Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Färre vårdplatser, kortare vårdtider, fler allt
äldre. Vården utanför sjukhus behöver bli bättre.
För Stefan Karlsson, adjungerad professor
vid MTI, medicinsk teknik och informatik, och
projektledaren, civilingenjör Per Hallberg, är
det en utmaning. Nu tar de och deras forskarkollegor
fram teknik som ska överbrygga de
brister som finns i kommunikation och förmedling
av information både i vårdkedjan och
mellan vårdgivare.
Kan man mäta en variabel kan man mäta
många, menar de. Rutinkontroller och provtagningar
kan göras på distans och data överföras
till och tolkas av experter på rätt nivå. Kontinuerlig
information om EKG, puls, andningsmönster,
hjärt- och lungljud, syresättning
av blodet m m ger vården nya förutsättningar.
Vård hemma kräver struktur. Tidig indikation
på att värden förändras kan minska behoven
av sjukhusvård. Att trådlös kommunikation
ger specialisten ständig tillgång till data behöver
inte vara dyrt, förklarar Ronnie Lundström,
också han adjungerad professor.
– KOL-patienter kräver sängplats på sjukhuset
när de blivit så dåliga att de kontaktar
vården. Ser man att värdena försämras, kan
man göra insatserna hemma.
Det är bland multisjuka i hemmen som tekniken
skulle göra störst nytta. Därför arbetar
MTI nära de geriatriska öppenvårdsteamen i
Umeå, GÖT. Teamen fungerar som ligament
mellan sluten och öppen vård, och är ett samarbete
mellan Umeå vårdcentral, Geriatriskt centrum
och universitetssjukhusets medicinklinik.
Löser problem
Forskning och utveckling vid MTI tar sin utgångspunkt
i de problem som finns i vården.
– Vår uppgift är att underlätta för personal
på fältet. Vård via telemedicin handlar inte bara
om ljud och bild utan också om mätning av
andra variabler. Tekniken kan ändra förutsättningarna
och spara tid och pengar för både
patient och samhälle, säger Stefan Karlsson.
För att ta reda på vad man egentligen behöver
mäta gör nu en industridesigner en unik
inventering. Anställda inom geriatriken preciserar
vilka biologiska parametrar man anser
viktiga att överföra.
Tekniken ska vara lätt att hantera för både
användare och expert och får heller inte vara
känslig för störningar. Ska EKG mätas hemma
Spets 1/05
Stefan Karlsson och Per
Hallberg, MTIs forsknings-
och utvecklingsavdelning,
driver tillsammans
med Johan
Skönevik och Annelise
Müller utvecklingen av
teknikplattformen. Via
internet ska man överföra
fysiologiska signaler
så att konsultation
på distans blir möjlig i
realtid.
får inte undersökningen stupa på specialistkompetens.
– Därför tar vi fram ett EKG som är ”smart”,
där det finns så många elektroder att inte alla
måste sitta exakt rätt, säger Per Hallberg.
Tolkar blåsljud
När tekniken utvecklas och testas är det dock
inte multisjuka äldre man arbetar med utan
barn. Idag kommer barn med misstänkta funktionella
blåsljud på hjärtat till specialisterna på
remiss. Målet är länsdelssjukhusens läkare som
är osäkra på sin diagnos ska få stöd på distans –
och därmed minska antalet remisser.
Idag testas tekniken genom att man spelar in
hjärtljud via ett elektroniskt stetoskop. De digitala
signaler som förs vidare till specialisten i
Umeå skapar ljud som avviker från ljuden i
traditionella stetoskop. En bättre överensstämmelse
med de ljud doktorn är van vid samt en
samtidig visuell presentation är nästa steg.
– Resultaten bådar gott, säger Stefan Karlsson.
I slutändan handlar det dock inte om att
spela in data. I stället ska information föras över
samtidigt med konsultationen.
Så prövar man t ex möjligheterna att föra
över dopplerljud inom mödravården. Via
dopplern och med stöd av videokonferens bedömer
barnmorskorna på sjukstugan i Dorotea
fosterstatus på blivande mammor vid distriktssköterskemottagningen
i Risbäck.
Målet är att alla signaler ska föras över på ett
säkert sätt i en separat kanal via internet. Informationen
kan inte komprimeras om den ska
hålla den höga kvalitet som krävs. Det ställer
stora krav på snabbhet – samtidigt som uppkoppling
inte ska vara ett krav i framtiden.
– Tanken är att föra över information trådlöst
från patienter i hemmet. Tekniken lämpar
sig väl för både telemedicin och distansmonitorering
och kan snabbt installeras hos vårdtagarna,
säger Per Hallberg.
Stefan Karlsson och MTIs projekt fick nyligen
2,6 miljoner kronor från det program för
innovativa åtgärder på eHälsa-området som
Norr- och Västerbotten driver tillsammans.
Uppdraget är att utveckla en plattform som kan
användas oberoende av geografi och vårdorganisation–
och som i slutändan kan kommersialiseras
i samarbete med regionala företag.
Var lagras data?
Samtidigt som ny teknik löser problem skapas
nya. Vem ska t ex spara de data som genereras –
och var?
– De signaler som det elektroniska stetoskopet
genererar är en journalhandling, till skillnad
från ljuden som tolkas av doktorn via ett
vanligt stetoskop. Var lägger man digitala bilder,
hemsjukvårdsdata och vem ska ha tillgång
till dem?
– I vårt uppdrag ingår att utveckla modeller
för att lagra data som säkert kan kopplas mot
journalsystem så att sekretessen inte äventyras,
förklarar Stefan Karlsson.
19