2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige

tas ut mot kunderna behöver inte heller motsvara kostnaden gentemot entreprenören utan kan
vara både högre eller lägre. Om kommunen har avtal med flera entreprenörer med olika dragavståndstillägg
så måste ändå det tillägg som tas ut av kunden enligt taxan vara densamma för alla
delar av kommunen.
3. Källsortering av matavfall i delar av kommunen
En kommun ska införa källsortering av matavfall. Man avser att göra detta stegvis, först norra
halvan av kommunen och sedan den södra halvan två år senare. Källsorteringen kommer att vara
frivillig och man vill införa en miljöstyrande taxa för att stimulera kunderna att välja källsortering.
Nuvarande taxa för hämtning av blandat brännbart (osorterat) avfall är 2 000 kr. Boende i södra
delen av kommunen som inte har fått erbjudandet om källsortering kommer att fortsätta med
denna avgift. I norra delen av kommunen införs miljöstyrande avgifter där källsorteringsabonnemang
kostar 2 000 kr medan de som inte vill källsortera får betala 3 000 kr.
Det innebär att de som inte källsorterar i norra och södra delen av kommunen betalar olika avgifter.
Hur stämmer detta med likställighetsprincipen?
Att differentiera avgifter motsäger inte likställighetsprincipen och har stöd i miljöbalken. Men hur
hanterar man avgiften för kunderna i södra delen av kommunen som ännu inte fått möjligheten
att källsortera? Utgångspunkten är att definiera vad som är tjänsten. I norra delen av kommunen
har de som väljer osorterat tjänsten ”osorterat trots möjlighet till källsortering” medan den södra
delen har tjänsten ”osorterat avfall utan möjlighet till källsortering”. Skulle man vända på resonemanget
och låta samtliga kunder med hämtning av osorterat avfall ha den nya höga avgiften blir
konsekvensen att även de som saknar möjlighet att välja källsortering får höjd avgift. Det är inte
rimligt att kunder får betala en högre miljöstyrande avgift utan att kunna välja källsortering och
därmed få den lägre avgiften.
Flera kommuner har infört miljöstyrande taxa på det sätt som anges ovan utan att den har överklagats.
Principen är rimlig men det går inte att säga med absolut säkerhet om det är förenligt med
likställighetsprincipen innan detta har prövats av miljööverdomstolen.
En annan aspekt av likställighetsprincipen är likställighet mellan brukargenerationer. Det innebär att
kostnader för en verksamhet bör belasta kunder under olika år på ett rättvist sätt. En aspekt av detta
är hur man hanterar under- och överskott vilket diskuterades i avsnitt 2.5. En annan är hur avskrivningar
av investeringar hanteras i budgeten. Kostnaden för en investering bör skrivas av och belasta
avfallskollektivet under hela dess verkliga livslängd.
Likställighetsprincipen har också återverkningar på hur kostnader för sluttäckning och efterbehandling
av deponier hanteras. Den avgift som tas ut för deponering ska innefatta samtliga kostnader inklusive
avslutningsåtgärder och efterbehandlingsfas. Detta kan täckas av renhållningsavgifter så länge
dessa kostnader kan hänföras till fallande avfall. Det vill säga i kostnaden för att deponera 1 ton avfall
ska ingå kostnaderna som kan förknippas med att sluttäcka och efterbehandla detta avfall.
15