2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

För kommuner som tillämpar val av kärlstorlek och hämtfrekvens är det viktigt att välja kategorier så att abonnenterna får ett verkligt val och ett incitament att minska mängderna säck- och kärlavfall. Detta måste alltid vägas mot vad som är administrativt hanterbart och inte minst praktiskt/ekonomiskt för insamlingssystemet. Det är inte att rekommendera att arbeta med för många kategorier. En annan aspekt som minskar den miljöstyrande effekten med denna typ av rörlig avgift är att när kunden valt sitt abonnemang så finns inget löpande incitament att minska mängderna ytterligare. För behovshämtning och vikttaxa däremot kan kunden varje vecka sägas ha ett incitament att minska mängderna och därmed minska antalet registrerade tömningar respektive mängd avfall i kärlet. Här finns just ett löpande incitament. Olika hämtavgifters effekt som styrmedel har inte analyserats eller undersökts. Erfarenheterna av att kombinera styrmedel för källsortering av matavfall och avfallsminimering varierar och beror bland annat på hur taxan utformats. Att kombinera källsortering av matavfall med val av hämtfrekvens och kärlstorlek tillämpas i många kommuner och innebär i sig inga komplikationer. Erfarenheterna av att kombinera källsortering av matavfall med vikttaxa är olika i olika kommuner, se exempel från Bjuv och Gotland nedan. Exempel: Källsortering av matavfall och vikttaxa i Bjuvs kommun I Bjuvs kommun i Skåne hade man tidigare såväl utsortering av matavfall som vikttaxa. Abonnenterna hade separata kärl för matavfall och restavfall vilka båda vägdes och fakturerades efter vikt. Matavfallet hade en lägre avgift per kilo. När detta system infördes uppstod vissa problem: En del av det avfall som skulle ha hamnat bland restavfallet hamnade bland matavfallet. Detta innebar förutom att några betalade alltför låg avgift att det utsorterade matavfallets kvalité försämrades av felsorterat avfall. Att mängden insamlat restavfall var lägre än det borde vara märks även på statistiken över insamlat avfall: under 2004-2005 samlades omkring 90 kg restavfall in per invånare i Bjuv. I Åstorps kommun, som hade liknade insamlingssystem men utan vikttaxa och i övrigt liknande förhållanden, samlades det in dubbelt så mycket restavfall per invånare. Samtidigt lämnade invånarna i Åstorp in mer producentansvarsavfall och annat återvinningsbart avfall under samma tid. Denna skillnad i mängd restavfall per person kan knappast förklaras av naturliga skillnader i avfallsmängden och man får anta att en del restavfall hamnade bland matavfallet. Detta bekräftades även vid stickprovskontroller. Den andra effekten i Bjuv var att de avfallsmängder man räknat med att samla in och som låg till grund för nivåerna på de viktbaserade avgifterna blev betydligt lägre och det uppstod ett underskott. När taxan reviderades höjdes därför avgiftsnivåerna och skillnaden mellan de viktbaserade avgifterna för rest- respektive matavfall minskade. Det var fortfarande dubbelt så hög viktbaserad avgift för restavfall. Dock kvarstod problemen med felsortering och vikttaxan övergavs, delvis på grund av de problem man haft men även för att kunna samordna insamling med andra kommuner som inte tillämpade vikttaxa. Det finns kommuner med liknande system. Motivet till att differentiera viktavgifterna på detta sätt är att man vill skapa en drivkraft för hushållen att verkligen lägga matavfallet i avsett kärl och inte bara slänga allt i restavfallskärlet. Kommunen vill undvika situation nummer två som illustreras i figur 4.1 ovan. Istället finns en risk att man får den omvända situationen, det vill säga att vissa hushåll lägger sitt restavfall bland matavfallet. Denna risk finns även när hämtningen av matavfall är billig eller gratis och restavfallsinsamlingen har ett löpande incitament som behovs- eller vikttaxa. 26
Exempel: Källsortering av matavfall och vikttaxa i Gotlands kommun Gotlands kommun har en miljöstyrande taxa där abonnenterna kan välja mellan att lämna källsorterat matavfall och brännbart avfall eller blandat brännbart (osorterat) avfall. Den rörliga avgiften består dels av en årlig hämtningsavgift och dels av en viktbaserad avgift. För abonnemang för hämtning av blandat avfall är främst den årliga hämtningsavgiften men även den viktbaserade avgiften högre jämfört med abonnemang på källsorterat avfall. Däremot har källsorteringsabonnemang samma viktbaserade avgift för matavfall och brännbart avfall. När en abonnent väl valt källsortering finns därför inte samma incitament till felsortering som fallet tidigare var för Bjuvs kommun. Val av incitament för avfallsminimering bör väljas med omsorg i kommuner som även tillämpar utsortering av matavfall, särskilt när källsorteringen av matavfall introduceras för första gången. Framförallt måsta alltid kommunen – oavsett vilken lösning som väljs – arbeta med information och uppföljning för att komma tillrätta med eventuella problem. Val av modell för rörlig avgift görs redan vid upphandling av insamlingsentreprenad. Det är i detta skede man måste bestämma sig för om man ska ha behovshämtning eller vikttaxa och utforma förfrågningsunderlaget efter vald modell. 4.2.3 Hemkompostering Många kommuner har någon form av avgiftsreduktion för hushåll som hemkomposterar matavfall. En viktig aspekt av om en sådan reduktion bör tillämpas och vilken nivå den i så fall bör ha är huruvida kommunen även erbjuder separat insamling och behandling av matavfall. Om en avgiftsreduktion erbjuds som innebär att den som hemkomposterar får lägre avgift än den som lämnar sitt källsorterade matavfall till den centrala insamlingen, så bör kommunen ställa sig frågan om detta är i linje med gällande prioriteringar och planer. En avgiftsreduktion för hemkompost blir i detta fall ett incitament och en uttalad prioritering till förmån för hemkompost i förhållande till central insamling av källsorterat matavfall. Avgiftsreduktion för hemkompostering bör därför sättas i relation till vilka mål, men även alternativa system som kommunen har och inte läggas in rutinmässigt i taxan. När en särskild rabatt för hemkompostering införs finns det alltid en risk för att ett visst ”fusk” där abonnenter anmäler innehav av kompost men inte har eller använder sin hemkompost. Norrköpings kommun har gjort en omfattande uppföljning av hemkompostering, se exemplet nedan. 27
Page 1: Konstruktion av avfallstaxa RAPPORT
Page 4 and 5: BAKGRUND...........................
Page 6 and 7: 1. Introduktion Varje kommun ska up
Page 8 and 9: Matavfall - livsmedelsavfall från
Page 10 and 11: som vill behandla sitt avfall själ
Page 12 and 13: I en särskild vägledning från Na
Page 14 and 15: I det andra fallet 4 gällde fråga
Page 16 and 17: Hur man skiljer tjänstebeskrivning
Page 18 and 19: Däremot är principen annorlunda f
Page 20 and 21: 3. Taxan i planerings- och beslutsp
Page 22 and 23: 4. Taxans konstruktion 4.1 Taxans o
Page 24 and 25: ges. Det finns även kommuner som d
Page 26 and 27: • Ge incitament till andra val oc
Page 30 and 31: Exempel: Uppföljning av hemkompost
Page 32 and 33: dömd nyttjandegrad. Ett annat alte
Page 34 and 35: Exempel 2 Knypplinge kommun: budget
Page 36 and 37: I exempel 3 fördelar Knypplinge ko
Page 38 and 39: - Abonnemang för osorterat (blanda
Page 40 and 41: Om man istället väljer att lägga
Page 42 and 43: Exempel 4 Knypplinge kommun: verkli
Page 44 and 45: Exempel 5 Knypplinge fortsättning:
Page 46 and 47: 7. Special- och tilläggsavgifter B
Page 48 and 49: Exempel 7 Knypplinge kommun: Avgift
Page 50 and 51: Exempel 8 Knypplinge kommun: Avgift
Page 52 and 53: Avgiften bör sättas i relation ti
Page 54 and 55: Exempel 9 Knypplinge kommun: Avväg
Page 56 and 57: 10. Taxan i praktiken 10.1 Taxedoku
Page 58 and 59: 11. Referenslista Bohlin, A. (2007)
Page 60: Avfall Sverige Utveckling 2008:18 I

2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?