Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
SPJUTSPETSFORSKNING Målsökande Få biverkningar Biverkningarna är få eller inga alls när terapin används i samband med andra behandlingar. Även tumörbehandlingen kommer att beantikroppar hittar rätt på tumören Radioaktiva antikroppar som används för att diagnostisera och behandla tumörer kan redan om några år utgöra ett komplement till dagens cancerterapier. Antikropparna fungerar som målsökande robotar när de lokaliserar tumörerna och attackerar dem med radioaktiva isotoper. Carin Mannberg-Zackari När en cancerpatient behandlas med cytostatika sprids läkemedlet i hela kroppen. Inte bara sjuka celler utan också friska påverkas mer eller mindre. Nu håller en terapi som bara attackerar tumörcellerna på att utvecklas i samarbete mellan Norrlands universitetssjukhus, Nus, och Umeå universitet. Metoden går ut på att använda tumörsökande, radioaktiva antikroppar med inbyggda läkemedel. ”Hand” söker ”handtag” Antikropparna har på sin yta en receptor som känner igen ett antigen på tumörcellernas yta. Det kan liknas vid en hand som känner igen ett handtag. Antikropparna kan också beskrivas som målsökande projektiler. När de sprutas in i patienten cirkulerar de runt i kroppen på jakt efter sitt antigen. – Antikropparna lägger sig i tumören och utövar effekt under lång tid, ända tills tumören går i apoptos, d v s programmerad celldöd, förklarar röntgenläkare Katrine Åhlström Riklund som också är professor i diagnostisk radiologi vid Umeå universitet. Radioimmunoterapi kallas behandlingen som i början av sommaren beviljades s k spjutspetsmedel från Västerbottens läns landsting. Institutionerna för radiologi, nukleärmedicin, immunologi och radiofysik deltar i forsknings- projektet som leds av Katrine Riklund Åhlström. I projektledningen ingår också Torgny Stigbrand, professor i immunkemi och Lennart Johansson, docent i radiofysik. – Vi kan bygga om molekyler så att de kan lokalisera tumören. Vi kan också bygga på nya ”händer” till en grupp av händer som snabbare griper tag i ”handtagen” på tumörcellernas antigener, förklarar Torgny Stigbrand. Låg dos, lång tid I den klassiska strålbehandlingen riktas en hög dos mot tumören under en begränsad tidsrymd. Radioimmunoterapi innebär lågdosstrålning under en längre period. – Problemet är att skapa tillräckligt specifika antikroppar som enbart och endast sätter sig i cancercellen och inte i de friska cellerna. Under behandlingen är kroppen radioaktiv, påpekar Katrine Åhlström Riklund. Metoden fungerar i princip på alla tumörer. Katrine Åhlström Riklund har bl a prövat den i experimentella studier på livmoderhalscancer. – Vi kunde få tumören att minska drastiskt i storlek. En del botades helt och hållet, berättar hon. Varje tumörform är dock mycket specifik och kräver sin egen antikropp. Tjocktarmscancer kräver sin typ av antikropp och hjärntumör en helt annan. Torgny Stigbrand tror att behandlingen kan FOTO: JOHAN GUNSÉUS prövas på patienter inom några år. – Det är en svår avvägning att bestämma hur fort vi ska börja behandla patienter. Vi har kommit fram till att vi ska testa fler faktorer, säger han. Radioimmunologiska gammakameraundersökningar används redan nu för att upptäcka bl a infektioner och inflammationer. Det finns ett dussintal typer av läkemedel med antikroppar på marknaden. Alla är väldigt specifika. 12 Spets 1/05
– Med radioimmunoterapi kan vi få ett komplement som ytterligare ökar effekten av den traditionella cancerbehandlingen, säger Katrine Åhlström Riklund, professor i diagnostisk radiologi. Toppforskning på webben Sedan i våras har Umeå universitet en ny sökbar databas – Plussidan. På www.info.umu.se/ plussidan/ presenteras ett urval av universitetets mest konkurrenskraftiga forskningsprojekt inom området livsvetenskap. Förhoppningsvis ska sidan bli ett användbart verktyg för företag, forskare och studenter som söker samarbetspartners, men också för en intresserad allmänhet och för journalister. Livsvetenskap handlar om molekylärbiologisk, kemisk och medicinsk forskning och är ett av universitetets profilområden. Om professor Sven Bergströms borreliaforskning kan man läsa på plussidan. För närvarande finns nästan 80 olika forskningsprojekt i databasen och antalet utökas successivt. I allmänhet presenteras projekten på Plussidan både på svenska och på engelska. Sidan innehåller också information som brukar vara svårtillgänglig. Här finns nämligen samlade uppgifter om projektens finansiering, medlemmar i forskningsgrupperna samt nationella och internationella samarbetspartners. höva inledas med diagnostik. En gammakamera används för att lokalisera isotoperna, som därmed avslöjar exakt var tumörerna finns. – Vi behöver ett underlag för att räkna ut behandlingsdosen. Längre fram kan vi hoppa över den diagnostiska delen när vi har utvecklat standarddoser. Men det är ett utvecklingsarbete där vi har ganska många steg kvar, berättar Katrine Åhlström Riklund. Hon tror att radioimmunoterapi kommer att bli ett komplement för att ytterligare öka effekten av traditionell cancerbehandling. – Det är framtiden det här, säger Torgny Stigbrand. Olofsson hedersdoktor TV-profilen Sverker Olofsson och den brittiske amyloidforskaren Christopher Dobson är årets hedersdoktorer vid Umeå universitets medicinska fakultet. De promoveras vid årshögtiden i oktober. På samma jordnära sätt som i konsumentmagasinet Plus i Sveriges Television har Sverker Olofsson sedan starten 1998 varit programledare och utfrågare vid fakultetens årliga evenemang ”Forskningens Dag”. Olofssons förmåga att göra det komplicerade enkelt, parad med känslan för hur människan kan uppleva sin sjukdom, har gjort att ”Forskningens Dag” i djupare mening betydelsefulla för många enskilda. En översikt av evenemangen 1998–2005 finns på http:// www.umu.se/medfak/forskning/forskningens_dag.html Christopher Martin Dobson är professor i Cambridge och Fellow of the Royal Society of Great Britain. Han är världsledande när det gäller amyloider, de svårlösliga proteiner som är inblandade vid allvarliga sjukdomar som t ex Skelleftesjukan, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och ALS. Dobson har väsentligt bidragit till förståelsen för de problem med veckning av proteiner och inlagring av amyloider som ligger bakom dessa sjukdomar. Forskningen har resulterat i fler än 500 publikationer i bl a Nature, Science och PNAS. Eftersom flera framstående forskargrupper i Umeå ägnar sig åt amyloidforskning har Dobson och hans laboratorium haft ett intensivt utbyte med detta universitet. Spets 1/05 13
- Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
- Page 3 and 4: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
- Page 5 and 6: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
- Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
- Page 9 and 10: Bananflugan är högst central för
- Page 11: Pär Stattin och Pernilla Wikström
- Page 15 and 16: Inkubatorn har allt som krävs Ume
- Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
- Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
- Page 21 and 22: Tekniskt innebär projektet dels en
- Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru
SPJUTSPETSFORSKNING<br />
Målsökande<br />
Få biverkningar<br />
Biverkningarna är få eller inga alls när terapin<br />
används i samband med andra behandlingar.<br />
Även tumörbehandlingen kommer att beantikroppar<br />
hittar rätt på tumören<br />
Radioaktiva antikroppar som används för att diagnostisera<br />
och behandla tumörer kan redan om några år<br />
utgöra ett komplement till dagens cancerterapier.<br />
Antikropparna fungerar som målsökande robotar när<br />
de lokaliserar tumörerna och attackerar dem med<br />
radioaktiva isotoper.<br />
Carin Mannberg-Zackari<br />
När en cancerpatient behandlas med cytostatika<br />
sprids läkemedlet i hela kroppen. Inte bara<br />
sjuka celler utan också friska påverkas mer eller<br />
mindre.<br />
Nu håller en terapi som bara attackerar tumörcellerna<br />
på att utvecklas i samarbete mellan<br />
Norrlands <strong>universitet</strong>ssjukhus, Nus, och Umeå<br />
<strong>universitet</strong>. Metoden går ut på att använda<br />
tumörsökande, radioaktiva antikroppar med<br />
inbyggda läkemedel.<br />
”Hand” söker ”handtag”<br />
Antikropparna har på sin yta en receptor som<br />
känner igen ett antigen på tumörcellernas yta.<br />
Det kan liknas vid en hand som känner igen ett<br />
handtag.<br />
Antikropparna kan också beskrivas som målsökande<br />
projektiler. När de sprutas in i patienten<br />
cirkulerar de runt i kroppen på jakt efter sitt<br />
antigen.<br />
– Antikropparna lägger sig i tumören och<br />
utövar effekt under lång tid, ända tills tumören<br />
går i apoptos, d v s programmerad celldöd, förklarar<br />
röntgenläkare Katrine Åhlström Riklund<br />
som också är professor i diagnostisk radiologi<br />
vid Umeå <strong>universitet</strong>.<br />
Radioimmunoterapi kallas behandlingen<br />
som i början av sommaren beviljades s k spjutspetsmedel<br />
från Västerbottens läns landsting.<br />
Institutionerna för radiologi, nukleärmedicin,<br />
immunologi och radiofysik deltar i forsknings-<br />
projektet som leds av Katrine Riklund Åhlström.<br />
I projektledningen ingår också Torgny<br />
Stigbrand, professor i immunkemi och Lennart<br />
Johansson, docent i radiofysik.<br />
– Vi kan bygga om molekyler så att de kan<br />
lokalisera tumören. Vi kan också bygga på nya<br />
”händer” till en grupp av händer som snabbare<br />
griper tag i ”handtagen” på tumörcellernas<br />
antigener, förklarar Torgny Stigbrand.<br />
Låg dos, lång tid<br />
I den klassiska strålbehandlingen riktas en hög<br />
dos mot tumören under en begränsad tidsrymd.<br />
Radioimmunoterapi innebär lågdosstrålning<br />
under en längre period.<br />
– Problemet är att skapa tillräckligt specifika<br />
antikroppar som enbart och endast sätter sig i<br />
cancercellen och inte i de friska cellerna. Under<br />
behandlingen är kroppen radioaktiv, påpekar<br />
Katrine Åhlström Riklund.<br />
Metoden fungerar i princip på alla tumörer.<br />
Katrine Åhlström Riklund har bl a prövat den i<br />
experimentella studier på livmoderhalscancer.<br />
– Vi kunde få tumören att minska drastiskt i<br />
storlek. En del botades helt och hållet, berättar<br />
hon.<br />
Varje tumörform är dock mycket specifik<br />
och kräver sin egen antikropp. Tjocktarmscancer<br />
kräver sin typ av antikropp och hjärntumör<br />
en helt annan.<br />
Torgny Stigbrand tror att behandlingen kan<br />
FOTO: JOHAN GUNSÉUS<br />
prövas på patienter inom några år.<br />
– Det är en svår avvägning att bestämma hur<br />
fort vi ska börja behandla patienter. Vi har<br />
kommit fram till att vi ska testa fler faktorer,<br />
säger han.<br />
Radioimmunologiska gammakameraundersökningar<br />
används redan nu för att upptäcka<br />
bl a infektioner och inflammationer. Det finns<br />
ett dussintal typer av läkemedel med antikroppar<br />
på marknaden. Alla är väldigt specifika.<br />
12 <strong>Spets</strong> 1/05
Change language