Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Var ligger olika objekt i förhållande till varandra – och hur lär man sig förstå komplicerad anatomi? Röntgensimulatorn kan användas som en interaktiv ”manual” vid olika slag av inlärning. Full fart framåt för simulatorn Färdig produkt redan i år? Vid en konferens i Sydafrika på försommaren var intresset stort när Jan Ahlquist och Tore Nilsson från tandläkarhögskolan i Umeå presenterade sin prisade virtuella röntgenapplikation. Greti Ohlsson – Folk från hela världen var mycket nyfikna. Programmet är inte helt färdigutvecklat ännu, men helst borde vi få det klart redan i år. Det berättar Jan Ahlquist, docent i odontologi, som tillsammans med sin doktorand, övertandläkare Tore Nilsson går från klarhet till klarhet. Nyligen fick Umeå-forskarna i samarbete med en amerikansk grupp ett miljonanslag för att vidareutveckla projektet. Simulatorn har utvecklats i samarbete med Magnus Johansson vid universitetets centrum för virtuell verklighet, VRlab. Finansieringen har universitet, landsting, EUs strukturfonder och KK-stiftelsen stått för. Simulatorn gör att studenter enkelt, interaktivt och strålningsfritt kan träna röntgenundersökningar. Den består av en PC med 3Dprogramvara, stereoglasögon och rörelsesensorer för naturlig interaktion. Uminova Innovation har varit ett starkt stöd under arbetet. Sedan i fjol och ytterligare ett år framöver har VR-gänget plats i deras s k inkubatorprojekt. Idag har man fullt upp att finslipa programvaran och få till ett produktkit som kan paketeras och säljas. – Uminova har hjälpt oss att definiera produkten, identifiera marknaden och ta fram presentationsmaterial. Vi är inga entreprenörer, utan ”går i skola”, säger Jan Ahlquist. Stärker Umeås position I höstas vann simulatorn förstapris i den stora tävlingen EASA, European Academic Software Award, som avgjordes i Schweiz. EASAs syfte är att lyfta fram och värdera datorprogramvara för utbildning och forskning. 30 finalister hade nominerats bland totalt 158 projekt. Både innovation, design, pedagogiskt värde och utvärdering bedömdes. – Vår utvärdering visar att simulatorn underlättar lärande. Därmed kan studenterna lättare göra undersökningar av hög kvalitet. Utmärkelsen visar att vi är internationellt ledande och stärker Umeås position. Därmed ökar möjligheterna till fortsatt expansion, säger Tore Nilsson. Jan Ahlquist är lika positiv. – Med prototypen kan man träna röntgen av vilken kroppsdel som helst. Vissa apparater, t ex Parkinsonforskning får USA-anslag panoramaröntgen, kan vara svåra att förstå och handha. Vår simulator kan vara en interaktiv ”manual” att träna in sig på, menar han. Wallenberg-anslag Nyligen fick han och hans grupp 1,4 miljoner kronor i anslag från Wallenberg global learning network för ett nytt projekt. Projektet är ett samarbete mellan odontologi, omvårdnad, pedagogik, psykologi samt VRlab vid Umeå universitet och Stanford University Medical Media & Information Technologies. Anslaget löper över ett år med möjlighet till förlängning. Genom att utveckla och utvärdera radiografiska datorsimuleringar hoppas man kunna underlätta och förbättra förståelsen av komplicerad anatomi och hur den kan återges med olika tekniker. Man vill också veta om lärande genom samverkan i grupp kan vara en bra träningsmetod vid simulatorstödd utbildning i radiologi. En intressant fråga är om träningen kan underlätta inhämtandet av kunskaper som är nödvändiga för hantering av kritiska situationer. Ingrid Strömberg, professor i histologi med cellbiologi vid Umeå universitet, har i hård internationell konkurrens och i samarbete med flera forskare i USA fått del av ett stort femårigt anslag för hjärnforskning från amerikanska NIA/NIH. Projektet handlar om möjliga orsaker till Parkinsons sjukdom och heter ”Dual-hit hypothesis of aging-related dopamine dysfunction”. Ingrid Strömbergs forskning handlar om hur man kan motverka symptomen genom att transplantera nya nervceller och hur man ska kunna bromsa sjukdomens utveckling. Fem forskargrupper är involverade i ansökan, ett s k program project grant. Ingrid Strömberg har ett eget projekt medan de andra fyra finns vid Medical University of South Carolina, Charleston. Huvudman för hela ansökan är professor Lotta Granholm, Charleston. Läs mer om Ingrid Strömbergs forskning om transplantationsbehandling vid Parkinsons sjukdom på www.info.umu.se/plussidan/plusprojekt 14 Spets 1/05
Inkubatorn har allt som krävs Umeå Biotech Incubator har allt som krävs för att stimulera entreprenörer med idéer. Något vanligt kontorshotell är det inte, betonar föreståndaren Tor Ny. Här finns moderna laboratorier, konsulthjälp och nästintill obegränsad tillgång till dyrbar utrustning också möjlighet till såddfinansiering. Greti Ohlsson ©INGRAM I inkubatorn i KBC-huset mitt på campus är det full fart. Här samsas nästan färdiga företag med företagsembryon i en kreativ odlingskultur. Variationen är stor, men erbjuder en kritisk massa som gagnar alla. Att en del är börsnoterade och väntar på riskkapital och andra bara embryon är som det ska vara. Man lär av varandra, menar Tor Ny. – Det tar åtta-nio år att utveckla ett bioteknikföretag som kan generera vinst. Starten och de första åren är tuffa, och då ser man inte till särskilt många finansiärer. Inkubatorn kan göra att man orkar igenom den perioden, förklarar han. Miljön är den bästa tänkbara. Projekt som passerat nålsögat – experter och styrgrupp – får tillgång till allt inkubatorn kan erbjuda. – Den biomedicinska forskningen har en gigantisk kommersiell potential. Entreprenörerna är däremot alldeles för få. Vår uppgift är att stimulera forskare att våga starta företag. Universitetet har gett oss goda förutsättningar. Varje företag som kan komma ur forskningen är enormt viktigt för fakulteten, säger Tor Ny. Mycket goda förutsättningar Universitetet och övriga finansiärer har gett UBI mycket goda förutsättningar och organisationen är unik för landet. Därutöver ger ett samarbete med Karolinska Invest kring företagsetableringar och ett stort konsultnätverk Spets 1/05 den infrastruktur som krävs för att starta och utveckla ett företag. För nya företag ska det förhoppningsvis bli av några av de just nu 16 projekten. Nelson Khoo är UBIs affärsutvecklare och har bl a uppdraget att hitta nya, kommersialiseringsbara projekt. Med en bakgrund som post doc på UCMP och chef för universitetets transgena center har han inga problem att förstå idéernas bärkraft. Sjukdomsmekanismer är det som främst förenar forskarna bakom projekten. En del utgår från grundforskning, en del från mer tillämpade projekt. I inkubatorn arbetar man t ex med att ta fram nya slag av antibiotika, läkemedel mot stressrelaterade sjukdomar, olika slag av vacciner, metoder för förbättrad sårläkning och mycket annat. ”Nära patient”-test Moderna graviditetstest är förebild för de projekt som arbetar med ”nära patient”-diagnostik. Här handlar det om snabb diagnos av allvarliga tillstånd, t ex hjärnskada, diabetes, infektioner m m. Målet är att utveckla metoder så att man på vårdcentralerna direkt kan analysera blod- eller urinprover och få en säker diagnos medan patienten väntar. – Att utveckla sådana diagnostiska mätmetoder kräver tillgång till dyrbar utrustning. En sådan utveckling kan därför ett litet företag oftast inte göra i ett enskilt projekt. Men i inkubatorn där flera projekt kan använda samma utrustning blir det mera kostnadseffektivt. HTS identifierar molekyler I inkubatorn etableras i höst också universitetets nya enhet för ”high throughput screening”, HTS. Med enkla biologiska testsystem kan man utifrån en stor substanssamling snabbt identifiera molekyler som kan påverka kroppen och t ex användas för att utveckla läkemedel. Några av projekten har sprungit ur de spjutspetsprojekt som Västerbottens läns landsting stött med forskningsmedel. Ett sådant projekt finns inom företaget Umecrine AB, som utifrån kunskap om kvinnliga könssteroider arbetar med att lindra effekterna av stressrelaterade sjukdomar. För Umecrine har utvecklingen varit positiv. Företaget ingår numera i en av de två portföljer som Karolinska development II erbjuder sina investerare. Därmed vågar man också hoppas på riskkapital. Umeå Biotech Incubator startades för två år sedan med Mål 1-medel och har därefter fått ytterligare stöd från samma håll. Vinnova, som tillsammans med Teknikbrostiftelsen årligen satsar 50 miljoner kronor på utvalda inkubatorer, har placerat den bland landets 12 starkaste. – Vi bygger värden här. Jag skulle bli besviken om inkubatorn inte genererade något eller några företag varje år, menar Tor Ny. 15
- Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
- Page 3 and 4: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
- Page 5 and 6: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
- Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
- Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
- Page 11 and 12: Pär Stattin och Pernilla Wikström
- Page 13: - Med radioimmunoterapi kan vi få
- Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
- Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
- Page 21 and 22: Tekniskt innebär projektet dels en
- Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru
Inkubatorn<br />
har allt som krävs<br />
Umeå Biotech Incubator har allt som krävs för att stimulera<br />
entreprenörer med idéer. Något vanligt kontorshotell är det<br />
inte, betonar föreståndaren Tor Ny. Här finns moderna laboratorier,<br />
konsulthjälp och nästintill obegränsad tillgång till<br />
dyrbar utrustning också möjlighet till såddfinansiering.<br />
Greti Ohlsson<br />
©INGRAM<br />
I inkubatorn i KBC-huset mitt på campus är det<br />
full fart. Här samsas nästan färdiga företag med<br />
företagsembryon i en kreativ odlingskultur.<br />
Variationen är stor, men erbjuder en kritisk<br />
massa som gagnar alla. Att en del är börsnoterade<br />
och väntar på riskkapital och andra bara<br />
embryon är som det ska vara. Man lär av varandra,<br />
menar Tor Ny.<br />
– Det tar åtta-nio år att utveckla ett bioteknikföretag<br />
som kan generera vinst. Starten och<br />
de första åren är tuffa, och då ser man inte till<br />
särskilt många finansiärer. Inkubatorn kan göra<br />
att man orkar igenom den perioden, förklarar<br />
han.<br />
Miljön är den bästa tänkbara. Projekt som<br />
passerat nålsögat – experter och styrgrupp – får<br />
tillgång till allt inkubatorn kan erbjuda.<br />
– Den biomedicinska forskningen har en<br />
gigantisk kommersiell potential. Entreprenörerna<br />
är däremot alldeles för få. Vår uppgift är<br />
att stimulera forskare att våga starta företag.<br />
Universitetet har gett oss goda förutsättningar.<br />
Varje företag som kan komma ur forskningen är<br />
enormt viktigt för <strong>fakultet</strong>en, säger Tor Ny.<br />
Mycket goda förutsättningar<br />
Universitetet och övriga finansiärer har gett<br />
UBI mycket goda förutsättningar och organisationen<br />
är unik för landet. Därutöver ger ett<br />
samarbete med Karolinska Invest kring företagsetableringar<br />
och ett stort konsultnätverk<br />
<strong>Spets</strong> 1/05<br />
den infrastruktur som krävs för att starta och<br />
utveckla ett företag.<br />
För nya företag ska det förhoppningsvis bli<br />
av några av de just nu 16 projekten. Nelson<br />
Khoo är UBIs affärsutvecklare och har bl a<br />
uppdraget att hitta nya, kommersialiseringsbara<br />
projekt. Med en bakgrund som post doc på<br />
UCMP och chef för <strong>universitet</strong>ets transgena<br />
center har han inga problem att förstå idéernas<br />
bärkraft.<br />
Sjukdomsmekanismer är det som främst förenar<br />
forskarna bakom projekten. En del utgår<br />
från grundforskning, en del från mer tillämpade<br />
projekt. I inkubatorn arbetar man t ex med<br />
att ta fram nya slag av antibiotika, läkemedel<br />
mot stressrelaterade sjukdomar, olika slag av<br />
vacciner, metoder för förbättrad sårläkning och<br />
mycket annat.<br />
”Nära patient”-test<br />
Moderna graviditetstest är förebild för de projekt<br />
som arbetar med ”nära patient”-diagnostik.<br />
Här handlar det om snabb diagnos av allvarliga<br />
tillstånd, t ex hjärnskada, diabetes, infektioner<br />
m m. Målet är att utveckla metoder så att<br />
man på vårdcentralerna direkt kan analysera<br />
blod- eller urinprover och få en säker diagnos<br />
medan patienten väntar.<br />
– Att utveckla sådana diagnostiska mätmetoder<br />
kräver tillgång till dyrbar utrustning. En<br />
sådan utveckling kan därför ett litet företag<br />
oftast inte göra i ett enskilt projekt. Men i<br />
inkubatorn där flera projekt kan använda samma<br />
utrustning blir det mera kostnadseffektivt.<br />
HTS identifierar molekyler<br />
I inkubatorn etableras i höst också <strong>universitet</strong>ets<br />
nya enhet för ”high throughput screening”,<br />
HTS. Med enkla biologiska testsystem kan<br />
man utifrån en stor substanssamling snabbt<br />
identifiera molekyler som kan påverka kroppen<br />
och t ex användas för att utveckla läkemedel.<br />
Några av projekten har sprungit ur de spjutspetsprojekt<br />
som Västerbottens läns landsting<br />
stött med forskningsmedel. Ett sådant projekt<br />
finns inom företaget Umecrine AB, som utifrån<br />
kunskap om kvinnliga könssteroider arbetar<br />
med att lindra effekterna av stressrelaterade<br />
sjukdomar. För Umecrine har utvecklingen varit<br />
positiv. Företaget ingår numera i en av de två<br />
portföljer som Karolinska development II erbjuder<br />
sina investerare. Därmed vågar man<br />
också hoppas på riskkapital.<br />
Umeå Biotech Incubator startades för två år<br />
sedan med Mål 1-medel och har därefter fått<br />
ytterligare stöd från samma håll. Vinnova, som<br />
tillsammans med Teknikbrostiftelsen årligen<br />
satsar 50 miljoner kronor på utvalda inkubatorer,<br />
har placerat den bland landets 12 starkaste.<br />
– Vi bygger värden här. Jag skulle bli besviken<br />
om inkubatorn inte genererade något eller<br />
några företag varje år, menar Tor Ny.<br />
15
Change language