2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

Hur man skiljer tjänstebeskrivningen åt kan ju variera men man kan inte skilja kunderna åt beroende på var de bor i kommunen. En skärgårdsbo har samma rättigheter i förhållande till kommunala lagstadgade tjänster som en fastlandsbo. Samma tjänst ska ha samma avgift enligt avfallstaxan. I detta exempel är ur kundens synvinkel prestationen densamma, att få ett 190 liters kärl hämtat 26 gånger per år. För kommunen är det dock olika kostnader förknippade med prestationen beroende på om fastigheten ligger på fastlandet eller på en ö. Den extra kostnaden för skärgården måste således fördelas ut och kompenseras med andra avgifter så att de totala intäkterna motsvarar de totala kostnaderna. Svenska kommuner hanterar denna situation på olika sätt: några tar ut en säravgift för skärgården medan andra har samma avgifter för skärgård och fastland. Det finns också kommuner som erbjuder skärgårdsboende ett val: att själva lämna avfallet till en insamlingspunkt på fastlandet till en lägre avgift eller få hämtningen utförd till en högre avgift. Observera att kommunen alltid har en skyldighet att hämta hushållsavfall även om det är problematiska hämtningsförhållanden, såsom på öar och i extrem glesbygd. Renhållningsansvarets utförande utgår inte från hämtningsfordonets beskaffenhet som t.ex. att det ska gå att hämta med sopbil. Borttransporten ska anpassas efter de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. Det är alltså behovet som styr och inte tillgången till lämplig väg eller huruvida fastigheten ligger avsides. Däremot kan man komma överens med fastighetsägarna om alternativa hämtningsställen, men detta bygger på frivillighet och är ingenting som kommunen kan tvinga de enskilda till. 2. Kan man ta ut en extra avgift för långa dragavstånd? Många kommuner tillämpar någon form av gångvägstillägg/dragavståndstillägg för kunder som vill ha sitt kärl närmare bostaden än den anvisade hämtplatsen. Är det förenligt med likställighetsprincipen? Kommunen får besluta om kärlets placering om det är inom rimligt avstånd från fastighetsgränsen. Av föreskrifterna bör det framgå hur långt ifrån sopbilens ordinarie uppställningsplats eller liknande som behållaren får stå, det vill säga hur lång dragvägen maximalt får vara. I taxan har man med dragavståndstillägg för ett eller flera intervall inom det i föreskrifterna angivna maxavståndet. De kunder som önskar ha sitt kärl närmare än den ordinarie uppställningsplatsen erhåller därför en extra prestation och kan åläggas att betala dragavståndstillägg (kallas även gångvägstillägg). Om inte kommunen i renhållningsföreskrifter och avfallstaxa angett när respektive med hur mycket gångvägstillägg ska utgå är kommunen skyldig att utföra sitt ordinarie renhållningsuppdrag till vanlig avgift utan tillägg enligt en dom i Miljööverdomstolen9. När insamling handlas upp utgår vanligen ett dragavståndstillägg till entreprenören. Denna extra kostnad för kommunen är dock inte i sig ett skäl för att ta ut en avgift mot kunden. Den avgift som 9 MÖD 2002:51 14
tas ut mot kunderna behöver inte heller motsvara kostnaden gentemot entreprenören utan kan vara både högre eller lägre. Om kommunen har avtal med flera entreprenörer med olika dragavståndstillägg så måste ändå det tillägg som tas ut av kunden enligt taxan vara densamma för alla delar av kommunen. 3. Källsortering av matavfall i delar av kommunen En kommun ska införa källsortering av matavfall. Man avser att göra detta stegvis, först norra halvan av kommunen och sedan den södra halvan två år senare. Källsorteringen kommer att vara frivillig och man vill införa en miljöstyrande taxa för att stimulera kunderna att välja källsortering. Nuvarande taxa för hämtning av blandat brännbart (osorterat) avfall är 2 000 kr. Boende i södra delen av kommunen som inte har fått erbjudandet om källsortering kommer att fortsätta med denna avgift. I norra delen av kommunen införs miljöstyrande avgifter där källsorteringsabonnemang kostar 2 000 kr medan de som inte vill källsortera får betala 3 000 kr. Det innebär att de som inte källsorterar i norra och södra delen av kommunen betalar olika avgifter. Hur stämmer detta med likställighetsprincipen? Att differentiera avgifter motsäger inte likställighetsprincipen och har stöd i miljöbalken. Men hur hanterar man avgiften för kunderna i södra delen av kommunen som ännu inte fått möjligheten att källsortera? Utgångspunkten är att definiera vad som är tjänsten. I norra delen av kommunen har de som väljer osorterat tjänsten ”osorterat trots möjlighet till källsortering” medan den södra delen har tjänsten ”osorterat avfall utan möjlighet till källsortering”. Skulle man vända på resonemanget och låta samtliga kunder med hämtning av osorterat avfall ha den nya höga avgiften blir konsekvensen att även de som saknar möjlighet att välja källsortering får höjd avgift. Det är inte rimligt att kunder får betala en högre miljöstyrande avgift utan att kunna välja källsortering och därmed få den lägre avgiften. Flera kommuner har infört miljöstyrande taxa på det sätt som anges ovan utan att den har överklagats. Principen är rimlig men det går inte att säga med absolut säkerhet om det är förenligt med likställighetsprincipen innan detta har prövats av miljööverdomstolen. En annan aspekt av likställighetsprincipen är likställighet mellan brukargenerationer. Det innebär att kostnader för en verksamhet bör belasta kunder under olika år på ett rättvist sätt. En aspekt av detta är hur man hanterar under- och överskott vilket diskuterades i avsnitt 2.5. En annan är hur avskrivningar av investeringar hanteras i budgeten. Kostnaden för en investering bör skrivas av och belasta avfallskollektivet under hela dess verkliga livslängd. Likställighetsprincipen har också återverkningar på hur kostnader för sluttäckning och efterbehandling av deponier hanteras. Den avgift som tas ut för deponering ska innefatta samtliga kostnader inklusive avslutningsåtgärder och efterbehandlingsfas. Detta kan täckas av renhållningsavgifter så länge dessa kostnader kan hänföras till fallande avfall. Det vill säga i kostnaden för att deponera 1 ton avfall ska ingå kostnaderna som kan förknippas med att sluttäcka och efterbehandla detta avfall. 15
Page 1: Konstruktion av avfallstaxa RAPPORT
Page 4 and 5: BAKGRUND...........................
Page 6 and 7: 1. Introduktion Varje kommun ska up
Page 8 and 9: Matavfall - livsmedelsavfall från
Page 10 and 11: som vill behandla sitt avfall själ
Page 12 and 13: I en särskild vägledning från Na
Page 14 and 15: I det andra fallet 4 gällde fråga
Page 18 and 19: Däremot är principen annorlunda f
Page 20 and 21: 3. Taxan i planerings- och beslutsp
Page 22 and 23: 4. Taxans konstruktion 4.1 Taxans o
Page 24 and 25: ges. Det finns även kommuner som d
Page 26 and 27: • Ge incitament till andra val oc
Page 28 and 29: För kommuner som tillämpar val av
Page 30 and 31: Exempel: Uppföljning av hemkompost
Page 32 and 33: dömd nyttjandegrad. Ett annat alte
Page 34 and 35: Exempel 2 Knypplinge kommun: budget
Page 36 and 37: I exempel 3 fördelar Knypplinge ko
Page 38 and 39: - Abonnemang för osorterat (blanda
Page 40 and 41: Om man istället väljer att lägga
Page 42 and 43: Exempel 4 Knypplinge kommun: verkli
Page 44 and 45: Exempel 5 Knypplinge fortsättning:
Page 46 and 47: 7. Special- och tilläggsavgifter B
Page 48 and 49: Exempel 7 Knypplinge kommun: Avgift
Page 50 and 51: Exempel 8 Knypplinge kommun: Avgift
Page 52 and 53: Avgiften bör sättas i relation ti
Page 54 and 55: Exempel 9 Knypplinge kommun: Avväg
Page 56 and 57: 10. Taxan i praktiken 10.1 Taxedoku
Page 58 and 59: 11. Referenslista Bohlin, A. (2007)
Page 60: Avfall Sverige Utveckling 2008:18 I

2008:18 Konstruktion av avfallstaxa - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?