LERUMS-OCH-GÖTEBORGSREGIONENS-UTVECKLING-

Figur 8. Investeringsbudgetens andel av driftsbudgeten i Lerum 1969-2005
(procent).
Figur 9. Antal anställda i Lerums kommun, 1973-2012.
nesskriften över storkommunens 25-års-jubileum kallades ”en
ung befolkning”. Befolkningen är dessutom inte bara ung, den
har en sysselsättningsnivå och skattekraft i absolut rekordnivå.
Samtidigt har den här befolkningen barn som når både
grundskole- och gymnasieåldern vilket reflekterades i stora
skolinvesteringar, och det behövdes dessutom betydande nyinvesteringar
i standarden på kommunens räddningstjänst.
Det här är alltså år där kommunens fasta utgifter fortfarande
befinner sig på en låg (men snabbt stigande) nivå, men
behovet av och utrymmet för investeringar däremot är mycket
stort. Vi ser av figur 8 att investeringsbudgeten som proportion
av driftsbudgeten här når nivåer som den sedan aldrig kommer
att vara i närheten av.
Det nästföljande decenniet präglas av en annorlunda utveckling.
Investeringarna i nya grundskolor, det nya gymnasiet
och biblioteket/ kulturhuset är nu gjorda. Men de har istället
drivit en betydande ökning av den kommunala personalen (se
figur 9). Det betyder att driftsbudgetarna växer, vilket i längden
kommer att göra kommunen alltmer känslig för både konjunkturella
och strukturella förändringar. I slutet av det expansiva
1980-talet utvecklade kommunen för första gången också ett
skuldproblem, som under några år gjorde en omfattande kommunal
ekonomisk sanering nödvändig.
Det är också här som besluten om investeringar i ett nytt
vattenpalats görs. Inte minst är den intressant som uttryck både
för 1980-talets tidsanda och som exempel på hur allokeringen
av kommunala resurser tenderar att göras.
38