LERUMS-OCH-GÖTEBORGSREGIONENS-UTVECKLING-

fattning än någon visste om. Det innebar, uttryckt i fysiska en-
ett strukturellt underskott, både av bostäder och verksamheter.
kommunicera varför utbyggnaden sker till kommuninvånarna,
Från exemplet Sundbyberg är det dock lätt att se kraften i
heter, att uppskattningsvis 1 500-2 000 lägenheter/villor inte
I allra högst grad gällde dock det för kommunens centrum-
så att förändringen inte möter alltför stora hinder. Därefter är
en sådan utveckling, och precis som i de amerikanska fallen
hade byggts, vilket i sin tur att betydde att den kvarvarande
delar, eftersom expansionen under 1960- och 70-talen främst
en relativ snabbhet central i processen, inte bara därför att
har också värdeökningarna på central bebyggelse varit stark
befolkningen hade åldrats mer än man förutsett vilket hade ko-
varit inriktad på ett utspritt villabyggande. Svagheten märktes
kommunen konkurrerar med andra aktörer om de tillgängliga
i stockholmskommunen. I grunden förklarar det också hur
stnadsmässiga effekter som gjorde relativt snabba förändringar
dessutom med blotta ögat för den som besökte Lerums, Gråbos
investeringarna. Som vi kommer att se i det här avsnittet finns
samspelet mellan centrum och periferi ser ut: när bostadspris-
nödvändiga.
och Flodas centrum, och det är fortfarande lika enkelt att se
det även andra risker med ett alltför långsamt agerande.
erna i centrum (i Göteborg främst Linne och Vasastan) nått
Den samhälleliga strukturomvandlingen (det som Marx en
att situationen är på väg att försvåras på grund av Partilles allt
Den strukturomvandling som framförallt Lerums och
ett tillräckligt högt läge kan yngre hushåll som etablerar sig på
gång kallade produktivkrafternas utveckling) hade också an-
snabbare utbyggnad. Den beskrivna utvecklingen gäller därför
Flodas centrala delar stod inför representerade till att börja
bostadsmarknaden inte längre köpa där. Sekundära centrum
dra effekter på en kommun som hamnat bredvid den allmänna
självklart också för de närmaste åren fram till 2025.
med en mycket stor möjlighet. Att sätta det som pågår i ett
som Sundbyberg och Lerum som ändå kan uppvisa både stads-
tillväxten. Det innebar att handeln efterhand blev underdimensionerad,
och äldre verksamheter befinner sig dessutom
i ständigt förändringstryck där de i normalfallet efterhand
krymps eller flyttas till andra platser. Framförallt har utrymmeskrävande
industriverksamheter rört sig ut från centrumlägen
ända sedan 1930-talet.
Det betyder att alltfler centrala utrymmen på grund av den
normala strukturomvandlingen lämnas tomma eller utnyttjas i
allt mindre grad. Exempel på det i Lerum var Televerkstomten,
där ny teknik gjorde att det krävdes mindre utrymme och Konsumtomten,
där den gamla handelsdominanten några år in på
1990-talet inte ansåg sig ha möjligheter att driva verksamheten
vidare. Något senare frigjordes också den tomt som sedermera
fått namnet Triangeltomten. Den planerade anslutningen av
kommunens avloppssystem till Ryaverket i Göteborg skulle
också inom kort frigöra det gamla reningsverket i Aspedalen,
vilket möjliggjorde en betydande expansion av centrum.
Den långsamma tillväxten och strukturomvandlingen innebar
därför att kommunen som helhet hade hamnat i ett läge med
tod och tad: problem
och möjligheter
Det är förhållandevis enkelt att se vilka problem men också möjligheter
som skapas om man gör ett försök att röra sig från en
ytterst långsam till en betydligt snabbare samhällsutbyggnad.
För det första behövs det i ett sådant läge ny kompetens i organisationen,
vilket kan tillföra kunskap om alla de svårigheter
som dagens plan- och bygglag kan innebära. För en centrumbildning
som Lerum som ligger inklämd mellan ett känsligt
vattendrag och två potentiellt ytterst bullriga transportslag var
problemen tydliga redan från början. Det faktum att kollektivtrafiken
stod inför en utbyggnad med större kapacitet och
behov av nytt resecentrum var också tidigt känt.
Dessutom behöver man hitta strategiska partners (främst
fastighetsägare) som är villiga att delta i utveckling av ett eller
annat skäl. Det gör identifikationen av kommunens starka
punkter central i arbetet. Till detta kommer att man behöver
större perspektiv är inte minst intressant därför att de så väl
stämmer överens mot en internationell trend mot förtätning
i tidigare extremt bilberoende förstäder. Runt om i Förenta
Staterna och Västeuropa har många äldre förorter fått ett nytt
liv sedan 1990-talet. I motsats till 1950- och 60-talens motorvägsorienterade
tillväxt är de sista decenniernas tillväxt koncentrerad
mot de gamla järnvägsförbindelserna, som fått en
ny betydelse när tätare och snabbare tåg introducerats. I bästa
fall har de gamla centrumen dessutom fått tillgång till andra
förbättrade kollektivtrafikmöjligheter, vilket gjort mer hållbara
pendlingsmönster möjliga. I Sverige är Sundbybergs oerhört
starka och centrumorienterade tillväxt sedan millennieskiftet
ett bra exempel på tendensen, som getts namnet Traffic Oriented
Development (TOD i motsats till det gamla motorvägsorienterade
Traffic Adjacent Development (TAD).
Tveklöst kan man säga att hela utvecklingen av Lerums
Centrum från Dergården, via Torpskolans parkering och sedan
bort till Aspenäs är ett ovanligt kraftfullt exempel på denna
TOD-tendens, vilket sällan diskuterats på ett systematiskt sätt.
mässiga fördelar, vattennära lägen och goda kollektivtrafikförbindelser
kan då bli fullt acceptabla alternativ.
lerums centrum - planer
utan detaljplaner
I Lerum har dock utvecklingen blivit en annan än i den snabbväxande
huvudstadskommunen. Från det att de första mer
konkreta planerna presenterades körde planerna omedelbart
fast i olika hinder. Med tanke på den symboliska betydelse den
avbrutna centrumutvecklingen 1973-1976 fick var det knappast
förvånande. Här behövdes det med andra ord inte skapa
en ny opinion som vände sig mot nya höghus och järnvägsoch
vägförbindelser – ända sedan den avgörande debatten
som ledde fram till Generalplan 75 var den fast etablerad och
dominerande i kommunen.
När den första idéskissen till det nya centrumet presenterades
vintern 2005 framhöll GPs reporter hur radikalt brottet
mot de senaste tre decennierna var. ”Det mest kontroversiella
60 61