Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Uminovas avtal med KI<br />
stärker bioteknikföretagen<br />
Ensam är inte stark. På försommaren<br />
tecknade Uminova<br />
Innovation AB och dess motsvarighet<br />
i Stockholm, Karolinska<br />
Innovations AB, ett samarbetsavtal.<br />
Meningen är att<br />
stötta unga bioteknikbolag i<br />
Umeå.<br />
Trots att Sverige har flest bioteknikföretag<br />
per capita i världen behövs det fler. Till det<br />
behövs förstås idéer som kan bli produkter –<br />
men också pengar. Eftersom varje <strong>universitet</strong>sort<br />
för sig har en alltför liten kritisk massa<br />
för att lyckas få fram livskraftiga företag krävs<br />
dessutom samarbete.<br />
Avtalet handlar om att åstadkomma mer<br />
pengar och bättre utveckling av de bästa idéerna.<br />
Det kan handla om marknadskunskap,<br />
riskkapital och samarbete mellan enskilda företag.<br />
– Ett mycket viktigt avtal för bioteknikföretagandet<br />
i Umeå och Sverige, säger Jan<br />
Olsson, vd för Uminova Innovation.<br />
– Avtalet är långsiktigt och på lika villkor,<br />
förklarar Ola Flink, vd för Karolinska Innovations.<br />
Det handlar inte om att flytta verksamhet<br />
från Umeå till Stockholm utan om att vara<br />
professionell. I konkurrensen med övriga<br />
världen är det ett måste, menar han. Samarbete<br />
och erfarenhetsutbyte är viktigt om man vill<br />
komma sig fram. Men kunskaper om affärsvärlden<br />
och om förhandling är minst lika<br />
viktiga, understryker han.<br />
– Umeå har redan världsledande forskning<br />
inom ”life science”. Ett hinder för en affärsmässig<br />
utveckling av resultaten har varit bristande<br />
entreprenörskap. Det går att lösa genom<br />
att Uminova och Karolinska tillsammans<br />
tar det kommersiella ansvaret, säger Ola<br />
Flink.<br />
För det är exemplets makt som råder.<br />
Lyckade exempel ger större investeringsvilja.<br />
Särskilt spännande är det därför att två unga<br />
bioteknikföretag från Umeå, Umecrine och<br />
Bioresonator, fått plats i en av Karolinska<br />
Innovations portföljer för investerare.<br />
Brist på kapital<br />
När samarbetsavtalet presenterades i Uminova<br />
Science Park i Umeå medverkade också<br />
Sören Gyll. Efter sina år i bl a Volvo och<br />
Pharmacia är han numera delägare i ett investmentbolag<br />
som bl a satsar på bioteknikbranschen.<br />
Hans uppfattning är att utveckling<br />
kräver kapital från USA:<br />
– Svensk klinisk forskning är framgångsrik.<br />
Men vill man få fart på forskning och på<br />
biotekniksektorn rekommenderar jag att skapa<br />
nätverk i USA. Det är där två tredjedelar av<br />
all världens forskningspengar finns.<br />
Utdragen förlossning ger spår för livet<br />
Sex av tio mammor med s k förlångsammad förlossning anser att erfarenheten<br />
kommer att sätta spår för livet. Det skriver tre Umeå-forskare i tidskriften<br />
Journal of Clinical Nursing.<br />
Studien omfattar fler än 250 kvinnor och har letts av Astrid Nystedt, doktorand<br />
vid institutionen för omvårdnad och enheten för obstetrik och gynekologi<br />
vid Umeå <strong>universitet</strong>. Medförfattare är professor Berit Lundman vid<br />
samma institution samt professor Ulf Högberg, enheten för obstetrik och gynekologi<br />
samt enheten för epidemiologi.<br />
– Smärta var det huvudsakliga skälet hos dem som hade en negativ upplevelse<br />
av förlossningen, säger Astrid Nystedt. Dock var 94 procent av alla positiva<br />
till de stöd de fått från sin barnmorska och partner.<br />
84 kvinnor som upplevt en långsam förlossning som krävt hjälpmedel eller<br />
kejsarsnitt och 171 kvinnor med normala förlossningar fick svara på frågor.<br />
Drygt en tredjedel av dem med långsam förlossning var negativa till upplevelsen<br />
totalt sett, och 60 procent ansåg att den påverkat dem för livet. Siffrorna<br />
bland dem med normala förlossningar var fyra procent respektive 12 procent.<br />
Trots besvären uppgav 84 procent i gruppen med förlängt värkarbete att<br />
det var en stor upplevelse att föda barn. I kontrollgruppen var siffran 90 procent.<br />
Smärta var en nyckelfråga i båda grupperna: 62 procent i gruppen med<br />
förlängt värkarbete trodde att de skulle dö under förlossningen. 69 procent<br />
ansåg att smärtlindringen hade räddat dem. I gruppen med normala förlossningar<br />
var andelen 49 procent för båda. 76 procent i gruppen med förlängt<br />
värkarbete ansåg att det var smärtsamt att föda barn – jämfört med 48 procent<br />
i kontrollgruppen.<br />
Stor<br />
studie<br />
om celiaki<br />
10 000 sjätteklassare inbjuds nu att delta i ett forskningsprojekt<br />
kring glutenintolerans, celiaki. Studien som leds av Anneli<br />
Ivarsson, barnläkare och <strong>universitet</strong>slektor i Umeå, vill utröna<br />
hur vanlig sjukdomen är och om den kan förebyggas.<br />
Glutenintolerans är den vanligaste kroniska sjukdomen hos<br />
barn näst astma och allergi. Genom att symtomen är varierande<br />
och lätt kan misstolkas är många sjuka utan att veta om<br />
det. Obehandlad glutenintolerans ökar risken för t ex magbesvär,<br />
trötthet, depression, skelettskörhet och barnlöshet.<br />
Sjukdomen behandlas effektivt genom att mat som innehåller<br />
gluten, d v s vete, råg och korn, helt undviks. Vanligen leder<br />
detta till att de besvär som beror på sjukdomen försvinner.<br />
Studien, som görs i samarbete med forskare från Lund, Malmö,<br />
Norrköping, Norrtälje, Växjö och Umeå, innebär att barnen<br />
inbjuds att lämna ett blodprov hos skolsköterskan. De och<br />
deras föräldrar får också besvara ett frågeformulär. Barn som<br />
misstänks ha glutenintolerans utreds vidare vid närmaste barnoch<br />
ungdomsklinik.<br />
©INGRAM<br />
22 <strong>Spets</strong> 1/05