LERUMS-OCH-GÖTEBORGSREGIONENS-UTVECKLING-

För de etablerade partierna utgör sedan dess ”intresserade minoriteter”
en enorm dragningskraft, då de representerar väljarkollektiv
som kan nås genom en enkel typ av riktade löften
eller satsningar enligt Downs.
Minoritetsgrupperna som kommer att ha starkast intresse
för att engagera sig emot den nya utvecklingen kan bestå av
närboende som riskerar att få sin utsikt förstörd av ett nytt hus,
handlare som riskerar att utsättas för hårdare konkurrens eller
grannar som kommer att förlora tillgången till sin hundpromenad
vid en ödetomt. De stora grupper som skulle ha fördelar
av förändringen – genom bättre tillgång på arbete, kommersiellt
utbud och bostäder vet däremot inte ens om att de skulle
gynnas av de nya planerna. I det här perspektivet riskerar
politik alltid att bli ett nollsummespel, och framförallt till att
expansionsplaner stabilt skärs ned, när de etablerade politiska
partierna frenetiskt söker attrahera de intresserade minoritetsgrupperna
genom att skära ned på de störande nysatsningarna.
slow growth
Det är också i det perspektivet som lockelsen i Lerums slow
growth strategi ligger. När GRs långsamma tillväxtpolicy
slog igenom 1972-73 var det exakt samtidigt som God Miljö
i Lerum, som blev det första av flera lokala missnöjespartier,
fick ett starkt genombrott. Partiet blev näst störst av de borgerliga
partierna, men helt i enlighet med Downs’ marginalväljarteori
blev genomslaget oproportionellt mycket starkare än så.
Man kan tveklöst säga att kombinationen av GRs långsammare
strategi kombinerat med marginalväljarteorins attraktion ända
sedan dess varit styrande för kommunens utveckling.
God Miljös
huvudkrav var enkelt: den snabba expansionstakten hotade
kommunens identitet och huvudkraven summerades i jubileumsskriften
1994:
”De frågor God Miljö gick till val på var huvudsakligen ett
småskaligt Lerum och aktsamhet om naturvärden. Man ville
inte ha för höga hus och för mycket betong i Lerum och inga
skattehöjningar. /De/ förordade skydd för produktiv jordbruksmark,
de krävde mera småskalig egnahemsproduktion och ett
bevarandeprogram för äldre bebyggelse”. En av de helt centrala
frågorna för partiet var att stoppa ett mycket omfattande
ingrepp för att räta ut Säveån som fick under namnet ”Spola
Kröken”.
God Miljö var inte bara instrumentella för det närmast unika
beslutet att ta fram en ny generalplan inom bara ett par år
efter att kommunen fått sin första, Den nya Generalplan 75
blev också ett drastiskt brott med den tidigare utbyggnadstakten,
effekterna av strömkantringen har bestått under decennier.
Den nya inriktningen slogs fast redan i inledningen av den nya
planen: ”Generalplanen skall tillgodose de egna invånarnas krav
i första hand. Regionala åtaganden begränsas till kommunens
förmåga… eftersträva en succesiv utbyggnad för att bättre undvika
sociala problem… utgå från 60%-ig egensysselsättning
i kommunen… utgå ifrån att åkermark och produktiv skogsmark
bevaras,,, redovisa Lerums centrum som kommuncentrum
med utbyggnadsmöjlighet…” På lång sikt sänktes sedan
kommunens befolkningsmål från 75 000 till 50 000.
45