ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

KTH-nytt 

Kungl Tekniska Högskolans månadstidning 

Arsenikförgiftat grundvatten 

100 miljoner drabbas 

Lärarbrist i framtiden 

Allvarligt problem för KTH 

Arkitekt forskar på KI 

Designar för hälsan 

4/99

KTH-nytt 

ges ut av Kungl Tekniska Högskolan, Informationsenheten. 

KTH-nytt har en upplaga om 8 000 ex och 

utkommer med 11 nummer per år omkring den 25:e 

i varje månad (ej juli). 

4/99 

Ansvarig utgivare 

Olle Blomqvist, 08-790 81 89 

e-post: olle.blomqvist@kth.se 

Redaktör 

Magnus Myrén, tjl 

Mette Wärn, vik 08-790 70 57 

e-post: mette@admin.kth.se 

Redaktion 

Magnus Myrén,tjl 

Mette Wärn, vik, 08-790 70 57 

Åsa Johansson, 08-790 61 83 

Cecilia Olsson, 08-790 71 83 

Redaktionsråd 

Anders J Thor, ordf 

Eilert Berglind 

Olle Blomqvist 

Anders Ersson 

Jan Grandell 

Magnus Myrén 

Lennart Persson 

Kerstin Severinson-Eklundh 

Layout 

Åsa Johansson 

Annonser 

Mette Wärn, 08-790 70 57 

Adress 

KTH-nytt, Informationsenheten 

100 44 Stockholm 

Besöksadress: Osquars backe 27 

Internet: http://www-mac.kth.se/kth-nytt/ 

Telefax: 08-790 81 77 

Manusstopp KTH-nytt 5/99 

Fredag 7 maj 1999 

De dricker arsenikförgiftat vatten 3 

Kilo är inte alltid kilo 5 

Läxhjälp ger goda förebilder 6 

Rektors Ruta 

Teknik i framtiden 7 

Lärarbristen viktigaste framtidsfrågan 8 

QuarneVALen, studentjippo och folkfest 10 

Reflektion och dialog 12 

– konkurrenskraftiga vapen 

Styrelsen måste synas på KTH 15 

Dansk skalle gör akademisk kometkarriär 16 

Kortnytt 16-17 

Att bygga för hälsan 18 

Insänt 20 

Debatt 21 

Doktorshatten 22 

Årsredovisningen – KTHs aktiekurs 22 

Glad när det regnar 24 

Manusstopp KTH-nytt 6/99 

Måndag 31 maj 1999 

ISSN 0345-6633 

Tryck: Elanders Tofters 

KTH-nytt trycks på det Svanengodkända 

papperet Silverblade, licensnr 304 013 

4–5 

8–10 

18–19 

Arsenikförgiftat vatten 

– 100 miljoner drabbade 

Lärarbrist i framtiden 

– allvarligt problem för KTH 

Arkitekt forskar på KI 

– designar för hälsan 

Omslag 

Pererik Åberg, meteorolog på Sveriges television och student på teknisk 

fysik på KTH, blickar mot skyarna för en möjlig väderprognos. 

Foto Mette Wärn. 

2 

KTH-nytt 

4/99

I Bangladesh och Västbengalen, 

Indien, är cirka 100 miljoner människor 

beroende av vatten som är 

förgiftat av arsenik. Människorna 

som drabbas utvecklar i slutstadiet 

en form av cancer. KTH deltar sedan 

1996 i ett internationellt 

forskningssamarbete för att bland 

annat kartlägga förgiftningens omfattning. 

Behovet av vatten är stort; dels behöver man det till att bevattna risodlingar, som i sig är oerhört vattenintensiva, 

dels behöver den växande befolkningen tillgång till dricksvatten. Risodlingar upptar i dag 80 

procent av jordbruksmarken i Bangladesh. 

Text: Mette Wärn 

Foto: Prosun Bhattacharya 

De dricker 

arsenikförgiftat vatten 

ärldens allvarligaste arsenikförgiftning 

håller nu på att uppdagas 

i Västbengalen i Indien och VBangladesh. Ingen annan stans har man 

hittills funnit så omfattande arsenikföroreningar 

i grundvattnet som i Västbengalen 

och i Bangladesh. Forskare världen 

över har nu börjat intressera sig för att 

studera grundvattenförhållandena där. 

De uppnådda resultaten kan man tilllämpa 

på vissa områden i Mongoliet, 

Chile och Taiwan som också har höga 

halter av arsenik i grundvattnet. 

Omkring 100 miljoner människor i 

Västbengalen och Bangladesh använder 

dagligen vatten med en arsenikhalt över 

den enligt WHO tillåtna gränsen 0,01mg 

per liter. Man uppskattar att cirka 200 000 

människor redan uppvisar symptom på 

arsenikförgiftning. Till att börja med orsakar 

förgiftningen gradvisa hudförändringar, 

i senare stadier påverkas olika inre 

organ i vilka även cancer gradvis kan utvecklas. 

Syrebrist i grundvatten 

Redan på åttiotalet uppmärksammade 

man de första fallen av arsenikförgiftning 

i Västbengalen som man kunde relatera 

till vattenanvändningen. I Bangladesh 

hade man också misstankar om att vatt- 

net kunde vara förgiftat men sambanden 

var inte helt klarlagda. 

1995 uppskattade man att det rörde sig 

om sex distrikt i Västbengalen med en 

befolkning på sammanlagt cirka 33 miljoner 

människor som använde det förgiftade 

grundvattnet. Men omfattningen 

visade sig vara betydligt större. 

– Först 1996 var Bangladesh olika 

vattentäkter kartlagda och man kunde 

konstatera att det fanns arsenik i grundvattnet 

även där, berättar Prosun Bhattacharya, 

forskningsingenjör på avdelningen 

för mark- och vattenresurser på 

KTH. 

Sedan 1996 har han och hans avdelning 

jobbat med olika projekt i Västbengalen. 

Sedan januari i år är de även involverade 

i ett projekt i Bangladesh. 

– Vi kommer att titta på hur vattenkemin 

är relaterad till utlösningen av arsenik 

från sedimentavlagringarna, alltså 

vad det är som orsakar att arseniken löser 

ut i grundvattnet, säger han. 

Gunnar Jacks, professor på avdelningen 

för mark- och vattenresurser, och Prosun 

Bhattacharya har sedan 1996 hävdat att 

arseniken löser ut på grund av syrebrist i 

grundvattnet. 

– Har man en hög koncentration av 

organiskt kol i sedimenten, skapar man 

reducerande förhållanden i akviferer där 

järnkomponenten är icke-stabil. Det vill 

säga, organiskt material förbrukar det 

lösta syret i vattnet, vilket leder till att 

både arsenik och järn löser ut, förklarar 

Prosun Bhattacharya. 

Arsenik i ungt sedimentlager 

På sextiotalet började UNICEF borra 

brunnar både i Västbengalen och Bangladesh. 

Behovet av vatten var stort, dels 

behövde man det till att bevattna risodlingar 

(som i sig är oerhört vattenintensiva) 

dels behövde den växande befolkningen 

tillgång till dricksvatten. 

En bidragande orsak till det större 

vattenuttaget är den så kallade ”gröna 

revolutionen” på sjuttiotalet. Då ökade 

man kraftigt produktionen av ris och tog 

ut så många som fyra risskördar per år. 

FAKTA ARSENIK 

Arsenik förekommer naturligt i Bengal-deltat, 

dvs i Västbengalen och Bangladesh. 

Arseniken kommer ursprungligen från 

Himalayas berggrund i norr och från berggrunden 

i Rajmahals bergstrakter väster om 

själva Bengal-deltat. Arseniken finns avlagrad 

i sedimenten från sen kvartärtid, dvs 

från 18 000 år tillbaka och fram till i dag. 

KTH-nytt 

4/99 

3

Foto: Mette Wärn 

Ris är fortfarande den viktigaste grödan 

i området. I Bangladesh upptar risodlingarna 

cirka 80 procent av jordbruksmarken. 

Borrandet av brunnar sattes i gång utan 

att noggrannare undersökningar av jorden 

och vattnet gjordes. 

– Huvudsaken då var att få fram vatten, 

säger Prosun Bhattacharya. I dagsläget 

finns det cirka 5 miljoner borrade 

brunnar i Bangladesh och UNICEF hade 

sänkt dessa brunnar på 10-20 meter eller 

30 meter som standard. Dessa akviferer 

tillhör de yngsta sedimentavlagringarna, 

som visade sig innehålla stora 

mängder arsenik. 

– Tar man därför vatten ur dessa akviferer 

får man vatten med en hög halt av 

arsenik. Vår första uppgift blir att kartlägga 

akvifererna och på så vis kunna ta 

reda på var man kan sänka brunnarna 

till akviferer där grundvattnet inte innehåller 

så stora mängder arsenik. 

Olika stadier av förgiftning 

Det tar ett tag innan kroppen visar symptom 

på att den är förgiftad och det finns 

olika stadier av förgiftning. Det första 

Sedan 1996 har Prosun Bhattacharya, 

forskningsingenjör tillsammans med 

Groundwater Arsenic Research Group på 

KTH, jobbat med olika projekt i Västbengalen. 

Sedan januari i år är de även involverade i 

ett projekt i Bangladesh. De ska bland annat 

utreda grundorsaken till arsenikens förekomst 

i grundvattnet samt utveckla saneringsteknik 

till låga kostnader. 

akvifer = sedimentavlagringar med 

vattenbärande förmåga 

stadiet, melanos, uppträder som mörka 

utslag på övre delen av kroppen. I detta 

stadium av förgiftning går det att bota 

den drabbade. 

– Kan man hindra dem att dricka vattnet 

kan utslagen helt försvinna eftersom 

inte för stora mängder av arsenik har 

ackumulerats i kroppen, säger Prosun 

Bhattacharya. 

I nästa stadie, keratos, kan den drabbade 

uppvisa små, kornliknande utslag 

på händer och fötter. Är förgiftningen så 

långt gången kan man endast hejda processen, 

men man kan inte bota den som 

är förgiftad. 

Om processen fortgår följer sedan mer 

avancerade stadier av keratos. Ju längre 

det går desto smärtsammare är det. I värsta 

fall utvecklas keratos till cancer. 

De som bor i städerna är mindre drabbade 

än de som bor i byar, både vad gäller 

grad av förgiftning och antalet drabbade. 

– Det vatten som befolkningen i städer 

använder är till viss del renat, förklarar 


Helt rent är det dock inte och egentligen 

är vattnet inte primärt renat från arsenik 

utan järn. Det finns nämligen också 

höga halter av järn i vattnet. 

– Sannolikt är det så att när man tar 

bort järnet tar man även bort en del av 

arseniken. 

Nödvändigt med vatten 

För att förhindra att arsenikförgiftningens 

omfattning blir större gäller det att 

antingen rena det vatten som finns till 

hands eller att hitta andra vattentäkter 

att ta vatten från. 

– Man kan inte bara säga till människorna 

där att de ska sluta använda vattnet. 

Var ska de då ta vatten ifrån, säger 


Ett alternativ är att borra djupare brunnar 

så att man hämtar vatten ur äldre 

akviferer. Frågan då är hur länge grundvattnet 

räcker i dessa. Till äldre akviferer 

tillförs grundvatten mycket långsamt. 

Ett annat alternativ är att återanvända 

regnvatten. 

– Tekniken för att tillvarata regnvatten 

finns, men risken är stor att regnvattnet 

blir förorenat på grund av okunskap 

bland befolkningen, säger Prosun Bhattacharya. 

Återstår att rena vattnet. En metod är 

att låta vattnet stå. Arsenik och järn sjunker 

då till botten och man blir av med 

cirka 80 procent av arseniken. 

En annan reningsmetod består i att 

använda laterit, ett slags jordart som finns 

i stora mängder i Västbengalen. 

– Genom att blanda laterit med vatten 

kan man binda cirka 80-90 procent av 

arseniken i jorden och det är det vi främst 

satsar på nu, säger Prosun Bhattacharya. 

Tittar man på fötterna ser det ut som om de 

har gått i lera. I själva verket befinner de sig 

i det sista stadiet av arsenikförgiftning. 

I detta stadium av arsenikförgiftning, keratos, kan den drabbade uppvisa små, kornliknande 

utslag på händer och fötter. Är förgiftningen så långt gången kan man endast 

hejda processen, men man kan inte bota den som är förgiftad. 

4 

KTH-nytt 

4/99

Text och foto: Thomas Heldmark 

Måtten för datakapacitet: kilobyte, 

megabyte och gigabyte stämmer 

inte. Dataindustrin tänkte fel från 

början och ju större dator och program, 

desto större blir felet. 

Standardiseringsgurun Anders J 

Thor har lett expertgruppen som 

hittat en lösning. 

Kilo är inte alltid kilo 

Frågan är hur länge det dröjer innan den amerikanska dataindustrin lär sig de nya korrekta dataprefixen, 

som expertgruppen ledd av Anders J Thor på bilden, arbetat fram. – Metersystemet har man ju inte begripit, 

trots att det var 200 år sedan det uppfanns, säger han. 

refixen kilo, mega och giga i 

datorvärlden är inte desamma 

som i metersystemet. I metersystemet 

betyder kilo som vi vet P1000, mega betyder en miljon och giga 

betyder en miljard. Prefixet tera står för 

en biljon, 1 000 000 000 000. 

Prefixen i datatekniken är däremot alltid 

potenser av talet två. Det som vi kallar 

en kilobyte är två upphöjt till tio, det 

vill säga 2x2x2x2x2x2x2x2x2x2 = 1024 

bytes. 

En megabyte är egentligen 1024x1024, 

alltså 1 048 576 bytes, vilket betyder 

drygt fyra procent mer än vad som anges. 

Och ju större datorerna blir desto större 

blir felet. På gigabytenivå blir felet så pass 

stort som dryga sju procent. 

– Redan på den nivån blir felprocenten 

helt oacceptabel, säger Anders J Thor, 

KTH-lektor i mekanik och standardiseringsguru. 

Det uppstår missförstånd 

mellan köpare och säljare. Och när datorerna 

växer blir felet ännu allvarligare. 

Fel från början 

Felet har hängt med sedan tidigt åttiotal 

när den amerikanska datorindustrin började 

sälja persondatorer på allvar. Den 

som försöker handla i lösvikt i en amerikansk 

livsmedelsbutik vet ju vilka svårigheter 

amerikaner har med metersystemet. 

Och i det här fallet har det enligt 

Anders J Thor blivit ett mischmasch 

mellan två olika system. 

Anders J Thor är ordförande i expertkommittén 

TC 25 inom den internationella 

standardiseringsorganisationen, 

IEC, som har haft till uppgift att hitta 

en lösning på problemet. 

Skilj datakilo från vanliga kilo 

Det har man nu gjort. För att skilja datakilo 

från vanliga kilo har IEC bestämt 

att följande ska gälla: 

”Det är reklambranschen 

som är mest konservativ när 

det gäller att ta till sig 

nya enheter” 

Två upphöjt till tio heter kibi (ur kilobinary) 

med symbolen Ki (jämför kilo 

och k), två upphöjt till tjugo heter mebi 

(ur megabinary) med symbolen Mi (jämför 

mega och M) och så vidare; gibi med 

symbolen Gi; tebi med Ti; pebi med Pi, 

och slutligen exbi med Ei, som är två 

upphöjt till sextio. 

Hänger du med? Bra. Det gör nämligen 

inte databranschen. De nya prefixen 

togs i bruk vid årsskiftet, men Anders J 

Thor befarar att det kommer att dröja 

innan de dyker upp i datorannonserna. 

– Metersystemet har ju inte blivit accepterat 

fullt ut, trots att det skapades 

för exakt 200 år sedan. Än i dag använder 

sig amerikanarna av sina otympliga 

vikt- och rymdmått som ounce och gallon, 

säger Anders J Thor. 

Reklambranschen konservativ 

Anders J Thor har den erfarenheten att 

det är reklambranschen som är mest konservativ 

när det gäller att ta till sig nya 

enheter. Han påminner om att inkråmet 

under bilmotorhuvar fortfarande mäts i 

hästkrafter i bilannonser, trots att fackfolk 

talar om kilowatt. Det är för att hästkrafter 

ger ett högre tal. 

Han berättar också att vad som krävdes 

för att amerikanska bensinmackar 

skulle gå över från gallon till liter var att 

bensinpriset per gallon passerade endollarstrecket. 

Då blev literpriset lägre 

och behändigare. 

När det gäller de nya datastorheterna 

ger branschorganisationerna tillverkare 

och återförsäljare fem år att anpassa sig. 

Men redan i dag ska man alltså kunna 

fråga efter datorminnen på mebi och 

hårddiskar på gibi. ■ 

KTH-nytt 

4/99 

5

Läxhjälp ger goda förebilder 

På KTH i Haninge deltar tio kvinnliga studenter i ett projekt som syftar till att minska 

segregationen i Jordbro. En dag i veckan åker KTH-studenter ut till Jordbromalmsskolan 

för att hjälpa till med läxläsning. Besöken har blivit populära. 

Text och foto: Mette Wärn 

– Det handlar till allra 

största delen om att ge tjejerna 

på Jordbromalmsskolan 

självförtroende så att de kan 

och vågar läsa både på gymnasiet 

och högskolan, säger 

Kristina Blomdahl och Katarina 

Bjurefors-Giertta, båda 

andraårsstudenter på datateknik 

respektive elektroteknik 

på Ingenjörsskolan i Haninge. 

rån början var det tänkt att tjejer i 

årskurs nio skulle få hjälp med matten. 

För många av dem kan det vara Fviktigt att försöka höja slutbetyget. Den 

första kontakten var lite trevande men nu 

strömmar eleverna till, både tjejer och killar, 

och de får hjälp inte bara med matte 

utan med det som behövs. 

Samtidigt med läxhjälpen fungerar 

KTH-tjejerna som förebilder för flickorna 

på Jordbromalmsskolan. I Jordbro är det 

ovanligt att ungdomar läser på högskola. 

De ser inte vidareutbildning, inte ens 

gymnasiet, som något nödvändigt. 

– Det är oroväckande och vi ville på det 

här sättet visa framför allt flickorna i Jordbroskolan 

att det finns möjligheter att 

utbilda sig och att tjejerna här är som de 

flesta tjejer, berättar Jonas Nyström, informatör 

på Ingenjörsskolan i Haninge. 

KTH medverkar i Jordbromalmsprojektet 

sedan fem år tillbaka, bland annat 

genom att anordna teknikbesök för 

sjundeklassare. Vid besöken har de fått 

bygga hemsidor, surfa på Internet och göra 

besök i en AXE-växel. 

– Det har handlat om att visa dem hur 

det ser ut på en högskola och låta dem 

bekanta sig med lokalerna och upptäcka 

att det är ganska vanligt folk som går här, 

säger Jonas Nyström. 

Testa kunskaperna 

Läxhjälpen har slagit väl ut och uppskattas 

inte bara av eleverna på Jordbromalmsskolan. 

KTH-studenterna är minst lika 

entusiastiska. 

–Vi får så otroligt mycket tillbaka, säger 

Kristina Blomdahl, andraårsstudent 

på datateknik. Det är roligt också att få 

testa vad vi kan egentligen. Kommer vi 

över huvud taget att kunna svara på deras 

frågor, tänkte vi i början. 

Det var tänkt att tio kvinnliga KTHstudenter, 

alla i årskurs två eller tre, skulle 

turas om att åka till Jordbromalmsskolan 

två och två. Men de åker ut oftare än vad 

schemat dikterar. 

– Det tar ju inte så mycket tid för oss 

och det ger så otroligt mycket tillbaka. 

Man känner sig ibland som om man är 

deras storasyster, säger Katarina Bjurefors- 

Giertta, som läser till elingenjör på andra 

året. 

I början fick de förklara vad KTH är, 

om och om igen. 

– Saker som är självklara för oss, som 

vad tentor och poäng är, har ju ingen riktig 

innebörd för dem, säger hon. 

Det gäller att ha tålamod, att aldrig 

tröttna på att förklara, att inte heller säga 

”det är fel” utan i stället fråga ”hur kom 

du fram till det?”. 

– Man måste också få dem att inse att 

det inte är någon vits med att förstå allt 

som står i en hel bok utan att det är viktigare 

att hitta ett system för att förstå. Det 

tar tid, säger Kristina Blomdahl. 

– Ju mer man visar att man kan hjälpa 

till, desto mer frågar de, säger Katarina 

Bjurefors-Giertta. 

Båda tror att det är viktigt att visa att de 

inte är några kufar bara för att de pluggar 

på KTH. 

Dubbelt mentorskap 

De tjejer på KTH som ger läxhjälpen har 

själva fått gå en tredagarskurs i kvinnligt 

ledarskap och kvinnliga nätverk. Något 

som uppskattades och gav dem råg i ryggen. 

Dessutom har de fått varsin mentor 

på olika företag. 

Nästa steg blir att utveckla mentorskap 

mellan studenter och Jordbromalmsskoleelever. 

Fast Kristina Blomdahl har tjuvstartat. 

– Jag har en adept som hör av sig till 

mig när hon vill och inför varje prov träffas 

vi och pluggar, berättar hon. 

Inför hösten hoppas de kunna fortsätta 

med läxhjälpen, något som de också rekommenderar 

varmt till andra. 

– Man blir lite mera vuxen, säger Kristina 

Blomdahl. ■ 

6 

KTH-nytt 

4/99

ektors 

ruta 

Förståelse för komplexa system avgörande för 

TEKNIK I FRAMTIDEN 

För att kunna arbeta med teknik i framtiden krävs kunskap från andra vetenskapsområden. 

När andra vetenskapsområden integreras i tekniken bryts också vetenskapliga synsätt mot 

varandra och en öppenhet i dialogen mellan olika vetenskapsområden blir en förutsättning 

för framgångsrik forskning och utbildning. 

Vilka förändringar kan vi förvänta oss av framtiden? Då 

kommer, liksom nu och tidigare, den tekniska utvecklingen 

att öka vår livskvalitet och vara den motor i samhället som 

ger ekonomisk tillväxt och som möjliggör en positiv global 

utveckling avseende miljö, energi, hälsa och demokrati. Nya 

teknikområden kommer att se dagens ljus. Teknikområden 

där KTH förväntas vara ledande i forskning och utbildning. 

Teknik och teknikforskning blir allt bredare och för att 

kunna arbeta med teknik i framtiden krävs kunskap från 

andra vetenskapsområden. Det vid KTH första (bästa?) exemplet 

på det är industriell ekonomi, där kunnande i ekonomi, 

organisation och management är en förutsättning för 

framgång. Att kommunicera har fått en oerhört mycket 

större betydelse i en värld full av datorer, datornät, kunskap 

och information. 

Kommunikation som vetenskap är en mötesplats för 

teknik, medicin, lingvistik, psykologi och pedagogik. Produktionsteknik 

som en gång var nästan liktydigt med automatisering 

kräver numera kunnande om psykologin mellan 

maskiner och människor: både när det gäller design och 

produktutveckling, men också i själva produktionsprocessen. 

För oss tekniker kan verktygen synas vara mindre precisa 

än de vi är vana vid. Vi pratar om ”mjuk” teknik, ibland 

som om detta vore en sämre slags teknik. ”Hård” teknik 

baseras ofta på naturvetenskap. Lagarna är enkla: Maxwells 

ekvationer, Schrödinger ekvationen, Hamilton ekvationen 

etc. Världen styrs av dessa enkla lagar och dessa lagar gäller 

överallt. Lagarna kan formuleras med enkel matematik – 

partiella och ordinära differential ekvationer. 

Allt är enkelt och logiskt, naturligtvis med undantag 

för världen själv! Den värld som teknisk forskning skall förstå 

och påverka på ett förutsägbart sätt. Finansiella system, 

biologiska system, klimatsystem, tekniska system, ekologiska 

system, det vill säga komplexa system som inte kan delas 

upp i sina beståndsdelar och sedan förstås med enkla lagar 

och logik. 

Framtidens tekniker måste kunna hantera både den hårda 

och mjuka tekniken, förstå både det enkla och komplexa. 

Konst är numera inte bara en del av arkitekturen utan 

också påtagligt närvarande inom medietekniken. Exemplen 

kan mångfaldigas. När andra vetenskapsområden integreras 

i tekniken bryts också vetenskapliga synsätt mot varandra 

och en öppenhet i dialogen mellan olika vetenskapsområden 

blir en förutsättning för framgångsrik forskning och 

utbildning. 

KTH-nytt 

4/99 

7

Lärarbristen viktigaste 

framtidsfrågan 

Det börjar bli ont om universitetslärare. På KTH ställs allt fler kurser in på 

grund av brist på behöriga lärare. Samtidigt visar studier att universitetslärarna 

i genomsnitt arbetar över 50 timmar i veckan. 

TH riskerar att få rykte om 

sig som ett ställe där man sliter 

ut sig, säger Björn Lisper, Kproprefekt på institutionen för teleinformatik 

i Kista. 

Lärarbristen börjar bli ett problem för 

universitet och högskolor. Värst är det 

för tekniska högskolor inom överhettade 

områden som IT, telematik och telekommunikation. 

KTH är inte förskonad och särskilt 

utsatt är Ingenjörsskolan i Kista med en 

stor företagsby precis intill. 

På Teleinformatik i Kista har man för 

närvarande tre obesatta lektorat. Detta 

trots en stor annonskampanj i utländska 

branschtidskrifter. 

– Det är hopplöst. Och inte första 

gången, suckar Björn Lisper. Vi har ingen 

chans att konkurrera med näringslivet. 

Ericsson och andra företag lockar till sig 

ingenjörerna innan de har examinerats. 

Dessutom tar de våra doktorer. 

Björn Lisper understryker att det i och 

för sig är bra att forskarutbildade personer 

går till industrin. Problemet är bara 

att det skapar temporär lärarbrist. 

– Det finns för få doktorer i Sverige 

inom vårt ämne, helt enkelt, säger han. 

Detsamma tycks gälla på andra högskolor. 

Lunds tekniska högskola saknar 

sedan i höstas ett tiotal lektorer, luckor 

man fyller bäst man kan med tillfälliga 

vikariat. 

I några fall använder man obehöriga 

lärare. Det undviker man på KTH. Där 

ställer man hellre in kurser. På Teleinformatik 

har man tvingats ställa in två 

civilingenjörskurser på grund av lärarbristen 

– en kurs i parallella datasystem 

och en kurs i datorsystemarkitektur. Inte 

heller det är första gången. 

Viktigaste frågan 

Bo Wahlberg, professor i reglerteknik, tillika 

prorektor med ansvar för utveckling 

av utbildningen, är också 

han bekymrad över 

lärarsituationen. Någon 

viktigare fråga för KTH 

finns inte, menar han. 

– Vi letar med ljus och 

lykta efter professorer, 

lektorer och adjunkter. 

Det är samma problem på högskolor och 

universitet över hela världen, säger Bo 

Wahlberg, som dock understryker att 

kvalitetsribban ligger fast. 

– Det är inte så att kvaliteten sänks. 

Däremot blir verksamheten mindre om 

vi har färre lärare. Vi får koncentrera oss, 

säger han. 

”Vi letar med ljus och lykta 

efter professorer, lektorer och 

adjunkter. Det är samma 

problem på högskolor och 

universitet över hela världen” 

Lärarbristen kan komma att förvärras 

när stora lärargrupper går i pension i 

början av nästa sekel. Ett exempel: på 

verkstadsteknik pensioneras nio professorer, 

en fjärdedel av kåren, inom två år. 

Samtidigt kommer åttiotalets talrika 

barnkullar snart att knacka på dörren. 

Regeringen har bestämt att antalet 

studieplatser i naturvetenskapliga och 

tekniska ämnen ska öka kraftigt de närmaste 

åren. Hur går det ihop? 

Universitetslärarfacket, SULF, menar 

att lärarbristen har strukturella orsaker, 

och att det bara är en tidsfråga innan även 

humaniora och medicin drabbas. Ökat 

studentantal kombinerat 

med hårdare 

sparkrav har gjort att 

universitetsläraryrket 

har fått sämre rykte, 

och att det är svårare 

att rekrytera forskarbegåvningar 

till yrket. 

I dag producerar exempelvis KTH dubbelt 

så många högskole- och civilingenjörer 

och dubbelt så många doktorer som 

för tio år sedan. Men lärarkåren har inte 

vuxit nämnvärt. 

På andra högskolor är bilden densamma. 

I Umeå har studentantalet ökat 

från 16 300 läsåret 93/94 till 25 000 

8 

KTH-nytt 

4/99

Text: Thomas Heldmark 

innevarande läsår. Antalet lärare har under 

samma tid ökat med 2,5 procent. 

52 timmar i veckan 

Detta ökar givetvis pressen på de lärare 

som finns. Undersökningar som facket 

gjort visar att en lärare i genomsnitt arbetar 

52 (!) timmar i veckan mot de 40 

som lönekuvertet avser. Det gäller lärare 

av alla kategorier. När ska lärarna ha tid 

att forska? 

– Forskning får ofta stryka på foten när 

föreläsningar och administration tar all 

tid. Tyvärr. Det är inte bra om KTH får 

rykte om sig att vara en plats där man 

sliter ut sig och inte hinner forska, säger 

Björn Lisper. 

Han tror att utbrända lärare är något 

vi kommer att få vänja oss vid. 

– Vi har inte sett några exempel hos 

oss, ännu, men en del av oss kan ligga 

farligt nära, säger han. 

Problemet med utbrända lärare är ingen 

nyhet för SULF. Jan-Erik Skjöld, ombudsman 

på Sveriges universitetslärarförbund, 

uppger till exempel att antalet 

ärenden om lärare som känner sig mobbade 

är mångdubbelt fler i dag än för bara 

några år sedan. 

– Att lärare känner sig kränkta och särbehandlade 

av chefer och arbetskamrater 

Foto: Trensmar 

är ett tecken på att det inte står rätt till, 

säger Jan-Erik Skjöld på Sveriges universitetslärarförbund. 

Ett annat tecken är sjukskrivningar. På 

Umeå universitet har andelen lärare 

bland de långtidssjukskrivna ökat från 10 

till 33 procent under perioden 1993-98. 

Övergående problem 

Anders Eriksson, prorektor, vill dock inte 

överdriva svårigheterna. Han menar att 

problemet är relativt lokalt, att det är tråkigt 

men fullt naturligt att det tillfälligt sak- 

KTH-nytt 

4/99 

nas lärare inom vissa attraktiva områden. 

– Just nu är det extremt. Men det kommer 

att återställas. Det tar tid att bygga 

upp högskolans lärarkompetens inom 

nya områden där den industriella utvecklingen 

galopperar. Vem vet, inom fem år 

kanske energiområdet kommer att vara 

lika hett, säger han. 

Anders Eriksson tror att de ökande kraven 

på lärarna gör att vi kommer att se 

en annan typ av lärare i framtiden. Undervisningen 

kommer att bli mer industrialiserad. 

Lektorerna kommer att 

forts på sid 10 

9

forts från sid 9 

tvingas bli mera affärsinriktade och att 

tydligare dokumentera hur deras tjänster 

betalar sig. 

Det kan bli fråga om att självständigt 

sälja in forskningsprojekt. Detta behöver 

inte vara enbart av ondo, menar han. 

Även om det minskar möjligheterna för 

begrundande kursutveckling. 

– Tvärtom kan situationen bli mer dynamisk. 

En lektorstjänst eller en professur 

kan bli en språngbräda i karriären, 

säger han. 

Björn Lisper tror även han att KTH 

så småningom kommer att lösa lärarproblemet, 

men befarar att det kommer 

att bli värre innan det blir bättre. 

Import av kunskap 

Vad gör då högskolorna för att möta 

behoven den närmaste framtiden? 

En strategi tycks vara att skjuta på 

pensionen. I dag är cirka 800 verksamma 

lektorer återanställda pensionärer. 

På KTH satsar man dessutom på import 

av kunskap; annonskampanjer i utlandet 

är ett led i detta. Frågan är bara 

vad man ska locka utländsk kompetens 

med. Enligt fackets beräkningar har en 

fransk eller engelsk universitetslärare 

cirka 40 procent större köpkraft än sin 

svenska kollega. Värvningskampanjerna 

har, kanske inte oväntat, gett bäst resultat 

när de riktats österut. 

På Telekommunikation har man exempelvis 

nyss gett en ungerska ett lektorsvikariat. 

Sedan ett antal år finns en 

estnisk professor i programvaruteknik. 

Det letas efter matematiker i Kina och 

Ryssland. 

I sammanhanget nämner Bo Wahlberg 

våra invandrare, som han menar är en 

glömd resurs. Ungdomsprojekten i Jordbromalm, 

Rinkeby och Kista kan vara 

ett sätt att på lång sikt säkra återväxten 

av kompetens. 

– Vi har under alltför lång tid exporterat 

kunskap. Det är dags att vi börjar 

importera och att vi tar vara på den kompetens 

vi har, säger Bo Wahlberg. ■ 

QuarneVALen 

studentjippo 


Foto: Joel Åsblom 

folkfest 

& 

Den 15 maj startar 

karnevalståget med 

alla ekipage sin färd 

genom Stockholm. 

Genom att alla högskolor 

medverkar blir 

det ett sätt att visa 

Stockholm som universitetsstad, 

menar 

Ragnar Sjödahl, 

karnevalsgeneral. 

agnar Sjödahl har varit engagerad 

som karnevalsgeneral sedan ett år 

tillbaka. Under den tiden har stu- 

Rdierna fått stå tillbaka. Men det är det värt. 

– Ska man vara med på något studentarrangemang 

under sin tid på Teknis så 

är det QuarneVALen, säger han. 

Det är det största studentjippot som 

äger rum i Stockholm och för deltagarna 

handlar det bara om en veckas, visserligen 

intensivt, arbete. I år kommer 108 

ekipage och 1 500 deltagare att fylla 

Stockholms gator under några timmar, 

lördagen den 15 maj. 

80 personer har det senaste halvåret arbetat 

med alla förberedelser för Quarne- 

VALen. Det handlar om att fixa 

sponsorer, tigga till sig byggmaterial och 

att göra Brux-anvisningen, tidningen som 

finansierar hela QuarneVALen. Alla som 

deltar med ett ekipage måste sälja ett visst 

antal nummer av tidningen. 

– När man väl har sålt sina tidningar 

får man ett byggkit med allt man behöver 

för att klara sig en vecka, säger Ragnar 

Sjödahl. 

I byggkitet ingår till exempel tandkräm, 

tandborste, busskort, deodorant. 

– Det är ungefär som en charterresa på 

Valhallavägen, allt finns där, säger han. 

Dessutom finns på byggplatsen allt 

byggmaterial till det ekipage man ämnar 

bygga. För att karnevalsstaben i tid ska 

hinna få fram alla ekipagens olika byggmaterial 

fick deltagarna i år lämna in sina 

ritningar i slutet på februari. 

Bästa tekniska lösning 

– Nytt för i år är att rektor delar ut ett 

pris på 10 000 kronor för bästa tekniska 

lösning, berättar general Sjödahl. 

Priset har tagits fram för att få karnevalen 

lite mer tekniskt inriktad, och det 

verkar ha gett resultat bland årets deltagande 

ekipage. 

Ragnar Sjödahl tror inte att det egentligen 

avskräcker studenter från icke tekniska 

högskolor att medverka. 

Förra gången QuarneVALen drog genom 

Stockholm, 1996, uppskattade polisen 

att 350 000 åskådare stod längs med 

QuarneVALstågets väg. 

Men det är inte alla som hurrar över 

QuarneVALen. På byggarbetsplatsen på 

Valhallavägen brukar bilägarna surna 

över att de under en veckas tid blir av 

med sina parkeringsplatser. Annars upplever 

Ragnar Sjödahl det som att de flesta 

är positivt inställda och han hoppas att 

det kommer minst lika många åskådare 

den 15 maj, som förra gången för tre år 

sedan. ■ 

10 

KTH-nytt 

4/99

VERKET 

Nu tar vi det kallt. 

På vintern svär vi över den. Heta sommardagar 

längtar vi efter den. I hushållet är vi 

beroende av den. Likaså på arbetet. 

Kyla har sedan urminnes tider använts 

i människans tjänst. Länge i form av is. 

På 1800-talet uppfanns både kompressoroch 

absorptionsteknikerna, vilka vidareutvecklades 

under 1900-talets början. 

T ex tog två gamla KTH:are, Baltzar von 

Platen och Gustav Munters fram en 

absorptionskylapparat utan rörliga delar. 

Dagens hyresgäster på KTH Campus, 

där KTH självklart är den största, har behov 

av både process- och komfortkyla. Idag 

produceras all kyla lokalt i fastigheterna. 

En anslutning av campusområdet till fjärrkyla 

medför både ekonomiska, estetiska, 

funktionella och miljömässiga fördelar. 

En förbindelseledning, kallad Pulsådern, 

längs Brinellvägen (se bild nedan) mellan 

Maskinkvarteret 43:40 och Värmekraftverket 

43:5 är det första steget i byggandet 

av det centrala köldbärarnät som är en 

förutsättning för att försörja området med 

fjärrkyla. 

Så ta det bara kallt. Vid millennieskiftet 

kommer KTH Campus att ha tillgång till 

storskalig och miljövänlig kyla. 

www.akademiskahus.se 

Vill du veta mer om projekt fjärrkyla på KTH Campus? 

Beställ foldern som beskriver projektet på tel 08-402 76 00. 

KTH-nytt 

4/99 

11

För Maria Hammarén har många års 

erfarenhet som vetenskapsjournalist på 

Ny Teknik och lärare i kreativt skrivande 

för journalister och andra yrkesgrupper 

befäst uppfattningen om språket som en 

kreativ kraft utan motstycke. Det har hon 

nu utvecklat i sin doktorsavhandling, 

”Ledtråd i förvandling – Om att skapa en 

reflekterande praxis”, där hon beskriver 

utvecklingsprojektet på Combitech 

Software. 

Reflektion och dialog 

– konkurrenskraftiga vapen 

Från avancerade systemlösningar åt JAS Gripen till texter av filosofen Ludwig Wittgenstein. 

Det var tvära kast när högteknologiföretaget Combitech Software i samarbete med KTH utvecklade en 

modell för att överföra kunskap till nya medarbetare. Nio chefer och seniora medarbetare har 

genomfört ett annorlunda – och mycket lyckat – projekt med dialogen i centrum. 

tt hitta metoder för effektiv 

kunskapsöverföring är en trend 

världen över – inte minst i kun- 

Askapsintensiva företag, berättar Maria 

Hammarén, som nyligen disputerade 

med projektet som bas. 

– En stor del av den kunskap som dessa 

företag säljer kan inte överföras med hjälp 

av formaliserade utvecklingsprocesser, 

hävdar hon. Denna tysta kunskap bygger 

på erfarenhet och kan bara överföras 

i det språkliga spelet mellan människor. 

En förutsättning är att ord och begrepp 

verkligen betyder samma sak för alla inblandade. 

Att vara medveten om hur man 

använder sina ord är en förutsättning för 

att kunna beskriva ett problem och urskilja 

olika synsätt, menar hon. Medarbetarna 

skapar en gemensam begreppsgrund 

att stå på, för att snabbare kunna 

gå vidare. 

För Combitech Software betyder en 

modell för att snabbt föra över kunskap 

från erfarna medarbetare till nyanställda 

mycket, eftersom företaget växer snabbt. 

Från 60 till 160 medarbetare sedan 

1996. 

Högläsning skapar allvar 

Tomas Sandén, chef för företagets Göteborgskontor 

och en av projektdeltagarna, 

formulerar det som att accelerera 

en erfarenhetsuppbyggnad: 

12 

KTH-nytt 

4/99

– Erfarenhetsbaserad kunskap byggs 

upp genom att man reflekterar över olika 

problemställningar. Genom att skapa 

processer där deltagarna tillåts och tvingas 

reflektera, som i den metod Bosse och 

Maria använder, kan människor med stor 

erfarenhet dela med sig av den och därigenom 

påskynda erfarenhetsuppbyggnaden 

hos andra, säger han. 

”Bosse” är Bo Göranzon, professor i 

Yrkeskunnande och teknologi, vid KTH. 

I samarbete med Dramaten har han sedan 

1986 utvecklat dialogseminarietekniken 

som ligger till grund för utvecklingsprojektet. 

Läsande, skrivande och kollektiv reflektion 

har varit nyckelord i arbetet. Men 

också en annorlunda syn på kunskap. 

Maria Hammarén menar att kunskap 

måste arbetas upp i varje enskild miljö 

och i denna process är reflektionen en 

viktig del. 

Konkret innebär det att projektdeltagarna 

läser texter, ämnesanknutna men 

också filosofiska och närmast skönlitterära, 

och antecknar sina tankar och reflektioner 

kring dessa. Utifrån sina reflektioner 

skriver de egna texter på ett visst 

tema. Dessa diskuteras vid heldagsseminarier 

där alla läser sin text högt för övriga, 

varpå man gemensamt diskuterar 

varje text under ledning av en diskussionsledare. 

– Högläsningen skapar en koncentration 

och ett allvar som man sällan når 

annars, konstaterar Maria Hammarén. 

– Metoden för erfarenhetsöverföring är 

en viktig komponent. Att också få en 

annan syn på kunskap och att få insikt i 

hur vi människor fungerar som lärande 

varelser har givit mig mycket. Få människor 

behandlar kunskap på ett riktigt 

seriöst sätt och att bli guidad in i denna 

värld har varit roligt och intressant. 

En svårighet är att hitta texter och leda 

diskussionen så att kopplingen till företagets 

verklighet är tydlig men samtidigt 

tillför en ny dimension. 

– Här var Bo Göranzons stora kunnande 

och erfarenhet på området ovärderlig, 

påpekar Maria Hammarén. 

En form av produktutveckling 

Hur får man hårt arbetande datakonsulter 

att satsa så mycket tid och energi 

på ett utvecklingsarbete med så humanistisk 

grundton? 

– Inom företaget fanns redan ett genuint 

intresse för att hitta ett gemensamt 

språk. Det fanns också en stark känsla 

för laget och en vilja till kollektiv reflektion, 

berättar Maria. 

Hon betonar att resultatet är helt beroende 

av deltagarnas egna insatser och 

de inblandade på Combitech Software 

har lagt ner enormt med tid och energi. 

Tomas Sandén bekräftar: 

– Det har handlat om hårt intellektuellt 

arbete och mycket tid. Förutom att 

alla har tyckt att det har varit kul så handlar 

det om en koppling till våra affärer – 

en ekonomisk vinst för företaget, helt 

En viss skepsis fanns även på Combitech 

Software. 

– Huvudsakligen fanns två invändningar 

– inom företaget snarare än inom 

gruppen – till en början, berättar Tomas 

Sandén. Den ena frågan var vad vi skulle 

med filosofi till i företaget. Den andra 

gällde kunskapssynen och huruvida man 

bara ska negligera all den erfarenhet och 

de goda tankar som finns dokumenterade. 

Det handlar som så ofta om en balans 

– att ta till sig delar av ett annat synsätt 

och därigenom utveckla och berika 

sin egen kultur. 

Ledarskapsutbildning på gång 

Nu går Combitech Software vidare och 

sprider modellen inom hela företaget. 

Två nya grupper med femton deltagare 

är i gång under ledning av Bo Göranzon 

och Maria Hammarén. Alla anställda har 

också vid två tillfällen fått pröva samma 

metod att läsa, reflektera, skriva och diskutera 

sina texter – om än i mindre djuplodande 

form. Två av de nio från pilotprojektet 

är i färd med att som industridoktorander 

i ämnet Yrkeskunnande och 

teknologi ta sin licentiatexamen i ämnet. 

Deras betydelse för den fortsatta utvecklingen 

inom företaget är naturligtvis 

mycket stor, konstaterar Maria Hammarén. 

Yrkeskunnande och teknologi ingår i 

forskningsmiljön kring KTH School of 

Industrial Management (KSIM). Erfarenheterna 

från projektet kommer att 

”Tyst kunskap bygger på erfarenhet och kan bara 

överföras i det språkliga spelet mellan människor” 

Ny syn på kunskap 

Hon är noga med att poängtera att diskussionerna 

som förs kring texterna inte 

är ett löst tyckande utan ett ganska strikt 

samtal där diskussionsledaren styr samtalet. 

Utöver ett gemensamt språk söker 

man nya infallsvinklar och idéer – något 

som underlättas genom det breda 

spektrat av litteratur man läser. 

Tomas Sandén tycker att just bredden 

i projektet har gjort det riktigt intressant 

och annorlunda jämfört med andra utvecklingsprojekt. 

enkelt. Eftersom vi säljer både systemlösningar 

och kunskap om hur man bygger 

bra system och tillgodogör sig det 

kunnande som finns i branschen, kan 

vårt utvecklingsarbete likställas med en 

produktutveckling. 

– Det här är en riktig solskenshistoria, 

konstaterar Maria Hammarén. Motsvarande 

projekt inom Statoil lades ner på 

ett tidigt stadium eftersom deltagarna 

förväntade sig ett mer traditionellt utvecklingsarbete 

med färdiga lösningar. 

utgöra grunden i den ledarskapsutbildning 

som KSIM utvecklar. Den kommer 

att resultera i en vidareutbildning med 

namnet ”Managing reflective practice”. 

En serie böcker planeras också, totalt 

åtta stycken. Den första – skriven av 

Combitech Softwares VD Christer Hoberg 

– har redan kommit ut. 

Maria Hammaréns avhandling är en 

annan av böckerna i serien. ■ 

Text och foto: Magnus Myrén 

KTH-nytt 

4/99 

13

Vidareutbildning på KTH 1999/2000 

Kostnadsfria kurser för yrkesverksamma. 

Se: http://www.vidareutbildning.kth.se (kurserna läggs in successivt under febr). 

Beställ katalog (fr o m v 10) på telefon 08-673 55 00, fax 08-790 68 87. 

Hämtfax: 08-789 03 80 (ring från knapptelefon, beställ till fax). 

Kurskod Anmälan Kurstid Fart Distans Fax-/ 

webbkod 

ARKITEKTUR, LANTMÄTERI OCH VÄG- OCH VATTENBYGGNAD 

Anläggning och miljö 

Berg, vatten, tätning och tunnlar, I: 

Berg och tunnlar, 3 p 1B4015 990515 991001–991215 Halv Delvis 3366 

Berg, vatten, tätning och tunnlar, II: 

Vatten och tunnlar, 3 p 1B4019 990515 991001–991215 Halv Delvis 3367 

Berg, vatten, tunnlar och tätning, III: 

Tätning och tunnlar, 3 p 1B4020 990515 991001–991215 Halv Delvis 3368 

Efterbehandling av förorenad mark 1B4106 000215 000410–001120 Kvarts Delvis 3022 

(marksanering), 6 p 

Grundvattenmodellering, 5 p 1B4126 990515 991101–000530 Kvarts Delvis 3376 

Grundvattenövervakning, 5 p 1B4116 990515 990901–991215 Kvarts 3023 

Grundvattenskydd, 5 p 1B4117 991115 000124–000519 Kvarts Delvis 3024 

Grundvattnets kemi och känslighet 1B4018 991115 000214–000530 Kvarts Delvis 3025 

för förorening, 6 p 

Miljökonsekvensbeskrivning, teori och 1B4086 000215 000508–000605 Hel Delvis 3081 

praktik, 4 p 

Miljöövervakning av grundvatten i 1B4115 991115 000201–000516 Kvarts 3021 

Sverige och EU, 5 p 

Risker i tekniska system, 5 p 1B4120 990515 990915–991115 Kvarts Helt 3373 

Arkitekturens form och teknik 

Kreativ fastighetsförvaltning, 5 p 1K4374 991115 000215–000515 Halv 3370 

Byggteknik o byggmatr. i tiden, 20 p 1K4011 990515 990927–000609 Halv 3369 

Träbyggnadskonst, 40 p 1K4010 990515 990901-010501 Halv Delvis 3340 

Byggkonstruktion 

Drift, underhåll och förstärkning av 1C4204 990515 990915–991101 Halv Delvis 3375 

infrastrukturkonstr., 5 p 

Byggnader och installationer 

Fukt i byggnader, 5 p 1D4257 990915 991115–000201 Halv 3362 

Kemifrågor med betydelse för 1D4258 990915 991115–991215 Halv 3363 

byggandet, 5 p 

Modern takteknik, 5 p 1D4259 991115 000125–000515 Halv 3585 

Ventilation i industriella lokaler, 5 p 1D4316 990515 990901–991208 Kvarts 3584 

Geodesi och fotogrammetri 

Analytisk fotogrammetri, 10 p 1E4410 991115 000313–001020 Halv Delvis 3710 

Diplom i GIS, 20 p 1E4200 990515 990901–010530 Kvarts Helt 3713 

GPS-teknik för kommunala behov och 1E4140 990515 991001–991215 Kvarts Delvis 3421 

vägbyggnad, 4 p 

Teknisk fotografi, 5 p 1E4810 990515 990901–991215 Kvarts 3712 

Infrastruktur och samhällsplanering 

Arts Management – Kulturföreta- 1H4429 990515 991027–991212 Kvarts Delvis 3389 

gande, 5 p 

Centrumfunktion II, 5 p 1H4440 991115 000117–000305 Halv Delvis 3381 

Drift och underhåll av trafikanlägg- 1H4310 990915 991115–991212 Hel Delvis 3420 

ningar, 5 p 

Logistik, 5 p 1H4215 990515 990901–991212 Kvarts Helt 3702 

Stadspolitik och stadsutveckling, 5 p 1H4428 991115 000313–000521 Kvarts Delvis 3364 

Kurser i Jönköping: 

Etablerings- och tillgänglighetsmo- 1H4442 990515 991027–991212 Halv Delvis 3383 

deller C2a, 5 p 

Fastighets- och centrumförvaltning 1H4443 990515 991027–991212 Halv Delvis 3384 

C2b, 5 p 

Kommersiella strategier C3a, 5 p 1H4444 991115 000117–000305 Halv Delvis 3385 

Regionala varu- och tjänsteförsörj- 1H4445 991115 000117–000305 Halv Delvis 3386 

ningsstrategier C3b, 5 p 

Samverkans- o ledn.processer C1, 5 p 1H4441 990515 990901–991017 Halv Delvis 3382 

Övergripande utveckl.strategier C4, 5 p 1H4446 991115 000313–000521 Halv Delvis 3387 

Ingenjörsskolan 

Byggekologi, 5 p 6A4012 990515 991015–000115 Kvarts Helt 3812 

ELEKTROTEKNIK OCH INFORMATIONSTEKNIK 

Data- och systemvetenskap 

Lingvistiska principer för informations- 2I4066 991115 000301–000601 Hel Helt 3612 

system, 4 p 

Relationsdatabasdesign, 4 p 2I4067 990515 990901–991231 Halv Delvis 3767 

Numerisk analys och datalogi 

Algoritmer och datastrukturer, I, 5 p 2D4115 990515 990816–990910 Halv 3492 

Algoritmer och datastrukturer, II, 5 p 2D4115 990915 000117–000218 Halv 3492 

Databasteknik, 5 p 2D4128 990915 000124–000225 Halv 3498 

Datateknisk grundkurs, 10 p 2D4110 990515 990823–991210 Halv 3491 

Datorarkitektur och C, 5 p 2D4120 990515 990920–991022 Halv 3494 

Datornät, 5 p 2D4148 991115 000306–000506 Halv 3489 

Objektorient. programmering i Java, 5 p 2D4134 991115 000313–000414 Halv 3490 

Objektorient. programutv. i C++, 5 p 2D4144 990915 991115–991217 Halv 3495 

Operativsystem, speciellt Unix, 5 p 2D4124 990915 000110–000211 Halv 3496 

Visualisering, datorgrafik och avanc. 2D4138 991115 000403–000512 Halv 3500 

interaktion, 5 p 


Datornät och datorkommunikation, 4 p 6A4008 991115 000102–000430 Kvarts Delvis 3814 

Design av webbaserade verktyg för 6B4005 991115 000201–000515 Kvarts Delvis 3830 

informationshantering, 5 p 

Design och konstruktion av applika- 6B4002 990515 990910–000515 Kvarts Delvis 3811 

tioner för relationsdatabaser, 10 p 

Konstruktion med digitala kretsar och 6E4002 990515 990901–991217 Halv 3821 

mikrodatorer, 12 p 

Modern PLC-programmering, 4 p 6B4003 990515 990901–991031 Halv Delvis 3820 

Modern PLC-programmering, 4 p 6B4003 991115 000201–000430 Halv Delvis 3820 

Objektorient. programmering med 6A4007 990515 991001–000130 Halv Delvis 3815 

C++, 5 p 

Tillämpad oskarp logik, 4 p 6B4006 990515 991015–991215 Halv Delvis 3831 

Webbservrar baserade på SQL-data- 6B4004 990915 991101–000215 Kvarts Delvis 3829 

baser, 5 p 

Kurskod Anmälan Kurstid Fart Distans Fax-/ 

webbkod 

KEMI OCH KEMITEKNIK 

Kemi 

Allmän kemi, 5 p 3B4320 990515 991023–000320 Kvarts Helt 3677 

Processanalytisk kemi – fördjupnings- 3B4025 990515 990901–000630 Halv Delvis 3675 

kurs, 6 p 

Vattenkemi, 5 p 3B4310 991115 000317–000601 Halv Delvis 3662 

Kemiteknik och miljövård 

Agenda 21 – villkor för en hållbar 3C4360 990515 990904–000115 Kvarts Helt 3486 

utveckling, 5 p 

"- 3C4360 991115 000122–000520 Kvarts Helt 3486 

Miljöeffekter och miljöstrategier, 5 p 3C4355 991115 000119–000520 Kvarts 3483 

Miljökontroll och miljöledning, 7 p 3C4316 990515 990913–991112 Halv 3473 

Miljöskyddsteknik, kvällskurs, 5 p 3C4350 990515 990913–991130 Halv 3482 

Processäkerhet, 10 p 3C4090 990515 990908–000607 Kvarts Delvis 3681 

Säkerhet - Hälsa - Miljöledning, 4 p 3C4091 990515 990902–991021 Kvarts Delvis 3679 

KTHB, Ämnessökning IDC 

Datorbaserad informationssökning 9E4001 990515 990810–991031 Kvarts Delvis 3649 

inom kemi, 1 p 

"- 9E4001 991115 000314–000531 Kvarts Delvis 3649 

Struktursökn. i kemiska databaser, 1 p 9E4002 990515 990812–991031 Kvarts Delvis 3650 


TEKNIK – MÄNNISKA – SAMHÄLLE 

KTHB, Ämnessökning IDC 

Datorbaserad informationssökning för 9E4000 990515 990810–991031 Kvarts Delvis 3648 

ingenjörer, 1 p 



Elektronisk publ. i olika medier, 10 p 6A4005 990515 990819-000114 Halv Delvis 3481 

Entreprenörsskap - att leda teknik- 6B4007 990515 990901–000115 Halv 3828 

baserade företag, 5 p 

"- 6A4015 991115 000115–000515 Halv 3828 

Industriell marknadsföring, 4 p 6A4010 990515 990917–991210 Halv Delvis 3808 

Internationell industriell marknads- 6A4011 991115 000114–000325 Halv Delvis 3809 

föring, 5 p 

Kvalitet i produktframtagning, 4 p 6E4012 990515 991101–991222 Halv 3833 

Kvalitetsstyrning, 5 p 6E4005 990515 990901–991101 Halv 3803 

Kvantitativ riskanalys, 4 p 6E4006 991115 000115–000228 Halv 3748 

Management, 4 p 6E4007 991115 000115–000228 Halv 3804 

Multimediautvecklare, 10 p 6A4013 990515 991010–000401 Halv Delvis 3480 

Simulering av produktionssystem, 4p 6E4009 990515 990901–991020 Halv 3826 

Teknikinformatör, 10 p 6A4014 991115 000115–000530 Halv Delvis 3484 

Tillämpad logistik, 4 p 6E4010 990515 990901–991115 Kvarts Helt 3832 

MASKIN- OCH MATERIALTEKNIK 

Energiteknik 

Kylning av elektronik, 2 p 4A4102 990515 990915–991030 Kvarts 3073 

Maskinkonstruktion 

Givare o ställdon för rörelsestyrn., 5 p 4F4013 991115 000315–000530 Halv Delvis 3011 

Gk i digital- o mikrodatorteknik, 10 p 4F4001 990515 991015–000131 Halv Delvis 3003 

Grundläggande realtidsprogrammering 4F4010 990515 991015–991220 Halv Delvis 3008 

av inbyggda mekatroniska system, 5 p 

Konstr. av inbyggda distribuerade 4F4011 991115 000120–000415 Halv Delvis 3009 

mekatroniska system, 5 p 

Konstruktion, design och implemen- 4F4012 991115 000220–000615 Halv Delvis 3010 

tering av mekatroniska reglersyst., 5 p 

Materialens processteknologi 

Intro till ytfinish och ljusspridning, 4 p 4G4004 991115 000301–000531 Hel Delvis 3550 

Svetsningens grunder, 2p 4G4207 990915 991101–991215 Halv 3687 

European Welding Engineer 4G4299 Hel Delvis 3688 

(7 st delkurser à 4 p), 28 p 

Lasermätteknik och oförstörande 4G4202 990515 991001–991231 Hel 3686 

provning, 4 p 

Svetsteknologi ak, 4 p 4G4200 990515 990901–991030 Hel Delvis 3683 

Svetsteknologi fk, 4 p 4G4201 990515 991001–991231 Hel Delvis 3684 

Svetsteknologi, hk I, 4 p 4G4203 990515 991101–991231 Hel 3685 

Svetsteknologi, hk II, 4 p 4G4204 990915 000101–000331 Hel Delvis 3689 

Svetsteknologi, hk III, 4 p 4G4205 000215 000501–000531 Hel Delvis 3690 

Svetsteknologi påb.kurs för EWE, 4 p 4G4206 000215 000601–000630 Hel Delvis 3680 

Påbyggnadsutbildning i materialens processteknologi 

(delkurser om 2–6 p vardera) 40 p 4G4099 Hel Delvis 3033 

Fogning (delkurs K), 5 p 4G4305 991115 000315–000531 Halv Delvis 3551 

Kristallisationsprocesser (delk. B), 4 p 4G4308 990515 991101–991231 Hel Delvis 3542 

Oförstörande provning (delk. O), 2 p 4G4208 990915 991201–991231 Hel 3101 

Simulering o modellering (delk. N), 4 p 4G4001 991115 000115–000315 Hel Delvis 3102 

Verkstadsteknisk mätteknik (delk. I), 4 p 4G4003 991115 000301–000531 Hel Delvis 3549 

TEKNISK FYSIK 

Fysik 

Biodynamik, 5 p 5A4111 000215 000601–000630 Hel 3741 

Medicinsk fysik nu och i framtiden, 5 p 5A4074 991115 000301–000601 Kvarts Helt 3745 

Miljöfysik, 5 p 5A4110 991115 000301–000601 Kvarts Delvis 3742 

Praktisk laserfysik, 4 p 5A4027 990515 990906–991213 Kvarts Delvis 3436 

Matematik 

Algebra, 5 p 5B4003 991115 000115–000401 Halv Delvis 3434 

Analys, 10 p 5B4001 990515 990822–991218 Halv Delvis 3431 

Linjär algebra, 5 p 5B4002 990515 990828–991211 Kvarts Delvis 3432 

Matematisk modellering, 5 p 5B4005 991115 000122–000527 Kvarts Delvis 3435 

Mekanik 

Mekanik baskurs på distans, 6 p 5C4104 990515 990915–000531 Kvarts Helt 3744 


Ingenjörsmatematik med datorstöd, 4 p 6B4001 990915 991115–000215 Kvarts Helt 3810 

Programkurser 

I mån av plats finns möjlighet för yrkesverksamma att delta i de kurser som ges i den reguljära högskoleingenjörs-, civilingenjörs- och arkitektutbildningen på KTH. 

Förfrågningar ställs till studievägledarna nedan vid de olika delfakulteterna. 

Aktuella programkurser finns beskrivna på webbadressen: http://www.kth.se/utbildning/studerandeinformation.html 

Arkitektur: tel 08-790 85 47, e-post martha@arch.kth.se 

Väg- och vattenbyggnad: tel 08-790 80 37, e-post asacar@ce.kth.se 

Lantmäteri: tel 08-790 790 83 00, e-post maija@l.kth.se 

Elektroteknik och informationsteknik: tel 08-790 84 87, e-post stvl-e@eit.kth.se, 

stl-d@nada.kth.se 

Kemi och kemiteknik: tel 08-790 90 51, e-post berit@k.kth.se 

Maskin- och materialteknik: tel 08-790 91 60, e-post exp@mmt.kth.se 

Teknisk fysik: tel 790 68 91, e-post carin@tfy.kth.se 

Ingenjörsskolan: tel 790 70 71, e-post KEJON@admin.kth.se 

14 

KTH-nytt 

4/99

Styrelsen måste synas på KTH 

För ut styrelsens arbete i organisationen och förankra besluten. Låt 

prorektorerna vara föredragande då styrelsen sammanträder. Det är några 

av de viktigaste frågorna för universitetsstyrelsens två nya ledamöter. 


rån och med 1 januari i år har 

universitetsstyrelsen fått två nya ledamöter. 

Elisabeth Rachlew, biträdande 

professor i atom- och mole- Fkylfysik på Fysiska institutionen och Fred 

Nilsson, professor i hållfasthetslära och 

vice dekanus på fakulteten för maskinoch 

materialteknik. 

– Vi är så få som representerar själva 

verksamheten. Därför är det jätteviktigt 

att vi är aktiva, säger Elisabeth Rachlew. 

Hon betonar att styrelsen just på grund 

av de många externa representanterna är 

intressant. 

– Samtidigt är det svårt eftersom dessa 

kan ha helt olika perspektiv. För oss är 

den långsiktiga planeringen viktig för vår 

undervisning och forskning. Vi kan inte 

bara hänga med i populära svängningar 

i samhället. De vi utbildar i dag kommer 

att leda Sverige om 30 år! 

Synlig styrelse 

Både hon och Fred Nilsson talar om vikten 

av att sprida informationen om styrelsens 

arbete ut i organisationen. 

– Styrelsens arbete ska vara synligt. Det 

handlar inte bara om att sprida informationen 

på ens egen institution utan över 

institutions- och fakultetsgränserna, säger 

Elisabeth Rachlew. 

Protokollen finns att läsa på KTHs 

hemsida, men dit är det inte många som 

söker sig. 

– Det allra bästa och effektivaste är att 

gå ut och informera personligen, via samtal, 

säger Fred Nilsson. 

Båda tycker sig ha tid till det. Elisabeth 

uppmanar KTH:are att ta kontakt 

med KTHs egna representanter för att 

genom dem kunna påverka styrelsen. 

– Det finns ju en hel del anställda som 

går runt och har funderingar men som 

ingen av oss kommer i kontakt med annars, 

säger hon. 

Elisabeth Rachlew 

Elisabeth Rachlew understryker vikten 

av att föra diskussioner på verksamhetsnivå. 

På så sätt engagerar man fler och 

besluten får en bredare förankring. 

– Det är olyckligt om KTH toppstyrs, 

säger hon. 

Fred Nilsson menar att det gäller att 

agera i tid. 

– Det viktigaste för mig som styrelseledamot 

är att på ett tidigt stadium bli 

informerad och att på så vis påverka, det 

vill säga diskutera olika förslag med förvaltningen 

och andra berörda. När väl 

förslaget kommer upp på ett styrelsemöte 

är det inte säkert att man har så stora 

möjligheter att påverka beslutet, säger 

Fred Nilsson. 

Prorektorerna föredragande 

Även om det bara sitter tre lärarrepresentanter 

i styrelsen tycker Fred Nilsson 

att KTH dominerar dess arbete. 

– Vid sammanträdena deltar även kårens 

respresentanter och dessutom finns 

ofta förvaltningen med som föredragande. 

Även om de senare inte har rösträtt 

så påverkar de styrelsens arbete, säger 

han. 

Några som borde synas i styrelsen, även 

om de inte ska sitta med som ledamöter, 

är enligt Elisabeth Rachlew KTHs fyra 

prorektorer. 

– Man kan tänka sig att de har ett slags 

rapporteringsskyldighet till styrelsen. 

Speciellt viktigt är det med tanke på 

deras uttalade uppdrag att utveckla verksamheten. 

Än så länge har de hunnit med ett sammanträde; 

då behandlades bland annat 

årsredovisningen. Vid nästa möte, som 

hålls i maj, kommer styrelsen att fatta 

beslut angående Kista. 

– Det är det viktigaste på kort sikt, att 

vara med i diskussionerna kring satsningen 

i Kista. Allting är inte IT på KTH 

och pengarna måste tas någonstans ifrån. 

Frågan är vad som kommer att få stryka 

på foten, säger Fred Nilsson. ■ 

LEDAMÖTER I UNIVERSITETSSTYRELSEN 

Fred Nilsson 

Ulf J Johansson, ordf, Anders Flodström, rektor. 

Allmänrepr: Bo Berggren, Ulf Dinkelspiel, Per- 

Olof Eriksson, Christer Erlandsson, Levi 

Svenningsson, Monica Ulfhielm, Ebba Witt- 

Brattström. Lärarrepresentanter: Arne Johansson, 

Fred Nilsson, Elisabeth Rachlew. 

Studeranderepresentanter: Folke Anger, 

Amanda Horwitz, Gitte Ekdahl. Representanter 

för de anställda: Jan Johansson, SEKO, Clas 

Siltberg, ATF, Anders J Thor, SACO. 

KTH-nytt 

4/99 

15

kortnytt • kortnytt • kortnytt • kortnytt 

Adoptera ett förslag 

Nu är det dags för alla ute på KTH att fatta 

stafettpinnen och föra arbetet vidare! På 

KTHs hemsida under Administration & 

service finns hemsidan ”Jakten på den Röda 

Tråden” ( http://www2.admin.kth.se/utbildning/RodaTraden). 

Där återfinns slutrapporten 

och även alla förslag bearbetade och 

kategoriserade. Allt som allt 78 förändringsförslag 

grupperade i 14 kategorier. 

KTH:are av alla kategorier uppmanas därför 

att leta sig fram till Röda Trådens hemsida 

och adoptera ett förslag. 

D E N 

R Ö D A 

P Å 

J A K T E N 

T R Å D E N 

KTH som värdhögskola 

Kemister och kemitekniker vid flera svenska 

universitet och högskolor startar ett nytt 

forskningsprogram för selektiv framställning 

av finkemikalier och läkemedel. 

En huvudidé är samverkan mellan forskare 

i organisk kemi och i kemiteknik och kopplingen 

till industriellt intressanta problem. 

Programmet innehåller också en tvärvetenskaplig 

forskarskola, koordinerad av Christina 

Moberg, professor i organisk kemi vid 

KTH. 

Stiftelsen för strategisk forskning stöder 

programmet med minst sju miljoner kronor 

per år under fem år. Det betyder tio doktorander 

som kan starta 1999. KTH blir värdhögskola 

för programmet och det koordineras 

av en styrelse med industrirepresentanter 

och såväl utländska som svenska forskare. 

■ 

Dansk skalle 

gör akademisk 

kometkarriär 

Kören vann, igen 

Vid en internationell körtävling i Budapest 

har teknologkören, under ledning av Helene 

Stureborg, vunnit första pris i klassen 

för blandad kör och kom på andra plats i 

folkloreklassen. I tävlingen deltog 63 körer 

från hela världen. 

Det är inte första gången kören vinner. För 

två år sedan fick den pris för bästa framförande 

och andra pris totalt vid en annan internationell 

körtävling på Irland. 

KTH-Ekot 

Han är ung, han är dansk, han är framgångsrik. 

Det finns likheter mellan Henrik 

Christensen, nybliven professor på KTH, 

och den danska filmvåg som gör succé 

världen över. Även Henrik sysslar med 

synintryck, ljud och rörelser. Men huvudrollerna 

i Henriks forskning innehas inte 

av människor utan av robotar. 

li inte förvånad om du blir hälsad 

välkommen av en robot när du 

besöker Centrum för autonoma Bsystem (CAS) på KTH. Tala bara om vem 

du söker så visar roboten vägen – kanske 

till Henrik Christensen som med sina 36 

år är den yngsta professorn på KTH. Han 

är föreståndare för CAS, en tvärvetenskaplig 

korsning mellan maskinteknik, 

tillämpad matematik, Nada (institutionen 

för numerisk analys och datalogi) 

16 

KTH-nytt 

4/99

kortnytt • kortnytt • kortnytt • kortnytt 

Text: Cecilia Olsson 


samt S3 (Signaler, sensorer och system). 

– Här forskar vi fram robotar som både 

kan se och höra och anpassa sina rörelser till 

intrycken, säger Henrik Christensen. 

Städande robot 

Industrin har ett stort intresse av CAS forskning, 

vilket resulterar i många samarbetsprojekt. 

Ett sådant är en robot som självständigt 

städar simbassänger. Den har tagits fram 

i samarbete med Weda Poolcleaner. 

– Det har tagit ett par år att färdigställa 

städroboten, så komplicerad är tekniken som 

ligger bakom, säger han. 

Han menar att människors förväntningar 

på vad robotar kan åstadkomma är alldeles 

för stora. De hämtas från filmens fantastiska 

värld, där robotar som Terminator och 

R2D2 utför de mest avancerade handlingar. 

Dagens verkliga robotar är betydligt mer 

primitiva. Och frågan är om vi verkligen vill 

ha biodukens robotar i verkligheten. Henrik 

är inte så säker på det. 

– CAS har ett intensivt samarbete med avdelningen 

för människa-maskinsystem för 

att utreda vilka konsekvenser ny teknik får 

för människan och vad som är en önskvärd 

utveckling. 

Själv tror han att det i framtiden blir vanligt 

med en liten robot i hemmet som utför 

tråkiga vardagssysslor. Roboten kan till exempel 

värma lite mat i micron, leta fram 

fjärrkontrollen, bära hem kassar från affären 

och städa. 

– Jag tror vi kommer att se på den som 

vitvara, inte som en robot, säger han. Vi tänker 

ju till exempel inte på att vi programmerar 

en dator när vi värmer mat i mikrovågsugnen. 

Sålde sprit till svenskarna 

Henrik är uppvuxen i Frederikshavn i Danmark. 

Teknikintresset har alltid funnits där, 

som barn plockade han isär allt som kom i 

hans väg. Skolan däremot tyckte han var 

mindre kul. 

– Jag var väl ingen plugghäst direkt, men 

matte och fysik var roligt. De ämnena hade 

jag lätt för och behövde inte plugga för att 

få bra resultat. 

Teknikintresset drev Henrik till att läsa vidare, 

och slutligen också doktorera i bildanalys 

vid Aalborgs universitet. Henrik finansierade 

studierna genom att jobba extra 

på ett stort snabbköp som invaderades av 

svenskar och norrmän på jakt efter billig mat 

och sprit. 

– Genom att arbeta där lärde jag mig förstå 

och prata svenska, något som jag har haft 

stor nytta av senare i livet, säger Henrik och 

ler åt minnena. 

Avhandling på rekordfart 

Henrik skrev sin avhandling om bildanalys 

på två och ett halvt år och doktorerade vid 

26 års ålder. 

– Jag tillbringade sex månader av doktorandtiden 

i USA. Där kunde jag fokusera 

enbart på avhandlingen, ingen tid gick bort 

till umgänge med vänner eller undervisning, 

säger Henrik. 

Avhandlingen handlar om hur man kan 

estimera rörelser i realtid med hjälp av datorseende. 

Henrik får finna sig i att alltid vara yngst 

vid professorssammankomster av olika slag. 

De som har nått lika långt i den akademiska 

karriären är i regel 10-15 år äldre. ”Vem är 

han den där unga”, undrar många. 

– Men fördomarna brukar försvinna när 

jag börjar prata med någon. Då handlar det 

mer om kompetens än om ålder, säger han. 

Henriks kometkarriär har inneburit mycket 

hårt arbete, och det sociala livet har ibland 

blivit lidande. Men han har många goda vänner 

som han träffar regelbundet och då är 

mat en viktigt del av samvaron. 

–Det är oftast jag som lagar maten när vi 

träffas. Matlagning, vin och fotografering är 

mina stora intressen här i livet, säger Henrik. 

Det önskar jag att jag hade mer tid till. 

För det krävs både tid och energi att bli 

professor vid 36 års ålder. Frågan är vad det 

finns kvar att sträva efter i sitt yrkesliv? 

– Jag har aldrig lockats av fina titlar, säger 

Henrik. För mig ligger utmaningen i att 

komma på nya och bättre lösningar. Att konstruera 

en hyfsad teori. Men framför allt är 

det nyfikenheten som driver mig att forska 

vidare. ■ 

Rättelse Jacob Gramenius 

I nummer 3/99 skrev KTH-nytt på sidan 6 

om nya kurser i patenträtt för studenterna 

som kommer i gång hösten 1999. I samband 

med artikeln publicerade vi ett foto 

som dessvärre inte föreställde Jacob 

Gramenius, lektor på industriell ekonomi, 

som uttalar sig i artikeln. Vi ber om ursäkt 

och publicerar här ett foto på just Jacob 

Gramenius. ■ 

Gemensamt 

bioinformatikcentrum 

Stockholms universitet blir värd för ett nytt 

centrum för bioinformatik. Bakom centret 

står förutom universitet KTH och Karolinska 

institutet. 

Det är Stiftelsen för strategisk forskning 

(SSF) som har beslutat att Stockholms universitet 

ska bli värd för centret som när det 

är fullt utbyggt kommer att ha 20-25 personer 

anställda. 

Tre lektorat tillsätts av de tre högskolorna 

och kring lektorstjänsterna kommer forskarassistenttjänster, 

doktorandutbildning med 

mera att byggas upp. Programmet är tänkt 

att vara i gång under en femårsperiod, därefter 

tas lektoraten över av de tre högskolorna. 

Centret ska syssla med grundforskning 

inom bioinformatikområdet och försöka 

utveckla metoder att analysera den 

snabbt växande kunskapsmassan om våra 

och andra levande organismers arvsmassa. 

KTH bidrar med datalogi och datavetenskap. 

Hittills har 16 miljoner kronor avsatts för 

de första två åren. ■ 

Film från KTH i SVT 

Onsdagen den 28 april kl 21.15 visar SVT 2 

den film som barn och ungdomar i åldrarna 

6-18 år har gjort på KTH (se KTH-nytt nr 3/ 

99). Filmen är helt gjord i virtual reality. ■ 

KTH-nytt 

4/99 

17

Att bygga 

för 

HÄLSAN 

– Forskning inom psykosomatisk medicin kan ge insikt 

i hur man åstadkommer ett ”hälsohus” i stället 

för dagens sjukhus, säger Alan Dilani, arkitekt från 

KTH som forskar på Karolinska institutet. 

Vem mår egentligen bra av att bo i 

något av miljonprogrammets hus? 

Hur många nya, spännande tankar 

föds i en sådan miljö och hur mår 

människorna som bor där? Hur 

bygger man i stället för att stimulera 

hälsa och bidra till känslan av 

trygghet? Alan Dilani, arkitekt från 

KTH, forskar på Karolinska institutet 

(KI) för att länka samman hälsa 

och design. 


lan Dilani disputerade hösten 

1998 på avhandlingen 

Design och omsorg i sjukhusplaneringen 

på institutionen Aför arkitektur och stadsbyggnad. I drygt 

femton år har han arbetat med vårdbyggnadsplanering 

och sedan 1990 har 

han forskat i ämnet. Han har under årens 

lopp skaffat sig gedigna kunskaper i 

sjukhusplanering med ett stort internationellt 

nätverk. Nu vill han bygga upp 

kunskaper kring psykiska aspekter av 

hälsa och hur den fysiska miljön som 

befrämjar densamma ser ut. Därför ser 

han tiden på institutionen för psykosocial 

miljömedicin på KI som mycket värdefull. 

– Forskning innebär att man bygger på 

sina kunskaper och vidareutvecklar dem, 

säger Alan Dilani. 

Utformningen av våra sjukhus har 

länge styrts av av att verksamheten ska 

vara funktionsuppdelad. Därför har miljön 

blivit steril och institutionspräglad 

och ofta dåligt anpassad till de psykosociala 

behoven hos patienter, personal 

och besökare. Den hälsofrämjande utformningen 

har fått stå tillbaka. 

– Design ska inte bara vara funktionell 

utan även hälsofrämjande, säger han och 

förklarar: 

– Nästan alla rum på ett sjukhus byggs 

med hänsyn till funktionen och utrustningen, 

inte till patienten som man hoppas 

ska tillfriskna eller personalen som 

arbetar där. 

Han menar att i modern tid har vården 

allt mer kommit att styras av den 

medicinska och tekniska utvecklingen. 

Man ska bli snabbt och effektivt behandlad 

i dagens sjukvård. Men kanske att 

människan skulle må bättre, tillfriskna 

fortare och behålla hälsan längre om utformningen 

av vårdmiljöer, och även andra 

byggnader, tog större hänsyn till 

människan som helhet där man ser till 

både kropp och själ och kanske även 

ande. 

Design som omsorg 

Tidigare forskning har visat på sambandet 

mellan dålig fysisk miljö eller psyko- 

18 

KTH-nytt 

4/99

logiskt olämplig fysisk omgivning och 

sjukdomsutfall som ökad oro, depression, 

ökat behov av smärtstillande mediciner, 

förhöjt blodtryck och sömnlöshet. Det 

är i glappet mellan design och psykisk 

hälsa som Alan Dilanis forskning kommer 

in. Tanken är att han huvudsakligen 

ska vinkla in på den fysiska miljöns 

effekter på människans hälsa. 

– Utifrån begreppen och sambanden 

mellan hälsa och design kommer jag att 

bygga upp forskningen. En del handlar 

helt enkelt om att utveckla en användbar 

begreppsapparat för sambandet mellan 

hälsa och design, säger han. 

En viktig frågeställning handlar till exempel 

om hur man identifierar stressfaktorer 

i en byggnad och hur man därefter, 

med hjälp av god design, motverkar 

dessa faktorer och i stället skapar en 

lugn och trygg miljö. Kan man med hjälp 

av design skapa miljöer som till exempel 

fördröjer Alzheimers sjukdom? Eller kan 

design användas som viktigt hjälpmedel 

för att stimulera hjärnan för dessa människor? 

– När man behandlar patienter talar 

man dels om den teraupeutiska behandlingen, 

det vill säga medicinering eller 

dylikt, men också om den så kallade placeboeffekten. 

Den som handlar om att 

patienten tror på behandlingen. Det gäller 

då att förstärka placeboeffekten. Här 

borde också den byggda miljön vara stödjande 

i läkningsprocessen, säger Kristoffer 

Konarski, professor i psykosomati 

på institutionen för psykosocial miljömedicin 

på Karolinska institutet och 

Alan Dilanis närmaste chef. 

Bred definition av hälsa 

På institutionen för psykosocial miljömedicin 

på Karolinska institutet (KI) har 

man sedan länge arbetat tvärfack-ligt. Här 

arbetar läkare sida vid sida med sjukgymnast, 

psykolog, beteendevetare med flera 

och nu senast anländ alltså en arkitekt. 

På institutionen finns både docenter, 

doktorander och forskare. 

Det tvärvetenskapliga arbetssättet har 

pågått sedan 1994 och Kristoffer tycker att 

man vinner mycket på en bredare ansats. 

– Jag trodde nog ibland att man genom 

tvärvetenskaplighet skulle förlora i 

djup. Men genom den övergripande 

helhetssynen vi får kan vi ibland arbeta 

effektivare än annars. Vi ligger långt 

framme inom flera områden, säger han. 

På institutionen definerar man hälsa 

som något helt skilt från sjukdom. 

– Traditionellt har vi sysslat med sjukdomar 

och pratar då i termer av att ta 

bort risker som kan ge upphov till sjukdomar. 

Hälsa är något annat och styrs av 

vad vi skulle kunna kalla friskfaktorer, säger 

Kristoffer Konarski. 

Dessa utgörs bland annat av vårt arbete, 

vårt sociala nätverk, känslan av sammanhang 

i tillvaron med mera. 

Runt som i naturen 

Vilka miljöer är då hälsofrämjande? 

– Ett hus där människan känner sig 

trygg och där känslor som bottnar i våra 

sinnen kommer till uttryck, svarar Alan 

Dilani. Allt kan man inte få fram enbart 

genom design, det måste också till belysning, 

färg och natur och sambanden 

som skapar helheten har avgörande betydelse 

i sammanhanget. 

En känd neurolog uttalade sig om det 

nybyggda nationalbiblioteket i Paris och 

menade att den raka och fyrkantiga arkitekturen 

tar död på tankens glädje. 

Hjärnan stimuleras inte utan blockeras i 

stället av räta, skarpa vinklar. 

Kristoffer Konarski och Alan Dilani 

uttrycker sig inte riktigt lika kategoriskt 

men menar att naturens mjuka runda 

former är att föredra. En skamfläck i Sveriges 

arkitektoniska historia är miljonprogrammets 

fyrkantiga jätteklossar. 

Alan menar att i Sverige har arkitekten 

Ralph Erskine radikalt brutit mot det 

traditionella tänkandet med sin känsla för 

naturen och människan. 

– Hans byggnader är något helt annat. 

Se bara på Stockholms universitets bibliotek, 

utformat som en båt, Aula Magna, 

den nya hörsalen och Juristernas hus som 

alla är integrerade med naturen och omgivningen. 

Gemensamt för alla byggnaderna 

är att de i en eller annan mening 

följer naturens rundare former, säger han. 

Alan Dilani är kritisk till så kallade ”läkande 

miljöer” eller ”hemliknande” miljöer. 

– Man kan aldrig skapa en hemliknande 

miljö men däremot en hälsosam 

miljö. Läkande miljö kan man möjligen 

säga om en helhet där arkitektur, natur 

och terapi med mera spelar in. ■ 

Exempel på bostäder i Flemingsberg från miljonprogrammets tid. 

Universitetsbiblioteket vid Stockholms universitet. Arkitekt: Ralph Erskine. 

Foto: Erich Stering, Pressens bild 

Foto: Rikard Collsiöö, Pressen bild 

KTH-nytt 

4/99 

19

Tema energi 

KTH-nytt nummer 3/99 hade energi som tema och sällan har redaktionen mottagit så många reaktioner. 

Flera har tyckt att KTH-nytt gjorde ett alltför snävt urval. 

Vi har inte gjort anspråk på att i ett och samma nummer kunna spegla all den forskning kring energi som 

bedrivs på KTH. Frågan är därtill alltför viktig och mångfacetterad. Dessutom är det en fråga som engagerar 

och där åsikterna går vitt isär. Vi kommer därför att följa upp förra temanumret med fler artiklar i 

ämnet. I förra numret frågade vi hur vi framställer vår energi i framtiden. Att det inte finns något entydigt 

och enkelt svar på den frågan föranleder oss att fortsätta ställa den. Red. 

insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt 

Bästa redaktör, 

I KTH-nytt nummer 3/99 läser jag under 

förskräckt häpnad på sid 11: ”I en 

förbränningsmotor är det bara 25-30 

procent av energin i bränslet som omvandlas 

till hästkrafter. Resten går förlorad 

på grund av friktion”. 

Uttalandet görs av en professor vid 

namn Pehr Björnbom. 

Jag frågar mig: Krävs ej längre de mest 

grundläggande kunskaper i energiteknik 

av en professor som uppenbarligen arbetar 

inom detta område? 

Claes Allander 

prof. emeritus 

SVAR: Som gammal elev till Claes 

Allander, professor emeritus i värmeteknik 

vid KTH, tror jag mig ha fått nog så 

gedigna kunskaper i termodynamik. Artikeln 

i KTH-nytt motsäger knappast 

detta även om vissa ordvändningar kan 

kritiseras. Jag har inte skrivit artikeln men 

jag har, under stor tidspress, sakgranskat 

densamma, så jag får ta ansvar för de sakfel 

som finns. Ett sådant fel, som jag har missat 

i min granskning, är just påståendet att 

alla förluster i bilmotorn beror på friktion. 

Även en tänkt friktionslös bilmotor skulle 

nämligen av principiella termodynamiska 

skäl begränsas av den så kallade Carnotverkningsgraden. 

Vidare står i artikeln att bränsleenergin 

i bilmotorn omvandlas till hästkrafter i 

stället för att använda termen arbete. Jag 

hoppas att denna oegentlighet ur rent 

vetenskaplig synpunkt inte upprör Claes 

Allander alltför mycket. Jag anser i varje 

fall att det är riktigt att en journalist uttrycker 

sig så i en populärt inriktad artikel. 

Jag har i varje fall själv inte glömt 

den gamla käpphästen om att inte blanda 

ihop energi och effekt. 

Vi kan naturligtvis tvista om hur stor 

del av energin i bränslet som omvandlas 

till arbete i en bilmotor. Vi borde kunna 

vara eniga om att en stor del av bränslets 

energi omvandlas till värme på grund av 

de begränsningar andra huvudsatsen ger. 

En bränslecell begränsas däremot inte av 

andra huvudsatsen (Carnot-verkningsgraden) 

eftersom den omvandlar den 

kemiska energin direkt till arbete utan 

omvägen över värmeenergi. Därför möjliggör 

bränslecelldrivna bilar en högre 

verkningsgrad än bilar med Otto- eller 

dieselmotorer. 

Pehr Björnbom 

professor, kemisk teknologi 

TEKNIKHÖJDEN 

Teknologipark för Kungliga Tekniska Högskolan 

och Stockholms universitet i samverkan 

för nya produkter och företag! 

Teknikhöjden erbjuder kostnadsfri 

patent- och affärsrådgivning 

STOCKHOLMS TEKNIKHÖJD AB, Björnnäsvägen 21, 113 47 Stockholm 

Tel: 790 97 00 (vx) Fax: 15 85 52 E-post: info@teknikhojden.se www.teknikhojden.se 

20 

KTH-nytt 

4/99

debatt • debatt • debatt • debatt• debatt • debatt • debatt• debatt • debatt • debatt• debatt 

Teknologinflytande 

– förutsättning för hög kvalitet 

KTH har gett teknologerna goda förutsättningar för ett reellt inflytande genom 

representation i ett antal beslutande och rådgivande organ inom KTH. 

Men det finns tre stötestenar som kan försvåra teknologernas upplevelse av 

verkligt inflytande, skriver Mats Hanson, dekanus på MMT i ett svar på 

teknologernas debattartikel i KTH-nytt nr 1/99. 


ebattinlägget ”Teknologer på 

MMT saknar inflytande” i 

januarinumret av KTH-nytt Dmottogs av lärar- och industrirepresentanterna 

i MMTs grundutbildningsråd 

samt undertecknad med stor förvåning. 

Inte för att vi inte kände till farkostteknologernas 

förslag och argument för 

ett alternativt antagningssystem till kompetensinriktningarna 

utan för att teknologerna 

menade att vi inte behandlat deras 

förslag på ett seriöst och demokratiskt 

sätt. Jag avslutade mitt korta svar i 

samma nummer på deras inlägg med att 

”intresserade kunde höra av sig om man 

önskade tillgång till fakta i fallet”. Ingen 

har hittills hört av sig. 

I stället för att gå in på detaljer i det 

enskilda ärendet ska jag försöka ge några 

generella synpunkter på teknologinflytandet 

i grundutbildningen. Högskolelagen 

och -förordningen ger studenterna 

större möjligheter till inflytande än vad 

till exempel studenterna i Tyskland och 

Italien har. Att studenterna är organiserade 

i studentkårer med ett kårobligatorium 

ger dem förutsättningar att framföra 

sina åsikter och påverka utbildningen 

på ett effektivt sätt. Tekniska högskolans 

studentkår (THS) och dess sektioner 

är också välorganiserade och driver 

en mycket aktiv och bra verksamhet, inte 

minst i studienämnderna. 

Enligt min mening har KTH (och staten) 

också givit teknologerna goda förutsättningar 

för ett reellt inflytande genom 

representation i universitetsstyrelse, 

ledningsgrupper, fakultetsnämnder, institutionsstyrelser 

med mera. Inom MMT 

har också beslutats att teknologer ska be- 

redas representation i alla kommittéer 

och arbetsgrupper som behandlar grundutbildningsfrågor. 

Underliggande strukturer 

Vilka är då stötestenarna? Jag ser tre 

områden. Det första gäller förståelsen för 

hur ett universitet, det akademiska systemet 

och KTH fungerar. Det finns en 

officiell organisation med fyrkantiga rutor 

på ett papper, men vi har också underliggande 

strukturer. Det kan gälla de 

akademiska strukturerna kontra den administrativa 

organisationen. Vi har också 

en otydlighet i vad som är beslutande 

organ respektive rådgivande organ. Så 

kan ibland vara fallet när det gäller 

MMTs grundutbildningsråd. Ibland tar 

vi upp frågor där rådet tar beslut på delegation 

av fakultetsnämnden, ibland ger 

grundutbildningsrådet råd till dekanus/ 

prodekanus, som sedan tar beslut. Att 

som teknolog (och som lärare) förstå exakt 

hur detta fungerar är inte lätt. Vi försöker 

dock finna konsensus och förankring 

för alla beslut vi tar. 

Olika tidsperspektiv 

Det andra problemet gäller det som 

teknologerna tar upp i debattartikeln, 

nämligen att teknologrepresentanterna 

byts ut varje år. Eftersom det är svårt att 

sätta sig in i de olika strukturerna och 

arbetssätten underlättas inte teknologernas 

situation av att sektionsfunktionärerna 

byts ut efter ett år. (Inom kårstyrelsen 

byts vissa funktionärer ut på 

sommaren och andra vid nyår. Man har 

också dubbelbesättning under en månad 

för avlämning och upplärning. En viss 

kontinuitet garanteras.) Som teknolog 

kan man tycka att ett år är en lång tid, 

men för oss lärare är det ett kort perspektiv. 

När vi gör förändringar i ett helt utbildningsprogram, 

periodsystem (från 

åtta till tre till fyra) eller ändrade antagningsregler 

till kompetensinriktningarna 

tar det ofta något år eller mer att bereda 

och sedan kanske ytterligare fem år att 

genomföra. Den nu inledda översynen 

av farkostprogrammet är ett exempel på 

hur vi i en arbetsgrupp arbetar med en 

förändringsprocess. 

Intresset varierar 

Den sista frågan handlar om teknologernas 

möjligheter och intresse att 

engagagera sig i studiefrågor. Min erfarenhet, 

efter att bland annat ha arbetat 

sex år som prodekanus och fem år som 

THS inspektor, är att den gemene teknologens 

intresse och engagemang för 

studienämndsfrågor är mycket varierande. 

På THS styrelsenivå är kunskapen, 

professionalismen, intresset och 

engagemanget alltid stort, men på sektionerna 

mer varierande. Ofta är det bra 

och positivt. Ser vi till enskilda råd/styrelser, 

arbetsgrupper, kursnämnder etcetera 

är variationen mycket stor och i högsta 

grad relaterad till enskilda individer. 

Det gör att vi i MMTs grundutbildningsråd 

ibland har mycket engagerade teknologer 

och tidvis helt saknar teknologrepresentation. 

Jag ser ett reellt teknologinflytande, i 

demokratisk ordning, som en förutsättning 

för en utbildning av hög kvalitet. 

Mats Hanson 

Dekanus MMT 

KTH-nytt 

4/99 

21

Doktorshatten 

Under perioden 2 mars – 16 april 1999 har följande 

disputationer ägt rum vid Kungl Tekniska Högskolan 

Mer information om avhandlingarna finns på följande adress 

på webben: http://www.lib.kth.se/media/kthpub.html 

Delfakultet ALV 

Titel: Assessing groundwater vulnerability – 

the adification case 

Respondent: Lena Maxe, Grundvattenkemi 

Opponent: Dr Tomas Paces, Czech geological 

survey, Prag, Tjeckiska republiken 

Sammanfattning: Tre metoder för att bedöma 

grundvattnets sårbarhet för försurning 

har studerats. En jämförelse med grundvattenkemin 

i S. Sverige visade att områden med 

låg sårbarhet kunde identifieras men att i områden 

med svag mineralogi spelade den lokala 

hydrologin större roll för brunnarnas sårbarhet. 

Delfakultet EIT 

Titel: Nonlinear pulse propagation and gain 

saturation gratings in optical fiber devices 

Respondent: Evgeny Vanin, Fotonik 

Opponent: Professor Erich Ippen, Massachusetts 

Institute of Technology, Cambridge, USA 

Titel: Dynamic projective geometry 

Respondent: Harald Winroth, Datalogi 

Opponent: Professor Benjamin Bederson, 

University of Maryland, USA 

Sammanfattning: Dynamisk geometri är 

ett nytt sätt att visualisera komplicerade geometriska 

samband med rörlig, interaktiv grafik. 

Avhandlingen behandlar plan, projektiv 

geometri och beskriver ett nyutvecklat program, 

matematiken bakom det och dess användargränssnitt. 

Delfakultet KKT 

Titel: Constitution, dynamics and structure 

of binary and termary actinide complexes 

Respondent: Wenche Aas, Oorganisk kemi 

Opponent: Professor Norman Edelstein, Lawrence 

Berkeley National Laboratory, Berkeley, 

USA 

Sammanfattning: Kemin hos tre radioaktiva 

aktinider, torium, uran och curium studeras. 

Arbetet behandlar kemiska reaktioner 

mellan aktinider och olika organiska och oorganiska 

komplexbildare. Jämviktstudier har 

visat att ternära fluoridkomplex kan bildas i 

vissa yt- och grundvattensystem och därmed 

medverka till transport av uran från t.ex. kärnavfallsdeponier. 

Titel: Bisindoles, synthesis and reactions 

Respondent: Eva Koch, Organisk kemi 

Opponent: Professor Gilbert Kirsch, Université 

de Metz, Frankrike 

Titel: Towards an accurate determination of 

lignin of chemical pulps. The meaning of 

kappa number as a tool for analysis of oxidizable 

groups. 

Respondent: Jiebing Li, Pappers- och massateknik 

med inriktning mot träkemi. 

Opponent: Professor Bjarne Holmbom, Åbo 

Akademi, Finland. 

Sammanfattning: En molär ekvivalent till 

lignin och en modifierad kappanummer-bestämning 

har upptäckts. Detta tyder på att 

nuvarande standardmetod borde ändras, vilket 

skulle medföra en lovande förbättring av 

framtida laboratorieförsök såväl som industriella 

kontrollmetoder. 

Delfakultet MMT 

Titel: Underwater shock loaded sandwich 

structures 

Respondent: Kjell Mäkinen, Lättkonstruktioner 

Opponent: Dr Brian Hayman, Det Norske 

Veritas A.S., Norge 

Titel: Computation tools for simulation of 

phase transformations – applications to massive 

transformations and solidification 

Respondent: Mikael Schalin, Materialvetenskap 

Opponent: Suzana Fries, ACCESS e. V. 

RWTH-Aachen, Tyskland 

Titel: The sick building syndrome: Thermal, 

acoustic and other aspects 

Respondent: Tyrell S. Burt, Uppvärmningsoch 

ventilationsteknik 

Opponent: Professor J Owen Lewis, University 

College Dublin 

Sammanfattning: Ventilationssystem kan 

alstra lågfrekvent buller och infraljud. Symptom 

orsakade av infraljud kan vara huvudvärk, 

illamående och trötthet, vilka liknar 

några symptom av sjuka hussyndromet. Allergiker 

och kvällsmänniskor hade flest symptom. 

Delfakultet TFY 

Titel: Local atomic and magnetic structure 

studied by neutron scattering and RMC modelling 

Respondent: Anders Mellergård, Materialfysik 

Opponent: Dr Niels Hessel Andersen, Riso 

National Laboratory, Roskilde, Danmark 

Övrigt 

Titel: Ledtråd i förvandling – Om att skapa 

en reflekterande praxis 

Respondent: Maria Hammarén, Yrkeskunnande 

& teknologi 

Opponent: Professor Tore Nordenstam, Filosofisk 

Institutt, Bergen 

ärför är det värt att traggla 

sig igenom årsredovisningens 

alla tabeller och uppställningar 

och en hel del Dlöpande text. Det tycker i alla fall Anders 

Flodström, rektor på KTH. 

– Om inte annat så är ju detta 

egentligen det enda tillfälle man har 

att få en samlad bild av KTHs verksamhet, 

säger han. 

Hur gick det då för Teknis under 

förra året? 

Ungefär en tredjedel av Sveriges 

alla civilingenjörer utexaminerades 

från KTH. Lika stor andel av landets 

forskare inom den tekniska sektorn 

bedriver sin forskning på KTH. 

– Det framgår också tydligt att det 

finns en direkt koppling mellan 

KTHs framgångar och Sveriges industriella 

utveckling, säger Anders 

Flodström. 

Förutom den samlade bilden av 

KTH pekar rektorn på några enskilda 

saker som gör det värt att läsa 

årsredovisningen. 

– Man ser tydligt att KTH är på 

väg att bli en global teknisk högskola. 

Vårt utbyte med andra högskolor 

runtom i världen är högt och ökar 

hela tiden. 

1998 tog KTH till och med emot 

något flera utländska gäststudenter/ 

22 

KTH-nytt 

4/99

Årsredovisningen 

– KTHs aktiekurs 

Ett företags årsredovisning läser man för att se vilket värde 

företagets aktie står i. I KTH äger ingen aktier, men likväl 

är årsredovisningen ett sätt att värdera den kungliga tekniska 

högskolan. 

forskare än vad som lämnade KTH. Det 

betyder, menar Anders Flodström, att 

KTH är attraktivt även utanför Sverige. 

Förändrad forskning 

En annan viktig iakttagelse är att forskningen 

har förändrats. I dag är det vanligare 

med tvärvetenskaplig inriktning och 

forskningsprojekt i olika centra tillsammans 

med industrin. 

– Det är mycket tack vare förändring i 

arbetssätt som vi har lyckats behålla både 

volym och kvalitet, säger han. 

Vad som oroar är naturligtvis det finansiella 

läget. En av de stora utgifter KTH 

har är lokalkostnaderna som är oproportionerligt 

höga, enligt många. Det vore 

därför önsvärt att KTH ägde sina egna 

lokaler, menar rektor. Däremot är KTHs 

administrativa kostnader inte högre än 

för ett företag inom industrin. 

Om du inte har fått någon 

Årsredovisning för 1998 

i din hand ännu så kontakta 

Informationsavdelningen på 

tel: 08-790 61 78. 

Det går också bra att titta på 

årsredovisningen på KTHs webb. 

http://www.admin.kth.se/service/ 

KTH då och nu 

Om man jämför 

olika siffror för 

1998 med vad 

KTH presterade 

och kostade för tio år sedan får 

man en ganska positiv bild av utvecklingen. 

Antalet examinerade i forskarutbildningen 

har under den senaste tioårsperioden 

mer än fördubblats. 1988 ägde 

62 disputationer rum på KTH. År 

1998 har antalet stigit till 139. Tittar man 

på licentiatavhandlingar är uppgången 

ännu större, från 52 licavhandlingar år 

1988 till 145 stycken tio år senare, en 

ökning på 179 procent! Antalet studerande 

har ökat från 7 500 år 1988 till 17 

500 år 1998, vilket innebär en ökning 

med 133 procent. 

– Ökningen av studerande har framför 

allt skett på sådana utbildningar som 

är kortare än 180 poäng, till exempel 

Ingenjörsskolan, säger Nils-Fredrik 

Ankarcrona, chef på planerings- och 

budgetsekretariatet. 

Här kan man notera att personalstyrkan 

inte har ökat i samma utsträckning 

som KTHs verksamhet i övrigt. 

– Med en tämligen måttlig ökning av 

personalen har vi ändå mer än fördubblat 

antalet examinationer, säger han. Vi 

måste helt enkelt ha blivit väldigt effektiva. 

Sedan kan man diskutera till vilket pris 

och hur långt effektiviseringen kan drivas? 

Situtationen på KTH speglar väl arbetsmarknaden 

i stort där ett mindre 

antal personer utför en ökad mängd arbetsuppgifter 

under allt större press. 

Noterbart vid jämförelse tio år bakåt i 

tiden är också att den externa finansieringens 

andel av forskningen har ökat. 

– Det är på sätt och vis bra att de externa 

forskaranslagen ökar, men samtidigt 

ökar också risken för att forskningen 

blir för styrd därigenom, säger Nils-Fredrik 

Ankarcrona. 

Därför föreslås i budgetunderlaget för 

de kommande åren att de statliga anslagen 

ökar. 

Anders Flodström menar dock att 

KTH på kort sikt kommer att klara sitt 

förnyelsearbete tack var den volym skolan 

har och genom vissa omprioriteringar. 

– KTH kommer att styra över till en 

mer hållbar utveckling både vad gäller 

miljöaspekter och industriproduktion, 

säger han. ■ 


KTH-nytt 

4/99 

23

Posttidning B 

SE 100 44 STOCKHOLM 

Vid adressändring eller ändring av andra uppgifter, klipp bort den här delen och skicka in den tillsammans med nya adressuppgifter. 

Glad 

när det regnar 

Teknisk fysik och meteorologi har 

vissa gemensamma nämnare. Åtminstone 

om man får tro Pererik 

Åberg, meteorolog på Rapport 

TV2, Sveriges television, tillika student 

på teknisk fysik på KTH. 


är man kört en prognos är 

man nöjd om den slår ut. 

Har man sagt att det ska Nregna och det gör det, så är jag väl troligen 

den enda som visslar och är nöjd, 

säger Pererik Åberg. 

Efter meteorologutbildning jobbade 

han som meteorolog på F-16 i två och 

ett halvt år och tyckte att det var dags 

att göra något annat. 

– Jag tyckte inte att jag fick använda 

de kunskaper jag hade samtidigt som 

försvaret började göra stora nedskärningar, 

berättar han. 

I stället sökte han in på KTH, kom in 

och tog tjänstledigt. I samma veva 

sprang han på Pär Holmgren, meteorolog 

på Sveriges television, som undrade 

ifall Pererik kunde tänka sig att göra 

några inhopp på morgonsändningarna. 

Det kunde han. 

Samtidigt drog KTH-studierna i gång. 

– Jag tror aldrig att jag har pluggat så 

mycket i hela mitt liv som den första 

terminen. Jag läste allt, helt oprioriterat 

och första terminen tog jag inte mer än 

sju poäng, säger han och fnissar lite. 

Men efterhand fick han styr på studierna 

och håller nu på att avsluta årskurs 

tre. Eller rättare, skulle ha avslutat årskurs 

tre om det inte vore för väderpresentationerna 

i TV. Han hade dessutom planer 

på en fortsättningskurs i spanska. Men 

av den blev det inget och KTH-studierna 

hinns inte riktigt med. För inhoppen blev 

allt fler och i dag har han en projektanställning 

på 85 procent, fast det brukar 

bli mer ändå. 

Teknisk fysik i TV 

Varför det blev teknisk fysik förklarar han 

med att han gillar teori. Inte så att han 

egentligen är teoretiskt lagd, men han 

tycker att det är kul. Under studierna har 

han allt mer börjat dras mot strömningsmekanik. 

– Det har väl att göra med likheterna 

med meteorologi, säger han. 

För meteorologi, menar han, är egentligen 

strömningsmekanik fast i större 

skala. 

Nu för tiden gör varken han eller de 

Pererik Åberg, meteorolog och student på KTH, 

är en av Sveriges cirka 300 meteorologer 

andra TV-meteorologerna så mycket 

egna prognoser. SMHI (Sveriges meteorologiska 

och hydrologiska institut) förser 

de flesta radio- och TV-stationer med 

utförliga väderprognoser. Men det hindrar 

inte att Pererik Åberg och de andra 

meteorologerna försöker få en uppfattning 

om väderläget. 

– Vi tittar på radar- och satellitbilder 

och studerar SMHIs prognoser för att 

bilda oss en uppfattning om vädret. Sedan 

ritar vi egna väderkartor, säger han. 

Även om TV-jobbet tar ganska mycket 

tid har han inte lagt examensplanerna på 

hyllan, än. 

– Jag ska ta examen, men det kommer 

att ta tid. ■ 

STRÖMNINGSMEKANIK: läran om fluiders rörelse 

under inverkan av krafter. Strömningsmekaniken 

har stor betydelse inom den tillämpade 

mekaniken. En mycket vanlig problemställning 

är att uppskatta de krafter som verkar 

på en kropp som rör sig i luft eller vatten. 

METEOROLOGI: 

läran om det som finns i luften. 

24 

KTH-nytt 

4/99

ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?