2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige

Exemplen ovan visar hur man fördelar grundavgifter när man avser att de ska täcka just de kostnadsposter
som dessa ska omfatta. Det är dock förstås möjligt att sätta grundavgiften och rörliga avgifter
högre eller lägre i förhållande till självkostnad så att den ena delen kompenserar den andra så länge de
totala intäkterna inte överstiger de totala kostnaderna enligt självkostnadsprincipen, se 2.2.
Det är viktigt att betona att förutsättningarna ser mycket olika ut i olika kommuner och det är ytterst en relativt
subjektiv bedömning när relationstal sätts. De angivna breda spannen ovan ska ses som diskussionsunderlag.
Det viktiga är att fördelningen av grundavgifter mellan olika kategorier ges en tydlig motivation inför beslut om
taxa.
6.2. Nivåer för rörliga avgifter
När nivåerna sätts för de olika rörliga avgifterna kan detta ske i första hand utifrån att taxan kan vara
ett styrmedel och att taxans olika avgifter ska uppfattas som rimliga och motiverade för abonnenterna.
Det finns däremot inget krav att varje enskild avgift ska motsvara eller ens korreleras mot den faktiska
kostnaden för den specifika tjänsten.
För taxor som innehåller miljöstyrande rörliga avgifter och/eller incitament till källsortering av matavfall
så påverkar abonnenternas val såväl totala kostnader som totala intäkter. Vidare påverkas förstås
såväl kostnader som intäkter av förändringar i totalt antal abonnenter.
Innan man kan inleda arbetet med att fördela olika nivåer måste taxans grundkonstruktion bestämmas.
Ska man ha separata grundavgifter? Ska avgiften för abonnemang delas upp i en fast del och en
rörlig del?
Förslag på arbetsgång:
1. En enkel modell görs för hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika typer av abonnemang
eller kundkategorier och hur dessa förändras beroende på abonnenternas val. Modellens syfte
är inte som underlag för att sätta avgiftsnivåer utan för att se hur olika avgiftsnivåer slår med
olika utfall. Lämplig modell ser olika ut för olika kommuner beroende på taxans utformning
och hur avfallshanteringen bedrivs.
2. Kommunens prioriteringar och politiska önskemål sätts upp som enkla villkor som kan vara
vägledande när avgiftsnivåerna sätts. Exempel på dessa principer kan vara:
- Hur stort ska incitamentet för källsortering av matavfall vara?
- Finns det begränsningar vad gäller ändringar jämfört med nuvarande taxa?
- Ska någon form av rabatt utgå vid hemkompostering?
3. Några enkla parametrar ställs upp som fungerar som en utgångspunkt och gör att man enkelt
kan testa olika avgiftsnivåer och vad utfallet blir. Dessa kan till exempel vara:
- Ett 370 l kärl ska vara dubbelt så dyrt som ett 190 l kärl vid samma hämtfrekvens.
- Veckohämtning ska vara dubbelt så dyrt som motsvarande fjortondagarshämtning.
35