LERUMS-OCH-GÖTEBORGSREGIONENS-UTVECKLING-

Eftersom kärnans försvagning blivit permanent, har kranskommunerna
– utan att någon egentligen förstått det- riskerat
att dras in i ett tillstånd där deras situation blir en avspegling
av denna försvagning. Lerums märkliga centrum, som karaktäriseras
av både bristfällig tillgänglighet och rader av tomma
eller underutnyttjade tomter, är till exempel en i det närmaste
perfekt spegel av Göteborgs glesa och svaga kärna. Oförmågan
att planera och bebygga det potentiellt synnerligen attraktiva
området är på samma sätt en liknande spegel av den svaghet
som råder i liknande sammanhang i huvudorten.
För den långsammare tillväxten löste egentligen inga problem,
och i regionen som helhet blev det istället nya och mer utspridda
tillväxtområden som etablerades, i stort sett exakt efter
det mönster som beskrivits av Joel Garreau. De olika motorvägsanknutna
”edgens” har sedan efterhand knutits samman,
och den starkaste dragningen ligger sedan länge i riktning mot
Riksväg 40 och E6. Landvetter har haft en särskilt stark dragningskraft.
Göteborgsområdet har blivit som en galax som ständigt
sprids ut i allt högre grad, och där man efterhand försöker binda
ihop delarna med alltfler förbindelser in till den försvagade kärnan.
Kommunikationernas centrering mot Göteborg har gjort
huvudortens trafiksituation svårlösbar, och efterhand förvandlat
ett växande område runt Olskroken till en trafikspagetti som
sväljer alltmer resurser i form av både mark och pengar. Nu senast
är E45:s utbyggnad till motorväg tillsammans med den nya
järnvägen till Trollhättan ett exempel på strategin. Västlänken är
ytterligare ett uttryck för samma strategi – att mata kärnan med
de människor den saknar. Bristen på täthet har fått namnet ”regionförstoring”.
Ett mått på den enorma glesheten är att Göteborgs
kommun har 535 000 invånare på 463 kvadratkilometer,
medan Stockholm, Nacka, Sundbyberg, Solna och Sollentuna
har 1,8 miljoner invånare på 243 kvadratkilometer, en yta som
alltså är 48 procent mindre. Antalet invånare per kvadratkilometer
i de båda regionerna är idag 7 400 respektive 1 550.
Kommuner som misslyckats med att skapa egen tillväxtkraft
och nya förbindelser mot den växande ”yttre kärnan” har efterhand
fått allt svårare att klara sig i den regionala konkurrensen.
Det är i den här situationen som Lerum befinner sig, och där de
närmaste årens agerande kommer att bli helt avgörande för hur
framtiden kommer att se ut.
72