Rapport- LIA II- PDF - Kulturverkstan
Rapport- LIA II- PDF - Kulturverkstan
Rapport- LIA II- PDF - Kulturverkstan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Innehållsförteckning<br />
English Abstract 2<br />
Inledning 2<br />
Metod 2<br />
Bakgrund 2-3<br />
Några definitioner 3-4<br />
Kulturprojektledaren & Reklamprojektledaren 4-6<br />
Sammanfattning 6<br />
<strong>Rapport</strong> skriven av<br />
Helena Isaksson_ <strong>Kulturverkstan</strong> 01
<strong>Kulturverkstan</strong><br />
Box 31120 KULTURPROJEKTLEDAREN OCH<br />
400 32 Göteborg REKLAMPROJEKTLEDAREN<br />
English Abstract<br />
During five weeks I have been examining the differences and similarities between a ”cultural project<br />
leader” and an ”advertisement project leader”. I have also studied the significance of the character of<br />
projectleader for the project.<br />
Before the invetigation, I had imagined that these two types of leaders would work very differnt in<br />
comparison to eachother After my practice on an advertising agency, Logiken, and after my<br />
conversation with Karin Dalborg who is a projectleader for Fritt Forum, I came to the conclusion that I<br />
had been mistaken.<br />
Cultural projects and advertisement projects both have messages to deliver. The messages might be<br />
different and the motives for deliverence might also differ but I have concluded that the paths are very<br />
similiar. Both types of leaders perform pretty much the same work even though they do differnt things<br />
for different reasons.<br />
Inledning och syfte<br />
Vad är det för skillnad mellan ”kulturprojektledaren” och ”reklamprojektledaren”? Det var min<br />
huvudfråga när jag gick ut på min <strong>LIA</strong> <strong>II</strong>- (lärande i arbete). Ett tillfälle att prova utbildningens<br />
förankring i kulturlivet mot arbetet i ett vinstdrivande företag.<br />
På en reklambyrå har man intäkter via försäljning medan många gånger drivs kulturprojekt via bidrag<br />
eller är det delfinansierat. Hur påverkar det den kreativa processen? På vilket sätt styr ekonomin<br />
kulturledaren och reklamledaren? Dessa är de frågor jag behandlar i rapporten.<br />
Metod<br />
Genom att vara på reklambyrån Logiken i fem veckor har jag fått lära känna hur de arbetar. Där har<br />
jag både varit delaktig i den kreativa processen och varit en observatör för att se hur de arbetar. Jag har<br />
haft en nära kontakt med de anställda och haft djupintervjuer med dem alla.<br />
Som studerande på <strong>Kulturverkstan</strong> har jag tagit del i dess kurser såsom projektledning, ekonomi och<br />
arbetets framtid vilka har fungerat som stöd för denna rapport.<br />
Jag har även diskuterat kultur och projektledning med Karin Dalborg (projektledare för kulturprojektet<br />
fritt forum 2002).<br />
Litteratur som ”Projektboken- metod och styrning för lyckade projekt”, ”Media och kultur”, ”I<br />
transformation- kulturen i den virtuella staden”, med flera har fungerat som ett fördjupande stöd vid<br />
min analys.<br />
De frågor jag ställde var följande:
• Vilka är skillnaderna mellan en ”kulturprojektledare” och en reklamprojektledare”?<br />
• Vilka är likheterna?<br />
Bakgrund<br />
En genomskinlig vägg skiljer Logikens ljusblå hus från motorvägens buller och stress. Medan bilarna<br />
ljudlöst susar förbi strax utanför seglar dagarna på den lilla reklambyrån förbi i sitt eget tempo.<br />
Stämningen är avslappnad. Man blickar inte ut över någon skyline utanför ett panoramafönster på<br />
trettionde våningen men sitter man vid sitt skrivbord en trappa upp blickar man ut över en pittoresk<br />
trädgård. Kanske skymtar Liseberg mellan de andra husen i villaområdet.<br />
Logiken startade 1984 och är sedan flera år tillbaka en personalägd reklambyrå med fyra delägare.<br />
Även om det finns en VD är det inte han ensam som tar alla besluten. Logiken beskriver sig själva<br />
som en platt organisation och jag får ett intryck av att alla får vara med i beslutsprocessen. Exempelvis<br />
hyr de under styrelsemötena in en oberoende ordförande vars uppgifter är att dela ut ordet och vara en<br />
objektiv part. Men hur platt kan en organisation vara? Vem är det som fattar besluten egentligen? Ofta<br />
är det kanske den mest ihärdiga och starka personen som lyckas driva igenom sina åsikter. På ett<br />
företag brukar ofta den här personen vara VD:n.<br />
Logiken är en liten byrå vilket gör att det kan ibland vara svårt att tyda deras arbetsroller. Vilket har<br />
både sina fördelar och nackdelar. Det är stimulerande med variation av arbetsuppgifter samtidigt som<br />
det lätt kan bli missförstånd och irritation, vem gör vad?<br />
De är sammanlagt 10 stycken anställda. Dessa tio jobbar med konsumentreklam, business to<br />
businessreklam, direkt reklam, och strategisk rådgivning. Några exempel på kunder är Livet som gåva,<br />
Synologen, Strålfors, Quaker State, Kungsäter, Billhälls med flera.<br />
Logiken beskriver sin byrå med fem nyckelord,<br />
- Erfarenhet<br />
- Empati<br />
- Engagemang<br />
- Effektivitet<br />
- Kreativitet<br />
Dessa ord tas upp så pass ofta att de tycks vara något de själva tror på.<br />
Att det går bra för Logiken just nu beror bland annat på konjunkturen. Den värsta krisen, som var i<br />
början av 1990-talet, är över. Även Logiken gick i konkurrs då, som många andra byråer. Hur<br />
näringslivet ser ut påverkar reklambranschen väldigt mycket. Går inte företagen med vinst, drar de ner<br />
budgeten för marknadsföring vilket reklambyråerna tydligt känner av. 1<br />
Reklamkrisen på 90-talet berodde inte enbart på lågkonjektur. Datoreseringen ersatte många jobb och<br />
det hade under 1980-talet blivit en överetablering inom reklambranschen. Men under reklamkrisen år<br />
försvann dessa. En annan orsak till att det går bra för Logiken är att enligt delägarna Jonas<br />
Jacobsson(VD och projektledare) har fått stor erfarenhet hur man driver ett företag.<br />
Några definitioner<br />
Vad är projekt? Vad är en ledare? Följande stycke handlar om mina egna definitioner på projekt,<br />
ledare, kulturprojektledare, reklamprojektledare och ekonomi.<br />
1 Naomi Klein- No Logo
Projekt<br />
Projekt, eller projectum som det heter på latin, betyder ”det framkastande”.<br />
Ordet projekt kom till England under 1300-talet som projects och i Sverige har ordet funnits i 500år.<br />
Så projekt är inget nytt begrepp även om man kan tro det. 2<br />
Ett projekt är ett litet som stort arbete med bestämda mål och vanligen med ett flertal medverkande.<br />
Det som utmärker projekt är att arbetet är tidsbegränsat.<br />
Ledare<br />
Det finns olika modeller eller strukturer för att leda en grupp, en förening, organisation eller ett<br />
företag. Pyramidstrukturen fungerar så att man har en ledare i toppen som styr de andra medarbetarna.<br />
Motsatsen till pyramidstrukturen är den platta strukturen, där det inte finns någon ledare utan alla har<br />
samma rätt att bestämma. Sen har vi Stjärnan, jazzmodellen och nätverksmodellen. 3 Själv föredrar jag<br />
stjärnan, den fungerar så att det finns en ledare eller ledningsgrupp som delar ut arbetet i olika<br />
arbetsgrupper. Det ställer stora krav på ledaren/ledningsgruppen, det krävs rak och tydlig<br />
kommunikation för att det ska fungera..<br />
Min syn på en projektledare är en person med goda kunskaper, både praktiska som teoretiska<br />
(administration, marknadsföring, skriva analyser, rapporter med mera) Projektledaren ska även<br />
fungera som en ”uppmuntrare”, den ska få alla känna sig delaktiga i projektet och tycka det är<br />
intressant, stimulerande och roligt.<br />
Min subjektiva definition av kulturprojektledare och reklamprojektledare innan jag gick ut på min<br />
praktik var:<br />
Kulturprojektledare är den som styrs av sin egen vilja, kraft och energi. En kulturprojektledare<br />
behöver inte ta hänsyn till vad marknaden vill ha, man styrs inte av yttre krafter. Därmed påverkas<br />
man inte av de yttre faktorernas stress. Däremot jobbar man med en annan stress, nämligen<br />
grupprocessen. Kanske hoppar huvudrollsinnehavaren av i sista veckan i en teaterföreställning pga.<br />
dålig projektledning. För att detta inte ska hända måste kulturprojektledaren jobba mycket med<br />
grupprocessen, så alla ska tycka det är kul och få de lika engagerade för sitt projekt som man själv är.<br />
Reklamprojektledaren styrs av kundens vilja och behov och blir därför tvungen att följa marknadens<br />
krav. Ofta är ett projekt på en reklambyrå väldigt tidbegränsat och man har kanske inte tid att lyssna<br />
på allas idéer och förslag. Som reklamprojektledare har man ett ansvar att det ska vara ekonomiskt<br />
lönsamt och att kunden blir nöjd. Finns det då något utrymme för konstnärlig frihet? Eller handlar det<br />
bara om pengar hela tiden?<br />
Ekonomi<br />
”Handlar om att skapa nytta och värde genom att hushålla med och effektivt använda tillgängliga<br />
resurser” 4<br />
Ekonomi ser många som ett medel medan andra kanske ser ekonomin som ett mål. När man talar om<br />
ett projekts ekonomi avses ofta finansieringen, alltså de pengar med vilka man betalar kostnaderna för<br />
projektet.<br />
Kulturprojektledaren, Reklamprojektledaren<br />
Bakgrund/Drivkraften:<br />
2<br />
<strong>Kulturverkstan</strong>/ Arbetets framtid/ Projektlära- David Karlsson<br />
3 <strong>Kulturverkstan</strong>/Projektledning/Jörgen Johansen<br />
4 Företagsekonomi 99- Jan Olsson och Per- Hugo Skärvad.
Drivkraften bakom ett kulturprojekt handlar ofta att man vill förverkliga sin egen idé medan<br />
reklamprojekt uppkommer när man har en beställare. En kund beställer en idé.<br />
Syfte och budskap:<br />
Det är ofta väldigt tydligt för båda parter. Reklamprojektets budskap är: Köp den här produkten, den är<br />
mycket bättre och häftigare än alla andra liknande produkter. Kulturprojekt däremot kan handla om att<br />
de vill skapa en dialog, väcka tankar eller frågor i samhällsdebatten, skapa sinnesintryck eller en<br />
upplevelse. Men det finns även reklam som inte har det budskapet att sälja en produkt utan informera:<br />
samhällsreklam, då är budskapet att informera. Till exempel är en utav Logikens kunder Livets gåva.<br />
Det handlar om att informera hur det fungerar att donera organ. Visst är målet att folk ska donera mer<br />
organ men också att informera varför det är så viktigt. Flera människor dör i onödan för att man inte<br />
får tag i en donator. Det har ett helt annat budskap än produktreklam. Image reklam är även vanligt i<br />
reklambranschen. Man gör reklam för ett helt varumärke och dess image.<br />
Ekonomi:<br />
Förhållandet till ekonomin eller pengar, skiljer kultur och reklamprojekt åt. Ekonomin är väldigt viktig<br />
del för reklamprojekt. En reklambyrå måste gå med vinst. Man styrs både av ekonomin och av<br />
marknaden. Innan ett stort reklamprojekt gör man ofta marknadsanalyser såsom prisundersökning,<br />
utbud, efterfrågan och man undersöker även deras egna konkurrenter- andra reklambyråer. Hur ligger<br />
de i pris i jämförelse med andra byråer? Vad kan de erbjuda som ingen annan byrå kan. Är det kvalité<br />
eller är det pressade priser?<br />
Inom reklamen finns det alltid ekonomiska begränsningar. Art Directorn på byrån kanske tycker att<br />
affischen ska vara i flera färger, men det kanske kunden inte har råd med. Eftersom kunden bestämmer<br />
blir det då i detta fall en svart/vitt affisch.<br />
Kulturprojekt ser ofta ekonomin som ett medel och inte som ett mål. Givetvis påverkas projektet av<br />
ekonomin men man vill inte styras av det. Man har inget vinst intresse. Därför kan man i ett<br />
kulturprojekt hellre välja att inte ta inträde till en festival för man vill locka mer besökare än att få en<br />
ekonomisk vinst på arrangemanget.<br />
Projektledarens roll<br />
Projektledarens roll på en reklambyrå är väldigt viktigt för allas arbete, både kundens och<br />
medarbetarnas.<br />
Projektledaren är den som söker och får tag i kunder; fixar jobben åt de anställda. När projektet väl satt<br />
i gång ska projektledaren fungera som en samordnare mellan kunden och kreatörerna. Kreatörerna ska<br />
inte behöva tänka på att ta kontakt med kunden. Om det är något som kunden inte tycker är bra ska det<br />
gå genom projektledaren till kreatörerna. Kreatörernas uppgift är att fokusera på det de är bra på: text,<br />
bild eller layout. Projektledarens roll är att ta hand om allt det som är ”runt omkring”, såsom<br />
administration (offerter, fakturor, kundrapporter, omvärlds analyser) och praktiska<br />
detaljer(kundkontakt/möten, samordnare och ska fungera som ett bollplank- testa idéer). På en<br />
reklambyrå måste en projektledare också vara en duktig säljare och skapa goda kundrelationer.<br />
Det krävs god kommunikation av projektledaren för att få allting att fungera. Annars kan det lätt bli<br />
missförstånd och irritationer. Med kommunikation menar jag att man berättar så fort någonting har<br />
ändrats i projektprocessen, förmedla vad kunden har sagt och vad kunden vill. Feedback till<br />
medarbetarna på det de gör är viktigt. Det skapar bättre relationer med kreatörerna. De ska tycka det är<br />
roligt och det är projektledarens uppgift att se till att alla trivs med arbetet så att projektet kan gå<br />
framåt.
Kulturprojektledaren<br />
Hur ska då en kulturprojektledare vara? Allsidighet är nyckelordet. Kulturprojektledaren kan liknas<br />
vid en allkonstnär med projektledning som uttryckssätt. Hon har praktiska kunskaper inom<br />
administration och marknadsföring och god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Den moderna<br />
projektledaren är väl bevandrad i IT-hantering och vet att utnyttja de senaste verktygen i sitt arbete.<br />
Insikt i ideella organisationsstrukturer och djup ämneskunskap inom sitt verksamhetsområde är<br />
nödvändiga kvaliteter. Internationell erfarenhet och goda språkkunskaper underlättar arbetsutövandet.<br />
Att kunna formulera, tydligöra och målmedvetet kunna sträva efter ett mål är nödvändigt för ett<br />
effektivt ledarskap.<br />
Kulturprojektledaren ska hantera projektverktyg och se sitt projekts betydelse i sin samtid. Samhället<br />
är ofta utgångspunkten för kulturprojektet. Liknar många gånger reklamprojektledaren i att det är<br />
viktigt att upprätthålla förtroende hos samarbetspartners, besökare och finansiärer. 5<br />
Sammanfattning<br />
Det finns olikheter mellan kultur och reklamprojekt, till exempel hur ekonomin styr projektet. De har<br />
olika synsätt på ekonomin. Ekonomin styr resultatet på en reklambyrå. Man tar hänsyn till kundens<br />
ekonomiska resurser. Kulturprojekt ser det som ett medel medan reklamprojekt kan se det som ett mål.<br />
Kulturprojekt gör givetvis noggranna budgetanalyser så att man inte går med förlust. Men<br />
kulturprojekts mål är inte att gå med ekonomisk vinst.<br />
En annan olikhet är hur projektet uppkommer. Med kulturprojekt vill man ofta förverkliga en idé<br />
medan reklamprojekt uppkommer när man har en beställare. Men det finns också många likheter<br />
mellan kultur- och reklamprojektledaren, fler likheter än vad jag föreställde mig innan jag gick ut på<br />
min <strong>LIA</strong> <strong>II</strong>. Den kreativa processen, från projektets början till slut är ungefär den samma. Drivkraftens<br />
styrka i projektet är också den samma. Både kultur och reklamprojekt vill göra det bästa ifrån sig även<br />
om tankarna bakom själva drivkraften skiljer. I kultursammanhang krävs engagemang och kanske<br />
ideell arbetskraft. Det gör det även på en reklambyrå. De har ingen ersättning när de jobbar över men<br />
man jobbar ändå över trots att man inte får betalt för de timmarna, för att man har ett personligt<br />
engagemang att projektet ska bli bra. Men reklambyrån bygger inte enbart på personligt engagemang,<br />
utan också på långsiktiga relationer mellan byrån och kunderna. Om man gör ett bra jobb resulterar det<br />
i andra jobb och andra kunder.<br />
I min jämförelse kom jag fram till att det egentligen inte är så stor skillnad mellan en<br />
kulturprojektledare och en reklamprojektledare.<br />
Både reklam och kultur förmedlar ett budskap, även om budskapen kan vara olika och motiven bakom<br />
förmedlingen kan skilja kan vägarna dit vara mycket lika.<br />
Slutord<br />
Vad skiljer ett företag och ett kulturföretag? Kan kultur löna sig? Dessa frågor är väldigt stora i<br />
kulturdebatten och det finns många olika åsikter. En del anser att det är totalt omöjligt att jämföra<br />
kultur med andra företag. Andra ser kulturföretag som vilket företag som helst.<br />
Dessa frågor har tillkommit under min <strong>LIA</strong> <strong>II</strong>.<br />
<strong>Rapport</strong> skriven av : Helena Isaksson<br />
5 Globalverkstans grundtankar om projektledning- Karin Dalborg
Kontaktpersoner:<br />
Jonas Jacobsson- LOGIKEN<br />
jonas@logiken.se<br />
Karin Dalborg- FRITT FORUM<br />
karin.dalborg@natverkstan.net<br />
Källförteckning<br />
No Logo<br />
Företagsekonomi 99<br />
Projektledarboken<br />
Effektivare möten<br />
Mediekunskap och mediekommunikation<br />
Medier och kommunikation- en introduktion<br />
På väg mot medievärlden 2020<br />
I transformation, kulturen i den virtuella staden<br />
Nätokraterna<br />
……<br />
Naomi Klein<br />
Jan Olsson, Per- Hugo Skärvad<br />
Jan Rollof<br />
Hans- Erik Hallin, Jörgen Hallström<br />
Jesper Falkheimer<br />
Håkan Hvitfelt, Gunnar Nygren<br />
Oscar Hemer, Jan Olof Nilsson<br />
Alexander Bard, Jan Södeqvist<br />
Karin Dalborg<br />
Lotta Lekvall<br />
Hemsidor<br />
www.logiken.se<br />
www.frittforum.nu<br />
Anteckningar från kurser på kulturverkstan såsom Ekonomi, Arbetets Framtid och Projektledarkursen.