Info nr 14/2012 - IF Metall

FÖR FÖRTROENDEVALDA I IF METALL 14 2012
Framgångar i arbetsmiljöarbete
gör Lars och Kristofer stolta SIDORNA 6–7
Olycksfritt
Ansvar skapar effektivitet och konkurrenskraft SIDORNA 8–9
Ideologin gör avtryck i nytt studiesystem SIDAN 10

Avtalskraven
växer fram
Illustration: Johanna Wallin
Facken inom
industrin (FI)
Industrins
ekonomiska råd
(IER)
Fristående
ekonomer som
ger utlåtanden,
rekommendationer
och ekonomiska
bedömningar.
Kongress
IF Metalls kongress
kan besluta om
avtalskrav eller
skicka motioner till
avtalsrådet.
IF Metallträffar
Synpunkter från
medlemmar och
förtroendevalda är
ett viktigt underlag
inför prioriteringen
av förbundets
avtalskrav.
Motioner
Avtalsmotioner
från medlemmar i
IF Metall.
Landsorganisationen
(LO)
LO:s avtalsråd
Avtalsrådet är ett
rådgivande organ
till LO:s styrelse i
avtalsfrågor.
FI-rådet
Facken inom
industrins högsta
beslutande organ,
FI-rådet, består
av ledande
företrädare för
varje förbund.
I FI-rådet ingår
förbundens
ordförande och
avtalssekreterare/
förhandlingschefer.
Avtalsråd
Avtalsrådet är ett rådgivande
organ till förbundsstyrelsen
i avtalsfrågor och består av
valda ombud och ledamöter i
förhandlingdelegationerna.
LO:s styrelse
Diskuterar och
föreslår vilka
löneökningar
förbunden bör
kräva. IF Metall
är representerat i
styrelsen.
Avtalsplattform
LO-förbundens
gemensamma
prioriteringar.
Avtalsplattform
Facken inom
industrins gemensamma
prioriteringar.
Förbundsstyrelse
Leder förbundets
verksamhet mellan
kongresserna och fattar
beslut om avtalskraven.
Förhandlingsdelegationer
Fastställer kraven för
respektive bransch.
Avtalskraven överlämnas till
arbetsgivarorganisationerna
senast den 31 december 2012.
Arbetsgivarnas krav överlämnas till
förhandlingsdelegationerna senast
den 31 december 2012.
2 | 14 2012

126 IF Metallträffar
har lagt grunden
På 126 IF Metallträffar under
september diskuterade
deltagarna jobb, framtid,
organisation, politik och den
kommande avtalsrörelsen.
– Synpunkterna från träffarna
ger ett bra underlag
både för IF Metall som organisation
och inför avtalsrörelsen
som nu har startat,
säger Veli-Pekka Säikkälä,
IF Metalls avtalssekreterare.
Övertid är fortfarande ett
problem på arbetsplatserna
och inflytande över både
arbetstid och fritid är efterfrågat.
Då avtalsrörelsen låg
i startgroparna när träffarna
genomfördes var diskussionerna
kring de viktigaste
kraven många.
– Den mest prioriterade
frågan utöver reallöneökningar
var återigen arbetstidsförkortning,
precis som
förra året. Nu är det även
läge att lyfta frågan i årets
avtalsrörelse, vilket vi gör
i den gemensamma avtalsplattformen
tillsammans med
Facken inom industrin, säger
Veli-Pekka Säikkälä.
Enkätsvaren och diskussionerna
på träffarna visar
att det är få klubbar som jobbar
aktivt med att få kvinnor
representerade i beslutande
organ.
– Även om det är få kvinnor
på arbetsplatsen, vilket
kan göra det svårt, måste man
vara mer aktiv i det arbetet.
Vårt kongressbeslut om att på
förbunds- och avdelningsnivå
nå 30 procent kvinnor representerade
i beslutande organ
kan vara ett mål även på lokal
nivå, avslutar Veli-Pekka
Säikkälä.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
Vilka krav (förutom reallöneökningar) tycker du att
IF Metall ska driva i den kommande avtalsrörelsen?
Svarsfrekvens i procent
0 50
Arbetstidsförkortning
Större trygghet vid arbetsbrist
Bättre pensionsvillkor
Höjning av avtalens minimilöner
Bättre rehabilitering av långtidssjuka
och arbetsskadade
Möjlighet till kompetensutveckling
Bättre ob-ersättning
Bättre övertidsersättning
Ökat inflytande över arbetstidens förläggning
Avtal om hållbart arbete
Rätt till tjänstledighet för att prova annat jobb
Starkare arbetsmiljöavtal
Förbättrade avtalsförsäkringar
Att alla medlemmar får tillgång till
företagshälsovård
Öka jämställdhet mellan kvinnor och män
avseende utvecklingsmöjligheter och löner
Utökad omställningsförsäkring
Annat krav
Ur enkätsvaren från IF Metallträffarna 2012.
Resultatet bygger på svaren från 1 634 deltagare från 14 avtalsområden.
Vi håller ihop
och tar ansvar
Efter ett enigt beslut i IF Metalls
avtalsråd och förbundsstyrelse om
huvudkraven för avtal 2013 är nu
förhandlingsdelegationerna i full
gång och diskuterar övriga krav.
De har ett tufft jobb framför sig –
förhandla under lågkonjunktur med
tusentals arbetskamrater drabbade
av varsel, samtidigt som arbetsgivarna
ropar efter krisavtal.
Då är sammanhållning extra viktigt
och det har vi. Även om det just nu
blåser motvind håller vi ihop inom
LO-förbunden och Facken inom
industrin. Det är vår styrka.
Anders Ferbe
Förbundsordförande
i IF Metall
Vi har väl avvägda krav som ska ge
reallöneökningar. Vi prioriterar det
som medlemmarna tycker är viktigast;
satsning på lägsta löner och
arbetstidsförkortning.
Ansvar fortsätter vi att ta, både i
rimligt ställda avtalskrav och andra
åtgärder. Men nu är det verkligen
dags att den borgerliga regeringen
också tar sitt ansvar. Vi föreslår
följande:
- Ge 100 kronor per anställd och
timme till kompetensutveckling
till företag som vill utbilda
i stället för att varsla.
- Låt arbetsförmedlarna hjälpa
direkt i varselsituationen i stället
för efter 100 dagar i arbetslöshet.
- Höj taket i a-kassan så att
människor kan få ett drägligt liv.
Den borgerliga regeringen verkar
inte ha dragit några lärdomar av
finanskrisen 2008–2009. De är lika
tysta nu som då.
Men vi fortsätter upprepa att de ska
agera och agera nu!
14 2012 | 3

100 timmar arbetstidsförkortning
är målet
Metall tog ett kongressbeslut 1995 om 100 timmar arbetstidsförkortning per år,
ett beslut som även Industrifacket senare tog.
– Sedan dess har vi använt en del av löneutrymmet till arbetstidsförkortning
där modellerna ser olika ut beroende på avtalsområde, säger Tomas With,
IF Metalls förhandlingsenhet.
Foto: Mira/Jean Hermansson
Senast frågan om arbetstidsförkortning
lyftes i avtalsförhandlingarna var 2007,
vilket beror på att den kräver väldigt
mycket förarbete och interna
diskussioner.
– Det här är en komplicerad fråga
och man måste komma ihåg att
arbetsgivarna inte ger bort någonting
gratis. Men målet om att till slut nå 100
timmar arbetstidsförkortning kvarstår,
säger Veli-Pekka Säikkälä.
Målet om 100 timmar arbetstidsförkortning
finns fortfarande kvar i IF Metall,
men det skiljer sig åt mellan de olika
avtalsområdena på hur man får ut och
tjänar in sin arbetstidsförkortning.
– Man kan säga att det finns fyra
större modeller, där vissa avtalsområden
har nått upp till 74 timmar,
säger Tomas With.
Tidbank
Den vanligaste modellen för arbetstidsförkortning
är den som används på
bland annat Teknikavtalet. Tiden hamnar
i en personlig tidbank och ledigheten
tas ut efter överenskommelse. Fack
och arbetsgivare kan komma överens
om att arbetstidsförkortningen schemaläggs
i stället för att föras in i tidbank,
till exempel för kortare arbetsveckor
eller vid klämdagar, som förekommer på
vissa arbetsplatser.
Livsarbetstidspremie
Livsarbetstidspremien (LP) fungerar
som en extra pensionsinbetalning. Det
handlar om att kunna
gå ner till deltid innan
du fyllt 65 år. Det ges
ingen tid till bank
eller efter ett schema,
utan det handlar mer
om en deltidspension
som du har rätt till efter Tomas With,
du fyllt 60 år eller kan ta IF Metalls
ut i pengar vid pension. förhandlingsenhet.
Dagarbetstidsmodellen
Dagarbetstidsmodellen ger en fast
mängd tid i början av året oavsett hur
mycket du jobbar. Ledighet tas sedan ut
efter överenskommelse.
Trevalet
Livsarbetstidsmodellen är för de som
på vissa avtalsområden jobbar mer än
20 procent i kontinuerlig skifttid. Där
görs en avsättning på 3,5 procent som
du får välja om det ska tas ut i ledig tid,
pengar eller läggas på pensionen.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
4 | 14 2012

Alla ska ta ansvar
för jobb och industri
De anställda går ner i arbetstid och utbildar sig i stället
för att varslas. Företagen behåller kompetensen och
konkurrensen. Det är kärnan i ett system med korttidsarbete
som IF Metall tillsammans med andra parter har
tagit fram. Nu har även den statliga utredningen avslutat
sin översyn av förslaget.
– Det är oerhört viktigt att vi får ett lagstadgat system
som på ett enkelt sätt kan användas vid tillfälliga svåra
kriser, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.
Viktigast i
avtalsrörelsen?
Så tycker Stig och
Hans-Åke, ombud på
IF Metalls avtalsråd.
Systemet bygger på att fack, arbetsgivare
och stat tar ett gemensamt ansvar.
Staten måste skjuta till pengar för
att lasta av lönekostnaderna för att de
anställda ska få behålla sina jobb.
Tiden då arbete inte sker bör användas
till utbildningsinsatser.
Ut på remiss
– Även om det är min uppfattning att
vårt förslag ligger till grund för utredningen
vet jag ju inte om deras förslag
innehåller just utbildning, säger Veli-
Pekka Säikkälä.
Förslaget lämnas inom den närmaste
tiden ut på remiss för synpunkter. Planen
är att ett lagförslag om korttidsarbete
ska träda i kraft från och med den
1 januari 2014.
annette.lack@ifmetall.se
Vinster med
korttidsarbete:
• Anställda behåller
sina jobb.
• Företagen behåller de
anställda och kompetensen.
• Anställda får vidareutveckla
sin kompetens.
• Snabbare ekonomisk
återhämtning
• Lägre arbetslöshet.
– Föräldralönen för mer jämställdhet, men
framför allt arbetstidsförkortningen. Men
det får inte kosta för mycket utrymme
av de 2,8 procenten som är kravet på
löneökningen.
Stig Hofvander
Klubbordförande, Nordkalk AB
IF Metalls avtalsråd anser
att regeringen måste agera
Avtalsrådet var enigt i sitt krav om att regeringen
inte kan sitta och vänta innan
åtgärder görs för de medlemmar som nu
riskerar arbetslöshet. Det får inte skötas
på samma sätt som 2009 då varslen sköt
i höjden. Att genomföra åtgärder ”i morgon”
räcker inte.
IF Metalls avtalsråd kräver:
• Inför ett utbildningsstöd, ”100-lappen”.
• Aktivera arbetsförmedlingen.
• Höj ersättningen till de arbetslösa.
IF Metalls avtalsråd
står bakom avtalskraven
Den 29 november beslöt IF Metalls avtalsråd
att ställa sig bakom de avtalskrav som
Facken inom industrin och LO presenterat.
Det betyder krav på 2,8 procent eller 700
kronor i löneökning för de som tjänar under
25 000 kronor.
– Sammanhållningen är ännu viktigare
nu i lågkonjunktur. Vi måste hålla ihop.
Att hålla ihop i en avtalsrörelse även när
det blåser motvind är vår styrka, sa Anders
Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.
– Låglönesatsningarna är det viktigaste, att
man satsat på de lägst betalda. Det är något
som vi inom tvättindustrin längtat efter.
Hans-Åke Mårtensson,
Klubbordförande, Berendsen
Textil Service AB
14 2012 | 5

Enkelt skyddsarbete minskar riske
Av de som arbetar med
kemikalier saknar 40 procent
relevant utbildning,
något som kan vara livsfarligt.
På International
Färg i Göteborg vet de hur
hanteringen ska gå till.
Kristofer Bergman och Lars Pettersson
är huvudskyddsombud på International
Färg. Här tillverkas färg av det mer
hälsofarliga slaget, största produkten är
rostskyddsfärg. Öresundsbron är bara
ett av många byggnadsprojekt som är
täckt av färg som har tillverkats här.
– Tillverkar du så många miljoner
liter färg som vi gör måste du ha ett säkerhetstänk,
annars kommer människor
bli skadade, säger Kristofer Bergman.
Den första dagen som nyanställd på
International Färg innebär en guidad
tur i fabriken och sedan är det utbildning
som gäller. Två dagar viks åt att
lära sig korrekt hantering och vilken
skyddsutrustning som ska användas vid
de olika tillverkningsmomenten.
Hur allt fungerar
Redan innan den första utbildningen
tar facket vid och den nyanställda får en
tur genom produktionen av någon från
facket.
– Det blir en bra kombination av
praktik och teori. Du får se hur allt
6 | 14 2012
Inte en olycka på ett helt år.
Något som har blivit möjligt tack
vare ett gott arbetsmiljöarbete.

erna för olyckor
fungerar och sedan får du lära dig
hantera det också, säger Kristofer
Bergman.
Utbildningens upplägg handlar om
vad som gäller vid tillverkningen av
olika produkter.
– Efter de första dagarna har du en
grundläggande kunskap om riskerna
vid kemikaliehanteringen, säger Lars
Pettersson.
Väl ute i produktionen sker all
tillverkning med ett recept som skrivs
ut vid varje ny order. I receptet står
vilka ingredienser färgen ska innehålla
och vilken skyddsutrustning som ska
användas. På fabriken finns laminerade
lappar uppsatta där de anställda kan se
bilder på vilken typ av utrustning som
krävs för de olika färgerna, graderat
från V1 som är minst farligt till V5 som
är mest farligt.
Svåra konsekvenser
– Det handlar om att göra det enkelt. Är
något svårt kan till och med den mest
luttrade av oss slarva med väldigt svåra
konsekvenser till följd, fortsätter
Kristofer Bergman.
Även den yttre miljön är viktig att ta
hänsyn till. Med hjälp av förbränning
minskas utsläppen avsevärt.
– Vi släpper inte ut mer i luften än en
medelstor bensinstation och vi har inte
haft en olycka på 365 dagar. Med det i
ryggen kan vi känna oss ganska tillfreds
med arbetet, men aldrig klara, avslutar
Lars Pettersson.
peter.froven@ifmetall.se
Foto detta uppslag: Marie Ullnert
Med hjälp av en ”sniffer” kan farliga ämnen i luften upptäckas omedelbart.
14 2012 | 7

Eget ansvar ökade
effektiviteten
De anställdas utvärdering tydliggjorde att arbetsorganisationen
behövde ses över. Ett delmål var att prova
stämpelfria grupper, vilket visade sig öka effektiviteten
med hela 6 procent.
– Det bekräftar vad vi hela tiden hävdat. När våra
medlemmar själva får ta ansvar för sina arbetsprocesser
ökar också företagets konkurrenskraft, säger Martin
Berglund, klubbordförande på GE Healthcare i Umeå.
Kommer du ihåg leksakstillverkningen
vid det löpande bandet i tomtens verkstad
på julafton? En tomtenisse har som
sin enda uppgift att dra i snöret till sågklingan.
En annan målar bara prickar.
En tredje borrar hål och så vidare. Om
och om och om igen. Att tomtenissarna
trots detta ser ganska välmående ut beror
kanske på att de får vila årets övriga
364 dagar. För industriarbetare av kött
och blod däremot, leder företagens rationaliseringsiver
ofta till skador i både
kropp och själ. Det hade till exempel de
anställda på GE Healthcare i Umeå riskerat
att drabbas av – om det inte vore
för klubbens ihärdiga fackliga arbete.
Lean – i grunden en god filosofi
På GE i Umeå arbetar de 400 anställda
i en verksamhet som ständigt ska kontrolleras
och effektiviseras. Det hade
inte behövt vara något problem då
förebilden är lean, vilket i grunden är
en ganska god rationaliseringsfilosofi,
menar Martin Berglund.
– Ursprungstanken är att ett utvecklat
arbetsinnehåll ger de anställda större
kompetens och högre engagemang,
vilket ökar effektiviteten och därmed
även företagets konkurrenskraft.
styrningen var totalitär. Vi fick helt
enkelt en avart av lean.
Det som däremot ökade var övervakningen
– varje delmoment i produktionen
registreras elektroniskt för att
det ska gå att avläsa hur effektiv varje
enskild individ är.
– Det, i kombination med en amerikansk
företagskultur där individualiseringen
är påtaglig och som tror att
personalen bäst uppmuntras genom
möjligheten att tävla mot varandra,
gjorde inte arbetssituationen bättre.
IF Metall-projekt blev räddningen
Räddningen blev projektet Hållbar utveckling
och konkurrenskraft, som gav
klubben rätt verktyg för att få med ledningen
i förändringsarbetet. En gemensam
grupp analyserade en utvärdering
från de anställda. Därefter påbörjades
arbetet med att hitta lösningar som
bägge parter kunde godta. Första försöket
– de stämpelfria grupperna – visade
sig falla väl ut.
– Så länge vi kan visa att företaget
kan tjäna pengar på en utvecklad
arbetsorganisation ska vi nog klara hem
den här frågan, säger Martin Berglund.
anneli.lundberg@ifmetall.se
Kim Greve och
Rolf Olsson.
Avart gav sämre villkor
Men för de anställda på GE i Umeå gick
utvecklingen i stället åt motsatt håll.
– Arbetsinnehållet och utvecklingsmöjligheterna
minskade, inflytandet
över arbetet upplevdes obefintligt och
Projekt Hållbar utveckling och konkurrenskraft
Projektet är partsgemensamt och finansieras via stöd från EU:s socialfond.
Målet är att utveckla arbetsorganisationen så att de anställda får ett större
arbetsinnehåll samtidigt som företagens konkurrenskraft ökar.
För mer information, kontakta angelica.teiffel@ifmetall.se.
8 | 14 2012

IF Metalls klubb på GE har en
långtgående strategi att agera – inte
reagera – på sakernas tillstånd och att
i ett så tidigt skede som möjligt hitta
vägar framåt. Genom projektet Hållbar
utveckling och konkurrenskraft fick
klubben rätt verktyg för att få med
ledningen i förändringsarbetet, berättar
Martin Berglund, nr två från vänster.
Här i samspråk med Rolf Olsson, Per
Johannesson, Ian Ward och Kim Greve.
– De som bäst vet hur förbättringar kan
ske är de som faktiskt dagligen arbetar
med det man vill förbättra. När våra
medlemmar själva får ta ansvar för sina
arbetsprocesser är jag övertygad om att
vår konkurrenskraft på sikt kommer att
vara oslagbar, säger Martin Berglund,
klubbordförande GE Healthcare i Umeå.
14 2012 | 9

Foto: Marie Ullnert
Foto: Privat
– En gemensam grund för alla förtroendevalda är viktig, säger
Emma Åkesson, klubbordförande Autotube AB i Varberg.
– Vi föreslår en certifiering av kunskaper, säger Bengt Forsling,
ombudsman och handledare IF Metall Göteborg.
Kunskap ger makt att agera
Vår fackliga styrka är kunniga förtroendevalda som kan sakfrågor och känner till
fackets idé och värderingar. Då har vi makt att agera och förändra både på jobbet
och i samhället. För att nå dit föreslås ett körkort för alla handledare.
– Det är bra för både personen och organisationen, säger Bengt Forsling,
IF Metall Göteborg.
Handledarna spelar en viktig roll för att
fackets idé verkligen ska bli tydlig för de
som deltar i en facklig utbildning.
– Efter översyn av IF Metalls studier
föreslår vi en form av körkort för handledaren,
en certifiering av kunskaperna,
säger Bengt Forsling, som är handledare
i klubbstyrelseutveckling och
ledarutbildning.
Vilka som håller i utbildningarna är
viktigt, men även vad utbildningarna
innehåller. Det är avgörande för att ha
kunniga och aktiva förtroendevalda som
formar en stark organisation. Utbud
saknas inte, snarare är det för stort och
svårt att hitta rätt i.
– Kunskap och kompetens kan se
väldigt olika ut. Därför är det viktigt att
bygga upp en struktur där alla förtroen-
devalda får samma grund att stå på,
säger Emma Åkesson, Autotube AB i
Varberg.
Ideologin är den röda tråden
Sedan starten av IF Metall 2006, då
den senaste översynen av studiesystem
gjordes, finns många nya utbildningar.
Men ibland har själva grundtanken om
ideologi och värderingar kommit i skymundan
– eller tagits för given. Detta ska
nu löpa som en röd tråd genom det nya
studiesystemet.
– Vår organisation är bärare av en
idé och en ideologi, det måste alltid vara
med och föras vidare till nya kursdeltagare,
säger Emma Åkesson som också
är handledare i avtalsfrågor.
annette.lack@ifmetall.se
Förslag i nytt
studiesystem:
• Tydlig struktur över
vilken utbildning som
olika uppdrag kräver.
• Körkort för handledare.
• Tydlig nyckelroll för
studieorganisatörer.
• Använda resurser som,
Runö, LO, ABF.
• Provutbildningar
under 2013.
10 | 14 2012

Som medlem i IF Metall står du aldrig ensam.
Tillsammans kan vi förbättra våra arbetsplatser
och vårt samhälle.
Vi kräver bara rättvisa!
Olof Palmes Gata 11
105 52 Stockholm
Telefon: 08-786 80 00
Telefax: 08-24 86 74
www.ifmetall.se
Medlemskalendern är producerad i samarbete med Folksam.
I KORTHET
Höjd arbetslöshetsavgift. Medlemsförmåner via app.
Nytt om arbetsmiljöarbete. Digital kalender. Rättelse.
Engagerade ungdomar.
Nu kan du få medlemsförmånerna
direkt i din hand.
Riktlinjer för
IF Metalls
arbetsmiljöarbete
Höjd arbetslöshetsavgift
den 1 januari 2013
På grund av att antalet varsel
inom industrin blir dubbelt så
många i år jämfört med förra
året tvingas IF Metalls a-kassa
att höja arbetslöshetsavgiften
från 125 kronor till 175 kronor
per månad.
– När de varslade går ut i
arbetslöshet i början av 2013
ökar kostnaderna för a-kassan,
säger Olle Åkerlund, föreståndare
på IF Metalls a-kassa.
Höjningen av arbetslöshetsavgiften
är inte någon intäkt
vare sig för IF Metall eller
IF Metalls a-kassa, utan går
direkt till statskassan i enlighet
med politiska beslut.
nu kan du skriva upp dig så blir
du påmind när kalendern publiceras.
Rätt ska vara rätt
I Info nummer 13 blev det
fel namn på företaget som
Anders Ferbe besökte under
en skyddsrond. Rätt namn
ska vara Stacke Hydraulik AB i
Skillingaryd.
Ansvarig ungdom möts
I november möttes ungdomsansvariga
från olika IF Metallklubbar.
Viljan att förändra på
arbetsmarknaden och i samhället
är stor. Genomgång av
verktygslådan, hur politiska
beslut påverkar och att vi måste
påverka dem – det väcker
engagemang.
– Jag blir peppad att utveckla
vår skolinformation,
säger Emelie Zackrisson, 25 år,
IF Metall Vätterbygden.
Nya och gamla kontakter
knyts och tillfälle ges att diskutera
den egna verksamheten i
regionen.
– Detta är viktigt. Vi behöver
ju inte uppfinna hjulet igen
när det finns bra sätt att jobba
på, menar Erik Eklund, 25 år,
klubben vid Scania i Södertälje.
IF Metalls riktlinjer för
arbetsmiljöarbetet finns nu
uppdaterade. Du hittar den på
hemsidan.
Starka tillsammans
MEDLEMSKALENDER 2013
Mobilapp medlemskort
Nu kan du ta del av medlemsförmånerna
direkt i din mobil.
Det enda du behöver göra är
att surfa in på www.ifmetall.
se/mobil/medlemskort, där
kan du direkt se och söka efter
medlemsförmånerna, precis
som du gör på webben.
Foto: Marinette Ask
Från den 1 januari 2013
kan du bära med dig
medlemskalendern i mobilen
eller använda den på datorn.
ANSVARIG UTGIVARE
Maria Bäckström, 08-786 83 73
REDAKTIONEN
Tfn: 08-786 80 00 (vx)
E-post: info@ifmetall.se
Marinette Ask, Ewa Eriksson,
Peter Frövén, Annette Lack,
Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén.
LAYOUT/TRYCK
Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB
MILJÖMÄRKT Trycksak 341881
Uppdaterad broschyr
om arbetsmiljöarbete
Nu har broschyren Riktlinjer för
IF Metalls arbetsmiljöarbete
blivit uppdaterad, både utseendemässigt
och innehållsmässigt.
Du hittar den på
ifmetall.se där du både kan
ladda ner och beställa den.
Digital medlemskalender
Den 1 januari 2013 kommer
du att kunna bära med dig
IF Metalls medlemskalender i
mobilen eller använda den via
datorn. Genom att surfa in på
medlemskalendern.lo.se redan
IF Metall söker
förhandlingsombudsman
till förbundskontoret.
Läs mer på ifmetall.se
önskar läsarna God Jul
och Gott Nytt År!
14 2012 | 11

■ 1 ■ 2 ■ 3 ■4 5 frågor till Henrik Johansson
Efter ett omfattande arbete för att bekämpa främlingsfientlighet tilldelades
Henrik Johansson från Avesta ett hederspris när årets fackliga hjältedåd utsågs
på LO:s Ungdomsforum 2012. Henrik fick priset för webbplatsen Inte rasist, men…
STÅ FÖR DIN DRÖM.
– Har du en dröm, så våga
kämpa för den. Är det en bra idé
kommer du till slut att få gehör
för den, säger Henrik Johansson.
– Jag blir tillräckligt arg för att faktiskt
vilja göra något åt alla orättvisor
1
Hur startade
din fackliga bana?
– Om jag ska vara ärlig
började allt med att jag blev
lurad. En kompis släpade
med mig på Fackets grunder
som LO höll. Det var bara
unga på kursen och i ärlighetens
namn gick jag mest
dit för att slippa jobba. Fast
sedan hände något. Kursen
var intressant och jag insåg
att vi arbetare faktiskt måste
organisera oss. Den kursen
fick mig att gå fler kurser
och efter ett tag blev jag
förtroendevald.
2
Varifrån kommer ditt
engagemang?
– Jag blir ganska lätt förbannad.
Inte helt tokigt arg,
men tillräckligt arg för att
faktiskt vilja göra något åt
alla orättvisor vi har i det här
landet. Mitt spetsintresse är
kampen mot främlingsfientlighet.
För mig är allas lika
värde inte bara fina ord – det
är en livsstil.
3
Vad är du mest nöjd med
i ditt fackliga arbete?
– Personligen är jag mest
nöjd med de föreläsningar
jag varit med och tagit fram
och byggt upp. Att stå inför
en grupp människor, förklara
för dem hur de mörka
krafterna agerar på nätet och
sedan se hur budskapet går
fram. Det är en enorm kick.
4
Vad får du
din energi ifrån?
– De som känner mig vet
att jag är en intensiv person
som engagerar mig till 110
procent i det jag gör. Den
energin får jag från min
omgivning. Oavsett om det
är när jag är hemma i Avesta
eller när jag sitter med 240
fackligt engagerade ungdomar.
5
Har du
några tips?
– Våga simma motströms.
Vi är en stor rörelse och
på grund av det fastnar vi
ibland i gamla hjulspår, det
är helt naturligt. Har du en
dröm, så våga kämpa för
den. Är det en bra idé
kommer ni till slut att få
gehör för den. Våga bryta
normer och sist, men inte
minst – var ödmjuk.
peter.froven@ifmetall.se
Foto denna sida: Linda Håkansson
12 | 14 2012