2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige

För kommuner som tillämpar val av kärlstorlek och hämtfrekvens är det viktigt att välja kategorier så
att abonnenterna får ett verkligt val och ett incitament att minska mängderna säck- och kärlavfall.
Detta måste alltid vägas mot vad som är administrativt hanterbart och inte minst praktiskt/ekonomiskt
för insamlingssystemet. Det är inte att rekommendera att arbeta med för många
kategorier. En annan aspekt som minskar den miljöstyrande effekten med denna typ av rörlig avgift är
att när kunden valt sitt abonnemang så finns inget löpande incitament att minska mängderna ytterligare.
För behovshämtning och vikttaxa däremot kan kunden varje vecka sägas ha ett incitament att minska
mängderna och därmed minska antalet registrerade tömningar respektive mängd avfall i kärlet. Här
finns just ett löpande incitament.
Olika hämtavgifters effekt som styrmedel har inte analyserats eller undersökts. Erfarenheterna av att
kombinera styrmedel för källsortering av matavfall och avfallsminimering varierar och beror bland
annat på hur taxan utformats. Att kombinera källsortering av matavfall med val av hämtfrekvens och
kärlstorlek tillämpas i många kommuner och innebär i sig inga komplikationer.
Erfarenheterna av att kombinera källsortering av matavfall med vikttaxa är olika i olika kommuner, se
exempel från Bjuv och Gotland nedan.
Exempel: Källsortering av matavfall och vikttaxa i Bjuvs kommun
I Bjuvs kommun i Skåne hade man tidigare såväl utsortering av matavfall som vikttaxa. Abonnenterna hade
separata kärl för matavfall och restavfall vilka båda vägdes och fakturerades efter vikt. Matavfallet hade en lägre
avgift per kilo. När detta system infördes uppstod vissa problem:
En del av det avfall som skulle ha hamnat bland restavfallet hamnade bland matavfallet. Detta innebar förutom
att några betalade alltför låg avgift att det utsorterade matavfallets kvalité försämrades av felsorterat avfall. Att
mängden insamlat restavfall var lägre än det borde vara märks även på statistiken över insamlat avfall: under
2004-2005 samlades omkring 90 kg restavfall in per invånare i Bjuv. I Åstorps kommun, som hade liknade insamlingssystem
men utan vikttaxa och i övrigt liknande förhållanden, samlades det in dubbelt så mycket restavfall
per invånare. Samtidigt lämnade invånarna i Åstorp in mer producentansvarsavfall och annat återvinningsbart
avfall under samma tid. Denna skillnad i mängd restavfall per person kan knappast förklaras av naturliga
skillnader i avfallsmängden och man får anta att en del restavfall hamnade bland matavfallet. Detta bekräftades
även vid stickprovskontroller.
Den andra effekten i Bjuv var att de avfallsmängder man räknat med att samla in och som låg till grund för nivåerna
på de viktbaserade avgifterna blev betydligt lägre och det uppstod ett underskott. När taxan reviderades
höjdes därför avgiftsnivåerna och skillnaden mellan de viktbaserade avgifterna för rest- respektive matavfall
minskade. Det var fortfarande dubbelt så hög viktbaserad avgift för restavfall. Dock kvarstod problemen med
felsortering och vikttaxan övergavs, delvis på grund av de problem man haft men även för att kunna samordna
insamling med andra kommuner som inte tillämpade vikttaxa.
Det finns kommuner med liknande system. Motivet till att differentiera viktavgifterna på detta sätt är
att man vill skapa en drivkraft för hushållen att verkligen lägga matavfallet i avsett kärl och inte bara
slänga allt i restavfallskärlet. Kommunen vill undvika situation nummer två som illustreras i figur 4.1
ovan. Istället finns en risk att man får den omvända situationen, det vill säga att vissa hushåll lägger
sitt restavfall bland matavfallet. Denna risk finns även när hämtningen av matavfall är billig eller gratis
och restavfallsinsamlingen har ett löpande incitament som behovs- eller vikttaxa.
26