison of RFLP, DGGE and sequencing. 

Molecular Ecology. 9: 215-219. 

BOKKAPITEL 

Grahn, M. 2000. MHC genotype and ornamentation. In: Animal signals: signalling 

and signal design in animal communication (ed. Y. Espmark, T. Amundsen & 

G. Rosenqvist), pp. 421-436. Trondheim, Norway: Tapir Academic. 


von Schantz T, Bensch S, Grahn M, Hasselquist D, Wittzell H. 1999. Good genes, 

oxidative stress and condition-dependent sexual signals. Proceedings of the 

Royal Society London B. 266: 1-12. 


Grahn, M. 2004. Ny mat och gamla gener. In: Formas fokuserar 4: Forskare 

klargör Myter om maten. (ed by B. Johansson). Formas. Stockholm. 

Grahn, M. 2001. Varför evolutionär medicin? En förklaringsmodell för sjukdom. 

Medikament. 5:28-32. 


24(52)

Bilaga F 

MONICA HAMMER 


Hammer, M. Marine Ecosystem Support to Fisheries and Fish Trade. In: Folke and 

Kåberger (eds.). Linking the Natural Environment and the Economy; Essays 

from the Eco - Eco Group. Kluwer Academic Publishers, Dortrecht, 1991. pp. 

189-209. 

Folke, C., M. Hammer and AM Jansson.1991. The Life Support Value of 

Ecosystems; A Case Study of the Baltic Sea Region. Ecological Economics 

vol. 3:123-138. 

Hammer, M., AM Jansson and BO Jansson.1993. Diversity Change and 

Sustainability - Implications for Fisheries. Ambio, 22:97-105. 

Folke, C., Hammer, M., Costanza, R., and AM Jansson. 1994. Investing in Natural 

Capital: Why, What, and How. in: Jansson, AM., Hammer, M., Folke, C., and 

Costanza, R. (eds.) Investing in Natural Capital: The Ecological Economic 

Approach to Sustainabiliy. Island Press, Covelo, Ca., and Island Press. pp. 

1-20. 

Hammer, M. 1994. Natural and Human-made Capital Interdependencies. 

Examples from the Baltic Sea. Doctoral dissertation. Department of Systems 

Ecology, Stockholm University, Stockholm, Sweden. 

Hammer, M. Diversity Conservation in Relation to Fisheries in the Baltic Sea. 

1995. in: Perrings, C., Mäler, K.-G., Folke, C. and B.-O. Jansson. (eds). 

Biodiversity Conservation: Problems and Policies. Dordrecht. Kluwer 

Academic Press. pp.52-61. 

Hammer, M. 1995. Integrating Ecological and Economic Feedbacks for Sustainable 

Fisheries. In: (eds.) Hanna, S. and Munasinghe, M. Property Rights in a 

Social Context. Case Studies and Applications. The Beijer International 

Institute of Ecological Economics and the World Bank. pp. 141- 152. 

Jansson, AM and Hammer M. 1999. Patches and Pulses as Fundamental 

Characteristics For Matching Ecological and Cultural Diversity: The Baltic 

Sea Archipelago. Biodiversity and Conservation 8:71-84. 

Holmlund, C. M. and M. Hammer. 1999. Ecosystem Services Generated by Fish 

Populations. Ecological Economics 29:253-268. 

Hammer, M and Söderqvist, T. 2001. Enhancing the Transdisciplinary Dialogue in 

Curricula Development. Ecological Economics 38:1-5. 

Tengö, M. and Hammer, M. 2003. Management Practices for Building Adaptive 

Capacity. A Case from Northern Tanzania. 2003. in: Berkes, F. Colding, J., 

and Folke C. (eds.) Navigating Social-Ecological Systems: Building 

Resilience for Complexity and Change. Cambridge University Press. pp.132- 

162. 

Hammer, M., Holmlund, C.M., Åqvist Almlöv, M. 2003. Social-Ecological Feedback 

Links for Ecosystem Management: A Case Study of the Central Baltic Sea 

Archipelago. Ocean & Coastal Management. 46:527-545. 

Holmlund C. and Hammer, M. 2004. Effects of Fish stocking on Ecosystem 

Services: An Overview and Case Study Using the Stockholm Archipelago. 

Environmental Management. 33: 799-820. 

Åqvist Almlöv, M. & Hammer, M. 2006. Changing Use Patterns, Changing 

Feedback Links: Implications for Reorganization of Coastal Fisheries 

Management in the Stockholm Archipelago, Sweden. Ecology & Society. 

11(2): 3. [online] URL: http://www.ecologyandsociety.org/vol11/iss2/art3/. 

Eriksson, S., Hammer, M. 2006. The challenge of combining timber production 

and biodiversity conservation for long-term ecosystem functioning - a case 

study from Swedish boreal forestry. Forest Ecology and Management, 

237:208-217. 


25(52)

Bilaga F 

Hammer, M. 2009. Whose fish? Managing salmonidae and humans in complex 

social-ecological systems – Examples from the Baltic Sea Region. 2009. In: 

Haro, A.J., K.L., Smith, R.A. Rulifson, c.M. Moffitt, R.J. Klauda, M.J. 

Dadswell, R.A. Cunjak, J.E. Cooper, K.L. Beal, and T.S. Avery, (eds.) 

Challenges for Diadromous Fishes in a Dynamic Global Environment. 

American Fisheries Society, Symposium 69, Betsheda, Maryland. pp. 663- 

676. 

Hammer, M., Eriksson, S., and Kulyasova, A. 2009. Challenges in combining 

forestry intensification and long-term adaptive capacity – examples from 

Swedish and Karelian boreal forest management. (Manuscript in revision) 

Eriksson, S., Skånes, H, and Hammer, M. User patterns, management institutions 

and forest landscape composition in Sweden in a long-term perspective. 

(Submitted manuscript). 

BÖCKER 

Jansson, AM., Hammer, M., Folke, C., and Costanza, R. (eds.)1994. Investing in 

Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Island 

Press, Covelo, Ca. and ISEE Press. 504 pp. 

Söderqvist, T., Hammer, M. & Green, I.-M. 2004. Samverkan för människa och 

natur. En introduktion till ekologisk ekonomi. Textbook in Ecological 

Economics for the university level. In Swedish. Studentlitteratur. Lund. 293 

pp. 

Bohlin, G., Hammer M., Kirsch, F.M., and W. Szrubka. (eds.) 2005.The Challenge 

of the Baltic Sea Region. Culture, Ecosystems, Democracy. Södertörn 

Academic Studies 29. Elanders. Stockholm. 350 pp. 


Hammer, M., A. Pagano, C. Folke and AM Jansson. 1988. Socio - Economic and 

Environmental Changes Affecting Baltic Fisheries - Implications for 

Management. Presented at the American Fisheries Society, Toronto, 1988. 

Abstract. 

Hammer, M. 1991 Ecological Support and Socio-Economic Trends in Fisheries – 

Matches and Mismatches for Ecological -Economic Sustainability. Paper 

presented at the Conference of Human Ecology, Gothenburg, June 9 - 14, 

1991. Abstract. 

Hammer, M.1991. Ecological Support and Socio-economic Regulation in Fisheries - 

A Case Study of Sweden's Baltic Fisheries. Paper presented at the Second 

Annual Meeting of the International Association for the Study of Common 

Property. University of Manitoba, Winnipeg, Canada, September 26- 

29,1991. Abstract. 

Hammer, M. 1992. Sustainable Use of Natural Capital in Fisheries: Ecosystem 

Support and Environmental Perceptions. paper presented at the Second 

Meeting of the International Society for Ecological Economics, Stockholm 

University. August 3-6, 1992. Abstract. 

Hammer, M. 1994. Linking Ecological and Socio-Economic Systems for 

Sustainability - the Case of Sweden's Baltic Sea Fisheries. Paper presented 

at the The Third Biennial Meeting of the International Society for Ecological 

Economics. Down to Earth Practical Applications of Ecological Economics. 

San José, Costa Rica October 24 - 28, 1994. Abstract. 

Hammer, M. 1995. Resource Management and Ecosystem Resilience: A Case 

Study of the Baltic Sea Fisheries. Prepared for the Fifth Conference on 

Common Property Resources. Reinventing the Commons, Bodo, Norway, 

May 24-28, 1995. Abstract. 


26(52)

Bilaga F 

Hammer, M., Olsson, P. & Holmlund, C. 1996. Identifying Barriers and Bridges for 

Sustainable management of Coastal Seas Fish Resources - Ecosystem 

Support, Resource Demand, and Biodiversity Changes. Presentation at the 

Fourth Biennial Meeting of the International Society for Ecological 

Economics. designing Sustainability Building partnerships among Society, 

Business, and the Environment. Boston University. August 4-7, 1996. 

Boston, Ma. Abstract. 

Hammer, M. 1997. Mangrove Forest Deforestation, Shrimp Farming and Fisheries 

Development in the Gulf of Thailand. Paper presented at the 7th Stockholm 

Water Symposium. 3rd International Conference on the Environmental 

Management of Enclosed Coastal Seas (EMECS). 10 -15 August, 1997. 

Abstract. 

Hammer, M. 1998. Shifting Fishing Patterns in Archipelago Communities - Impacts 

on Ecosystem services and Ecological Knowledge in the Baltic Archipelago 

Sea Region. Paper presented at the 7th Conference of the International 

Association for the Study of Common Property: Crossing Boundaries. 

Vancouver, Canada 10-14 June 1998. Abstract. 

Hammer, M. 1998. Linking Human Use and Ecosystem Resilience - User Shifts and 

Ecosystem Services in the Baltic Sea Archipelagoes. Beyond Growth: Policies 

and Institutions for Sustainability.The Fifth Biennial Meeting of the 

International Society for Ecological Economics. Santiago, Chile. November 

15-19, 1998. Abstract. 

Hammer, M. and Holmlund, C. 1999. Ecosystem services generated by fish 

populations - Implications for management. ICES SCOR meeting on 

Ecosystem Effects of Fishing. Montpellier, France 15 - 19 March 1999. 

Abstract. 

Hammer, M and Åqvist Almlöv. 2000. Changing Resource Management 

Institutions - Changing Feedback Links: Barriers and Bridges to Resilient 

Coastal Fisheries Systems. Constituting the Commons: Crafting Sustainable 

Commons in the New Millenium. The 8th Biennial Conference of the 

International Association for the Study of Common Property Resources. 

(IASCP). Bloomington, Indiana 31 May - 4 June, 2000. Abstract. 

Holmlund, C. and Hammer, M. 2001. Resource User Shift and Local Ecological 

Knowledge – A Case study of Fisheries in Stockholm Archipelago. Building 

Bridges with Traditional Knowledge. The Society for Economic Botany, 42 nd 

Annual Meeting & The International Society for Ethnopharmacology. 

Honolulu, Hawaii. May 28 – June 2, 2001. 

Tengö, M. and Hammer, M. 2001. Local Knowledge on Ecosystem Processes – 

Nutrient Management Among the Iraqw of Northern Tanzania. Building 

Bridges with Traditional Knowledge. The Society for Economic Botany, 42nd 

Annual Meeting & The International Society for Ethno pharmacology. 

Honolulu, Hawaii. May 28 – June 2, 2001. 

Hammer, M. 2004. Changing user group patterns in archipelago areas – 

Implications for ecosystem services and local ecological knowledge. Paper 

presentation at the Tenth Biannual Meeting of the International Association 

for the Study of Common Property Resources. (IASCP). Mexico.Hammer, M., 

Åqvist-Almlöv, M., and S. Eriksson. 2006. An Ecosystem Approach to the 

Governance of Local Common Pool Resources Examples From Coastal and 

Forest Systems in Sweden 11th Biannual IASCP conference, Bali June 19- 

23, 2006Hammer, M. 2007. Whose fish? Managing salmonidae and humans 

in complex social-ecological systems - Examples from the Baltic Sea 

Region. Paper presentation at the 2 nd Diadromous Fish Symposium: 

Challenges for Diadromous Fishes in a Dynamic Global Environment. 

American Fisheries Society. 18-21 June 2007. Halifax, Canada. Hammer, M. 

2007. Changing property rights and user patterns in the Central Baltic 

archipelago: Implications for sustainable governance. The fourth biennial 

conference of the US Society for Ecological Economics: Creating 


27(52)

Bilaga F 

Sustainability within our Midst: Challenges for the 21st Century. New York 

City. 23 – 27 June, 2007. 

Hammer, M. 2007. Changing property rights and user patterns in the Central 

Baltic archipelago: Implications for sustainable governance MARE conference 

people and the Sea IV: Who owns the coast? July 5-7, 2007. Amsterdam, 

Netherlands. 

Hammer, M., Balfors, B., Mörtberg, U., Petersson, M., Söderqvist, T., Franzén, F., 

Andersson, I., Warghagen, D. 2009. Implementing the EU Water Framework 

Directive (WFD) – opportunities and challenges for ecosystem 

managementVienna, Austria July, 2009.Hammer, M., Andrén, E., Boström, 

M., Gilek, M., Hassler, B., Jönsson, AM., Karlsson, M., Lönn, M., and S. 

Söderström. 2009. Governance of environmental risks in the Baltic sea from 

an ecosystem management perspective – a framework for analysisTallin, 

August, 2009Hammer, M., Balfors, B., Mörtberg, U., Petersson, M., 

Söderqvist, T., Franzén, F., Andersson, I., Warghagen, D. 2009. Governance 

of water resources in the phase of change – A case study on the 

implementation of the EU Water Framework Directive in the Baltic Region. 

International Conference on Risk and Uncertainty. Sigtuna November 2009. 


Hammer, M., AM Jansson och C. Folke. 1986. Förädla fisket i Östersjön. 

Askölaboratoriet, Stockholms Universitet och Svenska Ostkustfiskarenas 

Centralförbund.15 pp. (in Swedish). 

Hammer, M. 1991. Ecological Economics "Atelier" Charts Course in New Baltic 

Political Climate. Article for the International Society for Ecological 

Economics (ISEE) Newsletter Vol.2 nr.3. p. 1, 4-5. 

Hammer, M. 1991. När ekonomisk teori inte räcker som vägledning. Paper 

presented at the Svenska Naturskyddsföreningens Höstkongress, Natur och 

Miljö. Stockholm 15 November 1991. SNF report. pp. 18-21. 

Hammer, M. 2000. Fiske och fiskodling i skärgården från ett ekosystemperspektiv. 

In: ed.: M. Numers. Skärgårdsmiljöer - nuläge, problem och möjligheter. 

Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete. Europeiska regionala 

utvecklingsfonden. Åbo. pp. 33 - 40. 

Hammer, M. 2003. Ekosystemen tjänar oss. Vetenskap och Teknik. April 2003. 


Hammer, M. och I. Lindkvist. 1984. Virkesmarknaden - En intervjuundersökning. 

Stockholm School of Economics, Stockholm (mimeo., in Swedish) 

Jansson, AM, C. Folke and M. Hammer. 1987. Economic Uses of Renewable Marine 

Resources; Man as a Waste Producing Top Consumer in the Baltic Sea. 

Paper presented at the Vienna Center Conference on Ecology and 

Economics; "Social and Economic Indicators for Ecological Questions, 

Directions for Environmental and Economic Policies", 26 - 29 September, 

1987, Barcelona, Spanien. 

Hammer, M. 1988. Sweden's Fisheries and Foreign Trade in Fish Products – An 

Ecological, Economic Analysis. Askö Laboratory and Dept. of Zoology, 


Hammer, M. 1989. Methods for Natural Resource Evaluation- Matches and 

Mismatches. Paper presented in the post-graduate course "Natural Resource 

Futures: An inventory of Problems and methods". Askö Laboratory. Division 

of Natural Resources Management, Stockholm University. 

Hammer, M. 1990. Miljöförändringar och fiskeproblem i Östersjön. En 

enkätundersökning med ostkustens fiskare. Institutionen för Systemekologi. 


28(52)

Bilaga F 

Stockholms Universitet. Technical Report no. 6. Department of Systems 

Ecology, Stockholm University, Stockholm.(in Swedish) 

Hammer, M. 1991. Sweden's Herring Fisheries - A Comparison between Coastal, 

Offshore and Industrial Fisheries. Paper presented at the Seminar on Energy 

and Emergy Analysis. Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry. 

Stockholm. June 6, 1991. In: (eds.) S.J. Doherty, and P.O. Nilsson.Emergy 

Analysis: A Biophysical Bridging Between the Economies of Humanity and 

Nature. Sveriges Lantbruksuniversitet.Uppsala. 

Hammer, M. 1993. Svenska fiskeresurser - ett ekologiskt, ekonomiskt 

bärkraftsperspektiv. Report for the Governmental Investigation on Swedish 

Fisheries Development Possibilities. Utredningen om fiskerinäringens 

utvecklingsmöjligheter, (Jo 1992:03). Technical Report no 12. Department 

of Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm, Sweden. 10 pp. 

Jansson, AM, Hammer, M and Folke C. 1993. The Seas as Common Property 

Resources An Ecological Economic Analysis of the Human - Ecosystem 

relation on Different Scale Levels. Project report to the Swedish Council for 

Planning and Coordination of Research. (in Swedish). 

Hammer, M. 1994. Resource Demands and Management Approaches for Multiscale 

Fisheries. in: Hammer, M. Natural and Human-made Capital 

Interdependencies. Examples from the Baltic Sea. Doctoral dissertation. 

Department of Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm, Sweden. 

19 pp. 

Hammer, M. 1994. Fishermen's Perspectives on Environmental Change and 

Fishery Management. A Survey of Swedish Baltic Fishermen. in: Hammer, 

M. Natural and Human-made Capital Interdependencies. Examples from the 

Baltic Sea. Doctoral dissertation. Department of Systems Ecology, 

Stockholm University, Stockholm, Sweden. 21pp. 

Hammer, M. and Åhman, U. 1994. (eds.) Ecological Economic Aspects on Nature 

and Society. Course papers from the ecological economics post graduate 

course. Technical Report No. 17. Department of Systems Ecology, 

Stockholm University. 31 pp. 

Hammer, M. and AM Jansson. 1995. Feedback Links Between Ecological and 

Socio-economic Diversity - Barriers and Bridges for Sustainable Use of 

Coastal Seas. Project proposal report to the Swedish Council for Forestry 

and Agricultural Research. (in Swedish). 

Hammer, M and Dahlberg, K.(eds.)1995. Identification, Perception, and Valuation 

of Ecosystem Support to Human Society - Course papers from the Ecological 

Economics post graduate course, spring 1995. department of Systems 

Ecology, Stockholm University. Technical Report No 19. 108 pp. 

Hammer, M. Holmlund, C. and AM Jansson. 1998. From Commercial to 

recreational fisheries - Use Transitions and ecosystem Services. An 

integrated ecological, socio-economic perspective of the archipelago seas 

fishery resources. Project proposal report to the Swedish Council for 

Planning and Coordination of Research. (In Swedish). 4 pp. 

Hammer M. and Wikström, M. 1998. Aquaculture in the Archipelagoes of 

Stockholm,Sweden, Åland and Åboland, Finland: A Comparison of 

Environmental Effects and Socio-Economic Consequences. Report to the 

Environmental Fund. Stockholms läns landsting. (In Swedish) 2 pp. 

Hammer, M. and Lindblad, C. 1998. Sustainable Development in a Living 

Archipelago – A Transdisciplinary Framework for Environmental Planning. 

Report to the Environmental Fund, Stockholms läns landsting. (in Swedish) 

14 pp. 

Hammer, M. 1998. The Adapation of an Ecosystem Approach to the Conservation 

and Sustainable Use of Biological Diversity - the Malawi Principles. in: 

Workshop on the Ecosystem Approach to the Management and Protection of 

the North Sea, Oslo, Norway. June 15 - 17 1998. Nordic Council of 

Ministers. Fisheries/Environment. Tema Nord.1988:579. pp. 51-53. 


29(52)

Bilaga F 

Hammer, M., Åqvist - Almlöv, M., and AM Jansson. 1999. Fisheries as tourism in 

Stockholm archipelago - institutional feedback links and ecological 

implications. In: Stålvant C.E. and Jansson, B.-O. Baltic Basin Case Study 

Towards a Sustainable Baltic Europe Actions Concerted by Sweden, Finland 

Poland, Germany, and the Netherlands. BBCS 1996 - 1999. Department of 

Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm. pp 9 - 13. 

Hammer M., and Åqvist Almlöv, M. 1999. An Ecosystem approach for a 

Sustainable Management of The Baltic Sea Archipelago. In: Sustainable 

Development in the Central Baltic Sea Region Archipelagos and Coastal 

Zones. Project Report of the Baltic Palette Project. 16 pp. 

Hammer, M. 2004. Towards implementation of the CBD ecosystem approach - 

Examples from Sweden. In: (eds.) Korn, H., Scliep, R., & Stadler, J. Report 

of the International Workshop on “Ways to promote the ideas behind the 

CBD’s Ecosystem Approach in Central and Eastern Europe”. Federal Agency 

for Nature Conservation. Germany. BfN – Skripten 120/2004. pp.11- 

16.Hammer, M. 2009. Hållbar utveckling – från vision till praktiskt 

handlande. Key note.Dialog Forum. Samarbetsforum för Södertörns 

högskola och kommunen Huddinge 7 maj 2009. 


30(52)

Bilaga F 

BJÖRN HASSLER 

PEER-REVIEWED-GRANSKADE ARTIKLAR 

Knudsen O. F. and B. Hassler (forthcoming 2010). “Regulatory Interaction, 

System Capacity, and Actor Constraints”. Global Governance, 16(2). 

Hassler, B (2008). “Individual incentives, collective action, and institutional 

cooperation – Sweden and the case of Baltic Sea oil transports”. Journal of 

Environmental Policy and Planning, 10(4): 339-358. 

Hassler, B. (2005). “The Myth of Sustainable Development – Environmental 

Policy, Practice and Incentives in the Baltic Sea Region”, in Bolin, G., 

Hammer, M. Kirsch, F-M. and Szrubka, W. The Challenge of the Baltic Sea 

Region – Culture, Ecosystems, Democracy. Huddinge: Södertörn University 

College 

Hassler, B. (2003). Science and Politics of Foreign Aid – Swedish Environmental 

Support to the Baltic States. Dordrecht, Kluwer Academic Publishers. 

Hassler, B. (2003). ’Protecting the Baltic Sea – The Helsinki Convention and 

national interests’. In Yearbook of International Co-operation on 

Environment and Development, 2003. London: Earthscan. 

Hassler, B. (2002). ’Foreign assistance as policy instrument - The influence on 

Baltic environmental investment exerted by Swedish aid’. Cooperation and 

Conflict, 37(1): 25-45. 

POPULÄRVETENSKAPLIGT 

Hassler, B. (2007). “Swedish environmental support to the Baltic Sea countries – 

collective goods, national interests, and altruism.” Working Paper, Södertörn 

University. 

Jönsson A. M., M. Gilek and B. Hassler (2009). “Får Östersjön en Hållbar 

Förvaltning?”. Miljöforskning, 3-4: 30-31. 

Hassler, B (2006). “Miljösamarbete i Östersjöregionen”. In Birgitta Johansson 

(Ed.) FORMAS fokuserar – Östersjön. Stockholm: Formas. 

Hassler, B. (2004). Miljösamarbete mellan Östersjöländerna – En analys av 

organisationer och strukturer i närområdet. Stockholm: Miljödepartementet. 


Hassler, B. (2000). The strategy of assistance – Swedish environmental 

cooperation with the Baltic States 1991-1996. Avhandling Nr. 219. Choe, Y., 

Hassler, B. & Zyborowicz, S. (red.) (2003). Sweden and Poland in a European 

Perspective - Some Aspects on the Integration Process. Huddinge: 


Hassler, B. (2003). “Postmaterialistic environmental attitudes: a theoretical 

elaboration”. Paper presented on the ECPR Conference in Pilzen, 2003, 

Södertörn University College Academic Papers. 

Hassler, B. (2009). ”Bokanmälan: Internasjonal Miljøpolitikk”. Tidsskrift for 

Samfunnsforskning. 2(50): 242-245. 

Linköping, Tema Vatten i Natur och Samhälle, Linköpings Universitet. 

Hassler, B (Submitted manuscript). “Global Regimes and Regional Adaptation - 

Environmental Safety in Baltic Sea Oil Transportation”. Submitted to Marine 

Policy and Management, February 2010. 

Hassler, B (Submitted manuscript). “Book review: Transboundary Risk 

Governance.” Submitted to Regulation & Governance, February 2010. 

Hassler, B (red) (submitted). “Lokalt kontra europeiskt naturskydd - En jämförelse 

mellan kommunala reservat och Natura 2000-områden”. Submitted to 

Södertörn Publication Series, November 2009. 


31(52)

Bilaga F 

MIKAEL HÄRLIN 


Härlin M. 1999. The logical priority of the tree over characters and some of its 

consequences for taxonomy. Biological Journal of the Linnean Society 68: 

497-503. 

Härlin M. 1999. Phylogenetic approaches to nomenclature: a comparison based on 

a nemertean case study. Proceedings of the Royal Society of London, B. 

266: 2201-2207. 

Härlin M. 2001. Towards a new biological taxonomy – let us give up the Linnean 

hierachy! Zoologica Scripta 30: 337-339. 

Härlin M, Härlin C. 2001. Phylogeny of the eureptantic nemerteans revisited. 

Zoologica Scripta 30: 49-58. 

Härlin C, Härlin M. 2003. Towards a historization of aposematism. Evolutionary 

Ecology 17: 197-212 (13). 

Härlin M. 2003. Taxon names as paradigms: the structure of nomenclatural 

revolutions. Cladistics 19: 138-143. 

Härlin M. 2003. On the relationship between content, ancestor, and ancestry in 

phylogenetic nomenclature. Cladistics 19: 144-147. 

Pleijel F, Härlin M. 2004. Phylogenetic nomenclature is compatible with diverse 

philosophical perspectives. Zoologica Scripta 33: 587-591. 

Härlin M. 2004. Classification nomenclature. In McGraw-Hill Yearbook 2004 of 

Science and Technology, pp. 52-54. McGraw-Hill, Inc., New York. 

Härlin M. 2005. Definitions and phylogenetic nomenclature. Proceedings of the 

California Academy of Sciences 56: 216-224. 

Härlin M, Thollesson M. 2005. Fundamentals of phylogenetic (and other) 

nomenclatures: an exchange of views. Symbolae Botanicae Upsalienses 33: 

141-151. 

Bertrand Y, Härlin M. 2006. Stability and universality in the application of taxon 

names in phylogenetic nomenclature. Systematic Biology 55: 848-858. 

Bertrand Y, Härlin M. 2008. Phylogenetic hypotheses, taxonomic sameness, and 

the reference of taxon names. Zoologica Scripta 37: 337-347. 

Härlin M, Bertrand Y. 2008. Historicism and essentialism in phylogenetic biology. 

Ms, published in Yann Bertrand’s doctoral thesis. 


Härlin M. 2000. Namn på djur och växter: hur handskas vi med vårt Linneanska 

arv på 2000-talet. Teknik & Vetenskap 16(5): 43. 

Härlin M. 2001. Linnés familj på väg ut ur forskningen. Smålandsposten (20/10- 

2001; Lördagsbilagan, s. 18-19. 

Härlin M. 2004. Vetenskapliga namn från ett mångvetenskapligt perspektiv. 

Teknik & Vetenskap 20(1): 48. 

Härlin C, Härlin M. 2003. Phylogenetic inference using absence/presence coded 

morphological characters: A phylogenetic hypothesis of Gyrinus (Gyrinidae, 

Coleoptera). Manuscript in Carina Härlin’s dissertation. 

Härlin M. 2007. ”Tappar vi namnen bort, även kunskap om tingen vi mister”. 

Tvärsnitt 2: 20-24. 

Bertrand Y, Elväng A, Melik W, Härlin M, Johansson M. 2009. Extensive 

phylogenetic network analysis reveals evidence of recombination and brings 

new insights into amino-acid signatures in Tick-borne encephalitis virus 

species. Ms. 


32(52)

Bilaga F 


Härlin C, Härlin M. 2002. Towards a phylogenetic ecology in whirligig beetles. 

International Society for Behavioural Ecology (ISBE2002). Montréal, 

Canada. 7-12/7, 2002. 


33(52)

Bilaga F 

MAGNUS JOHANSSON 


Ellencrona K., Syed A. and Johansson M. Flavivirus NS5 Associates with Host-Cell 

Proteins Zonula Occludens-1 and the Regulating Synaptic Membrane 

Exocytosis-2 Via an Internal PDZ Binding Mechanism, Biological Chemistry. 

(2009) 390; 319-323. Impact Factor: 3.000 

Werme K., Wigerius M., and Johansson M. Tick-Borne Encephalitis Virus NS5 

associates with membrane protein Scribble and impairs interferon 

stimulated JAK-STAT signaling, Cellular microbiology (2008) 10(3), 696- 

712. Impact Factor: 5.312 Citations: 7 

Melik W., Nilsson A. and Johansson M. Detection strategies of tick-borne 

encephalitis virus in Swedish Ixodes ricinus reveal evolutionary 

characteristics of emerging tick-borne flaviviruses. Archives of Virology 

(2007) 152; 1027-1034. Impact Factor: 1.987 Citations: 4 

Brooks, A. J., Johansson, M., Criswell E., Jans, D.A. and Vasudevan, S. G “The 

interdomain region of Dengue NS5 protein interacts with NS3 and host 

proteins.” Dengue Bulletin (2002), 26, 155-161 

Brooks, A. J., Johansson, M., John A.,V., Xu, Y., Jans, D. A. and Vasudevan, S. G. 

“The importin- binding region of dengue virus NS5 protein is a functional 

nuclear localisation signal (NLS) that is coupled to other NLS sequences in 

the interdomain region.” Journal of Biological Chemistry (2002), 277, 

36399-36407 Impact Factor: 5.854; Citations: 26 

Vasudevan, S.G., Johansson, M., Brooks, A.J., Llewellyn, L.E., Jans, D.A. 

"Characterisation of inter- and intra- molecular interactions of the dengue 

virus RNA dependent RNA polymerase as potential drug targets" Il 

Farmaco (2001) 33-36. Citations: 5 

Johansson, M., Brooks, A.J., Jans, D.A. and Vasudevan, S.G. "A small region of 

the dengue virus-endcoded RNA-dependent RNA polymerase, NS5, confers 

interaction with both the nuclear transport receptor importin- and the 

viral helicase, NS3", Journal of General Virology (2001), 82, 735-745. 

Impact Factor: 3.120; Citations: 41. 


34(52)

Bilaga F 

MIKAEL LÖNN 


Lönn M, Prentice HC. 2002. Gene diversity and demographic turnover in central 

and peripheral populations of the perennial herb, Gypsophila fastigiata. 

Oikos 99: 489-498. 

Grandin U, Lönn M, Rydin H. 2002. Allozyme variation at a PGI locus in differently 

aged populations of Moehringia trinervia (Caryophyllaceae) in a 

successional area. Nordic Journal of Botany 22: 303-311. 

Gustafsson S, Lönn M. 2003. Genetic differentiation and habitat preference of 

flowering-time variants within Gymnadenia conopsea. Heredity 91: 284- 

292. 

Kolseth A, Lönn M. 2005. Genetic structure of Euphrasia stricta on the Baltic 

island of Gotland, Sweden. Ecography 28: 443-452. 

Kolseth A, Lönn M, Svensson BM. 2005. Genetic structure in two meadow varieties 

of Euphrasia stricta on the Baltic island of Gotland (Sweden) and 

implications for conservation. Folia Geobotanica 40: 163-176. 

Prentice HC, Lönn M, Rosquist G, Ihse M, Kindström M. 2006. Gene diversity in a 

fragmented population of Briza media: grassland continuity in a landscape 

context. Journal of Ecology 94: 87-97. 

Lönn M, Alexandersson R, Gustafsson S. 2006. Hybrids and fruit set in a mixed 

flowering-time population of Gymnadenia conopsea (Orchidaceae). 

Hereditas 143: 222-228. 

Gunnarsson U, Shaw JA, Lönn M. 2007. Local-scale genetic structure in the 

peatmoss Sphagnum fuscum. Molecular Ecology 16: 305–312. 

Jonsson M, Bertilsson M, Ehrlén J, Lönn M. 2008. . Genetic divergence of 

climatically marginal populations of Vicia pisiformis on the Scandinavian 

Peninsula. Hereditas 145: 1-8. 

Reitalu T, Prentice HC, Sykes MT, Lönn M, Jönsson L, Hall K. 2008. Plant speciessegregation 

on different spatial scales in dry, semi-natural grasslands. 

Journal of Vegetation Science 19:407-416. 

Wallin L, Svensson BM, Lönn M. 2009. Dispersal as a restoration tool in meadows: 

sowing or planting? Restoration Ecology 17: 270–279. 

Reitalu T, Sykes MT, Johansson LJ, Lönn M, Hall K, Vanderwalle M, Prentice HC. 

2009. Small-scale plant species richness and evenness in semi-natural 

grasslands respond differently to habitat fragmentation. Biological 

conservation 142: 899-908. 

Bommarco R, Lönn M, Danzer U, Pålsson, K-J, Redbo-Torstensson, P. 2010. 

Genetic and phenotypic differences between thistle populations in response 

to habitat and weed management practices. Biological Journal of the 

Linnean Society. (Accepted for publication) 


Andersson A-C, Andersson S, Lönn M. 2007. Genetisk variation hos vilda växter 

och djur i Sverige. (In Swedish with English summary). Naturvårdsverkets 

rapport 5712. 

Lundqvist A-C, Andersson S, Lönn M. 2008. Genetic variation in wild plants and 

animals in Sweden - A review of case studies from the perspective of 

conservation genetics. Naturvårdsverkets rapport 5786. 


35(52)

Bilaga F 

JAN-ERIC MATTSSON 


Mattsson, J.-E. & Kärnefelt, I. 1986: Protein banding patterns in the Ramalina 

siliquosa group. – Lichenologist 18: 231–240. 

Mattsson, J.-E. & Lumbsch, T. 1989: The use of the species pair concept in lichen 

taxonomy. – Taxon 38: 238–241. 

Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. 1989: Cetraria cucullata and C. nivalis, two 

vanishing lichens from southernmost Sweden. – Int. J. Mycol. Lichenol. 4: 

299–305. 

Arup, U., Ekman, S., Fröberg, L., Knutsson, T. & Mattsson, J.-E. 1989: Changes in 

the lichen Flora on Romeleklint, S. Sweden, over a 50-year period. – 

Graphis Scripta 2: 148–155. 

Mattsson, J.-E. 1991: Protein banding patterns in some American and European 

species of Cetraria. – Bryologist 94: 261– 269. 

Kärnefelt, I., Mattsson, J.-E. & Thell, A. 1992: Evolution and phylogeny of 

cetrarioid lichens. – Plant Syst. Evol. 183: 113–160. 

Arup, U., Ekman, S. Lindblom, L. & Mattsson J.-E. 1993: High performance thin 

layer chromatography (HPTLC), an improved technique for screening 

lichen substances. – Lichenologist 25: 61–71. 

Mattsson, J.-E. & Lai, M.-J. 1993: Vulpicida, a new genus in Parmeliaceae 

(Lichenized Ascomycetes). – Mycotaxon 46: 425– 428. 

Mattsson, J.-E. 1993a: A monograph of the genus Vulpicida (Parmeliaceae, 

Ascomycetes). – Opera Botanica 119: 1–61. 

Kärnefelt, I., Mattsson J.-E. & Thell A. 1993: The lichen genera Arctocetraria, 

Cetraria, and Cetrariella (Parmeliaceae) and their presumed evolutionary 

affinities. – Bryologist 96: 394–404. 

Mattsson, J.-E. 1994b: Lichen proteins, secondary products and morphology: A 

review of protein studies in lichens with special emphasis on taxonomy. – 

J. Hattori Bot. Lab. 76: 235– 248. 

Mattsson, J.-E. 1994: (1138) Proposal to conserve Lichen juniperinus L. with a 

conserved type (Fungi). – Taxon 43: 655– 656. 

Heidmarsson, S., Mattsson J.-E., Moberg, R., Nordin, A., Santesson, R., & Tibell, 

L. 1997: Classification of lichen photomorphs. – Taxon 46: 519–520. 

Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1998: Phylogeny of the Parmeliaceae–DNA data 

versus morphological data. – Lichenologist 30: 463–472. 

Wedin, M., Döring, H., & Mattsson, J.-E. 1999: A multi-gene study of the 

phylogenetic relationships of the Parmeliaceae (Lecanorales, lichenized 

Ascomycota) – Mycological Research 103: 1185–1192. 

Lorentsson, S. & Mattsson, J.-E. 1999: New reports of soredia dispersed by ants, 

Formica cunicularia – Lichenologist 31: 204–207. 

Grube, M., Gutmann, B., Arup, U., Rios, A. de los, Mattsson, J.-E., & Wedin, M. 

1999: An exceptional group I intron-like insertion in SSU rDNA of lichen 

mycobionts. – Current Genetics 35: 536–541. 

Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1999: A re-assessment of the Alectoriaceae. – 

Lichenologist 31: 431–440. 

Mattsson, J.-E. 1999. Lichenes Austroamericani ex Herbario Regnelliano, Fasc. 

20–22. Stockholm. 

Nordin, A. & Mattsson J.-E. 2001: Phylogenetic reconstruction of character 

development in Physciaceae – Lichenologist 33: 3–23. 

Articus, K., Mattsson, J.-E., Tibell, L. Grube, M., & Wedin, M. 2002: Ribosomal 

DNA and -tubulin data do not support the separation of the lichens 


36(52)

Bilaga F 

Usnea florida and U. subfloridana as distinct species. – Mycological 

Research 106: 412–418. 

Palmqvist, K., Dahlman, L., Valladares, F., Tehler, A., Sancho, L.G., & Mattsson, 

J.-E. 2002: CO2 exchange and thallus nitrogen across 75 contrasting 

lichen associations from different climate zones. – Oecologia 133: 295– 

306. 

Mattsson, J.-E. & Articus, K. 2004. The monophyletic groups of cetrarioid lichens. 

– Acta Univ. Ups. Symb. Bot. Ups. 34:1, 237–244. Uppsala. 

Mattsson, J.-E. & Lättman, H. 2004. Chaos and order in teaching and research. – 

Acta Univ. Ups. Symb. Bot. Ups. 34:1, 245–255. Uppsala. 

Mattsson, J.-E., Lättman, H., & Milberg, P. 2006. Rapid changes in the epiphytic 

macrolichen flora on sites in southern Sweden – The Lichenologist 38(4): 

323–329. 

Eriksen, B., Bölter, M., Breen, K., Henry, G., Lévesque, E., Mattsson, J.-E., Parker, 

C.L. & Rayback, S. 2006. Environment and site descriptions of an 

ecological baseline study in the Canadian Arctic: The Tundra Northwest 

Expedition 1999 (Nunavut and Northwest Territories Canada. – 

Polarforschung 73(2/3): 77–88, 2003 (2006). 

Arup, U., Ekman, S.,Grube, M., Mattsson, J.-E., & Wedin, M. 2007. The sister 

group relation of Parmeliaceae (Lecanorales, Ascomycota) – Mycologia. 99: 

42–49. 

Crespo, A., Lumbsch, H.T., Mattsson, J.-E., Blanco, O., Divakar, P.K., Articus, K., 

Wiklund, E., Bawingan, P.A. & Wedin, M. 2007. Testing morphology-based 

hypotheses of phylogenetic relationships in Parmeliaceae (Ascomycota) 

using three ribosomal markers and the nuclear RPB-1 gene. – Molecular 

Phylogeny and Evolution. 44 (2): 812–824 

Lättman, H., Lindblom, L., Mattsson, J.-E., Milberg, P., Skage, M., & Ekman, S. 

2009. Habitat Availability is Likely to Limit the Occurrence of the Rare 

Lichen Cliostomum corrugatum. – MS submitted to Biological 

Conservation. 

Lättman, H., Milberg, P., Palmer, M., & Mattsson, J.-E. 2009. Movement in time 

and space of epiphytic lichen centroids in southern Sweden. MS intended 

for Global Change Biology. 


Mattsson, J.-E. 1987: Zeorin in Cetraria pinastri from an unusual habitat. In, 

Peveling, E. (ed.), Progress and Problems in Lichenology in the Eighties. – 

Bibl. Lichenol. 25: 207–208. 

Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. 1987: Morphological characteristics and affinities of 

the genus Cornicularia. In, Peveling, E. (ed.), Progress and Problems in 

Lichenology in the Eighties. – Bibl. Lichenol. 25: 171–184. 

Thell, A., Mattsson, J.-E. & Kärnefelt, I. 1995: Lecanoralean ascus types in the 

lichenized families Alectoriaceae and Parmeliaceae. In, Tibell, L., DePriest, 

P., Leuckert, C., Ott, S. & Tehler, A. (eds.), Progress and Problems in 

Lichenology in the Nineties. – Cryptogamic Botany 5: 120–127. 

Mattsson, J.-E. 1996: A key to the species of Vulpicida. In: LIAS - a DELTA-based 

determination and data storage system for lichenized and lichenicolous 

Ascomycetes. - Key modules to download. “http://www.botanik. 

biologie.uni-muenchen.de/botsamml/lias/modules/vulpicid@.exe” 

Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Hedberg, I. (Eds.) 1999: Swedish Lichenology 

dedicated to Roland Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2. 

Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1999: Roland Moberg 60 years. In, Mattsson, J.-E., 

Wedin, M., & Hedberg, I. (eds.), Swedish Lichenology dedicated to Roland 

Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2: 7–9. 


37(52)

Bilaga F 

Mattsson, J.-E., Westberg, M. & Palmqvist, K. 2000: Lichens in an Arctic 

environment. In, Grönlund, E. (ed.) Polarforskningssekretariatet, årsbok 

1999: 115–116. 

Articus, K. Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Tibell, L. 2004. Morphology and sequence data – 

conflict and concordance in a phylogeny of some European Usnea species. – In: 

Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea (Parmeliaceae) and allied genera. Acta 

Universitatis Upsaliensis. 

Mattsson, J.-E., Articus, K., Wiklund, E., & Wedin, M. 2004. The monophyletic groups in 

the Parmeliaceae. – In: Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea (Parmeliaceae) 

and allied genera. Acta Universitatis Upsaliensis. 


Mattsson, J.-E. 1986: The vulpinic acid containing species within the genus 

Cetraria. – Abstract of poster presented at the international symposium 

”Progress and Problems in Lichenology in the Eighties” in Münster, 

Germany. 

Mattsson, J.-E. 1987: The species pair concept and the vulpinic acid containing 

species within the genus Cetraria. – Abstract of oral presentation at the 

XIV International Botanical Congress in Berlin. 5–04–5, p. 254. 

Mattsson, J.-E. 1990: The combination of protein characters and secondary 

product biogenesis as a taxonomic tool in lichen systematics. – Abstract of 

oral presentation at the Fourth International Mycological Congress in 

Regensburg. IG–332/3, p. 332. 

Thell, A., Mattsson, J.-E. & Kärnefelt I. 1992: The different ascus types in the 

Parmeliacae and their taxonomic significance. – Abstract of oral 

presentation at the Second International Lichenological Symposium in 

Båstad. p. 7. 

Mattsson, J.-E., Thell, A. & Kärnefelt I. 1992: A proposed segregation of the genus 

Cetraria sensu lat. into presumed monophyletic groups based on strict 

mycological characters. – Abstract of poster presented at the Second 

International Lichenological Symposium in Båstad. p. 16. 

Mattsson, J.-E. 1993c: Correlation between protein data, secondary products and 

morphology in different lichenological studies. – Abstract of oral 

presentation at the XV International Botanical Congress in Yokohama. 

4.1.2–5, p. 99. 

Mattsson, J.-E. 1996: Lichens at high altitudes: Refugees, colonisators or original 

inhabitants. – Abstract of oral presentation at IAL 3 in Salzburg. 

Mattsson, J.-E. 1996: Lichens in an Arctic environment. – Abstract of poster at IAL 

3 in Salzburg. 

Mattsson, J-E. 1998: Phylogeny of the Parmeliaceae – DNA data vs. morphological 

data. Abstract of oral presentation at symposium of 'Taxonomy, Evolution 

and classification of Lichens and Related Fungi in London. 

Mattsson, J.-E.& Wedin, M. 1998: Molecular phylogenies: Exploration of the 

phylogeny of the Parmeliaceae as an example. – Abstract of oral 

presentation at symposium of 'Progress in Molecular Studies of Lichens' in 

Graz, Institut für Botanik, Karl-Franzens-Universität, Graz, p. 20–21. 

Nordin, A. & Mattsson, J.-E. 1999: Physciaceae - a phylogenetic approach. – 

Abstract of oral presentation at the XVI International Botanical Congress in 

Saint Louis. 7.6.2. 

Dahlman, L., Mattsson, J.-E., Westberg, M., & Palmqvist, K. (2000). Choice of 

photobiont is more important than geographical origin or morphology in 

determining resource levels and metabolic capacity of lichens. – Poster 

Abstract IAL 4, Barcelona (in press). 


38(52)

Bilaga F 

Articus, K., Wedin, M,. Mattsson, J.-E., Tibell, L., & Grube, M. (2000). 

Phylogenetic studies in Usnea. – Poster Abstract IAL 4, Barcelona. 

Lättman, H., Mattsson, J.-E., & Milberg P. 2004: Rapid changes in the epiphytic 

macrolichen flora in southern Sweden. – Poster Abstract IAL 5, Tartu. 

Nordström, S. & Mattsson, J.-E. 2005: Important factors for the creation of nature 

reserves – Abstract of at the XVII International Botanical Congress in 

Vienna. 

Svensson, L. & Mattsson, J.-E. 2005: Cooperation between botanical societies and 

academic institutions – Abstract of at the XVII International Botanical 

Congress in Vienna. 

Lättman, H., Mattsson, J.-E. & Milberg, P. 2006. The rare lichen Cliostomum 

corrugatum seems limited by the availability of large oaks. 

Lättman, H, Mattsson, J.-E. & Ekman, S. 2006: Genetic variation in the SSU intron 

and the dispersal and migration history in Sweden of Cliostomum 

corrugatum. - Abstract of the 8th International Mycological Congress, 

Cairns. 

Mattsson, J-E, Hansson, A-C & Lindblom L. 2006: Genetic diversity and substrate 

preferences in Hypogymnia physodes in northern Europe. - Abstract of the 

8th International Mycological Congress, Cairns. 

Mattsson, J-E, Vinter, T & Lönn, M. 2006: Macrolichen diversity in relation to 

diversity of woody plants. - Abstract of the 8th International Mycological 

Congress, Cairns. 

Robeck, A, Mattsson, J-E & Lindblom, L. 2006: Patterns of genetic diversity of 

Pseudevernia furfuracea compared to chemistry, morphology and 

substrate ecology. - Abstract of the 8th International Mycological 

Congress, Cairns. 

Lättman, H. Hedlund, J., Krikorev, M., Olsson, N., Rönnmark, F. & Mattsson, J.-E. 

2006: At what age becomes Cliostomum corrugatum adult? - Abstract of 

the 8th International Mycological Congress, Cairns. 


Arup, U., Ekman, S., Fröberg,L., Frödén, P., Knutsson, T., Lättman, H., Lindblom, L., 

Mattsson, J.E., Thell A., & Westberg, M. 2009: Professor Ingvar Kärnefelt – a 

birthday tribute. The Lichenologist, 41(05). 453–456. 

Mattsson, J.-E. 1993b: The genus Vulpicida. (The formal Ph. D. thesis which 

summarizes the accompanying papers.) – Department of Systematic 

Botany, Lund University. 

Kärnefelt, E.I. & Mattsson, J.-E. 1995: Dispersal of plants and morphological 

adaptations in lichens to Arctic environment. In, Grönlund, E. & Melander, 

O. (eds.), Swedish-Russian Tundra-Ecology-Expedition -94. – Stockholm: 

77–84. 

Mattsson, J.-E. 1997: IAL3 - The largest assembly of lichenlologists so far: – IAL 

newsletter 29:52–56 

Mattsson, J.-E. 1997: Genus concept in lichenology – IAL newsletter 30:18, 20 

Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Hedberg, I. (Eds.) 1999: Swedish Lichenology 

dedicated to Roland Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2. 

Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1999: Roland Moberg 60 years. In, Mattsson, J.-E., 

Wedin, M., & Hedberg, I. (eds.), Swedish Lichenology dedicated to Roland 

Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2: 7–9. 

Mattsson, J.-E., Westberg, M. & Palmqvist, K. 2000: Lichens in an Arctic 

environment. In, Grönlund, E. (ed.) Polarforskningssekretariatet, årsbok 

1999: 115–116. 

Articus, K. Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Tibell, L. 2004. Morphology and sequence 

data – conflict and concordance in a phylogeny of some European Usnea 


39(52)

Bilaga F 

species. – In: Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea (Parmeliaceae) and 

allied genera. Acta Universitatis Upsaliensis. 

Mattsson, J.-E., Articus, K., Wiklund, E., & Wedin, M. 2004. The monophyletic 

groups in the Parmeliaceae. – In: Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea 

(Parmeliaceae) and allied genera. Acta Universitatis Upsaliensis. 

Mattsson, J.-E. 2007. Promoting interest in lichenology – a responsibility for all of 

us. IAL Newsletter 39(2): 15–17. 

Floravårdskommitten för lavar 1987: Preliminär lista över hotade lavar i Sverige. 

– Svensk Bot. Tidskr. 81: 237–256. 

Mattsson, J.-E. 1988: Några Cetraria-arters tillbakagång i södra Sverige. – Svensk 

Bot. Tidskr. 82: 27–31. 

Mattsson, J.-E. 1988: Lavarnas ekofysiologi – en nyckel till deras uppträdande i 

naturen. – Svensk Bot. Tidskr. 82: 239–256. 

Mattsson, J.-E. 1989: Lavar, mossor och luftföroreningar. Review of: Nash III, 

T.H. & Wirth, V. (eds.) 1988: Lichens, Bryophytes and Air Quality. – 

Svensk Bot. Tidskr. 83: 45+50. 

Floravårdskommittén för lavar 1991: Lavar. In, Databanken för hotade växter och 

Naturvårdsverket: Hotade växter i Sverige. – SBT-förlaget, Lund: 25–28. 

Lindblom, L. & Mattsson, J.-E. 1993: Några hotade lavar i Småland. – Graphis 

Scripta. 5: 53–59. 

Mattsson, J.-E. 1993: Där är lugnt bland enarna. Review of: Arnborg, G. 1992: 

Eneboken. – Svensk Bot. Tidskr. 87: 96. 

Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (eds.) 1995: Rödlistade växter i 

Sverige. – ArtDatabanken, Uppsala. 

Mattsson, J.-E. 1995: Lavar. I, Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. 

(red.) 1995: Rödlistade växter i Sverige. – ArtDatabanken, Uppsala. 141- 

143. 

Mattsson, J.-E. 1996: Lavfloran i sydligaste Sverige. In, Gustafsson, L. & Ahlén, I. 

(eds.), Växter och djur. – Sveriges nationalatlas. Höganäs: 98–99. 

Mattsson, J.-E. 1997: Lavbiologi. In: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & 

Mattsson, J.-E. (eds.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. – SBTförlaget, 

Lund: 13–18. 

Mattsson, J.-E. 1997: Rödlistade arter och miljöförändringar. In: Arup, U., Ekman, 

S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. (eds.), Skyddsvärda lavar i sydvästra 

Sverige. – SBT-förlaget, Lund: 19–20. 

Mattsson, J.-E. 1997: Undersökningsområdet. In: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, 

I. & Mattsson, J.-E. (eds.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. – SBTförlaget, 

Lund: 21–31. 

Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson J.-E. (eds.) 1997: Skyddsvärda 

lavar i sydvästra Sverige. – SBT-förlaget, Lund. 

Grönlund, W., Löfgren, L., Markstedt, C.-J., Mattsson, J.-E., & Skjerdahl, M. 2002: 

Kulturmöte. En studie av kommunikationen mellan svenska och indiska 

kulturbärare i Tamil Nadu. In Molin. L. & Månsson, N. (eds.) Solidaritet, 

bistånd och utveckling. – Rapporter från institutionen för lärarutbildning no 

20, Uppsala universitet. 


40(52)

Bilaga F 

SARA SJÖLING 


Tanudji, M., Sjöling, S., Glaser, E. and Whelan, J. (1999) Signals required for 

import and processing of the alternative oxidase into mitochondria. J. Biol. 

Chem., 274, 1286-1293. 

Sjöling, S and D. A. Cowan (2000). Detection of human bacterial contamination of 

Antarctic soils. Polar Biology, 23, 644-650. 

Zhang, X-P., Sjöling, S., Tanudji, M., Sómogyi, L., Andreu, D., Eriksson, L.E.G., 

Gräslund, A., Whelan, J. and Glaser E. (2001) Mutagenesis and computer 

modelling approach to study determinants for recognition of signal 

peptides by the mitochondrial processing peptidase. Plant J., 27, 427-438. 

Sjöling, S. and D. A. Cowan. (2003) High 16S rDNA bacterial diversity in maritime 

lake sediment, Bratina Island, Antarctica. Extremophiles 7, 275-282. 

Sjöling, S, Mohammed, S., Lyimo, T. and Kyaruzi, J. (2005). Benthic microbial 

diversity and nutrient processes in mangroves; impact of deforestation. 

Estuarine Coastal and Shelf Science, 63, 397-406. 

Edlund, A., Soule, T., Sjöling, S. and Jansson, J.K. (2006) Microbial community 

structure in Baltic Sea sediments along a pollution gradient. Environmental 

Microbiology, 8, 223-232. 

Hårdeman, F, and Sjöling, S. (2007) Metagenomic approach for the isolation of a 

novel low-temperature-active lipase from uncultured bacteria of marine 

sediment. FEMS Microbial Ecology, 59, 524-534. 

Saunders, F., Mohammed, S., Jiddawi, N. and Sjöling, S. (2008) An examination 

of governance arrangements at Kisakasaka mangrove reserve in Zanzibar. 

Environmental Management, 41, 633-673. 

Edlund, A., Hårdeman, F., Jansson, J., Sjöling, S. (2008) Active bacterial 

community structure along vertical redox gradients in Baltic Sea sediment. 

Environmental Microbiology, 2, 39-50. 

van Elsas, JD., Jansson, J., Sjöling S., Bailey M., Nalin R., Vogel, TM., Costa, R., 

and van Overbeek, L. (2008) The metagenomics of disease-suppressive 

soils - Experiences from the METACONTROL project, Tibtech Sep 26, 591- 

601 (PMID: 18774191) 

Hjort, K., Bergström, M., Adesina, M.F., Jansson, J.K., Smalla, K., and Sjöling, S. 

(2010) Chitinases revealed and compared in bacterial isolates, DNA 

extracts and a metagenomic library from a phytopathogen-suppressive 

soil. FEMS Microbiology Ecology 71, 197–207. 

Saunders, F, Mohammed, SM., Jiddawi, N., Nordin, K., Lunden, B., Sjöling, S. 

(2010). The changing social relations of a CBNRM mangrove forest project 

in Zanzibar. Ocean and Coastal Management, Available online 1 February 

2010, in press. 

BOKKAPITEL 

Sjöling, S. and Cowan DA., (2008) Metagenomics: microbial community genomes 

revealed. In Psychrophiles: from biodiversity to biotechnology (Eds R. 

Margesin., Schinner, F., Marx, JC., Gerday, G.) Springer Verlag, Berlin 

Heidelberg, pp 313-330. 

Sjöling, S., Stafford, W. and Cowan, DA. (2006) Soil Metagenomics: Exploring and 

exploiting the microbial gene pool. In Modern Soil Microbiology (eds 

VanElsas, Jansson and Trevors) Taylor and Francis, CRC Press, pp 409- 

434. 


41(52)

Bilaga F 

Sjöling, S. (2001) Identifying the benthic microbial community structure using 

molecular techniques. Marine Science Development in Tanzania and 

Eastern Africa. (Eds., Richmond, M and Francis, J.) Regal Press Kenya Ltd, 

pp 233-238. 


Glaser, E., and Sjöling, S. (1999) Determinants for processing by the 

mitochondrial processing peptidase (MPP) intergrated into the bc1 complex 

in plants. In Plant mitochondria: from gene to function, (eds. Möller, I. M., 

Gardeström, P., Glimelius, K., and Glaser, E.) Backhuys Publisher, 

Netherlands. 

Cowan, DA, Sjöling, S, Stafford, WHL, Rohr, LM, Heath, C. Metagenomics in 

Agribiotechnology. In Proc., APaCPA, Kuala Lumpur, Aug. 2007. 

Sjöling, S. “Identifying the benthic microbial community structure using molecular 

techniques”. International conference on Advances on Marine Science in 

Tanzania. 28th June-1st July 1999, Zanzibar, Tanzania. 

Sjöling, S “Use of fluorescently labeled nucleic acid probes to identify marine sulfate 

reducing bacteria” UKEN `99 (United Kindom Extremophile Network) 15-17th 

September, 1999, University of Exeter, UK. 

Sjöling, S. and Cowan, D. A. “Microbial diversity and novel enzyme genes from Antarctic 

aquatic environment”, EU-workshop on Microbial Diversity in Aquatic Systems, 

25-27th June, 2000, Roscoff, France. 

Sjöling, S. and Cowan, D. A. “Exploring and exploiting psychrophiles ”Extremophiles 

2000, 3rd-7th Sept, 2000, Hamburg, Germany. 

Zhang, X-P., Sjöling, S., Elofsson, A., and Glaser, E., “Mitochondrial signal peptides – 

determinants for processing and interaction with molecular chaperones”. EBEC 

2000, Sept., Sussex, UK. 

Sjöling, S. and Cowan, D. A. “Diversity of prokaryotes and direct cloning of novel 

enzyme genes from Antarctic marine environment”. International Marine 

Biotechnology Conference, 29th Sept-4th Oct, 2000, Townsville, Australia. 

Sjöling, S. and Cowan, D. A. “The diversity of bacteria and direct cloning of novel 

enzyme genes from Antarctic environment”. Nov2k1, Novum Symposium, 

Huddinge 4th May 2001. Oral presentation. 

Sjöling, S. Multi-genomic cloning and diversity analysis of environmental microbial DNA. 

20th 

of Sept., 2001, San Sebastian, Spain. Oral presentation. 

Sjöling, S. Exploring and exploiting aquatic microbial diversity in Tanzania. Western 

Indian Ocean Marine Sciences Association international meeting, 22nd Oct 2001, 

Dar Es Salaam, Tanzania. speaker. 

Sjöling, S. Prokaryotic diversity and Multi-genomic cloning of environmental DNA from 

Antarctic and Alkaline sediments. International conference BAGECO-7, Bacterial 

genetics and ecology. June 16th, 2002, Bergen, Norway. Oral presentation. 

Cowan, DA, Burton, S., Sjöling, S., Cary, C., Whiting, S., and Russell, N. The 

Microbiology of Antarctic Deserts. Extremophiles-02. Sept 22-26th, 2002, Naples, 

Italy. Cowan presented orally. 

Hårdeman, F, Cowan, DA and Sjöling, S. Microbial diversity of Baltic Sea sediments. 

Nov2k, May 2003, Novum, Huddinge, Sweden. 

Hårdeman, F, Cowan, DA and Sjöling, S. Diversity and multigenomic cloning of 

prokaryotes in the Baltic Sea sediment and Antarctic Dry Valley soil. 

Metagenomics 2003, June 12-13th , Darmstadt, Germany. 

Hårdeman, F and Sjöling, S. Assessing and accessing the hidden prokaryotic diversity of 

the Baltic Sea sediments. Havsforsknings dagar, Oct 5-7th, 2003, Kalmar, 

Sweden. 


42(52)

Bilaga F 

Sjöling, S, S.M. Mohammed and Lyimo, TJ. Significance of microbial diversity for 

mangrove nutrient cycling: Impact of deforestation. Western Indian Ocean 

Marine Sciences Association international meeting, 15-18th, Oct 2003, 

Mozambique-oral presentation. 

Hårdeman, F., D.A. Cowan, and Sjöling, S. Prokaryotic diversity and metagenomic 

cloning, McMurdo Dry Valleys, Antarctica. International conference on Arctic 

Microbiology, 22-25 March, 2003, Rovaniemi, Finland. 

Cowan D, Burton S, Sjoling S, Cary C, Whiting S and Russell N. The Microbiology of 

Antarctic Deserts. Biotrans 2003, Olomuc, , 2003. 

Hårdeman, F, Cowan, DA and Sjöling, S. Bacterial diversity and metagenomic cloning, 

Dry Valleys, Antarctica. Nov2k, 23 April 2004, Novum, Huddinge, Sweden. 

Bergström, M., Hjort, K., Jansson, J. and Sjöling, S. Metagenome cloning analyses of a 

Plasmodiophora suppressive soil. Nov2k, 23 April 2004, Novum, Huddinge, 

Sweden. 

Hårdeman, F and Sjöling, S. 10 th Prokaryotes of Baltic Sea sediments, diversity analysis 

and cloning of the metagenome. International Symposium on Microbial Ecology, 

ISME 2004, 22-27 August, Cancun, Mexico 

Hjort, K., Sjögren, Å., Bergström, M., Sjöling, S., Jansson, S. Metagenome cloning and 

T-RFLP analysis of a Plasmodiophora suppressive soil10 th International 

Symposium on Microbial Ecology, ISME 2004, 22-27 August, Cancun, Mexico 

Hårdeman, F and Sjöling, S. Environmental genomics and environmental metagenomics, 

2004, Grenada, Spain 

Sjöling, S, Hårdeman, F and Bergström, M. BioMicroWorld, International Conference on 

Environmental, Industrial and Applied microbiology, 15-18 March 2005, Badajoz, 

Spain. Oral 

Hårdeman, F, and Sjöling, S. Metagenomic isolation of a novel lipase of Baltic Sea 

sediments. Nov2k, 13 May 2005, Novum, Huddinge, Sweden. 

Näslund, J., Gunnarsson, JS., Gräslund, S., Hedman, J and Sjöling, S. Effects of the 

fluoroquinolone norfloxacin on marine benthic microorganisms: A microcosm 

experiment. SAME-9, 21-26 August, 2005, Helsinki, Finland 

Hårdeman, F and Sjöling, S. A novel lipase from uncultured bacteria of Baltic Sea 

sediment by metagenomic fosmid cloning. SAME-9, 21-26 August, 2005, 

Helsinki, Finland 

Sjöling, S and F. Hårdeman. Metagenomic cloning of uncultured bacteria of marine 

sediment for enzyme mining: a novel lipase. Int. Conf on Alpine and Polar 

Microbiology, 29 th March, 2006, Innsbruck, Austria 

Hårdeman, F and Sjöling, S. A novel lipase from uncultured bacteria of Baltic Sea 

sediment by metagenomic fosmid cloning. ISME-11, 20-25 August, 2006, 

Wienna, Austria 

Sjöling, S, Mohammed, S., Lyimo, T. Benthic microbial diversity and nutrient processes 

in mangroves; impact of deforestation. ISME-11, 20-25 August, 2006, Wienna, 

Austria 

Karin Hjort, Maria Bergström, Sara Sjöling, Modupe Adesina, Janet K. Jansson, Kornelia 

Smalla. Metagenomic analysis of antifungal activity in a suppressive soil. ISME- 

11, 20-25 August, 2006, Wienna, Austria 

Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., Sjöling, S. A novel low temperature active lipase from 

uncultured bacteria by metagenomics. 11 th International Symposium of 

Microbial Ecology, Wienna Austria, 25 th Aug, 2006. Awarded. 

Hårdeman, F., Perrez-Bercoff, Å., and Sjöling, S. Metagenomic discovery of novel lowtemperature 

active enzymes; a lipase from uncultured marine sediment bacteria. 

17 th Sept 2006., Extremophiles, Brest, France 

Hårdeman, F., Perrez-Bercoff, Å., and Sjöling, S. Metagenomic cloning approach for the 

discovery of novel low-temperature active enzymes; a lipase from uncultured 

marine Baltic Sea sediment bacteria. SFBM, Uppsala, Sweden, 19 th Oct 2006. 


43(52)

Bilaga F 

Sjöling, S. Hårdeman, F. Accessing novel enzymes of uncultured bacteria by 

metagenomics, Nov2k, Huddinge, Sweden.. 27 th Oct, 2006. Invited speaker. 

Saunders, F., Mohammed, S.M., Jiddawi, N., Sjöling, S. A Cursory Examination of 

Community-Based Natural Resource Management at Kisakasaka Mangrove 

Forest in Zanzibar. International Conference on Ecosystem changes and 

implications of livelihoods of rural communities, Dar es Salaam, Tanzania 17 th 

Oct, 2006. 

Saunders, F., Mohammed, SM., Jiddawi, N., Lunden, B., Sjöling, S. The pilot that 

crashed: An investigation of a Community Based Natural Resource Management 

project in Kisakasaka, Zanzibar. WIOMSA, Durban, South Africa, Oct 2007. 

Oral. 

Sjöling, S., Hårdeman, F., and Perez-Bercoff, Å. Functional metagenomics for the 

mining of novel low-temperature active lipases of marine sediment bacteria. 

International meeting on Metagenomics 2007, California Institute for 

Telecommunications and Information Technology (Calit2), University of 

California, San Diego, US, July 11-13, 2007. 

Ron Johnstone, Mark Davey, Anna Edlund, Sara Sjöling. Changes in coral-surface 

bacterial communities following bleaching induced coral mortality and their 

implications for ecosystem function, 11 th International Coral Reef Symposium, 

Fort Lauderdale, Florida, US, 9 July, 2008. 

Thureborn, P., Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., Larson, D., Sjöling, S. Functional 

metagenomics-mining and mutagenesis of low temperature lipolytically active 

enzymes. 12 th International Symposium of Microbial Ecology, Cairns, Australia, 

15th Aug, 2008. 



enzymes. Nov2K, Huddinge, Sweden, 2008. 



enzymes. Extremophiles, Cape Town, South Africa, 7-11 Sept, 2008. Oral. 

Sjöling, S. Döda bottnar-bakteriers roll i sediment. Östersjön -bro eller barriär, 

möjligheter eller problem (national), Feb, 2009. Vårseminarium, Center för 

Miljöforskning, Umeå Universitet. Invited speaker. 

Thureborn, P., Hjort, K., Jansson, J.K., and Sjöling, S., TerraGenome Workshop, 

Swedish Agricultural University, Uppsala, June 14-15, 2009. 

Sjöling, S., Thureborn, P., Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., and Edlund A., 10 th 

Bageco, International Meeting on Genetics of Bacterial genomes- Uppsala, June 

15-19, 2009. Oral. 

Workshop organizer, Metaexplore, Scandic Hotel, Uppsala, 20th June, 2009. 

Thureborn, P., and Sjöling, S., ISMB ECCB, SIG M3 Stockholm, June 27th-July 2nd, 

2009. 

Hjort, K., Jansson, J.K., and Sjöling, S. Screening for Chitinases, Metaexplore 

workshop, Wageningen, 15-16 th Dec, 2009. 

Lugomela, C., Namkinga, L. and Sjöling, S. Ecological and Social studies of Cholera 

impact in the WIO region, Western Indian Ocean Marine Science Association, 

MASMA Grantee workshop, Dar es Salaam, Tanzania, 27 th October, 2009. 

Thureborn, P., Sjöberg, B-M., and Sjöling, S. Anaerobic ammonia oxidation in Baltic 

Sea sediments, Havsforskningsdagarna, i Luleå (national), Svenska 

Havsforskningsföreningen , 18-19 Nov, 2009. 


Sjöling, S. and Thureborn, P. (2009) Den gömda och okända rikedomen. 

HavsUtsikt, 3, 8-9. 


44(52)

Bilaga F 

Sjöling, S. and Edlund, A. (2008) Östersjöns döda bottnar fulla med liv. 

HavsUtsikt, 1, 12-13. 

Jansson, J., and Sjöling, S. (2002). Biomarkörer och extremofiler, Teknik och 

Vetenskap, Sept. 

Sjöling, S and Ole Moono, R. R. (2002) Land rights. In Maasai. (Ed. Van Den 

Steppen, X.) Cultures and Communication, Brussels. (translated into 

French and in CD-ROM in French, Dutch and English) 


45(52)

Bilaga F 

MARIA BERGMAN 

BÖCKER 

Bergman, Maria, 2005: Sjöfartsmiljöer. Riksantikvarieämbetet och 

Statens maritima museer. Stockholm. ISBN 91-7209-379-X. 

PEDAGOGISK LITTERATUR 

Kinlund, Peter, & Bergman, Maria 2009: Impuls: för grundskolans senare del. 

Geografi. 1-3, Stadiebok. Natur & Kultur, Stockholm. 


Geografi. 1. Natur & Kultur, Stockholm. 





Kinlund, Peter, & Bergman, Maria 2003: PULS Grundbok - Geografi för 

grundskolans senare del. Natur & Kultur, Stockholm. 


Bergman, Maria, 2001: Hamnen, hamnstaden och den inrikes sjöfarten 

under 1900-talet. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 41, Sjöfart och 

bebyggelse red. Nordin, U., s.43-51. 

Bergman, Maria, 1999: Hamnen och godset. En studie av hamnens roll 

och rumsliga kopplingar i Sverige under 1900-talet. Meddelande nr 

106, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. 


46(52)

Bilaga F 

TOMAS BOLLNER 


Nassel, D.R., Mentlein, R., Bollner, T., Karlsson, A., 2000. Proline-specific 

dipeptidyl peptidase activity in the cockroach brain and intestine: Partial 

characterization, distribution, and inactivation of tachykinin-related 

peptides. Journal of Comparative Neurology 418, 81-92. 

Prevodnik, A., Lilja, K., Bollner, T., 2006. Effects of copper and cadmium on 

protein expression in Baltic sea blue mussels (Mytilus edulis sp.). Marine 

Environmental Research 62, S90-S91. 

Prevodnik, A., Gardestrom, J., Lilja, K., Elfwing, T., McDonagh, B., Petrovic, N., 

Tedengren, M., Sheehan, D., Bollner, T., 2007a. Oxidative stress in 

response to xenobiotics in the blue mussel Mytilus edulis L.: Evidence for 

variation along a natural salinity gradient of the Baltic Sea. Aquatic 

Toxicology 82, 63-71. 

Prevodnik, A., Lija, K., Bollner, T., 2007b. Benzo[a]pyrene up-regulates the 

expression of the proliferating cell nuclear antigen (PCNA) and 

multixenobiotic resistance polyglycoprotein (P-gp) in Baltic Sea blue 

mussels (Mytilus edulis L.). Comparative Biochemistry And Physiology C- 

Toxicology & Pharmacology 145, 265-274. 

Lija, K., Prevodnik, A., Gardestrom, J., Elfwing, T., Tedengren, M., Bollner, T., 

2007b. Regional differences in mRNA responses in blue mussels within the 

Baltic proper. Comparative Biochemistry And Physiology C-Toxicology & 

Pharmacology 148, 101-106. 


47(52)

Bilaga F 

PATRIK DINNETZ 


Dinnétz, P. and Nilsson, T. 2002. Population viability analysis of Saxifraga 

cotyledon, a perennial plant, with semelparous rosettes. Plant Ecology 

159: 61 – 71. 

Jacobsson A. and Dinnetz P. 2005 Assessing local adaptation in reciprocal 

transplantation experiments - the semelparous perennial Carlina vulgaris 

as a study case. Evolutionary Ecology. 19: 449–466. 

Betzholtz P.-E., Ehrig A., Lindeborg M. and Dinnétz P. 2007. Food plant density, 

patch isolation and vegetation height determine occurrence in a Swedish 

metapopulation of the marsh fritillary Euphydryas aurinia (Rottemburg, 

1775) (Lepidoptera, Nymphalidae). Journal of Insect Conservation. 

11:343-350. 

Ramula S. Dinnetz P. and Lehtilä K. 2009 Spatial data replacing temporal data in 

population viability analyses: An empirical investigation for plants. Basic 

and applied ecology, 10: 401-410. 

RAPPORTER 

Moen J., Angerbjörn A., Dinnétz P. och Eriksson O. 2001. Biodiversitet i fjällen 

ovan trädgränsen: Bakgrund och kunskapsläge. (Fjällmistra) Växtekologi 

2001:7. 


48(52)

Bilaga F 

VESA-MATTI LOISKE 


Institutionalized Exchange as a Driving Force in Intensive Agriculture, An Iraqw 

Case Study”, in Sutton, J. & Widgren, M., 2004, Islands of Intensive 

Agriculture in Easernt African Rift and Highlands, pp. 105 – 114, James 

Curry, Oxford, ISBN 0-85255-428-1. 

Sustainability Indicators for Coastal Sensitivity Mapping, Södertörns högskola 

(University College), Forthcoming (Together with Per Wramner) 


Loiske, VM (1995). The Village that Vanished. The roots of erosion in a Tanzanian 

Village. Doctoral dissertation, Department of Human Geography, 

University of Stockholm. lSBN 91-7153-365-6 


Environmental Research for Coastal Management: Concepts and Strategies, Paper 

presented at the Second Scientific Symposium and Assembly 22 nd – 26 th 

October 2001, Karimjee Hall, Dar es Salaam, Tanzania (Together with Elfar 

Loftsson and Nils Kautsky) 


49(52)

Bilaga F 

MONA PETERSSON 


Lund-Hansen, L.C., M. Petersson and W. Nurjaya, 1999: Vertical sediment fluxes 

and wave induced sediment resuspension in a shallow water coastal lagoon. 

Estuaries, p. 39-46. 

Petersson, M. and S. Floderus, 2001: Use of amino acid composition to investigate 

settling and resuspension of a spring bloom in the southern Skagerrak. 

Limnol. Oceanogr. 46(5): 1111-1120. 


Petersson, M. and S. Floderus, 1998: Changes in amino acid composition during 

settling and resuspension of a spring bloom in the southern Skagerrak. 1998 

Ocean Sciences Meeting. EOS, Transactions, American Geophysical Union, 

Vol. 79, No. 1, January 6, 1998. 

Petersson, M., M. Bergman & J. Bylund. 2009. Living close to shoreline – 

accepting calculated risks of the dynamic environment. Coping with 

uncertainty, 2009 Sigtuna. 


Floderus, S. and Petersson, M., 1992: Passive mud transport indicated by 

sedimentation and current measurements in the SE Skagerrak. Geol. 

Föreningens i Stockholm Förhandlingar (GFF), Vol. 114: 240-242. 

Petersson, M., 1991: Källor till sedimentation av finmaterial i Århusbukten. 

Danmark, C-uppsats Naturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, 40 

sid. 

Petersson, M. 2001: Compositional variability of settling organic particles in nontidal 

coastal and shelf environments. Comprehensive Summaries of Uppsala 

Dissertations from the Faculty of Science and Technology 617, 35pp. 

Uppsala. 

Petersson, M. 2006: Strandförskjutningen i Södermanland. In "Människan 

anpassaren – människan överskridaren. Natur, bebyggelse och 

resursutnyttjande från sen järnålder till 1700-tal med särskild hänsyn till 

östra Mellansverige och Södermanlands kust." (ed. S. Lilja). Södertörns 

University, Research Reports 2006:4, p. 33-46 (in swedish) 

Petersson, M. 2008. Kustlandskapets förändring och nyttjande i Estland under 

förhistorisk tid. In ”Leva vid Östersjöns kust. En antologi om 

naturförutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca 

800 – 1800.” (ed. Lilja, S.), Eng. subtitle: Living by the sea. Södertörns 

University, Research Reports 2008:3, p. 15-22 (in swedish) 

Petersson, M., 1993: Biomarkers as tracers in a shelf transport study. In "21st 

Nordic Sediment Symposium" (eds. K. Pettersson and L. Forsell), LIU 1993 

B:7, Department of Limnology, Uppsala University, p. 119-132. 


50(52)

Bilaga F 

PAULINA RYTKÖNEN 


Rytkönen, P & Jonsson, U. Wine in the New Global Food Order, perspectives from 

the Southern Cone. Territorios del Vino, 2008:2 pp 108-130. 

Morel, P. The Chilean Wine Industry, Its Technological Transformation and New 

Export Orientation, Nordic Journal of Latin American and Caribbean 

Studies, Vol 31, No. 02, 2001, p. 85-102. 

BOKKAPITEL 

Rytkönen, P., Vinet i det Romerska Imperiet, In Hedberg (red) Columella, Tolv 

böcker om lantbruk, Kungliga Skogs och Lantbruksakademien 2009. 

Rytkönen Paulina, Vinmarknadens utveckling under olika livsmedelsregimer, i 

Lönnborg och Rytkönen (red) ”Business History Research in Sweden”, 

Södertörns högskola 2010 (under utgivning) 

Gratzer Karl, Rytkönen Paulina och Wramner Per, Landsbygdsutveckling, 

Entreprenörer och Varumärkesstrategier, i Lönnborg och Rytkönen (red) 

”Business History Research in Sweden”, Södertörns Högskola 2010 (under 

utgivning) 

Rytkönen, P., La Producción Lechera en Suecia, i Lerdón, et al, Nuevas Empresas 

Rurales i Desarrollo Agrícola, Una contribución al desarrollo de las 

capacidades de gestión, Documento de Trabajo No 1. ALFA Nº II-0439-A 

(Report to the European Union), UACH 2005 

Rytkönen, P., El sector Lechero Sueco, evoluciones del Mercado, i Lerdón et al, 

Nuevas empresas rurales y desarrollo Agrícola, una contribución al 

desarrollo de las capacidades de Gestión, Documento de trabajo No 2, 

ALFA Nº II-0439-A (Report to the European Union), UACH 2006. 

Rytkönen Paulina (1) och Jonsson Ulf (2), The global dairy sector – some 

reflections about Latin America in the new Global division of Labour”, Final 

Report Nuevas Empresas Rurales y Desarrollo Agrícola, Una contribución al 

desarrollo de las capacidades de Gestión, in Lerdon (red) ALFA Nº II-0439- 

A, UACH 2007. 

Israelsson Carin and Rytkönen Paulina, Swedish Dairy Production – Intereviews in 

Kronoberg County Sweden, Rapport från fältarbete för projektet ALFA Nº 

II-0439-A, 2006. 


Liberalization revisited – The development of trade with dairy products in 

Argentina and Chile – causes and effects, i Meeting Global Challenges in 

Research Cooperation, Utsikt mot Utveckling 12, SIDA 2009. 

Swedish consumption and imports of wines from the Southern Cone of Latin 

America during the 20th century - a first inquiry, Tercer Congreso de 

Historia Vitivinícola, Centro de Estudios Interdisciplinarios 

Latinoamericanos, UDELAR 2009. 


Rytkönen, P., Gudadryck och baslivsmedel, Om vinet i antikens Grekland och 

Rom, Medusa 2009:1. 

Rytkönen Paulina and Lundström Markus, Den Globala Maten, Posterutställning på 

Kulturhuset i Stockholm, Forskarfredag 2008. 


51(52)

Bilaga F 

Rytkönen Paulina, Tillväxtens Tal och Verklighet – erfarenheter från Latinamerika, 

i Påhlman (ed) Världens Eko, CTM 2005. 


Rytkönen, P., Fruits of Capitalism – Modernisation of Chilean Agriculture 1950- 

2000, Almqvist & Wiksell 2004. (doktorsavhandling) 

Rytkönen, P., Patterns of Entrepreneurship, Lund Papers in Economic History 74, 

2002. 

Lönnborg Mikael och Rytkönen Paulina (red) Business History Research in 

Sweden, Södertörns Högskola 2010 (antologi under utgivning) 

Rytkönen, P., From import dependency to export orientation – the case of Chilean 

dairy, Iberoamericana – Nordic Journal of Latin American and Caribbean Studies. 

(accepterad för publikation) 


52(52)

Bilaga G 

CV FÖR ÖVRIGA DISPUTERADE LÄRARE OCH FORSKARE (TABELL 2) 

KRISTINE KERN (GÄSTPROFESSOR) 


Kristine Kern 

Wageningen University. Department of Social Sciences 

Hollandseweg 1, 6706 KN Wageningen, The Netherlands 

Phone: +31-317-483917 

Fax: +31-317-483990 

E-mail: kristine.kern@wur.nl 


Universitair Docent, Wageningen University, Environmental Policy Group, 

Wageningen (The Netherlands) Since Oct 2008. 


Oct 2007-Oct 2008: Visiting Professor, Södertörn University (Södertörns 

högskola), School of Life Sciences and Centre for Baltic and East European 

Studies, Stockholm (Sweden) 

Sep 2005 - Aug 2007: Visiting Professor (DAAD), University of Minnesota, 

Department of Political Science, Center for German and European Studies, 

Minneapolis (USA) 

Apr 1999 to Aug 2005: Senior Research Associate and Project Manager, Social 

Science Research Center Berlin (Wissenschaftszentrum Berlin für 

Sozialforschung), Berlin (Germany) 

Oct 1997 to Sep 1999: Post-doctoral Fellow, Graduate Program 

(Graduiertenkolleg) ‘Democracy in the USA’, Freie Universität Berlin, John F. 

Kennedy Institute for North America Studies, Berlin (Germany) 

Dez 1991 to July 1997: Research Associate and Lecturer, Freie Universität Berlin, 

Central Institute for Social Science Research (Zentralinstitut für Sozialwissenschaftliche 

Forschung) and Environmental Policy Research Centre (Forschungsstelle 

für Umweltpolitik), Berlin (Germany) 

Sep 1990 to June 1992: Research Associate, Institute for Urban Research and 

Structural Policy (Institut für Stadtforschung und Strukturpolitik GmbH), Berlin 

(Germany) 


CONTRIBUTION TO TRAINING 

2008/2009: External reviewer and opponent for the PhD thesis of L. Kröger on 

‘Policy change and learning: agri-environmental policy development in Finland’ 

(University of Tampere, Finland) 

2008: External reviewer for the PhD thesis of W. Szrubka on ‘Empowering the 

state’ (Linköping University/Södertörn University, Sweden) 

2005 to 2007: Supervision of various bachelor theses and an honors thesis (G. 

Vayghan) in the area of European Studies, University of Minnesota (USA) 

2003 to 2006: Researcher training funded by the Finnish Academy of Science, 

research project ‘Governing a Common Sea (GOVCOM) – Changing modes of

Bilaga G 

governance in the Baltic Sea region’, co-supervision of several Finnish PhD 

students (B. Grönholm, T. Nõmmann) 

2001 to 2007: Co-supervision of S. Niederhafner’s PhD thesis on ‘Städte als 

politische Akteure im Mehrebenensystem der EU’ (Cities as political actors in the 

EU multi-level system); defended in 2007 

1999 to 2005: Supervision of postgraduate and postdoctoral researchers leading 

to various single-authored WZB Discussion Papers (A. Pettenkofer, M. Schophaus, 

P. Dorsch, J. Behringer, S. Rechlin) 

1999 to 2005: Integration of undergraduate and graduate students in research 

projects; resulted in various co-authored publications (e.g. with T. Löffelsend, 

S. Niederhafner, S. Rechlin, M. Schophaus, and J. Wagner) 


PROFESSIONAL MEMBERSHIP 

International Studies Association, American Political Science Association, 

International Political Science Association, European Union Studies Association, 

German Political Science Association (Deutsche Vereinigung für 

Politikwissenschaft) 

REVIEWER AND CONSULTANT FOR: 

PS Political Science and Politics; Environmental Politics; Government & Policy C: 

Environment & Planning; Local Environment; Climatic Change; Forest Policy & 

Economics; Urban Studies; Socio-Economic Review; Routledge; Manchester 

University Press; 

Politische Vierteljahresschrift; Schweizerische Zeitschrift für Politikwissenschaft. 

International Human Dimensions Programme on Global Environmental Change 

(IHDP); U.S. Fulbright Program; Research Council of Norway; Hans Böckler 

Foundation (Germany); Ministry for Education, Research, and Culture (Austria). 

Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), European 

Union (Committee of the Regions), German Advisory Council on the Environment 

(Sachverständigenrat für Umweltfragen), German Council for Sustainable 

Development (Rat für Nachhaltige Entwicklung), Union of the Baltic Cities, Climate 

Alliance of European Cities, Energie-CiteÏs, etc. 

RESEARCH PROJECTS 

‘Adaptive Capacities, New Technologies, and the Governance of Climate Change in 

Metro-regions’, funded by the Wageningen Institute for Environment and Climate 

Research (WIMEK), co-applicant (2010-2014). 

‘Governing Europe’s Marine Environment’ international conference, funded by the 

Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), cooperation with Södertörn 

University (Stockholm, Sweden), co-applicant (planned for 2010) 

‘Allocating Canadian Greenhouse Gas Emissions Reductions amongst Sources and 

Provinces: Learning from Germany and the EU’, funded by the Social Sciences and 

Humanities Research Council of Canada, international collaborative research 

project with the University of Toronto, Canada (Douglas Macdonald, main 

applicant and coordinator) and the TU Darmstadt, Germany (Jochen Monstadt), 

co-applicant (2009-2012) 

‘Environmental Risk Governance of the Baltic Sea (RISKGOV), funded by the 

BONUS Program and national research organizations, international research 

project with partners from Sweden, Finland, Germany, and Poland, coordinated by 

Michael Gilek, Södertörn University (Sweden) (2009-2011) 

‘Transnational Climate Change Governance’, funded by the Leverhulme Trust 

(UK), international network of 16 universities and research institutions (from the 


2(29)

Bilaga G 

United Kingdom, USA, Canada, the Netherlands, Sweden, and France), 

coordinated by Harriet Bulkeley, University of Durham (UK), co-applicant (2008- 

2010) 

‘Governing climate change in cities: modes of urban climate governance in multilevel 

systems’, funded by the Organisation for Economic Co-operation and 

Development (OECD), background paper for the international conference on 

‘Competitive cities and climate change’, Milan (Italy), with Gotelind Alber, 

principal scientist an project coordinator (July to October 2008) 

‘Governing a Common Sea (GOVCOM) — Changing Modes of Governance in the 

Baltic Sea Region’, funded by the Finnish Academy of Science, joint research 

project of three Finnish and two German universities and research institutes, 

coordinated by Marko Joas, Åbo Akademi University (Finland), co-applicant (2003- 

2006) 

‘Governing Climate Change in the UK and Germany: Local Governments and 

Transnational Networks’, funded by the Anglo-German Foundation and the WZB, 

cooperation with Harriet Bulkeley, University of Cambridge / University of Durham 

(UK), principal scientist (2003-2005) 

‘Lokale Klimapolitik in Deutschland’ (Local climate policy in Germany), funded by 

the Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany), principal 

scientist and project coordinator (2003-2005) 

‘Transnationale Städtenetzwerke in Europa’ (Transnational city networks in 

Europe), funded by the Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin 

(Germany), principal scientist and project coordinator (2001-2005) 

‘Policy Convergence and Policy Diffusion by Governmental and Non-Governmental 

Institutions. An International Comparison of Eco-labeling Systems’, in cooperation 

with Ingrid Kissling-Näf, Swiss Federal Institute of Technology Zurich (ETH 

Zürich), Zürich (Switzerland), funded by ETH and WZB, principal scientist and 

project coordinator (2000-2002). 

‘Lokale Agenda 21 in Deutschland’ (Local Agenda 21 in Germany), funded by the 

Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany), principal scientist 

and project coordinator (2000-2001) 

‘The Diffusion of Environmental Policy Innovations’, international conference, 

funded by the Volkswagen Foundation, cooperation with the Environmental Policy 

Research Centre (Forschungsstelle für Umweltpolitik, FU Berlin) (2000) 

‘Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen’ (The Diffusion of environmental 

policy innovations), funded by the Volkswagen Foundation, cooperation with the 

Environmental Policy Research Centre (Forschungsstelle für Umweltpolitik, FU 

Berlin), co-applicant (1999-2002) 

‘Gewerkschaften und Nachhaltigkeit’ (Trade unions and sustainable development), 

funded by the Hans Böckler Foundation and the WZB (1999/2000) 

‘Politikintegration und -innovation in der US-amerikanischen Umweltpolitik’ (Policy 

integration and innovation in US environmental policy), funded by German 

Marshall Fund of the United States, research scholarship (1995-1996) 

‘Umweltpolitik im internationalen Vergleich. Untersuchungen zu strukturellen 

Erfolgsbedingungen’ (International comparison of environmental policy. Studies 

on structural success factors), funded by the German Research Foundation 

(Deutsche Forschungsgemeinschaft) (1993-1994), principal scientist: Martin 

Jänicke (FU Berlin) 

‘Consumer-oriented Action in the Public Services’, funded by the European 

Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (1992-1993), 

principal scientist: Hellmut Wollmann (FU Berlin / HU Berlin) 

‘Internationaler Vergleich von Verfahren zur Festlegung von Umweltstandards’ 

(International comparison of environmental standard-setting procedures), funded 

by the German Federal Environmental Agency (Umweltbundesamt) (1990-1993), 

principal scientist: Hellmut Wollmann (FU Berlin / HU Berlin) 

‘Kommunale Aktionsverwaltung in Stadterneuerung und Umweltschutz’ (Municipal 

action administration in urban renewal and environmental policy), funded by the 


3(29)

Bilaga G 

Hans Böckler Foundation (1988-1990), principal scientist: Hellmut Wollmann (FU 

Berlin) 

MANAGEMENT AND ADMINISTRATION (SINCE 2002) 

Since 2009 Organization of the Environmental Governance Seminar Series, 

Environmental Policy Group (ENP), member of the organizing 

team, Wageningen University, Wageningen (Netherlands) 

2009 Organization of the international SENSE symposium ‘Climate 

Proofing Cities’, member of the organizing committee and chair 

of a track on ‘Balancing adaptation and mitigation’, 100 

participants, Amsterdam-Volendam (Netherlands) 

2009 Organization of an international conference on ‘Coping with 

Uncertainty’, chair of a track on ‘Climate change and climate 

policy in the Baltic Sea region’, 80 participants, Södertörn 

University, Stockholm (Sweden) 

2009 Organization of a panel on ‘International, transnational, and 

European energy and environmental governance in the Baltic 

Sea region’ at the 2009 International Studies Association 

Convention, New York (USA) 

2007 Organization of a panel on ‘Cities in the European Union’ at the 

2007 Biennial Conference of the European Union Studies 

Association (EUSA), Montreal (Canada) 

2005-2007 DAAD visiting professor at the University of Minnesota, 

Minneapolis (USA), organization of various events for 

prospective exchange students at undergraduate and graduate 

level, individual advise and counseling of students interested in 

study and research stays in Germany, promoted by the DAAD 

(German Academic Exchange Service) 

2005 Organization of a conference on the perspectives of Posdocs in 

Germany (‘Nach der Promotion? – Perspektiven für Postdocs’), 

member of the organizing committee, Social Science Research 

Center Berlin (WZB), Berlin (Germany) 

2004/2005 Member of a peer mentoring group for researchers working at 

social science research institutes, funded by the German 

Ministry for Education and Research (BMBF), integrated 

training program for the development of competences and 

skills needed for leading positions in academic institutions 

(leadership competencies, team development, research 

acquisition, coaching, mentoring, etc.) 

2004/2005 Member of an institution-wide working group on the 

coordination of research on ‘Governance’ (Querschnittsgruppe 

Governance) in the Social Science Research Center Berlin 

(WZB), Berlin (Germany) 

2003-2005 Member of several committees (at the level of the entire 

institute) on human resources development 

(Personalentwicklung), the advancement of young researchers 

(Nachwuchsförderung), and the perspectives of Postdocs, 

member of various working groups for the elaboration of 

general guidelines and recommendations in these areas, Social 

Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany) 


4(29)

Bilaga G 

2002 Member of a committee (at the level of the entire institute) on 

the advancement of PhD students, elaboration of general 

guidelines and recommendations, Social Science Research 

Center Berlin (WZB), Berlin (Germany) 

2002 Organization of a track on ‘Soziales Kapital: Garant für 

Demokratie oder Ursache politischer Exklusion?’ (Social capital: 

guarantor for democracy or cause of political exclusion?), panel 

chair and discussant, German Political Science Association, 

Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany) 

EDUCATION 

Feb 1998: Ph.D. (Dr. rer. pol.), Freie Universität Berlin, Department of Political 

Science, summa cum laude, Berlin (Germany) 

June 1994 to Nov 1996: Visiting researcher, University of California Davis (UCD) 

and University of California San Diego (UCSD), field work in Washington D.C., 

California, and Oregon (USA) 

June 1990: M.A. in Economics (Dipl.-Volkswirtin), Freie Universität Berlin, Department 

of Economics, Berlin (Germany) 

1983/1984: Consultant, Fa. Heyder und Zöllner, Büro für kommunale Aufgaben, 

Tübingen (Germany) 

Nov 1982: B.A. in Public Administration (Dipl.-Verwaltungswirtin), University of 

Applied Sciences in Public Administration (Fachhochschule für öffentliche 

Verwaltung), Stuttgart (Germany) 

GRANTS 

SCHOLARSHIPS, AWARDS, AND VISITING PROFESSORSHIPS 

Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), Visiting Research Professor, 

Södertörn University, Stockholm (Sweden), approved and planned for August to 

October 2010 

Research Award, Bank of Sweden Tercentenary Foundation (Riksbankens 

Jubileumsfond) 

(in cooperation with Alexander von Humboldt Foundation), Swedish-German 

Program for Scientific Cooperation, 16 th Swedish Prize for the year 2007 

German Academic Exchange Service (Deutscher Akademischer Austauschdienst, 

DAAD), Visiting Professor, University of Minnesota, Department of Political 

Science, Minneapolis (USA) (2005-2007) 

Joachim Tiburtius Award of the Federal State of Berlin (dissertation award) (1999) 

German Research Foundation (DFG), post-doctoral scholarship (1997-1999) 

German Marshall Fund of the United States, research fellowship (1995/1996) 

Hans Böckler Foundation, dissertation scholarship (1992-1994) 

Hans Böckler Foundation, continuous student scholarship, (1984-1990) 


5(29)

Bilaga G 

MARINA THORBORG (PROFESSOR) 



Marina Thorborg 



Email marina.thorborg@sh.se 

Titles 

Professor i ekonomisk historia 


Gästprofessor i ekonomisk historia på Södertörns Högskola. 


Köpenhamns Universitet, Docent, lektor SAMKVIND 

Lunds universitet, Prefekt, Föreståndare och Styrelseordföreande vid 

Kvinnovetenskapligt Forum. 

1991 Aarhus universitet, lektorvikarie, vid Institut for Statskundskab, med 

meritvärdering. 

1981 Docent i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet 

1980 Doktorsexamen i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet. Titel: Women 

in Non-Agricultural Production in Post- Revolutionary China. 

Centralinstitut for Nordisk Asienforskning CINA/NIAS, 8 års heltidstjänst som 

permanentanställd forskare 


AKADEMISKA TJÄNSTER OCH UPPDRAG 

Censor i kultursociologi, Köpenhamns Universitet 

Kommittemedlem i Östasiatisk områdestudieutvalg, Köpenhamns Universitet 

Styrelsemedlem i Center for öst- og Sydöstasien, Köpenhamns Universitet 

Sakkunnig i ”Bedömmelseudvald vedr. Ansögere till kandidat- og 

seniorstipendier…”, Köpenhamns Universitet 

Extern lektor vid Institut for Samfundsfag og Forvaltning, med meritvärdering, 

Köpenhamns Universitet 

FORSKNINGSPROJEKT 

HSFR Humanistisk- Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet godkännande av min 

vetenskapliga slutrapport 

SAREC, Styrelsen för U-landsforskning kontraktanslag 

Stiftelsen Futura, Sverige 

NATIONELLA UPPDRAG 

HSFR Humanistisk- Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet programkommitte för 

forskning, Stockholm 

SIDA, Swedish International Development Authority, Stockholm 

SAREC, Swedish Authority for Research Cooperation with Developing countries, 

kommentarer till min forskningsöversikt I 2 band över 19 länder i Asien och Stilla 

Havet, utarbetad för SAREC. 

INTERNATIONELLA UPPDRAG 

Congress of the United States, Joint Economic Committee, internationell expert 

med vetenskaplig rapport till den amerikanska kongressens vitbok om Kina. 

United Nations Industrial Development Organization UNIDO, Wien internationell 

konsult i projektet ”Human Resources in Sri Lanka´s Industrial Development” 


6(29)

Bilaga G 

Medorganisatör av Världskongressen I Ekonomisk Historia 

United Nations Industrial Development Organization UNIDO, Wien internationell 

konsult i projektet “Industrial Sector Review Mission to the Republic of Korea” 

Medlem av Internationell Planeringskommitte 


7(29)

Bilaga G 

THOMAS ANDRÉN (DOCENT) 


Ulf Thomas Andrén 



E-mail Thomas.andren@sh.se 

Titles 

Docent (Associated Professor) in Marine Quaternary Geology, 2003 

Doctor of Philosophy, Stockholm University 910111. Title of the thesis: Till 

stratigraphy and ice recession in the Bothnian Bay. Supervisor. Jan Lundqvist. 

1991 


Lecturer at School of Life Sciences, Södertörn University. 2006/2010 


Lecturer at Department of Geology and Geochemistry, Stockholm University. 2005 

Project coordinator. Position financed by The Swedish Research Council 

(Vetenskapsrådet).2005 

Junior Researcher (Forskarassistent) at the Department of Geology and 

Geochemistry, Stockholm University. Stockholm Marine Research Centre financed 

the position. 1999/2004 

Primary investigator in sub-group 7 within The BASYS (Baltic Sea System Study) 

project financed by the European Union through the MAST-III program (contract 

no. MAS3-CT96-0058). 1996/99 

Project leader for “Reactivating of the Geochronological Institute in Stockholm and 

the set-up of the Swedish Time Scale clay-varve database”. The Bank of Sweden 

Tercentenary Foundation (grant no. 94-0467:01) financed this project. 1994/96 

Full time teacher for 6 months at the Department of Quaternary Research, 

Stockholm University (DQRSU). 1993 

Project leader (50%) for the NFR financed project “Late Quaternary development 

of north-western Baltic proper” (grant no. G-GU 3463-317) at the DQRSU. 

1992/94 

PhD position (50%) at the DQRSU. 1988/91 

A total employment of 45 months within the NFR financed project "Till 

stratigraphy and ice recession in the Bothnian Bay" at the DQRSU. 1984/91 

Employed as Assistant Secretary (25%) at the DQRSU, responsible for the 

economy and financial planning. 1982/92 

Supervisor of the fieldwork within the IGCP-project "Quaternary glaciations in the 

Northern Hemisphere" and other projects at the Department of Quaternary 

Research Stockholm University (DQRSU). 1979/80 


PHD DEGREES: 

Sohlenius, Gustav: 

Westman, Per: 

Title of thesis: History of the Baltic Proper 

since the last deglaciation as recorded in 

the sediments. 1996. 

Title of thesis: Salinity and trophic 

changes in the north-western Baltic Sea 

during the last 8500 years as indicated 


8(29)

Bilaga G 

Lindeberg, Greger: 

by microfossils and chemical parameters 

in the sediment. 1998. 

Licentiate thesis: Digital image analysis 

applied to Quaternary sediments from 

different environments. A methodological 

study. 2000. 

Title of PhD thesis: The Swedish varve 

chronology revisited: Spectral- and image 

analysis of different varve series from the 

Baltic Basin. 2002. 


COMMISSIONS OF TRUST 

Member of the Board at the Department of Quaternary Research, Stockholm 

University several periods during the period 1984-1996 both as representative for 

PhD student and for researchers and teachers. Last period of appointment: 1993- 

1996 

Member of the Board at the Department of Geology and Geochemistry, Stockholm 

University, as representative for researchers. Period of appointment: 2000-2002 

Secretary of the Swedish INQUA committee, 1999-present 

Former chairman of the steering committee for BAMS (Baltic Association for 

Marine Science), 1999-1998. 

Former member of the Swedish PAGES committee, 1996-1998. 

Former treasurer in the Geological Society of Sweden, 2000. 

First chairman of Baltic Sea Geologists, 2001-2003. 

Chairman for the steering committee for the Baltic Sea Drilling Project, 2001- 

present. 

Member of the International Scientific Committee for the 9 th Marine Geological 

Conference "The Baltic Sea geology - 9" held in Riga, Latvia, August 2006. 

Member of the International Scientific Committee for the Baltic Sea Science 

Congress 2007 in Rostock, Germany, March 19-23, 2007. 

Member of the International Scientific Committee for the Baltic Sea Science 

Congress 2009 in Tallinn, Estonia, August 17-21, 2009. 

Member of the International Scientific Committee for the 10 th Marine Geological 

Conference "The Baltic Sea geology - 10" to be held in St Petersburg, Russia, 

August 2010. 

ORGANISATION OF MEETINGS AND WORKSHOPS: 

Chairman and organiser for the symposium "Baltic Ice Lake - Yoldia Sea, 

deglaciation, drainage, transition, extension" held at the Wenner Gren Centre in 

Stockholm March 15 - 17, 1993. 

Chairman and organiser for the symposium "The Baltic - past, present and future" 

held at the Royal Swedish Academy of Sciences in Stockholm, March 14 - 16, 

1994. 

Member of the scientific and organising committee for the 4th Marine Geological 

Meeting, The Baltic, held in Uppsala October 24-27, 1995. 

Workshop on “Prediction of the future development of the Baltic Sea based on our 

present knowledge of its past history” held at the DQRSU. January 1996. 

Workshop on “Structure of the clay-varve database” held at the DQRSU. March 

1996. 

The first sub-group 7 workshop within the BASYS project. Stockholm, January 

1997. 


9(29)

Bilaga G 

Chairman of the committee that arranged the Geo-departments farewell party to 

the localities in city of Stockholm and hosted the consecration party in the new 

Geoscience building, Frescati. 

Sub-group 7 workshop held during the second annual BASYS meeting in 

Stockholm. September 1998. 

Representative of the Swedish INQUA committee in the organising group for the 

symposium “Origin of human kind” held in Stockholm May 12 to 14, 2000. 

Organiser of the annual meeting of the Geological Society of Sweden held in 

Stockholm May 20 th , 2000. 

Member of the organising committee for the Baltic Sea Science Congress 2001 

(BSSC 2001) held in Stockholm in November 2001. Chairman for the geological 

part of the congress. 

The first chairman of the network “Baltic Sea Geologists” founded in Stockholm 

during the Baltic Sea Science Congress 2001 (BSSC 2001). 

Chairman and organiser of the first IODP Baltic Sea workshop held in Stockholm 

April 28 to 29, 2003. 

Chairman at the second IODP Baltic Sea workshop held in held in Helsinki during 

the Baltic Sea Science Congress 2003 (BSSC 2003), August 24 to 28. 

Chairman during the third IODP Baltic Sea workshop held in Tartu, Estonia, during 

the geological meeting “Baltic 8”, September 23 to 26, 2004. 

Chairman during the forth IODP Baltic Sea workshop held in Sopot, Poland, during 

the Baltic Sea Science Congress 2005 (BSSC 2005), June 19 to 23, 2005. 

Organised in cooperation with the Swedish Research Council (VR) the first 

workshop for researchers from the Baltic countries on the possibility for their 

countries to join the ECORD/IODP. My network of Baltic researcher and research 

institutes was used for the invitations and I also partly chaired the workshop, 

December 2005. 

Chairman during the ninth IODP Baltic Sea workshop held in Rostock, Germany, 

during the Baltic Sea Science Congress 2007 (BSSC 2007), March 19 to 23, 2007. 

Chairman at the Magellan WS “Baltic IODP” at GEUS Copenhagen, Denmark, 

March 14 to 15, 2009 

COMMITTEE APPOINTMENTS 

Member of the evaluation board at Aivo Leplands Doctoral dissertation. 

Gothenburg, April 1998. 

Member of the evaluation board at Tiit Hangs Licentiate dissertation, Stockholm, 

November 1998. 

Member of the evaluation board at Christian Schonings Licentiate dissertation, 

Stockholm, April 1999. 

Member of the evaluation board at Yohanna W. Shaghudes Doctoral dissertation, 

Stockholm, May 2001. 

Member of the evaluation board at Richard Gyllencreutz Doctoral dissertation, 

Stockholm, April 2005. 

Member of the evaluation board at Guangyu Sun´s Doctoral dissertation, 

Stockholm, June 2005. 

Reviewer of Joonas Virtasalos Doctoral thesis "Late-Weichselian - Flandrian 

Depositional History of the Archipelago Sea, northern Baltic Sea", Turku, Finland, 

October 2006.’ 

Member of the evaluation board at Marloes Kortekaas Doctoral dissertation, Lund, 

March 2007. 

Member of the evaluation board at Teodora Blaj´s Doctoral dissertation, 

Stockholm, June 2009. 


10(29)

Bilaga G 

REFEREE COMMITMENTS 

Ambio, Baltica, Boreas, Climate Research, GFF, Journal of Marine Systems, 

Palaeogeography-Palaeoclimatology-Palaeoecology, Quaternaria, Quaternary 

International, Quaternary Research, the Holocene 

SCIENCE PROPOSAL EVALUATION COMMITMENTS 

Evaluator of research proposals to Swedish Agency for Research Cooperation with 

Developing Countries (SAREC)/SIDA 

Evaluator of science proposals for the Estonian Science Foundation 

INVITED SPEAKER AND KEYNOTE PRESENTATIONS 

Laminated Baltic Sea sediments - possibilities and limitations. Geological Survey 

of Sweden, Uppsala, Sweden, 1996. 

The Younger Dryas – Preboreal transition as recorded in varved glacial clays from 

the Baltic Sea. Department of Geology, Quaternary Geology, Lund University, 

Sweden, 1999. 

The Swedish varve chronology- a review. Department of Earth Sciences, Uppsala 

University, Sweden, 2000. 

The final drainage of the Baltic Ice Lake and the possible consequences for the 

North Atlantic thermohaline circulation. American /German/Scandinavian 

Workshop, Sediments from the Baltic Sea and the North Atlantic as Indicators of 

the Late Quaternary Climate Change. Baltic Sea Research Institute Warnemünde, 

Germany, 2003. 

The Yoldia Sea - an important parenthesis in the Holocene history of the Baltic 

Sea. Invited keynote presentation at Svenska Havsforskarföreningens yearly 

meeting 2003, Kalmar, Sweden, 2003. 

The final drainage of the Baltic Ice Lake – just a drop in the ocean? Selected 

keynote presentation at the Baltic Sea Science Congress 2003, Helsinki, Finland, 

2003. 

The Baltic Sea Drilling Project (BSDP)– an effort to make an application the 

Integrated Ocean Drilling Program (IODP). Invited presentation during the plenum 

session “Research” at the Baltic Sea Science Congress 2003, Helsinki, Finland, 

2003. 

The Baltic Sea during the Last Glacial Cycle. Invited plenary presentation at the 

Baltic Sea Science Congress 2005, Sopot, Poland, 2005. 

The Baltic Sea during the last 2000 years – what are the forcing mechanisms 

behind today’s situation in the Baltic? Department of Geology, Quaternary 

Sciences, Lund University, Sweden, 2005. 

Invited to present the Baltic Sea IODP proposal, rationales and status, during the 

session “Continental Scientific Drilling in the Nordic countries” at the Nordic 

Geological Winter Meeting 2010, Oslo, Norway. 

OUTREACH 

Interview in the television program “Vetenskapens Värld” on the possibilities to 

find signs of human activities in the bottom sediments close to the Birka Viking 

settlement on the island Björkö in Lake Mälaren. 

Interviewed by Hudiksvallsposten in connection with refraction seismic fieldwork 

in the Dellen area, northern Sweden. 

Feature article on the development of the Baltic Sea in the newspaper Land as a 

kick off for the first BASYS cruise, 1997. 

Radio interview for Radio Gotland on the outcome of the first BASYS cruise, 1997. 

Interview in SU-Nytt on the experiences from the first BASYS cruise, 1997. 


11(29)

Bilaga G 

Contribution to the poster exhibition during the Stockholm Scientific Week held at 

the campus area in Frescati. The poster "Östersjön förr och nu" (The Baltic Sea in 

the past and present) is now on permanent display at Naturum, Stendörren 

national park. In connection with the exhibition interviewed by Radio Stockholm 

on the history of the Baltic Sea, 1998. 

The series of articles on the Baltic Sea history published in HavsUtsikt was 

republished in the journal Yrkesfiskaren, a journal published by Sveriges Fiskares 

Riksförbund (http://www.fiskaresservice.se/), a lobbying and interest organisation 

for Swedish fishermen, 2004. 

Department of Educational Measurement, Umeå University 

(http://www.umu.se/edmeas/index_eng.html), selected the article “Yoldiahavet – 

en viktig parentes” to be a part of the reading comprehension test in April 2004 

The Swedish Scholastic Assessment Test, SweSAT, (“Högskoleprovet”). During the 

last ten years, the number of test takers has varied between approximately 

75,000 and 145,000 per year. 

Presentation to the public" Tappningen av den Baltiska Issjön - en naturkatastrof 

för 11,500 år sedan " (The drainage of the Baltic Ice Lake - a natural catastrophe 

11,500 years ago) given outdoors at Kungsträdgården and Hötorget, Stockholm, 

from the ProfMobil during the EuroScience Open Forum conference 2004. The event 

is pictured in Science, vol. 305, p. 1387, 2004. 

Presentation on "Östersjön geologiska historia" (The geological history of the 

Baltic Sea) at "Senioruniversitet i Stockholm", February 2005. 

Took part in the public debate on the causes for the present situation for the 

Baltic Sea with the newspaper article “Östersjön förändras ständigt” (The Baltic 

Sea is constantly changing) published in Uppsala Nya Tidning under the heading 

“Debate”, 2005. 

Invited to write one chapter on the geological history of the Baltic Sea in Formas 

(Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial 

Planning) popular science pocketbook series “Formas focuserar” published in May 

2006. Invited and took part in the official press lunch when the book was publicly 

released. 

Invited to take part in the forthcoming movie project Baltic Sea 2020 

administrated and financed by the Björn Carlson Baltic Sea foundation. The 

documentary is being directed by the filmmaker Mattias Klum and the journalist 

Folke Ryden and will focus on people’s relation to the Baltic Sea from a scientific, 

historical and political perspective. In steady contact with the film team regarding 

the status of the Baltic Sea Drilling Project which is going to be a part of the 

documentary if successful. 

Published short status-updates articles in the European Consortium for Ocean 

Drilling Research (ECORD) Newsletter 12 and 13 (2009) on the progress of the 

Baltic Sea Integrated Ocean Drilling Program (IODP) drilling proposal. 

Present main research effort 

Primary investigator and main proponent of the Baltic Sea IODP proposal which 

presently includes 16 co-proponents. The proposal has been forwarded to IODP´s 

Science Planning Committee (SPC) for scheduling the drilling led before the end of 

2012. If successful is this a gigantic step forward for the geological Baltic Sea 

research. The progress of the proposal, 672-full3, can be followed at 

http://www.iodp.org/active-proposals. 

EDUCATION 

Candidate of Philosophy, Stockholm University. 1984 


12(29)

Bilaga G 

BERIT BALFORS (DOCENT) 


Berit Balfors 

Institute of Land and Water Engineering, Royal Institute of Technology, 

Stockholm, Sweden. 

Telephone: +46 8 790 63 52 

Fax: +46 8 411 07 75 

E-mail: balfors@kth.se 

Titles 

Associate Professor, January 2007, Royal Institute of Technology, Stockholm, 

Sweden 

Doctoral exam in November 1994; Subject area: Land and Water Resources; 

Supervisor:Hans-Georg Wallentinus. Title: Thinking in advance. Studies on the 

application of Environmental Impact Assessment in projects and plans with special 

reference to Drainage Basins. 


2007- Head of the Dept of Land and Water Resources Engineering, KTH 

2002 - Head of the Division of Environmental Management and 

Assessment (EMA) at the Dept of Land and Water Resources Engineering, KTH 

2002- Senior lecturer Environmental Impact Analysis (Miljökonsekvensanalys), 

2002-09-01, Dept of Land and Water Resources Engineering, KTH. 

Appointment: Permanent post, Time for research in the employment: 50 % 


2005 - 2007 Vice head of the Dept of Land and Water Resources Engineering, 

KTH 

1997 – 2002 Assistant Professor, Inst. Land and Water Resources, KTH. 

1994 – 1997 Research scientist, Inst. Land and Water Resources, KTH. 

1989 – 1994 PhD-student, Div. of Land- and Water Resources, KTH. 

Parental leave 

1999 – 2000 Maternity leave 

1997 – 1998 Maternity leave 


Awarded doctorate (Main supervisor) 

Mikael Gontier, 2008 

Awarded Licentiate (Main supervisor) 

Annika Varnäs, 2008 

Andreas Zetterberg, 2009 

Current supervision (Main supervisor) 

Andreas Zetterberg 

Frida Franzén 

Kedar Uttam 

Current supervision (Deputy supervisor) 

Emma Engdal 

Zairis Coello Midence 

Awarded doctorate (Deputy supervisor) 

Ulla Mörtberg, 2004 


13(29)

Bilaga G 

Charlotta Faith-Ell, 2005 

Kristina Lundberg, 2009 


ACADEMIC ASSIGNMENTS 

Evaluating Committee 

2005-04-29 – Maria Håkansson. KTH. Doctoral thesis 

2007-12-14 – Kristina Rundcrantz, SLU, Doctoral thesis 

2007-06-07 – Christian Baresel, KTH, Doctoral thesis 

2007-09-21 – Erik Andersson, SU, Doctoral thesis 

2008-04-07 – Fredrik Hannertz, SU, Doctoral thesis 

2008-05-09 – Elisabeth Hochschorner, KTH, Doctoral Thesis 

2008-05-28 – Karin Ahrné, SLU, Doctoral Thesis 

2008-06-11- Amir Houshang Ehsani, KTH, Doctoral Thesis 

2008-12-04 – Gull Olli, SU, Doctoral Thesis 

Opponent 

2008-02-01- Sara Borgström, SU, Licentiate thesis 

Evaluator (sakkunnig) 

2005 Evaluator for a professorship and for a position as Senior Lecturer at the 

Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) EIA-Centre. 

2009 Referee at Östersjöstiftelsen 

OTHER ASSIGNMENTS 

Member of an expert panel at FORMAS. 

Expert (consultant) at KASAM (Swedish National Council for Nuclear) 

Member of the Board of the School of Architecture and Built Environment, KTH 

Member of the scientific board for Lissheden Foundation (SEB Bank) 

Member of the board of the Centre of Sustainable Development (CHU), KTH 

Member of the board of KTH Building. 

Member of the board of Mistra Pharma. 

 

Reviewer for the international scientific journals: 

- European Environment 

- Environment, Development and Sustainability 

- Journal of Environmental Management 

- Environmental Modelling & Assessment 

Active participation in national and international conferences as special invited 

speaker or chairman 

-European Workshop on Habitats Assessment, 2007. Natura 2000 sites –Invited 

speaker on the subject Practical Experience of Appropriate Assessment in Swedish 

road planning. 29 th -30 th of March, 2007, Department of Landscape Planning and 

Environmental Impact Assessment, University of Technology (TU Berlin), Berlin 

- Balfors, B. and Mörtberg, U. 2006. Landscape Ecological Assessment: A tool for 

prediction and assessment of impacts on biodiversity. Ecological Impact 

Assessments: Science and Best Practice Bath Spa University: 11-12th July 2006. 

British Ecological Society. (Invited speaker) 

- The Antarctic Treaty Consultative Meeting (ATCM), 2005, Stockholm. Committee 

for Environmental Protection (CEP) to advise the ATCM on the state of the 

Antarctic environment. Invited speaker on the subject ‘A strategic discussion on 

future environmental challenges in Antarctica and its dependent and associated 

ecosystems’, CEP VIII June 6-10 2005, Stockholm. 


14(29)

Bilaga G 

-Stockholm Water. 2003. Seminar title: Environmental Impact Assessment. 

Invited speaker on the subject ‘Environmental Impact Assessment in Water 

Related Projects’, March 22, 2003. 

- The Nordic EIA Conference 2001, Helsinki, September 6-7, 2001. Theme: 

Environmental Assessment and links to decision making. Invited chairman to the 

session ‘Environmental Assessment and Land Use Planning’ 

- The Nordic Nuclear Safety Research, Åbo, August 22-24, 2001. Seminar title: 

Nordic Seminar on Environmental Impact Assessment and Strategic 

Environmental Assessment. Invited speaker on the subject ‘Environmental Impact 

Assessment for Decommissioning on Nuclear Facilities’. Further, participation in 

the organisational activities, for example, suggested speakers from different 

Nordic countries. 

- Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Company (SKB) Conference on 

Environmental Impact Assessment, May 30, 2001. Invited speaker on the subject 

‘Environmental Impact Assessment - What do we gain?’ Also invited plenary 

speaker. 

Pedagogic education 

The course on Research Supervision, Learning Lab, KTH. The course was 

completed in 2008. 

‘Lärande och undervisning’ (LU1) 7,5 ECTS, Learning Lab, KTH. The course 

was completed spring 2006. 

’Kunskapsbildning i lärarens praktik’, (LU2) 7,5 ECTS, Learning Lab, KTH. 

The course was completed spring 2006. 

‘Högskolepedagogik’, 3 ECTS, KTH. The course was completed 2001 

Pedagogic experience 

Member of the Drafting Committee for the new civil engineering program Built 

Environment at KTH as well as the Chairman of the Working Team for pedagogic 

enhancement in the new program. 

Since 1997: head teacher and examiner for ‘Miljökonsekvensbeskrivning i 

teori och praktik’ 4 credits / 6 ECTS (advanced course). 

Since 1997: head teacher and examiner for ‘Environmental Impact 

Assessment’, 5 credits / 7,5 ECTS (within the Masters Program Environmental 

Engineering & Sustainable Infrastructure). 

Since 2006: head teacher and examiner for ‘Miljösystemanalys’ (within the 

undergraduate program Civil Engineering and Urban Management), 5 credits/ 7,5 

ECTS. 

Since 2008: head teacher and examiner for ‘Water Governance’ (within the 

Masters Program Water System Technology). 

2006 head teacher and examiner for the course in ‘Miljökonsekvensbeskrivning’ 

(Environmental Impact Assessment), 10 credits, at Södertörn 

University College. 

Since 2003: EIA lecturer in the undergraduate course in Planning and Building 

Process (Samhällsbyggnad), within the undergraduate program Civil Engineering 

and Urban Management KTH, about 150 students every year. 

Since 2005: lecturer on EIA and the EU Water Framework Directive in the 

course EU Water Framework Directive (advanced course), about 10 students 

Since 2005: I am regularly giving lectures on EIA and SEA at the course 

Miljökonsekvensbeskrivning Stockholm University, Department of Physical 

Geography. I have also given lectures on EIA at the University of Umeå, Mid 

Sweden University and Chalmers. 

I am regularly giving lectures on EIA and SEA at the course 

Miljökonsekvensbeskrivning Stockholm University, Department of Physical 

Geography. I have also given lectures on EIA at the University of Umeå, Mid 

Sweden University and Chalmers. 


15(29)

Bilaga G 

Selection of Supervised master theses work 

Number of 

credits 

Svante Skeppström MKB effektivitet I detaljplaner; report 

1998:17 

20 

Jan Schmidtbauer Strategisk Miljöbedömning och EU:s Interreg 

II Skärgårdsprogram- En behovsanalys och 

ett förslag på tillvägagångssätt; report 1998:4 

Sofie Hellsten Värderingsmodell för miljöåtgärder till 

vägverkets behandling av investeringsobjekt, 

report 2000:11 

Chidochiri Odunze Policy and Implementation in the Petrolium 

Industry – Case Study of Shell Petroleum 

Development Company, Nigeria; report 

1999:25 

Jacques Steyn Scoping on Waste Disposal by Landfill within 

Madikwe Game Reserve – South Africa, report 

2002:27 

Belindo C. Manhica Environmental Impact Assessment – 

Sustainable Household Waste Management in 

Maputo – Mozambique, report 2002:33 

Silja Einberg Environmental Impact Assessment and Life 

Cycle Assessment – Integration for Better 

Decision Making. Based on examples from 

Estonia, report 2004:6 

Taddele Debela Erosion Due to Discharges from Highway 

Culverts in Ethiopia: an EIA perspective, 

report 2004:5 

Kim Andersson 

Juan Azcárate 

Widad Osman 

Divine Appiah 

Sonam Choki 

Faisal Aslam 

Alice Rivière 

Francois Beauchain 

Strategic Environmental Assessment Pre- 

Study of Sonso Lagoon, Colombia, report 

2005:11 

Environmental Impact Assessment in Sudan 

Regulation and procedural – The case Study 

of Khartoum Refinery Company KRC, report 

2006:5 

Environmental Impact Assessment 

Regulations; the Level of Compiliance by 

Mining Companies in Western Mining Enclave, 

Ghana, report 2006:11 

Environmental Impact Assessment as a 

Sustainable Tool, Based on Environmental 

Impact Assessment of Roads in Bhutan, report 

2006:03 

Environmental Impact Assessment in Pakistan 

- Overview, Implementation and 

Effectiveness, report 2006 

Impact Assessment of the Mg-I 

Thermochemical Cycle for Mass-Production of 

Hydrogen, report 2007. 

Challenges for an improvement of the practice 

of compensation in France through the 

creation of an operator. Report, 2008. 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 

20 


16(29)

Bilaga G 

Rikard Sjöholm 

Jean-Charles 

Manceau 

Managing climate change in regional planning 

– current potential of strategic environmental 

assessment in a Swedish perspective. Report, 

2009 

How can an industry contribute to the 

sustainable development of rural areas? 

Example of hydropower in France. Report, 

2009 

20 

20 

LARGER (> 1 MSEK) RESEARCH GRANTS SINCE 2000 AS PROJECT LEADER 

2000 - 2003 Project Leader for the project Landscape ecological assessment in 

an urbanizing environment. The Project was financed by Formas, (1,5 MSEK). 

2005 – 2010 Project leader for the project Impacts of region-wide urban 

development on biodiversity in strategic environmental assessment. The project is 

financed by Formas, (3,2 MSEK). 

2002 - 2007 Project leader for the project Prediction tools for biodiversity in 

physical planning and EIA. The project was financed by the Swedish 

Environmental Protection Agency, (2,6 MSEK). 

2005 – 2007 Project leader for the project Contamination of water resources in 

the Tarkwa mining area of Ghana: Linking technical, socio-economic and gender 

dimensions. The project was funded by SAREC, (1,1 MSEK) 

2008 – 2011 Project leader for the project Improving the environmental 

performance of the construction sector through harmonizing green procurement 

and environmental impact assessment. The project is financed by Formas, (2 

MSEK) 

EXAMPLES OF ONGOING COLLABORATION- RESEARCH PROJECTS 

2008- 2010 Collaboration with Associate professor Monica Hammer, Södertörn 

University College. Title of the project: Ecosystems as a common-pool resources – 

Implications for building sustainable management institutions in the Baltic Sea 

Region. The project is founded by Östersjöstiftelsen, (4,1 MSEK). 

2003 – 2009 Collaboration with Guest professor Lennart Folkeson, Swedish 

National Road and Transport Research Institute (VTI).Title of the project 

Environmental Management of Rail Operation and maintenance. The project is 

financed by the Swedish National Rail Administration, (2,3 MSEK) 


17(29)

Bilaga G 

ULLA MÖRTBERG (FORSKARASSISTENT) 


Ulla Mörtberg 



Cell +46 70 412 13 27 

E-mail ulla.mortberg@sh.se 

Titles 

Assistant professor, Dept of Land and Water Resources Engineering, Royal 

Institute of Technology, Stockholm. 

Ph.D. June 30, 2004, Dept of Land and Water Resources Engineering, Royal 

Institute of Technology, on the subject land and water resources. Title of 

dissertation: “Landscape ecological analysis and assessment in an urbanising 

environment – using forest birds as biodiversity indicators”. 

Ph.Lic. 1998. Div of Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of 

Technology. 


Assistant professor, Dept of Land and Water Resources Engineering, Royal 

Institute of Technology, Stockholm, 50%. 2009- 

Senior lecturer, Dept of Environmental Science, Södertörn University College, 

50% 

Total research activity 75% of time. 2009- 


Assistant professor, Dept. of Land and Water Resources Engineering, Royal 

Institute of Technology, Stockholm. 2006-2009 

Researcher, Dept. of Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of 

Technology, Stockholm, 50% activity. 2004-2005. 

Ph.D.-student and research engineer, Dept. of Land and Water Resources 

Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm. PhD project financed and 

started 1994, with 50% activity. 1992-2004. 

Research Engineer, Dept. of Land and Water Resources Engineering, Royal 

Institute of Technology, Stockholm. 1988-2004. 

VBB Konsult AB. 1989. 

CONEC (consulting ecologists). Biological field surveys, nature conservation 

management plans. 1987-1989. 


Deputy supervisor 

At present, I am deputy supervisor for PhD student Dorothy Furberg: Landscape 

fragmentation and urbanization, and also for PhD student Selome Tessema: 

Application of SWAT model for flood analysis in Awash River Basin. 

Deputy supervisor for Mikael Gontier, PhD 2008: Prediction tools for biodiversity 

in environmental assessment. 

Deputy supervisor for Andreas Zetterberg, Licentiate April 2009: Impacts of 

region-wide urban development on biodiversity in strategic environmental 

assessment. 


18(29)

Bilaga G 


Since 1988 active in several research projects as research engineer, mainly on the 

programme ”Fauna management in built-up environments” at the Department 

(former division) of Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of 

Technology, which was funded by the Swedish Environmental Protection Agency, 

the Swedish Council for Forestry and Agricultural Research (SJFR) and the Office 

of Regional Planning and Urban Transportation. PhD-student at the same 

department 1992, on the subject ”Landscape ecological considerations in 

planning”. Research project ”Landscape ecological analysis and assessment in an 

urbanising environment”, funded by Swedish Council for Building Research and 

Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial 

Planning (FORMAS). Also worked with the project ”Fauna management in built-up 

environments – wetlands and small waters”, funded by SJFR and FORMAS. 

Earlier research project ”Methods for biodiversity in strategic environmental 

assessment”, a synthesis project within the research programme ”the 

Conservation Chain”, coordinated by the Swedish Biodiversity Centre (CBM), 

Swedish University of Agricultural Sciences, and funded by the Swedish 

Environmental Protection Agency. Also conducted research in another project 

within the Conservation Chain; ”Prediction tools for biodiversity in environmental 

impact assessement”. Within this project, different GIS-based models were 

reviewed and tested for performance and user needs. Further, I am working with 

the research project “Impacts of region-wide urban development on biodiversity in 

strategic environmental assessment”. Within this project, GIS-based expert 

models are developed and evaluated concerning performance and uncertainty. 

Currently conducting research in the project “Conflicts in user-intensive forests” 

together with researchers from the Swedish University of Agricultural Sciences in 

Alnarp and Umeå, working with GIS-based habitat models for predicting future 

development of forest bird species under different forest development scenarios, 

funded by Skogssällskapet. Currently also active in research project “Ecosystems 

as common-pool resources”, concerning GIS-based habitat models related to 

hydrological parameters, funded by Östersjöstiftelsen. 

In May 12, 2008, I was awarded a research grant by Stiftelsen Konung Carl XVI 

Gustaf 50-årsfond for research concerning GIS-based models for biodiversity in 

urban, forest and agricultural landscapes. 

KTH GEOGRAPHIC INFORMATION NETWORK 

I am responsible for the KTH Geographic Information Network, 

http://www.lwr.kth.se/forskargrupper/EMA/KTH-GIN/GISgrupp/index.htm, which 

aims to promote the use of GIS as a communicative tool between natural science 

modeling and scientific communication, spatial planning and environmental 

management. The purpose is to stimulate interdisciplinary communication 

between KTH (and other) scientists and students. 

COLLABORATION WITH NON-ACADEMIC PARTNERS 

Within several research projects I have collaborated with authorities, 

municipalities and firms, especially concerning application of own developed 

methods for landscape ecological analysis and assessment. These partners include 

e.g. Stockholm county administrative board, Office of Regional Planning and 

Urban Transportation, Municipalities of Stockholm, Huddinge, Haninge, Botkyrka, 

Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna, Upplands-Väsby and Täby and consultants such 

as WSP. 


19(29)

Bilaga G 

TEACHING 

I am currently examinator and responsible of the graduate courses “Natural 

resources management”, 7,5 credits, “Water Systems and Geographic 

Information”, 7,5 credits, and “Environmental GIS”, with the main focus on GISbased 

environmental modeling. I have also been teaching at the (former) division 

of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology, on the courses 

Natural Resources I and II, Ecology, Natural resources in municipal planning, 

Nature and landscape planning, “Miljökonsekvensbeskrivning - teori och praktik”, 

Environmental Systems Analysis and Environmental Impact Assessment, the latter 

on the international masters programme Environmental Engineering and 

Sustainable Infrastructure. I have also regularly been teaching at Architecture, 

KTH (course Stadsbyggnad), and also at the department of Regional Planning, 

KTH on the course Urban Ecology and Environmental Impact Assessment, and at 

Infrastructure, KTH, on the courses Spatial planning with GIS, Spatial Analysis 

and A GIS Project. Further, I have been providing the courses GIS and 

Biodiversity I and II, and GIS and landscape ecological planning on the master 

programme Management of Biological Diversity for the Swedish Biodiversity 

Centre, Swedish University of Agricultural Sciences and Uppsala University. 

Regularly teaching at courses “Environmental Impact Assessment” and 

“Naturresurshushållning” at Södertörn University College. Teaching at PhD course 

Systems Analysis, Division of Transport and Location Analysis, KTH. 

EDUCATION 

M.Sc. 1991. Physical Geography and Biology, University of Stockholm. 

M.Sc. thesis 10p with the title ”Översiktlig naturinventering av Upplands-Bro 

kommun”. 


20(29)

Bilaga G 

STEFAN HALLGREN (FIL.DR) 


Stefan Hallgren 



Tel 08-7749247 

Cell: 0709-943758 

E-mail Stefan.hallgren@sh.se 

Titles 

Ph.D - Dept. of Zoology, Stockholm University Stockholm, Sweden. 2003 - 2009 


Postdoc, Södertörn University. 


2003 - 2009 School of Life Sciences, Södertörn University Huddinge, Sweden. 

Junior Researcher – Ph.D. – candidate. Research in Zoology involving 

endocrinology, behaviour research, anatomy, ecotoxicology and 

neuroendocrinology. The work also included some teaching of undergraduate 

students in the laboratory and during seminars and lectures. 

2002 – 2003. School of Life Sciences, Södertörn University Huddinge, Sweden 

Assistant Researcher. The job included setting up the new research laboratory of 

Professor Olsén at the new facilities of the School of Life Sciences. 


2002 - 2009 School of Life Sciences, Södertörn University Huddinge, 

Sweden 

Assistant Researcher / Junior Researcher – Ph. D. - candidate 

Behaviour Analyses 

Radioactive biochemical analyses of enzymatic conversion activities of brain 

aromatase in teleost fishes 

Bradford protein concentration analysis 

cDNA-cloning by reverse transcription of mRNA 

Sequencing of cloned genes 

Gene expression using qRT-PCR 

Riboprobe synthesis 

Gene expression using Northern Blot 

Experimental designs 

Writing research articles and manuscripts 

Presenting research at conferences and symposia, 

Representing the research of the university at public events and in local schools 

Supervising undergraduate students in research projects 

Lecturing 

Responsible for storage and inventory of chemicals in research laboratory using 

the national KLARA-database 

Diploma in Laboratory Animal welfare Module 1-3 

Education 

1998 – 2002 M. Sc - Södertörn University, Huddinge Sweden 

1994 – 1997 High School Diploma. - Sjödalsgymnasiet Huddinge, Sweden 


21(29)

Bilaga G 

KARIN HJORT (FIL.DR) 


Annie Karin Stigsdotter Hjort 



E-mail karin.hjort@sh.se 

Title 

Doktor i Biologi (Mikrobiologi) vid institutionen för Cell och molekylärbiologi, 

Uppsala universitet. Dec 6, 2002 


Högskolelektor, Livsvetenskaper, Södertörns Högskola. 090119-. Jag är anställd 

som Högskolelektor och jobbar som post doc i ett EU finansierat projekt, 

Metaexplore. Jag har projektanställning som just nu är till den sista April 2010. 

Jag jobbar enbart med forskning och har ingen undervisning. 


Post doc. 

Jan 2007 - Jan 2009. Post Doctoral Research Associate, Institute for Cell and 

Molecular Biosciences, Newcastle University, Newcastle upon Tyne, UK 

Sep 2005 - Dec 2006. Forskare vid institutionen för Mikrobiologi, Sveriges 

lantbruks universitet, Uppsala 

Jan 2004 -Sep 2005. Post doc. vid institutionen för Mikrobiologi, Sveriges 

lantbruks universitet, Uppsala 

Jan 20 -Dec 2003. Post doc. vid institutionen för Livsvetenskaper, Södertörn 

högskola, Huddinge 

Dec 2002 - Jan 2003. Forskare vid institutionen för Molekylär evolution, Uppsala 

University 

Aug 1997 - Dec 2002. Doktorand vid Inst. för Cell and molekylärbiologi, Uppsala 

universitet 

Feb 1989 - Nov 1993. Laboratorieassistent vid Inst. för Veterinärvirologi, SVA, 

Uppsala 

Okt 1987 - Mar 1988. Laboratorieassistent (60%) vid Immunsystem AB, Uppsala 

Okt 1986 - Feb1989. Laboratorieassistent vid Inst. för Medicinsk och fysiologisk 

kemi, Uppsala universitet 

Undervisningserfarenhet/Handledning 

Sveriges lantbruksuniversitet 

Ansvarig för kurslaborationer (5 poäng) metagenomik (2006) 

Föreläsning i DNA och DNA metoder för analys av mikrobiell diversitet 

(2005, 2006) 

Doktorandkurs i flödescytometri, (2004) 

Handledare för sommarjobbare (1) och examensarbetare (2) 

Uppsala Universitet 

Ansvarig för kurslaborationer (5 poäng) i mikrobiologi (1998, 1999, 2000), 

Ansvarig för kurslaborationer 5 poäng funktionsgenomik (2000, 2001). 

Föreläsning i DNA, RNA struktur och dess funktion (2001) och Arkéer(2002). 

Handledare för sommarjobbare (1) och examensarbetare (2) 


ADMINISTRATIVA UPPDRAG 

Referee-uppdrag för Microbial Ecology 

Medlem av halvtidskommittén för Fredrik Hårdeman, Södertörns Högskola 


22(29)

Bilaga G 

Ordförande för examination av licentiats examen (Lotta Mårtensson) vid Inst. för 

Botanik, Stockholms universitet. 

Doktorandrepresentant i styrelsen för biologisk grundutbildning, Uppsala 

universitet (2000-2001). 

EDUCATION 

Sep 2000 - Jan 2001. Bioinformatik (5 poäng), Uppsala universitet 

Mar 1998. 2 veckors kurs i pedagogiska ämnen, Uppsala universitet 

Jan 1994 - Mars 1998. Magisterexamen i biologi, Uppsala universitet 

Jan - Jun 1997. Examensarbete vid Department of Cell and Molecular Biology, UC 

Berkeley, US, för magisterexamen, Uppsala universitet 

Okt 1986. Laboratorieassistentutbildning, vårdhögskolan, Uppsala 


23(29)

Bilaga G 

MIKAEL KARLSSON (FIL.DR) 

Agronomist and MSc Agricultural Sciences (1998) 

PhD Environmental and Energy Systems (2005) 

Senior Lecturer Environmental Sciences, Karlstad University and Södertörn 

University College 

Dr. Mikael Karlsson is agronomist and holds a PhD in Environmental and Energy 

Systems. His scientific work focuses on environmental policy and risk governance 

concerning e.g. chemicals and energy issues. Dr. Karlsson is employed at 

Södertörn University College and Karlstad University in Sweden. 

Dr. Karlsson has written several scientific articles and numerous popular texts in 

journals, books and newspapers. Today he participates in the research projects 

‘Environmental Risk Governance of the Baltic Sea’, and ‘Chemicals in Textiles’ 

both having a multidisciplinary character. He is also conducting separate studies 

on local energy systems, risk and nanotechnology, and risk management of 

nuclear waste. 

Dr. Mikael Karlsson is elected President of the European Environmental Bureau, 

and President of the Swedish Society for Nature Conservation, the largest 

environmental organisations of Europe and Sweden respectively. 

Dr. Karlsson is senior lecturer in environmental sciences, which he has taught 

since 15 years. His teaching concerns on environmental policy, risk management 

and natural resources management, with a focus on politics, economics and 

legislation. 

Dr. Karlsson has worked with international development co-operation in both the 

academic and civil society sectors, and has given courses on sustainable 

development, rural development and natural resources conflict resolution in East 

Africa, South East Asia and Eastern Europe. He has been a guest lecturer at 

numerous universities in Sweden and elsewhere. 

Dr. Karlsson has been representative to WTO, UNEP and EU ministerial meetings 

and has served and serves as expert in a number of European Union and Swedish 

public committees and agencies etc. on environmental and related issues, for 

instance at the European Commission in two High Level Groups on Energy and 

Chemicals respectively, and in the Advisory Committee on EU Environmental 

Research. 

Dr. Karlsson is 40 years old and lives in Stockholm with his wife and two children. 

Further information on posts and assignments can be found in the list below. A 

separate list of scientific and other publications is attached. 


24(29)

Bilaga G 

Current and previous posts and assignments 

2009- Senior Lecturer Environmental Sciences, School of Life Sciences, Södertörn 

University College, Sweden 

2008- Member, Environment and Climate Change Advisory Group, 7 th Research 

Framework Programme, European Commission 

2008-2009 Expert in the Swedish Governmental Committee on Environmental 

Quality Objectives 

2008- Member of the Board of the Swedish Chemicals Agency 

(Kemikalieinspektionens insynsråd) 

2008- Member of the Board of the Swedish Species Information Centre 

(ArtDatabanken), Swedish University of Agricultural Sciences 

2007-2009: Member of the European Commissions’ High Level Group on the 

Competitiveness of the European Chemicals Industry 

2007-2008 Expert in the Swedish Governmental Committee on REACH 

implementation 

2005-2007: Member of the European Commissions’ High Level Group on 

Competitiveness, Energy and the Environment 

2005- President of the European Environmental Bureau, Brussels 

2005- Expert in the Swedish Environmental Objectives Council (Miljömålsrådet) 

2003- Member of the Advisory Board, Centre for Risk Management, King’s 

College, London University 

2002- President, Swedish Society for Nature Conservation (Svenska 

Naturskyddsföreningen) 

1999-2000: Expert in the Swedish Governmental Committee on Chemicals 

1998-2000: Head of unit, Unit for Environmental Sciences, Karlstad University 

1997-1998: Expert in the Governmental Committee on the Environmental Code 

1995- Lecturer and Senior Lecturer in Environmental Sciences, Karlstad 

University, Sweden 


25(29)

Bilaga G 

CLAS LINDBERG (FIL.DR) 



Clas Lindberg 



Tel: 608 41 12 

Mobil: 070-5901242 

E-mail clas.lindberg@sh.se 

Title 

FD i Kulturgeograti (avhandling 1996). 


Högskolelektor i kulturgeografi på Södertörns högskola 


2002.09.01 Course director, Development Studies Unit, Uppsala university. 

-2003.02.28 


1989/90 Minor Field Study i Babati District, Tanzania. 

1990-92 SIDA finansierad studie i Babati District. Tanzania. "The Importance of 

Local Tenure and Production Systems in Modern Soil Conservation Work". 

Publikationer inom EDSU Working Paper series. Arbetet skedde inom "Man-Land 

Interrelations in Semi-Arid Tanzania", ett samarbete mellan 

geografiinstitutionerna vid Stockholms universitet och Institute of Resource 

Assessment (IRA), University of Dar es Salaam. 

1993 Enkätundersökning och sammanställning "Third World related research in 

Uppsala 

1996 Konsultarbete for Orgut Consulting AB. Organisera, analysera och utvärdera 

enkätdata. 

1996-98 Projekt; "Is it possible to use local census data to predict land 

degradation risks? –A study of demography and settlement development in Babati 

district, Tanzania." Finansierat av Tore Browaldhs Forskningsstiftelse & Jan och 

Tom Hedelius Forskningsstiftelse. 

1998/99 Evaluating "Kulturåret 98" for Norrtälje kommun. 

Co-ordinating a research and education co-operation between the Geography 

department at the University of Sri Jayawardenepura, Colombo, and the 

Department of Social and Economic Geography, Uppsala University. 

2003/04 Nätkurs. 

MFS - Minor Field Studies 

I am also contact person for MFS (Minor Field Study) funds at the Department. 

The MFS grant is a Sida grant administered by the department, with the objective 

of supporting students with the ambition to work in a Third World country. 

RESEARCH 

Regional development & Poverty alleviation in Sri Lanka 

This is a Sida funded co-operation with the Department of Geography, University 

of Sri Jayawardenapura, Colombo, Sri Lanka. In two regions, Central and North- 


26(29)

Bilaga G 

Central research is carried out by a multidisciplinary group with a strong basis in 

geography. The topics range from child labour, schooling and health, to micro 

enterprises, displaced persons in the conflict areas and landlessness. 

WORD – Working group on Regional Research and Development 

A co-operation between researchers and planners in Sri Lanka, Thailand, 

Tanzania, Guatemala and Sweden. aiming at improving professionals’ ability to 

meet people and planners on equal terms. We are hoping to give academics a 

chance to practise, and to exchange views on a problemoriented, participatory 

approach, emanating from needs as they are perceived by local people. 

Furthermore, the third part, planners – especially those who work at local and 

regional levels – are essential to implement action based on the integration of 

local and academic knowledge. The co-operation has taken a more formal 

appearance during the spring of 2001, after a long time of numerous personal 

contacts and e-mail communication. The intention for the future is to take this a 

step further, in accordance with a planning meeting held in Kandy, Sri Lanka in 

March 2001 

Reflections in the landscape- Future and past in the cultural landscape of Northwestern 

Estonia 

Rural areas in Estonia are presently going through rapid changes from economical 

as well as biological and cultural perspectives. In this process there is an apparent 

danger to lose important values, as part of a changing cultural landscape. The 

project will focus on North-western Estonia where we intend to describe and 

analyse representations from different historical phases in the present landscape. 

In this context also the elements in the landscape that create or express cultural 

identity will be illuminated. 


27(29)

Bilaga G 

KATARZYNA SMOLARZ (FIL.DR) 

Födelsedatum:15.05.1974 

Contact information: 

Katarzyna Smolarz 



Tel 0046 08-608 45 71 

E-mail katarzyna.smolarz@sh.se 

Titles: 

2005, PhD in Natural Sciences from the Gdańsk University, Ph. D. thesis 

“Neoplastic changes in the Macoma balthica (L.) (Bivalvia) population from the 

Gulf of Gdańsk” 

1998, M. Sc. degree in Biology from the Gdańsk University M. Sc. thesis “Benthic 

fauna and diatomaceous flora in the vicinity of the purification plant in Swarzewo, 

the Gulf of Gdańsk” 

Current positions: 

2009 – 2011, post doc position at Centre of Baltic and East European Studies, 

Sweden 

Previous positions: 

2008 – 2009, researcher and lecturer at the University of Gdańsk, Poland 

2007, postdoc, Life Sciences Department at Södertörns University College, 

Huddinge, Sweden 

2005 – 2007, Scientific Assistant at the University of Gdansk, Poland, full time 

employment 

2005, Senior Technician at the University of Gdansk, Poland, full time employment 

2004 – 2005, Contractor at the Gdansk University, academic lecturer and work 

within the EU financed project BIOCOMBE (The impact of biodiversity changes 

in coastal marine benthic ecosystems) 

1999 – 2003, Teaching assistant at the Gdansk University, Poland. 

Supervision of M. Sc. Students: 

Marta Tomaszkiewicz ”Cytogenetic characteristics of Saduria entomon (L.) 

(Crustacea: Isopoda: Valvifera) from the Gulf of Gdańsk”, 2008, University of 

Gdańsk, Poland 

Katarzyna Nadolna ”Comparative study of karyotypes and nucleolar organizer 

regions in Atlantic and Baltic populations of Macoma balthica and Mya 

arenaria”, 2008, University of Gdańsk, Poland 

Reviewer of Master Thesis at the University of Gdańsk, Poland: 5 theses since 2005 

Assigned reviewer for the journal: Diseases of Aquatic Organisms, Inter Research 

Professional experience, incl. popular communication (selected): 

2009-2011, Risk Governance of the Baltic Sea, RISKGOV, an EU project financed 

by the ERA NET BONUS PLUS 

2008 – 2010, consulting for local business and local governance (Pomerian 

Region, Poland), project coordinator “The impact of the sewage system on 

the ecosystem of the Gulf of Gdansk” 

2007 – 2009, Coordinator of the project “Pathological changes and chromosomal 

aberrations leading to cancerogenesis in marine bivalves from polluted Gulf 


28(29)

Bilaga G 

of Gdansk, Poland”, Grant from the Ministry of Science and Higher 

Education, Poland 

2007, Coordinator of the project “Toxicological threat of polluted northern and 

southern areas of the Baltic sea for marine bivalves”, Grant from the 

Foundation for Polish Science for a stay at Södertörn Högskola in Sweden 

2003 - 2006, Marine Biodiversity and Ecosystem Functioning (MARBEF), EU 

Network of Excellence 6FP at Gdansk University, Institute of Oceanography 

2002 – 2005, Centre of Excellence for BaLTic Development, Education and 

Research (BALTDER, 5 FP EU) at the University of Gdansk 

2002, Grant from European Commission (Marie Curie Fellowship, 5 FP UE) for a 

stay at the Laboratory of Genetic and Pathology at IFREMER station, La 

Tremblade, France 

MEMBERSHIP: 

INTECOL (The International Association for Ecology) since 2008 

ICES WPGDMO (Working Group on Pathology and Diseases of Marine Organisms) 

since 2003 

NMA (Nordic Marine Academy) since 2007 

EDUCATION: 

2007, “Receptor Mediated Toxicity”, Department of Biosciences, Karolinska 

Institute, Stockholm, Sweden 

2000 – 2004, PhD candidate at Gdańsk University 

2004, course „The Role of Flow Cytometry in Marine Biodiversity and Ecosystem 

Functioning”, Zoological Station “Anton Dohrn”, Naples, Italy (6FP UE, 

MARBEF) 

1993 – 1998, Marine biology and oceanography student at the University of Gdańsk, Poland 


29(29)

Bilaga H 

KOMPLETTA PUBLIKATIONSFÖRTECKNINGAR FÖR ÖVRIGA LÄRARE OCH 

FORSKARE (ANGIVNA I TABELL 2) DE SENASTE 10 ÅREN. 

KRISTINE KERN 


‘Cities, Europeanization and Multi-level Governance: Governing Climate Change 

through Transnational Municipal Networks’, with Harriet Bulkeley, JCMS- 

Journal of Common Market Studies 47(1): 309-332 (2009). 

‘The Diffusion of Local Agenda 21 in Germany: Comparing the German Federal 

States’, with Claudia Koll and Malte Schophaus, Environmental Politics 

16(4): 604-624 (2007). 

‘Actors and Arenas in Hybrid Networks: Implications for Environmental Policymaking 

in the Baltic Sea Region’, with Marko Joas and Siv Sandberg, 

Ambio 35(3): 237-242 (2007). 

‘Local Government and the Governing of Climate Change in Germany and the UK’, 

with Harriet Bulkeley, Urban Studies 43(12): 2237-2259 (2006). 

‘Sustainable Development in the Baltic Sea Region. Governance beyond the Nation 

State’, with Tina Löffelsend, Local Environment 9(5): 451-467 (2004). 

‘Environmental Governance and Transnational Municipal Networks in Europe’, with 

Harriet Bulkeley, Anna Davies, Bob Evans, David Gibbs, and Kate 

Theobald, Journal of Environmental Policy & Planning 5(3): 235-254 

(2003). 

‘Die Lokale Agenda 21. Ein innerdeutscher und internationaler Vergleich’ (Local 

Agenda 21. An intranational and an international comparison), with 

Claudia Koll and Malte Schophaus, Forschungsjournal Neue Soziale 

Bewegungen 15: 40-48 (2002). 

‘Politiques Publiques’, with Frank Bönker, Politix. Revue des Sciences Sociales du 

Politique 15, No. 59: 116-121 (2002). 

‘Good Governance für eine zukunftsfähige und innovative Umwelt- und 

Ressourcenpolitik’ (Good governance for a sustainable and innovative 

environmental and resources policy), with Ingrid Kissling-Näf, GAIA 11: 

62-64 (2002). 

‘Politische Kultur und Umweltpolitik. Die amerikanischen Einzelstaaten im 

Vergleich’ (Political Culture and environmental policy. A comparison of the 

American states), Zeitschrift für Umweltpolitik und Umweltrecht 23: 223- 

251 (2000). 

‘Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen. Ein Beitrag zur Globalisierung der 

Umweltpolitik’ (The diffusion of environmental policy innovations. A 

contribution to the globalization of environmental policy), with Helge 

Jörgens and Martin Jänicke, Zeitschrift für Umweltpolitik und Umweltrecht 

23: 507-546 (2000). 

‘Die Entwicklung des Föderalismus in den USA: Zentralisierung und Devolution in 

einem Mehrebenensystem’ (The development of federalism in the USA. 

Centralization and devolution in a multi-level system), Swiss Political 

Science Review 3: 171-196 (1997). 

‘Umweltpolitischer Erfolg im internationalen Vergleich’ (Environmental policy 

success from an international comparative perspective), with Stefan 

Bratzel, Zeitschrift für Umweltpolitik und Umweltrecht 19: 277-312 (1996).

Bilaga H 


‘Governing a Common Sea: Environmental Policies in the Baltic Sea Region’, coedited 

with Marko Joas and Detlef Jahn, London: Earthscan (2008). 

‘Zivilgesellschaft und Sozialkapital. Herausforderungen politischer und sozialer 

Integration’ (Civil society and social capital. Challenges of political and 

social integration), co-edited with Ansgar Klein, Brigitte, Geißel, and Maria 

Berger, Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften (2004). 

‘Die Diffusion von Politikinnovationen. Umweltpolitische Innovationen im 

Mehrebenensystem der USA’ (The diffusion of policy innovations. 

Environmental policy innovations in the U.S. multi-level system), Opladen: 

Leske + Budrich (2000). 

‘Internationaler Vergleich von Verfahren zur Festlegung von Umweltstandards’ 

(International comparison of environmental standard-setting procedures), 

co-authored with Wolfgang Jaedicke and Hellmut Wollmann, Berlin: Erich 

Schmidt Verlag (1993). 

‘Kommunale Aktionsverwaltung in Stadterneuerung und Umweltschutz’ (Municipal 

action administration in urban renewal and environmental policy), coauthored 

with Wolfgang Jaedicke and Hellmut Wollmann, Köln: Bund- 

Verlag (1990). 

‘Three Types of Knowledge Transfer and Learning: Best Practice Transfer, 

Benchmarking, and Certification’, in: Yvonne Rydin and Helena Valve 

(eds.), Knowledge and Learning for Sustainability (in preparation). 

‘Climate Governance in the EU Multi-level System: The Role of Cities’, in: James 

Meadowcroft and Inger Weibust (eds.), Whose Job Is It Anyway? Solving 

Environmental Problems under Multi-level Governance: Lessons for/from 

the EU (in preparation). 

‘Elder Care Systems: Policy Transfer and Europeanization’, with Hildegard 

Theobald, in: Alfio Cerami and Pieter Vanhuysse (eds.), Post-Communist 

Welfare Pathways: Theorizing Social Policy Transformations in Central and 

Eastern Europe, Basingstoke: Palgrave Macmillan, pp. 148-163 (2009). 

‘Governing Climate Change in Cities: Modes of Urban Climate Governance in Multilevel 

Systems’, with Gotelind Alber, in: Competitive Cities and Climate 

Change, OECD Conference Proceedings, Milan, Italy, 9-10 October 2008, 

Chapter 8, Paris: OECD, pp. 171-196 (2009). 

‘Introduction – Governing a Common Sea’, with Marko Joas and Detlef Jahn, in: 

Marko Joas, Detlef Jahn, and Kristine Kern (eds.), Governing a Common 

Sea: Environmental Policies in the Baltic Sea Region, London: Earthscan, 

pp. 3-15 (2008). 

‘Governing a Common Sea – Comparative Patterns for Sustainable Development’, 

with Marko Joas and Detlef Jahn, in: Marko Joas, Detlef Jahn, and Kristine 

Kern (eds.), Governing a Common Sea: Environmental Policies in the Baltic 

Sea Region, London: Earthscan, pp. 215-230 (2008). 

‘Governance beyond the Nation State. Transnationalization and Europeanization of 

the Baltic Sea Region’, with Tina Löffelsend, in: Marko Joas, Detlef Jahn, 

and Kristine Kern (eds.), Governing a Common Sea: Environmental Policies 

in the Baltic Sea Region, London: Earthscan, pp. 115-141 (2008). 

‘Sustainable Development Initiatives in Federal States in Germany’, in: Susan 

Baker and Katarina Eckerberg (eds.), In Pursuit of Sustainable 

Development: New Governance Practices at the Sub-National Level in 

Europe, London and New York: Routledge, pp. 122-144 (2008). 

‘Comments on Environmental Diplomacy’, in: Ursula Lehmkuhl and Hermann 

Wellenreuter (eds.), Historians and Nature. Comparative Approaches to 

Environmental History, Oxford and New York: Berg, pp. 319-324 (2007). 

‘Politikkonvergenz und Politikdiffusion durch Regierungs- und 

Nichtregierungsorganisationen: Ein internationaler Vergleich von 

Umweltzeichen’ (Policy convergence and policy diffusion by governmental 


2(26)

Bilaga H 

and non-governmental organizations. An international comparison of ecolabeling), 

with Ingrid Kissling-Näf, in: Kerstin Tews and Martin Jänicke 

(eds.), Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen im internationalen 

System, Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, pp. 301-351 

(2005). 

‘Konvergenz der Sozialpolitik in Europa? Transnationalisierung der 

Rentenversicherung und der Altenbetreuung’ (Convergence of social policy 

in Europe? Transnationalization of pensions and elderly care), with 

Hildegard Theobald, in: Hartmut Kaelble and Günther Schmid (eds.), Das 

europäische Sozialmodell. Auf dem Weg zum transnationalen Sozialstaat, 

WZB-Jahrbuch 2004, Berlin: edition sigma, pp. 289-315 (2004). 

‘Sozialkapital, Netzwerke und Demokratie’ (Social capital, networks, and 

democracy), in: Ansgar Klein, Kristine Kern, Brigitte Geißel, and Maria 

Berger (eds.), Zivilgesellschaft und Sozialkapital. Herausforderungen 

politischer und sozialer Integration, Wiesbaden: VS Verlag für 

Sozialwissenschaften, pp. 109-129 (2004). 

‘Einleitung: Integration, Zivilgesellschaft und Sozialkapital’ (Introduction: 

integration, civil society, and social capital), with Brigitte Geißel, Ansgar 

Klein, and Maria Berger, in: Ansgar Klein, Kristine Kern, Brigitte Geißel, 

and Maria Berger (eds.), Zivilgesellschaft und Sozialkapital. 

Herausforderungen politischer und sozialer Integration, Wiesbaden: VS 

Verlag für Sozialwissenschaften, pp. 7-15 (2004). 

‘Red-Green Environmental Policy in Germany. Strategies and Performance 

Patterns’, with Stephanie Koenen and Tina Löffelsend, in: Werner Reutter 

(ed.), Germany on the Road to “Normalcy”. Policies and Politics of the First 

Red-Green Government (1998-2002), New York: Palgrave Macmillan, pp. 

183-206 (2004). 

‘Globale Governance durch transnationale Netzwerkorganisationen. Möglichkeiten 

und Grenzen zivilgesellschaftlicher Selbstorganisation’ (Global Governance 

through transnational network organizations. The scope and limitations of 

civil society self-organization), in: Dieter Gosewinkel, Dieter Rucht, 

Wolfgang van den Daele, and Jürgen Kocka (eds.), Zivilgesellschaft – 

national und transnational, WZB-Jahrbuch 2003, Berlin: edition sigma, pp. 

285-307 (2003). 

‘Diffusion nachhaltiger Politikmuster, transnationale Netzwerke und „glokale“ 

Governance’ (Diffusion of sustainable policy patterns, transnational 

networks, and „glocal“ governance), in: Karl-Werner Brand (ed.), Politik 

der Nachhaltigkeit. Voraussetzungen, Probleme und Chancen – eine 

kritische Diskussion, Berlin: edition sigma, pp. 193-210 (2002). 

‘Institutionelle Innovationen deutscher Kommunen zwischen lokaler und 

europäischer Governance’ (Institutional innovations of German 

municipalities between local and European governance), with Alexander 

Wegener, in: Jens Libbe, Stephan Tomerius, and Jan Trapp (eds.), 

Liberalisierung und Privatisierung kommunaler Aufgabenerfüllung, Berlin: 

Deutsches Institut für Urbanistik (Difu-Beiträge zur Stadtforschung 37), 

pp. 221-238 (2002). 

‘Konvergenz umweltpolitischer Regulierungsmuster durch Globalisierung? 

Ursachen und Gegentendenzen’ (Convergence of regulatory patterns in 

environmental policy. Causes and counteracting tendencies), in: Lars- 

Hendrik Röller and Christian Wey (eds.), Die Soziale Marktwirtschaft in der 

neuen Weltwirtschaft, WZB-Jahrbuch 2001, Berlin: edition sigma, pp. 327- 

350 (2001). 

‘Transnationale Städtenetzwerke in Europa’ (Transnational city networks in 

Europe), in: Eckhard Schröter (ed.), Empirische Policy- und 

Verwaltungsforschung. Lokale, nationale und internationale Perspektiven, 

Opladen: Leske + Budrich, pp. 95-116 (2001). 

‘Institutionelle Arrangements und Formen der Handlungskoordination im 

Mehrebenensystem der USA’ (Institutional arrangements and forms of 


3(26)

Bilaga H 

coordination in the US multi-level system), in: Volker von Prittwitz (ed.), 

Institutionelle Arrangements in der Umweltpolitik, Opladen: Leske + 

Budrich, pp. 41-64 (2000). 

‘Politische Institutionen und umweltpolitische Innovationen in der Schweiz – 

Luftreinhalte- und Bodenschutzpolitik aus der international vergleichenden 

Perspektive’ (Political institutions and environmental policy innovations in 

Switzerland – air pollution and soil protection policy from an international 

comparative perspective), in: Ingrid Kissling-Näf and Frédéric Varone 

(eds.), Institutionen für eine nachhaltige Ressourcennutzung, Chur and 

Zürich: Rüegger, pp. 129-152 (2000). 

‘Soziales Kapital und Lokale Agenda 21. Lokale umweltpolitische Initiativen in den 

USA’ (Social capital and Local Agenda 21. Local environmental policy 

initiatives in the USA), with Brigitte Geißel, in: Hubert Heinelt and 

Eberhard Mühlich (eds.), Lokale Agenda 21-Prozesse. Erklärungsansätze, 

Konzepte und Ergebnisse, Opladen: Leske+Budrich, pp. 257-276 (2000). 

‘Politische Kultur und Umweltpolitik. Amerikanische Erfahrungen und europäische 

Perspektiven’ (Political culture and environmental politics. American 

experiences and European perspectives), in: Mainauer Gespräche 1998, 

Europas Kulturen und ihr Umgang mit der Natur, Vol. 14 of the „Mainauer 

Gesprächsbeiträge zu gesellschaftspolitischen Fragen unserer Zeit“, 

Lennart-Bernadotte-Stiftung, pp. 29-62 (1999). 

‘Politikkonvergenz durch Politikdiffusion – Überlegungen zu einer vernachlässigten 

Dimension der vergleichenden Politikanalyse’ (Policy convergence and 

policy diffusion – considerations on a neglected dimension of comparative 

policy analysis), in: Lutz Mez and Helmut Weidner (eds.), Umweltpolitik 

und Staatsversagen. Perspektiven und Grenzen der Umweltpolitikanalyse, 

Berlin: edition sigma, pp. 270-279 (1997). 

‘Ansätze einer innovativen und integrativen Mobilitätspolitik in den USA’ 

(Approaches of an innovative and integrative transport policy in the USA), 

in: Lutz Mez and Martin Jänicke (eds.), Sektorale Umweltpolitik. Analysen 

im Industrieländervergleich, Berlin: edition sigma, pp. 133-164 (1997). 

‘Umweltpolitischer Erfolg im internationalen Vergleich: Zum Stand der Forschung’ 

(Environmental policy success from an international comparative 

perspective: the state of the art), with Stefan Bratzel, in: Martin Jänicke 

(ed.), Umweltpolitik der Industrieländer. Entwicklung – Bilanz – 

Erfolgsbedingungen, Berlin: edition sigma, pp. 29-58 (1996). 

‘Verfahren zur Festlegung von Umweltstandards in den Niederlanden, der Schweiz 

und den USA – Schlussfolgerungen für die deutsche Standardsetzung’ 

(Environmental standard-setting procedures in the Netherlands, 

Switzerland, and the USA – Conclusions for German standard-setting), 

with Wolfgang Jaedicke and Hellmut Wollmann, in: Umweltbundesamt 

(ed.), Verfahren zur Festsetzung von Umweltstandards (UBA-Texte 55/93), 

pp. 11-32 (1993). 


‘Voller Dynamik: der Ostseeraum. Governance jenseits des Nationalstaats’ (Full of 

dynamics: the Baltic Sea Region. Governance beyond the nation-state), 

WZB-Mitteilungen 106, pp. 45-47 (2004). 

‘GOVCOM within BIREME: An International Approach to Researcher Training’, 

Finnish Academy of Science, with Marko Joas, BIREME Newsletter 1/2004: 

9-10 (2004). 

‘Politische und soziale Integration. Zivilgesellschaft – Problemlöser oder 

Problemverursacher?’ (Political and social integration. Civil society – 

solving the problem or causing the problem?), with Brigitte Geißel, WZB- 

Mitteilungen 103, pp. 19-22 (2004). 


4(26)

Bilaga H 

‘Eine Erfolgsgeschichte von Rot-Grün. Umweltpolitik: nationale Pfadabhängigkeit 

und globale Politik’ (A success story of red-green. Environmental policy: 

national path dependence and global politics), WZB-Mitteilungen 101, pp. 

25-27 (2003). 

‘Umweltpolitik als rot-grüne Erfolgsgeschichte’ (Environmental policy as red-green 

success story), Deutschland-Rundbrief 9/2003 (herausgegeben vom 

Deutschen Naturschutzring), pp. 18-20 (2003). 

‘Vereint macht stark. Noch ist der Einfluss der Städte und Gemeinden im EU- 

System nicht groß. Aber kommunale Kooperationen über die Grenzen 

hinweg sind die Basis für Veränderungen’, in: PRO POLIS 21, p. 11 (May 

2003). 

‘Aktionsverwaltung im Umweltschutz – Entwicklungsperspektiven der 

Kommunalverwaltung und gewerkschaftliche Interessenvertretung’ (Action 

administration in environmental policy – future perspectives of municipal 

administration and trade union interest representation), with Wolfgang 

Jaedicke and Hellmut Wollmann, Die Mitbestimmung 36: 12-14 (1990). 

‘Globale Governance durch transnationale Netzwerkorganisationen: Möglichkeiten 

und Grenzen zivilgesellschaftlicher Selbstorganisation’ (Global Governance 

through transnational network organizations. The scope and limitations of 

civil society self-organization), in: Wolfgang van den Daele (Hrsg.), 

Diskurs und Governance, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2005- 

103, pp. 44-58 (2005); . 

‘Kommunaler Klimaschutz in Deutschland – Handlungsmöglichkeiten, Entwicklung 

und Perspektiven’ (Local climate protection policy in Germany – 

Possibilities, development, and perspectives), with Stefan Niederhafner, 

Sandra Rechlin, and Jost Wagner, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 

2005-101 (2005); 

. 

‘Governance beyond the Nation State. Transnationalization and Europeanization of 

the Baltic Sea Region’, with Tina Löffelsend, Wissenschaftszentrum Berlin, 

DP SP IV 2004-105 (2004); . 

‘Local Agenda 21 in Germany from a Comparative Perspective – An Inter- and 

Intranational Comparison’, with Claudia Koll and Malte Schophaus, 

Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2004-104 (2004); 

. 

‘Local Climate Change Policy in the United Kingdom and Germany’, with Harriet 

Bulkeley, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2004-103 (2004); 

. 

‘Global Governance through Transnational Network Organizations. The Scope and 

Limitations of Civil Society Self-organization’, Wissenschaftszentrum 

Berlin, DP SP IV 2004-102 (2004); . 

‘Die Umweltpolitik der rot-grünen Koalition. Strategien zwischen nationaler 

Pfadabhängigkeit und globaler Politikkonvergenz’ (The environmental 

policy of the red-green coalition. Strategies between national path 

dependence and global policy convergence), with Stephanie Koenen and 

Tina Löffelsend, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2003-103 (2003); 

. 

‘Politikkonvergenz und Politikdiffusion durch Regierungs- und 

Nichtregierungsorganisationen. Ein internationaler Vergleich von 

Umweltzeichen’ (Policy convergence and policy diffusion by governmental 

and non-governmental organizations. An international comparison of ecolabeling 

systems), with Ingrid Kissling-Näf, Berlin: Wissenschaftszentrum 

Berlin, DP FS II 02-302 (2002); . 

‘Policy Convergence and Policy Diffusion by Governmental and Non-Governmental 

Institutions. An International Comparison of Eco-labeling Systems’, with 


5(26)

Bilaga H 

Ingrid Kissling-Näf, Ute Landmann, and Corine Mauch, Berlin: 

Wissenschaftszentrum Berlin, DP FS II 01-305 (2001); . 

‘The Diffusion of Environmental Policy Innovations. A Contribution Towards 

Globalising Environmental Policy’, with Helge Jörgens and Martin Jänicke, 

Wissenschaftszentrum Berlin, DP FS II 01-302 (2001); . 

‘Institutionelle Arrangements und Formen der Handlungskoordination im 

Mehrebenensystem der USA’ (Institutional arrangements and forms of 

coordination in the US multi-level system), Wissenschaftszentrum Berlin, 

DP FS II 00-301 (2000); 

. 

‘Politische Kultur und Umweltpolitik. Die amerikanischen Einzelstaaten im 

Vergleich’ (Political culture and environmental policy. The American states 

from an international comparative perspective), Freie Universität Berlin, 

Forschungsstelle für Umweltpolitik (FFU-Report 99-8) (1999); 

. 

‘Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen. Ein Beitrag zur Globalisierung von 

Umweltpolitik (The diffusion of environmental policy innovations. A 

contribution to the globalization of environmental policy), with Helge 

Jörgens and Martin Jänicke, Freie Universität Berlin, Forschungsstelle für 

Umweltpolitik (FFU-Report 99-11) (1999). 

‘Horizontale und vertikale Politikdiffusion in Mehrebenensystemen’ (Horizontal and 

vertical policy diffusion in multi-level systems), Freie Universität Berlin, 

Forschungsstelle für Umweltpolitik (FFU-Report 98-6) (1998); 

. 

‘Die Diffusion von Politikinnovationen in Mehrebenensystemen. Politikintegration 

und -innovation in der US-amerikanischen Umweltpolitik’ (The diffusion of 

policy innovations in multi-level systems. Policy integration and innovation 

in US environmental policy), Fachbereich Politische Wissenschaft der 

Freien Universität Berlin, Dissertation (1997). 

‘Umweltpolitik im internationalen Vergleich. Untersuchungen zu strukturellen 

Erfolgsbedingungen’ (International comparison of environmental policy. 

Studies on structural success factors), with Manfred Binder, Stefan Bratzel, 

Alexander Carius, Helge Jörgens, and Harald Mönch, Freie Universität 

Berlin, Forschungsstelle für Umweltpolitik (FFU-Report 95-4) (1995). 

‘Erfolgskriterien und Erfolgsbedingungen von (Umwelt-)Politik im internationalen 

Vergleich: Eine Literaturstudie’ (Success criteria and success conditions of 

(environmental) policy from an international comparative perspective), 

with Stefan Bratzel, Freie Universität Berlin, Forschungsstelle für 

Umweltpolitik (FFU-Report 94-3) (1994); 

. 

‘Klientenorientierung sozialer Dienstleistungen in der Bundesrepublik Deutschland’ 

(Consumer-orientation of social services in the Federal Republic of 

Germany), with Andrea Lang, Kai Wegrich, and Hellmut Wollmann, Freie 

Universität Berlin, Zentralinstitut für sozialwissenschaftliche Forschung 

(Berliner Arbeitshefte und Berichte zur sozialwissenschaftlichen Forschung 

Nr. 85) (1993). 

‘Consumer-oriented Action in the Public Services. German Case Studies’, with 

Andrea Lang, Kai Wegrich, and Hellmut Wollmann, Discussion Paper, 

Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working 

Conditions (1993). 

‘Absprachen als umweltpolitisches Instrument – Regulative Politik und 

Selbstregulierung im Umweltschutz in der Bundesrepublik Deutschland’ 

(Voluntary agreements as environmental policy instrument – regulative 

politics and self-regulation in environmental protection in the Federal 

Republic of Germany), Diplomarbeit, Fachbereich Wirtschaftswissenschaft 

der Freien Universität Berlin (1990). 


6(26)

Bilaga H 

‘Environmental Governance and Ecosystem Management: Avenues for Synergies 

of Two Separated Approaches’, with Sara Söderström, Magnus Boström, 

and Michael Gilek. (manuscript) 

‘Three Types of Voluntary Governance: Best Practice Transfer, Benchmarking, and 

Certification’. (manuscript) 

‘When Europe Hits City Hall: Europeanization of Cities in the EU Multi-level 

System’. (manuscript) 

‘Climate Governance in Multi-level-Systems: the Role of Cities’, with Gotelind 

Alber. (manuscript) 

‘International, European, and Transnational Governance for Sustainable 

Development in the Baltic Sea Region’. (manuscript) 

‘Climate Change Policy in Multi-level Systems: Sub-federal Initiatives in the 

European Union and the United States’. (manuscript) 

‘Re-scaling Climate and Energy Policy in Europe’, with Jochen Monstadt. 

‘The Introduction of Long-term Care Policy Schemes: Policy Development, Policy 

Transfer and Policy Change’, with Hildegard Theobald. (manuscript) 

‘Europeanization, Policy Transfer, and Policy Change of Elder Care Systems’, with 

Hildegard Theobald. (manuscript) 


7(26)

Bilaga H 

THOMAS ANDRÉN 


Andrén, T., 2005: The Baltic Sea Science Congress 2001 – Preface. In (ed): T. 

Andrén Proceedings from The Baltic Sea Science Congress 2001. 

Quaternary International 103, p. 1. 

Andrén, T., & Sohlenius, G., 1995: Late Quaternary development in the northwestern 

Baltic Proper - result from the clay-varve investigation. Quaternary 

International 27. 5-10. 

Andrén, T., 1996: the Younger Dryas - Pre-boreal transition as recorded in varved 

glacial clay sequences in the north-western Baltic Proper. GFF 118, A79. 

Andrén, T., Björck, J. & Johnsen, S. 1999: Correlation of Swedish glacial varves 

with the Greenland (GRIP) oxygen isotope record. Journal of Quaternary 

Science 14, 361-371. 

Andrén, T. & Andrén, E., 2001: Did the second Storegga tsunami affect the Baltic 

Sea? Baltica 14, 115-123 

Andrén, T., Lindeberg, G. & Andrén, E., 2002: Evidence of the final drainage of 

the Baltic Ice Lake and the brackish phase of the Yoldia Sea in glacial 

varves from the Baltic Sea. Boreas 31, 226-238. 

Andrén, T., Andrén, E, Berglund, B.E. & Yu, S.-Y., 2007: An Early Holocene 

offshore lake at the Blekinge coast, SE Sweden. GFF (in press). 

Wastegård, S., Andrén, T., Sohlenius, G., & Sandgren, P., 1995: Different phases 

of the Yoldia Sea in the north-western Baltic Proper. Quaternary 

International, 27. 121-129. 

Robertsson, A.-M., Sundh, M., Andrén, T., & Svedlund, J.-0., 1997: Pleistocene 

stratigraphy in the Dellen region, central Sweden. Boreas 25, 237-260. 

Andrén, E., Andrén, T. and Kunzendorf, H., 2000: Holocene history of the Baltic 

Sea as a background for assessing records of human impact in the 

sediments of the Gotland Basin. The Holocene 10(5): 621-636. 

Andrén, E., Andrén, T. and Sohlenius, G., 2000: The Holocene history of the 

southwestern Baltic Sea as reflected in a sediment core from the Bornholm 

Basin. Boreas 29, 233-250. 

Bianchi, T. S., Westman, P., Rolff, C., Engelhaupt, E., Andrén, T. & Elmgren, R., 

2000: 8000 Years of Cyanobacterial Blooms in the Baltic Sea: Natural 

versus Human Impact. Limnology and Oceanography 45 (3), 716-726. 

Björck, S., Andrén, T., & Jensen, J. B., 2007: An attempt to resolve the partly 

conflicting data and ideas on the Ancylus-Littorina transition. Proceedings 

from the workshop “Relative sea level changes – from subsiding to uplifting 

coasts”, Polish Geological Institute Special Papers, (in press). 

Kunzendorf, H., Voss, M., Brenner, W., Andrén, T. & Vallius, H., 2001: 

Molybedeneum in sediemnts of central Baltic Sea as an indicator for algal 

blooms. Baltica 14, 123-130. 

Sohlenius, G., Emei, K.-C., Andrén, E., Andrén, T. & Kohly, A., 2001: 

Development of anoxia during the Holocene fresh-brackish water transition 

in the Baltic Sea. Marine Geology 177, 221-242. 

Björck, J., Andrén, T., Wastegård, S., Possnert, G. & Schoning, K., 2002: An 

event stratigraphy for the Last Glacial-Holocene transition in eastern middle 

Sweden: results from investigations of varved clay and terrestrial 

sequences. Quaternary Science Reviews 2, 1489-1501 

Wastegård, S. & Andrén, T., 2005. Salinity changes in the central Baltic Sea (NW 

Europe) over the last 10 000 years: a comment on Emeis et al. The 

Holocene 15, 472-475. 

Jakobsson, M., Björck, S., Alm, G., Andrén, T., Lindeberg, G., & Svensson, N., 

2007: Reconstructing the Younger Dryas ice dammed lake in the Baltic 

Basin: Bathymetry, area and volume. Global and Planetary Change 57, 

355–370. 


8(26)

Bilaga H 

Zillén, L., Conley, D. J., Andrén, T., Andrén, E. & Björck, S. 2008: Past 

occurrences of hypoxia in the Baltic Sea and the role of climate variability, 

environmental change and human impact. Earth Science Reviews 91, 77- 

92. 

Bindler, R, Renberg, I, Rydberg, J, & Andrén, T, 2009: Widespread waterborne 

pollution in central Swedish lakes and the Baltic Sea from pre-industrial 

mining and metallurgy. Environmental Pollution 157, 2132–2141 

BÖCKER 

Andrén, T., 1990: Till stratigraphy and ice recession in the Bothnian Bay. 

University of Stockholm, Department of Quaternary Research, Report 18. 

59 pp. Thesis. 

Andrén, T., & Risberg, J., 1995: Late Quaternary development of the northwestern 

Baltic Proper. An introduction. PACT 41. 35-43. 

Andrén, T., Brunnberg, L., & Ringberg, B., 1995: The reactivated 

Geochronological Museum in Stockholm - the first clay-varve database. 

PACT 50. 213-218. 

Andrén, T., & Lindeberg, G., 1997: A shallow refraction seismic survey at Björkö, 

eastern Sweden - a pilot study. Environment and Vikings, Birka studies, 4, 

175-188. 


Andrén, T., & Wannäs, K., 1988: Late Quaternary development of the Bornholm 

Gatt. Geological Survey of Finland. Special Paper 6, 23-29. 

Andrén, T., & Sohlenius G., 1995: Clay-varve chronology and magnetic 

stratigraphy in the north-western Baltic proper. Proceedings of the Third 

Marine Geological Conference - 'The Baltic". 78-83. 

Andrén, T., Endler, R., Flodén, T., Grigelis, A., Harff, J., Kask, J., Kunzendorf, H., 

Larsen, B., Lemke W., Repecka, M., Winterhalter, B., 1996: In: J. Harff & B. 

Winterhalter (Eds) Research for BASYS-Baltic Sea System Studies. Cruise 

Report R/V PETR KOTTSOV. Warnemünde 1996, 63 pp. 

Andrén, T., Bjerkeus, M., Flodén, T., Harff, J., Heiser, U., Kunzendorf, H., Larsen, 

B., Neumann, T., Nytoft, P., Kotilainen, A., Olea, R., Repecka, M., Struck, 

U., Vallius, B.H., Voss, M. & Winterhalter, B., 1997: In: J. Harff & B. 

Winterhalter (Eds) Research for BASYS-Baltic Sea System Studies. Cruise 

Report R/V PETR KOTTSOV. Warnemünde 1998, 90 pp. 

Sohlenius, G. & Andrén, T., 1995: Development of the north western Baltic Proper 

after the Weichselian deglaciation. Proceedings of the Third Marine 

Geological Conference - The Baltic. 71-77. 

Björck, S., Andrén, T., & Jensen, J. B., 2008: An attempt to resolve the partly 

conflicting data and ideas on the Ancylus - Littorina transition. Proceedings 

from the workshop “Relative sea level changes – from subsiding to uplifting 

coasts”, Polish Geological Institute Special Papers 23, 21-26. 


Andrén, T., 2003: Baltiska Issjön – eller hur det hela började. Östersjöns historia 

del 1, HavsUtsikt 1/2003, 4-5. 

Andrén, T., 2003: Yoldiahavet – en viktig parentes. Östersjöns historia del 2, 

HavsUtsikt 2/2003, 2-3. 

Andrén, T., 2003: Ancylussjön – fortfarande ett mysterium. Östersjöns historia del 

3, HavsUtsikt 3/2003, 8-9. 


9(26)

Bilaga H 

Andrén, T., 2004: Littorinahavet – en salt historia. Östersjöns historia del 4, 

HavsUtsikt 1/2004, 8-9. 

Andrén, T., Andrén, E., Omstedt, A., & Nordberg, K., 2005: Östersjön förändras 

ständigt. Uppsala Nya Tidning, June 8, 2005. p. 3. 


Andrén, T, Björck, S, Andrén, E, Conley, D, Lambeck K & Zillén, L, The 

development of the Baltic Sea basin during the last 130 000 years. 

Submitted to Springer Press. 20 pp. (manuscript) 

1993 "Baltic Ice Lake - Yoldia Sea, deglaciation, drainage, transition, extension" 

Abstract volume. (redaktör) 

1994 "The Baltic - past, present and future" Abstract volume. (redaktör) 

1995 Guest editor for the proceedings volume from the symposium "Baltic Ice 

Lake - Yoldia Sea". Quaternary International, Volume 27. 

1995 The Fourth Marine Geological Conference ”The Baltic”, Uppsala. Abstract 

volume. (redaktör) 

1999 Proceedings from the conference “The Baltic – past, present and future” 

Stockholm, March 14-16 th , 1994. Quaternaria Ser. A no. 7, 100 pp. 

(redaktör) 

2005 Guest editor for the proceedings volume from the geological session of 

"Baltic Sea Science Congress 2001". Quaternary International, Volume 

130. 


10(26)

Bilaga H 

BERIT BALFORS 


Azcárate, J. and Balfors, B. Participative Approaches for Formulating Objectives in 

Strategic Environmental Assessment. In Journal of Environmental 

Assessment Policy and Managemen, 2, 189-211 (2009). 

Balfors, B and Schmidtbauer, J. 2002. Swedish Guidelines for Strategic 

Environmental Assessment for EU Structural Funds. In European 

Environment, 12, 35-48 (2002). 

Balfors, B., Mörtberg, U., Brokking, P. and Gontier, M. 2005. Impacts of regionwide 

urban development on biodiversity in strategic environmental 

assessment. In Journal of Environmental Assessment Policy and 

Management, 7, 229-246 (2005). 

Brokking, P., Schmidtbauer Crona, J., Eriksson, I-M. and Balfors, B. 2004. SEA in 

Swedish transportation policy-making and planning – political ambitions 

and practice. In European Environment, 14, 94-104 (2004). 

Faith-Ell, C., Balfors, B. and Folkeson, L., 2006. The application of environmental 

requirements in Swedish road maintenance contracts. In Journal of 

Cleaner Production,14, 163-17(2006). 

Gontier, M., Balfors, B. and Mörtberg, U. 2006. Biodiversity in environmental 

assessment - current practice and tools for prediction. Environmental 

Impact Assessment Review 26: 268–286. 

Gontier, M., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2009. Comparing GIS-based habitat 

models for applications in EIA and SEA. Environmental Impact Assessment 

Review, available online (http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2009.05.003), 

30:.8-18, 2010. 

Lundberg, S., Balfors, B and Folkeson, L. 2007. Identification of Environmental 

aspects in an EMS context: A methodological framework for the Swedish 

National Rail Administration. In Journal of Cleaner Production. In Journal of 

Cleaner Production 15 (5), pp. 385-394 

Lundberg, S., Balfors, B. and Folkeson, L. 2005. Environmental Management 

Systems in Rail Operation Maintenance: Current practice and potential 

improvements. In Journal of Environmental Assessment Policy and 

Management, 7, (3) 433-456 (2005). 

Lundberg, K, Balfors, B. and Folkeson, L. 2009. Framework for environmental 

performance measurement in a Swedish public sector organization. Journal 

of Cleaner Production, 17 (11), pp. 1017-1024 

Lundberg, K., Balfors, B., Folkeson, L. and Nilsson, M. (2009). SEA monitoring in 

Swedish regional transport infrastructure plans – Improvement 

opportunities identified in practical experience. Accepted for publication in 

Environmental Impact Assessment Review. 

Mörtberg, U.M., Balfors, B. & Knol, W.C. 2007. Landscape ecological assessment: 

a tool for integrating biodiversity issues in strategic environmental 

assessment and planning. Journal of Environmental Management 82: 457- 

470. 

Singh, N, Koku, J.E. and Balfors, B. 2007. Resolving water conflicts in mining 

areas of Ghana through public participation. In Journal of Creative 

Communications, Sage publications 2, 361-382. 

Varnäs, A., Faith-Ell, C and Balfors, B. 2009. Linking EIA, EMS and Green 

Procurement in Construction projects. Lessons from the City Tunnel project 

in Malmö, Sweden. In Impact Assessment and project appraisal 27 (1) 

69:76. 

Varnäs, A., Balfors, B. and Faith-Ell, C. 2009. Environmental Consideration in 

Procurement of Construction Contracts. Current practice, problems and 


11(26)

Bilaga H 

opportunities in green procurement in the Swedish construction industry. 

Journal of Cleaner Production 17 (13) 1214-1222. 


Balfors, B., Andersson, K. and Azcárate. J. 2005. SEA and Ramsar Convention in a 

Developing Nation Context: A Case Study in Colombia. The 25 th Annual 

Conference of the International Association for Impact Assessment, 

Theme: Ethics & Quality in Impact Assessment, May 31- June 3 2005, 

Boston, Massachusetts, USA. 

Balfors, B. and Azcárate, J. 2006. Strategy for Sustainable Environmental 

Management of Antarctica. The 26 th Annual Conference of the International 

Association for Impact Assessment, Theme: Power, poverty and 

sustainability, 23-26 May 2006, Stavanger, Norway. 

Balfors, B., Faith-Ell, C and Varnäs, A. 2007. Bridging the Gap between EIA and 

Green Procurement. The 27th Annual Conference of the International 

Association of Impact Assessment, Theme: Growth, Conservation and 

Responsibility: Promoting Good Governance and Corporative Stewardship 

through Impact Assessment, June 3-9 2007, Seoul, Korea. 

Balfors, B. and Mörtberg, U. 2001. Landscape Ecological Assessment: using 

indicators in a scenario approach. Contribution to the Nordic EIA 

Conference in Helsingfors, 6-7 September 2001. Nordregio. 

Balfors, B. and Mörtberg, U. 2002. Evaluating Ecolocial effects of Urbanisation 

Scenarios. The 22 th Annual Conference of the International Association of 

Impact Assessment. Theme: Assessing the Impacts of Impact Assessment. 

Impact Assessment for Informed Decision Making, June 15-21 The Hague, 

The Netherlands. 

Gontier, M., Balfors, B. and Mörtberg, U. 2004. Biodiversity and EIA for roads and 

railway projects, a review in European Union (Abstract). The 24 th Annual 

Conference of the International Association for Impact Assessment, 

Theme: Whose business is it? Impact assessment for industrial 

development, 24-30 April 2004, Vancouver, Canada. 

Gontier, M., Mörtberg, U. and Balfors, B. 2003. Prediction Tools for Biodiversity In 

EIA (Abstract).The 23 th Annual Conference of the International 

Association for Impact Assessment Theme: Impact Asessment & Capacity 

Building. Building Capacity for Impact Assessment. 17-20 June 2003, 

Marrakech, Morocco. 

Larsson, M., Hammer, M. And Balfors, B. 2008. The Application of SEA in a Water 

Framework Directive. The 28 th Annual Conference of the International 

Association of Impact Assessment, Theme: The Art and Science of Impact 

Assessment, May 4-10 2008, Perth, Western Australia. 

Lundberg, K., Balfors, B. and Folkeson, L. 2006. Integration of Environmental 

Management System and EIA in the Swedish National Rail Administration. 

The 26 th Annual Conference of the International Association for Impact 

Assessment, Theme: Power, poverty and sustainability, 23-26 May 2006, 

Stavanger, Norway. 

Mörtberg, U. and Balfors, B. 2005. Urbanizing landscapes and impacts on 

biodiversity in strategic planning. (Abstract). The International Conference 

for Integrating Urban Knowledge & Practice, Gothenburg, May 30 – June 4, 

2005. 

Mörtberg, U. and Balfors. B. 2000. Landscape ecological assessment in an 

urbanising environment. In How to integrate environmental aspects into 

spatial planning, Papers and SAMS Case Study Summaries, May 4-5, 2000 

Stockholm, Sweden, National Board of Housing, Building and Planning and 

Swedish Environmental Protection Agency. pp 66-73. 

Zetterberg, A., Mörtberg, U., Gontier, M. and Balfors, B. 2006. Impacts of Region- 

Wide Urban Development on Biodiversity in Strategic Environmental 

Assessment. The 26 th Annual Conference of the International Association 


12(26)

Bilaga H 

for Impact Assessment, Theme: Power, poverty and sustainability, 23-26 

May 2006, Stavanger, Norway. 

RAPPORTER 

Andersson, K., Balfors, B., Schmidtbauer, J. and Sundqvist, G. 1999. 

Transparency and public participation in Complex Decision Processes. 

Research Report. Div. of Land and Water Resources, Royal Institute of 

Technology. 

Balfors, B. 1990. Hydrologisk och kemisk studie I Angarnområdet. Underlag för 

miljökonsekvensbeskrivning. Inst för Mark- och vattenresurser, KTH, 

rapportkod Trita-kut 90:1057. Licentiat dissertation. 

Balfors, B. 1992. Miljökonsekvensbeskrivning i Nederländerna. Statens råd för 

Byggforskning, R19:1992. 

Balfors, B. 1994. Thinking in Advance. Studies on the Application of Environmental 

Impact Assessment in Projects and Plans with Special Reference to 

Drainage Basins. Trita-Kut Report 1994:5. Div. Of Land and Water 

Resources, Royal Institute of Technology. Dissertation. 

Balfors, B. Miljökonsekvensbeskrivning i arbetet med fördjupad översiktsplan. 

Exemplet Karlstorp i Norrköping. Statens råd för Byggforskning. R4:1994. 

Balfors, B. 1995. Nuclear Waste and Environment. Proceedings from an 

International seminar on nuclear waste 1995. B. Balfors (Ed.), Luleå, 

Sweden, 24-26 October, 1994. SOU:1995:90. 

Balfors, B. 1997. Strategisk miljöbedömning. Praktiska tillämpningsexempel 

(Strategic Environmental Assessment in practice). Rapport 4832, The 

Swedish Environmental Protection Agency. 

Balfors, B and Faith-Ell, C. 1997 Utvärdering av MKB-forums planeringsarbete 

inför MKB för inkapslingsanläggning. Trita-Amin report 3053,Avd för Markoch 

Vatten Resurser, Kungl Tekniska Högskolan. 

Balfors. B. and J. Schmidtbauer. 1999. In Nordisk prosjekt om strategiske 

miljövurderinger (SEA) for planer og programmer. Nordic Council of 

Ministers. TemaNord 1999:539. 

Balfors, B., Jacks, G., Singh, N., Koku, J.E. and Brattachary, P. 2007. 

Contamination of Water Resources in Tarkwa Ming Area of Ghana: Linking 

Technical, Social-Economic and Gender Dimension. Trita-Lwr.report 3016. 

Balfors, B. Tools for reliable and transparent predictions in Environmental 

Assessment. In: Brainerd, S.M., Seiler A. & Kastdalen, L. (eds.) 2007 

Habitat modelling - A tool for managing landscapes? Report from a 

workshop held in Sunnersta, Sweden, 14-17 February 2006. NINA Report 

195, pp 22-26. 

Hildén, M., Valve, H., Jónsdottir, S., Balfors, B., Faith-Ell, C., Moen, B., Peuhkuri, 

T., Schmidtbauer, J., Swensen, I. and Tesli, A. 1998. EIA and its 

application for policies, plans and programmes in Sweden, Finland, Iceland 

and Norway. Nordic Council of Ministers. TemaNord 1998:567. 

Mörtberg, U., Zetterberg, A & Balfors, B. 2007. Landskapsekologisk analys: 

Underlag för regionala landskapsstrategier. Bilaga 1. Det storstadsnära 

landskapet. Regional landskapsstrategi – en pilotstudie. Länsstyrelsen i 

Stockholms län, Rapport 2007:34, 

http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/M/Rapportserien/200 

7/R2007_34_Bilaga_1_Landskapsekologisk_analys.pdf 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2007. Biodiversity in urban areas and applications in 

strategic planning. In: Wlodarczyk, D. (ed.), Green Structures in the 

Sustainable City. Baltic University Urban Forum, Urban Management 

Guidebook V, pp 33-38. 

Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2006. Landskapsekologisk analys för 

miljöbedömning: Metodutveckling med groddjur som exempel. 

Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Dnr: 2008-011175-216. 

http://www.insyn.stockholm.se/miljo/document/2008-10- 

21/Dagordning/11/11%20bilaga2.pdf 


13(26)

Bilaga H 

Mörtberg, U. och Balfors, B. 2004. Projekt 2001-0316: Landskapsekologisk analys 

och konsekvensbedömning i tätortsnära miljö. In: G. Frunk (ed.). Den 

uthålliga staden som livsmiljö III. Slutkonferens för Staden som livsmiljö & 

Den uthålliga staden, 3-4 dec 2003, Geovetarna, Frescati, Stockholm, 

Sweden, p 140. 

Mörtberg, U. och Balfors, B. 2003. Landskapsekologisk planering i och kring 

tätorter. I: Carlestål, B. (red.), Vilda djur i stadsmiljö – Tillgång eller 

problem? Redovisning av konferens den 25 oktober 2001. Kungliga Skogsoch 

Lantbruksakademiens Tidskrift 142, pp 13-17. 

Schmidtbauer Crona, J., Antonson, H., Folkeson, L., Blomqvist, G. and Balfors, B. 

2003. Blev det som det var tänkt? En internationell kunskapsöversikt om 

miljöuppföljning av väg- och järnvägsprojekt. VTI meddelande 942-2003. 

Schmidtbauer Crona, J., Brokking, P. and Balfors, B. 2005. Integrerad 

miljöhänsyn i planeringen av regionala transportsystem. Trita-infra 05- 

005, Samhällsplanering, Infrastruktur, KTH Arkitektur och 

samhällsbyggnad, KTH Stockholm. 

Skeppström, S. Brokking, P. and Balfors, B. 1999. Strategiska val i 

vägplaneringen - en utvärdering av 16 förstudiearbeten i Sverige. 

Forskningsrapport. Avdelningen för Mark- och vattenresurser, Kungliga 

Tekniska Högskolan. Trita-Ami report 3067. 

Stille, H., Balfors, B. and Bergh, H. 2006. Dams for power generations – 

technology and environmental considerations. In Dams under Debate, B 

Johansson and B. Sellberg (eds.), Swedish Research Council Formas. 


Balfors, B. 1989. Miljökonsekvensbeskrivning i kommunal planering. I Miljö och 

hälsa 1:1989. 

Balfors, B. 1991. Miljökonsekvensbeskrivning – så gör holländarna. I 

Byggforskning, 6:1991. 

Balfors, B. 1992. Environmental Impact Assessment in the Netherlands: What can 

Sweden learn from Dutch EIA? In Scandinavian Housing and Planning 

Research, 9:237-242. 

Balfors, B., Dovlén, S. And Olsson. S. 1994. Ekologi i storstaden – för en 

bärkraftig utveckling. Statens råd för Byggforskning. 

Balfors, B. 1995. Intergratie van waterbeleid en bodemgebruik door een 

strategisch milieeubeleid. In Water 81:44-45 WEL, Wijnegem, Belgium. 

Mörtberg, U. and Balfors, B. 2003. Landskapsekologisk planering i och kring 

tätorter. I: Carlestål, B. (red). Vilda djur i stadsmiljö – Tillgång eller 

problem? Redovisning av konferens den 25 oktober 2001. Kungl Skogsoch 

Lantbruksakademins Tidskrift 142:13-17. 

Mörtberg, U., Zetterberg, A. and Balfors, B. 2006. Landskapsekologisk analys för 

miljöbedömning – metodutveckling med groddjur som exempel. En rapport 

inom ramen för Stockholms miljöprogram. Mål 4 – Ekologisk planering och 

skötsel. Miljöförvaltningen. 

Wallentinus, H-G. and Balfors, B. 2008. I rapporten Fyrtio år med Angarngruppen 

1968-2008. Miljön hotar sjöaängen – om vatten och vattenkvalitet, s.41- 

52. Meddelande från Angarngruppen, nr. 28. 

Singh, N., Balfors, B., Koku, J. and Appiah, D. Gender and Community Water 

Supply: Policy Paradoxes in Mining Areas of Ghana. Submitted to Water 

Policy. 

Zetterberg, A., Mörtberg, U. and Balfors, B. 2009.Ecological Network 

Graphs:Linking Graph Theory to Operational Maps in Ecological 

Assessments, planning, and Design. Submitted to Landscape and Urban 

Planning. 


14(26)

Bilaga H 

ULLA MÖRTBERG 


Renman, G. & Mörtberg, U. 1994. Avifauna - relation to size, configuration and 

habitat conditions of green urban areas in Stockholm. Memorabilia 

Zoologica 49: 245-255. 

Mörtberg, U.M. & Wallentinus, H.-G. 2000. Red-listed forest bird species in an 

urban environment - assessment of green space corridors. Landscape and 

Urban Planning 50: 215-226. 

Mörtberg, U.M. 2001. Resident bird species in urban forest remnants: landscape 

and habitat perspectives. Landscape Ecology 16: 193-203. 

Mörtberg, U. & Karlström, A. 2005. Predicting forest grouse distribution taking 

account of spatial autocorrelation. Journal for Nature Conservation 13: 

147-159. 

Balfors, B., Mörtberg, U., Gontier, M. & Brokking, P. 2005. Impacts of region-wide 

urban development on biodiversity in strategic environmental assessment. 

Journal of Environmental Assessment Policy and Management 7: 229-246. 

Gontier, M., Balfors, B. & Mörtberg, U. 2006. Biodiversity in environmental 

assessment – current practice and tools for prediction. Environmental 

Impact Assessment Review 26: 268-286. 

Mörtberg, U.M., Balfors, B. & Knol, W.C. 2007. Landscape ecological assessment: 

a tool for integrating biodiversity issues in strategic environmental 

assessment and planning. Journal of Environmental Management 82: 457- 

470. 

Zetterberg, A., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2009. Ecological Network Graphs: 

Linking Graph Theory to Operational Maps in Ecological Assessments, 

Planning and Design. Landscape and Urban Planning (in press). 

Gontier, M., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2010. Comparing GIS-based habitat 

models for applications in EIA and SEA. Environmental Impact Assessment 

Review 30: 8-18. 


Florgård, C., Mörtberg, U. & Wallsten, M. 1994. Växter och djur i stadsnatur. 

Skydd, skötsel och utveckling av tätortsbiotoper. Byggforskningsrådet, 

Stockholm. [In Swedish]. 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2007. Biodiversity in urban areas and applications in 

strategic planning. In: Wlodarczyk, D. (ed.), Green Structures in the 

Sustainable City. Baltic University Urban Forum, Urban Management 

Guidebook V, pp 33-38. 

Mörtberg, U. 2004. Landscape Ecological Analysis and Assessment in an 

Urbanising Environment – Forest Birds as Biodiversity Indicators. 

Dissertation, Royal Institute of Technology, Dept of Land and Water 

Resources Engineering, Stockholm. 50 pp. 

Mörtberg, U. 2009. Landscape ecological analysis and assessment in an urbanizing 

environment. Chapter 25 in: McDonnell, M.J., Breuste, J. and Hahs, A.K. 

Ecology of Cities and Towns: A Comparative Approach. Cambridge 

University Press, pp 439-455. 


15(26)

Bilaga H 

RAPPORTER 

Mörtberg, U. & Ihse, M. 2006. Landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken. 

Underlag till Länsstyrelsens program för Nationalstadsparken. 

Länsstyrelsen in Stockholms län, Rapport 2006:13. 

Mörtberg, U. 2007. GIS-based habitat models in spatial planning. In: Brainerd, 

S.M., Seiler A. & Kastdalen, L. (eds.) 2007 Habitat modelling - A tool for 

managing landscapes? Report from a workshop held in Sunnersta, 

Sweden, 14-17 February 2006. NINA Report 195, pp 22-26. 

Mörtberg, U., Zetterberg, A & Balfors, B. 2007. Landskapsekologisk analys: 

Underlag för regionala landskapsstrategier. Bilaga 1. Det storstadsnära 

landskapet. Regional landskapsstrategi – en pilotstudie. Länsstyrelsen i 

Stockholms län, Rapport 2007:34, 

(http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/M/Rapportserien/20 

07/R2007_34_Bilaga_1_Landskapsekologisk_analys.pdf ) 

Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2006. Landskapsekologisk analys för 

miljöbedömning: Metodutveckling med groddjur som exempel. 


(http://www.insyn.stockholm.se/miljo/document/2008-10- 

21/Dagordning/11/11%20bilaga2.pdf) 

Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2007. Landskapsekologisk analys i 

Stockholms stad: Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. 


(http://www.insyn.stockholm.se/miljo/document/2008-10- 

21/Dagordning/11/11%20bilaga1.pdf) 


Balfors, B. & Mörtberg, U. 2001. Landscape Ecological Assessment: using 

indicators in a scenario approach. Nordic EIA Conference in Helsingfors, 6- 

7 September 2001. Nordregio. (referee-granskad) 

Balfors, B. & Mörtberg, U. 2006. Landscape Ecological Assessment: A tool for 

prediction and assessment of impacts on biodiversity. Ecological Impact 

Assessments: Science and Best Practice Bath Spa University: 11-12th July 

2006. British Ecological Society. (referee-granskad) 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2000. Landscape ecological assessment in an 

urbanising environment. In: Papers and SAMS Case Study Summaries, 

How to integrate environmental aspects into spatial planning, May 4-5, 

2000, Stockholm, Sweden. National Board of Housing, Building and 

Planning and Swedish Environmental Protection Agency, pp 66-73. 

(referee-granskad) 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2002. Evaluating Ecological effects of Urbanisation 

Scenarios. The 22th Annual Conference of the International Association of 

Impact Assessment. Theme: Assessing the Impacts of Impact Assessment. 

Impact Assessment for Informed Decision Making, June 15-21 The Hague, 

The Netherlands. (referee-granskad) 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2003. Landskapsekologisk planering i och kring 

tätorter. I: Carlestål, B. (red.), Vilda djur i stadsmiljö – Tillgång eller 

problem? Redovisning av konferens den 25 oktober 2001. Kungliga Skogsoch 

Lantbruksakademiens Tidskrift 142: 13-17. [In Swedish]. (refereegranskad) 

Mörtberg, U. & Wallentinus, H.-G. 2004. Waterbirds and dragonflies in an urbanrural 

gradient. In: The 18th Annual Meeting, Conservation in an Urbanizing 

World, Society for Conservation Biology, July 30th to August 2nd, 2004, 

New York, USA. (referee-granskad) 

Mörtberg, U. 2001. Forest birds in an urbanising environment. In: Ü. Mander, A. 

Printsmann & H. Palang (eds). Development of European Landscapes. 


16(26)

Bilaga H 

Proceedings of the IALE European Conference 30th June-6th July 2001, 

Publicationes Instituti Geographici Universitatis Tartuensis 92, Volume II: 

612-617. (referee-granskad) 

Mörtberg, U. M. 1998. Bird species diversity in urban forest remnants: landscape 

pattern and habitat quality. In: R.W. Dover & R.G.H. Bunce (eds). Key 

concepts in landscape ecology. Proceedings of the 1998 European 

Congress of the International Association for Landscape Ecology, 3rd-5th 

September 1998: 239-244. (referee-granskad) 

Mörtberg, U. M. 2007. The response of species to urban landscape patterns. In: 

R.G.H. Bunce, R.H.G. Jongman, L. Hojas & S. Weel (eds.) 25 years of 

Landscape Ecology: Scientific Principles in Practice. Proceedings of the 7th 

IALE World Congress, Wageningen, The Netherlands, July 2007: 195-196. 


Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2009. Regional landscape strategies – 

integrating biodiversity, recreation and cultural history in an urbanising 

area. In: J. Breuste, M. Kozová & M. Finka. European Landscapes in 

Transformation. Challenges for Landscape Ecology and Management. 

Proceedings of the European IALE Conference 2009, 70 Years of Landscape 

Ecology in Europe, 12th-16th July 2009 in Salzburg, Austria, pp 66-70. 


Gontier, M., Balfors, B. & Mörtberg, U. 2004. Biodiversity and EIA for roads and 

railway projects, a review in European Union. The 24th Annual Conference 

of the International Association for Impact Assessment, Theme: Whose 

business is it? Impact assessment for industrial development, 24-30 April 

2004, Vancouver, Canada. 

Gontier, M., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2003. Prediction Tools for Biodiversity In 

EIA. The 23th Annual Conference of the International Association for 

Impact Assessment Theme: Impact Asessment & Capacity Building. 

Building Capacity for Impact Assessment. 17-20 June 2003, Marrakech, 

Morocco. 

Hammer, M., Balfors, B., Franzén, F., Galera, P., Mörtberg, U., Peterson, M., 

Söderqvist, T., Andersson, I. & Warghagen, D. 2009. Implementing the EU 

Water Framework Directive - opportunities and challenges for sustainable 

ecosystem management in the Baltic Sea region. Oral presentation at the 

15th International Symposium on Society and Resource Management: 

Meet old and new worlds in research, planning, and management. Vienna, 

Austria, 5-8 July 2009. 

Hammer, M., Balfors, B., Franzén, F., Mörtberg, U., Peterson, M., Söderqvist, T., 

Andersson, I. & Warghagen, D. 2009. Governance of water resources in 

the phase of change – a case study on the implementation of the EU Water 

Framework Directive in the Baltic Sea Region. Oral presentation at Coping 

with Uncertainty – A Multidisciplinary Research Conference on Risk 

Governance in the Baltic Sea Region. Stockholm, 15-17 November 2009. 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2003. Landscape Ecological Assessment: A tool for 

strategic planning in urbanising areas. Poster presented at the 

International Association for Landscape Ecology (IALE) World Congress 13- 

17 July, Darwin, Australia. 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2004. Projekt 2001-0316: Landskapsekologisk analys 

och konsekvensbedömning i tätortsnära miljö. In: G. Frunk (ed.). Den 

uthålliga staden som livsmiljö III. Slutkonferens för Staden som livsmiljö & 

Den uthålliga staden, 3-4 dec 2003, Geovetarna, Frescati, Stockholm, 

Sweden, p 140. 

Mörtberg, U. & Balfors, B. 2005. Urbanizing landscapes and impacts on 

biodiversity in strategic planning. The International Conference for 

Integrating Urban Knowledge & Practice, Gothenburg, May 30 – June 4, 

2005. 

Mörtberg, U. & Zetterberg, A. 2007. Planera för groddjur i staden. Nätverk av 

livsmiljöer och möjliga spridningsvägar. Vattendagarna 20-22 november 


17(26)

Bilaga H 

2007, Svenska Föreningen för Limnologi, ArtDatabanken & Naturhistoriska 

riksmuseet, Stockholm. (Invited speaker). 

Mörtberg, U. & Zetterberg, A. 2008. Landskapsekologisk analys för RUFS 2010. 

Storstadsnatur – Konferens om framtidens grönstruktur och landskap i 

Stockholmsregionen, 5 november 2008, Regionplane- och trafikkontoret & 

Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm. (Invited speaker). 

Mörtberg, U. 2004. Landskapsekologisk analys och konsekvensbedömning i 

tätortsnära miljö. Nordisk GIS-konferens 18-20 oktober 2004, 

Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI), Göteborg, Sweden. 

Mörtberg, U. 2009. Small waters in urban areas – keys to ecosystem services and 

biodiversity. Abstract and oral presentation at the workshop Green 

infrastructure design by management of urban natural and semi-natural 

vegetation. European IALE Conference 2009 12 th -16 th July 2009 in 

Salzburg, Austria. 

Mörtberg, U., Balfors, B., Gontiër, M. & Zetterberg, A. 2008. Landskapsekologisk 

analys i miljöbedömning. Transportforum 9-10 January 2008, VTI, 

Linköping, Sweden. 

Mörtberg, U., Balfors, B., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2009. Att tillämpa 

landskapsekologiska metoder i stadsplanering. Abstract and oral 

presentation at “Det urbana landskapets gröna delar – historia, värde, 

planering, skötsel och restaurering“, IALE Sweden Conference 17 -18 

September 2009 in Stockholm, Sweden. 

Mörtberg, U., Gontiër, M., Eggers, S., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2008. 

Coniferous forest in a suburban and peri-urban landscape as habitat for 

forest birds. Urban Biodiversity & Design, Implementing the Convention on 

Biological Diversity in towns and cities. International Conference Erfurt, 

Germany, 21-24 May 2008. 

Zetterberg, A., Mörtberg, U., Gonthier, M. & Balfors, B. 2006. Impacts of Region- 

Wide Urban Development on Biodiversity in Strategic Environmental 

Assessment. The 26th Annual Conference of the International Association 

for Impact Assessment, Theme: Power, poverty and sustainability, 23-26 

May 2006, Stavanger, Norway. 


Florgård, C. & Mörtberg, U. 2002. Increased development density in Stockholm - 

enhanced or threatened quality of life? Swedish research for sustainability 

1/2002, FORMAS. 

Florgård, C. & Mörtberg, U. 2002. Förtätning av Stockholm - hotad livskvalitet? 

Miljöforskning 1/2002, FORMAS. 


Mörtberg, U.M. 1996. Biologisk mångfald i Stockholms grönstruktur - fåglar. 

Inledande landskapsekologisk studie. [Biological diversity in the green 

structure of Stockholm. Initial landscape ecological study]. Licentiate 

thesis. Div. of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology, 

Stockholm. Trita-AMI LIC 2017. [In Swedish]. 

Gontier, M., Eggers, S., Mörtberg, U. & Lindström, Å. 2009. Modelling habitat 

preferences and differences in two Parus species in an urbanizing region. 

Conservation Biology (submitted manuscript). 


18(26)

Bilaga H 

STEFAN HALLGREN 


Hallgren, S. & Olsén, K.H. (2009) “Effects on Guppy brain aromatase activity 

following short-term steroid and 4-Nonylphenol exposures.” In press, 

Environmental Toxicology (Wiley-Blackwell). 

Hallgren, S., Linderoth, M. & Olsén, K.H. (2006) ”Inhibition of cytochrome p450 

brain aromatase reduces two male specific sexual behavoiurs in the male 

Endler guppy (Poecilia reticulata).” General and Comparative 

Endocrinology, 147 (Elsevier). 


Hallgren S. & Olsén, K.H. (2009) “Guppy Brain Aromatase Activity as a 

Bioindicator of Endocrine Disruptors.” Poster. SETAC Europe 19th Annual 

Meeting, Göteborg, Sweden. May 31-June 4 

Hallgren S., Kitambi S.S. (2009) “Anatomical Distribution of Brain Aromatase 

(CYP19B) Expression in the Guppy, Poecilia reticulata.” Poster. 5th 

International Meeting Steroids and nervous system, Torino, Italy. February 

13-18 

Hallgren S. (2008) “Brain Aromatase in the Guppy (Poecilia reticulata) – 

Behaviour, Regulation and Spatial distribution.” Oral presentation. 24th 

Conference of European Comparative Endocrinologists 2008 (CECE), 

Genoa, Italy September 2-6 

Hallgren, S, Olsén, K.H. (2006) “Reduction of brain aromatase activity reduces 

two courtship behaviours in the male Endler guppy (Poecilia reticulata).” 

Poster. 23rd Conference of European Comparative Endocrinologists 2006 

(CECE), Manchester, UK. August 29- September 2 

Hallgren S. (2005) “Effects of brain aromatase inhibition on male guppy 

reproductive behaviour.” Poster, Nov2k symposium. Karolinska 

Institutet/Södertörns högskola, Huddinge. 


Hallgren, S., Doctoral Thesis in Functional Zoomophology (2009) “Brain 

Aromatase in the guppy, Poecilia reticulata – Distribution, control and role 

in behaviour.” Södertörn Doctoral Dissertations series (ISSN 1652-7399; 

ISBN 978-91-86069-03-2 & ISBN 978-91-7155-870-1) 

Hallgren, S., Half Time Thesis in Functional Zoomorphology (2006) 

“Neuroestrogen and male reproductive behaviour in the guppy.” Dept. of 

Zoology, Stockholm University (ISSN 1403-5227) 

Hallgren, S., Master Thesis in Biology (2003) “Effects of estrogenic chemicals on 

the reproductive behaviour and physiology in male guppy (Poecilia 

reticulata).” Södertörn University 

Hallgren, S. & Olsén, K.H. – “Impacts of synthetic oestrogen and antioestrogen 

treatments on courtship and mating behaviours in male guppies (Poecilia 

reticulata). 

Hallgren, S. & Kitambi, S.S. – “Cloning sequencing and In situ localisation of 

guppy brain aromatasem cyp19b. 

Kitambi, S.S., Archer, A., Hallgren, S., Gabbi, C., Warner, M., Olsén, K.H., 

Gustafsson, J-Å & Mode, A. – “The role of liver X receptor (lxr) in the 

developing eye.” 


19(26)

Bilaga H 

KARIN HJORT 


Hjort, K., and Bernander, R. (1999) Changes in cell size and DNA content in 

Sulfolobus cultures during dilution and temperature shift experiments. J. 

Bacteriol. 181:5669-5675. 

Hjort, K., and Bernander, R. (2001) Cell cycle regulation in the hyperthermophilic 

crenarchaeon Sulfolobus acidocaldarius. Mol. Microbiol. 40:225-234. 

Olsson, J. A., Nordström, K., Hjort, K., and Dasgupta, S. (2003) Eclipse-synchrony 

relationship in Escherichia coli strains with mutations affecting 

sequestration, initiation of replication and superhelicity of the bacterial 

chromosome. J Mol Biol. 334:919-931. 

Hjort, K., Lembke, A., Speksnijder, A., Smalla, K., and Jansson, J. K. (2007) 

Community structure of actively growing bacterial populations in plant 

pathogen suppressive soil. Microb. Ecol. 53:399-413. 

Muleta, D., Assefa1, F., Hjort, K., Roos, S., and Granhall, U. (2009) 

Characterization of rhizobacteria isolated from wild Coffea arabica L. Eng. 

Life. Sci. 9:1-9. 

Hjort, K., Bergström, M., Adesina, M., Smalla, K., Jansson, J.K., and Sjöling, S. 

(2010) Comparison of chitinase and 16S rRNA gene diversity in 

Plasmodiophora suppressive soil isolates, DNA extracts and a metagenomic 

library. FEMS Microb Ecol. 71:197-207. 


Hjort, K., Goldberg, A. V., Tsaousis, A. D., Hirt, R. P., and Embley, T. M. (2010) 

Diversity and reductive evolution of mitochondria among microbial eukaryotes 

Phil. Trans. R. Soc. B doi:10.1098/rstb.2009.0224. (Översiktsartikel) 


20(26)

Bilaga H 

MIKAEL KARLSSON 


Eriksson, J., Karlsson, M. and Reuter, M. (2010) Technocracy, politicization, and 

non-involvement: politics of expertise in the European regulation of 

chemicals. Forthcoming in Review of Policy Research 27-2. 

Karlsson, M. (2006) Science and norms in policies for sustainable development: 

Assessing and managing risks of chemical substances and genetically 

modified organisms in the European Union. Regulatory Toxicology and 

Pharmacology 44, 49-56. 

Karlsson, M. (2006) The Precautionary Principle, Swedish Chemicals Policy and 

Sustainable Development. Journal of Risk Research 9, 337-360. 

Karlsson, M. (2003) Ethics of Sustainable Development – a Study of Swedish 

Regulations for Genetically Modified Organisms. Journal of Agricultural and 

Environmental Ethics 16, 51-62. 

Karlsson, M. (2003) Biosafety Principles for GMOs in the Context of Sustainable 

Development. International Journal of Sustainable Development and World 

Ecology 10, 15-27. 


Karlsson, M. (2010) The Precautionary Principle in EU and U.S. Chemicals Policy: 

a Comparison of Industrial Chemicals Legislation. Forthcoming book 

chapter. Springer Verlag. 

Eriksson, J., Karlsson, M. and Reuter, M. (2010) Scientific Committees and EU 

Policy: The Case of SCHER. Forthcoming book chapter. Springer Verlag. 

Karlsson, M. (2004) Genmodifiering av skogsträd i perspektivet hållbar utveckling. 

In: Olsson, G. A., Bladh, G., Månsson, B. and Nyberg, L. Inte bara träd. 

Hållbart mångbruk av skogslandskapet. Stockholm: Carlssons. 

Wikström, F. and Karlsson. M. (2004) Hållbar utveckling i skogslandskapet – med 

energi i fokus. In: Olsson, G. A., Bladh, G., Månsson, B. and Nyberg, L. 

(red.) Inte bara träd. Hållbart mångbruk av skogslandskapet. Stockholm: 

Carlssons. 

Karlsson, M. (2004) Konflikthantering för hållbar utveckling – om människor och 

skyddade skogar i Tanzania. I: Olsson, G. A., Bladh, G., Månsson, B. and 

Nyberg, L. (red.) Inte bara träd. Hållbart mångbruk av skogslandskapet. 

Stockholm: Carlssons. 


Karlsson, M. and Swahn, J. (2006) Nuclear Waste, Risks and Sustainable 

Development. In: Andersson, K (ed.) Proceedings from the Values in 

Decisions on Risk Conference, Stockholm, 14-18 May, 2006. 

Karlsson, M. and Karlsson, H. (2005) Beyond the limits: On Violated 

Environmental Quality Standards and Health Effects from Particles in 

Sweden. In: Frostell, B. (ed.) Science for sustainable development: 

starting points and critical reflections. Proceedings of the 1st VHU 

Conference on Science for Sustainable Development, Västerås, Sweden, 

14-16 April, 2005. 

Karlsson, M. and Ljung, M. (2001) Understanding Sustainable Development: A 

Systemic View for Successful Realisation. In: ERP Environment. 

Proceedings from the 2001 International Sustainable Development 

Research Conference, 5-6th April 2001 at University of Manchester, UK. 


21(26)

Bilaga H 

Karlsson, M. (2000) Regulatory frameworks for sustainable control of genetically 

modified organisms. In: Proceedings from Transitions Towards a 

Sustainable Europe. Ecology–Economy–Policy, 3rd Biennial Conference of 

the European Society for Ecological Economics, 3-6 May 2000, Vienna. 


Karlsson, M. (2005) Managing Complex Environmental Risks for Sustainable 

Development: Policies for Hazardous Chemicals and Genetically Modified 

Organisms. Doctoral Thesis. Karlstad University Studies 2005:34. Karlstad: 

Karlstad University. 

Wikström, F. and Karlsson, M. (2002) Hållbar utveckling i Värmland - Strategier 

för lokal och regional hållbar utveckling av energisystem i ett 

femtioårsperspektiv. Karlstad University Studies 2002:13. Karlstad: 

Karlstad University. 

Karlsson, M. and Swahn, J. Societal Goals and Criteria for Final Disposal of Spent 

Nuclear Fuel. Draft presented at the conference Managing Radioactive 

Waste Problems and Challenges in a Globalizing World, December 15-17 

2009, Gothenburg. (manuscript) 

Gilek, M., Karlsson, M. Udovyk, O. Improving assessment and management of 

hazardous chemicals in the Baltic Sea: towards an ecosystem-based 

approach. Draft presented at the conference Coping with uncertainty, 

Stockholm, 16-17 November 2009. (manuscript) 

Karlsson, M. and Wikström, F. Local climate change mitigation and public policies 

– the case of Sweden. Final manuscript presented at the conference 

Coping with uncertainty, Stockholm, 16-17 November 2009. (manuscript) 

Karlsson, M. and Karlsson, H. Novel nanoparticles in consumer products – risk 

management that separate the wheat from the chaff. Draft presented at 

the Annual Conference of the European Society for Risk Analysis, June 28- 

July 1 2009, Karlstad, Sweden. (manuscript) 

Dr. Karlsson has published several hundred popular articles and similar texts in 

newspapers and magazines, and has also written a number of educational texts. 


22(26)

Bilaga H 

CLAS LINDBERG 


The extended baseline perspective -utilising landscape information to analyse and 

predict environmental change. A Tanzanian example. in Ambio, Vol. 28. No 

5.1999, with P. Msembwa, L. Simonsson-Forsberg,L. Stromqvist & P. 

Yanda. 


Vattenbruk -En framtidsbranch for Västervik?" I "Perspektiv på Västervik". 

Fältkursrapport. Geografiska Institutionema. Uppsala. 1985. 

The Marketing of Agropastoral Production in Babati District, Arusha Region, 

Tanzania. IRDC Working Paper 153, Uppsala 1990. 

...It is The Tradition of The Area -on placebound conditions of land use. EDSU 

Working Paper No. 13. Stockholm University, School of Geography. 

Stockholm 1991. 

Tillväxtpolteorin och Tredje Världens stadstillväxt. In "Urbana samhällen och 

processer". Sid 123-132. Ohman, Jan (red.). Graphic Systems. Stockholm 

1992. 

History, Society and Local Production Systems. Crucial variables in Modern Soil 

Conservation Work. 7th ISCO Conference proceedings. pp. 384- 390. 

Sydney: International Soil Conservation Organisation. 1992. With 

Christiansson,Carl, Ostberg, Wilhelm and Loiske, Vesa-Matti. 

Poverty and Land Degradation. EDSU Working Paper No 22, Stockholm University, 

School ofGeography. Stockholm 1993. 

Handle with care! -rapid studies and the poor. EDSU Working Paper No 24. With 

Loiske, Vesa-Matti, Mung'ong'o, Claude and Ostberg, Wilhelm. Stockholm 

University, School of Geography. Stockholm 1994. 

Third World Related Research in Uppsala. A survey of researchers, supervisors 

and teaching in the field of developmentstudies. 1994. U-Forum Series 7. 

Uppsala. 

Utafiti wa binadamu na mazingira mikoa ya kati Tanzania Umaskini na uharibifu 

wa ardhi Imetolewa na EDSU na IRA, 1994, Stockholm University, 

University of Dar es Salaam. 

Society and Environment Eroded. A Study on Household Poverty and Natural 

Resource Use in Two Tanzanian Villages. Geografiska Regionstudier 29. 

Uppsala.1996. 

Opinions; Estimates and Facts. An evaluation of the Land Management Baseline 

Information Collection, and a discussion on alternative methods for 

monitoring of LAMP activities. Orgut Consulting AB. Stockholm, May 1996. 

KULTURÅRET 98. En utvärdering av hur Kulturåret 98 emottogs av invånare i 

Norrtälje Kommun. 1999. Report to Norrtälje Kommun 

Changing local structures for planning and decision making - 

some observations from Tanzania. Paper presented at the "Workshop on 

Poverty alleviation and regional development in Sri Lanka." Colombo, 8- 

9/2 1999. 

Afrika leder vägen mot nya former av lokal demokrati. In "Det Nya Samhällets 

Geografi". Uppsala 2000 Uppsala Publishing House. 

Geografisk Metodologi -finns det en sådan? Paper presented at Kulturgeografiska 

institutionens minisymposium, 12th-13th january, Gävle, Sweden. In 

"Kulturgeografisk forskning 2000+" Eds. Anders Malmberg & Ho 

Malmberg. 

Limits to Planning or New Roles for Planners? Paper presented at the "RegionaL 

Workshop on Poverty Alleviation and Regional Development in Sri Lanka. 

The Experience of the North Central Province. Anuradhapura, Sri Lanka 


23(26)

Bilaga H 

27-28/4,2000. Arranged by the University of Sri Jayawardenepura, 

Colombo, Sri Lanka. 

The Poor and the Planning, Paper presented at the International Conference on 

Evaluation, Good Governance and Development, Colombo 22/6-24/6, 

2001. (SLEV A) Sri Lanka Evaluation Association. 

Dambulla Dedicated Economic Centre -A new initiative in Food Marketing in Sri 

Lanka". With R.M.K.Ratnayake and Y .A.D.S. Wanasinghe. Paper presented 

at the International Conference on Communication and Regional 

Development, 17-19/9, 2001. Karlstad 

Spatial and seasonal variations of labour utilisation in paddy cultivation in the dry 

zone of Sri Lanka. A study of selected rural settlements in the North 

Central Province." With R.M.K.Ratnayake and Y .A.D.S. Wanasinghe. In 

Proceedings of the Third Research Sessions 200 I, Faculty of Graduate 

Studies, University of Sri Jayawardenepura, Nugegoda, Sri Lanka. 


24(26)

Bilaga H 

KATARZYNA SMOLARZ 


Smolarz K., Berger A., 2009, ” Long-term toxicity of hexabromocyclododecane 

(HBCDD) to the benthic clam Macoma balthica from the Baltic Sea” Aquatic 

toxicology, 95:239-47 

Smolarz K., Renault T., Wołowicz M., 2006, “Ultrastructural study of neoplastic 

cells in Macoma balthica (Bivalvia) from the Gulf of Gdansk (Poland)”, 

Journal of Invertebrate Pathology, 92:79-84 

Smolarz K., Wołowicz M., 2006, “First record of the occurrence of ”Gill disease” in 

Mytilus edulis trossulus from the Gulf of Gdansk, Poland”, Journal of 

Invertebrate Pathology, 93:207-209 

Smolarz K., Renault T., Soletchnik P., Wołowicz M., 2005, Survey for neoplasia in 

M. balthica from the Gulf of Gdansk using flow cytometry. Diseases of 

Aquatic Organisms, 66:41-46 

Smolarz K., Renault T., Soletchnik P., Wołowicz M., 2005, Neoplasia detection in 

Macoma balthica (Bivalvia) from the Gulf of Gdansk (Baltic Sea, Poland) — 

comparison of flow cytometry, histology and chromosome analysis. 

Diseases of Aquatic Organisms, 65:187-195 

Smolarz K., Renault T., Wołowicz M., 2005, “Histology, cytogenetics and 

cytofluorymetry in diagnosis of neoplasia in the Baltic clam Macoma 

balthica (Bivalvia, L.) from the Gulf of Gdansk (Baltic Sea)”. Caryologia 

58(3): 212-219 

Wołowicz M., Smolarz K., Sokołowski A., 2005, Neoplasia in estuarine bivalves: 

effect of feeding behaviour and pollution in the Gulf of Gdansk (Baltic Sea, 

Poland). NATO Science Series IV: Earth and Environmental Sciences, NATO 

Special Edition, Dame D. F. and Olenin S. (editors), Springer, 165-182 

Smolarz K., Thiriot-Quiévreux C., Wołowicz M., 2005, Recent trends in prevalence 

of neoplasia in the Baltic clam Macoma balthica (L.) from the Gulf of 

Gdansk (Baltic Sea), Oceanologia, 47(1): 61-74 

Wołowicz M., Hummel H., Smolarz K., Fichet D., Radenac G., Thiriot-Quievréux C., 

Namieśnik J., 2004, Abnormal features of M. balthica (Bivalvia) in the 

Baltic Sea: alerting symptom of environmental changes? Marine Pollution 

Bulletin, 49:17-22 

Smolarz K., Thiriot-Quiévreux C., Wołowicz M. 2003, Argyrophilic nucleolar 

organizer regions (AgNORs) in interphases and metaphases of normal and 

neoplastic gill cells of Macoma balthica (Bivalvia: Tellinidae) from the Gulf 

of Gdansk, Baltic Sea, Diseases of Aquatic Organisms, 56:269-274 

Tomaszkiewicz M., Smolarz K., Wołowicz M., 2010, Heterogamety in the baltic 

glacial relict Saduria entomon (Isopoda, Valvifera), Journal of Crustacean 

Biology, after review. 

BOKKAPITEL 

Smolarz K., Wołowicz M., Patologie a osady: diagnostyka zmian patologicznych u 

organizmów morskich, in: Fizyczne, chemiczne i biologiczne badanie 

osadów morskich, under redaction: Bolałek J. and Piłkarek-Jankowska H. 

Wydawnictwo Uniwersytetu Gdańskiego. 


25(26)

Bilaga H 

RAPPORTER 

Smolarz K., 2008, Macrozoobenthic comunities of the Puck Bay, Poland, In: The 

impact of the sewage system on the ecosystem of the Gulf of Gdansk”, 

Editor: Bolałek J., report for the local companies in the Pomeranian 

Region, Poland. 

Wołowicz M., Smolarz K., 2004, Neoplastic disease in Bivalvia from the Gulf of 

Gdańsk (Baltic Sea, Poland), Working Group of Pathology and Diseases of 

Marine Organisms (WPGDMO), ICES CM 2004/F:01. 


26(26)

Bilaga I 

FÖRTECKNINGAR ÖVER DOKTORSAVHANDLINGAR OCH 

LICENTIATAVHANDLINGAR FRAMLAGDA I RELEVANT 

FORSKARUTBILDNINGSÄMNE DE SENASTE FEM ÅREN AV DOKTORANDER 

ANKNUTNA TILL HÖGSKOLAN 

Artursson, V. (2005) Bacterial-fungal interactions highlighted using microbiomics: 

potential application for plant growth enhancement. PhD thesis, Department of 

Microbiology, Swedish University of Agricultural Sciences. 

Souter, P. (2005) Do marine protected areas have an impact on the genetic 

diversity and gene flow of Pocillopora damicornis in East Africa? Lic thesis, 

Department of Zoology, Stockholm University. 

Werme, K. (2005) Characterization of the TBEV RNA dependent RNA polymerase 

NS5: the interaction with a human brain cell polarization protein. Lic thesis, 

Department of Genetics, Microbiology and Toxicology, Stockholm University. 

Hallgren, S. (2006) Neuroestrogen and male reproductive behaviour in the guppy. 

Lic thesis, Department of Zoology, Stockholm University. 

Jernberg, C. (2006) Use of microbiomics to study human impacts on complex 

microbial communities. PhD thesis, Department of Laboratory Medicine, 

Karolinska institutet. 

Ramula, S. (2006) Population viability analysis of plants: practical 

recommendations and applications. PhD thesis, Department of Botany, 


Prevodnik, A. (2006) The use of protein biomarkers in ecotoxicology: studies of 

oxidative and genotoxic stress in the Baltic Sea blue mussel (Mytilus edulis). 

Lic thesis, Department of Systems Ecology, Stockholm University. 

Edlund, A. (2007) Microbial diversity in Baltic Sea sediments. PhD thesis, 

Department of Microbiology, Swedish University of Agricultural Sciences. 

Lilja, K. (2007) Regional differences in biomarker responses in Baltic Sea blue 

mussels (Mytilus sp.). Lic thesis, Department of Systems Ecology, Stockholm 

University. 

Maraha, N. (2007) Physiological status of bacteria used for environmental 

applications. PhD thesis, Department of Laboratory Medicine, Karolinska 

institutet. 

Melik, W. (2007) Detection strategies and molecular characterisation of tick-borne 

encephalitis virus in Swedish Ixodes ricinus. Lic thesis, Department of 

Genetics, Microbiology and Toxicology, Stockholm University. 

Prevodnik, A. (2007) The use of protein biomarkers in ecotoxicology: studies of 

oxidative and genotoxic stress in the blue mussel (Mytilus edulis). PhD thesis, 

Department of Systems Ecology, Stockholm University. 

Souter, P. (2007) Causes and consequences of spatial genetic variation in two 

species of scleractinian coral in East Africa: levels of genetic differentiation and 

intraspecific diversity of Pocillopora damicornis and Platygyna daedalea. PhD 

thesis, Department of Zoology, Stockholm University. 

Bertrand, Y. (2008) Relationships between nomenclature, phylogenetics and 

systematics. PhD thesis, Department of Zoology, Göteborg University. 

Boalt, E. (2008) Ecology and evolution of tolerance in two cruciferous species. 

PhD thesis, Department of Botany, Stockholm University. 

Eriksson, S. (2008) Cross-scale monitoring, landscape trajectories, and feedback 

in forest management: examples from southern and middle boreal ecosystems 

in Sweden. Lic thesis, Department of Physical Geography and Quaternary 

Geology, Stockholm University. 


1(2)

Bilaga I 

Forsberg, L. (2008) Genetic aspects of sexual selection and mate choice in 

salmonids. PhD thesis, Department of Ecology and Evolution, Uppsala 

University. 

Hårdeman, F. (2008) Exploring the metagenome of the Baltic Sea sediment. PhD 

thesis, Department of Laboratory Medicine, Karolinska institutet. 

Kolseth, A.-K. (2008) Evolutionary processes and spatial genetic variation in 

Euphrasia stricta on the Baltic Island of Gotland. PhD thesis, Department of 

Plant Ecology, Uppsala University. 

Thorsson, M. (2008) Role of organic matter on the fate of contaminants in the 

Baltic Sea benthic ecosystems. Lic thesis, Department of Systems Ecology, 


Hallgren, S. (2009) Brain aromatase in the guppy, Poecilia reticulata: distribution, 

control and role in behaviour. PhD thesis, Department of Zoology, Stockholm 

University. 

Schenk, L. (2009) Managing chemical risk through occupational exposure limits. 

Lic thesis, Division of Philosophy, Royal Institute of Technology. 

Kateka, A. (2010) Co-management challenges in the Lake Victoria fisheries: a 

context approach. PhD thesis, Department of human geography, Stockholm 

University. 


2(2)

Forsknings - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?