Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Som gjord för logopedin! Tre år, tre miljoner och en kanonidé! Med det hoppas logopeder och tekniker vid Norrlands universitetssjukhus kunna revolutionera logopedin i glesbygd. Tekniskt nytänkande ska ge fler chans till avancerad röstträning – i sina egna hem! Greti Ohlsson – Målet är en modell där man kan kombinera egenträning och distansbehandling via en utrustning i hemmet eller på sin vårdcentral. Det här är bara början! Käte Alrutz, chefslogoped, snålar inte på entusiasmen. I början av sommaren fick logopedernas utvecklingsprojekt närapå tre miljoner i anslag från Innovativa åtgärder – eHälsa. Programmet omfattar Norr- och Västerbotten och är en del av EUs strukturfonder. Förra året blev ett lyft för logopedin som disciplin sedan telemedicin visat sig effektivt på ett oväntat område: språkträning av afatiker i glesbygd. Metoden gick från projekt till rutin på ett halvår och är numera inskriven i vårdprogrammet för neuropatienter. Utgångspunkten var förstås ett problem – eller två. Varje vecka drabbas någon i länets inland av afasi – en språkstörning efter en hjärnskada. Handikappet kan lindras med intensiv logopedisk träning. Men eftersom logopeder är en bristvara koncentrerades hjälpen till Lycksele – och också dit kan det vara långt i ett stort län. Eftersom många inte orkar resa avstår de från den rehabilitering som de behöver och egentligen vill ha. Därför krävdes nya sätt att tänka, förklarar Käte Alrutz. Inlandets afatiker hade alltså dubbla kommunikationsproblem. Med telemedicin presenterade logopederna en ny sorts kommunikation. Resultatet blev minst sagt lysande. Patienterna var betydligt nöjdare än man kunnat ana – trots att många av landstingets tekniska system egentligen inte är anpassade till deras handikapp. – Telemedicin ersätter inte personlig kontakt, men förlänger logopedens arm. Genom att vi har sjukstugor med videoteknik över hela länet kunde vi erbjuda rehabilitering till en grupp som annars inte skulle tillgodogöra sig den. Och patienterna var övervägande nöjda. Teknik, metod, kvalitet Framgångarna födde nya idéer. Trots de goda resultaten stod det klart att vissa tekniska problem måste övervinnas. Idéerna blev så småningom det projekt, där teknik, metoder och kvalitet nu kan förfinas tack vare anslaget från Innovativa åtgärder. MTI, medicinsk teknik och informatik vid Norrlands universitetssjukhus – som driver ett utvecklingsprojekt inom samma program – är självskriven samarbetspartner för logopederna. I huvudsak innebär kontakten mellan logoped och patient direkt kommunikation och interaktion – i realtid. Övningar av andning, röst och artikulation varvas med lingvistiska övningar med bild- och textmaterial eller med datoriserade övningsprogram för språkrehabilitering. Ibland använder patienten samtalsapparat med syntetiskt tal eller bild- eller bokstavstavlor. Ofta spelas övningarna in på band, dels för direkt feedback till patienten och dels för att kunna utvärdera resultatet över tid. 20 Spets 1/05
Tekniskt innebär projektet dels en komplett design av utrustning och miljö för sändning från logopedmottagningen på universitetssjukhuset, och dels en utveckling av videokonferensutrustning för hemmabruk. – Vi testar nu en teknik som lämpar sig för möten i realtid. Eftersom ljudet är en viktig parameter som också måste vara synkroniserad med bilden ska vi satsa på optimal överföring, berättar Käte Alrutz. Tre grupper Tre grupper är prioriterade i projektet. En är personer med förvärvade språk-, tal- och kommunikationsproblem, t ex afatiker. En annan är rösttrötta personer som har rösten som arbetsredskap och som riskerar att förvärra sina problem, t ex lärare och telefonister. Den tredje gruppen är skolbarn. – Vi utreder allt fler barn med språk- och talsvårigheter eller dyslexi. Återkoppling och handledning berör både familj och personal i skolor och är mycket viktig. Den kontakterna vill vi utveckla. Personerna i projektet ska få interaktiv behandling i sina egna hem. Besvären tränas med ”röstgympingpass”, som bl a kan spelas in och bollas tillbaka till logopederna. Andra projektåret inleder man också ett samarbete med Norrbottens läns landsting. Samarbetet gäller främst röstträning av Parkinson-patienter och stöd till primärvården vid afasi. Käte Alrutz beskriver spännande möjligheter som en förfinad distansteknik kan ge. Flera yrkesgrupper som arbetar med habilitering och rehabilitering kan utveckla och effektivisera sina arbetssätt. Ett exempel är barn- och ungdomshabiliteringen som skulle kunna ge föräldrar konkret hjälp och återkoppling vid ätproblem, påklädning m m. I glesbygd skulle patienter kunna erbjudas stamningsterapi. – Det finns så mycket att vinna. När tekniken är färdig skulle 70–85 röstpatienter i glesbygdsområden kunna erbjudas behandling på distans. Varje år skulle vi kunna genomföra 40 skolkonferenser utan långa resor för personal och föräldrar. – Att kunna kommunicera är en fråga om livskvalitet. Med en teknik som denna kan vi bygga ett starkt nät över Västerbotten. Det här är bara början! Kontakt och interaktion med patienten sker i realtid. Övningar av andning, röst och artikulation varvas med lingvistiska övningar med bild- och textmaterial eller med datoriserade övningsprogram för språkrehabilitering. Spets 1/05 Nio miljoner till psykiatrisatsning Ett gemensamt resurscentrum i Umeå och ett ”mellanvårdshotell” i Skellefteå blir möjliga sedan Västerbottens kommuner och landsting fått nio miljoner i anslag till psykiatrin. Pengarna som Socialstyrelsen fördelat på regeringens uppdrag ska användas som en extra satsning på personer med psykisk sjukdom/funktionshinder. Målet är ökad livskvalitet genom ökad självkänsla, inflytande, delaktighet, social träning, adekvat boende och boendestöd. Landstinget har huvudansvar för två av satsningarna. Den ena innebär ett gemensamt resurscentrum vid Norrlands universitetssjukhus. Där ska samarbetsformerna mellan socialtjänsten i Umeå och Vännäs och psykiatrin utvecklas genom bättre planering, förberedelse och träning inför kommunalt boende eller ökat stöd till brukare i eget boende. Sex träningsplatser för vistelse hela dygnet, dagverksamhet och mobil beredskap planeras. Skellefteå lasarett öppnar tillsammans med kommunen ett ”gästhus” med åtta mellanvårdsplatser. Syftet är att minska överbeläggningarna. Gästhuset har karaktären av hotell för den som behöver ett ökat öppenvårdsstöd men inte en plats på akutavdelningen. På gästhuset erbjuds inga aktiviteter, men väl vila, samtal och stöd. Övriga satsningar ansvarar respektive kommun för med stöd från länets psykiatriska kliniker. Flest lobotomier i Umeå och Sundsvall Sinnessjukhusen Umedalen i Umeå och Sidsjön i Sundsvall stod för 28 procent av antalet lobotomier i Sverige 1947–1958. Dessa och andra nya data lades i juni fram i en licentiatavhandling av Kenneth Ögren, doktorand vid Umeå universitet. Prefrontal lobotomi introducerades i Sverige från 1946. Denna metod användes mot psykisk sjukdom och gick ut på att skära av vissa nervbanor i hjärnan. Antalet lobotomier i Sverige kan tidigare ha underskattats enligt avhandlingen, som i huvudsak grundar sig på officiell statistik. Totalt opererades ca 4 500 svenska patienter, bland dem 771 vid Umedalen. 69 procent var kvinnor. Under expansionsåren 1947–1950 blev operationen allmänt använd på många sinnessjukhus. Under utfasningsåren 1951–1960, minskade användningen successivt. Antalet utförda lobotomier varierar stort mellan de 28 sinnesjukhus som ingår i studien. Umedalen och Sidsjön stod för 28 procent av ingreppen medan tolv sinnessjukhus gjorde färre än 100 lobotomier. Frösö sjukhus gjorde bara 26. Av de 771 patienterna som lobotomerades i Umeå hade merparten diagnosen schizofreni. Mot slutet av perioden märks en tendens i förskjutning mot andra diagnoser. Dödligheten efter ingreppen var 1949 hela 17 procent, men tekniken förbättrades och för hela den studerade perioden var dödligheten i snitt 7,4 procent. Licentiatuppsatsen har titeln ”The surgical offensives against mental disorder – Psychosurgery in Sweden 1944–1958”. Psykokirurgin aktualiserar frågor om implementering och om rationalitet i nya radikala behandlingsmetoder. Tillämpningen väcker frågor om etisk reflektion hos psykiatrer och kirurger och också om samhällelig granskning. Tungt i ambulanssjukvården Kvinnorna blir bara fler i ambulanssjukvården. Men den som tror att de har mer ryggbesvär än manliga kolleger har fel. Det visar en studie som Ulrika Aasa presenterat i sin avhandling vid Belastningsskadecentrum i Umeå. Ökningen av andelen kvinnlig personal var ett av skälen till den landsomfattande studien av 234 kvinnors och 953 mäns hälsa och arbetsmiljö. Varannan har, liksom normalbefolkningen, haft ont i nacke, skuldra eller ländrygg någon gång det senaste året. Framåtböjd arbetsställning och lyft och hantering av båren är riskfaktorer för besvär i ländryggen. För kvinnor innebär de också ökad risk för nack-skuldersmärtor, sannolikt beroende på att många lyft är mer belastande för den som är kortväxt. Att ändra faktorer som höjden vid i- och urlastning och att utveckla hjälpmedel är därför viktigt. Många arbetsmoment ställer höga fysiska krav. Varannan kvinna och var tionde man uppnår ofta maximal hjärtfrekvens vid bårbärning i trappa. Kondition, uthållighet i ryggmusklerna och styrka spelar därför stor roll. Fysiskt tungt och mentalt belastande arbete ökar risken för både muskuloskelettala besvär och symtom som huvudvärk, magbesvär och sömnsvårigheter. Ambulanspersonal med många symtom på ohälsa visade – jämfört med ”friskare” kolleger – förändrad hjärtvariabilitet och större frisättning av stresshormon ledig dag efter ett 24-timmarsskift. De angav också mer oro och högre mentala krav. ©INGRAM FOTO: GÖRAN SANDGREN 21
Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
Page 3 and 4: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
Page 5 and 6: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
Page 11 and 12: Pär Stattin och Pernilla Wikström
Page 13 and 14: - Med radioimmunoterapi kan vi få
Page 15 and 16: Inkubatorn har allt som krävs Ume
Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
Page 19: Färre vårdplatser, kortare vårdt
Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru

Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?