2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige
2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige
2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ges. Det finns även kommuner som delar upp den rörliga <strong>av</strong>giften i hämtnings- och behandlings<strong>av</strong>gift.<br />
Vid den principiella utformningen <strong>av</strong> rörlig <strong>av</strong>gift är det viktigt att <strong>av</strong>väga inte bara dess effekt som<br />
styrmedel utan även att den är lättöverskådlig för abonnenterna.<br />
Det finns i princip tre typer <strong>av</strong> lösningar:<br />
Val <strong>av</strong> hämtfrekvens och/eller behållarstorlek<br />
Det är den vanligaste typen <strong>av</strong> rörlig <strong>av</strong>gift. Genom att abonnenterna kan välja mellan olika behållarstorlekar<br />
och i vissa fall hämtfrekvens kan deras abonnemang anpassas efter <strong>av</strong>fallsmängden. Hushåll<br />
som konsekvent lämnar sitt förpackningsmaterial till återvinningsstationer får mindre mängd säckoch<br />
kärl<strong>av</strong>fall och kan därmed välja en mindre behållare eller annan hämtfrekvens. För flerfamiljshus<br />
finns i allmänhet ett antal olika hämtintervall att välja mellan och för en- och tvåfamiljshus finns i<br />
vissa kommuner en valmöjlighet mellan vecko- och 14-dagarshämtning. För hushåll som hemkomposterar<br />
kan ibland även månadshämtning väljas. Kommunen bör i dessa fall ha någon sorts anmälningsförfarande<br />
för godkänd kompost.<br />
Om kommunen tillämpar ett urval <strong>av</strong> hämtkategorier som både ger tydliga val/incitament och en rationell<br />
hantering är denna typ <strong>av</strong> miljöstyrande taxa ett effektivt instrument.<br />
Behovshämtning<br />
Behovshämtning tillämpas ibland för en- och tvåfamiljshus och innebär att insamling sker enligt ett<br />
fastställt schema, i allmänhet mellan 26 till 52 gånger per år. Om abonnenten vill ha hämtning drar<br />
man fram kärlet. Framdragna kärl töms och hämtningen registreras genom <strong>av</strong>läsning <strong>av</strong> kärlets transponder.<br />
Abonnenten faktureras endast för gjorda tömningar.<br />
Fördelen med behovshämtning är att det uppfattas som mycket flexibelt <strong>av</strong> kunderna och ger ett tydligt<br />
incitament till <strong>av</strong>fallsminimering.<br />
Nackdelen är att det ibland leder till en tömningsfrekvens som kan ifrågasättas ur sanitetssynpunkt.<br />
Några kommuner har även uppgivit att det kan vara svårt att fastställa ansvar vid överhopp – hade<br />
abonnenten ställt ut kärlet eller inte? Det leder till att kommuner som lagt ut behovshämtning på entreprenad<br />
kan ha svårt att tillämpa viten för överhopp. Behovshämtning är mindre lämplig för insamling<br />
<strong>av</strong> källsorterat mat<strong>av</strong>fall eftersom det inte bör vara långa hämtningsintervall för denna fraktion.<br />
Vikttaxa<br />
Vid tillämpning <strong>av</strong> vikttaxa vägs och registreras varje enskilt kärl vid tömning och abonnenten faktureras<br />
baserat på registrerad vikt. Vikttaxa är således den form <strong>av</strong> rörlig <strong>av</strong>gift som tydligast följer <strong>av</strong>gift<br />
enligt mängd <strong>av</strong>fall.<br />
Luleå Tekniska Universitet10 genomförde under 2007 en enkätundersökning bland kommuner som<br />
infört vikttaxa. 23 <strong>av</strong> 26 kommuner svarade på enkäten. I tre kommuner gjordes även djupintervjuer<br />
och plockanalyser. Samtliga kommuner som besvarade enkäten uppg<strong>av</strong> att hushållens <strong>av</strong>fallshantering<br />
påverkats, 60 % ang<strong>av</strong> dessutom att det haft stor påverkan. Bland effekterna märks främst minskade<br />
10 Dahlén, Lisa & Lagerkvist, Anders (<strong>2008</strong>)<br />
22
Change language