Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Pris på pris för Palmer Forskaren Ruth Palmer vid Umeå centrum för molekylär patogenes, UCMP, tillhör framtidens forskningshopp. Just nu haglar utmärkelserna över henne. Tidigare i år nominerades hon efter hård granskning som kandidat till ”forskartävlingen” European Young Investigator Awards – EURYI. Priset, anslag i mångmiljonklassen, tilldelades dock ingen forskare i Sverige. Däremot fick Palmer 2005 års Fernström-pris på 100 000 kronor i Umeå. Priset får hon för sin forskning om tumörassocierade signalproteiner med bananflugan som modellsystem. Priskommittén pekar särskilt på hennes grundläggande studier av proteinet anaplastiskt lymfomkinas, alk. Ruth Palmer och hennes forskargrupp vid UCMP har gjort flera betydande upptäckter som publicerats i Nature och andra välrenommerade tidskrifter. Hon ingår också i ett av de spjutspetsprojekt som beskrivs i detta nummer av Spets. I september fick hon ytterligare ett vetenskapligt pris, The Svedberg-stipendiet. Detta ges årligen till en framstående biokemist/molekylärbiolog som är under 40 år och verksam i Sverige. Stipendiet delas ut av Svenska föreningen för biokemi och molekylärbiologi (SFBM) och Nationalkommittén för biokemi och molekylärbiologi och är på 35 000 kronor. Ruth Palmer får det för sin upptäckt om hur utvecklingen av muskler i tarmsystemet kontrolleras. Redan som doktorand i London identifierade och karaktäriserade hon en ny familj av fosfatbindande proteiner. Som post-doc började hon med bananfluga som modellsystem att studera signalproteiner med betydelse för celltillväxten. Där identifierade hon den gen i bananflugan som är inblandad i reglering av cellers mognad, tillväxt, adhesion och rörelse. I Umeå har hon fortsatt med att kartlägga processerna kring embryonala utvecklingssteg. Hennes senare arbeten har fokuserats kring alk, en receptor som orsakar cancer hos människor när den inte är rätt reglerad. Hon har identifierat och karaktäriserat detta protein i bananflugan (Dalk). Ruth Palmer kom till Umeå 1999. Hon har nyligen accepterat en sexårig högre cancerforskartjänst, finansierad av Cancerfonden. Smart forskning ska lura klurig Koleraepidemier skördar tusentals människoliv varje år. Ett vaccin som är pålitligt och har lång effekt är målet för den forskning som leds av Sun Nyunt Wai, docent i medicinsk mikrobiologi i Umeå. Men kolerabakterien är en lurig rackare! Greti Ohlsson bakterie Virulensfaktorer, vad som gör bakterier ”giftiga”, är jätteintressant, tycker Sun Nyunt Wai. Sjukdomsframkallande campylobacter, koli-, kolera- och salmonellabakterier hör därför till hennes dagliga umgänge. Redan som ung forskare gjorde hon uppmärksammade upptäckter av egenskaper hos bakterier. En av dem presenterade hon 1995, sedan hon i sitt arbete vid Kyushu-universitetet i Japan upptäckt hur vissa Gram-negativa bakterier sprider giftämnen via små blåsor, vesiklar. Ett exempel på denna typ av infektion är den s k turistdiarrén som orsakas av enterotoxinogena kolibakterier. I en senare artikel i tidskriften Cell har Sun Nyunt Wai och kollegor, bl a i Umeå, visat hur effektivt mekanismen fungerar för att ”smitta” värdceller. Toxinet produceras i en inaktiv form i bakterierna, men ändrar sin struktur och blir aktivt när blåsorna snörs av. Detta kan ta hål på värdcellernas membran och därigenom leda till celldöd. – Vi har studerat proteinet ClyA, ett toxin som utsöndras i blåsor av kolibakterier och vissa salmonellabakterier. Vi konstaterade att rent toxin har liten effekt på målcellerna, medan blåsorna gör giftet betydligt mer potent. Det tyder på att de inte bara transporterar toxinet utan också aktiverar det, säger hon. Forskningsresultaten fick stor uppmärk- Bakterien sprider sitt toxin effektivt. Så länge det är kvar inuti organismen är det inaktivt, men när det ”paketeras” i blåsor ändrar det också struktur. När blåsorna lösgörs är toxinet så potent att det kan ta sig in i värdcellerna och orsaka celldöd. 2 Spets 1/05
Sun Nyunt Wai har särskilt intresserat sig för kolerabakterien. Det är en lurig rackare som kan göra sig resistent och som beter sig helt olika i och utanför kroppen. samhet och ledde till att Sun Nyunt Wai 2004 belönades med Fernström-priset. Bytte karriär Sun Nyunt Wai kommer ursprungligen från Myanmar, tidigare Burma. Där utbildade hon sig till läkare. Under sju år arbetade hon som specialist i obstetrik och gynekologi, men längtade efter att forska. – Det var svårt att få pengar till forskning. Så när jag fick chansen i Kyushu 1990 tog jag den. Eftersom det stipendium hon fick handlade om mikrobiologi blev hon tvungen att byta karriär. Efter disputationen fick hon en post doc-tjänst, och därefter ytterligare en, vid Stanford-universitetet i USA. När post doc-tiden var slut väntade fast jobb som biträdande professor i bakteriologi i Kyushu. Där fanns också stora möjligheter att komma bakterierna in på livet. Institutionen förfogar över avancerad elektronmikroskopisk utrustning, där bakterierna kan studeras i hög upplösning. Däremot var kunskaperna om genreglering begränsade, vilket var skälet till att Sun Nyunt Wai 1999 sökte ett stipendium som gästforskare inom molekylärbiologin i Umeå. – Jag ville lära mig mer om genetiken, om vad som skiljer bakteriernas vildtyper från mutanter. Jag ville också lära mig om hur man med knock out-teknik kan styra utvecklingen av vissa egenskaper. Fokus på kolera Just det var möjligt i Umeå – och lärt sig har hon gjort. Idag börjar hon förstå de mekanismer som påverkar produktionen av vesiklarna. Sedan hon kom till institutionen har hon arbetat med flera olika bakterier. En som ger betydligt allvarligare sjukdom än turistdiarré är kolerabakterien. Eftersom sjukdomen ger diarréer med vätskeförluster på upp till 20 liter per dag är den livshotande. – Vaccin finns, men är inte hundraprocentigt effektivt och immuniteten varar inte heller så länge. Vi hoppas att vår forskning ska ändra på det, säger Sun Nyunt Wai. Kolerabakterien är märklig på flera vis. I regelbundna mönster, ofta två gånger per år, drabbar epidemier utvecklingsländerna. Lika regelbundet är den ”försvunnen”. Varför den beter sig så vet man inte. Spets 1/05 – Vi måste veta mer om bakteriens beteendemönster och livscykler om vi ska nå dit vi hoppas. Just kolerabakterien är nämligen i normalfallet inte särskilt potent. Bakterien måste passera magen för att komma till de receptorer som den fäster mot i tarmen. Och eftersom den är känslig för syra krävs stora bakteriemängder om man ska bli sjuk. När bakterien odlas på agarplatta konstaterar man lätt att den är känslig för klorin. Utsätts den däremot för svält händer något märkligt. Den inte bara krymper och rynkas, utan utvecklar också motståndskraft mot både klorin och syra. – Den är ”klok”. Genom att ändra sitt genuttryck gör den sig resistent. När den så kommer in i kroppen kan den också orsaka sjukdom, säger Sun Nyunt Wai. Så helt lätt att studera är den inte. Olika signaler styr virulensen i kroppen och utanför. T ex går koleratoxinet inte att uttrycka in vitro vid kroppstemperatur och neutralt pH. Först vid en temperatur på 30 grader och ett pHvärde på 6,8 kommer signalerna i gång. Sun Nyunt Wai fick så småningom en forskarassistenttjänst i medicinsk biologi och blev därmed kvar i Umeå. I fjol blev hon docent i medicinsk mikrobiologi och arbetar också som vikarierande lektor. Idag leder hon en grupp med två doktorander och en post doc i en allmänt dynamisk, internationell miljö. Att det inte är ett permanent jobb har både för- och nackdelar, menar hon. – I Japan hade alla fasta tjänster. Med en tidsbegränsad tjänst måste man hela tiden visa på resultat, tävla, vara produktiv och lite aggressiv också. Det är inte alltigenom negativt! 3
Page 1: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
Page 5 and 6: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
Page 11 and 12: Pär Stattin och Pernilla Wikström
Page 13 and 14: - Med radioimmunoterapi kan vi få
Page 15 and 16: Inkubatorn har allt som krävs Ume
Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
Page 21 and 22: Tekniskt innebär projektet dels en
Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru

Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?