LERUMS-OCH-GÖTEBORGSREGIONENS-UTVECKLING-

Figur 5. Utveckling av medianinkomst i 1990-2010 i Göteborgsregionen.
Garreau betonar också ytterligare ett drag i de expansiva
kanternas struktur: allra helst skall det även finnas en orientering
mot nybyggda flygplatser. Här hade Åbro-Sisjön via E6
och Rv40 relativt goda och snabba förbindelser, även om de
knappast kan beskrivas som idealiska. Å andra sidan öppnade
det till sist också möjligheter till expansion i Göteborgsregionens
östra del.
mölnlycke, öjersjö, partille:
den andra kanten
För länge var det av avgörande betydelse för Lerum-Partille att
regionens första Edge skapades i sydväst snarare än i öst. Det
betydde att de nya arbetstillfällena under en lång tid skapades
någon annanstans, både inom kontor och handel. Trycket mot
väster reflekteras inte minst i de siffror som presenteras i figur
5 över skattekraften i regionen.
Den svagare utvecklingen i den östra delen av Göteborgsregionen
blev alltmer uppenbar i början av 1990-talet och i en
utvecklingskedja som kulminerade 2005-2007 skulle det leda
fram till dagens mycket levande stadsbyggnadsdebatt i Lerum.
Man kan tveklöst säga att hela utvecklingen skedde utan att
kommunen egentligen hade någon aning om vad som pågick
fram till dess, och att det som följt därefter har varit serier av
reaktiva händelser, utan egentligt sammanhang.
När Sisjöområdets utveckling till sist både mognade och legaliserades
var det som sagt lika uppenbart var de stora hålen
i utvecklingen fanns. Tillväxten mot öster hade fram till mitten
av 1970-talet dominerats av bostads- och industribyggande
efter motorvägen, men handeln och kontorsutvecklingen
släpade långt efter. Det var den ”modernare” delen av efterkrigstidens
ekonomi som behövde utvecklas här.
Den utveckling som intensifierades från och med 1970-talets
gynnade som sagt systematiskt de delar av regionen som
förmådde omorientera sig mot den nya snabbväxande Åbro-
Sisjö-Edgen. Det som skapat ytterligare möjligheter och kompletterat
utvecklingen har varit Landvetters betydelse och den
fortsatta utbyggnaden av motorvägen mot Borås. Därför passar
även de sista decenniernas utveckling extremt väl in i Garreaus
schema. Förloppet är dessutom redan nu på god väg att göra regionen
minst två-kärnig på ett helt spontant och oplanerat sätt.
För Lerums och Partilles del har det här inneburit att tillväxtmöjligheterna
i hög grad avgjorts av möjligheten att haka på
och integreras i den nya Rv40 expansionen. I sammanhanget
är det svårt att inte gång efter annan slås av oförmågan att utveckla
en tvärförbindelse mellan Lerum och Landvetter och i
det perspektiv som nu kommer att presenteras blir utvecklingen
av Jerikomotet mer väsentlig än någonsin. Projektet har ju
drivits under flera decennier av kommunen, och i den fördelningsmentalitet
som blivit förhärskande i regionen är det av yttersta
vikt att kraften i arbetet för att skapa resurser för det som
kanske är regionens allra mest logiska vägbygge prioriteras.
Två komponenter framstår som allra väsentligast i den utveckling
som hittills egentligen bara ”drabbat” Lerum (för att
låna den terminologi som brukar användas i kommunen när
nya byggen planeras och startas). Händelseskedet startade
26 27