Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

Spets 1/05 

Om forskning och utveckling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå 

TELEMEDICIN 

”Robotics” blir 

hjälp åt dementa 

sidorna 16–21 

Blåsor gör giftet 

mer potent 

sidorna 2–3 

Projektiler 

i cancerattack 

sidorna 10–11 

Könets roll 

för hälsan 

sidan 24 

SPETSFORSKNING 

Från bananfluga 

till människa 

sidorna 6–7 


1

Pris på pris för Palmer 

Forskaren Ruth Palmer vid Umeå 

centrum för molekylär patogenes, 

UCMP, tillhör framtidens forskningshopp. 

Just nu haglar utmärkelserna 

över henne. 

Tidigare i år nominerades 

hon efter 

hård granskning 

som kandidat till 

”forskartävlingen” 

European Young Investigator 

Awards – 

EURYI. Priset, 

anslag i mångmiljonklassen, 

tilldelades 

dock ingen 

forskare i Sverige. 

Däremot fick 

Palmer 2005 års 

Fernström-pris på 

100 000 kronor i Umeå. Priset får hon för sin 

forskning om tumörassocierade signalproteiner 

med bananflugan som modellsystem. Priskommittén 

pekar särskilt på hennes grundläggande 

studier av proteinet anaplastiskt lymfomkinas, 

alk. Ruth Palmer och hennes forskargrupp vid 

UCMP har gjort flera betydande upptäckter 

som publicerats i Nature och andra välrenommerade 

tidskrifter. Hon ingår också i ett av de 

spjutspetsprojekt som beskrivs i detta nummer 

av Spets. 

I september fick hon ytterligare ett vetenskapligt 

pris, The Svedberg-stipendiet. Detta ges 

årligen till en framstående biokemist/molekylärbiolog 

som är under 40 år och verksam i 

Sverige. Stipendiet delas ut av Svenska föreningen 

för biokemi och molekylärbiologi (SFBM) 

och Nationalkommittén för biokemi och molekylärbiologi 

och är på 35 000 kronor. Ruth Palmer 

får det för sin upptäckt om hur utvecklingen 

av muskler i tarmsystemet kontrolleras. 

Redan som doktorand i London identifierade 

och karaktäriserade hon en ny familj av fosfatbindande 

proteiner. Som post-doc började hon 

med bananfluga som modellsystem att studera 

signalproteiner med betydelse för celltillväxten. 

Där identifierade hon den gen i bananflugan 

som är inblandad i reglering av cellers mognad, 

tillväxt, adhesion och rörelse. 

I Umeå har hon fortsatt med att kartlägga 

processerna kring embryonala utvecklingssteg. 

Hennes senare arbeten har fokuserats kring alk, 

en receptor som orsakar cancer hos människor 

när den inte är rätt reglerad. Hon har identifierat 

och karaktäriserat detta protein i bananflugan 

(Dalk). 

Ruth Palmer kom till Umeå 1999. Hon har 

nyligen accepterat en sexårig högre cancerforskartjänst, 

finansierad av Cancerfonden. 

Smart forskning 

ska lura klurig 

Koleraepidemier skördar 

tusentals människoliv varje 

år. Ett vaccin som är pålitligt 

och har lång effekt är 

målet för den forskning 

som leds av Sun Nyunt 

Wai, docent i medicinsk 

mikrobiologi i Umeå. Men 

kolerabakterien är en lurig 

rackare! 

Greti Ohlsson 

bakterie 

Virulensfaktorer, vad som gör bakterier ”giftiga”, 

är jätteintressant, tycker Sun Nyunt Wai. 

Sjukdomsframkallande campylobacter, koli-, 

kolera- och salmonellabakterier hör därför till 

hennes dagliga umgänge. 

Redan som ung forskare gjorde hon uppmärksammade 

upptäckter av egenskaper hos 

bakterier. En av dem presenterade hon 1995, 

sedan hon i sitt arbete vid Kyushu-universitetet 

i Japan upptäckt hur vissa Gram-negativa bakterier 

sprider giftämnen via små blåsor, vesiklar. 

Ett exempel på denna typ av infektion är den s k 

turistdiarrén som orsakas av enterotoxinogena 

kolibakterier. 

I en senare artikel i tidskriften Cell har Sun 

Nyunt Wai och kollegor, bl a i Umeå, visat hur 

effektivt mekanismen fungerar för att ”smitta” 

värdceller. Toxinet produceras i en inaktiv form 

i bakterierna, men ändrar sin struktur och blir 

aktivt när blåsorna snörs av. Detta kan ta hål på 

värdcellernas membran och därigenom leda till 

celldöd. 

– Vi har studerat proteinet ClyA, ett toxin 

som utsöndras i blåsor av kolibakterier och vissa 

salmonellabakterier. Vi konstaterade att rent 

toxin har liten effekt på målcellerna, medan 

blåsorna gör giftet betydligt mer potent. Det 

tyder på att de inte bara transporterar toxinet 

utan också aktiverar det, säger hon. 

Forskningsresultaten fick stor uppmärk- 

Bakterien sprider sitt toxin effektivt. Så länge det är kvar inuti organismen 

är det inaktivt, men när det ”paketeras” i blåsor ändrar det 

också struktur. När blåsorna lösgörs är toxinet så potent att det kan 

ta sig in i värdcellerna och orsaka celldöd. 

2 Spets 1/05

Sun Nyunt Wai har särskilt 

intresserat sig för kolerabakterien. 

Det är en lurig 

rackare som kan göra sig 

resistent och som beter sig 

helt olika i och utanför 

kroppen. 

samhet och ledde till att Sun Nyunt Wai 2004 

belönades med Fernström-priset. 

Bytte karriär 

Sun Nyunt Wai kommer ursprungligen från 

Myanmar, tidigare Burma. Där utbildade hon 

sig till läkare. Under sju år arbetade hon som 

specialist i obstetrik och gynekologi, men längtade 

efter att forska. 

– Det var svårt att få pengar till forskning. Så 

när jag fick chansen i Kyushu 1990 tog jag den. 

Eftersom det stipendium hon fick handlade 

om mikrobiologi blev hon tvungen att byta 

karriär. Efter disputationen fick hon en post 

doc-tjänst, och därefter ytterligare en, vid Stanford-universitetet 

i USA. När post doc-tiden 

var slut väntade fast jobb som biträdande professor 

i bakteriologi i Kyushu. Där fanns också 

stora möjligheter att komma bakterierna in på 

livet. Institutionen förfogar över avancerad 

elektronmikroskopisk utrustning, där bakterierna 

kan studeras i hög upplösning. 

Däremot var kunskaperna om genreglering 

begränsade, vilket var skälet till att Sun Nyunt 

Wai 1999 sökte ett stipendium som gästforskare 

inom molekylärbiologin i Umeå. 

– Jag ville lära mig mer om genetiken, om 

vad som skiljer bakteriernas vildtyper från mutanter. 

Jag ville också lära mig om hur man med 

knock out-teknik kan styra utvecklingen av vissa 

egenskaper. 

Fokus på kolera 

Just det var möjligt i Umeå – och lärt sig har hon 

gjort. Idag börjar hon förstå de mekanismer 

som påverkar produktionen av vesiklarna. Sedan 

hon kom till institutionen har hon arbetat 

med flera olika bakterier. En som ger betydligt 

allvarligare sjukdom än turistdiarré är kolerabakterien. 

Eftersom sjukdomen ger diarréer 

med vätskeförluster på upp till 20 liter per dag 

är den livshotande. 

– Vaccin finns, men är inte hundraprocentigt 

effektivt och immuniteten varar inte heller 

så länge. Vi hoppas att vår forskning ska ändra 

på det, säger Sun Nyunt Wai. 

Kolerabakterien är märklig på flera vis. I 

regelbundna mönster, ofta två gånger per år, 

drabbar epidemier utvecklingsländerna. Lika 

regelbundet är den ”försvunnen”. Varför den 

beter sig så vet man inte. 


– Vi måste veta mer om bakteriens beteendemönster 

och livscykler om vi ska nå dit vi 

hoppas. 

Just kolerabakterien är nämligen i normalfallet 

inte särskilt potent. Bakterien måste passera 

magen för att komma till de receptorer 

som den fäster mot i tarmen. Och eftersom den 

är känslig för syra krävs stora bakteriemängder 

om man ska bli sjuk. 

När bakterien odlas på agarplatta konstaterar 

man lätt att den är känslig för klorin. Utsätts 

den däremot för svält händer något märkligt. 

Den inte bara krymper och rynkas, utan utvecklar 

också motståndskraft mot både klorin och 

syra. 

– Den är ”klok”. Genom att ändra sitt genuttryck 

gör den sig resistent. När den så kommer 

in i kroppen kan den också orsaka sjukdom, 

säger Sun Nyunt Wai. 

Så helt lätt att studera är den inte. Olika 

signaler styr virulensen i kroppen och utanför. 

T ex går koleratoxinet inte att uttrycka in vitro 

vid kroppstemperatur och neutralt pH. Först 

vid en temperatur på 30 grader och ett pHvärde 

på 6,8 kommer signalerna i gång. 

Sun Nyunt Wai fick så småningom en forskarassistenttjänst 

i medicinsk biologi och blev 

därmed kvar i Umeå. I fjol blev hon docent i 

medicinsk mikrobiologi och arbetar också som 

vikarierande lektor. Idag leder hon en grupp 

med två doktorander och en post doc i en 

allmänt dynamisk, internationell miljö. Att det 

inte är ett permanent jobb har både för- och 

nackdelar, menar hon. 

– I Japan hade alla fasta tjänster. Med en 

tidsbegränsad tjänst måste man hela tiden visa 

på resultat, tävla, vara produktiv och lite aggressiv 

också. Det är inte alltigenom negativt! 

3

Ostabila 

proteiner 

ger kort 

överlevnad 

Mikroskopbilden visar en 

angripen nervcell. Kärnan 

är blå, och det brunaktiga 

fältet är en s k 

Brännström-kropp, som 

upptäcktes av Thomas 

Brännström, docent i 

Umeå. 

Brännström-kroppen 

ansamlas i ett sent stadium 

av sjukdomen. Forskarna 

tror att det är förstadiet 

till Brännströmkroppen, 

d v s de ihopklumpade 

proteinerna 

som orsakar sjukdomen. 

SOD1 och ALS 

omoget SOD1 

felveckning 

nervskador! 

normal veckning 

hopklumpning 

moget SOD1-protein 

Brännström-kroppar 

ansamlas i nervcellerna 

Aggressivt sjukdomsförlopp 

och instabilitet hos de inblandade 

proteinerna hör samman 

vid ALS. Är proteinerna mycket 

ostabila är överlevnadstiden 

inte mer än fem år. Det visar en 

studie vid Umeå universitet. 

Karin Wikman 

Forskare har länge misstänkt att ALS, amyotrofisk 

lateralskleros, beror på att proteinet 

SOD1 felveckas och klumpar ihop sig. För 

första gången har nu forskarna i Umeå kunnat 

visa att felveckade proteiner verkligen är orsaken. 

– Resultaten från vår studie ger trovärdighet 

åt att det behövs en strategi för att stabilisera 

proteinet om sjukdomen ska kunna behandlas. 

Det säger Mikael Oliveberg, professor i biokemi 

och huvudförfattare till artikeln som är 

publicerad i den amerikanska tidskriften Proceedings 

of the National Academy of Sciences. 

ALS är en sjukdom med starkt varierande 

överlevnad. Vissa patienter lever i över 20 år 

efter diagnos, andra inte ens ett år. För ungefär 

var tionde är ALS en ärftlig sjukdom som orsakas 

av SOD1-mutationer. Umeå-forskarna har 

nu kunnat mäta exakt hur mutationerna påverkar 

veckningen och sedan jämfört det med 

sjukdomsförloppet. De bäst beskrivna mutationerna 

för ALS har undersökts. 

Studien visar på väldigt ostabila proteiner i 

de fall där överlevnadstiden inte är mer än fem 

år och betydligt mer stabila när överlevnaden är 

över 10 år. Ett ostabilt protein växlar mellan 

olika mognadsfaser och kan återfalla till sin 

ursprungliga och sladdriga form. Vid sådana 

omogna tillstånd klibbar proteinet lätt ihop, 

veckas fel och skadar nervcellerna. Ett stabilt 

protein stannar med större sannolikhet kvar i 

en sammanhållen, ”säkrare” form. Sjukdoms- 

alstrande mutationer påverkar veckningen på 

olika sätt, men konsekvenserna är de samma; 

mängden omogna och sladdriga proteiner ökar. 

ALS har visat sig vara ett oväntat bra modellsystem. 

Alzheimers sjukdom och prionsjukdomar 

orsakas oftast av proteiner som är svåra att 

studera. SOD1 är däremot förhållandevis lätt 

att arbeta med och Umeå-forskarna har skaffat 

sig djupgående kunskaper. Dessutom finns över 

100 olika SOD1-mutationer som alla påverkar 

patienterna på olika sätt. 

– Det finns inte ett så brett spektrum av 

mutationer hos andra neurodegenerativa sjukdomar. 

Alzheimers kan t ex bara kopplas till ett 

fåtal. Den stora informationsmängden gör att 

ALS kan bli en viktig referenssjukdom i studier 

av de över 30 andra svåra proteinsjukdomar 

som vi tror orsakas av liknande mekanismer. 

Våra resultat kan hjälpa oss att förstå även andra 

sjukdomar där proteinerna inte låter sig studeras 

lika lätt, berättar Mikael Oliveberg. 

Umeåprofessor leder internationellt sällskap 

Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin och känd för sin forskning om behandling 

av högt blodtryck, har valts till näste ordförande i det ledande vetenskapliga 

sällskapet på området, International Society of Hypertension (ISH). 

Lindholm tillträder som ordförande vid kongressen i Japan oktober 2006. Huvuduppdraget 

blir att förbereda och arrangera en stor kongress i Berlin 2008. 

ISH har ca 800 högt meriterade forskare över hela världen som medlemmar, bland 

dem ca 30 svenskar. En uppgift är att i samarbete med WHO ta fram internationella 

riktlinjer för blodtrycksbehandling. 

Idag beräknas mer än en fjärdedel av världens befolkning lida av högt blodtryck, och 

antalet ökar. Lindholm, som bl a uppmärksammats för sin medverkan i en Lancet-artikel 

om betablockeraren atenolol, valdes på ett programförslag som bl a handlade om 

att kontrollera ökningen. Förebyggande insatser, diagnos, behandling och kontroll – 

inte minst i utvecklingsländerna – står som första punkt. En stor utmaning för ISH är 

också det faktum att det är väl känt hur högt blodtryck ska behandlas men att det 

inte genomförs i praktiken. Därför ska också samarbete med öppenvårdens läkare 

ökas och förbättras. 

Äldrevårdspris till Norberg 

Astrid Norberg, professor vid institutionen för omvårdnad, 

Umeå universitet, och pionjär inom den svenska 

omvårdnadsforskningen, har fått äldrevårdspriset ”The 

2005 Award for Distinguished Service to the Field of 

Psychogeriatrics in the Congress Host Country” av den 

amerikanska organisationen IPA, International Psychogeriatric 

Association. 

Motiveringen lyder: ”IPA honors you as a world leader 

in caring research in psychogeriatrics”. Astrid Norberg 

delar utmärkelsen med Drottning Silvia, som belönas 

bl a för sitt stöd till utbildning inom demensvården. 

Priserna delades ut i samband med invigningen av 

IPAs kongress i Stockholm. Då anordnades också ett 

speciellt symposium till Astrid Norbergs och Bengt 

Winblads ära: ”Research in Dementia Care Makes Difference 

– How to implement Nursing Research in Clinical 

Work”. 


Ökad konkurrens 

välkommen nyhet 

Dålig kontroll och för lite 

konkurrens. Modellen för hur 

alf-medlen fördelats har varit 

förlegad, menar Torbjörn 

Egelrud. Som ny FoUU-chef i 

landstinget får han nu se vad 

nya regler – och ett närmande 

till regiongrannarna – kan 

innebära för forskningen. 

Torbjörn Egelrud, landstingets 

nye FoUU-chef. 

10,5 miljoner kronor blir nu möjliga att söka 

av forskare i norra regionen. Potten består till 

två tredjedelar av alf-medel från Västerbottens 

landsting. Det av de fyra landsting som 

berörs bidrar med den resterande tredjedelen. 

– Ett av målen är att höja kvaliteten, ett 

annat att få en bättre koppling till pågående 

projekt. Själv tror jag stenhårt på att det är bra 

att lyfta bort ansvaret för en del av alf-medlen 

för forskning från verksamheten. 

Torbjörn Egelrud, professor i dermatologi 

och venereologi i Umeå, är sedan augusti 

landstingets nya FoUU-chef. I juni lämnade 

han uppdraget som dekanus vid medicinska 

fakulteten. Nu ska han på halvtid leda den stab 

som samordnar landstingets engagemang i 

FoUU-frågor. 

– Jobbet känns intressant och utmanande. 

Jag har ju erfarenhet av både universitets- och 

landstingsvärlden och vet att samverkan är 

helt avgörande, säger han. 

Utvecklande 

Via FoUU-staben hanterar landstinget bl a 

sina alf- och tua-avtal, planerar AT- och STtjänstgöringar 

och administrerar forsknings- 


FOTO: JAN ALFREDSSON 

ansökningar och -anslag. Att åstadkomma en 

hälsoorientering av hälso- och sjukvården, 

följa hälsoutvecklingen hos befolkningen och 

arbeta med förebyggande och hälsofrämjande 

utvecklingsprojekt hör också till stabens uppgifter. 

I uppdraget som dekanus har samverkan 

med landstinget varit en viktig del. Torbjörn 

Egelrud har haft mycket att göra med flera av 

sina nya medarbetare. Att han inte riktigt vet 

vad han själv ska göra och vad alla arbetar med 

är ett övergående problem. 

– Vad gör en hälsoutvecklare? Vilka problem 

attackerar de – och hur? Jag har mycket 

att lära och det känns spännande, säger han. 

En av FoUU-stabens nya uppgifter blir att 

hantera fördelningen av de 10,5 miljoner kronor 

som nu blir sökbara. En positiv utveckling, 

tycker Torbjörn Egelrud. 

– Merparten av alf-medlen fördelas fortfarande 

på klinikerna enligt de klassiska principerna 

om hur mycket verksamhet som upplåtits 

för universitetet och efter grova mått på 

forskningsaktiviteten de senaste åren. 

Även om det på vissa kliniker fungerat bra 

har konflikten mellan sjukvårdens och forskningens 

behov varit tydlig. Med nytt redovisningssystem 

kommer det förhoppningsvis att 

bli mycket, hoppas han. Numera får kliniken 

alf-medel bara om man kan redovisa kostnader. 

Bättre kvalitet 

Ändå har användningen ofta, menar Torbjörn 

Egelrud, varit suboptimal, och någon klar 

koppling mellan alf-finansierad forskning och 

kvalitet finns inte. Därför ser han konkurrensutsättning 

som en välkommen förändring. Att 

vidga möjligheterna till att omfatta hela regionen 

är viktigt av flera skäl, menar han. 

– Högspecialiserad vård kräver att samarbetet 

fungerar. För forskningen och behovet 

av patientmaterial är kravet det samma. 

Torbjörn Egelrud vill gärna se fler utvärderingar 

av landstingets satsningar på forskning. 

Av den nya fördelningsmodellen hoppas han 

på så goda resultat att de sökbara medlen efter 

hand kan öka. Treåriga alf-forskartjänster på 

deltid är en möjlig utveckling, menar han. 

Hans egen forskning har däremot kommit 

i kläm under de sex åren som dekanus. En rad 

halvfärdiga manuskript vittnar om att uppdraget 

krävt sin tribut. Jobbet var roligt, men 

slitsamt och långt från en halvtidssyssla. 

Nu vill han göra annat. Mer än halva sin tid 

tänker han därför inte vara FoUU-chef. 

Alf-medel sökbara 

I mitten av september gick ansökningstiden 

ut för de 10,5 miljoner 

kronor i forskningsmedel som nu 

kan sökas i norra regionen. Intresset 

var överraskande stort. 

Västerbottens läns landsting och medicinska 

fakulteten vid Umeå universitet har enats om 

att avsätta ca sju miljoner kronor av alf-medlen 

till en central, sökbar pott för forskning. 

Norrlandstingens regionförbund har rekommenderat 

medfinansiering på 3,5 miljoner 

kronor från berörda landsting. 

I mitten av september gick alltså ansökningstiden 

ut. Då hade 102 ansökningar motsvarande 

en summa på 83,5 miljoner kronor 

kommit in. De allra flesta projekt hade anknytning 

till Västerbotten, men man kunde 

notera tre huvudsökanden från Norrbotten 

och två från Jämtland. Könsfördelningen med 

28 kvinnor som huvudsökande och resten 

män noteras som ett bättre resultat än spjutspetsansökningarna. 

Det nya sättet att fördela alf-medel för 

forskning ska tills vidare ses som ett komplement 

med projektanslag i storleksordningen 

150 000–750 000 kronor. Faller försöket väl 

ut blir det efter hand allt större avsättningar. 

Målet är bl a att möjliggöra satsningar på 

strategiskt viktiga forskningsområden och att 

stimulera till nya konstellationer och samarbeten 

mellan forskare. Man hoppas också att 

konkurrensutsättning ska höja kvaliteten i 

den patientnära kliniska forskningen. 

Huvudsökande och ansvarig för projektet 

ska vara läkare med doktorsexamen inom 

norra sjukvårdsregionen, verksam i forskning 

med anknytning till medicinska fakulteten vid 

Umeå universitet. 

Miljoner mot malaria 

Molekylärbiologen Cathrine Persson vid 

Umeå universitet har från National Institutes 

of Health (NIH) i USA fått ca 2,5 miljoner 

kronor för forskning om ett vaccin mot malaria. 

Konkurrensen om NIH-anslagen är stenhård 

och det är inte ofta forskare i Sverige 

beviljas medel. Malaria är ett stort världshälsoproblem 

och för närvarande finns inget 

vaccin. 

Det femåriga projektet handlar om att studera 

det skydd som olika syntetiska vacciner 

ger. Cathrine Persson samarbetar med professor 

Elizabeth Nardin, NYU School of Medicine, 

New York, USA. 

– Vi hoppas kunna ta fram ett verksamt 

vaccin, vilket skulle vara ett stort genombrott 

i försöken att utveckla skydd mot malaria, säger 

Cathrine Persson. 

5

Nus behåller täten 

Norrlands universitetssjukhus i Umeå bevarar sin frontposition vad 

gäller strålbehandling med hög precision. Detta sedan onkologiska 

kliniken i somras fick klartecken att köpa in en s k linjäraccelerator 

med tillhörande magnettomografi, MR, för 27 miljoner kronor. 

Strålbehandling är ett kostnadseffektivt sätt att behandla cancer, och onkologen i Umeå är 

föregångsklinik på området. De satsningar som gjorts under åren, bl a på en racetrackmicrotron 

samt annan avancerad utrustning, har placerat Umeå på kartan också internationellt. 

I slutet av 2003 beslutades att en 20-årig linjäraccelerator skulle bytas ut. Under fjolåret 

har onkologen jobbat med analyser och studiebesök inför upphandlingen. Eftersom tekniken 

utvecklas snabbt fanns nu en möjlighet att köpa en kombinationsutrustning. 

Cancersjukvården räknas som ett av universitetssjukhusets profilområden. Genom denna 

satsning kan sjukhuset bli mycket framstående inom s k högprecisionsbehandling. Utrustningen 

gör det möjligt att erbjuda behandling till patienter från hela Sverige och inte bara 

patienter från den norra sjukvårdsregionen. Något som i sin tur kan ge landstinget extra intäkter. 

Enligt planerna ska MR-utrustningen finnas på plats under hösten 2005 och den nya 

linjäracceleratorn hösten 2006. 

Hopp om bot mot diabetes 

Att diabetes ofta följer på fetma är 

välkänt. Men inte varför. När forskare i 

Umeå i våras presenterade ett genombrott 

i sina studier innebar det också att 

en direkt metod att förhindra sjukdom 

är nära. 

Mekanismerna som styr hur nivåerna av insulin, socker 

och blodfetter stiger med kroppsvikten har hittills 

varit okända. Därmed saknas också effektiva metoder för att förhindra eller bota följdsjukdomarna 

i det s k metaboliska syndromet – högt blodtryck, typ 2-diabetes och fettlever. 

Men nu har Helena Edlund, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, 

och hennes forskargrupp gjort ett fynd. Sedan de hittat boven i dramat – en ny ytreceptor 

– ökar också möjligheten till bot. 

I en artikel i tidskriften Cell Metabolism beskriver Edlund tillsammans med post doc Pär 

Steneberg i Umeå och en forskargrupp vid Weizmann Institute of Science i Israel kopplingen 

mellan övervikt å ena sidan och diabetes, fettlever m m å andra. 

Ytreceptorn, med beteckningen GPR40, finns hos mus bara i de insulinbildande betacellerna. 

Vid fetma frigörs fettsyror som binder till receptorn. Nu tycks det som om receptorn 

i sig avgör om fetma ska leda till sjukdom. Möss som saknar ytreceptorn har i försök visat 

sig kunna äta och bli överviktiga utan att utveckla diabetes eller annan sjukdom. När 

GPR40 tas bort eller sätts ur spel skyddas helt enkelt mössen mot de komplikationer och 

sjukdomar som fetman normalt orsakar. Som stöd för teorin visar resultaten också att 

möss med ökat antal GPR40-receptorer på betacellen utvecklar diabetes. 

Samma ytreceptor finns också i människans betaceller och tillhör det slag av receptorer 

som dagens läkemedel riktar sig mot. Substanser som blockerar receptorn är heta kandidater 

som läkemedel för att lindra, förhindra eller bota diabetes och andra av fetmans följdsjukdomar. 

Därför bör det, tror Helena Edlund, vara relativt enkelt att få fram en medicin 

som lindrar och förhindrar fetmarelaterade sjukdomar. 

”Future Faculty” bildad 

”Future Faculty” är ett nytt nätverk för yngre disputerade forskare med tidsbegränsad anställning 

inom medicinsk fakultet. Ett första konstituerande möte för Umeås del hölls i juni. 

– Situationen för unga disputerade forskare har blivit allt kärvare. Vi är ofta anställda på 

korta förordnanden, vilket skapar otrygghet för individerna och gör det svårt att etablera 

självständig forskning, säger Kristina Lejon, medicinsk biovetenskap. 

Hon är en av forskarna i den arbetsgrupp som förberett bildandet av Future Faculty. Övriga 

är Pernilla Wikström, medicinsk biovetenskap, Hamayun Zafar, odontologi och Anders 

Hofer, medicinsk kemi och biofysik. Organisationen är tänkt att vara en plattform och ett 

nätverk för disputerade med tidsbegränsat förordnande vid fakulteten. Motsvarande organisationer 

har bildats eller är på väg att bildas vid landets övriga medicinska fakulteter. 

Testar vaccin 

mot könsherpes 

Ett vaccin mot könsherpes testas nu 

på 700 unga flickor i Sverige. Norrlands 

universitetssjukhus är med i 

den världsomspännande dubbelblindstudien, 

där 100 flickor i Umeå deltar. 

Herpes i underlivet, HSV-2, är den könssjukdom 

som är vanligast efter kondylom. Blåsor som så 

småningom blir små sår, feber och muskelvärk 

hör till sjukdomen som oftast är lindrig. Många 

bär faktiskt på smittan utan att veta om det. 

Egentligen är det bara i ett läge som sjukdomen 

blir riktigt allvarlig. En gravid kvinna som får herpes 

för första gången kan vid förlossningen överföra 

smittan – som då blir livshotande – till sitt 

barn. 

Tre fjärdedelar av de 7 500 vuxna som hittills 

prövat vaccinet har fått ett bra skydd mot infektionen. 

Den nya studien omfattar 6 000–7 000 

flickor mellan 10 och 17 år, varav 700 i Sverige. 

Det man vill testa är om vaccinet fungerar lika 

bra på yngre. 

Vaccinet ges i injektioner vid tre tillfällen. Deltagarna 

får föra bok över hur de mår och får svara 

på frågor om sin hälsa varje månad. Kontrollgruppen 

får ett vaccin mot gulsot. 

Nya rön om protein 

som minskar blodfetter 

Mekanismen för hur ett 

relativt nyupptäckt protein 

kan sänka nivån av 

blodfetter klargörs i tidskriften 

Journal of Biological 

Chemistry. Författarna 

är en forskargrupp, 

ledd av professor 

Gunilla Olivecrona vid Umeå universitet. 

Apolipoprotein A-V finns i blodplasman och 

verkar ha betydande effekt på nivån av blodfetter, 

främst triglycerider. Mutationer i den gen som 

kodar för ämnet har samband med rubbningar i 

blodfettvärdena och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. 

Det har nyligen föreslagits att apolipoprotein 

A-V verkar genom att aktivera lipoproteinlipas, 

det enzym som spjälkar blodfetterna så att de 

kan tas upp i kroppens vävnader. 

Gunilla Olivecronas grupp har nu, i samarbete 

med Robert O Ryan m fl i USA, visat att mekanismen 

för proteinets effekt inte är att direkt aktivera 

lipaset. Däremot kan det, liksom lipoproteinlipas, 

binda starkt till heparin. Denna egenskap 

gör att båda proteinerna kan binda i närheten av 

varandra på cellytor. Genom att båda dessutom 

binder till blodfetter (lipoproteiner) kan upptaget 

av fett i cellerna stimuleras. 

Forskargruppen har använt en speciell biosensorteknik, 

Biacore®, för att i modellstudier visa 

hur apolipoprotein A-V medierar bindning av 

blodfetter till en heparintäckt yta. 


Nya spjutspetsprojekten 

håller hög klass 

©INGRAM 

Av 54 ansökningar vaskades till 

slut 16 fram av externa, icke 

jäviga, sakkunniga professorer. 

Den pågående treårsomgången 

med spjutspetsprojekt i medicin 

och odontologi i Umeå 

håller hög klass. 

33 miljoner kronor fanns att fördela. Av dem får 

13 projekt högst 750 000 kronor vardera årligen 

under 2004–2006, medan tre får högst 

300 000 kronor vardera. 

Håkan Alfredsson, professor i idrottsmedicin, 

ska tillsammans med Sture Forsgren, docent 

i anatomi och Lars Öhberg, överläkare i 

diagnostisk radiologi studera bakgrundsmekanismer 

och utveckling av behandlingsmetoder 

vid kronisk sensmärta. 

Den biologiska basen för CNS-sjukdomar 

och -symtom orsakade av stress och könshormoner 

ska studeras av Torbjörn Bäckström, 

gynekologiprofessor, Inga-Maj Johansson, 

labchef vid Umeå Neurosteroid Research Center 

och överläkare Marie Bixo. 

Kjell Grankvist, professor i klinisk kemi, är 

huvudman för ett projekt kring karaktärisering 

av signalvägar vid cisplatininducerad celldöd 

med och utan förstärkt kaliumjonförlust hos 

lungcancerceller. Detta ska han studera tillsammans 

med onkologprofessorn Roger Henriksson 

och forskningsingenjören Behnam Motagh 

Parviz. 

Sårläkning, f f a i trumhinnan, är fokus i det 

projekt som Sten Hellström, ÖNH-professor, 

ansvarar för. Vilken roll plasminogen kan spela 


i processen ska han studera tillsammans med 

Tor Ny, professor i medicinsk kemi och biofysik 

och öronläkaren Per-Olof Eriksson. 

Roger Henriksson är inblandad i ytterligare 

ett projekt. Tillsammans med Håkan Hedman, 

docent i onkologi, ansvarar han för studien 

”LRIG Cell Surface Receptors In Health and 

Disease: Molecular, Physiological and Clinical 

Studies”. 

”Riskfactors and pathogenesis of celiac disease” 

är rubriken för det projekt som universitetslektor 

Annelie Ivarsson; folkhälsa och klinisk 

medicin, leder. Celiakiforskningen engagerar 

också professorerna Olle Hernell, pediatrik, 

Sten Hammarström, immunologi och 

Marie-Louise Hammarström, klinisk mikrobiologi/immunologi. 

Odontologisk forskning har öronmärkta 

spjutspetsmedel, men har med Ulf Lerners 

projekt också knipit ett anslag ur den allmänna 

potten. Ämnet för studien är hur bennedbrytande 

osteoklaster bildas och hur de resorberar 

ben. 

Ett nytt, levande vaccin mot Francisella tularensis, 

harpest, är målet för den forskning 

Anders Sjöstedt, professor i klinisk bakteriologi, 

får medel för. Projektet drivs tillsammans 

med Wayne Conlan, Senior researcher vid 

National research Council, Ottawa, Kanada. 

Ola Sandgren, ögonläkare och lektor, samarbetar 

med läkarkollegan Marie Burstedt och 

sjukhusgenetikern Irina Golovleva. De ska studera 

ärftliga retinala dystrofier i norra Sverige 

och försöka identifiera bakomliggande genetiska 

defekter vid olika kliniska manifestationer. 

”Genetisk polymorfism, lung- och hjärtkärlsjukdom 

i experimentella och mekanistiska 

studier av oxidativa och partikulära luftföroreningar”. 

Det är rubriken för det projekt som 

Thomas Sandström, professor vid lung- och 

allergikliniken i Umeå, ansvarar för. Studierna 

görs i samarbete med Anders Blomberg, överläkare, 

och Ellinor Ädelroth, docent. 

Pär Stattins projekt i samarbete med Pernilla 

Wikström, fo ass och Lena Damber, chef för 

Onkologiskt centrum vid universitetssjukhuset 

kan ni läsa om i detta nummer av Spets. Samma 

gäller de projekt som Katrine Åhlström Riklund 

driver i samarbete med Lennart Johansson, 

docent i radiofysik och immunologiprofessorn 

Torgny Stigbrand och som Göran Roos 

och Bengt Hallberg, professor respektive universitetslektor 

i patologi, driver tillsammans 

med Ruth Palmer, gruppledare vid UCMP, 

Umeå centrum för molekylär patogenes. 

Odontologisk forskning 

Sirkka Asikainen, professor i oral mikrobiologi 

vid tandläkarhögskolan, får med projektet ”Periodontitis 

as a contributor to cardiovascular 

diseases” ett av anslagen. Thomas Borén, professor 

i medicinsk kemi, fick ett ettårsanslag för 

projektet ”Bacterial Gene Activities Induced in 

Response to the Oral Environment-Microbial 

adaptation and interactions in promotion of 

persistent infection and chronic inflammation”. 

Studierna gör han tillsammans med 

Anna Arnqvist, fo ass. Slutligen får Nicklas 

Strömberg, professor i cariologi, anslag för 

projektet med namnet ”Bacterial adhesion and 

peptide signaling in host susceptibility and resistance 

to persistent infections”. 

Förutsättningen för att få medel under hela 

perioden är att forskarna under alla år är anställda 

inom Västerbottens läns landsting eller 

har s k kombinationstjänst. 

Spjutspetsreportage på sidorna 8–13 

7

Steg för steg 

i sofistikerat 

signalsystem 

SPJUTSPETSFORSKNING 

Kunskap om det signalsystem som styr utvecklingen av tarmens 

muskelceller kan också förklara hur cancerceller bildas. 

– Lyckas vi beskriva hur signalsystemet fungerar kan kanske 

kunskapen leda till ett läkemedel som kan stoppa tillväxten av 

cancerceller, säger Göran Roos, professor i klinisk patologi. 

Johan Falk 

Biokemisten Ruth Palmer är specialist på bananflugor 

och en av gruppledarna på UCMP, 

Umeå centrum för molekylär patogenes. Hon 

har hittat en hittills okänd väg för signalöverföring 

i tarmens muskelceller. Upptäckten publicerades 

2003 i tidskriften Nature, med bl a 

forskarkollegan Bengt Hallberg som medförfattare. 

Tillsammans med Göran Roos försöker 

de nu i ett treårigt spjutspetsprojekt ta reda på 

om signalsystemet fungerar likadant hos människor, 

och om det kan vara inblandat i tillväxten 

av cancerceller. 

Alla celler är lika efter befruktningen. För att 

embryot ska utvecklas till en bananfluga eller 

människa måste cellerna emellertid specialisera 

sig på olika sätt. De signaler som styr hur celler 

uppfattar sin omgivning och anpassar sig efter 

den är mycket komplicerade. Mottagaren, receptorn, 

är mycket viktig för signalsystemet. 

Receptorn har en antenn, en mast och en mottagare. 

Antennen finns på cellytan och fångar 

upp specifika biologiska substanser utanför cellen, 

vilket leder till en signal via masten till 

mottagaren inne i cellen. Vad som sedan händer 

är beroende av vilka signaler som antennen tar 

emot. Mottagardelen talar om för cellens biokemiska 

fabriker vad som ska tillverkas genom 

att uttrycka och aktivera vissa specifika gener. 

Ruth Palmer har upptäckt hur utvecklingen 

av delar av matsmältningskanalen i bananflugor 

styrs av receptorn anaplastic lymphoma kinase, 

alk. När receptorn får en signal från ett visst 

protein sätter den igång hela maskineriet för att 

bilda muskelvävnad i tarmarna. Proteinet kallas 

jellybelly, jeb, vilket betyder gelémage. 

Jellybelly – ett passande namn 

– Den fick det namnet eftersom bananflugorna 

som saknar proteinet ser ut så, förklarar Ruth 

Palmer. 

När jeb fäster sig vid receptorns antenn får 

cellen veta att den är en muskelcell som ska växa 

ihop med andra celler för att bilda muskelvävnad 

i tarmarna. Saknas signalen i cellernas miljö 

kan inte muskelcellerna hitta varandra. 


Bananflugan är 

högst central för 

gruppens forskning. 

Ruth Palmer t v 

och Bengt Hallberg 

t h har hittat en 

väg för signalöverföring 

i flugtarmens 

muskelceller. Nu 

försöker de tillsammans 

med Göran 

Roos ta reda på om 

det fungerar likadant 

hos människor. 

Den blålila bilden 

visar hur doktoranden 

Emma Wernersson 

studerar 

DNA-fragment i en 

agarosgel. 

– Är signalöverföringen blockerad utvecklas 

aldrig matsmältningskanalen. Fostren dör, förklarar 

Ruth Palmer. 

Hon och hennes kollegor använder bananflugan 

eftersom den har färre gener än möss 

och människor. Det gör det lättare att ta reda på 

enskilda geners funktion för organismens utveckling. 

Men det är osäkert om resultatet går 

att tillämpa på andra levande varelser. 

– Det är ett stort steg att överföra kunskap 

från bananfluga till en funktion hos ryggradsdjur, 

säger Ruth Palmer. 

Två modeller klara 

Bengt Hallberg, som är lektor i experimentell 

patologi vid institutionen för medicinsk biovetenskap, 

undersöker om signalvägarna fungerar 

likadant hos möss. Hans grupp har arbetat 

ett helt år med att utveckla en modell som har 

fått den del av genen som hos bananflugor har 

defekter i signalsystemet alk-jeb. Dessa s k 

transgena möss kommer att följas upp för att 

studera effekterna under fosterutvecklingen. 

I en annan forskningsmodell används knock 

out-möss, där vissa gener satts ur funktion. 

Genom att helt eller delvis ta bort alk hoppas 

Bengt Hallberg kunna upptäcka vilka funktioner 

receptorn har i mössens celler, och om jeb 

fungerar likadant hos mössen. 

Det är dock inte säkert att konsekvenserna 

blir lika uppenbara eller drastiska för möss som 

för bananflugor som föds utan genen för alk 

eller jeb. 

– Människor och möss har fler säkerhetsrutiner 

inbyggda i sina system. Det ger en möjlighet 

för snarlika proteiner att ta över receptorns 

funktion, säger Bengt Hallberg. 

Så även om alk och jeb fungerar likadant som 

hos bananfluga så kan effekterna maskeras av 


att andra system kan utföra samma uppgifter. 

Bengt Hallbergs forskargrupp följer musembryonas 

utveckling väldigt noga steg för steg. 

Det är möjligt att receptorn har en funktion i 

början av fostrets utveckling och en helt annan 

ett par dagar senare. Gruppen kommer därför att 

även utveckla en modell med s k conditional 

knock outs, där alk-genens funktion slås av i ett 

senare stadium av musens utveckling. 

Receptorn kan också ha stor betydelse för 

utvecklingen av andra celler än muskelceller. 

– Vi misstänker att alk även spelar en viktig 

roll i uppbyggnaden av nervsystemet. Men eftersom 

bananflugor som saknar alk dör snabbt är det 

svårt att veta hur en icke fungerande signalupptagning 

påverkar nervsystemet, säger Bengt 

Hallberg. 

Från mus till människa 

Arbetet med möss handlar om att bygga upp 

baskunskap. Vilken betydelse har receptorn alk? 

Vilka biologiska signaler reagerar den på under 

fosterutvecklingen hos ryggradsdjuren? Och hur 

vet cellerna vilka funktioner de ska ha? 

Upptäcker forskargruppen liknande effekter i 

möss som i bananflugor stärker det tidigare kunskaper 

om att cellens grundläggande system för 

att ta emot, tolka och agera utifrån kemiska signaler 

har bevarats under evolutionen. Defekter i 

alk kan i så fall vara en förklaring till fosterskador. 

– Det finns indikationer på att receptorn saknas 

hos barn som föds utan att matstrupen har 

växt ihop med resten av matsmältningskanalen, 

berättar Göran Roos. 

Skadan orsakas av en störning under graviditetens 

första veckor när den gemensamma matoch 

luftstrupen ska delas i två separata kanaler. 

Syndromet drabbar ett tjugotal barn i Sverige 

varje år. 

– Kan vi med vår forskning hitta ett klart 

samband med det syndromet tycker jag vi har 

lyckats riktigt bra, säger Ruth Palmer. 

Startsignal även för cancer 

Alk ingår i en familj av tyrosinkinas-receptorer, 

vilka är inblandade i nedärvda syndrom 

som exempelvis dvärgväxt. De har också betydelse 

för att normala celler utvecklas till cancerceller. 

Detta eftersom receptorerna styr 

både celluppbyggnad och programmerad 

celldöd. 

– I många tumörer fungerar inte den biologiska 

klocka som begränsar normala cellers 

livslängd. Vad som styr denna utveckling till 

evigt växande celler är bara delvis kartlagt. En 

av målsättningarna med vårt projekt är att 

studera alk-receptorns roll, säger Göran 

Roos. 

För att undersöka hur signalerna förmedlas 

och behandlas inuti celler används odlingar 

med celler från människa, både friska celler 

och cancerceller. 

– Vi sätter in receptorn och uttrycker den i 

celler som normalt inte har genen uttryckt, 

säger Bengt Hallberg. Sedan försöker vi hitta 

molekyler som gör att alk-mottagarna blir 

aktiverade på samma sätt som i bananflugor 

och möss. 

När forskarna har upptäckt vilka signaler 

som aktiverar alk-systemet kan de börja leta 

efter molekyler som blockerar signalerna och 

kanske finna läkemedel som fungerar likadant. 

– Allting tar tid i den här typen av grundforskning. 

Att få fram mössen har tagit ett år, 

och cellinjerna ett halvår. Spetsmedlen räcker 

i tre år och det kommer att behövas, säger 

Bengt Hallberg. 

9

Söker markörer 

som ska avslöja 

cancer i 

prostata 


PSA-provet är en bra men inte perfekt metod för att avslöja 

prostatacancer. Därför försöker forskare i Umeå hitta andra 

markörer som kan avslöja förändringar i ett tidigare skede av 

tumörutvecklingen. 

– Vi behöver bra diagnostik tidigare i sjukdomsförloppet, 

säger Pär Stattin som är docent i urologi vid Umeå universitet. 

Johan Falk 

Prostatacancer står för en tredjedel av alla cancerfall 

hos svenska män och är den i särklass 

vanligaste manliga cancern. De flesta som 

drabbas är över 70 år, medelåldern vid diagnos 

är cirka 72 år. 

Många har blivit upptäckta för att deras 

blodprover visat ett förhöjt PSA-värde. Beteckningen 

står för prostata-specifikt antigen som 

är ett äggviteämne i blodet. Värdet är ofta 

förhöjt vid prostatacancer och kan avslöja en 

tumör innan den ger symtom. Samtidigt finns 

det ingen klar koppling mellan ett måttligt 


Pär Stattin och Pernilla Wikström, 

t v, söker i sitt projekt efter mer 

träffsäkra metoder att diagnostisera 

prostatacancer. 

Det gäller att hitta mönster som 

skiljer sjuka proteiner från friska. 

Vid roboten pipetterar Åsa Skytt 

buffert och prov för applicering på 

chip. Nästa arbetsmoment är att 

köra chipen i en masspectrometer, 

där proteinerna sorteras efter storlek. 

I ”detektorn” kan man sedan 

avläsa proteinernas storlek och 

egenskaper. 

förhöjt PSA-värde och en allvarlig cancer. 

Dessutom kan också en godartad förstoring av 

prostata få PSA-värdet att öka. 

Proteinets ”fingeravtryck” 

Målet för Pär Stattin och hans forskarkolleger 

är att hitta mer träffsäkra prognosmetoder. 

Med hjälp av den relativt nya tekniken proteomik 

hoppas de kunna identifiera de proteiner 

som är aktiva i cancerceller. Mycket tyder på att 

sammansättningen är annorlunda i just dem, 

vilket också speglas i proteinmönstret i blodet. 

Den nya metoden går ut på att analysera 

blodproverna utifrån ”chips” med speciella kemiska 

ytor. På vissa fastnar vattenlösliga proteiner, 

på andra fettlösliga. Proteinerna ”skjuts” 

sedan med laserljus till en detektor. Tiden det 

tar att ”flyga” dit är ett mått på hur stort proteinet 

är. Det är utseendet på det spektrum av 

proteiner som detektorn ger som är intressant. 

– Det blir ett ”fingeravtryck” av vilka proteiner 

provet innehåller, säger Pernilla Wikström, 

molekylärbiolog vid institutionen för 

medicinsk biovetenskap och ansvarig för analyserna. 

Proteomik är en mycket sofistikerad analysmetod. 

Forskarna behöver inte veta exakt vilka 

proteiner de letar efter. Utifrån storleken på 

proteinet, den chip och den buffert provet 

späddes ut i kan man dela in proteinerna i 

grupper. Sedan kan forskarna gå ”bakvägen” 

och kanske identifiera vilka proteiner som är 

inblandade vid en viss typ av sjukdomstillstånd. 

– När vi vet vilka det rör sig om kan vi ta reda 

på varför just dessa proteiner finns i andra 

proportioner hos män med prostatacancer. På 

så vis kan vi hitta grundläggande orsaker till 

cancern, säger Pär Stattin. 

Skillnad mellan friska och sjuka 

I nästa steg i spetsprojektet gör forskarna en 

jämförelse av prover från män som senare drabbats 

av prostatacancer med prover från friska 

män. Det krävs en mycket avancerad dataanalys 


och specialister i statistik för att hitta gemensamma 

nämnare för dem som har fått cancer. 

– Det här är ingen metod som lämpar sig för 

användning på klinik, säger Pernilla Wikström. 

Men vi hoppas kunna hitta proteiner som skiljer 

sig mellan friska och sjuka, så att vi kan ta 

fram specifika tester för att mäta bara dem. 

I studien används prover från Medicinska 

biobanken i Umeå. Där finns blodprover som 

drygt 75 000 västerbottningar har lämnat i 

samband med hälsoundersökningar vid 40, 50 

och 60 års ålder. Det gör att forskarna kan 

jämföra blodprover från samma person både 

före och efter diagnosen för att avslöja skillnader 

i proteinmönstret. 

– Vi har två mål med vårt projekt. Vi försöker 

Beställ boken! 

hitta ledtrådar som kan hjälpa oss att förstå 

varför vissa män får prostatacancer och andra 

inte. Vi försöker också hitta metoder att identifiera 

de farliga typerna av tumörer med hjälp av 

markörer som vi tror finns i blodet, säger Pär 

Stattin. 

Markörerna skulle kunna avslöja prostatacancern 

på ett mycket tidigt stadium. 

Samband med omvandlingsprodukt 

En av de grundläggande frågorna har varit om 

det manliga könshormonet testosteron spelar 

samma roll för prostatacancer som östrogen 

gör för bröstcancer. I det senare fallet finns en 

klar koppling mellan en förhöjd nivå av hormonet 

och en ökad cancerrisk. 

– För testosteron är det snarare tvärtom att 

en hög nivå av testosteron minskar risken för 

prostatacancer, säger Pär Stattin. 

Det kan dock finnas ett samband mellan en 

omvandlingsprodukt till testosteron och prostatacancer. 

En stor läkemedelsstudie visade att 

förekomsten av prostatacancer minskade om 

omvandlingen av testosteron till dihydrotestosteron 

blockerades. 

Närmast kommer forskarna att undersöka 

om halten av dihydrotestosteron var hög redan 

innan männen fick cancern diagnostiserad. 

Sammanlagt rör det sig om blodprover från 824 

män, varav hälften fått cancer. 

– Det är en ganska stor grupp för den här 

typen av studier, säger Pär Stattin. Om det finns 

ett samband så kommer vi rimligen att hitta det. 

Skulle vi kunna slå fast att halten av dihydrotestosteron 

är kopplad till risken att få prostatacancer, 

så är det ytterligare en viktig bit i ett 

stort pussel. 

Prostatacancer är den överlägset vanligaste cancersjukdomen bland 

män. Således är forskning i ämnet högintressant också för en bred 

allmänhet. 

Till Forskningens dag i våras i Umeå och Sundsvall kom närmare 

1 000 mycket nyfikna åhörare. De fick ta del av det senaste i forskningen 

kring behandling, diagnostik och lindring. Allt populärvetenskapligt 

presenterat av forskare från Norrlands universitetssjukhus. 

Pär Stattin, docent i urologi och andrologi, berättade t ex om symtomen 

på prostatacancer. Kollegan Henrik Grönberg, professor i onkologi, 

tog vid med ett föredrag om riskfaktorer och om arvets betydelse. 

Anders Bergh, professor, och Pernilla Wikström, medicine doktor 

och forskarassistent vid enheten för patologi, berättade om tekniker 

för att ställa diagnosen prostatacancer och om olika tumörtyper. 

Om strategierna för behandlingsval vid både lokal och spridd cancer pratade Pär Stattin 

tillsammans med Anders Widmark, professor i onkologi. Oliver Hedestig, universitetsadjunkt 

och doktorand vid institutionen för omvårdnad, berättade om de studier han gjort 

kring hur det är att leva med prostatacancer. 

I Sundsvall pratade också Lena Carlsson föreståndare för onkologkliniken i Sundsvall och 

Lars Franzén, professor i onkologi, om samarbetet över landstingsgränserna. 

Evenemanget avslutades med frågestund och paneldebatt under ledning av Sverker Olofsson, 

Sveriges Television. Samme man som nu utsetts till fakultetens hedersdoktor 2005. 

Som alltid sammanfattas Forskningens dag i bokform. Boken – Prostatacancer – mannens 

gissel – är gratis och kan beställas från hans.fallman@adm.umu.se, 090-786 64 65. 

11


Målsökande 

Få biverkningar 

Biverkningarna är få eller inga alls när terapin 

används i samband med andra behandlingar. 

Även tumörbehandlingen kommer att beantikroppar 

hittar rätt på tumören 

Radioaktiva antikroppar som används för att diagnostisera 

och behandla tumörer kan redan om några år 

utgöra ett komplement till dagens cancerterapier. 

Antikropparna fungerar som målsökande robotar när 

de lokaliserar tumörerna och attackerar dem med 

radioaktiva isotoper. 

Carin Mannberg-Zackari 

När en cancerpatient behandlas med cytostatika 

sprids läkemedlet i hela kroppen. Inte bara 

sjuka celler utan också friska påverkas mer eller 

mindre. 

Nu håller en terapi som bara attackerar tumörcellerna 

på att utvecklas i samarbete mellan 

Norrlands universitetssjukhus, Nus, och Umeå 

universitet. Metoden går ut på att använda 

tumörsökande, radioaktiva antikroppar med 

inbyggda läkemedel. 

”Hand” söker ”handtag” 

Antikropparna har på sin yta en receptor som 

känner igen ett antigen på tumörcellernas yta. 

Det kan liknas vid en hand som känner igen ett 

handtag. 

Antikropparna kan också beskrivas som målsökande 

projektiler. När de sprutas in i patienten 

cirkulerar de runt i kroppen på jakt efter sitt 

antigen. 

– Antikropparna lägger sig i tumören och 

utövar effekt under lång tid, ända tills tumören 

går i apoptos, d v s programmerad celldöd, förklarar 

röntgenläkare Katrine Åhlström Riklund 

som också är professor i diagnostisk radiologi 

vid Umeå universitet. 

Radioimmunoterapi kallas behandlingen 

som i början av sommaren beviljades s k spjutspetsmedel 

från Västerbottens läns landsting. 

Institutionerna för radiologi, nukleärmedicin, 

immunologi och radiofysik deltar i forsknings- 

projektet som leds av Katrine Riklund Åhlström. 

I projektledningen ingår också Torgny 

Stigbrand, professor i immunkemi och Lennart 

Johansson, docent i radiofysik. 

– Vi kan bygga om molekyler så att de kan 

lokalisera tumören. Vi kan också bygga på nya 

”händer” till en grupp av händer som snabbare 

griper tag i ”handtagen” på tumörcellernas 

antigener, förklarar Torgny Stigbrand. 

Låg dos, lång tid 

I den klassiska strålbehandlingen riktas en hög 

dos mot tumören under en begränsad tidsrymd. 

Radioimmunoterapi innebär lågdosstrålning 

under en längre period. 

– Problemet är att skapa tillräckligt specifika 

antikroppar som enbart och endast sätter sig i 

cancercellen och inte i de friska cellerna. Under 

behandlingen är kroppen radioaktiv, påpekar 

Katrine Åhlström Riklund. 

Metoden fungerar i princip på alla tumörer. 

Katrine Åhlström Riklund har bl a prövat den i 

experimentella studier på livmoderhalscancer. 

– Vi kunde få tumören att minska drastiskt i 

storlek. En del botades helt och hållet, berättar 

hon. 

Varje tumörform är dock mycket specifik 

och kräver sin egen antikropp. Tjocktarmscancer 

kräver sin typ av antikropp och hjärntumör 

en helt annan. 

Torgny Stigbrand tror att behandlingen kan 

FOTO: JOHAN GUNSÉUS 

prövas på patienter inom några år. 

– Det är en svår avvägning att bestämma hur 

fort vi ska börja behandla patienter. Vi har 

kommit fram till att vi ska testa fler faktorer, 

säger han. 

Radioimmunologiska gammakameraundersökningar 

används redan nu för att upptäcka 

bl a infektioner och inflammationer. Det finns 

ett dussintal typer av läkemedel med antikroppar 

på marknaden. Alla är väldigt specifika. 


– Med radioimmunoterapi 

kan vi få ett komplement 

som ytterligare ökar effekten 

av den traditionella 

cancerbehandlingen, säger 

Katrine Åhlström Riklund, 

professor i diagnostisk radiologi. 

Toppforskning på webben 

Sedan i våras har Umeå universitet 

en ny sökbar databas – 

Plussidan. På www.info.umu.se/ 

plussidan/ presenteras ett urval 

av universitetets mest konkurrenskraftiga 

forskningsprojekt 

inom området livsvetenskap. 

Förhoppningsvis ska sidan bli 

ett användbart verktyg för företag, 

forskare och studenter 

som söker samarbetspartners, 

men också för en intresserad 

allmänhet och för journalister. 

Livsvetenskap handlar om 

molekylärbiologisk, kemisk och 

medicinsk forskning och är ett 

av universitetets profilområden. 

Om professor Sven 

Bergströms borreliaforskning 

kan man läsa 

på plussidan. 

För närvarande finns nästan 80 olika forskningsprojekt i 

databasen och antalet utökas successivt. 

I allmänhet presenteras projekten på Plussidan både på 

svenska och på engelska. Sidan innehåller också information 

som brukar vara svårtillgänglig. Här finns nämligen 

samlade uppgifter om projektens finansiering, medlemmar 

i forskningsgrupperna samt nationella och internationella 

samarbetspartners. 

höva inledas med diagnostik. En gammakamera 

används för att lokalisera isotoperna, som 

därmed avslöjar exakt var tumörerna finns. 

– Vi behöver ett underlag för att räkna ut 

behandlingsdosen. Längre fram kan vi hoppa 

över den diagnostiska delen när vi har utvecklat 

standarddoser. Men det är ett utvecklingsarbete 

där vi har ganska många steg kvar, berättar 

Katrine Åhlström Riklund. 

Hon tror att radioimmunoterapi kommer 

att bli ett komplement för att ytterligare öka 

effekten av traditionell cancerbehandling. 

– Det är framtiden det här, säger Torgny 

Stigbrand. 

Olofsson hedersdoktor 

TV-profilen Sverker Olofsson och den brittiske amyloidforskaren 

Christopher Dobson är årets hedersdoktorer 

vid Umeå universitets medicinska fakultet. De promoveras 

vid årshögtiden i oktober. 

På samma jordnära sätt som i konsumentmagasinet Plus 

i Sveriges Television har Sverker Olofsson sedan starten 

1998 varit programledare och utfrågare vid fakultetens årliga 

evenemang ”Forskningens Dag”. Olofssons förmåga 

att göra det komplicerade enkelt, parad med känslan för 

hur människan kan uppleva sin sjukdom, har gjort att 

”Forskningens Dag” i djupare mening betydelsefulla för 

många enskilda. 

En översikt av evenemangen 1998–2005 finns på http:// 

www.umu.se/medfak/forskning/forskningens_dag.html 

Christopher Martin Dobson är professor i Cambridge 

och Fellow of the Royal Society of Great Britain. Han är 

världsledande när det gäller amyloider, de svårlösliga proteiner 

som är inblandade vid allvarliga sjukdomar som t ex 

Skelleftesjukan, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom 

och ALS. Dobson har väsentligt bidragit till förståelsen för 

de problem med veckning av proteiner och inlagring av 

amyloider som ligger bakom dessa sjukdomar. Forskningen 

har resulterat i fler än 500 publikationer i bl a Nature, Science 

och PNAS. Eftersom flera framstående forskargrupper 

i Umeå ägnar sig åt amyloidforskning har Dobson och 

hans laboratorium haft ett intensivt utbyte med detta universitet. 


13

Var ligger olika objekt i förhållande 

till varandra – och hur 

lär man sig förstå komplicerad 

anatomi? Röntgensimulatorn 

kan användas som en interaktiv 

”manual” vid olika slag av 

inlärning. 

Full fart framåt för simulatorn 

Färdig produkt redan i år? Vid 

en konferens i Sydafrika på 

försommaren var intresset 

stort när Jan Ahlquist och Tore 

Nilsson från tandläkarhögskolan 

i Umeå presenterade sin 

prisade virtuella röntgenapplikation. 

Greti Ohlsson 

– Folk från hela världen var mycket nyfikna. 

Programmet är inte helt färdigutvecklat ännu, 

men helst borde vi få det klart redan i år. 

Det berättar Jan Ahlquist, docent i odontologi, 

som tillsammans med sin doktorand, övertandläkare 

Tore Nilsson går från klarhet till 

klarhet. Nyligen fick Umeå-forskarna i samarbete 

med en amerikansk grupp ett miljonanslag 

för att vidareutveckla projektet. 

Simulatorn har utvecklats i samarbete med 

Magnus Johansson vid universitetets centrum 

för virtuell verklighet, VRlab. Finansieringen 

har universitet, landsting, EUs strukturfonder 

och KK-stiftelsen stått för. 

Simulatorn gör att studenter enkelt, interaktivt 

och strålningsfritt kan träna röntgenundersökningar. 

Den består av en PC med 3Dprogramvara, 

stereoglasögon och rörelsesensorer 

för naturlig interaktion. 

Uminova Innovation har varit ett starkt stöd 

under arbetet. Sedan i fjol och ytterligare ett år 

framöver har VR-gänget plats i deras s k inkubatorprojekt. 

Idag har man fullt upp att finslipa 

programvaran och få till ett produktkit som kan 

paketeras och säljas. 

– Uminova har hjälpt oss att definiera produkten, 

identifiera marknaden och ta fram presentationsmaterial. 

Vi är inga entreprenörer, 

utan ”går i skola”, säger Jan Ahlquist. 

Stärker Umeås position 

I höstas vann simulatorn förstapris i den stora 

tävlingen EASA, European Academic Software 

Award, som avgjordes i Schweiz. EASAs syfte är 

att lyfta fram och värdera datorprogramvara för 

utbildning och forskning. 30 finalister hade 

nominerats bland totalt 158 projekt. Både innovation, 

design, pedagogiskt värde och utvärdering 

bedömdes. 

– Vår utvärdering visar att simulatorn underlättar 

lärande. Därmed kan studenterna lättare 

göra undersökningar av hög kvalitet. Utmärkelsen 

visar att vi är internationellt ledande 

och stärker Umeås position. Därmed ökar möjligheterna 

till fortsatt expansion, säger Tore 

Nilsson. 

Jan Ahlquist är lika positiv. 

– Med prototypen kan man träna röntgen av 

vilken kroppsdel som helst. Vissa apparater, t ex 

Parkinsonforskning får USA-anslag 

panoramaröntgen, kan vara svåra att förstå och 

handha. Vår simulator kan vara en interaktiv 

”manual” att träna in sig på, menar han. 

Wallenberg-anslag 

Nyligen fick han och hans grupp 1,4 miljoner 

kronor i anslag från Wallenberg global learning 

network för ett nytt projekt. Projektet är ett 

samarbete mellan odontologi, omvårdnad, pedagogik, 

psykologi samt VRlab vid Umeå universitet 

och Stanford University Medical Media 

& Information Technologies. Anslaget löper 

över ett år med möjlighet till förlängning. 

Genom att utveckla och utvärdera radiografiska 

datorsimuleringar hoppas man kunna underlätta 

och förbättra förståelsen av komplicerad 

anatomi och hur den kan återges med olika 

tekniker. Man vill också veta om lärande genom 

samverkan i grupp kan vara en bra träningsmetod 

vid simulatorstödd utbildning i radiologi. 

En intressant fråga är om träningen kan underlätta 

inhämtandet av kunskaper som är nödvändiga 

för hantering av kritiska situationer. 

Ingrid Strömberg, professor i histologi med cellbiologi vid Umeå universitet, har i hård internationell 

konkurrens och i samarbete med flera forskare i USA fått del av ett stort femårigt 

anslag för hjärnforskning från amerikanska NIA/NIH. 

Projektet handlar om möjliga orsaker till Parkinsons sjukdom och heter ”Dual-hit hypothesis 

of aging-related dopamine dysfunction”. Ingrid Strömbergs forskning handlar om hur 

man kan motverka symptomen genom att transplantera nya nervceller och hur man ska 

kunna bromsa sjukdomens utveckling. 

Fem forskargrupper är involverade i ansökan, ett s k program project grant. Ingrid 

Strömberg har ett eget projekt medan de andra fyra finns vid Medical University of South 

Carolina, Charleston. Huvudman för hela ansökan är professor Lotta Granholm, Charleston. 

Läs mer om Ingrid Strömbergs forskning om transplantationsbehandling vid Parkinsons 

sjukdom på www.info.umu.se/plussidan/plusprojekt 


Inkubatorn 

har allt som krävs 

Umeå Biotech Incubator har allt som krävs för att stimulera 

entreprenörer med idéer. Något vanligt kontorshotell är det 

inte, betonar föreståndaren Tor Ny. Här finns moderna laboratorier, 

konsulthjälp och nästintill obegränsad tillgång till 

dyrbar utrustning också möjlighet till såddfinansiering. 

Greti Ohlsson 

©INGRAM 

I inkubatorn i KBC-huset mitt på campus är det 

full fart. Här samsas nästan färdiga företag med 

företagsembryon i en kreativ odlingskultur. 

Variationen är stor, men erbjuder en kritisk 

massa som gagnar alla. Att en del är börsnoterade 

och väntar på riskkapital och andra bara 

embryon är som det ska vara. Man lär av varandra, 

menar Tor Ny. 

– Det tar åtta-nio år att utveckla ett bioteknikföretag 

som kan generera vinst. Starten och 

de första åren är tuffa, och då ser man inte till 

särskilt många finansiärer. Inkubatorn kan göra 

att man orkar igenom den perioden, förklarar 

han. 

Miljön är den bästa tänkbara. Projekt som 

passerat nålsögat – experter och styrgrupp – får 

tillgång till allt inkubatorn kan erbjuda. 

– Den biomedicinska forskningen har en 

gigantisk kommersiell potential. Entreprenörerna 

är däremot alldeles för få. Vår uppgift är 

att stimulera forskare att våga starta företag. 

Universitetet har gett oss goda förutsättningar. 

Varje företag som kan komma ur forskningen är 

enormt viktigt för fakulteten, säger Tor Ny. 

Mycket goda förutsättningar 

Universitetet och övriga finansiärer har gett 

UBI mycket goda förutsättningar och organisationen 

är unik för landet. Därutöver ger ett 

samarbete med Karolinska Invest kring företagsetableringar 

och ett stort konsultnätverk 


den infrastruktur som krävs för att starta och 

utveckla ett företag. 

För nya företag ska det förhoppningsvis bli 

av några av de just nu 16 projekten. Nelson 

Khoo är UBIs affärsutvecklare och har bl a 

uppdraget att hitta nya, kommersialiseringsbara 

projekt. Med en bakgrund som post doc på 

UCMP och chef för universitetets transgena 

center har han inga problem att förstå idéernas 

bärkraft. 

Sjukdomsmekanismer är det som främst förenar 

forskarna bakom projekten. En del utgår 

från grundforskning, en del från mer tillämpade 

projekt. I inkubatorn arbetar man t ex med 

att ta fram nya slag av antibiotika, läkemedel 

mot stressrelaterade sjukdomar, olika slag av 

vacciner, metoder för förbättrad sårläkning och 

mycket annat. 

”Nära patient”-test 

Moderna graviditetstest är förebild för de projekt 

som arbetar med ”nära patient”-diagnostik. 

Här handlar det om snabb diagnos av allvarliga 

tillstånd, t ex hjärnskada, diabetes, infektioner 

m m. Målet är att utveckla metoder så att 

man på vårdcentralerna direkt kan analysera 

blod- eller urinprover och få en säker diagnos 

medan patienten väntar. 

– Att utveckla sådana diagnostiska mätmetoder 

kräver tillgång till dyrbar utrustning. En 

sådan utveckling kan därför ett litet företag 

oftast inte göra i ett enskilt projekt. Men i 

inkubatorn där flera projekt kan använda samma 

utrustning blir det mera kostnadseffektivt. 

HTS identifierar molekyler 

I inkubatorn etableras i höst också universitetets 

nya enhet för ”high throughput screening”, 

HTS. Med enkla biologiska testsystem kan 

man utifrån en stor substanssamling snabbt 

identifiera molekyler som kan påverka kroppen 

och t ex användas för att utveckla läkemedel. 

Några av projekten har sprungit ur de spjutspetsprojekt 

som Västerbottens läns landsting 

stött med forskningsmedel. Ett sådant projekt 

finns inom företaget Umecrine AB, som utifrån 

kunskap om kvinnliga könssteroider arbetar 

med att lindra effekterna av stressrelaterade 

sjukdomar. För Umecrine har utvecklingen varit 

positiv. Företaget ingår numera i en av de två 

portföljer som Karolinska development II erbjuder 

sina investerare. Därmed vågar man 

också hoppas på riskkapital. 

Umeå Biotech Incubator startades för två år 

sedan med Mål 1-medel och har därefter fått 

ytterligare stöd från samma håll. Vinnova, som 

tillsammans med Teknikbrostiftelsen årligen 

satsar 50 miljoner kronor på utvalda inkubatorer, 

har placerat den bland landets 12 starkaste. 

– Vi bygger värden här. Jag skulle bli besviken 

om inkubatorn inte genererade något eller 

några företag varje år, menar Tor Ny. 

15

Guldregn över 

telemedicinprojekt 

Drygt 12 miljoner kronor kan nu fyra av de 

projekt som Västerbotten och Norrbotten 

driver gemensamt på telemedicinområdet 

använda för utveckling. Detta sedan styrkommittén 

för EU-programmet RPIA, 

”Innovativa åtgärder – eHälsa”, beviljat 

projektbidrag. 

Sex projekt, varav fyra berör båda länen, fick pengar. De fyra 

där huvudsökanden är från Västerbotten fick sammanlagt 

9,2 miljoner kronor. EU bidrar med 80 procent av programmets 

kostnader. Det innebärdrygt 12 miljoner kronor efter 

medfinansiering från länsstyrelse och landsting. 

Bedömning, övervakning och hjälp till patienter med neurodegenerativa 

sjukdomar i hemmet fick 2,9 miljoner kronor. 

Lika mycket gick till ett projekt kring utveckling av interaktiva 

videohjälpmedel och behandlingsmetodik inom logopedisk 

vård och rehabilitering. Teknisk plattform för distansmonitorering 

och systematisk utveckling av vård i hemmet 

fick 2,6 miljoner kronor. Dessa tre projekt presenteras 

i detta nummer av Spets. 

2,9 miljoner kronor gick till Pokal, ett projekt vid Luleå 

tekniska högskola, där man bl a arbetar med en teknisk 

plattform för telemedicinsk kommunikation. Målet är en vidareutveckling 

från fasta behandlingsstationer mot mer mobila 

enheter, men också att utveckla undersökningstekniken. 

Med haptiklösningar ska man t ex via joystick på distans 

kunna avgöra det motstånd som en ultraljudsrobot utgör 

mot patientens kropp. 

Mobil kommunikation för samverkan och samordning fick 

0,8 miljoner kronor. Avancerade undersökningar, riktade till 

patienter i Skellefteå, ska genom detta projekt kunna utföras 

på distans med hög kvalitet. Projektet ska minska antalet 

inläggningar för patienter på äldreboende och i eget boende 

till lasarett med 30 procent. Projektet är ett samarbete 

mellan kommun och landsting. 


En doft av kaffe – eller en dörr som lyser rött. 

Modern informationsteknologi kan både lukta 

och lysa som hjälp och stöd för den som är 

dement. Inte minst när det är på väg att gå galet. 

Målet är att den sjuke ska kunna bo hemma. 

Greti Ohlsson 




I projektet ingår Gösta Bucht och Björn 

Sondell, båda läkare vid geriatriskt centrum, 

Marcus Maxhall, Kenneth Holmlund, Anders 

Backman och Thomas Pederson från VR-lab 

och institutionen för datavetenskap. 

Virtual reality 

skapar trygghet 

i framtidens äldrevård 

På väg åt fel håll? Dags att dricka? 

Ibland kan det räcka att säga till. Ibland 

behövs hjälp på traven – i form av en text, en 

doft, en färg – eller en dörr som låses. En diskret 

tillsyn, där individen får signaler när något är fel 

är fullt realistiskt i framtidens trygga och säkra 

äldrevård. Komplexiteten kan variera. Enkel 

teknisk övervakning eller fullt utbyggd ”augmented 

reality” med sensorer och VR-glasögon 

visar på möjliga skräddarsydda lösningar. 

– Personer med demens fastnar ofta i beteenden 

och distraheras lätt. Därför har de också 

problem att klara ett normalt liv hemma. Men 

att övervaka och instruera patienter med neurodegenerativ 

sjukdom med modern teknik är 

fullt möjligt. 

Det menar Gösta Bucht, professor i geriatrik 

vid Norrlands universitetssjukhus. Med tre 

miljoner kronor från Projekt innovativa åtgärder, 

RPIA, ska han och hans kollegor utveckla 

en virtual reality-teknik som på sikt kan användas 

i hemmet. 

Skjuta upp vårdbehovet 

– Personer med demenssjukdom kostar mer än 

40 miljarder kronor per år. Kan vi förskjuta 

behovet av vård på institution är det en fördel 

för både den enskilde och samhället, säger Gösta 

Bucht. 

Bakgrunden till det nya projektet är det 

framgångsrika samarbetet mellan geriatriskt 

centrum och VR-laboratoriet i Umeå. 

Det började med strokesimulatorn. I dess 

virtuella värld får användaren uppleva hur det 

är att leva med de svårigheter en stroke kan ge. 

I det här projektet använder man tekniken för 

att träna patienterna i stället. 


En av utgångspunkterna är plattformen 

VECME, virtual environment for cognitive, 

motor and emotional studies, som nu utvecklas 

för hemmiljö. Tillsammans med bedömningsinstrumentet 

AMPS kan systemet användas för 

att diagnostisera handikapp, bedöma olika slag 

av interaktion och för träning. 

Ett delmål är att använda VR-tekniken för 

att skapa en designstudio. Där ska hjälpmedel 

och olika former för instruktion ta form och 

testas. 

Ett annat delmål är kommersialisering och 

”produktifiering” av både designstudio och enskilda 

applikationer. Slutmålet – som kanske 

ligger tio år bort – är en helt individuellt anpassad 

hjälpande miljö. 

Designstudio 

– Vi måste veta vilka stimuli individen svarar på. 

Idag får vi gissa. I designstudion ska vi kunna 

skapa, ändra och testa både miljöer och stimuli 

som har med syn, hörsel och känsel att göra, 

förklarar Gösta Bucht. 

Projektet sker i flera steg. Först ska alltså de 

problem som den demente har – och de stimuli 

som han eller hon reagerar på – definieras. 

Sedan ska metoder och teknik testas i den lägenhet 

med kök, vardagsrum och toalett som 

byggs i VR-miljö. 

Det unika är att miljön beter sig naturligt. 

Alla skapade objekt beter sig som fysiska objekt. 

Det man vill studera är hur patienten klarar att 

utföra strukturerade aktiviteter och hur han 

eller hon påverkas emotionellt och kognitivt. 

Och förstås vilket stöd olika hjälpmedel kan ge. 

– Målgruppen är de som är medvetna nog att 

ha glädje av att vara hemma. Men vi vet t ex inte 

vilken typ av demens och hur svårt sjuk man kan 

vara för att förstå systemet. 

”Robotics” 

I steg tre förflyttas modellen till ett riktigt 

träningskök. Här kommer information och interaktivitet 

att styras via ”augmented reality” – 

där den verkliga miljön förstärks och styrs med 

VR-teknik. Det kan handla om optiska sensorer 

på patientens egna glasögon, eller om ett 

litet band runt pannan där små kameror lyser 

rakt in på näthinnan. 

– Det låter kanske som ”robotics”, men det 

stadiet där avancerad teknik knappt märks är 

inte långt borta, menar Gösta Bucht. 

Implementering i hemmiljön beror på delvis 

på teknikutvecklingen. Men eftersom de flesta 

hus i tätorter har bredband och utvecklingen 

går mot trådlösa lösningar är Gösta Bucht 

hoppfull. 

– Vi tror definitivt att det kan bli kostnadseffektivt. 

Tekniken blir allt billigare, säger han. 

Samma gäller utvecklingen av positionerings- 

och rörelsesensorer, som äntligen tagit 

fart. Med den utgångspunkten bör, bedömer 

han, en modell för hemmiljö kunna byggas 

inom tre år. 

Etiska riktlinjer 

Övervakning kräver förstås etiska riktlinjer. 

Tvångsåtgärder i form av begränsningar för 

den demente måste förtydligas. 

– Reglerna är luddiga idag, men socialdepartementet 

utreder frågan och vi ser fram emot 

klarare riktlinjer, förklarar Gösta Bucht. 

17

Trådlös 

kontroll 

minskar behovet av vård 

Annika Rydberg, barnkardiolog 

på Norrlands universitetssjukhus, 

testar distansmonitoreringssystemet. 

Undersökningen 

kan hon snart göra på distans 

som specialistkonsult åt sjukhus 

som saknar hennes kompetens. 

Hjärtljud från barn med blåsljud och fosterljud från gravida 

– på distans och i realtid. En trådlös teknik för att föra över 

fysiologiska data via internet är ett spännande uppdrag för 

MTI vid Norrlands universitetssjukhus. Målet är bättre vård 

av gamla människor utanför sjukhus. 

Greti Ohlsson 


Färre vårdplatser, kortare vårdtider, fler allt 

äldre. Vården utanför sjukhus behöver bli bättre. 

För Stefan Karlsson, adjungerad professor 

vid MTI, medicinsk teknik och informatik, och 

projektledaren, civilingenjör Per Hallberg, är 

det en utmaning. Nu tar de och deras forskarkollegor 

fram teknik som ska överbrygga de 

brister som finns i kommunikation och förmedling 

av information både i vårdkedjan och 

mellan vårdgivare. 

Kan man mäta en variabel kan man mäta 

många, menar de. Rutinkontroller och provtagningar 

kan göras på distans och data överföras 

till och tolkas av experter på rätt nivå. Kontinuerlig 

information om EKG, puls, andningsmönster, 

hjärt- och lungljud, syresättning 

av blodet m m ger vården nya förutsättningar. 

Vård hemma kräver struktur. Tidig indikation 

på att värden förändras kan minska behoven 

av sjukhusvård. Att trådlös kommunikation 

ger specialisten ständig tillgång till data behöver 

inte vara dyrt, förklarar Ronnie Lundström, 

också han adjungerad professor. 

– KOL-patienter kräver sängplats på sjukhuset 

när de blivit så dåliga att de kontaktar 

vården. Ser man att värdena försämras, kan 

man göra insatserna hemma. 

Det är bland multisjuka i hemmen som tekniken 

skulle göra störst nytta. Därför arbetar 

MTI nära de geriatriska öppenvårdsteamen i 

Umeå, GÖT. Teamen fungerar som ligament 

mellan sluten och öppen vård, och är ett samarbete 

mellan Umeå vårdcentral, Geriatriskt centrum 

och universitetssjukhusets medicinklinik. 

Löser problem 

Forskning och utveckling vid MTI tar sin utgångspunkt 

i de problem som finns i vården. 

– Vår uppgift är att underlätta för personal 

på fältet. Vård via telemedicin handlar inte bara 

om ljud och bild utan också om mätning av 

andra variabler. Tekniken kan ändra förutsättningarna 

och spara tid och pengar för både 

patient och samhälle, säger Stefan Karlsson. 

För att ta reda på vad man egentligen behöver 

mäta gör nu en industridesigner en unik 

inventering. Anställda inom geriatriken preciserar 

vilka biologiska parametrar man anser 

viktiga att överföra. 

Tekniken ska vara lätt att hantera för både 

användare och expert och får heller inte vara 

känslig för störningar. Ska EKG mätas hemma 


Stefan Karlsson och Per 

Hallberg, MTIs forsknings- 

och utvecklingsavdelning, 

driver tillsammans 

med Johan 

Skönevik och Annelise 

Müller utvecklingen av 

teknikplattformen. Via 

internet ska man överföra 

fysiologiska signaler 

så att konsultation 

på distans blir möjlig i 

realtid. 

får inte undersökningen stupa på specialistkompetens. 

– Därför tar vi fram ett EKG som är ”smart”, 

där det finns så många elektroder att inte alla 

måste sitta exakt rätt, säger Per Hallberg. 

Tolkar blåsljud 

När tekniken utvecklas och testas är det dock 

inte multisjuka äldre man arbetar med utan 

barn. Idag kommer barn med misstänkta funktionella 

blåsljud på hjärtat till specialisterna på 

remiss. Målet är länsdelssjukhusens läkare som 

är osäkra på sin diagnos ska få stöd på distans – 

och därmed minska antalet remisser. 

Idag testas tekniken genom att man spelar in 

hjärtljud via ett elektroniskt stetoskop. De digitala 

signaler som förs vidare till specialisten i 

Umeå skapar ljud som avviker från ljuden i 

traditionella stetoskop. En bättre överensstämmelse 

med de ljud doktorn är van vid samt en 

samtidig visuell presentation är nästa steg. 

– Resultaten bådar gott, säger Stefan Karlsson. 

I slutändan handlar det dock inte om att 

spela in data. I stället ska information föras över 

samtidigt med konsultationen. 

Så prövar man t ex möjligheterna att föra 

över dopplerljud inom mödravården. Via 

dopplern och med stöd av videokonferens bedömer 

barnmorskorna på sjukstugan i Dorotea 

fosterstatus på blivande mammor vid distriktssköterskemottagningen 

i Risbäck. 

Målet är att alla signaler ska föras över på ett 

säkert sätt i en separat kanal via internet. Informationen 

kan inte komprimeras om den ska 

hålla den höga kvalitet som krävs. Det ställer 

stora krav på snabbhet – samtidigt som uppkoppling 

inte ska vara ett krav i framtiden. 

– Tanken är att föra över information trådlöst 

från patienter i hemmet. Tekniken lämpar 

sig väl för både telemedicin och distansmonitorering 

och kan snabbt installeras hos vårdtagarna, 

säger Per Hallberg. 

Stefan Karlsson och MTIs projekt fick nyligen 

2,6 miljoner kronor från det program för 

innovativa åtgärder på eHälsa-området som 

Norr- och Västerbotten driver tillsammans. 

Uppdraget är att utveckla en plattform som kan 

användas oberoende av geografi och vårdorganisation– 

och som i slutändan kan kommersialiseras 

i samarbete med regionala företag. 

Var lagras data? 

Samtidigt som ny teknik löser problem skapas 

nya. Vem ska t ex spara de data som genereras – 

och var? 

– De signaler som det elektroniska stetoskopet 

genererar är en journalhandling, till skillnad 

från ljuden som tolkas av doktorn via ett 

vanligt stetoskop. Var lägger man digitala bilder, 

hemsjukvårdsdata och vem ska ha tillgång 

till dem? 

– I vårt uppdrag ingår att utveckla modeller 

för att lagra data som säkert kan kopplas mot 

journalsystem så att sekretessen inte äventyras, 

förklarar Stefan Karlsson. 

19

Som gjord för logopedin! 

Tre år, tre miljoner och en 

kanonidé! Med det hoppas 

logopeder och tekniker vid 

Norrlands universitetssjukhus 

kunna revolutionera logopedin 

i glesbygd. Tekniskt nytänkande 

ska ge fler chans till avancerad 

röstträning – i sina egna hem! 

Greti Ohlsson 

– Målet är en modell där man kan kombinera 

egenträning och distansbehandling via en utrustning 

i hemmet eller på sin vårdcentral. Det 

här är bara början! 

Käte Alrutz, chefslogoped, snålar inte på 

entusiasmen. I början av sommaren fick logopedernas 

utvecklingsprojekt närapå tre miljoner 

i anslag från Innovativa åtgärder – eHälsa. 

Programmet omfattar Norr- och Västerbotten 

och är en del av EUs strukturfonder. 

Förra året blev ett lyft för logopedin som 

disciplin sedan telemedicin visat sig effektivt på 

ett oväntat område: språkträning av afatiker i 

glesbygd. Metoden gick från projekt till rutin 

på ett halvår och är numera inskriven i vårdprogrammet 

för neuropatienter. 

Utgångspunkten var förstås ett problem – 

eller två. Varje vecka drabbas någon i länets 

inland av afasi – en språkstörning efter en hjärnskada. 

Handikappet kan lindras med intensiv 

logopedisk träning. Men eftersom logopeder är 

en bristvara koncentrerades hjälpen till Lycksele 

– och också dit kan det vara långt i ett stort 

län. Eftersom många inte orkar resa avstår de 

från den rehabilitering som de behöver och 

egentligen vill ha. Därför krävdes nya sätt att 

tänka, förklarar Käte Alrutz. 

Inlandets afatiker hade alltså dubbla kommunikationsproblem. 

Med telemedicin presenterade 

logopederna en ny sorts kommunikation. 

Resultatet blev minst sagt lysande. Patienterna 

var betydligt nöjdare än man kunnat 

ana – trots att många av landstingets tekniska 

system egentligen inte är anpassade till deras 

handikapp. 

– Telemedicin ersätter inte personlig kontakt, 

men förlänger logopedens arm. Genom 

att vi har sjukstugor med videoteknik över hela 

länet kunde vi erbjuda rehabilitering till en 

grupp som annars inte skulle tillgodogöra sig 

den. Och patienterna var övervägande nöjda. 

Teknik, metod, kvalitet 

Framgångarna födde nya idéer. Trots de goda 

resultaten stod det klart att vissa tekniska problem 

måste övervinnas. Idéerna blev så småningom 

det projekt, där teknik, metoder och 

kvalitet nu kan förfinas tack vare anslaget från 

Innovativa åtgärder. MTI, medicinsk teknik 

och informatik vid Norrlands universitetssjukhus 

– som driver ett utvecklingsprojekt inom 

samma program – är självskriven samarbetspartner 

för logopederna. 

I huvudsak innebär kontakten mellan logoped 

och patient direkt kommunikation och interaktion 

– i realtid. Övningar av andning, röst 

och artikulation varvas med lingvistiska övningar 

med bild- och textmaterial eller med 

datoriserade övningsprogram för språkrehabilitering. 

Ibland använder patienten samtalsapparat 

med syntetiskt tal eller bild- eller bokstavstavlor. 

Ofta spelas övningarna in på band, dels för 

direkt feedback till patienten och dels för att 

kunna utvärdera resultatet över tid. 


Tekniskt innebär projektet dels en komplett 

design av utrustning och miljö för sändning 

från logopedmottagningen på universitetssjukhuset, 

och dels en utveckling av videokonferensutrustning 

för hemmabruk. 

– Vi testar nu en teknik som lämpar sig för 

möten i realtid. Eftersom ljudet är en viktig 

parameter som också måste vara synkroniserad 

med bilden ska vi satsa på optimal överföring, 

berättar Käte Alrutz. 

Tre grupper 

Tre grupper är prioriterade i projektet. En är 

personer med förvärvade språk-, tal- och kommunikationsproblem, 

t ex afatiker. En annan är 

rösttrötta personer som har rösten som arbetsredskap 

och som riskerar att förvärra sina problem, 

t ex lärare och telefonister. Den tredje 

gruppen är skolbarn. 

– Vi utreder allt fler barn med språk- och 

talsvårigheter eller dyslexi. Återkoppling och 

handledning berör både familj och personal i 

skolor och är mycket viktig. Den kontakterna 

vill vi utveckla. 

Personerna i projektet ska få interaktiv behandling 

i sina egna hem. Besvären tränas med 

”röstgympingpass”, som bl a kan spelas in och 

bollas tillbaka till logopederna. Andra projektåret 

inleder man också ett samarbete med 

Norrbottens läns landsting. Samarbetet gäller 

främst röstträning av Parkinson-patienter och 

stöd till primärvården vid afasi. 

Käte Alrutz beskriver spännande möjligheter 

som en förfinad distansteknik kan ge. Flera 

yrkesgrupper som arbetar med habilitering och 

rehabilitering kan utveckla och effektivisera 

sina arbetssätt. Ett exempel är barnoch ungdomshabiliteringen 

som skulle kunna ge föräldrar 

konkret hjälp och återkoppling vid ätproblem, 

påklädning m m. I glesbygd skulle 

patienter kunna erbjudas stamningsterapi. 

– Det finns så mycket att vinna. När tekniken 

är färdig skulle 70–85 röstpatienter i glesbygdsområden 

kunna erbjudas behandling på 

distans. Varje år skulle vi kunna genomföra 40 

skolkonferenser utan långa resor för personal 

och föräldrar. 

– Att kunna kommunicera är en fråga om 

livskvalitet. Med en teknik som denna kan vi 

bygga ett starkt nät över Västerbotten. Det här 

är bara början! 

Kontakt och interaktion med patienten 

sker i realtid. Övningar av andning, röst 

och artikulation varvas med lingvistiska 

övningar med bild- och textmaterial eller 

med datoriserade övningsprogram 

för språkrehabilitering. 


Nio miljoner till psykiatrisatsning 

Ett gemensamt resurscentrum i Umeå och ett ”mellanvårdshotell” i Skellefteå blir möjliga 

sedan Västerbottens kommuner och landsting fått nio miljoner i anslag till psykiatrin. Pengarna 

som Socialstyrelsen fördelat på regeringens uppdrag ska användas som en extra satsning 

på personer med psykisk sjukdom/funktionshinder. Målet är ökad livskvalitet genom 

ökad självkänsla, inflytande, delaktighet, social träning, adekvat boende och boendestöd. 

Landstinget har huvudansvar för två av satsningarna. Den ena innebär ett gemensamt resurscentrum 

vid Norrlands universitetssjukhus. Där ska samarbetsformerna mellan socialtjänsten 

i Umeå och Vännäs och psykiatrin utvecklas genom bättre planering, förberedelse 

och träning inför kommunalt boende eller ökat stöd till brukare i eget boende. Sex träningsplatser 

för vistelse hela dygnet, dagverksamhet och mobil beredskap planeras. 

Skellefteå lasarett öppnar tillsammans med kommunen ett ”gästhus” med åtta mellanvårdsplatser. 

Syftet är att minska överbeläggningarna. Gästhuset har karaktären av hotell för 

den som behöver ett ökat öppenvårdsstöd men inte en plats på akutavdelningen. På gästhuset 

erbjuds inga aktiviteter, men väl vila, samtal och stöd. Övriga satsningar ansvarar respektive 

kommun för med stöd från länets psykiatriska kliniker. 

Flest lobotomier i Umeå och Sundsvall 

Sinnessjukhusen Umedalen i Umeå och Sidsjön i Sundsvall stod för 28 

procent av antalet lobotomier i Sverige 1947–1958. Dessa och andra 

nya data lades i juni fram i en licentiatavhandling av Kenneth Ögren, 

doktorand vid Umeå universitet. 

Prefrontal lobotomi introducerades i Sverige från 1946. Denna 

metod användes mot psykisk sjukdom och gick ut på att skära av vissa 

nervbanor i hjärnan. Antalet lobotomier i Sverige kan tidigare ha 

underskattats enligt avhandlingen, som i huvudsak grundar sig på officiell 

statistik. Totalt opererades ca 4 500 svenska patienter, bland dem 

771 vid Umedalen. 69 procent var kvinnor. 

Under expansionsåren 1947–1950 blev operationen allmänt använd på 

många sinnessjukhus. Under utfasningsåren 1951–1960, minskade användningen successivt. 

Antalet utförda lobotomier varierar stort mellan de 28 sinnesjukhus som ingår i studien. 

Umedalen och Sidsjön stod för 28 procent av ingreppen medan tolv sinnessjukhus gjorde 

färre än 100 lobotomier. Frösö sjukhus gjorde bara 26. 

Av de 771 patienterna som lobotomerades i Umeå hade merparten diagnosen schizofreni. 

Mot slutet av perioden märks en tendens i förskjutning mot andra diagnoser. Dödligheten 

efter ingreppen var 1949 hela 17 procent, men tekniken förbättrades och för hela den 

studerade perioden var dödligheten i snitt 7,4 procent. 

Licentiatuppsatsen har titeln ”The surgical offensives against mental disorder – Psychosurgery 

in Sweden 1944–1958”. Psykokirurgin aktualiserar frågor om implementering och 

om rationalitet i nya radikala behandlingsmetoder. Tillämpningen väcker frågor om etisk reflektion 

hos psykiatrer och kirurger och också om samhällelig granskning. 

Tungt i ambulanssjukvården 

Kvinnorna blir bara fler i ambulanssjukvården. Men 

den som tror att de har mer ryggbesvär än manliga 

kolleger har fel. Det visar en studie som Ulrika Aasa 

presenterat i sin avhandling vid Belastningsskadecentrum 

i Umeå. 

Ökningen av andelen kvinnlig personal var ett av 

skälen till den landsomfattande studien av 234 kvinnors 

och 953 mäns hälsa och arbetsmiljö. Varannan har, liksom normalbefolkningen, haft ont 

i nacke, skuldra eller ländrygg någon gång det senaste året. Framåtböjd arbetsställning och 

lyft och hantering av båren är riskfaktorer för besvär i ländryggen. För kvinnor innebär de 

också ökad risk för nack-skuldersmärtor, sannolikt beroende på att många lyft är mer belastande 

för den som är kortväxt. Att ändra faktorer som höjden vid i- och urlastning och 

att utveckla hjälpmedel är därför viktigt. 

Många arbetsmoment ställer höga fysiska krav. Varannan kvinna och var tionde man uppnår 

ofta maximal hjärtfrekvens vid bårbärning i trappa. Kondition, uthållighet i ryggmusklerna 

och styrka spelar därför stor roll. Fysiskt tungt och mentalt belastande arbete ökar risken 

för både muskuloskelettala besvär och symtom som huvudvärk, magbesvär och sömnsvårigheter. 

Ambulanspersonal med många symtom på ohälsa visade – jämfört med ”friskare” 

kolleger – förändrad hjärtvariabilitet och större frisättning av stresshormon ledig dag 

efter ett 24-timmarsskift. De angav också mer oro och högre mentala krav. 

©INGRAM 

FOTO: GÖRAN SANDGREN 

21

Uminovas avtal med KI 

stärker bioteknikföretagen 

Ensam är inte stark. På försommaren 

tecknade Uminova 

Innovation AB och dess motsvarighet 

i Stockholm, Karolinska 

Innovations AB, ett samarbetsavtal. 

Meningen är att 

stötta unga bioteknikbolag i 

Umeå. 

Trots att Sverige har flest bioteknikföretag 

per capita i världen behövs det fler. Till det 

behövs förstås idéer som kan bli produkter – 

men också pengar. Eftersom varje universitetsort 

för sig har en alltför liten kritisk massa 

för att lyckas få fram livskraftiga företag krävs 

dessutom samarbete. 

Avtalet handlar om att åstadkomma mer 

pengar och bättre utveckling av de bästa idéerna. 

Det kan handla om marknadskunskap, 

riskkapital och samarbete mellan enskilda företag. 

– Ett mycket viktigt avtal för bioteknikföretagandet 

i Umeå och Sverige, säger Jan 

Olsson, vd för Uminova Innovation. 

– Avtalet är långsiktigt och på lika villkor, 

förklarar Ola Flink, vd för Karolinska Innovations. 

Det handlar inte om att flytta verksamhet 

från Umeå till Stockholm utan om att vara 

professionell. I konkurrensen med övriga 

världen är det ett måste, menar han. Samarbete 

och erfarenhetsutbyte är viktigt om man vill 

komma sig fram. Men kunskaper om affärsvärlden 

och om förhandling är minst lika 

viktiga, understryker han. 

– Umeå har redan världsledande forskning 

inom ”life science”. Ett hinder för en affärsmässig 

utveckling av resultaten har varit bristande 

entreprenörskap. Det går att lösa genom 

att Uminova och Karolinska tillsammans 

tar det kommersiella ansvaret, säger Ola 

Flink. 

För det är exemplets makt som råder. 

Lyckade exempel ger större investeringsvilja. 

Särskilt spännande är det därför att två unga 

bioteknikföretag från Umeå, Umecrine och 

Bioresonator, fått plats i en av Karolinska 

Innovations portföljer för investerare. 

Brist på kapital 

När samarbetsavtalet presenterades i Uminova 

Science Park i Umeå medverkade också 

Sören Gyll. Efter sina år i bl a Volvo och 

Pharmacia är han numera delägare i ett investmentbolag 

som bl a satsar på bioteknikbranschen. 

Hans uppfattning är att utveckling 

kräver kapital från USA: 

– Svensk klinisk forskning är framgångsrik. 

Men vill man få fart på forskning och på 

biotekniksektorn rekommenderar jag att skapa 

nätverk i USA. Det är där två tredjedelar av 

all världens forskningspengar finns. 

Utdragen förlossning ger spår för livet 

Sex av tio mammor med s k förlångsammad förlossning anser att erfarenheten 

kommer att sätta spår för livet. Det skriver tre Umeå-forskare i tidskriften 

Journal of Clinical Nursing. 

Studien omfattar fler än 250 kvinnor och har letts av Astrid Nystedt, doktorand 

vid institutionen för omvårdnad och enheten för obstetrik och gynekologi 

vid Umeå universitet. Medförfattare är professor Berit Lundman vid 

samma institution samt professor Ulf Högberg, enheten för obstetrik och gynekologi 

samt enheten för epidemiologi. 

– Smärta var det huvudsakliga skälet hos dem som hade en negativ upplevelse 

av förlossningen, säger Astrid Nystedt. Dock var 94 procent av alla positiva 

till de stöd de fått från sin barnmorska och partner. 

84 kvinnor som upplevt en långsam förlossning som krävt hjälpmedel eller 

kejsarsnitt och 171 kvinnor med normala förlossningar fick svara på frågor. 

Drygt en tredjedel av dem med långsam förlossning var negativa till upplevelsen 

totalt sett, och 60 procent ansåg att den påverkat dem för livet. Siffrorna 

bland dem med normala förlossningar var fyra procent respektive 12 procent. 

Trots besvären uppgav 84 procent i gruppen med förlängt värkarbete att 

det var en stor upplevelse att föda barn. I kontrollgruppen var siffran 90 procent. 

Smärta var en nyckelfråga i båda grupperna: 62 procent i gruppen med 

förlängt värkarbete trodde att de skulle dö under förlossningen. 69 procent 

ansåg att smärtlindringen hade räddat dem. I gruppen med normala förlossningar 

var andelen 49 procent för båda. 76 procent i gruppen med förlängt 

värkarbete ansåg att det var smärtsamt att föda barn – jämfört med 48 procent 

i kontrollgruppen. 

Stor 

studie 

om celiaki 

10 000 sjätteklassare inbjuds nu att delta i ett forskningsprojekt 

kring glutenintolerans, celiaki. Studien som leds av Anneli 

Ivarsson, barnläkare och universitetslektor i Umeå, vill utröna 

hur vanlig sjukdomen är och om den kan förebyggas. 

Glutenintolerans är den vanligaste kroniska sjukdomen hos 

barn näst astma och allergi. Genom att symtomen är varierande 

och lätt kan misstolkas är många sjuka utan att veta om 

det. Obehandlad glutenintolerans ökar risken för t ex magbesvär, 

trötthet, depression, skelettskörhet och barnlöshet. 

Sjukdomen behandlas effektivt genom att mat som innehåller 

gluten, d v s vete, råg och korn, helt undviks. Vanligen leder 

detta till att de besvär som beror på sjukdomen försvinner. 

Studien, som görs i samarbete med forskare från Lund, Malmö, 

Norrköping, Norrtälje, Växjö och Umeå, innebär att barnen 

inbjuds att lämna ett blodprov hos skolsköterskan. De och 

deras föräldrar får också besvara ett frågeformulär. Barn som 

misstänks ha glutenintolerans utreds vidare vid närmaste barnoch 

ungdomsklinik. 

©INGRAM 


Dubbelt kikarsikte 

ger optimal skruvning 

Besvärligt för patienten och 

dyrt för sjukvården. Magnus 

Högströms innovation kan 

minska omoperationerna och 

spara hundratals miljoner. 

Principen är ganska enkel och konstruktionen 

inte så komplicerad. Men som med de flesta 

uppfinningar handlar det om att komma först. 

Så var det för ortopedöverläkaren Magnus 

Högström och industridesignern Peter Kvarnäs. 

På försommaren belönades deras innovation 

med Skapa-priset på 25 000 kronor i 

Örebro län. 

– Jag ville skapa en teknik för att säkerställa 

en optimal skruvplacering vid operation vid 

lårbenshalsbrott, berättar Magnus Högström, 

som till vardags arbetar vid idrottsmedicin 

i Umeå. 

Millimeterprecision 

Uppfinningen kan enkelt beskrivas som ett 

dubbelt kikarsikte med röntgenfunktion. 

Med det kan ortopeden klara ett oerhört viktigt 

moment: att med millimeterprecision rikta 

de fästande skruvarna i rätt i läge. 

Var fjärde operation leder till omoperation 

då den hopskruvade lårbenshalsen inte läker 

som den ska. Orsaken kan dels vara att blodkärlen 

till ledkulan skadas och blodtillförseln 

minskar, dels att det ibland är svårt att få fäste 

för skruvarna. I dag sätter man dem på fri hand 

och det kan vara svårt att få till det bästa läget. 


FOTO: JAN ALFREDSSON 

Skruvning vid lårbenshalsbrott 

är 

ingen dålig metod, 

menar ortopeden 

Magnus 

Högström vid 

idrottsmedicin i 

Umeå. Med hans 

och Peter Kvarnäs 

tekniska lösning 

kan skruvarna 

placeras optimalt. 

Nu hoppas Magnus Högström att innovationen 

– ”Operationsgajden, ett stereotaktiskt 

riktinstrument” – ska vara så intressant för 

vården och den medicintekniska industrin att 

de kan gå vidare med produktutveckling. 

Samtidigt är läget ett annat än för nio år 

sedan när Magnus Högström först började 

skissa på sin idé. De nedslående resultaten har 

gjort att skruvning hamnat i vanrykte. 

– Många har istället börjat sätta in höftledsproteser. 

Det kan vara svårt att övertyga 

ortopedklinikerna att gå tillbaka till skruvning 

även om det är mycket billigare. 

Väl skruvad höft läker bra 

En optimal skruvning kan ge ett mycket bra 

resultat. En protes slits ut och kan lossna 

medan en väl skruvad höft läker bra. Men en 

lyckad operation beror på kirurgens skicklighet 

och intresse, förklarar Magnus Högström. 

I oktober äger riksfinalen för Skapa-priset 

rum vid Tekniska mässan i Stockholm. En 

vinst där skulle ge ytterligare 400 000 kronor. 

Pengar som skulle komma väl till pass vid 

fortsatt utveckling av Operationsgajden. 

Magnus Högström har också på gång en 

uppfinning som har att göra med trokantära 

höftfrakturer vid yttre delen av lårbenet. För 

en tid sedan vann han 10 000 kronor i innovationstävlingen 

Venture Cup. Han vill ännu 

inte prata så mycket om produkten. Utom att 

den är effektiv vid höftledsoperationer och 

om möjligt ännu enklare än Operationsgajden. 

Jan Alfredsson 

Politik ger bättre hälsa 

Samernas hälsoläge skiljer sig inte mycket 

från övriga svenskars. Särbehandling av renskötande 

samer kan ha lett till att risken för 

att drabbas av cancer eller hjärt- och kärlsjukdom 

minskat. Olycksrisken är dock större, 

konstaterar Sven Hassler, forskningsenheten 

i Vilhelmina, i en avhandling vid Umeå universitet. 

Han har studerat de svenska samernas hälsa 

mellan 1961 och 2002. Integration och assimilation 

av samer med det övriga samhället 

kan vara förklaringen till att skillnaderna är så 

små. De som ändå finns kan ha sin grund i samepolitiken 

som segregerat renskötande 

samer och gett dem andra rättigheter än övriga 

samer. 

Hälsosituationen för ursprungsbefolkningar 

har ofta påverkats negativt av västerländsk 

kultur. Några exempel är den mentala hälsan 

och frekvensen av självmord. Livsstilsrelaterade 

sjukdomar har på många håll ökat dramatiskt. 

Samerna verkar dock, enligt avhandlingen, 

inte ha drabbats på motsvarande sätt. 

Studier av dödsorsak och livslängd samt förekomst 

av cancer och hjärt- och kärlsjukdom 

hos svenska samer visar små skillnader 

mot ickesamer. Dock noteras en allmänt lägre 

risk för cancer, speciellt prostatacancer och 

malignt lymfom, bland renskötare. Att magcancer 

är vanligare kan troligen förklaras av 

traditionell samisk kost med rökt kött och 

fisk i kombination med lite grönsaker och 

frukt. Att t ex skoter och motorcykel används 

i stor utsträckning i renskötseln har troligen 

starkt bidragit till den höga olycksfrekvensen. 

Skillnader i hjärt- och kärlsjukdom har också 

observerats. Risken för stroke tycks vara 

högre hos samiska kvinnor jämfört med icke 

samiska, även om dödligheten är densamma. 

För hjärtinfarkt är bilden en annan med högre 

dödlighet för samiska kvinnor trots liknande 

incidens. Den något högre risken för hjärtoch 

kärlsjukdom hos samiska kvinnor kan 

bero på psykosociala faktorer, t ex att samernas 

förändrade villkor påverkat kvinnorna 

mer negativt. 

Samepolitiken har gett renskötande samer 

större möjlighet att utöva en traditionell livsstil 

med renskötsel, jakt och fiske. Särbehandlingen 

kan ha bidragit positivt till deras hälsosituation, 

men samtidigt ha gett negativa hälsoeffekter 

på övriga samer, som missat viktiga 

delar av samisk livsstil och identitet. 

23

Avsändare: Medicinska fakultetens kansli, Umeå universitet, S-901 87 Umeå. 

Neutralt 

och könlöst 

finns inte 

– Jag kan inte ändra samhällsstrukturen. Men genom att vara medveten 

om könets betydelse kan jag i mitt eget jobb låta bli att förstärka normer 

som leder till orättvisa, säger Gunilla Risberg. 

Annelie Hägglund 

Efter årtionden av studier, forskning, 

undervisning och jobb på vårdcentral 

kom i fjol hennes avhandling ”I am solely 

a professional – neutral and genderless”. 

On gender bias and gender awareness 

in the medical profession. 

Intresset för genusfrågor kom dels 

från 1960–70-talens våg av feminism 

och dels från jobbet som distriktsläkare. 

– Upproret mot den manliga normen 

fanns levande på den tiden – i alla fall i 

vissa kretsar, säger Gunilla Risberg. 

Valde fel 

Hon fick sin läkarlegitimation 1972, 

blev sedan specialist i anestesi/intensivvård 

men sadlade om. 1980 märkte hon 

som nyutbildad distriktsläkare att fler 

kvinnor än män sökte vård och började 

fundera på orsakssamband. 

– Med tiden kom frågeställningen att 

vidgas till kvinnors hälsa i stort och kön 

överhuvudtaget. Vad det innebär för 

hälsan om man är man eller kvinna. 

1986 läste hon en 20-poängskurs på 

kvinnovetenskapligt forum. Ett könsteoretiskt 

perspektiv gav henne verktyg 

att se på vardagen och arbetet i vården 

som en del i samhället i stort. Sen dess 

tar hon sig tid att reflektera och försöker 

följa med i genusforskningen. 

Genus är ett begrepp som står för 

socialt kön. Det skapas i samhället och är 

därför också föränderligt. I genusordningen 

finns en strävan att göra oss oli- 

ka. För att kunna värdera måste man 

särskilja och här interagerar makt och 

könskulturella normer. 

Skilja ut 

– Vi har alltid delat in människor i ras, 

klass, kön o s v. Att studera biologiska 

skillnader kan ge användbar kunskap t ex 

när det gäller sjukdomsförekomst, reaktion 

på läkemedel, normalvärden på 

blodprover o s v. Men att försöka förklara 

skillnader i beteende mellan könen 

med enbart biologi är tveksamt. Idag 

skulle det vara otänkbart att så beskriva 

skillnader mellan etniska grupper eller 

samhällsklasser, säger Gunilla Risberg. 

Tillsammans med bl a kvinnojourskvinnor 

var hon med och bildade en 

tvärvetenskaplig grupp i slutet av 1980- 

talet. Gruppen var aktionsinriktad och 

ville göra något åt det sexualiserade våldet. 

Kunskapen om våldet och dess effekter 

på kvinnors hälsa var liten, och det 

var där forskningen tog sin början. 

Med pengar från civildepartementet 

och professor Eva Lundgren som handledare 

började hon med ett projekt. De 

första åren bidrog forskningsrådsnämnden 

med pengar till en omfångsundersökning. 

250 enkäter med frågor om hur 

misshandel, våldtäkt och incest påverkat 

kvinnornas hälsa skickades ut. Men eftersom 

Gunilla Risberg ville veta mer 

om den inverkan upplevelsen hade på 

kvinnornas hälsa, självkänsla och upplevelse 

av den egna kroppen. följdes undersökningen 

av en intervjustudie. 

Sjukdom och dödsfall i familjen gjorde 

emellertid att forskningen fick läggas 

åt sidan. När några år gått var det inte 

aktuellt att ta upp studien igen. I stället 

erbjöds hon att bli koordinator för en 

kurs med fokus på kvinnohälsa i grundutbildningen 

för läkare. Det var de s k 

”Sahlinpengarna” som skulle tillföra ett 

genusperspektiv i läkarutbildningen. 

Uppdraget ledde till deltagande i ett 

projekt kring genusbias. Bias betecknar i 

vetenskapliga sammanhang felaktigheter 

i forskningsresultat som beror på 

systematiska fel i forskningsprocessen. 

Känner man inte till genus eller genusfrågor 

kan det leda till bias i medicinsk 

forskning liksom i vardaglig medicinsk 

praxis eller undervisning. 

– Det hade kommit rapporter om hur 

genus påverkade vilken behandling patienten 

fick. Oftast till kvinnornas nackdel. 

Vi ville veta hur det såg ut i Sverige 

och utifrån ett genusperspektiv undersöka 

hur läkaren reflekterade och resonerade 

i professionella sammanhang. 

Materialet kring hur läkaren möter 

patienten, handleder och läser forskningsansökningar 

blev sedan grunden 

för hennes avhandling. 

I år planerar hon tillsammans med 

Katarina Hamberg för en ny fristående 

kurs i genusbias. Kursen på medicinska 

fakulteten är för forskare och lärare. 

24 Spets 1/05Spets 

Tidningen Spets 

ges ut av medicinska 

fakulteten 

vid Umeå 

universitet och 

Västerbottens 

läns landsting. 

Produktion: 

Landstingets 

informationsfunktion 

Redaktör: 

Greti Ohlsson 

Layout: 

Elisabeth Sund 

I redaktionen: 

Anna Arnqvist, 

Thomas Sandström, 

Torgny 

Stigbrand, PO 

Söderström, Katrine 

Åhlström 

Riklund och 

Karl-Axel Ängquist. 

Foto där inget 

annat anges: 

Jan Lindmark. 

Postadress: 

Spets 

Västerbottens 

läns landsting 

901 89 Umeå 

Telefon: 

090-785 18 52 

e-post-adress: 

greti.ohlsson 

@vll.se 

Tryck: Tryckeri 

City, Umeå 2005

Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?