Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Nus behåller täten Norrlands universitetssjukhus i Umeå bevarar sin frontposition vad gäller strålbehandling med hög precision. Detta sedan onkologiska kliniken i somras fick klartecken att köpa in en s k linjäraccelerator med tillhörande magnettomografi, MR, för 27 miljoner kronor. Strålbehandling är ett kostnadseffektivt sätt att behandla cancer, och onkologen i Umeå är föregångsklinik på området. De satsningar som gjorts under åren, bl a på en racetrackmicrotron samt annan avancerad utrustning, har placerat Umeå på kartan också internationellt. I slutet av 2003 beslutades att en 20-årig linjäraccelerator skulle bytas ut. Under fjolåret har onkologen jobbat med analyser och studiebesök inför upphandlingen. Eftersom tekniken utvecklas snabbt fanns nu en möjlighet att köpa en kombinationsutrustning. Cancersjukvården räknas som ett av universitetssjukhusets profilområden. Genom denna satsning kan sjukhuset bli mycket framstående inom s k högprecisionsbehandling. Utrustningen gör det möjligt att erbjuda behandling till patienter från hela Sverige och inte bara patienter från den norra sjukvårdsregionen. Något som i sin tur kan ge landstinget extra intäkter. Enligt planerna ska MR-utrustningen finnas på plats under hösten 2005 och den nya linjäracceleratorn hösten 2006. Hopp om bot mot diabetes Att diabetes ofta följer på fetma är välkänt. Men inte varför. När forskare i Umeå i våras presenterade ett genombrott i sina studier innebar det också att en direkt metod att förhindra sjukdom är nära. Mekanismerna som styr hur nivåerna av insulin, socker och blodfetter stiger med kroppsvikten har hittills varit okända. Därmed saknas också effektiva metoder för att förhindra eller bota följdsjukdomarna i det s k metaboliska syndromet – högt blodtryck, typ 2-diabetes och fettlever. Men nu har Helena Edlund, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, och hennes forskargrupp gjort ett fynd. Sedan de hittat boven i dramat – en ny ytreceptor – ökar också möjligheten till bot. I en artikel i tidskriften Cell Metabolism beskriver Edlund tillsammans med post doc Pär Steneberg i Umeå och en forskargrupp vid Weizmann Institute of Science i Israel kopplingen mellan övervikt å ena sidan och diabetes, fettlever m m å andra. Ytreceptorn, med beteckningen GPR40, finns hos mus bara i de insulinbildande betacellerna. Vid fetma frigörs fettsyror som binder till receptorn. Nu tycks det som om receptorn i sig avgör om fetma ska leda till sjukdom. Möss som saknar ytreceptorn har i försök visat sig kunna äta och bli överviktiga utan att utveckla diabetes eller annan sjukdom. När GPR40 tas bort eller sätts ur spel skyddas helt enkelt mössen mot de komplikationer och sjukdomar som fetman normalt orsakar. Som stöd för teorin visar resultaten också att möss med ökat antal GPR40-receptorer på betacellen utvecklar diabetes. Samma ytreceptor finns också i människans betaceller och tillhör det slag av receptorer som dagens läkemedel riktar sig mot. Substanser som blockerar receptorn är heta kandidater som läkemedel för att lindra, förhindra eller bota diabetes och andra av fetmans följdsjukdomar. Därför bör det, tror Helena Edlund, vara relativt enkelt att få fram en medicin som lindrar och förhindrar fetmarelaterade sjukdomar. ”Future Faculty” bildad ”Future Faculty” är ett nytt nätverk för yngre disputerade forskare med tidsbegränsad anställning inom medicinsk fakultet. Ett första konstituerande möte för Umeås del hölls i juni. – Situationen för unga disputerade forskare har blivit allt kärvare. Vi är ofta anställda på korta förordnanden, vilket skapar otrygghet för individerna och gör det svårt att etablera självständig forskning, säger Kristina Lejon, medicinsk biovetenskap. Hon är en av forskarna i den arbetsgrupp som förberett bildandet av Future Faculty. Övriga är Pernilla Wikström, medicinsk biovetenskap, Hamayun Zafar, odontologi och Anders Hofer, medicinsk kemi och biofysik. Organisationen är tänkt att vara en plattform och ett nätverk för disputerade med tidsbegränsat förordnande vid fakulteten. Motsvarande organisationer har bildats eller är på väg att bildas vid landets övriga medicinska fakulteter. Testar vaccin mot könsherpes Ett vaccin mot könsherpes testas nu på 700 unga flickor i Sverige. Norrlands universitetssjukhus är med i den världsomspännande dubbelblindstudien, där 100 flickor i Umeå deltar. Herpes i underlivet, HSV-2, är den könssjukdom som är vanligast efter kondylom. Blåsor som så småningom blir små sår, feber och muskelvärk hör till sjukdomen som oftast är lindrig. Många bär faktiskt på smittan utan att veta om det. Egentligen är det bara i ett läge som sjukdomen blir riktigt allvarlig. En gravid kvinna som får herpes för första gången kan vid förlossningen överföra smittan – som då blir livshotande – till sitt barn. Tre fjärdedelar av de 7 500 vuxna som hittills prövat vaccinet har fått ett bra skydd mot infektionen. Den nya studien omfattar 6 000–7 000 flickor mellan 10 och 17 år, varav 700 i Sverige. Det man vill testa är om vaccinet fungerar lika bra på yngre. Vaccinet ges i injektioner vid tre tillfällen. Deltagarna får föra bok över hur de mår och får svara på frågor om sin hälsa varje månad. Kontrollgruppen får ett vaccin mot gulsot. Nya rön om protein som minskar blodfetter Mekanismen för hur ett relativt nyupptäckt protein kan sänka nivån av blodfetter klargörs i tidskriften Journal of Biological Chemistry. Författarna är en forskargrupp, ledd av professor Gunilla Olivecrona vid Umeå universitet. Apolipoprotein A-V finns i blodplasman och verkar ha betydande effekt på nivån av blodfetter, främst triglycerider. Mutationer i den gen som kodar för ämnet har samband med rubbningar i blodfettvärdena och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det har nyligen föreslagits att apolipoprotein A-V verkar genom att aktivera lipoproteinlipas, det enzym som spjälkar blodfetterna så att de kan tas upp i kroppens vävnader. Gunilla Olivecronas grupp har nu, i samarbete med Robert O Ryan m fl i USA, visat att mekanismen för proteinets effekt inte är att direkt aktivera lipaset. Däremot kan det, liksom lipoproteinlipas, binda starkt till heparin. Denna egenskap gör att båda proteinerna kan binda i närheten av varandra på cellytor. Genom att båda dessutom binder till blodfetter (lipoproteiner) kan upptaget av fett i cellerna stimuleras. Forskargruppen har använt en speciell biosensorteknik, Biacore®, för att i modellstudier visa hur apolipoprotein A-V medierar bindning av blodfetter till en heparintäckt yta. 6 Spets 1/05
Nya spjutspetsprojekten håller hög klass ©INGRAM Av 54 ansökningar vaskades till slut 16 fram av externa, icke jäviga, sakkunniga professorer. Den pågående treårsomgången med spjutspetsprojekt i medicin och odontologi i Umeå håller hög klass. 33 miljoner kronor fanns att fördela. Av dem får 13 projekt högst 750 000 kronor vardera årligen under 2004–2006, medan tre får högst 300 000 kronor vardera. Håkan Alfredsson, professor i idrottsmedicin, ska tillsammans med Sture Forsgren, docent i anatomi och Lars Öhberg, överläkare i diagnostisk radiologi studera bakgrundsmekanismer och utveckling av behandlingsmetoder vid kronisk sensmärta. Den biologiska basen för CNS-sjukdomar och -symtom orsakade av stress och könshormoner ska studeras av Torbjörn Bäckström, gynekologiprofessor, Inga-Maj Johansson, labchef vid Umeå Neurosteroid Research Center och överläkare Marie Bixo. Kjell Grankvist, professor i klinisk kemi, är huvudman för ett projekt kring karaktärisering av signalvägar vid cisplatininducerad celldöd med och utan förstärkt kaliumjonförlust hos lungcancerceller. Detta ska han studera tillsammans med onkologprofessorn Roger Henriksson och forskningsingenjören Behnam Motagh Parviz. Sårläkning, f f a i trumhinnan, är fokus i det projekt som Sten Hellström, ÖNH-professor, ansvarar för. Vilken roll plasminogen kan spela Spets 1/05 i processen ska han studera tillsammans med Tor Ny, professor i medicinsk kemi och biofysik och öronläkaren Per-Olof Eriksson. Roger Henriksson är inblandad i ytterligare ett projekt. Tillsammans med Håkan Hedman, docent i onkologi, ansvarar han för studien ”LRIG Cell Surface Receptors In Health and Disease: Molecular, Physiological and Clinical Studies”. ”Riskfactors and pathogenesis of celiac disease” är rubriken för det projekt som universitetslektor Annelie Ivarsson; folkhälsa och klinisk medicin, leder. Celiakiforskningen engagerar också professorerna Olle Hernell, pediatrik, Sten Hammarström, immunologi och Marie-Louise Hammarström, klinisk mikrobiologi/immunologi. Odontologisk forskning har öronmärkta spjutspetsmedel, men har med Ulf Lerners projekt också knipit ett anslag ur den allmänna potten. Ämnet för studien är hur bennedbrytande osteoklaster bildas och hur de resorberar ben. Ett nytt, levande vaccin mot Francisella tularensis, harpest, är målet för den forskning Anders Sjöstedt, professor i klinisk bakteriologi, får medel för. Projektet drivs tillsammans med Wayne Conlan, Senior researcher vid National research Council, Ottawa, Kanada. Ola Sandgren, ögonläkare och lektor, samarbetar med läkarkollegan Marie Burstedt och sjukhusgenetikern Irina Golovleva. De ska studera ärftliga retinala dystrofier i norra Sverige och försöka identifiera bakomliggande genetiska defekter vid olika kliniska manifestationer. ”Genetisk polymorfism, lung- och hjärtkärlsjukdom i experimentella och mekanistiska studier av oxidativa och partikulära luftföroreningar”. Det är rubriken för det projekt som Thomas Sandström, professor vid lung- och allergikliniken i Umeå, ansvarar för. Studierna görs i samarbete med Anders Blomberg, överläkare, och Ellinor Ädelroth, docent. Pär Stattins projekt i samarbete med Pernilla Wikström, fo ass och Lena Damber, chef för Onkologiskt centrum vid universitetssjukhuset kan ni läsa om i detta nummer av Spets. Samma gäller de projekt som Katrine Åhlström Riklund driver i samarbete med Lennart Johansson, docent i radiofysik och immunologiprofessorn Torgny Stigbrand och som Göran Roos och Bengt Hallberg, professor respektive universitetslektor i patologi, driver tillsammans med Ruth Palmer, gruppledare vid UCMP, Umeå centrum för molekylär patogenes. Odontologisk forskning Sirkka Asikainen, professor i oral mikrobiologi vid tandläkarhögskolan, får med projektet ”Periodontitis as a contributor to cardiovascular diseases” ett av anslagen. Thomas Borén, professor i medicinsk kemi, fick ett ettårsanslag för projektet ”Bacterial Gene Activities Induced in Response to the Oral Environment-Microbial adaptation and interactions in promotion of persistent infection and chronic inflammation”. Studierna gör han tillsammans med Anna Arnqvist, fo ass. Slutligen får Nicklas Strömberg, professor i cariologi, anslag för projektet med namnet ”Bacterial adhesion and peptide signaling in host susceptibility and resistance to persistent infections”. Förutsättningen för att få medel under hela perioden är att forskarna under alla år är anställda inom Västerbottens läns landsting eller har s k kombinationstjänst. Spjutspetsreportage på sidorna 8–13 7
- Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
- Page 3 and 4: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
- Page 5: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
- Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
- Page 11 and 12: Pär Stattin och Pernilla Wikström
- Page 13 and 14: - Med radioimmunoterapi kan vi få
- Page 15 and 16: Inkubatorn har allt som krävs Ume
- Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
- Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
- Page 21 and 22: Tekniskt innebär projektet dels en
- Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru
Nus behåller täten<br />
Norrlands <strong>universitet</strong>ssjukhus i Umeå bevarar sin frontposition vad<br />
gäller strålbehandling med hög precision. Detta sedan onkologiska<br />
kliniken i somras fick klartecken att köpa in en s k linjäraccelerator<br />
med tillhörande magnettomografi, MR, för 27 miljoner kronor.<br />
Strålbehandling är ett kostnadseffektivt sätt att behandla cancer, och onkologen i Umeå är<br />
föregångsklinik på området. De satsningar som gjorts under åren, bl a på en racetrackmicrotron<br />
samt annan avancerad utrustning, har placerat Umeå på kartan också internationellt.<br />
I slutet av 2003 beslutades att en 20-årig linjäraccelerator skulle bytas ut. Under fjolåret<br />
har onkologen jobbat med analyser och studiebesök inför upphandlingen. Eftersom tekniken<br />
utvecklas snabbt fanns nu en möjlighet att köpa en kombinationsutrustning.<br />
Cancersjukvården räknas som ett av <strong>universitet</strong>ssjukhusets profilområden. Genom denna<br />
satsning kan sjukhuset bli mycket framstående inom s k högprecisionsbehandling. Utrustningen<br />
gör det möjligt att erbjuda behandling till patienter från hela Sverige och inte bara<br />
patienter från den norra sjukvårdsregionen. Något som i sin tur kan ge landstinget extra intäkter.<br />
Enligt planerna ska MR-utrustningen finnas på plats under hösten <strong>2005</strong> och den nya<br />
linjäracceleratorn hösten 2006.<br />
Hopp om bot mot diabetes<br />
Att diabetes ofta följer på fetma är<br />
välkänt. Men inte varför. När forskare i<br />
Umeå i våras presenterade ett genombrott<br />
i sina studier innebar det också att<br />
en direkt metod att förhindra sjukdom<br />
är nära.<br />
Mekanismerna som styr hur nivåerna av insulin, socker<br />
och blodfetter stiger med kroppsvikten har hittills<br />
varit okända. Därmed saknas också effektiva metoder för att förhindra eller bota följdsjukdomarna<br />
i det s k metaboliska syndromet – högt blodtryck, typ 2-diabetes och fettlever.<br />
Men nu har Helena Edlund, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM,<br />
och hennes forskargrupp gjort ett fynd. Sedan de hittat boven i dramat – en ny ytreceptor<br />
– ökar också möjligheten till bot.<br />
I en artikel i tidskriften Cell Metabolism beskriver Edlund tillsammans med post doc Pär<br />
Steneberg i Umeå och en forskargrupp vid Weizmann Institute of Science i Israel kopplingen<br />
mellan övervikt å ena sidan och diabetes, fettlever m m å andra.<br />
Ytreceptorn, med beteckningen GPR40, finns hos mus bara i de insulinbildande betacellerna.<br />
Vid fetma frigörs fettsyror som binder till receptorn. Nu tycks det som om receptorn<br />
i sig avgör om fetma ska leda till sjukdom. Möss som saknar ytreceptorn har i försök visat<br />
sig kunna äta och bli överviktiga utan att utveckla diabetes eller annan sjukdom. När<br />
GPR40 tas bort eller sätts ur spel skyddas helt enkelt mössen mot de komplikationer och<br />
sjukdomar som fetman normalt orsakar. Som stöd för teorin visar resultaten också att<br />
möss med ökat antal GPR40-receptorer på betacellen utvecklar diabetes.<br />
Samma ytreceptor finns också i människans betaceller och tillhör det slag av receptorer<br />
som dagens läkemedel riktar sig mot. Substanser som blockerar receptorn är heta kandidater<br />
som läkemedel för att lindra, förhindra eller bota diabetes och andra av fetmans följdsjukdomar.<br />
Därför bör det, tror Helena Edlund, vara relativt enkelt att få fram en medicin<br />
som lindrar och förhindrar fetmarelaterade sjukdomar.<br />
”Future Faculty” bildad<br />
”Future Faculty” är ett nytt nätverk för yngre disputerade forskare med tidsbegränsad anställning<br />
inom medicinsk <strong>fakultet</strong>. Ett första konstituerande möte för Umeås del hölls i juni.<br />
– Situationen för unga disputerade forskare har blivit allt kärvare. Vi är ofta anställda på<br />
korta förordnanden, vilket skapar otrygghet för individerna och gör det svårt att etablera<br />
självständig forskning, säger Kristina Lejon, medicinsk biovetenskap.<br />
Hon är en av forskarna i den arbetsgrupp som förberett bildandet av Future Faculty. Övriga<br />
är Pernilla Wikström, medicinsk biovetenskap, Hamayun Zafar, odontologi och Anders<br />
Hofer, medicinsk kemi och biofysik. Organisationen är tänkt att vara en plattform och ett<br />
nätverk för disputerade med tidsbegränsat förordnande vid <strong>fakultet</strong>en. Motsvarande organisationer<br />
har bildats eller är på väg att bildas vid landets övriga medicinska <strong>fakultet</strong>er.<br />
Testar vaccin<br />
mot könsherpes<br />
Ett vaccin mot könsherpes testas nu<br />
på 700 unga flickor i Sverige. Norrlands<br />
<strong>universitet</strong>ssjukhus är med i<br />
den världsomspännande dubbelblindstudien,<br />
där 100 flickor i Umeå deltar.<br />
Herpes i underlivet, HSV-2, är den könssjukdom<br />
som är vanligast efter kondylom. Blåsor som så<br />
småningom blir små sår, feber och muskelvärk<br />
hör till sjukdomen som oftast är lindrig. Många<br />
bär faktiskt på smittan utan att veta om det.<br />
Egentligen är det bara i ett läge som sjukdomen<br />
blir riktigt allvarlig. En gravid kvinna som får herpes<br />
för första gången kan vid förlossningen överföra<br />
smittan – som då blir livshotande – till sitt<br />
barn.<br />
Tre fjärdedelar av de 7 500 vuxna som hittills<br />
prövat vaccinet har fått ett bra skydd mot infektionen.<br />
Den nya studien omfattar 6 000–7 000<br />
flickor mellan 10 och 17 år, varav 700 i Sverige.<br />
Det man vill testa är om vaccinet fungerar lika<br />
bra på yngre.<br />
Vaccinet ges i injektioner vid tre tillfällen. Deltagarna<br />
får föra bok över hur de mår och får svara<br />
på frågor om sin hälsa varje månad. Kontrollgruppen<br />
får ett vaccin mot gulsot.<br />
Nya rön om protein<br />
som minskar blodfetter<br />
Mekanismen för hur ett<br />
relativt nyupptäckt protein<br />
kan sänka nivån av<br />
blodfetter klargörs i tidskriften<br />
Journal of Biological<br />
Chemistry. Författarna<br />
är en forskargrupp,<br />
ledd av professor<br />
Gunilla Olivecrona vid Umeå <strong>universitet</strong>.<br />
Apolipoprotein A-V finns i blodplasman och<br />
verkar ha betydande effekt på nivån av blodfetter,<br />
främst triglycerider. Mutationer i den gen som<br />
kodar för ämnet har samband med rubbningar i<br />
blodfettvärdena och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.<br />
Det har nyligen föreslagits att apolipoprotein<br />
A-V verkar genom att aktivera lipoproteinlipas,<br />
det enzym som spjälkar blodfetterna så att de<br />
kan tas upp i kroppens vävnader.<br />
Gunilla Olivecronas grupp har nu, i samarbete<br />
med Robert O Ryan m fl i USA, visat att mekanismen<br />
för proteinets effekt inte är att direkt aktivera<br />
lipaset. Däremot kan det, liksom lipoproteinlipas,<br />
binda starkt till heparin. Denna egenskap<br />
gör att båda proteinerna kan binda i närheten av<br />
varandra på cellytor. Genom att båda dessutom<br />
binder till blodfetter (lipoproteiner) kan upptaget<br />
av fett i cellerna stimuleras.<br />
Forskargruppen har använt en speciell biosensorteknik,<br />
Biacore®, för att i modellstudier visa<br />
hur apolipoprotein A-V medierar bindning av<br />
blodfetter till en heparintäckt yta.<br />
6 <strong>Spets</strong> 1/05
Change language