Kundvalssystem inom Musik & Kulturskoleverksamhet - Moderaterna
Kundvalssystem inom Musik & Kulturskoleverksamhet - Moderaterna
Kundvalssystem inom Musik & Kulturskoleverksamhet - Moderaterna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Förbundsstämma 2013<br />
Moderatern a i<br />
Sk ån e<br />
Förbu n dsstäm m a<br />
13 april 2013<br />
Törrin gelu n d Sv edala
Förbundsstämma 2013<br />
In n eh ållsförteck n in g<br />
Innehållsförteckning ........................................................................................................ 2<br />
Program ........................................................................................................................ 4<br />
Procedurregler ............................................................................................................... 5<br />
Röstlängd ...................................................................................................................... 6<br />
Föredragningslista ........................................................................................................ 14<br />
Verksamhetsberättelse ................................................................................................... 15<br />
Årsbokslut 2011 .......................................................................................................... 24<br />
Revisionsberättelse 2011 .............................................................................................. 27<br />
Årsbokslut 2012 .......................................................................................................... 28<br />
Revisionsberättelse 2012 .............................................................................................. 31<br />
Beslutsförslag angående årsbokslut 2011 - 2012 ............................................................ 32<br />
Proposition 1 – ang. Äldrepolitik .................................................................................... 33<br />
Proposition 2 – ang. Arbetsförmedlingen behövs närmare arbetsmarknaden ....................... 39<br />
Proposition 3 – ang. Inför patientrörlighetsdirektivet nationellt ........................................... 42<br />
Proposition 4 – ang. En rikssjukvård byggd på kompetens och konkurrens ......................... 43<br />
Proposition 5 – ang. Infrastruktur för ökad tillväxt ............................................................. 44<br />
Proposition 6 – ang. Regionförstoring ............................................................................. 46<br />
Proposition 7 – ang. Medlemsavgift för åren 2015 respektive 2016 .................................. 49<br />
Proposition 8 – ang. Förslag till stadgar för förbundet ...................................................... 51<br />
Motion 1 – ang. Skatter i Danmark och Sverige .............................................................. 64<br />
Motion 2 – ang. Avskaffandet av broavgiften för samåkande ............................................ 65<br />
Motion 3 – ang. Barnkonventionen ................................................................................ 67<br />
Motion 4 – ang. Beskatta inte sparande ......................................................................... 70<br />
Motion 5 – ang. Bättre sjukvård för psykiskt sjuka ............................................................ 72<br />
Motion 6 – ang. Förstatliga kvinnojourerna ..................................................................... 73<br />
Motion 7 – ang. Vårt centralstyrda parti är i otakt med många trogna väljare. ................... 76<br />
Motion 8 – ang. Försvaret av Sverige ............................................................................. 78<br />
Motion 9 – ang. Infrastruktursatsningar Södra Skåne........................................................ 81<br />
Motion 10 – ang. <strong>Kundvalssystem</strong> <strong>inom</strong> <strong>Musik</strong> & <strong>Kulturskoleverksamhet</strong> - Barns möjlighet till<br />
kulturutövande ............................................................................................................. 83<br />
Motion 11 – ang. Körkort sänker trösklar till arbetsmarknaden .......................................... 86<br />
Motion 12 – ang. Maxtaxa för barn- och ungdomar i färdtjänsten ..................................... 88<br />
Motion 13 – ang. Angående migrations- och integrationspolitik ........................................ 90<br />
2
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 14 – ang. Näringslivsnätverk ............................................................................. 95<br />
Motion 15 – ang. Politiska beslut som rör sjukvården ....................................................... 96<br />
Motion 16 – ang. Svenska som andraspråk - ett slöseri av mänskligt kapital och<br />
kommunala resurser ..................................................................................................... 98<br />
Motion 17 – ang. Sveriges nationalsång ...................................................................... 100<br />
Motion 18 – ang. Särskilda Insats/kampanjgrupper i utanförskapsområden ..................... 102<br />
Motion 19 – ang. Tunnel från södra Sverige till nordöstra Tyskland ................................. 105<br />
Motion 20 – ang. Ökad avdragsrätt för välgörenhetsbidrag ........................................... 107<br />
Motion 21 – ang. Reform av arbetslöshetsförsäkringen ................................................... 111<br />
Motion 22 – ang. EMU ............................................................................................... 113<br />
Valberedningens förslag ............................................................................................. 116<br />
Bilaga 1 – Verksamhetsberättelse för Moderata Kvinnor i Skåne 2011 - 2013 .................. 122<br />
3
Förbundsstämma 2013<br />
P rogram<br />
08.45 – 09.30 Registrering och fika.<br />
09.30 – 11.40 Stämmans öppnande. Förhandlingar.<br />
11.40 – 12.00 Information sjukvården i Region Skåne<br />
12.00 – 13.00 Lunch<br />
13.00 – 13.45 Anförande av vice partiordförande och biståndsminister<br />
Gunilla Carlsson.<br />
13.45 – ca 16.30 Fortsatta stämmoförhandlingar.<br />
4
Förbundsstämma 2013<br />
P rocedu rregler<br />
Yttran den<br />
Samtliga ombud, medlemmar i förbundet samt särskilt inbjudna gäster äger rätt att<br />
yttra sig på stämman. Samtliga yttranden skall göras från talarstolen. Stämman äger<br />
rätt att besluta om tidsbegränsning om så begärs.<br />
Begäran om ordet<br />
Begäran om ordet skall ske till stämmopresidiet. Begäran skall lämnas in skriftligen på<br />
för ändamålet avsedd lapp. Samtliga stämmoblanketter finns utlagda i stämmosalen.<br />
Beslu t<br />
Endast föreningarnas valda ombud, tjänstgörande ersättare för dessa samt<br />
förbundsstyrelsens ledamöter äger rätt att delta i beslut på stämman.<br />
Beslut fattas med acklamation. Votering kan begäras och sker med handuppräckning<br />
om inget annat yrkas. I personvalfrågor är votering alltid sluten. Vid votering skall<br />
personligt röstkort användas. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i<br />
personvalfrågor där lotten avgör.<br />
I beslut om stadgeförändringar erfordras två tredjedelars majoritet.<br />
Hu v u dförslag<br />
Det är förbundsstyrelsens förslag till stämman som är huvudförslag.<br />
Yrk an den<br />
Yrkanden skall för att tas upp till behandling lämnas skriftligen till stämmopresidiet.<br />
R eserv ation er<br />
För att tas upp till behandling och till protokollet skall reservationer lämnas skriftligen<br />
till stämmopresidiet innan stämmans avslutande. Reservationen ska vara utformad till<br />
förmån för ett yrkande.<br />
J u sterin g av röst län gd<br />
Ombud som anländer efter föredragningslistans paragraf rörande fastställande av<br />
röstlängd eller ersättare som inträder i ombuds ställe skall meddela detta skriftligen till<br />
stämmopresidiet.<br />
5
Förbundsstämma 2013<br />
R östlän gd<br />
Förbu n dssty relsen 15<br />
1 Lars-Ingvar Ljungman led<br />
2 Åsa Herbst led<br />
3 Håkan Fäldt led<br />
4 Pontus Lindberg led<br />
5 Håkan Rosenkvist led<br />
6 Mats Helmfrid led<br />
7 Karin Axelsson led<br />
8 Patrick Reslow led<br />
9 Patric Åberg led<br />
10 Magnus Jälminger led<br />
11 Anna Palm led<br />
12 Michael Sandin<br />
13 Louise Meijer (MUFordförande)<br />
led<br />
14 Ulrica Fors Stenmarck (MQordförande)<br />
led<br />
15 Käthe Berggren (MSSordförande)<br />
led<br />
Bark åk ra 2<br />
16 Bengt Ståhl omb<br />
17 Christina Hanståhl omb<br />
Utses av styrelsen<br />
ers<br />
Bju v 1<br />
18 Bertil Olsson omb<br />
Ninnie Lindell<br />
ers<br />
Bea Lundh<br />
ers<br />
Lisbeth Madsen<br />
ers<br />
Ann-Charotte Hammar ers<br />
Johnsson<br />
Sven-Yngve Persson<br />
ers<br />
Göran Palmkvist<br />
ers<br />
Zofia Svensson<br />
ers<br />
Bjärn u m - V an k iv a 1<br />
19 Richard Bernsheim omb<br />
Karin Paulsson<br />
ers<br />
Bengt Troedsson<br />
ers<br />
Brom ölla 1<br />
20 Johan Larsson omb<br />
Lotta Hellström<br />
ers<br />
Henry Johansson<br />
ers<br />
Rolf Mårtensson<br />
ers<br />
Malin Friberg<br />
ers<br />
Brösarp 1<br />
21 omb<br />
ers<br />
Bu rlöv 2<br />
22 omb<br />
23 omb<br />
ers<br />
Båstad - Bjäre 3<br />
24 Benkt Ragnarsson omb<br />
25 Jan-Erik Englund omb<br />
26 Gunilla Linghoff omb<br />
Susanna Heiskanen<br />
ers<br />
Cen tru m Malm ö 3<br />
27 Tomas Petersson omb<br />
28 Ulrika Wennerberg<br />
omb<br />
Norvenius<br />
29 Margareta Appel omb<br />
Ulf Staafgård<br />
ers<br />
Greta Rafstedt<br />
ers<br />
Nicola Rabi<br />
ers<br />
Linda Liberg<br />
ers<br />
Ramtin Masoumi<br />
ers<br />
City m oderatern a 3<br />
Helsin gborg<br />
30 Marie Weibull Kornias omb<br />
6
Förbundsstämma 2013<br />
31 Hans Bosson omb<br />
32 Kristofer Kruuse omb<br />
André Varga<br />
ers<br />
Sven Borgvald<br />
ers<br />
Carl-Johan Carlborg ers<br />
Catarina Ruler Liljestrand ers<br />
Gertrud Ekenberg<br />
ers<br />
43 Anna Linell omb<br />
44 Lynn Thulin omb<br />
45 Peo Lindholm omb<br />
Urban Widmark<br />
ers<br />
Göran Blomberg<br />
ers<br />
Margreth Segerstein ers<br />
Douglas Roth<br />
ers<br />
Dalby 1<br />
33 Louise Rehn WInsborg omb<br />
Roger Lööf<br />
ers<br />
Hästv eda 1<br />
46 Ernst Herslow omb<br />
Lars Johsson<br />
ers<br />
Degeberga 1<br />
34 Sylvia Olander omb<br />
Eslöv 2<br />
35 Jonas Falk omb<br />
36 Daniel Sonesson omb<br />
Förslöv - Grev ie 1<br />
37 omb<br />
ers<br />
Gen arp 1<br />
38 Rikard Anehus omb<br />
Leif Persson<br />
ers<br />
Höllv ik en 3<br />
47 Gustav Schyllert omb<br />
48 Christer Tedestål omb<br />
49 Anna Mannfalk omb<br />
Mikael Ståhlfors<br />
ers<br />
Lena Wendt<br />
ers<br />
Lars Olin<br />
ers<br />
Hörby 2<br />
50 Eva Lindholm omb<br />
51 Lars Lindwall omb<br />
Lars-Göran Ritmer<br />
ers<br />
Martin Nilsson<br />
ers<br />
Gunilla Jansson<br />
ers<br />
Hjärnarp 1<br />
39 omb<br />
ers<br />
Hu saren 1<br />
40 Bertil Ekelund omb<br />
Anna Gustafsson<br />
ers<br />
Hu sie- V :a Sk räv lin ge 1<br />
41 Robert Lenir omb<br />
Ing-Marie Hultberg<br />
ers<br />
Hässleh olm 4<br />
42 Pär Palmgren omb<br />
Höör 2<br />
52 Björn Andreasson omb<br />
53 Camilla Källström omb<br />
Krister Olsson<br />
ers<br />
Johan Svahnberg<br />
ers<br />
K iv ik - Gärsnäs 1<br />
54 Stefan Lamme omb<br />
K lippan 4<br />
55 Hans-Bertil Sinclair omb<br />
56 Björn Samuelsson omb<br />
57 Kenneth Dådring omb<br />
58 Jesper Hansen omb<br />
7
Förbundsstämma 2013<br />
Bengt Svensson<br />
ers<br />
Kristina Jonsson<br />
ers<br />
Christer Persson<br />
ers<br />
K ristian stad C4 2<br />
59 Maria Stenergard omb<br />
60 Fredrik Axelsson omb<br />
Bo Silverbern<br />
ers<br />
Caroline Hedenström ers<br />
K ristian stad Norra 2<br />
61 Stefan Haskå omb<br />
62 Torgil Rundcrantz omb<br />
Bo Ericsson<br />
ers<br />
K ristian stad Södra 1<br />
63 Bengt Mohlin omb<br />
Ewa Jakobsen<br />
ers<br />
K u llaby gden 5<br />
64 Göran Bengtsson omb<br />
65 Margareta Ölwe omb<br />
66 Péter Kovács omb<br />
67 Anders Ståhl omb<br />
68 Gustaf Wingådh omb<br />
Lars Linderot<br />
ers<br />
Anders Melin<br />
ers<br />
Gunvor Andersson<br />
ers<br />
Anita Söderlind<br />
ers<br />
Peter Schölander<br />
ers<br />
K äv lin ge 2<br />
69 Johan Ericsson omb<br />
70 Pia Almström omb<br />
Resterande styrelsen ers<br />
Lan dsk rona 2<br />
71 Erik Raita omb<br />
72 Fredrik Erlandsson omb<br />
Lim h am n 5<br />
73 Göran Wiberg omb<br />
74 Karin Olsson omb<br />
75 Lars Hedåker omb<br />
76 Johan Ohlson omb<br />
77 Danica Srnic omb<br />
Torgil Larsson<br />
ers<br />
Marianne Flygare<br />
ers<br />
Philip Scolari<br />
ers<br />
Peter Ollén<br />
ers<br />
John Eklöf<br />
ers<br />
Cornelia Röjner<br />
ers<br />
Margith Lindgren<br />
ers<br />
Håkan Lindgren<br />
ers<br />
Christian Asker<br />
ers<br />
Anders Ydstedt<br />
ers<br />
Anna Adell<br />
ers<br />
Olle Ydstedt<br />
ers<br />
Lom m a- Bjärred 4<br />
78 Mozhgan Zachrison omb<br />
79 Anders Berngarn omb<br />
80 Carin Hansson omb<br />
81 Elisabeth Svensson omb<br />
Lena Archenholtz<br />
ers<br />
Lars Arheden<br />
ers<br />
Attila Beck<br />
ers<br />
Sofia Forsgren-Böhmer ers<br />
Claes Hedlund<br />
ers<br />
Christian Idström<br />
ers<br />
Kristina Kinnman-Starck ers<br />
Elisabeth Rosenquist ers<br />
Anders Rydström<br />
ers<br />
Thomas Håkansson<br />
ers<br />
Lu n d 7<br />
82 Ulla Stålberg omb<br />
83 Edith Escobar omb<br />
84 Birger Swahn omb<br />
85 Christer Wallin omb<br />
86 Adrian Borin omb<br />
87 Jan O Carlsson omb<br />
8
Förbundsstämma 2013<br />
88 Daniel Nilsson omb<br />
Carl Ling<br />
ers<br />
Ronny Johannessen<br />
ers<br />
Rolf Hallgren<br />
ers<br />
Tamas Ostvath<br />
ers<br />
Thomas Falkenstedt<br />
ers<br />
Martin Asker<br />
ers<br />
Annika Annerby Jansson ers<br />
Louise Burman<br />
ers<br />
Nicole Lindbom<br />
ers<br />
Nicolas Burman<br />
ers<br />
Börje Anehamre<br />
ers<br />
Karl Axel Axelsson<br />
ers<br />
Birgitta Hansson<br />
ers<br />
Berit Dahlbäck<br />
ers<br />
Urban Swahn<br />
ers<br />
Mårten Hansson<br />
ers<br />
Arne Jansson<br />
ers<br />
Laila Gribel<br />
ers<br />
Marianne Wallin<br />
ers<br />
Ann-Christine Larsson ers<br />
Rune Rydén<br />
ers<br />
Elisabeth Lindquist<br />
ers<br />
Maria- Filborna 2<br />
89 Rima Axelsson Alamin omb<br />
90 Martina Röhmer omb<br />
Maria Hägg<br />
ers<br />
Marcus Waltermark ers<br />
Mellersta Helsin gborg 2<br />
91 Mathias Johansson omb<br />
92 Lars-Göran Ljunggren omb<br />
Sophia Nevalainen<br />
ers<br />
Margaret Forssell<br />
ers<br />
Mu n k a- Lju n gby 1<br />
93 Daniel Jönsson omb<br />
Ola Carlsson<br />
ers<br />
Nordv ästra 2<br />
Helsin gbor g<br />
94 Peter Danielsson omb<br />
95 Mats Sander omb<br />
Patrik Bellner<br />
ers<br />
Bo Lambertsson Persson ers<br />
Norra och Östra Färs 1<br />
96 Gunborg Johansson omb<br />
Mona Rosell-Jönsson ers<br />
On slu nda 1<br />
97 Carl Malmqvist omb<br />
Lillemor Ramsby<br />
ers<br />
Osby 1<br />
98 Maria Svensson omb<br />
Lars-Erik Svensson<br />
ers<br />
P erstorp 1<br />
99 omb<br />
P etri 2<br />
100 Torbjörn Tegnhammar omb<br />
101 Kerstin Svenonius omb<br />
Dajana Zon<br />
ers<br />
R au s 3<br />
102 Sven-Anders Christensson omb<br />
103 Johan Rausgård omb<br />
104 Carl Herbertsson omb<br />
Marie Rosenquist<br />
ers<br />
Lena Jacobsson<br />
ers<br />
Lars Jacobsson<br />
ers<br />
R y debäck - Mörarp 2<br />
105 Carin Wredström omb<br />
106 Hans Borg omb<br />
Peter Knutsson<br />
ers<br />
Sigvard Ohlsson<br />
ers<br />
Martin Brolin<br />
ers<br />
Peter Cederwall<br />
ers<br />
9
Förbundsstämma 2013<br />
Jenny Åström Jansson ers<br />
Sim risham n 3<br />
107 Sven Olsson omb<br />
108 Karin Fellström omb<br />
109 Christer Akej omb<br />
Sjöbo- Blen tarp 1<br />
110 Berit Lundström omb<br />
Stefan Lundgren<br />
ers<br />
Sk anör - Falsterbo 5<br />
111 Agneta Löfberg omb<br />
112 Carina Gerthel omb<br />
113 Britt Lindahl omb<br />
114 Kristina Fredin omb<br />
115 Jan Nyberg omb<br />
Gisela Cavalli Björkman ers<br />
Gunilla Frankson<br />
ers<br />
Lillemor Persson<br />
ers<br />
Gunilla Björck<br />
ers<br />
Lennart Blendz<br />
ers<br />
Christer Ohm<br />
ers<br />
Gert Lindal<br />
ers<br />
Anna Kjellkner<br />
ers<br />
Anders Almér<br />
ers<br />
Anders Hansson<br />
ers<br />
Sk u ru p 2<br />
116 Anders Kristiansen omb<br />
117 Björn Hortevall omb<br />
Enligt KF-listan<br />
ers<br />
Slottsstaden 4<br />
118 Caroline Wessel omb<br />
119 John Karlsson omb<br />
120 Lena Hamilton omb<br />
121 Anja Sonesson omb<br />
Robert Maricic<br />
ers<br />
Staffan storp 5<br />
122 Carl Sonesson omb<br />
123 Ewa Thalén Finné omb<br />
124 Christian Sonesson omb<br />
125 Henrik Lethin omb<br />
126 Nino Vidovic omb<br />
Liliana Lindström<br />
ers<br />
Nils-Ove Mårtensson ers<br />
Bertil Persson<br />
ers<br />
Berit Lagergren<br />
ers<br />
Shkurte Xhemajli<br />
ers<br />
Line Weckström<br />
ers<br />
Morgan Jonsson<br />
ers<br />
Anders Olin<br />
ers<br />
Margareta Pauli<br />
ers<br />
Sv alöv 1<br />
127 Olof Röstin omb<br />
Charlotte Wachtmeister ers<br />
Thomas Löfgren<br />
ers<br />
Torsten Vigre<br />
ers<br />
Sv edala 2<br />
128 Daniel Pedersen omb<br />
129 Linda Allansson Wester omb<br />
Sverker Nordgren<br />
ers<br />
Lennart Wikström<br />
ers<br />
Sy dv äst Malm ö 1<br />
130 Ragnhild Ståleker omb<br />
Söder- Ox ie 2<br />
131 Uno Hansson omb<br />
132 Tony Rahm omb<br />
Södra Sandby 1<br />
133 Göran Brinck omb<br />
Resterande styrelsen ers<br />
Sösdala - Torm estorp 1<br />
134 Rolf Tronäss omb<br />
Per Åke Olsson<br />
ers<br />
10
Förbundsstämma 2013<br />
Tom elilla 1<br />
135 Mikael Brorsson omb<br />
Margith Svensson<br />
ers<br />
Marianne Åkerblad ers<br />
John Johansson<br />
ers<br />
Trelleborg 4<br />
136 Inger Hansson omb<br />
137 Bertil Tomelius omb<br />
138 Matilda Malmgren omb<br />
139 Eric Samuelsson omb<br />
Gunnar Hedin<br />
ers<br />
Linda Strandfjäll<br />
ers<br />
Mårten Bönnemark<br />
ers<br />
Mikael Rubin<br />
ers<br />
Ty rin ge 1<br />
140 Johan Berglund omb<br />
Mats Erlingsson<br />
ers<br />
Tågaborg 4<br />
141 Lena Bjerne omb<br />
142 Lars Mämpel omb<br />
143 Jens Falkvall omb<br />
144 Moana Widell omb<br />
Andrée Lagerlöf<br />
ers<br />
Eleonora Johansson ers<br />
Ebbe Nilsson<br />
ers<br />
148 Tommy Andersson omb<br />
149 Curt Hansson omb<br />
150 Katarina Johansson omb<br />
151 Cecilia Fahlborg omb<br />
Åh u s 2<br />
152 omb<br />
153 omb<br />
ers<br />
Åstorp 2<br />
154 Henrik Danielsson omb<br />
155 Pontus Pålsson omb<br />
Ulf G Persson<br />
ers<br />
Sven Ekelund<br />
ers<br />
Göran Hassel<br />
ers<br />
Lotta Kallerup<br />
ers<br />
Fredrik Karlsson<br />
ers<br />
Stefan Fredriksson<br />
ers<br />
Anders Hansson<br />
ers<br />
Eva Nilsson<br />
ers<br />
Än gelh olm 5<br />
156 Elisabeth S Kullenberg omb<br />
157 Hans Wallmark omb<br />
158 Esa Jäskeleinen omb<br />
159 Britt-Inger Tinnert omb<br />
160 Mona Sturesson omb<br />
Jonny Hagman<br />
ers<br />
V eberöd 1<br />
145 Klas Svanberg omb<br />
Per Jakobsson<br />
ers<br />
Örk ellju n ga 2<br />
161 Lennart Svensson omb<br />
162 Carina Zachau omb<br />
V ellin ge- Mån storp 1<br />
146 Carina Wutzler omb<br />
Östra Göin ge 1<br />
163 Siv Larsson omb<br />
V ittsjö 1<br />
147 Anita Johannesson omb<br />
Ystad 4<br />
MUF Sk ån e 52<br />
164 Marcus Lantz omb<br />
165 John Eklöf omb<br />
166 Agnes Skyman omb<br />
11
Förbundsstämma 2013<br />
167 Albin Schyllert omb<br />
168 Peter Lindqvist omb<br />
169 Kenny Hansson omb<br />
170 Sara Chermiti omb<br />
171 Noria Manouchi omb<br />
172 Dan Ishaq omb<br />
173 Ludvig Ceimertz omb<br />
174 Helena Nanne omb<br />
175 Josefine Hegbrant omb<br />
176 Linus Eriksson omb<br />
177 Charles Ye omb<br />
178 Alexis Hekmatfar omb<br />
179 Magda Lukaszewicz omb<br />
180 Emelie Nyberg omb<br />
181 Bill Gärtner omb<br />
182 Felix Solberg omb<br />
183 Julia Persson omb<br />
184 Ola Holstein omb<br />
185 Eric Åhlander omb<br />
186 Aron Jonsson Regnéll omb<br />
187 Lina Möllerstedt omb<br />
188 Victor Elf omb<br />
189 Evelina Mattsson omb<br />
190 Erik Sjögren omb<br />
191 Adéle Olander omb<br />
192 Nils Hjalmarsson omb<br />
193 Oscar Magnusson omb<br />
194 Jonathan R Jönsson omb<br />
195 Martina Roslund omb<br />
196 Hannah Qvarsebo omb<br />
197 John Karlsson omb<br />
198 Emily Strömbäck omb<br />
199 Elna Larsson omb<br />
200 Setenay Özbeck omb<br />
201 Kasper Gieldon omb<br />
202 Fredrik Häck Björklund omb<br />
203 Sebastian Süllman omb<br />
204 Bob Ericsson omb<br />
205 Michelle Morgan omb<br />
206 Alexander Svensson omb<br />
207 Fredrik Holmgren omb<br />
208 Liv Viktorsson Tillberg omb<br />
209 Emil Eriksson omb<br />
210 Gustav Carlberg omb<br />
211 Erik Smith omb<br />
212 Philippa Rosander omb<br />
213 Fredrik Ström omb<br />
214 Elias Eriksson omb<br />
215 Emil Svensson omb<br />
Andreas Langhammar ers<br />
Johan Wittgren<br />
ers<br />
Frida Wallgren<br />
ers<br />
Uljanna Torstensson ers<br />
Linda Andersson<br />
ers<br />
Björn Olsson<br />
ers<br />
Nicolin Jerhammar<br />
ers<br />
Ida Ederlöf<br />
ers<br />
Tilde Henriksson<br />
ers<br />
Sofia Jönsson<br />
ers<br />
Joy Nilsson<br />
ers<br />
Erik Olin<br />
ers<br />
Alexander Lundborg ers<br />
Caroline Wessel<br />
ers<br />
Johan Svahnberg<br />
ers<br />
Martin Karlström<br />
ers<br />
Nils Paulsson<br />
ers<br />
August Carlsson<br />
ers<br />
Anna Gustafsson<br />
ers<br />
Oskar Skäremo<br />
ers<br />
Carl Flivik<br />
ers<br />
Jonathan Nyqvist<br />
ers<br />
Nils Larsson<br />
ers<br />
Mattias Andersson<br />
ers<br />
Hugo Norinder<br />
ers<br />
Oscar Röstin<br />
ers<br />
Albert Bengtsson<br />
ers<br />
Christopher Svensson ers<br />
Ludwig Lehrnecke<br />
ers<br />
Jane Ange Musekura ers<br />
Mathilda Widerberg ers<br />
Lina Hallberg<br />
ers<br />
Moa Brink<br />
ers<br />
12
Förbundsstämma 2013<br />
Isac Bernhart<br />
ers<br />
Ludvig Nevhage<br />
ers<br />
Carl Åhlander<br />
ers<br />
Emma Martinsson<br />
ers<br />
Lina Cronquist<br />
ers<br />
Sandra Rosén<br />
ers<br />
Johanna Elm<br />
ers<br />
Ellen Rosén<br />
ers<br />
Simon Röstin<br />
ers<br />
Victor Mathiasson<br />
ers<br />
Axel Möller<br />
ers<br />
Daniel Kolm<br />
ers<br />
Fajer Fajersson<br />
ers<br />
Emma Li Doverbäck<br />
ers<br />
13
Förbundsstämma 2013<br />
Föredragn in gslista<br />
1. Stämmans öppnande<br />
2. Val av ordförande och två vice ordförande att leda förhandlingarna<br />
3. Val av sekreterare att föra stämmans protokoll<br />
4. Val av två justerare, tillika rösträknare<br />
5. Föredragningslistans godkännande<br />
6. Fastställande av procedurregler<br />
7. Fastställande av röstlängd<br />
8. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande<br />
9. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse<br />
10. Revisorernas berättelse och fastställande av resultat- och balansräkning<br />
11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen<br />
12. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen<br />
13. Val av ordförande och tre vice ordförande i förbundsstyrelsen<br />
14. Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en tillika ansvarig för Moderata<br />
Seniorers verksamhet samt ersättare för denne<br />
15. Val av ordförande, vice ordförande samt 2:e vice ordförande för<br />
Moderatkvinnorna i Skåne<br />
16. Val av två revisorer och två revisorsersättare<br />
17. Val av 29 ombud jämte ersättare till partistämman<br />
18. Val av sex representanter till partiråd utöver förbundsordföranden jämte<br />
ersättare<br />
19. Val av fem ombud jämte ersättare till Studieförbundet Medborgarskolans<br />
distriktsstämma<br />
20. Val av riksdagsnomineringskommittéer<br />
21. Val av ordförande, vice ordförande, ledamöter och ersättare i valberedningen<br />
22. Proposition nr 1 – ang. Äldrepolitik<br />
23. Proposition nr 2 – ang. Arbetsförmedlingen behövs närmare arbetsmarknaden<br />
24. Proposition nr 3 – ang. Inför patientrörlighetsdirektivet nationellt<br />
25. Proposition nr 4 – ang. En rikssjukvård byggd på kompetens och konkurrens<br />
26. Proposition nr 5 – ang. Infrastruktur för ökad tillväxt<br />
27. Proposition nr 6 – ang. Regionförstoring<br />
28. Proposition nr 7 – ang. Medlemsavgift för åren 2015 respektive 2016<br />
29. Proposition nr 8 – ang. Förslag till stadgar för förbundet<br />
30. Motionerna nr 1 - 22<br />
31. Övriga ärenden<br />
32. Stämman avslutas<br />
14
Förbundsstämma 2013<br />
Verk sam h etsberättelse<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne avseende<br />
perioden 2011-05-21 – 2013-04-13<br />
Organisationsnummer 846000-4461<br />
15
Förbundsstämma 2013<br />
Sty relsen<br />
Förbundsstyrelsen för <strong>Moderaterna</strong> i Skåne har under verksamhetsåren haft följande<br />
sammansättning:<br />
Ordförande:<br />
Lars-Ingvar Ljungman, Vellinge<br />
Vice ordförande<br />
Åsa Herbst, Ängelholm<br />
2:e vice ordförande Håkan Fäldt, Malmö<br />
3:e vice ordförande Pontus Lindberg, Kristianstad<br />
Ledamöter<br />
Patric Åberg, Östra Göinge<br />
Anna Palm, Höör<br />
Karin Axelsson, Hässleholm<br />
Patrick Reslow, Malmö<br />
Håkan Rosenkvist, Simrishamn<br />
Michael Sandin, Staffanstorp<br />
Mats Helmfrid, Lund<br />
Magnus Jälminger, Helsingborg<br />
I styrelsen har också MUF:s distriktsordförande, MSS-ansvarig samt MQ-ordförande<br />
ingått som självskrivna ledamöter med respektive vice ordförande som ersättare.<br />
Till styrelsen har följande personer varit adjungerade:<br />
Regionstyrelsens ordförande i Region Skåne<br />
Ordförande för Skånebänken i Riksdagen<br />
Ordförande i Kommunförbundet Skåne<br />
Styrelsen har avhållit16 protokollförda sammanträden under perioden.<br />
Förbu n dssty relsein t ern at<br />
Den 31 augusti – 1 september 2011 samlades den nyvalda förbundsstyrelsen på<br />
pensionat Enehall i Båstad för ett internat. Under internatet disskuterades bland annat<br />
regionalt och lokalt utvecklingsarbete samt påbörjade arbetet med den<br />
verksamhetsplan som förbundsstyrelsen senare kom att anta. Verksamhetsplanen syftar<br />
till att långsiktigt bygga förtroende <strong>inom</strong> en rad frågor inför valen 2014. Mer om detta<br />
under avsnittet verksamhetsplan.<br />
V erk sam h etsplan<br />
Förbundsstyrelsen antog den 14/11 2011en verksamhetsplan som man till stor del<br />
kom att arbeta utifrån. Denna går under namnet ”Verksamhetsplan för <strong>Moderaterna</strong> i<br />
Skåne 2012-2014” och finns att tillgå på förbundskansliet. Syftet med denna var att<br />
fördjupa sig och utveckla politiken <strong>inom</strong> nio utvalda områden som man valde att kalla<br />
utvecklingsområden. Dessa var:<br />
- Valbarhet<br />
16
Förbundsstämma 2013<br />
- Ledarskap<br />
- Röststöd<br />
- Äldre<br />
- Barn och unga<br />
- Miljö<br />
- Jobb och företagande<br />
- Livskvalitet<br />
- Grundtrygghet<br />
Inom dessa utvecklingsområden bildades sedan arbetsgrupper där medlemmar och<br />
företrädare från våra skånska föreningar inbjöds att delta. Förbundsstyrelsen var<br />
representerad i samtliga i egenskap av ansvarig och biträdande ansvarig för<br />
grupperna. Dessa arbetsgrupper har arbetat under åren och har nått olika långt.<br />
Några har nått så långt som att presentera en färdig proposition till förbundsstämman.<br />
Även toppkandidatutbildningen som går att läsa mer under rubriken<br />
Skånemoderaternas toppkandidatutbildning är ett exempel på ett resultat av<br />
verksamhetsplanen.<br />
Medlem m ar och fören in gar<br />
Slutsiffran för Skåneförbundet 2011 när det gäller antalet medlemmar var 8100, varav<br />
6156 medlemmar i partiet och 1944 i Moderata Ungdomsförbundet. Motsvarande<br />
siffror för 2012 var 7730, varav 5731 medlemmar i partiet och 1999 i Moderata<br />
Ungdomsförbundet.<br />
Under 2012 nyvärvades 430 medlemmar till partiet.<br />
Förbundet har 68 partiföreningar fördelade på 33 kommuner.<br />
K an sli och person al<br />
Förbundets fast anställda personal har under verksamhetsperioden varit:<br />
Nuvarande:<br />
Mikael Larsson, chefsombudsman<br />
Anställd av RO<br />
Lars Johansson, partiombudsman (tjl 20%)<br />
Anställd av RO<br />
Anne Marie Melin, medlemsadministration<br />
Förbundsanställd<br />
Monica Ajdin, ekonomi och administration<br />
Förbundsanställd<br />
Daniel Runemalm, partiombudsman<br />
Förbundsanställd<br />
Anders Lunderquist, ombudsman<br />
Förbundsanställd<br />
Caroline Wessel, ombudsman (fr.o.m. 2013-03-01)<br />
Förbundsanställd<br />
Axel Skröder, kampanjansvarig (fr.o.m. 2013-01-06)<br />
17
Förbundsstämma 2013<br />
Förbundsanställd<br />
Matilda Brondin, MUF-ombudsman (fr.o.m. 2013-01-06)<br />
Förbundsanställd<br />
Tidigare:<br />
Caroline Wessel, MUF-ombudsman (2011-09-26 – 2013-03-01)<br />
Förbundsanställd<br />
Marko Terzic, MUF-ombudsman (t.o.m. 2011-08-21)<br />
Förbundsanställd<br />
Därutöver med placering på förbundskansliet<br />
Camilla Andersson, utvecklingssamordnare<br />
Anställd av Riksorganisationen<br />
Ola Wemmert, extra resurs<br />
Stäm m or och k on feren ser<br />
P artistäm m a<br />
Partistämma ägde rum den 20-23 oktober 2011 i Örebro. Skåne hade 29 ombud, av<br />
sammanlagt 200, på plats. Partistämman beslutada bland annat om ett nytt<br />
idéprogram och nya stadgar.<br />
Förbu n dsråd<br />
Ett förbundsråd genomfördes den 17 april 2012 på Frostavallen i Höör. Kallade<br />
ombud var förenings- och kretsordförande, MUF-ordförande, MUFs distriktsstyrelse<br />
samt Förbundsstyrelsen. På rådet fastställdes bland annat nomineringsregler inför<br />
riksdag- och regionvalet 2014.<br />
Sk ån em ötet<br />
Skånemötet har genomförts årligen och har varit en nytappning av det som tidigare<br />
kallats skånekonferensen. Inbjudna har varit föreningsordföranden, moderata<br />
företrädare och aktiva medlemmar. Utgångspunkten har varit att skapa ett skånskt<br />
komplement till sverigemötet med fokus på vårt lokala utvecklingsarbete.<br />
Uppslutningen har varit god och deltagarantalet har sträckt sig mellan mellan130-190<br />
personer.<br />
Ordföran defok u s<br />
Den 15-16 september 2012 samlades föreningsordföranden från hela landet för en<br />
dygnskonferens på en Finlandsfärja. Skåne var representerat av 41<br />
föreningsordförande på denna konferens där fokus låg på politik, föreningsutveckling,<br />
medlemsvärvning och nyrekrytering.<br />
18
Förbundsstämma 2013<br />
Utbildn in g<br />
Sk ån em oderater n as toppk an didatu tbildn in g<br />
Under perioden har Skånemoderaterna initierat och genomfört en<br />
toppkandidatutbildning, vars syfte har varit att utbilda ett antal personer och rusta dem<br />
för att kunna besätta tyngre politiska uppdrag efter valet 2014. Med tyngre uppdrag<br />
menas exempelvis regionfullmäktigeledamöter och ordförandepost eller vice<br />
ordförandepost i kommunala nämnder och bolag.<br />
Ansökningsförfarande har bestått av två steg. I det första steget fick den sökande i sina<br />
handlingar ange kontaktuppgifter, meriter, eventuella politiska uppdrag samt skriva ett<br />
personligt brev. En urvalskommitté, bestående av ledamöter ur förbundsstyrelsen, har<br />
sedan prioriterat bland de över 90 inkomna ansökningarna och tagit ut dem som gått<br />
till steg 2.<br />
I steg 2 har de sökande genomgått en längre intervju och efteråt har urvalskommittén<br />
bland dem som gick vidare från steg 1r tagit ut 30 personer som erbjöds en plats i<br />
utbildningen. Ett antal kandidater har fallit ifrån under resans gång och totalt har 24<br />
personer genomgått hela utbildningen.<br />
Själva utbildningen har bestått av fyra fysiska träffar med utbildningsinnehåll<br />
bestående av bland annat retorik och debatteknik, politik, mötesteknik, kampanj och<br />
valrörelse samt skrivteknik. Utöver detta har det förekommit hemuppgifter,<br />
motionsskrivande, en lunch med statsministern samt medverkan i skånemoderaternas<br />
förbundsstämma.<br />
Moderat - in tro<br />
Moderat-intro är en utbildning som riktar sig till nya medlemmar och ger en<br />
grundläggande kunskap <strong>inom</strong> ideologi, <strong>Moderaterna</strong>s arbete i kommun- och<br />
regionfullmäktige samt riksdagen. Fokus har även legat på <strong>Moderaterna</strong>s organisation<br />
samt hur man vidare kan engagerar sig. Ett 50-tal nya medlemmar har genomgått<br />
heldagsutbildningen.<br />
Med sik te på 2014<br />
Camilla Andersson, som arbetar som utvecklingssamordnare från RO med placering<br />
på förbundskansliet, har under verksamhetsåren genomfört en rad utbildningar under<br />
namnet ”Med sikte på 2014”. Fokus för utbildningen har legat i att främja det lokala<br />
utvecklingsarbetet, men även hur man på ett nytänkande sätt med hjälp av så kallad<br />
storytelling, kan på ett nytt sätt förmedla de frågor vi vill nå ut med. Intresset har varit<br />
stort och de flesta kommuner har besökts och utbildats. Så även den moderata<br />
regionfullmäktigegruppen.<br />
In form ation och w ebb<br />
Webbsida<br />
19
Förbundsstämma 2013<br />
Hemsidan www.skanemoderaterna.se har under perioden varit kontinuerligt<br />
uppdaterad och med relevant information för medlemmar och väljare. Mycket av den<br />
information, så som utbildningar, inbjudningar, viktiga datum, statsrådsbesök och<br />
enkäter har spridits via hemsidan.<br />
Den 13 augusti bytte skånemoderaternas hemsida dock utseende. Med en helt ny<br />
plattform gjordes en modernisering av vår hemsida som bättre håller måttet gemtemot<br />
dagens moderna hemsidor och krav på att nå ut via sociala medier. Många av<br />
föreningarna har redan anslutit sig till den nya plattformen för sina lokala hemsidor<br />
In tran ät<br />
Intranätet har under perioden varit ett stort stöd. Både för kansliet att lätt kunna sprida<br />
relevant information till olika grupper och även för Skånes medlemmar att lätt kunna<br />
hitta den information de behöver. Intranätet kommer dock succesivt att börja användas<br />
mindre då mycket av de funktioner som vi använt oss av där kommer att flyttas över till<br />
vårt nya intranät OPUS som är en del av mailsystemet FirstClass-moderat.<br />
E- postu tsk ick<br />
Förbundets interninformation samt all information i valrörelsen har distribuerats<br />
elektroniskt. Vår interninformation når varje vecka ca 1 500 skånemoderater. Detta<br />
gör att informationen är snabb och tillgänglig.<br />
Sk ån em oderatern as app för sm artph on es<br />
Skånemoderaterna har under perioden lanserat en applikation för smartphones. Den<br />
finns att tillgå både för iPhone- och Androidtelefoner. Syftet med appen är både att<br />
vara en informationskanal för våra medlemmar men även ett sätt att knyta till oss<br />
personer som delar vår politik men ännu ej tagit steget att bli medlem.<br />
I appen kan man hitta information om hur man blir medlem, kontaktuppgifter till<br />
förbundet och lokala föreningar, nyheter från moderaterna både lokalt och nationellt,<br />
svara på frågor samt följa våra företrädares twitterflöde.<br />
Blå Sk ån e<br />
Skånemoderaternas medlemstidning – Blå Skåne – har utkommit med fyra nummer per<br />
år. Varje nummer har innehållit för medlemmarna relevant och aktuell information.<br />
Våra nätverk Moderatkvinnorna och Moderata Seniorer har i varje nummer funnits<br />
med. Strävan har varit att utveckla och förbättra tidningen för att höja informationsoch<br />
läsvärdet, både vad gäller layout och textinnehåll. Mittuppslaget har under<br />
perioden disponerats av MUF Skåne som haft sin medlemstidning Blå Bladet på detta<br />
uppslag.<br />
Sk ån eforu m<br />
Alla kommunalråd och oppositionsråd, gruppledare i kommunerna, regionstyrelsens<br />
ledamöter och regionråd, politiska sekreterare, riksdagsledamöter samt ombudsmän<br />
träffas regelbundet i detta forum. Antalet möten är cirka fyra till fem per år och<br />
20
Förbundsstämma 2013<br />
däremellan förs diskussioner via en särskild mapp på First Class BBS-moderat. Syftet<br />
med Skåneforum är att samverka politiskt i de frågor där detta är lämpligt, mötas<br />
mellan de olika politiska nivåerna samt att ta upp skåneövergripande frågor till<br />
diskussion.<br />
Hörn träffar<br />
Förbundskansliet har under en vecka i mars 2012 åkt ut till olika hörn av förbundet för<br />
att informera om förbundet, dess verksamhet, utbildning, information, kampanj och<br />
svarat på frågor. Detta gjorde man följande datum och platser.<br />
12 mars - Kristianstad<br />
13 mars - Ystad<br />
14 mars - Helsingborg<br />
15 mars – Malmö<br />
R ik sdag och regerin g<br />
R ik sdagsledam öter och deras u tsk ott<br />
Riksdagsledamöterna har under perioden arbetat i sina respektive utskott och<br />
prioriterat besöksverksamhet. Varje ledamot har kunnat förfoga över en halv politisk<br />
sekreterartjänst. Dessa politiska sekreterare har varit ett stöd vid framtagning av<br />
underlag, research, besöksverksamhet och annat. Förbundskansliet och de politiska<br />
sekreterarna har, tillsammans med ledamötena, haft regelbunden kontakt under<br />
perioden.<br />
För att förstärka sammarbetet mellan de skånska kommunerna och de skånska<br />
riksdagsledamöterna gjorde utvecklingssamordnaren och regionchefen för de politiska<br />
sekreterarna i riksdagen en Skåneturné. De besökte Skånes samtliga 33 kommuner<br />
och träffade våra moderata företrädare för att diskutera hur man kan stärka<br />
samarbetet dem emellan.<br />
R egerin gen<br />
Flertalet statsråd har gjort besök i Skåne. Skånes egen minister, migrationsminister<br />
Tobias Billström, har flitigt besökt Skåne för att delta i konferensen, medlemsträffar,<br />
besök med mera.<br />
Sk ån ebän k en<br />
De moderata ledamöterna från Skåne träffas regelbundet. Ordförande för<br />
Skånebänken har varit Ewa Thalén Finné fram t.o.m. hösten 2012 då hon lämnade det<br />
uppdraget till förmån för att bli vice gruppledare i moderaternas riksdagsgrupp.<br />
Ordförande för Skånebänken har därefter varit Olof Lavesson.<br />
21
Förbundsstämma 2013<br />
R egion<br />
Regionen styrs av en femklöver, bestående av moderaterna, folkpartiet, miljöpartiet,<br />
kristdemokraterna och centerpartiet. <strong>Moderaterna</strong> är största parti i regionfullmäktige.<br />
Under perioden har man haft ett gott samarbete och drivit igenom mycket av den<br />
politik man gått till val på 2010.<br />
Förbundet är genom förbundsordföranden och partiombudsmännen representerade i<br />
regionfullmäktigegruppen. Chefsombudsmannen är adjungerad till gruppstyrelsen.<br />
In för v alen 2014<br />
R ek ry terin g och n om in erin g<br />
Rekryteringskommittéerna, som är fyra till antalet (Norra och Östra, Västra, Malmö och<br />
Södra), har bildats och arbetar med att ta fram kandidater till Riksdagsvalet 2014.<br />
V alledark on feren s<br />
En första valledarkonferens arrangerade den 25 februari 2013 på förbundskansliet i<br />
Malmö. Där samlades ett 50-tal valledare, förbundsstyrelseledamöter och<br />
representanter från regiongruppen för att lyssna till representanter från<br />
riksorganisationen som föredrog deras tankar och planer kring valstrategi, den<br />
centrala valplanen, kampanj samt press och sociala medier.<br />
Även Skånes valplan presenterades och diskiterades för första gången.<br />
Moderata Sen iorer<br />
I Skåne finns det ett nätverk av moderata seniorer, som leds av ett seniorråd.<br />
Seniorerna är representerade i förbundsstyrelsen med ordförande som ordinarie<br />
ledamot och vice ordförande som ersättare.<br />
Den 1 mars 2012 antog förbundsstyrelsen en ny arbetsordning för moderata seniorer i<br />
Skåne. Detta förtydligade och förbättrade organisationen i Skåne och fungerar även<br />
som inspiration för andra seniorråd runt om i landet. Som ett resultat av den nya<br />
arbetsordningen träffas nu, ett antal gånger per år, seniorrepresentanter från Skånes<br />
alla kommuner vid ett stort seniorrådsmöte. Detta för att stärka sammarbetet mellan<br />
kommunerna, lyssna till aktuella talare samt att utveckla politik ur ett seniorperspektiv.<br />
Seniorrådsmötena har varit välbesökta och mycket uppskattade.<br />
Moderata seniorer har under verksamhetsperioden fortsatt anordna sina välbesökta<br />
vår- och höstträffar varje år. De har även varit representerade på Moderata seniorers<br />
riksårsmöte.<br />
Käthe Berggren har varit ordförande för MSS och Karl-Gustav Högberg vice<br />
ordförande under verksamhetsperioden.<br />
Moderata K v in n or i Sk ån e<br />
Moderata kvinnor i Skåne har skrivit en egen verksamhetsberättelse. Se bilaga 1.<br />
22
Förbundsstämma 2013<br />
Moderata Un gdom sförbu n det<br />
Distriktets medlemssiffra var 2059 medlemmar vid årsskiftet 2012-2013 vilket innebär<br />
att distriktet ökar sitt medlemsantal med 55 medlemmar. Detta följer också den positiva<br />
medlemsutvecklingen i Moderata Ungdomsförbundet för 2012 vars slutsiffra blev 12<br />
437 medlemmar.<br />
Louise Meijer, med Noria Manouchi som ersättare, har ingått som ledamot i<br />
Skånemoderaternas förbundsstyrelse under perioden.<br />
För den som önskar läsa MUF:s fullständiga verksamhetsberättelse finns den tillgänglig<br />
på distriktskansliet.<br />
Slu tord<br />
Så har då två år gått sedan vi sågs på Förbundsstämman i Kristianstad 2011 och det<br />
är dags att summera inför en ny stämma.<br />
De gångna åren har varit typiska mellanvalsår. Vi är det ledande politiska partiet i<br />
Skåne och som sådant har vi ansvaret i de flesta av Skånes kommuner och i Region<br />
Skåne. Ett ansvar som vi oftast delar med våra alliansvänner i lite olika konstellationer.<br />
Att vara störst och ledande innebär att ta ansvar för det dagliga. Vi måste ha respekt<br />
för att det vi beslutar påverkar många människors vardag. Samtidigt måste vi också ha<br />
förmåga att utveckla vår politik inför morgondagen.<br />
Vi är ett lyssnande parti. Vi hör vad våra väljare säger och vi kommer med svaren på<br />
de frågor som ställs inför framtiden. Det är så vi lägger grunden till en valframgång<br />
2014.<br />
En annan grund är vårt ekonomiska resultat. De år som gått har genererat ett överskott<br />
som gör att vi går in i valrörelserna (glöm inte EU-valet!) 2014 med mer resurser än<br />
någonsin.<br />
Dessa kommer att behövas eftersom vi kommer att möta en socialdemokrati på<br />
desperat jakt efter valframgångar. Detta gör att vi kan förutse en mycket hård och lång<br />
valrörelse.<br />
Det är nu det börjar! Med denna stämma lägger vi grunden för framgångsrika val<br />
2014 och ett än blåare Skåne!<br />
Lars-Ingvar Ljungman<br />
Förbundsordförande<br />
23
Förbundsstämma 2013<br />
Årsbok slu t 2011<br />
24
Förbundsstämma 2013<br />
25
Förbundsstämma 2013<br />
26
Förbundsstämma 2013<br />
R ev ision sberättelse 2011<br />
27
Förbundsstämma 2013<br />
Årsbok slu t 2012<br />
28
Förbundsstämma 2013<br />
29
Förbundsstämma 2013<br />
30
Förbundsstämma 2013<br />
R ev ision sberättelse 2012<br />
31
Förbundsstämma 2013<br />
Beslu tsförslag an gåen de årsbok slu t 2011 -<br />
2012<br />
Årsbok slu t 2011- 12- 31<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
avsätta 2 860 000 kronor till marknadsföringsfonden,<br />
avsätta 500 000 kronor till reservfonden,<br />
avsätta 26 610 kronor till kyrkovalfonden,<br />
överföra årets resultat, 345 927,26 kronor i ny räkning, samt<br />
att därmed fastställa resultat- och balansräkningen för 2011.<br />
Årsbok slu t 2012- 12- 31<br />
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
avsätta 2 710 000 kronor till marknadsföringsfonden,<br />
avsätta 500 000 kronor till reservfonden,<br />
avsätta 16 993 kronor till kyrkovalfonden,<br />
överföra årets resultat, 596 006,31 kronor i ny räkning, samt<br />
att därmed fastställa resultat- och balansräkningen för 2012.<br />
32
Förbundsstämma 2013<br />
P roposition 1 – an g. Äldrepolitik<br />
In ledn in g<br />
Ålderns betydelse spelar olika roll för oss i olika faser av livet. I unga år längtar vi<br />
efter att uppnå olika åldrar som gör att vi får nya möjligheter i livet. Exempel på detta<br />
är att börja skolan, att få köra moped, att få ta körkort, bli myndig och få rösta och att<br />
få gå på systembolaget. Vissa av oss gillar dessutom att fylla år långt upp i åldrarna<br />
och att fylla jämt och fira stort. För andra är detta en fasa och man kanske t o m bävar<br />
för att behöva ta steget in i en viss ålder.<br />
Pensionsåldern har varit ett sådant riktmärke då en del längtat och andra förfasat sig. I<br />
dag börjar även den av tradition så definitiva 65-årsåldern att suddas ut. Arbetslivet<br />
har förändrats och gått från krav på åtta timmars dag, semester och fem dagars<br />
arbetsvecka till att kunna plocka ut pension i förtid. Nu står vi vid en punkt där vi talar<br />
om att tiden som vi benämner pensionsåldern kommer att se olika ut och allt fler<br />
kommer att arbeta längre. När pensionsåldern infördes i början av 1900-talet var<br />
livslängden i genomsnitt strax över 50 år, och pension fick man vid 65 år. I dag lever<br />
vi allt längre och därför kommer också pensionsåldern att förändras för många av oss.<br />
Vi svenskar tillhör de friskaste folken i världen och lever allt längre med en medelålder<br />
strax över åttio år. De allra flesta av oss har lagt sig till med vanor och fritidsintressen<br />
som vi odlat under vår arbetsföra tid. Kanske har vi längtat och planerat för ledigheten<br />
efter arbetslivet.<br />
Vi spår att allt fler valmöjligheter under arbetslivet nu också skapar efterfrågan på allt<br />
fler boendeformer kopplade till fritidsintressen. Dagens och framtidens pensionärer<br />
kommer att vilja bo nära golfbanor, vid promenadstråk nära natur och vid hav eller i<br />
stadslivets kärna. Detta är en resursstark grupp som kommer att vilja konsumera<br />
tjänster och upplevelser många år framåt. Samtidigt efterfrågar andra pensionärer<br />
också boendeform av skilda slag, lägenheter, radhus, enplansvillor i lagom storlek för<br />
två. När den dagen kommer och vi börjar bli i behov av viss hjälp och stöd vill vi<br />
kanske flytta till ett boende i närheten av serviceinrättningar där vi själva väljer graden<br />
av insatser efterhand.<br />
Allt detta kommer vi att sitta hemma och fundera på i god tid före pensionsåldern. Då<br />
kommer också datorer, surfplattor och ny teknik att ta oss in i boenden på hemsidor<br />
liknande dagens Hemnet, men med den skillnaden att tekniken gjort det möjligt att<br />
utifrån ett tredimensionellt perspektiv kunna möblera rummen med befintliga möbler. Vi<br />
kommer att titta på närmiljön kring våra boenden och se vad omgivningarna erbjuder.<br />
33
Förbundsstämma 2013<br />
Allt detta ställer krav på oss beslutsfattare och på våra myndigheter. Smarta lösningar<br />
för boenden och flexibla lösningar i planerna.<br />
De som driver och verkar <strong>inom</strong> omsorgen måste ha i beaktande att denna krets av<br />
personer som redan i dag och framöver söker boende, hjälp och stöd <strong>inom</strong> omsorgen<br />
kräver ett annorlunda innehåll i den aktiva delen av dagen, då dessa personer har<br />
vanor och har levt med teknik på ett helt annat sätt än man bara gjorde för 25 år<br />
sedan.<br />
Redan i dag erbjuder och efterfrågar anhöriga och de som söker bostad en önskan<br />
om att få komma till boenden och se sig omkring, ungefär som när vi går på en<br />
husvisning.<br />
Många sitter fast i en gammal föreställning om vad det innebär att ha sitt boende <strong>inom</strong><br />
omsorgen. Inte minst media bidrar emellanåt till den bildsättningen. Vi kan vara<br />
överens om att bilden ser olika ut. Många kommer aldrig till ett boende, medan andra<br />
kommer dit då de blivit mycket sjuka och inte längre klarar av att bo kvar hemma.<br />
Vi befinner oss mitt i en samhällsfas på en resa där äldreomsorgen tar nya skepnader<br />
och där gamla tankemönster går över i nya. Vi har som tur är lämnat bakom oss en<br />
omsorg med duschdagar, lavemangsdagar och fasta tider för uppgång och läggdags<br />
med start på sen eftermiddag. Det var rätt då, men sedan dess har kunskap och<br />
lärande förändrat vårt synsätt. I dag erbjuds oftast frukost när man vaknar efter tycke<br />
och smak oavsett tid och omsorgstagarna sitter i flera fall uppe så länge på kvällarna<br />
att man i verksamheter börjar lägga om arbetstider för kvälls- och nattpersonal.<br />
Däremellan finns allt från morgongympa till eftermiddagsbingo, en egen tur till<br />
biblioteket eller en promenad runt kvarteret. Fortfarande finns också mer passiva<br />
boenden och en av mer traditionell verksamhet, men gamla tiders terapi med inslag<br />
som att väva, sy och tillverka olika saker i trä har bytts ut mot solterapi, färganalyser<br />
och frågesport. Detta är bara några av de aktiviteter som sker på olika boenden. De<br />
första smarttelefon- och surfplatteanvändarna börjar anlända till boendena och snart<br />
kommer nya gäster att flytta in med appar utformade just för dem och deras liv. De<br />
kommer att vara piggare än många av dagens omsorgstagare och ställa krav på ett liv<br />
som i mycket liknar det aktiva liv de nyss lämnade i det egna hemmet.<br />
V erk sam h et<br />
Tyvärr har medias inslag gjort att den svenska omsorgen fått ett felriktat fokus på vad<br />
det står på dörren, d v s privat eller offentlig omsorg istället för innehållet i<br />
verksamheter. Fokus på vad den enskilde behöver för att känna sig trygg – väl bemött,<br />
förstådd och att ha en värdefull vardag – är tillsammans med en bra arbetsmiljö för<br />
personalen det centrala.<br />
34
Förbundsstämma 2013<br />
Ledarskapet är A och O i all verksamhet och de resultat man uppnår handlar mycket<br />
om förtroende och tillit till att alla vill göra ett gott arbete och att det kan ske på lika<br />
sätt med omsorgstagarens behov i fokus.<br />
Det finns verksamheter där personal i dag vet att man inte behöver springa fortare utan<br />
att man arbetar smartare för att skapa sig tid och därmed en avslappnad tid<br />
tillsammans med den som man är till för. Då blir också arbetet och välmående för<br />
personalen bra, det blir roligt att gå till jobbet.<br />
Om sorgstagare<br />
Personer som behöver lämna delar eller hela sitt liv i någon annans händer kommer i<br />
en beroendeställning. Ofta vill man inte ligga samhället till last och inte vara till<br />
besvär. Därför är bemötandefrågor en av de viktigaste delarna i omsorgen. En person<br />
som ber om en tjänst har många gånger funderat och grunnat på detta en längre tid<br />
innan man vågar sig på att fråga. Då är det också viktigt att som personal och ledare<br />
<strong>inom</strong> verksamheten ha utarbetat strategier för flexibla lösningar för att möta kunden i<br />
kommunikation och utförande.<br />
P erson al<br />
Förändring kostar på, även om man är positiv så kan det vara stora omställningar för<br />
den som i flera år arbetat på ett visst sätt <strong>inom</strong> en organisation. Resan framåt blir<br />
svårare när gårdagens lösningar ska förändras till morgondagens. Detta påverkar<br />
självklart innehållet i vardagen för den person som behöver hemhjälp eller som har ett<br />
omsorgsboende. Den boende ska vara delaktig, kunna påverka och ha inflytande över<br />
sin vardag och personalens roll är därmed en annan än den var på den institutionella<br />
tiden. Fokus och strategi i arbetet och mötet med omsorgstagaren handlar om att förstå<br />
och känna av värden som är viktiga för den enskilde. Som personal arbetar man i den<br />
enskildes hem, med allt vad det innebär.<br />
Vi vet att olika sätt att bemöta och lösa uppgifter får helt olika resultat för den äldre.<br />
Detta handlar många gånger inte om pengar utan om att se individen i sin vardag och<br />
att kunna sätta sig in i hur man själv vill bli bemött och att vara flexibel i de mötena.<br />
Detta ställer krav på en flexibel organisation med tydliga bilder av vad man vill<br />
åstadkomma.<br />
Moderatern a<br />
Det är viktigt att moderaternas politik utgår från tankar som finns i alla generationer<br />
om hur vi i nya moderaterna sköter en av de allra viktigaste välfärdsfrågorna. Hur<br />
upplevs vi som det framgångsrika partiet när frågan om politik för äldre avgör<br />
partivalet.<br />
35
Förbundsstämma 2013<br />
Vi moderater har många starka sidor i människors värderingar. Men när det gäller<br />
frågor som betraktas som äldrefrågor har vi en förbättringspotential. Vi upplever att<br />
bilden som presenteras av vår politik får en felaktig vinkel och vi har inte lyckats<br />
överrösta de myter som sprids om att all den offentligt finansierade vård som bedrivs<br />
på entreprenad är av ondo och den offentliga av godo. De som läser faktaunderlag<br />
vet att det finns mycket god verksamhet <strong>inom</strong> såväl privat som offentlig verksamhet.<br />
Tyvärr har det inte blivit det fokus utan istället en fråga som ligger utanför innehållet<br />
och som kommit att handla om vinster i vården. Just detta måste vi ändra på och<br />
förflytta fokus till omsorgstagaren och dennes behov.<br />
Omsorgsfrågor är en kommunal angelägenhet och ansvaret för den vilar tungt här. I<br />
oberoende mätningar, som görs av främst Sveriges Kommuner och Lansting (SKL), om<br />
kvalitén i äldreomsorgen i moderatledda kommuner visar de sig vara bättre generellt<br />
än i socialdemokratiskt ledda kommuner. Utmaningen ligger inte bara i att visa<br />
politiskt ledarskap och att genomföra bra reformer som attraherar äldre och personer i<br />
behov av hjälp och stöd. Svaret ligger också i att kunna kommunicera så att väljare i<br />
alla åldrar upplever oss som ett tryggt och bra val när frågan om äldre är den<br />
centrala.<br />
Vi åstadkommer en sådan utveckling genom att tillsammans mellan de skånska<br />
kommunerna ta fram goda exempel på omsorgsverksamhet, där vi hittar arbetsmiljöer,<br />
arbetsrutiner och flexibilitet till förmån för omsorgstagande. Alla dessa erfarenheter<br />
bidrar till att vi kan styra och leda verksamheter där personalen trivs och där våra<br />
kommuninvånare känner tilltro och trygghet till vårt ledarskap. <strong>Moderaterna</strong> ska vara<br />
lyssnande till önskemål och hitta sätt att motsvara de förväntningar som framtidens<br />
äldre kommer att ställa och som innebär livskvalité utifrån var och ens intressen.<br />
Ny a m oderatern as m oderata sen iorer<br />
I arbetet kring vår äldrepolitik har synpunkter framställts successivt i arbetet från<br />
medlemmar som också är aktiva i moderata seniorerna. Självklart finns det i våra egna<br />
grupper stor kunskap om vad som är väsentligt och tänkvärt. Men vi har också haft en<br />
vilja att fråga nya grupper som nödvändigtvis inte är aktiva i något politiskt parti.<br />
Även om de öppna frågor som ställts inte utgör ett säkerställt statistiskt underlag, så<br />
finns det svar som återkommer och som vi här redovisar.<br />
V em är äldre<br />
Frågan kring vilken grupp vi beskriver har blivit allt svårare att avgränsa. Det finns<br />
egentligen ingen homogen grupp vilket också beskrivs av våra moderata seniorer, men<br />
också från forskning. Själva begreppet äldre kan av vissa upplevas som<br />
nedvärderande och exkluderande och av andra som ett självklart begrepp för att<br />
beskriva att man inträtt i pensionsåldern.<br />
36
Förbundsstämma 2013<br />
P erson liga sam tal<br />
Flera i arbetsgruppen har genomfört ett antal personliga intervjuer då mycket öppna<br />
frågor ställts och diskuterats. Dessa grupper är vård- och omsorgstagare, personal<br />
<strong>inom</strong> omsorg. anhöriga, pensionärsgrupper och övriga, som kan vara personer i<br />
vänkretsen.<br />
Ty dliga sign aler<br />
1. Samhället och det politiska ledarskapet skall stå för trygghet. Man skall kunna<br />
utgå ifrån att sjukvård och omsorg fungerar när behovet uppstår. Fram till dess<br />
skall det inte finnas oro eller särskild beredskap.<br />
2. Man vill ha makt över sitt liv och kunna välja. Här finns egentligen inga gränser<br />
för vad man skulle vilja ha för valmöjligheter. Precis samma val som alla vill<br />
göra oavsett ålder – kultur eller att gå på gym, vegetariskt eller husmanskost –<br />
man skall kunna välja till och från. Valfrihet kommer inte att handla om utförare<br />
utan om innehåll.<br />
3. Kontinuitet i livet är viktigt. Det är inte märkvärdigt att man vill fortsätta med sitt<br />
fullödiga liv oavsett ålder. Särskilt som nya behandlingsformer kring<br />
åldersrelaterade krämpor gör det möjligt på ett helt annat sätt än förr. Det<br />
innebär möjlighet till alla typer av engagemang i samhället där också<br />
företagande och lönearbete finns. I intervjuer framkommer också en frustration<br />
över att det fortfarande finns en typ av åldersdiskriminering.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
moderatledda kommuner i Skåne aktivt verkar för att uppmuntra<br />
arbetsgivare till att den erfarenhet och kunskap som äldre erbjuder<br />
värderas på arbetsmarknaden genom att som arbetsgivare vara ett gott<br />
föredöme,<br />
moderaterna i Skåne ska verka för att bli det parti som väljarna i första<br />
hand tänker på i trygghetsfrågor, inte bara på i våra utemiljöer utan<br />
också i vård och omsorg,<br />
moderaterna i Skåne ska vara initiativtagare i arbetet som syftar till en<br />
helhetssyn i samverkan mellan sjukvård och omvårdnad, mellan<br />
kommuners och regionens uppdrag,<br />
moderaterna i Skåne ska stå för det fria valet att välja innehåll i livet vilket<br />
innebär att moderatledda kommuner skall vara föredömen på LOV (Lagen<br />
om valfrihet), samt kreativt utveckla de tjänster som kan erbjudas,<br />
37
Förbundsstämma 2013<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
moderaterna i Skåne ska verka för att LOV ska vara obligatorisk att<br />
genomföra i alla kommuner,<br />
moderaterna i Skåne ska vara föredömen på bra upphandlingar av<br />
omsorg,<br />
moderaterna i Skåne verkar för att kommuners egna verksamheter är så<br />
välplanerade så att omsorgen om kunden är det centrala,<br />
moderaterna i Skåne tillsammans tar in erfarenheter från goda exempel<br />
på verksamhetsinnehåll som lär av varandra och presenteras i en<br />
broschyr, samt<br />
verka för att moderaterna i de skånska kommunerna ska vara kända för<br />
att ha den bästa omsorgspolitiken inför valet 2014.<br />
R eserv ation<br />
Lars-Ingvar Ljungman och Åsa Herbst reserverade sig till förmån för avslag på att-sats<br />
fem.<br />
38
Förbundsstämma 2013<br />
P roposit ion 2 – an g. Arbetsförm edlin gen<br />
beh öv s n ärm are arbetsm ark n aden<br />
In ledn in g<br />
I södra Europa har den finansiella krisen och dess vapendragare skuldkrisen skördat<br />
100 000-tals offer på arbetsmarknaden och lett till negativ tillväxt. Arbetslösheten har<br />
vuxit dramatiskt och framförallt har ungdomsarbetslösheten utvecklats på ett sätt som<br />
kan visa sig vara farligt för den demokratiska utvecklingen. Ropen på enkla lösningar<br />
har blivit en grogrund för populistiska partier som tyvärr redan har vunnit många<br />
röster.<br />
I Sverige är vi än så länge förskonade från den här europeiska sjukan. Den svenska<br />
arbetsmarknaden återhämtade sig snabbt efter finanskrisen 2008-2009 och dagens<br />
skuldkris har visserligen skapat ett ökat antal varsel på den svenska arbetsmarknaden,<br />
men arbetslösheten har stigit ganska långsamt. Sverige tillhör en mycket exklusiv skara<br />
länder med god ordning på statens finanser och en arbetsmarknad som fortsätter att<br />
skapa nya jobb varje månad.<br />
Fakta är att aldrig förr har så många varit sysselsatta i Sverige som nu och<br />
utanförskapet i Sverige har minskat med nästan 200 000 personer sedan 2006.<br />
Bak gru n d – Den sk ån sk a arbetsm ark n aden<br />
Den skånska arbetsmarknaden avspeglar i mångt och mycket den svenska bilden. Det<br />
skapas hela tiden nya arbetstillfällen i Skåne och sysselsättningen har ökat de senaste<br />
åren. Utmaningen för Skåne ligger främst i en stark koncentration av tillväxten i västra<br />
Skåne. Den samlade arbetsmarknaden i västra Skåne har de senaste åren skapat 44<br />
000 nya arbetstillfällen. Problemet är att utvecklingen i östra Skåne går betydligt<br />
långsammare, under samman tidsperiod har det bara tillkommit 61 arbetstillfällen i<br />
nordöstra Skåne.<br />
Dessutom dras Skåne, trots en kraftig tillväxt i framförallt sydvästra Skåne, med en<br />
förhållandevis låg sysselsättningsgrad. Detta är en gammal utmaning för Skåne som<br />
går tillbaka till 1990-talskrisen. Det saknas uppemot 30 000 arbetstillfällen i Skåne för<br />
att nå riksnivån, och det handlar om mycket pengar. OECD beräknar i sin rapport om<br />
Skåne att det handlar om 40 Miljarder SEK i mindre bruttoregionalprodukt varje år.<br />
Skåne visar dessutom på stora skillnader i utbildningsnivå, från en<br />
utbildningskoncentration i Sydvästra Skåne som bara Stockholmsregionen kan mäta<br />
sig med, till lägre formell utbildningsnivån i delar av östra Skåne.<br />
39
Förbundsstämma 2013<br />
Ungdomsarbetslösheten i Skåne uppvisar också stora skillnader. I Lomma och Lund är<br />
problemet förhållandevis litet, men samtidigt är ungdomsarbetslösheten i till exempel<br />
Bromölla och delar av Malmö på nivåer som är verkligt oroande.<br />
Utm an in gar som k räv er n y a grepp<br />
Dagens arbetsmarknad ställer nya krav på formell utbildning. Det är tydligt att<br />
inträdesbiljetten till arbetsmarknaden idag stavas gymnasieexamen, utan avslutad<br />
utbildning på gymnasienivå kan det vara svårt att få ett jobb. Jämför man resultat i<br />
gymnasieskolan med siffrorna för ungdomsarbetslösheten blir detta samband ännu<br />
tydligare. Kommuner med dåliga resultat bland sina gymnasieelever har nästan per<br />
automatik också stora problem med stigande och ihållig ungdomsarbetslöshet.<br />
Dagens arbetsmarknad ställer också betydligt högre krav på alla anställdas förmåga<br />
att hantera information och ny kunskap för att utföra arbetsuppgifter som allt mer fylls<br />
med någon form av kunskapsinnehåll.<br />
Tillsammans med en långt gången rationalisering <strong>inom</strong> hela arbetsmarknaden, både<br />
offentlig och privat, har tröskeln höjts betydligt för den som vill in på arbetsmarknaden.<br />
K om m u n ern a h ar t agit öv er an sv ar från Staten<br />
De senaste 20 åren har kommunerna tagit ett allt större ansvar för<br />
arbetsmarknadspolitiken, med varierande framgång, och på den nya<br />
arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen trots stora resurser begränsade framgångar i<br />
arbetet med de grupper som står långt från arbetsmarknaden.<br />
De kommunala arbetsmarknadsinsatserna som lyckats bäst är de som sker i nära<br />
samverkan med det lokala näringslivet/samhället och där lösningar är tydliga och<br />
individuellt anpassade. EU-projektet Kompetensare 2.0 i östra Skåne och västra<br />
Blekinge är ett sådant exempel.<br />
På den lokala nivån finns idéerna, men statens närvaro genom Arbetsförmedlingen<br />
fungerar trots goda intentioner inte på ett sätt som känns anpassat efter det som de<br />
lokala förutsättningarna behöver. Statens ambition att tillhandahålla liknande service i<br />
hela Sverige blir ett hinder för den flexibilitet som behövs.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar<br />
för att<br />
att<br />
Skåne blir pilotlän för en lokalt organiserad arbetsförmedling med<br />
regional samordning, samt<br />
40
Förbundsstämma 2013<br />
att<br />
de statliga resurserna för arbetsförmedlingen <strong>inom</strong> ramen för en<br />
pilotlänssatsning fullt ut hanteras av de skånska kommunerna och Region<br />
Skåne.<br />
41
Förbundsstämma 2013<br />
P roposit ion 3 – an g. In för<br />
patien trörligh etsdirek tiv et n ation ellt<br />
I början av 2011 antogs patientrörlighetsdirektivet av Europaparlamentet och<br />
Ministerrådet. Direktivet ska vara instiftat i nationell lagstiftning senast den 25 oktober<br />
2013. Patientrörlighetsdirektivet handlar om gemensamma regler för att ge patienter<br />
möjlighet till betald vård i ett annat EU-land. Kostnaden ska hemlandet stå för om det<br />
handlar om vård som normalt sett ersätts i landet.<br />
Svensk sjukvård håller en internationellt hög kvalitet och ligger på många områden i<br />
konkurrenskraftiga positioner. Möjligheterna att använda den höga kvaliteten och<br />
därmed öka den kritiska massan för att uppehålla kompetens och kvalitet ökar radikalt<br />
med det nya patientrörlighetsdirektivet. Här skapas en valfrihet för svenska patienter<br />
men också en möjlighet att utveckla en tjänsteexport som vore nyttig även för den<br />
inhemska sjukvården.<br />
Det finns idag stora kapitalinvesteringar i de svenska regionerna och landstingen i<br />
både utbildning, kunskap, teknik och spetskompetens som riskerar att bli inlåst <strong>inom</strong> de<br />
nuvarande förvaltningsgränserna. Det riskerar att lägga hinder i vägen för fortsatt<br />
positiv utveckling. Det riskerar möjligheten för övriga europeiska patienter att hitta in i<br />
våra administrativa system. I stark kontrast står även den valfrihet och rörlighet som<br />
svenska patienter nu vinner i övriga EU men som inte finns i Sverige.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar<br />
för<br />
att<br />
att<br />
att<br />
införandet av lag om valfrihet blir obligatoriskt för landsting och regioner,<br />
skapa en nationell vårdpeng som följer patienten, samt<br />
implementera ett nationellt patientrörlighetsdirektiv som garanterar<br />
patientens fria val mellan landsting/region.<br />
42
Förbundsstämma 2013<br />
P roposit ion 4 – an g. En rik ssju k v ård by ggd på<br />
k om peten s och k on k u rren s<br />
Den högspecialiserade sjukvården går mot mer och ökad koncentration. Förmågan<br />
och kompetensen att lösa mer komplexa diagnoser växer hela tiden. Den tekniska<br />
utvecklingen går lika fort på detta område som <strong>inom</strong> andra och gör det även möjligt<br />
att idag lösa problem som tidigare var omöjligt. Detta är en positiv utveckling som ska<br />
bejakas. Den ställer dock krav på större upptagningsområden och större<br />
patientunderlag. Utmaningarna att hålla uppe den bästa kompetensen i små länder<br />
som Sverige blir fler för varje år som går.<br />
Det initiativ som har tagits på nationell nivå kring rikssjukvård fångar denna<br />
problematik tydligt. Det har lett till en positiv utveckling och koncentration vilket lett till<br />
högre kvalitet. Urvalet av områden och aktörer sker idag i en till vissa delar dold<br />
process. Detta bör utvecklas. Utgångspunkten borde vara en öppen process där<br />
prövningen sker i konkurrens. Ramar och krav sätts av nationella aktörer för att helt<br />
enkelt höja ambitionsnivån för vad en kvalitativ vård innebär och kräver.<br />
Ett sådant angreppssätt i kombination med EUs patientrörlighetsdirektiv gör att fler<br />
kompetenta team kan skapas. Här kan spets utvecklas av egen kraft och dessutom<br />
bejakas positiv utveckling utan geografiska begränsningar. Ett ytterligare argument<br />
handlar också om gränsöverskridande samarbete och internationella team som också<br />
är viktigt både ur global synpunkt för de olika medicinska specialiteterna samt för<br />
gränsregioner.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar<br />
för<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
för rikssjukvårdsuppdrag införa ett nationellt kvalificeringssystem,<br />
låta team/avdelning/klinik pröva för godkännande,<br />
med ett statligt riktat bidrag garantera verksamheten under en begränsad<br />
period för att sedan pröva riksuppdraget igen, samt<br />
tillåta gränsöverskridande team som underlag för rikssjukvård.<br />
43
Förbundsstämma 2013<br />
P roposit ion 5 – an g. In frastr u k tu r för ök ad<br />
tillv äx t<br />
I mitten av adertonhundratalet togs radikala mått och steg för att lyfta ett av Europas<br />
vid den tiden, fattigaste länder. Det handlade om reformer och investeringar på ett<br />
antal olika områden. Bland annat fanns en vision om att fånga den tidens stora<br />
strukturomvandling i den pågående men fortfarande nya industrialiseringen. De lade<br />
grunden för tro på marknaden, rörlighet och frihandel på ett sätt som för tiden måste<br />
ha varit mycket framsynt och progressivt. Bland de frågor som då gjordes var en<br />
utomordentligt stor investering i infrastruktur. Detta lade grunden för en utveckling av<br />
Sverige som nådde sin höjdpunkt 100 år senare då Sverige blev ett av världens rikaste<br />
länder. Från Europas fattigaste till ett av världens rikaste länder på 100 år är en<br />
ganska imponerande prestation. De senaste decennierna har tätpositionen varit något<br />
på glid. Ekonomiskt står Sverige stabilt men det finns tydliga utmaningar för de<br />
strukturer som då var progressiva men idag inte riktigt håller måttet.<br />
Däremot krävs inga stora radikala reformer för att återställa Sverige i en global<br />
tätposition. Det handlar mer om justeringar, prioriteringar och förmåga att se den<br />
omvandling som sker idag.<br />
Ett område som behöver några mindre ändringar och förbättringar är<br />
infrastrukturområdet. Här har den borgerliga regeringen gjort stora insatser genom<br />
ökade investeringar och fokus på drift och underhåll vad gäller både materiell<br />
infrastruktur som immateriell dito. Dock finns några förslag på förbättringar.<br />
Det sker just nu stora investeringar i två forskningsanläggningar i Skåne, ESS och Max<br />
IV. Två viktiga investeringar i forskningsinfrastruktur som stärker hela det svenska<br />
forskarsamhället. ESS är dessutom en europeisk anläggning som ger hela Sverige ett<br />
större fokus. Det är även pekuniärt två stora investeringar. Redan idag finns löften om<br />
regional medfinansiering. Den blir dock svår att leva upp till om inte förutsättningarna<br />
blir samma som för medfinansiering i väg och järnväg. Hela det offentliga Skåne har<br />
via projektet TITA under tre år studerat vilka och hur full effekt ska fås ut av<br />
anläggningarna. Här finns mycket att göra och hämta hem för hela Sverige som leder<br />
till ökad tillväxt och ökad köpkraft. Därför vill ingen att investeringarna ska riskeras.<br />
Trans-European Transport Network (TEN-T) startade 1996 och syftar till att stärka hela<br />
transportsystemet i Europa. Sedan 2011 är TEN-T uppdelat i två delar Core-Network<br />
och Comprehensive Network. Förändringarna 2011 syftade till att fokusera insatserna<br />
på de viktigaste korridorerna. Efter ansökan från respektive nation kan EU genom sin<br />
infrastrukturfond bidra med medel till förverkligandet av dessa utpekade korridorer till<br />
2030 (Core-Network) och 2050 (Comprehensive Network).<br />
44
Förbundsstämma 2013<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att verka för<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
reformera järnvägslagen så att den får en utformning i enlighet med<br />
väglagen,<br />
överföra även regionala tåginvesteringar till de regionala<br />
infrastrukturplanerna och därmed renodla den nationella<br />
infrastrukturplanen till de nationella och internationella stråken och dess<br />
investeringar,<br />
regeringen utser samordningsansvariga för EUs TEN-T revision, samt<br />
göra en särlagstiftning och tillåta kommunal medfinansiering till<br />
forskningsanläggningarna ESS och Max IV som kommunal investering.<br />
45
Förbundsstämma 2013<br />
P roposit ion 6 – an g. R egion förstorin g<br />
In ledn in g<br />
Region Skåne bildades genom sammanslagning av landstingen i Kristianstad län och<br />
Malmöhus län. Skåne är en naturligt avgränsad region med över 1,2 miljoner<br />
invånare och i samband med bildandet fick regionen ett tydligt ansvar för den<br />
regionala utvecklingen. Den nya organisationen skulle ansvara för mer än bara<br />
sjukvård. Kollektivtrafik, viss kulturverksamhet och samordning av den regionala<br />
infrastrukturplaneringen, näringslivsutvecklingen, det miljö- och planeringsstrategiska<br />
arbetet samt det interregionala samarbetet var alla verksamhetsområden för det<br />
nybildade Region Skåne.<br />
Huvudsyftet med Region Skåne var att flytta beslutandemakten över frågor som rör<br />
skåningarna närmare medborgarna. Genom att flytta utvecklingsuppdraget från<br />
statens ansvarsområde till Skånes folkvalda församling och dess nämnder ökade<br />
väljarnas inflytande över regionens framtid.<br />
Sedan Region Skåne bildades för över tio år sedan har arbetet pågått för att<br />
sammanföra de gamla landstingsorganisationerna <strong>inom</strong> ramen för den nya<br />
regionbildningen. Först 2011 blev regionen permanent. Försöksperioden är således<br />
över och Region Skåne har fått ett kvitto på att tanken att flytta besluten närmare<br />
människorna i Skåne var riktig. Regionen har inneburit mycket positivt för Skåne, men<br />
det är tveklöst så att arbetet med att slå samman de gamla landstingen ännu inte kan<br />
anses avslutat. Mycket arbete återstår innan Region Skåne når sin fulla potential.<br />
Fram tida region bildn in g i södra Sv erige<br />
Sedan ett antal år pågår diskussioner om en ny framtida regionbildning i södra<br />
Sverige. Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne har fört samtal om förutsättningarna<br />
för en framtida regionförstoring.<br />
Vid förbundsstämman i maj 2011 tog <strong>Moderaterna</strong> i Skåne ställning för att det inte är<br />
aktuellt med en utökad region inför valet 2014. Stämman beslutade också att frågan<br />
ska upp för diskussion igen i god tid före valet 2018 och att nya beslut krävs för att gå<br />
vidare. Det går inte att tolka detta beslut på annat sätt än att Skånemoderaterna i<br />
nuläget är negativa till framtida regionförstoring.<br />
R isk för m in sk ad legitim itet<br />
En välfungerande regional nivå är i grunden positivt för att hantera de frågor som bäst<br />
hanteras på denna nivå. Det kan även vara lämpligt att utöka den regionala nivåns<br />
46
Förbundsstämma 2013<br />
kompetens om det finns goda argument för detta genom att flytta beslutanderätten från<br />
statlig till regional nivå. Det finns dock en rad problem med att bilda en ny storregion.<br />
Ett av de största problemen är av demokratisk karaktär. Skåne är en väl avgränsad<br />
region både geografiskt och kulturellt. Skåne som enhet har en given legitimitet då<br />
skåningen generellt kan identifiera sig som just skåning. Politiskt skapade storregioner<br />
riskerar att rasera denna legitimitet och få till följd att den folkliga förankringen<br />
minskar. I en större administrativ politisk enhet blir även avståndet mellan politiken och<br />
medborgarna större. Det blir svårare att få till stånd viktig dialog som gör att regionens<br />
invånare känner sig delaktiga i verksamheten och förstår politiska beslut och<br />
prioriteringar.<br />
Ytterligare en tydlig risk är att en ny sydsvensk storregion blir en svårstyrd administrativ<br />
koloss. Vi ser redan i dag att det finns problem med styrningen <strong>inom</strong> Region Skåne och<br />
att gamla strukturer lever kvar. En ny sammanslagning riskerar att skapa än mindre<br />
intern och extern förståelse för det förändrings- och effektiviseringsarbete som regionen<br />
nu genomgår. Detta arbete är absolut nödvändigt för att garantera välfungerande vård<br />
och kollektivtrafik i framtiden, men en ny förstoring riskerar att rasera redan påbörjade<br />
processer. Istället förlängs sammanslagningsarbetet så att mindre kraft kan ägnas åt de<br />
mer angelägna frågorna.<br />
Mer region alt sam arbete<br />
Skåne vinner på att samarbeta mer med andra regioner. Det är alldeles uppenbart att<br />
framtidens utmaningar vad gäller specialiserad sjukvård och stora<br />
infrastruktursatsningar förutsätter att flera regioner samverkar för att nå gemensamma<br />
fördelar. Region Skåne behöver samverka mer med Danmark och Tyskland, såväl som<br />
med andra svenska regioner. Vi moderater måste se förbi nationsgränserna och<br />
identifiera de regioner som är mest intressanta att samarbeta med sett ur perspektivet<br />
vad samarbete kan ge Skåne.<br />
Utvecklingen i Skåne går mot ökad Öresundsintegration. Skåne och Själland fortsätter<br />
att smälta samman till en arbetsmarknad där det är möjligt att arbeta på ena sidan<br />
sundet och bo på den andra. Öresundsregionen börjar även vinna mark i människors<br />
medvetande genom att det blivit enklare att resa över sundet; gamla gränser minskar i<br />
betydelse.<br />
Behovet av ökad samverkan innebär dock inte att nya administrativa enheter måste<br />
skapas varje gång samarbetet utökas <strong>inom</strong> fler områden. De utmaningar som finns<br />
måste gå att lösa på andra sätt, exempelvis genom samverkansavtal, gemensamt ägda<br />
bolag och kommunal-/regionförbund.<br />
Sam m an fattn in g<br />
47
Förbundsstämma 2013<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne inser vikten av fortsatt samverkan mellan svenska och europeiska<br />
regioner för att lösa nuvarande och kommande utmaningar. En regionförstoring är<br />
dock en tveksam väg att gå i ett så här tidigt skede. Den allmänna bilden av läget i<br />
Region Skåne kombinerat med behovet av fortsatt reformarbete av organisationen gör<br />
att det för tillfället är ofördelaktigt att fördjupa diskussionerna om<br />
regionsammanslagning ytterligare. <strong>Moderaterna</strong> i Skånes huvudfokus måste vara att<br />
fortsätta vara den kraft som tydligast verkar för ett effektivt och välfungerande Region<br />
Skåne. <strong>Moderaterna</strong> i Skåne vill därför verka för en kraftsamling kring att fortsätta<br />
utveckla regionens kärnverksamhet. Det är vår uppfattning att detta arbete måste ha<br />
kommit längre innan diskussionerna med Blekinge, Kronoberg och Kalmar fördjupas.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
moderaterna i Skåne uttalar att det inte <strong>inom</strong> överskådlig framtid är<br />
aktuellt med regionförstoring avseende Skåne, Blekinge, Kalmar och<br />
Kronoberg,<br />
moderaterna i Skåne uttalar vikten av fortsatt samverkan med andra<br />
regioner, samt<br />
moderaterna i Skåne verkar för en kraftsamling kring att fortsätta utveckla<br />
och förbättra Region Skånes kärnverksamhet.<br />
48
Förbundsstämma 2013<br />
P roposit ion 7 – an g. Medlem sav gift för åren<br />
2015 respek tiv e 2016<br />
Vid 2011 års förbundsstämma beslöts att medlemsavgiften till <strong>Moderaterna</strong> i Skåne för<br />
år 2013 och 2014 skulle vara 80 kronor per medlem. Till denna avgift kommer<br />
medlemsavgiften till Riksorganisationen på 140 kronor per person, vilken är fastställd<br />
av partistämma till och med år 2018.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår i likhet med 2011 följande principer för medlemsavgifterna<br />
åren 2015-2016.<br />
1. Enhetlig avgift 220 kr per medlem till förbundet för år 2015 och 2016 (80 kr +<br />
140 kr).<br />
2. Rekommenderad föreningsavgift lägst 270 kr per medlem för år 2015 och<br />
2016.<br />
3. Frivillig möjlighet för föreningar som så vill att besluta om rabatt för samsända<br />
medlemmar. Rekommenderad medlemsavgift lägst 470 kr för två samsända<br />
medlemmar (235 kr per person). Föreningen erhåller i så fall alltid minst 50 kr<br />
per medlemshushåll.<br />
4. Avgiften för direktanslutna medlemmar till förbundet skall vara 310 kr för år<br />
2015 och 2016 eller minst det belopp den högsta medlemsavgiften <strong>inom</strong><br />
förbundet uppgår till (direktanslutna skall aldrig ”priskonkurrera” med<br />
föreningarna).<br />
5. Föreningarna erhåller inbetalda bidrag utöver medlemsavgifterna.<br />
6. Föreningarna erhåller 100 kr för nya medlemmar med avdrag för avgiften för<br />
RO:s nymedlemspaket (f n 20 kr/styck). (Såvida inte annat regleras i särskild<br />
överenskommelse med RO.)<br />
7. Nya medlemmar som registreras efter 1 september är medlemmar innevarande<br />
år samt året efter.<br />
8. Förbundsstyrelsen anser också att det skulle vara synnerligen värdefullt om den<br />
rekommenderade avgiften för enskilda medlemmar följs av samtliga föreningar.<br />
Det är en mycket osmidig hantering med olika avgifter och i synnerhet av<br />
rabatter för samsända medlemmar.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
49
Förbundsstämma 2013<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
medlemsavgiften till förbundet för år 2015 respektive 2016 skall vara<br />
220 kronor per medlem,<br />
rekommendera föreningarna en lägsta medlemsavgift om 270 kr per<br />
medlem för år 2015 respektive 2016,<br />
om föreningar beslutar om rabatt för samsända medlemmar<br />
rekommendera föreningarna en lägsta medlemsavgift om minst 470 kr för<br />
två samsända medlemmar för år 2015 respektive 2016,<br />
avgiften för direktanslutna medlemmar till förbundet skall vara 310 kr för<br />
år 2015 respektive 2016, eller minst det belopp den högsta<br />
medlemsavgiften <strong>inom</strong> förbundet uppgår till,<br />
enligt nu gällande överenskommelse med RO, nya medlemmar erlägger<br />
en avgift om 100 kr första året vilken gäller längst from 1 september till<br />
och med 31 december året efter om medlem registreras efter 1<br />
september, samt<br />
föreningarna erhåller inbetalda bidrag utöver medlemsavgifterna.<br />
50
Förbundsstämma 2013<br />
P roposit ion 8 – an g. Förslag till stadgar för<br />
förbu n det<br />
Förslag till reviderade stadgar för förbundet följer av partistämmans år 2011<br />
fastställda normalstadgar för förbund. Avvikelser från normalstadgarna har gjorts vilka<br />
framgår av stadgeförslaget i den högra kolumnen i texten på sidorna 52 – 62. Dessa<br />
avvikelser är desamma som år 2004 utom i de fall normalstadgarna ”kommit ikapp”<br />
förbundets tidigare stadgar.<br />
I § 12, Kandidatnominering, finns en ny text som funnits några mandatperioder i<br />
normalstadgar för krets respektive förening. Den texten är nu inlyft även i<br />
förbundsstadgarna så dessa innehåller all relevant information.<br />
”Förbundsstyrelsen kan efter begäran av partiföreningens styrelse eller på eget initiativ<br />
pröva nomineringsförfarandet i kommunen eller landstingsvalkretsen. Förbundsstyrelsen<br />
kan med två tredjedelars majoritet fastställa en ny valsedel samt återkalla de av<br />
nomineringsstämma beslutade valsedlarna eller avföra enskilda kandidater.<br />
Förbundsstyrelsens beslut skall senast ha ägt rum fyra veckor efter det att<br />
nomineringsstämma ägt rum.<br />
Ett beslut om överprövning skall meddelas partistyrelsen för kännedom.”<br />
Förbundsstyrelserna föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
fastställa bilagda stadgar för <strong>Moderaterna</strong> i Skåne att gälla från och med<br />
partistyrelsens beslut i ärendet, samt<br />
hemställa hos partistyrelsen att fastställa stadgar för <strong>Moderaterna</strong> i Skåne.<br />
51
Förbundsstämma 2013<br />
Norm alstadgar fastställda av<br />
partistäm m a 2011<br />
§ 1 Än dam ål<br />
Förbundets strävan är att vinna människor<br />
för den samhällssyn som partiet företräder.<br />
Förbundets uppgift är därför att<br />
målmedvetet bilda opinion för och utveckla<br />
moderata idéer, att vinna väljare till partiet<br />
och att i praktisk politik förverkliga idéer i<br />
enlighet med partiets samhällssyn.<br />
§ 2 Organ isation<br />
Mom .1. Förbundet är det centrala<br />
organet för partiets arbete <strong>inom</strong> sitt<br />
verksamhetsområde. Inom detta skall<br />
förbundet planlägga och leda partiets<br />
organisation och politik, ansvara för<br />
valarbetet samt anskaffa medel för<br />
verksamhetens bedrivande. Särskilda<br />
insatser skall göras för kampanjer,<br />
föreningsverksamhet, rekrytering och<br />
utbildning.<br />
Mom .2. Förbundet utgör en<br />
sammanslutning av dess partiföreningar.<br />
Mom .3. Partistyrelsen fastställer<br />
förbundets verksamhetsområde i samråd<br />
med förbundet.<br />
§ 3 Medlem sk ap<br />
Mom .1. Medlem i förbundet är den som<br />
är medlem i partiförening <strong>inom</strong> förbundets<br />
verksamhetsområde, delar partiets<br />
grundvärderingar, följer stadgarna och<br />
som betalat fastställd medlemsavgift. Efter<br />
särskild prövning kan förbundsstyrelsen<br />
bevilja direktanslutning till förbundet.<br />
Mom .2. Medlem i Moderatkvinnorna<br />
respektive Moderata Ungdomsförbundet är<br />
medlem i förbundet och i den partiförening<br />
<strong>inom</strong> vars verksamhetsområde medlemmen<br />
är bosatt eller sökt och erhållit medlemskap<br />
Förslag t ill av v ik elser för Sk ån e<br />
Ingen avvikelse.<br />
Förbundets verksamhetsområde omfattar<br />
Skåne län.<br />
Ingen avvikelse.<br />
52
Förbundsstämma 2013<br />
i.<br />
Mom .3. Förbundsstyrelsen kan hos<br />
partistyrelsen begära att medlem som aktivt<br />
arbetar för någon med partiet<br />
konkurrerande politisk organisation, eller<br />
genom sitt handlande skadar partiet,<br />
utesluts ur partiet, förbundet och den<br />
partiförening medlemmen tillhör. Från det<br />
att ett uteslutningsärende behandlats i<br />
förbundsstyrelsen tills dess att ärendet<br />
avgjorts av partistyrelsen saknar<br />
medlemmen rösträtt i partiet.<br />
Mom .4. Förbundsstyrelsens beslut om<br />
begäran om uteslutning skall fattas med<br />
minst två tredjedels majoritet och skall<br />
föregås av att medlemmen och styrelsen i<br />
den partiförening vederbörande tillhör<br />
beretts tillfälle att yttra sig. Utesluten<br />
medlem kan endast skriftligen ansöka om<br />
återinträde hos förbundsstyrelsen där<br />
senaste medlemskapet fanns.<br />
§ 4 Fören in gar<br />
Inom varje område som kan utgöra<br />
underlag för föreningsverksamhet bör en<br />
partiförening finnas.<br />
Finns flera partiföreningar <strong>inom</strong> samma<br />
kommun skall en krets, eller förbund,<br />
inrättas för dessa.<br />
En kommuntäckande partiförening eller en<br />
partiförening som omfattar flera kommuner,<br />
kan delas in i geografiska, intresse- eller<br />
verksamhetsbaserade sektioner.<br />
Partiföreningsstadgar och kretsstadgar,<br />
som avviker från av partistämman antagna<br />
normalstadgar, skall fastställas av<br />
förbundsstyrelsen.<br />
Förbundsstyrelsen äger påkalla<br />
sammanträde med förenings- och<br />
kretsstyrelse. Till sammanträde med<br />
förenings- och kretsstyrelse eller årsmöte<br />
eller till annan sammankomst i<br />
föreningen/kretsen äger förbundsstyrelsen<br />
Ingen avvikelse.<br />
53
Förbundsstämma 2013<br />
sända företrädare med närvaro-, yttrandeoch<br />
förslagsrätt.<br />
Partiförening och krets skall till<br />
förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter<br />
om organisation, medlemmar, ekonomi och<br />
verksamhet.<br />
Partiförening och krets som inte uppfyller<br />
kraven att till förbundsstyrelsen lämna<br />
begärda uppgifter om organisation,<br />
medlemmar, ekonomi och verksamhet kan<br />
av förbundsstyrelsen nekas<br />
representationsrätt vid förbundsstämma och<br />
förbundsråd.<br />
§ 5 Av gifter<br />
Partiförening skall betala en årlig avgift till<br />
förbundet för varje medlem i<br />
partiföreningen, medlemmar i Moderata<br />
Ungdomsförbundet undantagna. Denna<br />
årliga avgift fastställs av förbundsstämman.<br />
Medlemsavgift för till förbund<br />
direktansluten medlem fastställs av<br />
förbundsstyrelsen. Avgift för ny medlem<br />
som betalas från och med den 1 september<br />
gäller även för påföljande kalenderår.<br />
§ 6 Förbu n dsstäm m a<br />
Mom .1. Förbundsstämman är förbundets<br />
högsta beslutande organ och består av ett<br />
fast antal ombud från partiföreningarna<br />
och förbundsstyrelsens ledamöter.<br />
Förbundsstämman fastställer antalet ombud<br />
från partiföreningarna.<br />
Antalet ombud som respektive partiförening<br />
har att utse grundar sig på antalet<br />
betalande medlemmar i partiföreningen.<br />
Den 31 december varje år fastställs hur<br />
många som under året betalat<br />
medlemsavgift till partiföreningen. I antalet<br />
betalande medlemmar inräknas de som<br />
under året betalat medlemsavgift till<br />
Moderatkvinnorna eller Moderata<br />
Ungdomsförbundet och som är bosatta<br />
<strong>inom</strong> partiföreningens verksamhetsområde<br />
Ingen avvikelse.<br />
Mom .1. Förbundsstämman är<br />
förbundets högsta beslutande organ och<br />
består av 200 ombud från<br />
partiföreningarna och ungdomsdistriktet<br />
samt därutöver förbundsstyrelsens<br />
ledamöter.<br />
Antalet ombud som respektive<br />
partiförening och ungdomsdistriktet har<br />
att utse grundar sig på antalet betalande<br />
medlemmar i partiföreningen och<br />
ungdomsdistriktet. Den 31 december<br />
varje år fastställs hur många som under<br />
året betalat medlemsavgift till<br />
partiföreningen och ungdomsdistriktet. I<br />
antalet betalande medlemmar i<br />
partiföreningen inräknas de som under<br />
året betalat medlemsavgift till<br />
54
Förbundsstämma 2013<br />
eller sökt och erhållit medlemskap i<br />
partiföreningen. Fördelningen av ombuden<br />
mellan partiföreningarna skall ske<br />
proportionellt. Varje partiförening<br />
tillförsäkras minst ett ombud. Det åligger<br />
förbundsstyrelsen att snarast efter varje<br />
årsskifte meddela partiföreningarna hur<br />
många ombud de skall välja.<br />
Varje ombud har en röst. Medlem har efter<br />
anmälan närvaro- och yttranderätt. Enskild<br />
kan efter anmälan ges närvarorätt av<br />
förbundsstyrelsen.<br />
Mom .2. Protokollsutdrag, som visar vilka<br />
som utsetts till ombud, skall vara<br />
förbundsstyrelsen tillhanda senast tre<br />
veckor före stämman.<br />
Mom .3. Förbundsstämman sammanträder<br />
på kallelse av förbundsstyrelsen. Ordinarie<br />
förbundsstämma hålls varje år, eller<br />
vartannat år före maj månads utgång.<br />
Kallelse till förbundsstämma utsändes av<br />
förbundsstyrelsen till partiföreningarna<br />
senast åtta veckor före stämman.<br />
Beslut om periodicitet mellan<br />
förbundsstämmorna fastställs av<br />
förbundsstämman.<br />
Mom .4. Extra förbundsstämma hålls då<br />
förbundsstyrelsen så finner erforderligt eller<br />
då minst en tredjedel av antalet<br />
partiföreningar begär detta. Kallelse till<br />
extra förbundsstämma utsändes av<br />
förbundsstyrelsen till partiföreningarna så<br />
snart beslut fattats om extra stämma.<br />
Mom .5. Rätt att till förbundsstämman<br />
väcka förslag tillkommer förbundsstyrelsen,<br />
Moderata Ungdomsförbundet,<br />
Moderatkvinnorna, förening, krets,<br />
fullmäktigegrupp samt enskilda<br />
medlemmar. Förslag skall senast sex veckor<br />
före stämman ha inkommit till<br />
förbundsstyrelsen. Senast två veckor före<br />
Moderatkvinnorna och som är bosatta<br />
<strong>inom</strong> partiföreningens<br />
verksamhetsområde. Fördelningen av<br />
ombuden mellan partiföreningarna och<br />
ungdomsdistriktet skall ske<br />
proportionellt. Varje partiförening och<br />
ungdomsdistriktet tillförsäkras minst ett<br />
ombud. Det åligger förbundsstyrelsen att<br />
snarast efter varje årsskifte meddela<br />
partiföreningarna och ungdomsdistriktet<br />
hur många ombud de skall välja.<br />
Mom .3. Förbundsstämman<br />
sammanträder på kallelse av<br />
förbundsstyrelsen. Ordinarie<br />
förbundsstämma hålls vartannat år,<br />
samma som partistämma, före maj<br />
månads utgång.<br />
Mom .5.<br />
Förslag skall senast åtta veckor före<br />
stämman ha inkommit till<br />
förbundsstyrelsen.<br />
55
Förbundsstämma 2013<br />
stämman skall förbundsstyrelsens yttranden<br />
och stämmohandlingarna sändas till<br />
ombuden.<br />
Ärenden av brådskande natur kan dock<br />
efter stämmans beslut omedelbart upptas till<br />
behandling.<br />
Mom .6. Vid val av ombud till<br />
partistämman och ersättare för dessa bör<br />
tillses att såväl Moderatkvinnorna som<br />
Moderata Ungdomsförbundet blir<br />
representerade. Ombud och ersättare<br />
fungerar intill dess nya utsetts.<br />
Mom .7. Omröstning vid<br />
förbundsstämman sker öppet, utom<br />
votering vid personval som skall vara<br />
sluten. Stämmoombud skall personligen<br />
utöva sin rösträtt vid stämman. Röstning får<br />
inte ske med fullmakt.<br />
Öppen omröstning sker genom uppvisande<br />
av röstkort eller med voteringsanläggning.<br />
Efter sådan omröstning skall rösträkning<br />
ske med upprop, om röstberättigad<br />
stämmodeltagare så begär.<br />
Vid sluten omröstning skall valsedel, för att<br />
vara giltig, uppta så många namn av de<br />
föreslagna kandidaterna som valet avser.<br />
Utgången av omröstning bestäms genom<br />
enkel majoritet, utom vid omröstning i<br />
stadgefrågor varvid två tredjedels majoritet<br />
krävs. Vid lika röstetal avgörs personval<br />
med lotten och övriga frågor i enlighet med<br />
den mening som ordföranden biträder.<br />
Saknar särskilt vald mötesordförande<br />
formell rösträtt avgörs även övriga frågor<br />
genom lottning.<br />
Vid personval som avser en plats skall den<br />
som blir vald erhålla minst hälften av<br />
antalet avgivna giltiga valsedlar. I annat<br />
fall genomförs ytterligare en omröstning<br />
mellan de två kandidater som erhållit de<br />
högsta röstetalen.<br />
Mom .8. Ledamot av förbundsstyrelsen<br />
äger inte delta i beslut om ansvarsfrihet för<br />
56
Förbundsstämma 2013<br />
denna eller i val av revisor.<br />
Mom .9. Vid ordinarie förbundsstämma<br />
skall minst förekomma:<br />
a) Val av ordförande och vice ordförande<br />
att leda förhandlingarna.<br />
b) Val av sekreterare.<br />
c) Val av justeringsmän.<br />
d) Fastställande av röstlängd<br />
e) Fastställande av stämmans stadgeenliga<br />
utlysning.<br />
f) Styrelsens årsredovisning/-ar<br />
g) Revisorernas berättelse och fastställande<br />
av resultaträkning och balansräkning<br />
h) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.<br />
i) Fastställande av årsavgifter till förbundet<br />
från partiföreningarna för året efter<br />
nästkommande år eller till och med året<br />
efter nästa ordinarie förbundsstämma.<br />
j) Förslag från styrelsen (propositioner).<br />
k) Inkomna övriga förslag (motioner).<br />
l) Fastställande av antalet ledamöter i<br />
förbundsstyrelsen.<br />
m) Val av ordförande och två vice<br />
ordförande för förbundet och styrelsen.<br />
n) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen,<br />
varav en länsordförande för<br />
Moderatkvinnornas verksamhet samt en<br />
ersättare för denna.<br />
o) Val av två revisorer med ersättare.<br />
p) Val av ombud till partistämman med<br />
ersättare.<br />
q) Val av representation i studieförbundet<br />
Medborgarskolan i enlighet med dess<br />
stadgar.<br />
r) Val av valberedning och ordförande i<br />
denna.<br />
c) Val av två justerare samt rösträknare.<br />
f) Styrelsens årsredovisningar.<br />
g) Revisorernas berättelser och<br />
fastställande av resultaträkningar och<br />
balansräkningar<br />
i) Fastställande av årsavgifter till<br />
förbundet från partiföreningarna för två<br />
år efter nästkommande år.<br />
m) Val av presidium för förbundet och<br />
styrelsen.<br />
n) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen,<br />
varav en länsordförande för<br />
Moderatkvinnornas verksamhet, en<br />
länsansvarig för Moderata Seniorer<br />
samt ersättare för dessa.<br />
q) Val av representanter till partiråd<br />
utöver förbundsordföranden.<br />
r) Val av representation i<br />
Studieförbundet Medborgarskolan i<br />
enlighet med dess stadgar.<br />
s) Val av valberedning samt ordförande<br />
och vice ordförande i denna.<br />
57
Förbundsstämma 2013<br />
s) Övriga ärenden. t) Övriga ärenden.<br />
§ 7 Förbu n dsråd<br />
Mom .1. Förbundsrådet består av<br />
förbundsstyrelsens ledamöter samt<br />
ordförandena, eller som ersättare annan<br />
företrädare, för partiföreningar,<br />
kvinnoföreningar och Moderata<br />
Ungdomsförbundets föreningar i förbundet.<br />
Förbundsstyrelsen får inbjuda även andra<br />
personer att närvara och yttra sig i<br />
förbundsrådet.<br />
Förbundsordföranden är ordförande i<br />
förbundsrådet.<br />
Mom .2. Förbundsrådet sammankallas av<br />
förbundsordföranden, förbundsstyrelsen<br />
eller då minst en tredjedel av antalet<br />
ledamöter i förbundsrådet begär detta.<br />
Förbundsrådet äger endast fatta beslut i<br />
ärenden, som hänskjutits dit av<br />
förbundsstämman eller förbundsstyrelsen.<br />
Mom .1. Förbundsrådet består av<br />
förbundsstyrelsens ledamöter, MUF:s<br />
distriktsstyrelse samt ordförandena, eller<br />
som ersättare annan företrädare, för<br />
kretsar, partiföreningar kvinnoföreningar<br />
och ungdomsföreningar i förbundet.<br />
Mom .3. Under år då förbundsstämma<br />
inte hålls skall förbundsstyrelsen lämna<br />
rådet redogörelse för partiets<br />
verksamhet och förvaltning, samt förrätta<br />
eventuella fyllnadsval.<br />
§ 8 Förbu n dssty relsen<br />
Mom .1. Förbundets verksamhet leds av<br />
förbundsstyrelsen.<br />
Mom .2. Förbundsstyrelsen består av<br />
förbundsordföranden och två vice<br />
förbundsordförande, de av stämman valda<br />
ledamöterna varav en länsordförande för<br />
Moderatkvinnorna samt<br />
distriktsordföranden i Moderata<br />
Ungdomsförbundet.<br />
Vid förfall för Moderatkvinnornas<br />
länsordförande eller distriktsordföranden i<br />
Moderata Ungdomsförbundet fungerar<br />
vald ersättare respektive vice ordförande<br />
som ersättare.<br />
Mom .2. Förbundsstyrelsen består av<br />
presidiet, de av stämman valda<br />
ledamöterna varav en länsordförande<br />
för Moderatkvinnorna, en länsansvarig<br />
för Moderata Seniorer samt ordföranden<br />
i ungdomsdistriktet.<br />
Vid förfall för Moderatkvinnornas<br />
länsordförande, länsansvarig för<br />
Moderata Seniorer eller ordföranden i<br />
ungdomsdistriktet fungerar vald ersättare<br />
respektive vice ordförande som<br />
ersättare.<br />
58
Förbundsstämma 2013<br />
Förbundsstyrelsen har rätt att till sina<br />
sammanträden adjungera ledamöter.<br />
Adjungerad ledamot har yttranderätt och<br />
rätt att till protokollet anteckna avvikande<br />
mening. Partiombudsmannen i förbundet är<br />
ständigt adjungerad och har även<br />
förslagsrätt.<br />
Mom .3. Förbundsstyrelsen sammanträder<br />
minst fyra gånger per år och i övrigt då<br />
ordföranden så beslutar eller då minst en<br />
tredjedel av styrelsens ledamöter begär<br />
det.<br />
Mom .4. Förbundsstyrelsen är beslutför då<br />
minst halva antalet ledamöter är<br />
närvarande.<br />
Mom .5. Förbundsstyrelsen åligger:<br />
att planlägga, leda och inför<br />
förbundsstämman ansvara för förbundets<br />
verksamhet enligt stadgans § 1,<br />
att leda Moderatkvinnornas verksamhet i<br />
förbundet enligt Moderatkvinnornas<br />
stadgar.<br />
att fastställa verksamhetsområden för<br />
partiföreningarna,<br />
att fastställa <strong>inom</strong> vilka månader<br />
partiföreningarna skall hålla ordinarie<br />
årsmöten,<br />
att stödja och bistå partiföreningar, kretsar<br />
och ungdomsdistrikt i deras verksamhet<br />
samt verka för att deras arbete bedrivs<br />
enligt stadgar och program,<br />
att fastställa partiföreningarnas och<br />
kretsarnas räkenskapsår, företrädesvis lika<br />
för alla,<br />
att inför allmänna val förbereda rekrytering<br />
och nominering av kandidater enligt<br />
fastställda rekryterings- och<br />
nomineringsregler och ge föreningar och<br />
kretsar erforderliga anvisningar om<br />
rekryterings- och nomineringsarbetet,<br />
att planlägga, leda och övervaka<br />
Förbundsstyrelsen har rätt att till sina<br />
sammanträden adjungera ledamöter.<br />
Adjungerad ledamot har yttranderätt<br />
och rätt att till protokollet anteckna<br />
avvikande mening. Partiombudsmännen<br />
i förbundet är ständigt adjungerade och<br />
har även förslagsrätt.<br />
59
Förbundsstämma 2013<br />
valrörelsen <strong>inom</strong> verksamhetsområdet,<br />
att inför allmänna val utarbeta politiskt<br />
regionalt handlingsprogram,<br />
att i samråd med landstingsgruppen eller<br />
regionfullmäktigegruppen förbereda<br />
nominering till uppdrag som utses av<br />
landstinget eller regionen samt i samråd<br />
med berörda, förbereda nomineringar till<br />
statliga och regionala organ, och där<br />
landsting saknas, i samråd med<br />
kommunfullmäktigegruppen förbereda<br />
nominering till kommunal representation,<br />
att utse de råd, kommittéer och<br />
arbetsgrupper som behövs för förbundets<br />
verksamhet,<br />
att samverka med riksorganisationen och<br />
partistyrelsen samt att ansvara för att<br />
partistyrelsen i föreskriven tid erhåller<br />
infordrade remissyttranden och uppgifter<br />
om länsförbundets organisation,<br />
medlemmar, ekonomi och verksamhet,<br />
att med undantag för den personal som<br />
anställs av riksorganisationen, anställa<br />
arbetskraft vid förbundet samt utfärda<br />
instruktioner och föreskrifter för denna,<br />
att besluta om firmatecknare och<br />
attestregler samt tillse att förbundets<br />
ekonomiska hantering är organiserad på<br />
ett betryggande sätt,<br />
att tillse att personuppgifterna i partiets<br />
medlemsregister hanteras i enlighet med<br />
gällande lagstiftning. Personuppgifter får<br />
inte spridas vidare om inte personen<br />
lämnat sitt samtycke,<br />
att upprätthålla kontakt och samråda med<br />
landstingsgruppen,<br />
regionfullmäktigegruppen, andra regionala<br />
organ och kommunfullmäktigegrupperna<br />
<strong>inom</strong> verksamhetsområdet samt biträda<br />
dessa i deras verksamhet,<br />
att hålla kontinuerlig kontakt med<br />
föreningarna och deras ordförande,<br />
att i samråd med<br />
regionfullmäktigegruppen förbereda<br />
nominering till uppdrag som utses av<br />
regionen samt i samråd med berörda,<br />
förbereda nomineringar till statliga och<br />
regionala organ,…..<br />
att utse de råd, kommittéer,<br />
arbetsgrupper och andra<br />
samverkansorgan som behövs för<br />
förbundets verksamhet samt utfärda<br />
anvisningar för dessa<br />
60
Förbundsstämma 2013<br />
att uppbära och bestämma användandet<br />
av partistöd från landsting, respektive<br />
region eller kommun där landsting saknas.<br />
§ 9 Arbetsu tsk ott<br />
Förbundsstyrelsen kan utse ett arbetsutskott<br />
som på förbundsstyrelsens ansvar fullgör av<br />
styrelsen anförtrodda uppgifter samt<br />
avgöra sådana brådskande ärenden som<br />
ej kan anstå till styrelsens sammanträde.<br />
I arbetsutskottet skall då länsordförande för<br />
Moderatkvinnorna och distriktsordföranden<br />
i Moderata Ungdomsförbundet ingå.<br />
§ 10 P åk allan de av<br />
sam m an träden<br />
Partistyrelsen äger påkalla sammanträde<br />
med förbundsstyrelsen. Till sammanträde<br />
med denna samt till förbundsstämma eller<br />
annan sammankomst äger partistyrelsen<br />
sända företrädare med närvaro-, yttrandeoch<br />
förslagsrätt.<br />
§ 11 V alberedn in g<br />
För att bereda <strong>inom</strong> förbundet<br />
förekommande val skall tillsättas en<br />
valberedning. I valberedningen skall av<br />
Moderata Ungdomsförbundet direktutsedd<br />
ledamot ingå, samt representant för<br />
Moderatkvinnorna. Valberedningen avgör<br />
själv sina arbetsformer.<br />
§ 9 Utsk ott<br />
Förbundsstyrelsen kan utse ett eller flera<br />
utskott som på förbundsstyrelsens ansvar<br />
fullgör av styrelsen anförtrodda<br />
uppgifter. I utskott skall länsordförande<br />
för Moderatkvinnornas verksamhet och<br />
ordföranden i ungdomsdistriktet ingå,<br />
eller annan av respektive organisation<br />
utsedd representant.<br />
Utskott har rätt att till sina sammanträden<br />
adjungera ledamöter. Adjungerad<br />
ledamot har yttranderätt och rätt att till<br />
protokollet anteckna avvikande mening.<br />
Partiombudsmännen i förbundet är<br />
ständigt adjungerade och har även<br />
förslagsrätt.<br />
Ingen avvikelse.<br />
För att bereda <strong>inom</strong> förbundet<br />
förekommande val skall tillsättas en<br />
valberedning bestående av 9 ledamöter<br />
och 9 ersättare varav 4 + 4 skall<br />
representera var sitt samverkansområde<br />
samt därutöver 5 + 5 mandat. Härutöver<br />
är 1 + 1 representant för M-kvinnorna<br />
respektive ungdomsdistriktet självskrivna<br />
ledamöter.<br />
Bland valberedningens ledamöter utses<br />
ordförande och vice ordförande.<br />
§ 12 K an didatnom in erin g<br />
61
Förbundsstämma 2013<br />
Regler för rekrytering och nominering av<br />
kandidater för allmänna val till riksdag,<br />
landsting och kommun fastställs av<br />
förbundsstämman, varvid av partistämman<br />
rekommenderade rekryterings- och<br />
nomineringsregler bör följas. För att rösta i<br />
provval och delta i beslut rörande<br />
kandidatnominering fordras att medlem är<br />
folkbokförd i den riksdagsvalkrets,<br />
landstingsvalkrets, kommun eller församling<br />
valet gäller.<br />
§ 13 R ev ision<br />
En av förbundets revisorer skall vara<br />
auktoriserad eller godkänd revisor.<br />
Räkenskapsåret sammanfaller med<br />
kalenderåret. Årsredovisning, innefattande<br />
av förbundsstyrelsen avgiven<br />
förvaltningsberättelse, resultaträkning och<br />
balansräkning skall vara revisorerna<br />
tillhanda senast fem veckor före ordinarie<br />
förbundsstämma. Revisorernas granskning<br />
av räkenskaper och förvaltning skall vara<br />
avslutad och revisionsberättelse med tilleller<br />
avstyrkande av ansvarsfrihet<br />
avlämnad till förbundsstyrelsen senast tre<br />
veckor före stämman.<br />
§ 14 Stadgar och<br />
stadgeändrin g<br />
(Nedanstående följer av normalstadgar<br />
för förening § 6, mom 2 samt krets § 6,<br />
där samma text återfinns.)<br />
Förbundsstyrelsen kan efter begäran av<br />
partiföreningens styrelse eller på eget<br />
initiativ pröva nomineringsförfarandet i<br />
kommunen eller landstingsvalkretsen.<br />
Förbundsstyrelsen kan med två<br />
tredjedelars majoritet fastställa en ny<br />
valsedel samt återkalla de av<br />
nomineringsstämma beslutade<br />
valsedlarna eller avföra enskilda<br />
kandidater. Förbundsstyrelsens beslut<br />
skall senast ha ägt rum fyra veckor efter<br />
det att nomineringsstämma ägt rum.<br />
Ett beslut om överprövning skall<br />
meddelas partistyrelsen för kännedom.<br />
Ingen avvikelse.<br />
Ingen avvikelse.<br />
62
Förbundsstämma 2013<br />
Mom .1. För förbundet gäller av<br />
partistämman antagna normalstadgar.<br />
Avvikelser från dessa skall fastställas av<br />
partistyrelsen.<br />
Mom .2. Ändring av förbundets stadgar<br />
kan beslutas endast av ordinarie<br />
förbundsstämma, varvid två tredjedels<br />
majoritet erfordras.<br />
63
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 1 – an g. Sk atter i Dan m ark och Sv erige<br />
Motion är: Peter Ollén, Limhamn<br />
De flesta danska och internationella företag har ingen aning om de mycket förmånliga<br />
skattevillkor som gäller för utländska företag som etablerar sig i Sverige och där<br />
arbetskraften bor utomlands. Bara 25 procent betalar man i skatt när man bor i<br />
Danmark och arbetar i Sverige. De 25 procenten + de sociala avgifterna rasslar rakt<br />
in i den svenska kassan utan att speciellt mycket ges tillbaka. De mångdubbelt fler som<br />
pendlar från Sverige till Danmark betalar ofta uppemot det dubbla i skatt. Varje ny<br />
arbetsplats som på detta sätt drivs i Sverige, bör ge en netto skatteeffekt på åtminstone<br />
100 000 kronor.<br />
Jag föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
aktivt informera danska företag om varför de ska etablera sig i Skåne,<br />
samt<br />
via lämpliga fora skapa en sajt där danskar kan läsa om svenska sociala<br />
förmåner och skatter – och sedan marknadsföra denna.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Skånemoderaterna vill främja ett konkurrenskraftigt och vitalt skånskt näringsliv och<br />
dessutom få bort gränshinder som bland annat försvårar arbetspendling över<br />
gränserna. Motionären argumenterar för att Skånemoderaterna aktivt ska engagera<br />
sig i marknadsföring riktad mot danska företag i syfte att få fler av dem att etablera sig<br />
i Skåne. Skälet som anförs är att skillnaden i ländernas skattevillkor skulle ge<br />
arbetstagarna lägre skatt och samtidigt resultera i positiva nettoeffekter för Sverige,<br />
förutsatt att arbetstagarna är bosatta i utlandet. Förbundsstyrelsens uppfattning är<br />
emellertid att det rimligtvis inte kan vara Skånemoderaternas uppgift att som<br />
organisation försöka marknadsföra Skåne för utländska företag. Den uppgiften lämnas<br />
med fördel till andra relevanta aktörer, till exempel de skånska kommunerna och<br />
Region Skåne. Det finns en motsägelse i att arbeta mot gränshinder och samtidigt<br />
marknadsföra skillnaderna.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
med vad som ovan anförts anse motionen besvarad.<br />
64
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 2 – an g. Av sk affan det av broav giften<br />
för sam åk an de<br />
Motion är: Ann-Sofie Hörlin, Skanör-Falsterbo<br />
Över 18 000 personer pendlar över Öresund för att arbeta varje dag, pendlingen har<br />
totalt ökat med 600 procent sedan bron byggdes. Öresund är en av Europas mest<br />
dynamiska regioner som enligt prognoserna passerar 4 miljoner invånare år 2030<br />
och står för mer än 26 procent av Sveriges och Danmarks samlade BNP.<br />
De senaste åren kan vi se att Öresundsintegrationen har avstannat. En del beror på<br />
konjunkturläget, men flera redan kända problem har också visat resultat. Vid sidan av<br />
skillnader i regleringar och skatter är ett av dessa problem överbelastade<br />
kommunikationer, där tågförbindelsen allt som ofta står med förseningar vilket drabbar<br />
arbetspendlare.<br />
Samtidigt står vi inför en klimatutmaning där transporternas påverkan på utsläppen av<br />
växthusgaser fortsätter att öka. År 2010 uppgick den skånska trafikens andel av de<br />
totala utsläppen av växthusgaser i Skåne till 33 procent. Personbilarna står för den<br />
största delen av utsläppen från transportsektorn, cirka 62 procent, vilket är något mer<br />
än på nationell nivå.<br />
Omställningen till de hållbara alternativen behöver en rejäl knuff framåt. Alternativen<br />
finns – tekniken, de alternativa drivmedlen, kollektiva alternativ – vad som saknas är<br />
de ekonomiska incitamenten att för att göra det lätt att välja rätt i vardagen som<br />
arbetspendlande bilist. Först när de finns på plats kommer en hållbar bilism och ett<br />
hållbart transportsystem att växa fram.<br />
Politiken kan på flera sätt bidra till förenklade förbindelser över Öresund, dels när det<br />
gäller lagstiftning och andra regelverk, dels när det gäller de fysiska förutsättningarna<br />
att förflytta sig effektivt och resurssnålt över Sundet.<br />
Broavgiften över Öresundsbron är inte en trängselskatt utan en skatt som instiftades för<br />
att finansiera brobygget, där lånen beräknas vara återbetalda omkring 2035-2040.<br />
Genom att avskaffa broavgiften för samåkande bilresenärer över Öresundsbron kan<br />
biltrafiken minska samtidigt som allt fler kan pendla över sundet utan att skrämmas av<br />
höga transportkostnader. Därmed kan vi minska utsläppen, öka integrationen och göra<br />
pendlandet mer resurseffektivt för den enskilde pendlaren.<br />
En avskaffad broavgift för samåkande resenärer bör i ett första skede införas på försök<br />
under en ettårsperiod. Då kan det finansiella resultatet utvärderas och se om den<br />
önskvärda effekten kan uppnås.<br />
65
Förbundsstämma 2013<br />
Politiken har ett ansvar för att förenkla medborgarnas vardag och att med morot<br />
snarare än piska göra det lätt att välja rätt. Därför bör vi med detta enkla steg fortsätta<br />
att integrera Öresundsregionen och därmed fortsätta skapa förutsättningar för jobb<br />
och tillväxt.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår jag förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för en reglering av broavgiften över<br />
Öresundsbron, där den avskaffas alternativt kraftigt reduceras för<br />
samåkande bilresenärer.<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att broavgiften över Öresundsbron<br />
avskaffas helt för samåkande bilresenärer under ett års tid och att<br />
resultatet utvärderas därefter.<br />
sända motionen till de moderata riksdagsledamöterna från Skåne att<br />
verka för i riksdagen.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att ökad Öresundsintegration är av<br />
största vikt för Skånes utveckling. <strong>Moderaterna</strong> i Skåne tog vid förbundsstämman 2011<br />
ställning för att underlätta integrationen genom att verka för att skatteavtalet mellan<br />
Sverige och Danmark görs om, för att regelverket kring statliga investerings- och<br />
forskningsfonder förenklas och för att ytterligare en fast förbindelse över Öresund<br />
börjar projekteras <strong>inom</strong> en snar framtid. Det är exempel på viktiga åtgärder som ökar<br />
integrationen och som bidrar till att Öresundsregionens fulla potential kan nås. Det är<br />
däremot inte önskvärt att snedvrida konkurrensen genom att gynna den ena<br />
förbindelsen över Öresund, fast eller via färjor, över den andra. Bron betalas av<br />
brukarna genom avgifter. När investeringen väl är slutbetald måste det vara öppet att<br />
bestämma hur pengarna från broavgifterna ska användas i framtiden, exempelvis till<br />
framtida infrastruktursatsningar i Skåne. <strong>Moderaterna</strong>s utgångspunkt måste vara att<br />
lika villkor ska råda på marknaden.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
66
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 3 – an g. Barn k on v en tion en<br />
Motion är: Fredrik J Eklund, Söder-Oxie<br />
Under första världskriget for många barn illa och till följd av det skrev Rädda Barnens<br />
grundare Eglantyne Jebb ”Deklarationen om barns rättigheter” som antogs av<br />
Nationernas Förbund i Genève den 26 september år 1924. Genèvedeklarationen<br />
säger att det är en plikt för män och kvinnor i alla länder att försvara barns rättigheter.<br />
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20<br />
november år 1989 och trädde i kraft som internationell lag den 2 september år 1990.<br />
Bakom konventionen ligger många års arbete. Konventionen säger att det är<br />
regeringen i varje land som skall skydda barnet och ta ansvar för att barnet får sina<br />
rättigheter. Det står även att länder skall samarbeta för barnets rättigheter.<br />
FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, är ett rättsligt<br />
bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.<br />
Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga<br />
rättigheter. Barnkonventionen är uppdelad i 54 artiklar varav 41 artiklar är s.k.<br />
sakartiklar som fastställer rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen har alla barn<br />
medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.<br />
Barnkonventionen bygger på följande fyra grundläggande och vägledande principer:<br />
Principen om icke-diskriminering, att alla barn har samma rättigheter (artikel 2)<br />
Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3)<br />
Principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6)<br />
Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin<br />
mening (artikel 12)<br />
Barnkonventionen har hittills ratificerats av 193 stater och Sverige ratificerade<br />
barnkonventionen år 1990. USA och Somalia har signerat/undertecknat<br />
barnkonventionen men inte ratificerat den. När en stat ratificerar en konvention,<br />
förpliktigar den sig att följa konventionen och på så vis blir den juridiskt bindande för<br />
staten. Sverige har åtagit sig att följa barnkonventionen men den gäller inte som<br />
svensk lag. Vi har istället valt att anpassa och ändra våra lagar så att de<br />
överensstämmer med barnkonventionens bestämmelser. Det innebär att<br />
barnkonventionen inte har samma status som de nationella lagarna och därför inte<br />
heller åberopas av våra domstolar och myndigheter.<br />
År 2009 granskade FN:s barnrättskommitté hur Sverige följer barnkonventionen.<br />
Dessa granskningar genomförs vart femte år för de stater som har skrivit på<br />
67
Förbundsstämma 2013<br />
konventionen. FN:s barnrättskommitté ansåg att Sverige behöver förbättra sig på flera<br />
vis för att leva upp till barnkonventionens regler genom:<br />
Att barnkonventionen får ställning som svensk lag.<br />
Att Barnombudsmannen får mandat att utreda individuella klagomål från barn.<br />
Att alla barn i Sverige måste skyddas mot diskriminering.<br />
Att gömda barn och papperslösa barn får rätt till utbildning.<br />
Att papperslösa barn får rätt till sjukvård.<br />
Att barnets bästa verkligen utreds och bedöms i asylprocessen.<br />
Att förebygga självmord bland barn och att öka insatserna för att förbättra barns<br />
psykiska hälsa.<br />
Att barnkonventionen skrivs in i läroplanen.<br />
Att god man för ensamkommande barn utses <strong>inom</strong> 24 timmar.<br />
Att regler vid familjeåterförening inte strider mot barnkonventionen (med anledning av<br />
försörjningskravet).<br />
Att stärka skyddet för barn som är utsatta för människohandel (trafficking).<br />
Att se över lag och praxis när det gäller isolering av barn placerade på institution.<br />
I mina politiska uppdrag har jag sett hur barn ibland behandlas dåligt eller mindre bra<br />
än vad som är lämpligt och möjligt, beroende på att Sverige än så länge har valt att<br />
inte låta barnkonventionen gälla som svensk lag. När jag har frågat jurister och<br />
människor med omfattande kunskap och lång erfarenhet <strong>inom</strong> området ifall de anser<br />
att det vore bättre om barnkonventionen istället börjar gälla som svensk lag, har<br />
samtliga utan tvekan svarat ja på den frågan. Jag har även sett myndigheter anmäla<br />
varandra i ärenden som gäller barn där det är min övertygelse att så aldrig hade<br />
behövt ske om barnkonventionen istället hade varit svensk lag. Vi talar då om ärenden<br />
som har pågått under år, snarare än under månader. En förändring behöver därför<br />
ske för att förenkla myndigheters beslutsfattande, tillse att barns rättigheter tas på större<br />
allvar, minska mänskligt lidande, skydda och bättre ta hand om barn, för att<br />
effektivisera myndigheters handläggning av ärenden och för att tydligare markera vem<br />
som bär ansvar för barnet.<br />
Om barnkonventionen blir svensk lag skulle förbudet mot diskriminering direkt få till<br />
följd att papperslösa och gömda flyktingbarn får rätt att gå i skolan och rätt till<br />
sjukvård. Asylsökande barn skulle få egna rättigheter och på så vis skyddas mot våld<br />
68
Förbundsstämma 2013<br />
och övergrepp från anhöriga. Domstolarnas kunskap om barns rättigheter skulle öka<br />
eftersom de då blir skyldiga att tillämpa barnkonventionen som lag. Det skulle även<br />
påverka vårdnadstvister på så vis att barnet skulle få en röst i rättssalen genom egen<br />
advokat.<br />
Jag föreslår förbundsstämman besluta:<br />
att<br />
verka för att barnkonventionen skall börja gälla som svensk lag.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Barnkonvention har allt eftersom den ratificerats av fler stater bidragit till att frågor om<br />
barns utsatthet kommit i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Ett fortsatt arbete med<br />
dessa frågor såväl här hemma i Sverige, som internationellt, är självklart viktigt. Att<br />
däremot införliva barnkonventionen i svensk lag, och därmed addera ytterligare<br />
rättighetslagstiftning till vad som redan finns, tror inte förbundsstyrelsen är rätt väg att<br />
gå.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
69
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 4 – an g. Besk atta in te sparan de<br />
Motion är: Markus Hansson, Lomma-Bjärred och Erik Raita, Landskrona<br />
Som moderat anser vi att både arbete och sparande skall löna sig. Sveriges historiskt<br />
höga beskattning under lång tid på såväl arbete som sparande är en starkt<br />
bidragande orsak till svenskarnas höga privata skuldsättning, vars förhållande till<br />
disponibel inkomst är bland den högsta i världen (164%).<br />
Avsaknaden av eller den låga nivån på privat sparande är betydande och<br />
oroväckande. Över två miljoner svenskar saknar helt finansiella tillgångar och över<br />
fyra miljoner svenskar har tillgångar mellan 1 – 99 000 SEK. Medianförmögenheten<br />
för befolkningen i sin helhet är 71 000 SEK (Finansiella tillgångar som kapital på<br />
bankkonto, aktier och fonder).<br />
Detta generellt låga sparande och avsaknaden av tillgängligt kapital hos en stor del av<br />
befolkningen gör både individen och samhället i stort sårbart för negativa ekonomiska<br />
förändringar. Systemriskerna med lågt sparande tillsammans med hög skuldsättning är<br />
historiskt vedertagna och mycket uppenbara i Europas ekonomiska kris.<br />
Dessutom är den administrativa kostnaden att korrekt beskatta så många<br />
skattebetalares obetydliga ränteinkomster i förhållande till statens övriga inkomster är<br />
inte samhällsekonomiskt förvarbart.<br />
Regeringen har framgångsrikt reformerat så att arbete lönar sig bättre än tidigare,<br />
detta har tillsammans med en sund budgetdisciplin kunnat hålla krisen på avstånd från<br />
Sverige.<br />
Nu är det hög tid att även se till att privat sparande lönar sig bättre än tidigare och<br />
bygga upp individens och Sveriges motståndskraft mot ekonomiska påfrestningar.<br />
Källa till information och data: SCB<br />
Vi föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att skatt på ränteinkomster avskaffas för<br />
privatpersoner, samt<br />
delge motionen de skånska moderata riksdagsledamöterna i Riksdagen.<br />
Förbu n dssty relsen s y tt ran de<br />
Förbundsstyrelsen delar helt motionärens uppfattning att både arbete och sparande<br />
ska löna sig. Trots de skattesänkningar som alliansregeringen genomfört sen den<br />
tillträdde är Sverige fortfarande ett av de länder som har allra högst skattetryck i hela<br />
70
Förbundsstämma 2013<br />
världen. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta att driva en politik där sänkta skatter<br />
är ett mycket viktigt inslag. Att däremot ensidigt avskaffa beskattningen på<br />
ränteinkomster för privatpersoner tror vi är fel väg att gå. Det är viktigt att försöka<br />
upprätthålla någon form av likformighet i skattesystemet, så att olika inkomstslag<br />
beskattas någorlunda likvärdigt. Detta för att inte få snedvridningseffekter eller<br />
stimulera till transaktioner där inkomst flyttas mellan olika inkomstslag enbart i syfte att<br />
undvika beskattning.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
71
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 5 – an g. Bättre sju k v ård för psy k isk t<br />
sju k a<br />
Motion är: Johan Fischer, Kullabygden<br />
I prioritetssammanhang och högtidstal håller man fram behovet att hjälpa psykiskt<br />
sjuka. Trots dessa utfästelser har psykiatriska vården stora brister, något som ofta<br />
påpekas i olika nationella och lokala media. Tilläggas bör att det i vår kommun inte<br />
längre finns någon regionledd mottagning för dessa patienter.<br />
Att reparera den specialiserade psykiatrin kan med stor sannolikhet komma att ta<br />
mycket lång tid. Inseende detta måste man finna andra lösningar. En tänkbar<br />
framgångsväg vore att, <strong>inom</strong> hälsovalets ram, lockade engagerade allmänläkare att<br />
komplettera sin psykiatri. De primärvårdsenheter som vill vara med på detta skulle dels<br />
ersättas för skolningen, dels erhålla extra ersättning för att de tar hand om dessa<br />
patienter. Men extrapengar utgår endast så länge enheten sköter sitt åtagande, något<br />
som periodiskt måste kontrolleras såväl kvalitativt som kvantitativt.<br />
Jag yrkar på<br />
att<br />
föreningen beslutar, i enlighet med motionens tankar, att förmå regionen<br />
att engagera och fortbilda psykiatriskt profilerade allmänläkare.<br />
Årsm ötets beslu t<br />
Årsmötet beslutade:<br />
att<br />
skicka vidare motionen till regionstyrelsen samt förbundsstämman.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Det pågår redan idag arbete <strong>inom</strong> Region Skåne som har med den psykiatriska<br />
vården att göra. Femklövern har under denna mandatperiod värnat resurserna till<br />
denna del av vården och står nu i begrepp att införa ett särskilt vårdval <strong>inom</strong> detta<br />
område. Tankarna på ett vårdval <strong>inom</strong> detta område har mottagits positivt av såväl<br />
brukare som medicinska experter. Motionären pekar dessutom på vikten av god tillväxt<br />
av nya läkare. Detta är redan en prioriterad fråga för den moderata<br />
fullmäktigegruppen.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
med bakgrund av ovan anse motionen besvarad.<br />
72
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 6 – an g. Förstat liga k v in n ojou rern a<br />
Motion är: Maria Cronkvist, Ängelholm<br />
Varje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor i Sverige av de män som de har eller har haft<br />
en nära relation med. En del av dessa kvinnor har varit skånska kvinnor. 179 barn<br />
under 18 år har förlorat sin mamma när hon dödats av sin man eller före detta man<br />
sedan år 2000 i Sverige. En del av dessa barn har varit skånska barn. Våld i nära<br />
relationer, ibland även dödligt, är något som kan finnas mitt ibland oss. Det kan<br />
handla om en granne till oss, det kan handla om någons dotter eller om en<br />
arbetskamrat till oss.<br />
I april 2012 utsåg vår regering länspolismästaren Carin Götblad till nationell<br />
samordnare för våld i nära relationer. I den nationella samordnarens uppdrag ingår<br />
bland annat att samla och stödja berörda myndigheter, kommuner, landsting och<br />
organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet mot<br />
våld i nära relationer. Det visar att vi moderater bryr oss om alla barn, kvinnor och<br />
män och tar detta samhällsproblem på allvar. Det är jag stolt över men jag vill göra<br />
mer. Min vision är att våld i nära relationer inte ska förekomma och att vi inte ska<br />
behöva några kvinnojourer.<br />
Idag finns det cirka 150 kvinno- och tjejjourer i Sverige som hjälper utsatta kvinnor,<br />
tjejer och barn som utsätts för våld i nära relationer. Dessa jourer gör ett helt fantastiskt<br />
jobb och ofta på ideell grund. Under år 2011 beräknas kvinno- och tjejjourer ha<br />
genomfört cirka 120 000 stödåtgärder. Dessa stödåtgärder kan exempelvis gå ut på<br />
att vara ett stöd för kvinnan i kontakten med olika myndigheter och genom<br />
rättsprocesser. Men alla utsatta kan i dagens läge inte erbjudas den typen av hjälp<br />
och stöd eftersom det inte finns kvinnojourer i alla kommuner alternativt att resurserna<br />
inte räcker till. Ett bra exempel är dock kvinnojouren i Ängelholms kommun som gör ett<br />
helt fantastiskt jobb. Men trots detta tvingades de att under år 2012 säga nej till 111<br />
stycken kvinnor som sökte skyddat boende. Detta beror bl.a. på att flertalet<br />
kvinnojourer saknar stabil finansiering och förlitar sig på kommunala och statliga<br />
bidrag. Detta faktum gör det svårare att anställa och ha en långsiktighet i<br />
verksamheten. Detta faktum gör också att vissa kvinnojourer inte har tillräckliga<br />
ekonomiska medel att hjälpa alla utsatta kvinnor och barn. Detta faktum gör också att<br />
utsatta kvinnor och barn inte alltid kan erbjudas rätt kompetens <strong>inom</strong> exempelvis juridik<br />
och psykologi. Om istället staten tar på sig det fulla ansvaret för kvinno- och<br />
tjejjourverksamheten kan grundläggande värden som professionalism, insyn, säkerhet<br />
och rättvisa garanteras. Den utsatte ska erbjudas samma stöd och skydd i ett tidigt<br />
skede oavsett var i Sverige de befinner sig. Sedan år 2007 fördelar regeringen<br />
årligen ut 109 miljoner kronor till kommuner för stöd till våldsutsatta kvinnor och män.<br />
73
Förbundsstämma 2013<br />
En exakt prislapp för ett förstatligande av kvinno- och tjejjourverksamhet är svår att<br />
ange då det beror på vilken omfattning och nivå verksamheten ska ha men kostnaden<br />
skulle kunna landa på omkring 200 miljoner per år.<br />
Drabbade kvinnor vittnar ofta om att samordningen mellan olika myndigheter inte<br />
fungerar tillfredställande. Den statliga kvinnojouren skulle också kunna vara en<br />
knutpunkt dit representanter från myndigheter kommer och utreder händelseförloppet<br />
och tar ett samlat grepp, så att ingen utsatt faller mellan stolarna. På det sättet skulle vi<br />
få ut ännu mer valuta för varje skattekrona.<br />
Den här motionen är viktig. Den är viktig för att jag bryr mig om alla människor. Den<br />
är en viktig pusselbit för att inget barn ska se sin förälder misshandlad. Den är viktig<br />
för att vi moderater vill forma ett ännu bättre Sverige idag och imorgon.<br />
Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad på att stämman beslutar<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att kvinnojourerna ska förstatligas, samt<br />
motionen delges den moderata skånska riksdagsgruppen.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Motionären lyfter i sin motion ett oerhört viktigt och tyvärr alltför dagsaktuellt ämne. Våld i<br />
nära relationer är ett omfattande samhällsproblem. Alliansregeringen har sedan 2006 gjort<br />
kraftfulla satsningar på över 900 miljoner med en rad åtgärder <strong>inom</strong> ett brett fält. Straffen för<br />
själva brotten har skärpts och det ligger förslag på ytterligare skärpning av straff för<br />
kvinnofridskränkning och grov kvinnofridskränkning på väg fram. Kvinnofridslinjen, den<br />
nationella stödtelefonen för kvinnor, vidareutvecklas.<br />
Då regeringen sett behoven av en fördjupad nationell kartläggning av brott i nära relationer<br />
genomförs den på regeringens uppdrag sedan 2012. I uppdraget ingår att samla och stödja<br />
berörda myndigheter, kommuner, landsting och organisationer för att öka effektiviteten,<br />
kvalitén och långsiktigheten i arbetet mot våld i nära relationer. Precis de delar som<br />
motionären lyfter fram i sin motion som viktiga är uppe för genomgång och samordning. Det<br />
är samordnarens uppgift att överväga hur stöd till och skydd för brottsoffren ska utvecklas.<br />
Samordnarens slutsatser kommer under 2014 och är betydelsefulla att invänta för vidare<br />
insatser.<br />
De ideella kvinnojourerna utför ett mycket viktigt och angeläget arbete. De är ett viktigt<br />
komplement till det arbete som sker <strong>inom</strong> kommunerna. Regeringen har redan sedan tidigare<br />
stärkt det statliga bidraget till frivilligorganisationerna. I februari 2013 meddelades från<br />
regeringen att man under 2013 kommer återkomma till riksdagen med ytterligare<br />
resursförstärkning av kvinnojourerna. Vidare satsningar görs således. Den nationella<br />
samordnarens slutsatser, som är mycket viktiga i sammanhanget, inväntas även här under<br />
2014, och vilka är betydelsefulla i det fortsatta arbetet för att säkerställa motionärens vision<br />
om att våld i nära relationer inte ska behöva förekomma.<br />
74
Förbundsstämma 2013<br />
Ansvaret för att hjälpa våldsutsatta kvinnor ligger dock ytterst hos kommunerna. Fler<br />
samarbeten över kommungränserna kring ansvaret till stöd för våldsutsatta kvinnor samt stöd till<br />
kvinnojourerna är att föredra för att säkerställa en stabil finansiering och att rätt kompetens<br />
erhålls. Att som motionären anser förstatliga kvinnojourerna är ingen önskvärd utveckling för<br />
någon part, allra minst den utsatta. Det har genom tiderna visat sig att verksamhet oftast<br />
bedrivs bäst ju närmare den uppkomna situationen som man hanterar den. Att förstatliga<br />
kvinnojourerna skulle endast bidra till att skapa ännu en instans för hanterandet på nationell<br />
nivå, långväga från problemen. Situationen för dessa kvinnor måste hanteras i kommunen där<br />
situationen uppstått. Likaså drivs kvinnojourerna bäst lokalt, närmast den drabbade. Att<br />
förstatliga något är aldrig lösningen. Att ta i problemen, se dem för var de är och finna lokala<br />
lösningar med nationell samordning är alltid en bättre väg att gå.<br />
Förbundsstyrelsen inväntar med stort intresse den nationella samordnarens slutrapport 2014<br />
innan vidare ställning tas i frågan.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
75
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 7 – an g. V årt cen t ralsty rda parti är i<br />
otak t m ed m ån ga trogn a v äljare.<br />
Motion är: Johan Fisher, Kullabygden<br />
Av ålder har vårt parti varit landets mest försvarsvänliga. (Vilket kanske inte säger så<br />
mycket efter 1969.) Så är det inte numer, tvärtom försvaret är ett ”särintresse” och en<br />
budgetregulator.<br />
Cecilia Widegren, försvarsberedningens ordförande, ansåg uppenbarliggen att Folk<br />
och Försvarsmötet i januarimötet var ointressant och uteblev. Vad försvaret ska eller<br />
kan användas till vet troligen varken regering, vårt parti eller följaktligen inte heller vår<br />
försvarsledning. Eftersom det sägs att hot mot oss inte kommer att finnas under<br />
överskådlig tid, ja, ens någonsin, har våra senaste regeringar bland allt annat sett till<br />
att Gotland är oförsvarat (försvarsbeslutet 2004). Men ön kan <strong>inom</strong> tjugo, trettio år<br />
mycket väl dras in en konflikt:<br />
Ryssland rustar nu upp, dess ledning sägs vara oberäkneligt nyckfull och den lägger<br />
idag en allt ökande press på sina gamla Sovjetområden, t ex sådana med stora ryska<br />
minoriteter, som Estland och Lettland, trots dessas NATO-medlemskap. Gotland vore<br />
därför en utmärkt bas för en sådan påverkan. Det räcker att ryssarna stiger i land och<br />
åter befäster Fårösund. (Resten av ön kanske i stort får vara i fred.) Vi, minst av alla,<br />
kan hindra det, inte heller NATO kan det vid ett fait accompli, om kärnvapen är<br />
uteslutna, och NATO har ju aldrig lovat något, tvärtom dess eventuella assistans är<br />
ytterst osäker.<br />
(Under Krimkriget i mitten av 1850-talet baserade Storbritannien sin östersjöflotta här,<br />
de facto med vårt godkännande. Efter kriget hotade Tsarryssland att ta över<br />
Fårösundsbasen om vi inte kunde garantera en framtida neutralitet. Vi befäste den då.)<br />
Vi, gamla kärnväljare, känner inte igen oss i partiets syn på försvaret och det är<br />
dessutom oense med övriga partier utom MP och V(!!). Hur kan någon enda trovärdigt<br />
påstå att inga insatser eller ens hot mot oss kan komma att ske under kommande 20,<br />
30 år eller ännu längre bort? Partiledningen måste ändra sig.<br />
Följande slutsats kan ur detta exempel dras: Idag tillåts endast centrala moderata<br />
tankar och politik. Provinsen göre sig inga besvär. Vi medlemmar, våra<br />
lokalföreningar och förbund kan inte längre finna oss i det, och det gäller i stort sett<br />
alla frågor och inte endast nationens säkerhet.<br />
Jag yrkar på<br />
76
Förbundsstämma 2013<br />
att<br />
att<br />
förbundet inte accepterar partiets tankecentralism utan aktivt deltar i att<br />
forma vår M-politik och kräver att provinsiellt komna tankar och idéer i sig<br />
är värdefulla och alltid ska diskuteras och vägas, samt<br />
förbundet kräver att partiet går med på en nationell försvars- och<br />
säkerhetsutredning med ett öppet uppdrag och en planeringshorisont satt<br />
minst flera decennier bort.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttrande<br />
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7 är detsamma som över motion 8. Se därför motion<br />
8.<br />
77
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 8 – an g. Försv aret av Sv erige<br />
Motion ärer: Anders Kristiansen och Björn Hortevall, Skurup<br />
På senare tid har debatten om Sveriges försvar pågått i olika sammanhang. Inom<br />
politiken i Alliansen, och mellan oppositionen och regeringspartierna samt inte minst i<br />
media.<br />
Anledningen är att ÖB Sverker Göranson i en intervju i Svenska Dagbladet när han<br />
fick frågan om Sveriges försvarsförmåga svarade, ”att vi kan försvara oss mot ett<br />
angrepp med ett begränsat mål, i ungefär en vecka på egen hand”.<br />
Försvaret av Sveriges territorium har förändrats från att vara ett invasionsförsvar i<br />
allmänhet till det nya försvar som nu växer fram med uppgift att vara ett ”insatsförsvar,<br />
berett att lösa uppgifter varhelst de uppstår”.<br />
Citat från Försvarmaktens hemsida:<br />
”Försvarsmaktens uppdrag<br />
Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige vid angrepp av en främmande makt. För<br />
att klara detta har Försvarsmakten utvecklat ett antal olika funktioner och förmågor som<br />
utgår från vår unika kompetens – väpnad strid. Striden kan bedrivas på land, i luften<br />
och till sjöss.”<br />
Av denna uppdragsbeskrivning förleds man tro att försvarmaktens uppdrag är<br />
betydligt mer omfattande än vad ÖB nu ger uttryck för.<br />
Skånes geografiska placering sett ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ska varken<br />
förhävas eller förringas. Det som från ett strategiskt perspektiv möjligen kan identifieras<br />
som mål för en angripare skulle kunna vara passagen mellan Östersjön och<br />
Kattegatt/Skagerack vidare ut i Nordsjön och Atlanten. Alltså har vi i Skåne ett<br />
intresse av att svensk försvarsmakt förmår hantera en hotsituation i vårt område.<br />
Vi kan då inte förklara oss nöjda med ett försvar som enbart är avsett att klara en<br />
insats på ett ställe under en vecka vilket vid en prioritering av försvarsmaktens insatser<br />
troligen lämnar Skåne blottlagt.<br />
Hotbilden må vara klart begränsad idag men det finns tillräcklig oro i världen<br />
innebärande att Sveriges insatsberedskap och reella insatskapacitet måste vara högre<br />
än nuvarande ambition.<br />
Vår partiledare Fredrik Reinfeldt uttrycker att försvaret är ett särintresse och vår Karin<br />
Enström, försvarsminister, faller ÖB i orden och menar att försvarets nuvarande<br />
insatsmöjligheter ligger i linje med vad hon anser vara tillräckligt.<br />
78
Förbundsstämma 2013<br />
Men det är ju inte tillräckligt! Vi kräver mer än vad ÖB och försvarsministern nu har<br />
gett uttryck för.<br />
Runt 46 Mdkr är försvarbudgeten idag men vi vill ha mera kapacitet och då måste vi<br />
hitta de möjligheterna med förnyad ansträngning.<br />
Vi föreslår förbundsstämman besluta att förbundsstyrelsen och skånska riksdagmän ska<br />
starta ett aktivt arbete <strong>inom</strong> partiet med början 2013 med nedanstående genom<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
nya försvaret av Sverige måste tydliggöras ytterligare så att uppdraget<br />
avspeglar viljan, inte bara hos våra valda ombud, utan hos det svenska<br />
folket,<br />
försvarsmakten tillförs sådana resurser att den kan leva upp till ett uppdrag<br />
som inger Sveriges folk en ny trygghet, nyare än vad som upplevs för<br />
dagen,<br />
försvarsmakten tillförs sådana resurser, ställt mot en ny omvärldsanalys<br />
och en ny framtidsvärderad hotbild, som gör att en angripare överväger<br />
sin egen insats,<br />
Sveriges försvar måste vara en huvudfråga för oss i Nya <strong>Moderaterna</strong>,<br />
våra valda ombud i riksdagen och i regeringen arbetar för att ge<br />
försvarmakten ny förmåga att kunna försvara Sverige i enlighet med vad<br />
försvarsmakten själv uttrycker, samt<br />
det tillsätts en brett förankrad arbetsgrupp i partiet som får i uppgift att<br />
<strong>inom</strong> ett år ta fram underlag för vår nya syn på försvaret av Sverige.<br />
Det är dags nu att ta oss partigräsrötter på allvar!<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de öv er m otion ern a 7 och 8<br />
Frågor som berör Sveriges försvar har traditionellt varit frågor som engagerat<br />
moderata väljare och förtroendevalda. Vi har alltid varit tydliga på en punkt – viljan<br />
att försvara landet mot alla sorters angrepp.<br />
Samtidigt har vår omvärld förändrats. Järnridåns fall och sönderfallet av Sovjetunionen<br />
har helt ändrat förutsättningarna i Europa. Flera av länderna i östra Europa är numera<br />
inte bara medlemmar i EU, utan även i NATO. Detta gäller även tidigare<br />
Sovjetrepubliker.<br />
Den teknologiska utvecklingen har också helt förändrat förutsättningarna att föra krig<br />
och att försvara sig mot angrepp. Idag framstår långvariga konventionella krig, typ<br />
79
Förbundsstämma 2013<br />
andra världskriget, som helt osannolika. Däremot har andra hotbilder vuxit sig starka,<br />
allt från internationell terrorism till IT-relaterade hot och angrepp.<br />
Mot denna bakgrund har Sverige nedrustat under en lång följd av år. Detta har lett till<br />
att Sveriges förmåga att försvara sitt territorium urholkats för att nå ett bottenläge i<br />
början av 2000-talet och då det värnpliktssystem som allt byggde på hade kommit till<br />
vägs ände.<br />
Vår Alliansregering har tagit en rad initiativ för att förbättra situationen. Faktum är att<br />
vi har börjat rusta upp vår försvarsförmåga, om än från en mycket låg nivå.<br />
Det är viktigt att våra ambitioner genomförs på ett trovärdigt sätt. Just nu pågår<br />
förberedelserna för ett nytt försvarsbeslut, som både innehåller en analys över vilka hot<br />
som är realistiska för Sverige att planera inför och vilka resurser som behövs.<br />
Som Moderater är det enkelt att slå fast några utgångspunkter i detta arbete:<br />
<br />
Det är behovet som ska styra försvarets anslag, försvaret är ingen<br />
budgetregulator.<br />
<br />
De resurser som satsas ska naturligtvis användas så effektivt som möjligt,<br />
försvaret kan inte vara en frizon för ineffektivitet eller för den delen användas till<br />
regionalpolitik.<br />
<br />
Försvarets huvuduppgift är att försvara Sveriges territorium vilket naturligtvis inte<br />
hindrar oss från att även fortsättningsvis delta i internationella insatser.<br />
<br />
Hela landet ska kunna försvaras, något annat vore helt orimligt.<br />
Försvarets planering måste vara flexibel så att volymer snabbt kan utökas om<br />
hotbilden mot landet kräver det. Inte minst detta är mycket viktigt och något som<br />
historiskt sett visat sig vara mycket svårt.<br />
Vi moderater välkomnar en omfattande debatt i försvarsfrågan. Det är nu debatten ska<br />
tas så att de beslut som väntar de närmaste åren hamnar på en bra och rimlig nivå.<br />
Det är viktigt för oss att konstatera att det pågår ett intensivt och seriöst arbete under<br />
ledning av vår moderata försvarsminister, Karin Enström. Mycket återstår ännu, men<br />
det är viktigt att den modernisering som påbörjats av svensk försvarsförmåga fullföljs,<br />
så att intentionerna från tidigare försvarsbeslut blir verklighet.<br />
Med hänvisning till det arbete som pågår inför kommande försvarsbeslut och vad som<br />
ovan sägs, föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman<br />
att<br />
därmed anse motionerna 7 och 8 besvarade.<br />
80
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 9 – an g. In frastru k tu rsatsn in gar Södra<br />
Sk ån e<br />
Motion ärer: Johan Bolinder och Niklas Sjöberg, Skurup<br />
Utvecklingen av Öresundsregionen och sammanlänkningen med de södra och östra<br />
delarna av Skåne torde vara högprioriterad som en av regionens viktigaste frågor på<br />
väg in i framtiden.<br />
Det finns anledning att starkt ifrågasätta huruvida Malmö Airport kommer att klara den<br />
nya miljöprövning flygplatsen genomgår utan en effektiv och tidsenlig kollektivtrafik.<br />
Vikten av sådan kollektivtrafik har tidigare betonats av bl.a. Swedavia.<br />
Parallellt kan det konstateras, att den nuvarande järnvägssträckan mellan Skurup och<br />
Svedala saknar såväl utvecklingspotential, som möjlighet att ens täcka morgondagens<br />
behov med hänsyn till den hastighet och omfattning trafiken behöver bedrivas.<br />
Sturupspendeln har sedan länge identifierats som en av de viktigaste<br />
tillväxtkatalysatorerna för regionen och trots tidigare stöd från Region Skåne har<br />
planerna ännu inte förverkligats.<br />
Sturupspendeln skulle delvis bidra till att Malmö Airport ökar i attraktivitet som isolerad<br />
flygplats med en modern och miljövänlig kollektivtrafik, vilket måste anses viktigt, inte<br />
minst med tanke på det ökade behov MAX IV borde generera i form av smidiga<br />
transporter. Den skulle också möjliggöra ett effektivt och konkurrenskraftigt utbyte med<br />
Kastrup, som är i behov av ökad kapacitet, och bidra till att öka såväl områdets som<br />
regionens attraktivitet.<br />
Sannolikt skulle Sturupspendelns realiserande utgöra en mycket god grund för<br />
utvecklandet av ett nytt företagskluster i regionen, vilket skulle generera såväl en<br />
mängd nya arbetstillfällen, som en betydande ekonomisk tillväxt i regionen. I<br />
förlängningen påverkar satsningen såväl hela Skåne, som resterande Sverige.<br />
I samband med att Sturupspendeln förverkligas och färjetrafiken till/från Ystad<br />
fortsätter att utvecklas behöver också E65 genomgå betydande upprustning.<br />
Europavägens standard har förvisso förbättrats ur ett 20-årsperspektiv, men mycket<br />
arbete kvarstår för att vägen skall hålla den standard som behövs med hänsyn till såväl<br />
framkomlighet som trafiksäkerhet i samband med regionens fortsatta utveckling.<br />
Vägen behöver anpassas, bl.a. genom att överlappningen med Sturupspendeln<br />
möjliggörs enligt tidigare plan, men också genom att vägen görs tvåfilig hela vägen<br />
till/från Ystad för att hantera regionens tillväxttakt. Redan idag lider vägen av<br />
81
Förbundsstämma 2013<br />
stillastående trafik i rusningstider och för att säkerställa en hållbar samhällsekonomisk<br />
utveckling bör åtgärder vidtagas snarast.<br />
Vi föreslår att förbundsstämman beslutar<br />
att<br />
att<br />
kraftfullt och tydligt verka för en omgående realisering av Sturupspendeln<br />
tillsammans med såväl regeringen som privata aktörer, samt<br />
kraftfullt och tydligt verka för att omgående inleda en övergripande<br />
upprustning av E65 mellan Ystad och Svedala för att möta nuvarande och<br />
kommande behov avseende såväl Sturupspendeln som biltrafiken i<br />
regionen.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Det råder ingen tvekan om att Skåne är en dynamisk, folkrik tillväxtregion och att<br />
utbyggnadsbehovet av infrastruktur för såväl gods- som persontransporter är<br />
angeläget. Till exempel utgör kapacitetshöjningen på stambanan mellan Malmö och<br />
Hässleholm en viktig investering ur både ett regionalt och nationellt perspektiv.<br />
Motionärerna förespråkar att Sturupspendeln förverkligas omgående, som enligt dem<br />
skulle förbättra transporterna till och från Malmö Airport. Förbundsstyrelsen vill påpeka<br />
att det i dagsläget finns en privat entreprenör som utan offentligt stöd förser Malmö<br />
Airport med kollektivtrafik, vilken riskerar utslagning ifall skattesubventionerad trafik<br />
införs. Ett mindre framgångsrikt försök med busstrafik mellan Svedala järnvägsstation<br />
och flygplatsen har genomförts. Antalet resande var få, vilket kan tas till intäkt för att<br />
befintlig kollektivtrafik nöjaktigt kan tillgodose efterfrågan. Sturupspendeln skulle<br />
förbättra tillgängligheten mest från Malmö och söderifrån. När flygbussarna från Lund<br />
ett kort tag körde via Malmö försvann kunderna.<br />
E65 mellan Ystad och Svedala behöver förstärkas. Det finns dock många angelägna<br />
projekt för att förstärka infrastrukturen. Det är svårt att lyfta fram ett av dem som mest<br />
prioriterat utan att ställa det mot andra projekt.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
anse motionen besvarad.<br />
82
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 10 – an g. K u n dv alssy stem in om Mu sik<br />
& K u ltu rsk olev erk sam h et - Barn s m öjligh et till<br />
k u ltu ru töv an de<br />
Motion är: Peo Lindholm, Hässleholm<br />
<strong>Musik</strong> & Kulturskolorna i Sverige idag är fortfarande viktiga förmedlare av kultur och<br />
upprätthåller tillika ett kulturarv. Den huvudsakliga uppgiften är att sprida och<br />
tillhandahålla möjligheter för barn att konsumera eller utöva kultur av olika slag, inte<br />
minst därför har verksamheten en viktig funktion. Institutionen som sådan har givit<br />
väldigt många människor väldigt mycket under lång tid och skapat och fostrat såväl<br />
yrkesmusiker som bidragit till det svenska musikundret som uppmärksammats inte minst<br />
ur exportsynpunkt.<br />
Tyvärr finns det idag också en brist på utveckling <strong>inom</strong> den kommunala <strong>Musik</strong> &<br />
Kulturskolevärlden och en del barn väljer att lämna verksamheten eller så får man inte<br />
plats på det instrument eller den aktivitet man önskar. Det upprätthålls på sina håll<br />
fortfarande föråldrade system där elever obligatoriskt måste genomgå en ettårig<br />
grundkurs på blockflöjt eller fiol innan de kanske i mån av plats får spela det<br />
instrument dom egentligen valt. Ett system som idag år 2013 har en mer begränsad<br />
pedagogisk funktion och ibland förr medverkar till att man väljer bort ett eventuellt<br />
kulturutövande.<br />
En reell risk är också att <strong>Musik</strong> & Kulturskolan på sikt helt försvinner om man inte väljer<br />
att i högre grad tillgodose marknadens behov och förnya sig. Det finns redan idag ett<br />
antal kommuner där man helt valt att lägga ner <strong>Musik</strong> & Kulturskolan. Ibland finns det<br />
rent ekonomiska aspekter men det beror också delvis på för dåligt elevunderlag vilket<br />
sannolikt betyder att man inte gjort verksamheten tillräckligt intressant. Brukarna har<br />
överhuvudtaget inte sökt sig till <strong>Musik</strong> & Kulturskolan eller så har de helt enkelt tröttnat<br />
och lämnat verksamheten. Det finns också mycket riktigt på många håll köer med barn<br />
som inte får plats på det ämne man önskar. Det finns med andra ord ett reellt behov av<br />
privata aktörer på <strong>Musik</strong> & Kulturskoleområdet. Dessa aktörer kommer sannolikt att<br />
bidra till <strong>Musik</strong> & Kulturskolornas överlevnad genom att konkurrensutsätta densamma.<br />
Jag vågar påstå att man därmed också ökar överlevnadschanserna en Svensk<br />
kulturinstitution.<br />
Det sägs att den kommunala kulturskola vi ser idag präglades på 1950-60 talen och<br />
att det då delvis handlade om att få fram musiker till lokala orkestrar. Följaktligen blir<br />
då också syftet att delvis tillfredsställa vuxnas behov, inte att tillgodose barns möjlighet<br />
till kulturutövande. Enligt Sveriges <strong>Musik</strong> och Kulturskoleråd stod år 2010 ca 40 000<br />
barn i kö för att få gitarr, piano, slagverks eller sånglektioner. Av de som önskade<br />
83
Förbundsstämma 2013<br />
spela blåsinstrument fick samtliga plats. Det är anmärkningsvärt att en kommunal och<br />
delvis skattefinansierad verksamhet uppenbarligen inte tillgodoser medborgarnas<br />
önskemål och behov.<br />
Svenska barn har rätt att delta i och utöva kulturell verksamhet man så önskar, om<br />
detta ska vi slå vakt. Vi bör därför optimera möjligheterna för barns kulturkonsumtion<br />
och personliga utveckling genom att skapa incitament.<br />
Om de kommuner där behovet finns inför det kundvalssystem man ser <strong>inom</strong> många<br />
andra verksamheter skulle det sannolikt på ett positivt sätt förändra barns tillgång till<br />
kultur och kulturutövande. I praktiken så innebär det att eleverna får möjlighet att välja<br />
en privat <strong>Musik</strong> och Kulturskoleaktör. Den privata aktören har då först auktoriserats av<br />
berörd kommun och konkurrerar på samma villkor som den kommunala <strong>Musik</strong> &<br />
Kulturskolan.<br />
Effekterna av ett framgångsrikt infört system blir sannolikt höjd kvalité p.g.a. ökad<br />
konkurrens och att köerna till <strong>Musik</strong> & Kulturskolan försvinner. Redan där en reell vinst<br />
för de kommuninnevånare som berörs. En möjlig effekt är också att de totala utgifterna<br />
för verksamheten minskar förutsatt att effektiviteten ökar då man konkurrensutsätts.<br />
För att få perspektiv på ekonomin kring de kommunala <strong>Musik</strong> & Kulturskolorna så<br />
satsar kommunerna i Sverige tillsammans 1,8 miljarder per år på kulturskolorna,<br />
kulturskolorna själva tar in 338 miljoner via avgifter. Den totala budgeten är 2,1<br />
miljarder. Dessa siffror motsvarar om man jämför med andra typer av kommunal<br />
verksamhet t ex 6275 förskollärartjänster.<br />
Vi har precis som på vilken annan kommunal institution som helst rätt att ställa krav på<br />
att verksamheten tillgodoser behoven samt förnyas och förändras med sin samtid. En<br />
konkurrensutsättning av <strong>Musik</strong> & <strong>Kulturskoleverksamhet</strong>en skulle precis som i många<br />
andra kommunala verksamheters fall vara av godo.<br />
Jag föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att man i kommunerna inför<br />
kundvalssystem när det gäller <strong>Musik</strong> & Kulturskolor, samt<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att kommunerna uppmuntrar och<br />
underlättar för privata aktörer att starta <strong>Musik</strong> & <strong>Kulturskoleverksamhet</strong>.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
<strong>Kundvalssystem</strong> har med stor framgång genomförts i många moderatledda kommuner,<br />
med början för mer än tjugo år sen. Dessa valfrihetsreformer har varit ett viktigt sätt att<br />
förskjuta makt från politiker till enskilda människor och familjer, men har också genom<br />
84
Förbundsstämma 2013<br />
den konkurrens mellan offentliga och privata utförare som systemet innebär, bidragit<br />
till att förbättra kvaliteten i många offentligfinansierade verksamheter.<br />
<strong>Kundvalssystem</strong> finns i dag huvudsakligen <strong>inom</strong> skola, barnomsorg och äldreomsorg.<br />
Precis som motionären tror förbundsstyrelsen att ett kundvalssystem med fördel kan<br />
användas även för musik- och kulturskoleverksamhet, vilket i dag sker endast i ett fåtal<br />
kommuner.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
bifalla motionen.<br />
85
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 11 – an g. K örk ort sän k er trösk lar t ill<br />
arbetsm ark n aden<br />
Motion är: Peter Falk, Skurup<br />
Den av moderaterna utlagda arbetslinjen bygger mycket på att göra människor<br />
anställningsbara och aktivt arbeta för att sänka trösklar till arbetsmarknaden. Att på<br />
individnivå se den arbetssökandes specifika behov för att just bli anställningsbar.<br />
Detta är viktigt speciellt för unga långtidsarbetslösa eftersom den som är ung och<br />
arbetslös löper en stor risk att stå utanför arbetslivet även i vuxen ålder.<br />
Många långtidsarbetslösa ungdomar saknar fullständiga betyg och lever ofta med<br />
försörjningsstöd. Detta är en olycklig kombination för att nå arbetsmarknaden eftersom<br />
jobb utan krav på gymnasiekompetens ofta kräver körkort. Det borde vara en<br />
samhällsekonomisk förtjänst och i linje med tagna nationella mål att aktivt verka för att<br />
parallellt med kompletterande gymnasieutbildningar och yrkesutbildningar också ge<br />
möjlighet att ta körkort. För att få en rättvis fördelning av samhällsresurser kan t ex hela<br />
eller delar av körkortsutbildningen finansieras via studielån från CSN.<br />
Flera branscher har problem med kommande personalförsörjning till yrken där körkort<br />
är en nyckelkompetens. Fordonsföretagen sysselsätter hundratusentals personer i<br />
Sverige och körkort krävs för i stort sätt alla dessa jobb.<br />
Att klara mål om sysselsättning, framtida behov samt förstärka våra ungdomars och<br />
långtidsarbetslösas möjlighet till en anställning och egenförsörjning, ställer krav på<br />
förändring och synsätt på att underlätta för körkortsutbildning och därmed till en större<br />
arbetsmarknad.<br />
Jag föreslår förbundsstämman<br />
att<br />
verka för att <strong>Moderaterna</strong> belyser och undersöker möjligheten att införa<br />
körkortsutbildningar för utsatta grupper, som t ex unga, långtidsarbetslösa<br />
och andra med särskilda behov som pga. avsaknaden av körkort har svårt<br />
att etablera sig på arbetsmarknaden.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Motionären pekar på en möjlighet att förstärka ungdomars och långtidsarbetslösas<br />
möjlighet till arbete genom att dessa erbjuds körkortsutbildning samt att studierna ska<br />
kunna finansieras genom studielån från CSN (Centrala studiestödsnämnden).<br />
Gymnasieskoler, såväl friskolor som kommunala, har i någon form gett möjligheten till<br />
körkortsutbildning på många håll i landet. Vanligast är en kurs i teoridelen men ett visst<br />
86
Förbundsstämma 2013<br />
antal körlektioner förekommer också. Erbjudandena har ibland varit kopplade till att<br />
attrahera fler sökanden till gynmasieskolor. Det har till och med förekommit<br />
erbjudanden för att locka fler att flytta till en kommun.<br />
För att öka en ung människas möjlighet till att etablera sig på arbetsmarkanden kan<br />
det tyckas vara ett bra sätt för att lyckas få ett arbete.<br />
Sedan 2006 har vår Alliansregering fört en lyckosam jobbpolitik. Vi vet idag att brister<br />
i utbildningsnivån begränsar tillväxten och att kunskapsbristen försvårar för företagen<br />
att utvecklas. Den allra viktigaste och mest långsiktiga åtgärden för att öka<br />
anställningsbarheten är kunskap och avklarade gymnasiestudier. Kopplingen mellan<br />
skola och arbetsliv kan också förbättras genom lärlingssystem. Här kan man se en<br />
möjlighet där motionärens tankar kan komma ifråga då exempelvis en lärlingsplats<br />
fordrar att lärlingen så småningom tar körkort.<br />
Vi moderater står för att ansträngningar på alla plan skall löna sig. Det innefattar såväl<br />
studier som entreprenörskap. Alla de åtgärder som finns för att minska arbetslösheten<br />
måste därför hanteras varsamt eftersom de annars riskerar skapa motsatsförhållanden<br />
och orättvisor som hämmar den enskildes drivkraft.<br />
Däremot kan motionärens intention vara en bra idé om den kopplas till en egeninsats<br />
och ett tydligt individuellt mål som exempelvis kan förekomma i ett lärlingssystem.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
med vad som ovan anförts anse motionen besvarad.<br />
87
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 12 – an g. Max tax a för barn - och<br />
u n gdom ar i färdtjän sten<br />
Motionär: Camilla Hansen, Skurup<br />
Skolungdomar får från sin hemkommun ett läsårskort på Skånetrafiken för att kunna ta<br />
sig till och från skolan. Därutöver finns det möjlighet att själv köpa ett Jojo Fritid för<br />
resor på kvällar och helger<br />
”Jojo Fritid kan du använda till den dag du fyller 20 år. Res hur mycket du vill<br />
vardagar kl 17-06 och när du vill på helgerna. Kortet kan lånas ut till andra under 20<br />
år” 1 .<br />
Skolungdomar som p.g.a. funktionsnedsättning är beviljade skolskjuts, får skolskjuts<br />
mellan hemmet och skolan, tur och retur. Resor därutöver, t.ex. mellan korttidstillsyn<br />
och hemmet samt till och från fritidsaktiviteter sker med färdtjänst. Som regelverket ser<br />
ut i dag finns ingen maxtaxa för ungdomar som har behov av färdtjänst. Alla resor<br />
betalas enligt en viss kilometertaxa, och ju fler resor desto större kostnad 2 . Det finns<br />
ingen möjlighet att köpa ett Jojo Fritid, som för andra skolungdomar. I andra landsting,<br />
t.ex. Stockholm, betalar ungdomar maximalt 490:- per månad, oavsett antal resor.<br />
En aktiv fritid skapar en högre livskvalitet och en bättre hälsa. Det är viktigt att alla<br />
barn- och ungdomar behandlas lika och ges lika möjlighet att delta i olika kultur- och<br />
fritidsaktiviteter. Ekonomin får inte bli ytterligare ett hinder för full delaktighet i<br />
samhället.<br />
1 https://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=26933&epslangu<br />
age=SV<br />
2 http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=32520&epslangua<br />
ge=SV<br />
Jag föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
Region Skåne inför maxtaxa för barn- och ungdomar i färdtjänsten.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttrande<br />
Motionären föreslår att Region Skåne inför maxtaxa för barn- och ungdomar i<br />
färdtjänsten. Detta kan inte Region Skåne göra eftersom det endast är 24 kommuner<br />
som lämnat över färdtjänsten till regionen. Något länstäckande kan därför inte<br />
åstadkommas, som för den övriga kollektivtrafiken.<br />
88
Förbundsstämma 2013<br />
Förbundsstyrelsen inser att dagens system kan diskuteras utifrån ett<br />
likställighetsperspektiv. Det är inte uppenbart rätt att behandla olika ungdomsgrupper<br />
olika i avgiftshänseende <strong>inom</strong> kollektivtrafiken, som ju färdtjänsten är en del av.<br />
Som läget är nu kan bara kommunerna lösa detta för sina ungdomar genom att göra<br />
tillköp hos kollektivtrafiknämnden av denna extra tjänst. I Kristianstad kommun har<br />
invånare mellan gymnasieålder och 67 år med återkommande arbetsresor, det vill<br />
säga periodkort i färdtjänsten, möjlighet till 30 fria fritidsresor i månaden. Detta sker<br />
genom att Kristianstad kommun gjort ett tillköp av denna extra service.<br />
Motionärens krav kan alltså bara tillgodoses genom initiativ i kommunerna. Lämpligen<br />
kan initiativ tas i kommunernas handikappråd via olika handikapporganisationer.<br />
Därmed kan varje kommun själv avgöra vilken servicenivå man skulle vilja ha, t ex<br />
bara ungdomar eller en större grupp som i Kristianstad.<br />
Det blir inte rätt om förbundsstämman skulle besluta om något som gäller alla. Det<br />
måste fortfarande finnas möjligheter för kommuner att ha olika servicenivå beroende<br />
på majoritet och andra olikheter.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
med yttrandet ovan anse motionen besvarad.<br />
89
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 13 – an g. An gåen de m igration s - och<br />
in tegration spolit ik<br />
Motion är: MUF Skåne<br />
Idén om ett samhälle som har individen som sin utgångspunkt. Ett samhälle som sätter<br />
varje människas rätt att söka sin egen lycka före system och stora politiska projekt. Ett<br />
samhälle som river murar istället för att bygga dem. Det är idén som utgör själva<br />
fundamentet för Moderata Ungdomsförbundets frihetsidé. Det är idén som har fått<br />
många av oss att engagera sig politiskt.<br />
Med bakgrund av detta handlar den här propositionen om hur vi kan möjliggöra ett<br />
öppnare Sverige. Ett Sverige dit människor kan söka sig för att få leva i fred och frihet,<br />
skapa möjligheter till en bättre morgondag för sig och sin familj samtidigt som man<br />
bidrar till det svenska välståndet.<br />
I tider då främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner framgångar är<br />
Moderata Ungdomsförbundets roll viktigare än någonsin. Då andra organisationer<br />
fiskar i grumliga vatten i hopp om att vinna nya väljare ska vi göra det precis motsatta.<br />
Vi ska bli ännu tydligare med vår idé om frihet, öppenhet och tolerans.<br />
Idén om ett Sverige med öppna gränser är inte bara det enda moraliskt försvarbara ur<br />
ett liberalt och konservativt perspektiv. Det är även en både rimlig och realistisk politik<br />
med stark förankring i den svenska historien.<br />
Ett talande exempel hur liberala idéer tjänat Sverige väl är den politiska utvecklingen i<br />
Sverige under 1800-talets andra hälft. Denna svenska frihetstid inleddes då den<br />
liberala finansministern Johan August Gripenstedt lyckades få med sig riksdagen på en<br />
rad olika liberaliseringsreformer. Samtidigt som en hel rad med handelstullar sänktes<br />
och avskaffades togs även alla pass- och visumkrav bort. Denna fria rörlighet kvarstod<br />
ända fram till första världskriget 1914.<br />
Frukten dessa liberaliseringar bar var att 1800-talets andra hälft var en av de<br />
perioderna i landets historia med allra högst tillväxt. De liberala idéerna om fri<br />
rörlighet och fri handel bidrog till att det nationella välståndet ökade mycket kraftigt.<br />
Fri rörligh et för ett bättre Sk ån e<br />
Denna tillbakablick ger gott historiskt stöd för att en ökad invandring har goda<br />
förutsättningar att bli en bidragande faktor till ett Skåne som utvecklas till en starkare<br />
och mer dynamisk region där välståndet ökar. Detta är ett förhållningssätt som<br />
Moderata Ungdomsförbundet har ett stort ansvar att försvara och vinna stöd för.<br />
Därför bör MUF Skåne verka för att samtliga skånska kommuner ska ta emot såväl<br />
flyktingar som ensamkommande flyktingbarn. Inte bara för att det är moraliskt rätt att<br />
bereda möjlighet för fler att söka en fristad i Skåne, utan även för att historien visar att<br />
idén om fri rörlighet skapar välstånd.<br />
90
Förbundsstämma 2013<br />
En sn abb v äg till arbete<br />
Den främsta grundförutsättningen för att kunna möjliggöra ett Sverige där fri rörlighet<br />
är verklighet är att de som kommer hit snabbt kan komma i arbete och bidra till det<br />
svenska samhället. I dag tilldelas alla som invandrar till Sverige ett etableringsbidrag.<br />
Detta är av flera skäl problematiskt. Dels för att det riskerar att skapa marginaleffekter<br />
som gör att lönsamheten i att arbeta begränsas. Därtill är det självfallet så det finns<br />
budgetmässiga begränsningar i hur mycket bidrag stat och kommuner har möjlighet att<br />
dela ut, vilket i realiteten kan komma att stundtals begränsa hur många som kan ges<br />
möjlighet att invandra till Sverige. Detta har vi under 2012 sett tydliga exempel på då<br />
regeringen oroar sig för ovanligt stor invandring, främst från krigets Syrien.<br />
För att komma till rätta med denna problematik bör vi ersätta bidraget med ett<br />
etableringslån som migranten precis som med CSN-lån får börja betala tillbaka då<br />
denna får ett arbete. Ett sådant system skulle öka incitamenten för den enskilde att<br />
snabbt komma i arbete samtidigt som att statens möjlighet att låna ut pengar som ska<br />
betalas tillbaka inte alls på samma sätt är begränsade i jämförelse med att betala ut<br />
bidrag.<br />
En annan nyckelfaktor för att de som invandrar till Sverige snabbt ska kunna komma i<br />
arbete är givetvis att de snabbt lär sig svenska språket. Idag ser vi tyvärr på många<br />
håll i landet att undervisningen på svenska för invandrare (SFI) präglas av dålig kvalité<br />
och låga krav. Bland annat ser vi idag att de obligatoriska undervisningstimmarna på<br />
SFI är så få som 15 i veckan. Det är fullt rimligt att kräva att de som inte ännu fått ett<br />
arbete studerar svenska mer än så om de önskar någon form av ekonomiskt stöd från<br />
samhället. Samtidigt som kraven höjs måste även kvalitén på undervisningen<br />
förbättras. Idag finns det generellt inga valmöjligheter och konkurrens avseende SFIutbildning<br />
i kommunerna. Därför bör MUF Skåne verka för att det likt i den reguljära<br />
utbildningsvärlden främjas en mångfald bland utövare av utbildning i svenska för<br />
invandrare. Då kan migranten välja den SFI-skolan där denna bedömer sig ha bäst<br />
förutsättningar att lära sig svenska snabbast. För att möjliggöra detta behöver Sverige<br />
införa en SFI-peng som är utformad på samma sätt som skolpengen.<br />
För att skapa ett Sverige där alla får plats behöver vi reformera vår arbetsmarknad.<br />
Många som kommer hit har en förhållandevis god utbildningsbakgrund och kan ofta<br />
med hjälp av bra SFI-utbildning få goda förutsättningar att snabbt ta sig in på<br />
arbetsmarknaden. Dock måste möjligheten att skapa sig en bättre framtid i Sverige<br />
finnas även för dem som har bristfällig eller till och med helt saknar grundläggande<br />
utbildning. För denna grupp är det inte realistiskt att i vuxen ålder kunna kompensera<br />
för minst tolv års svenskt utbildning.<br />
För att även dessa ska kunna ha möjlighet att påbörja sin resa i Sverige behöver det<br />
växa fram enklare jobb med en flexiblare lönesättning. I sammanhanget är det viktigt<br />
att komma ihåg att vad som betraktas som en mycket låg lön i Sverige skulle vara en<br />
stor välståndsökning för exempelvis en genomsnittlig somalier, där genomsnittslönen är<br />
300 kronor i månaden, detta trots att levnadskostnaderna i Sverige är högre. Det är<br />
91
Förbundsstämma 2013<br />
inte rimligt att de svenska fackföreningarna ska tillåtas neka människor med svag<br />
utbildningsbakgrund möjligheten att förbättra sin framtid genom att få arbeta i Sverige.<br />
Migration – En effek tiv fattigdom sbek äm pn in g<br />
Något vi inte får glömma är att migration inte bara är bra för det landet människor<br />
väljer att komma till och för individerna som flyttar, utan även för de länder som folk<br />
flyttar ifrån. Väldigt många av de som sökt sig till nya länder väljer att kontinuerligt<br />
skicka hem pengar till släkt och vänner som fortfarande befinner sig i hemlandet.<br />
Studier visar att denna företeelse bidrar med tre gånger så mycket pengar till<br />
utvecklingsländer som hela det globala biståndet. Dessa pengar hamnar inte heller i<br />
stora statliga biståndsprojekt, utan hamnar direkt i hushållskassan hos mottagarna.<br />
Migration är världens bästa och mest effektiva form av fattigdomsbekämpning. Ett bra<br />
exempel på detta är att fyra av fem tahitier som i modern tid tagit sig ur absolut<br />
fattigdom har gjort detta genom att helt enkelt flytta till USA.<br />
Fri rörlighet är en grundläggande rättighet som utgör en viktig hörnsten i den liberala<br />
och konservativa idévärlden. Fri rörlighet ger människor möjlighet att skapa en bättre<br />
framtid, fri rörlighet skapar välstånd, Fri rörlighet bekämpar fattigdom och lidande.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen<br />
distriktsstämman<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för fri invandring,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att samtliga skånska kommuner ska ta<br />
emot flyktingar samt ensamkommande flyktingbarn,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att etableringsbidrag ersätts med<br />
etableringslån,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att de obligatoriska antal SFI-timmarna i<br />
veckan ökar för de som inte har ett arbete,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för införandet av en SFI-peng,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att SFI-utbildningen konkurrensutsätts,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för en mer flexibel lönebildning på den<br />
svenska arbetsmarknaden,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att migration är ett av de mest effektiva<br />
verktygen för fattigdomsbekämpning, samt<br />
Distrik tsstäm m an beslu tade<br />
att<br />
bifalla propositionen i sin helhet.<br />
92
Förbundsstämma 2013<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
”Tron på människans egen förmåga är utgångspunkten för all Moderat politik.<br />
Människan besitter en inre förmåga att utvecklas och bara genom frihet kan denna<br />
förmåga komma till sin rätt. Därför är frihet vårt viktigaste värde. Med friheten kommer<br />
rätten att få vara sig själv, ansvaret för sina egna val och kravet att respektera andra<br />
människors sätt att vara.<br />
Under rätt förutsättningar kan vi människor åstadkomma fantastiska saker, men<br />
människan kan också göra fel, mot sig själv och mot andra. Människan har både<br />
förmågor och brister. <strong>Moderaterna</strong>s idé är att se hela människan. Att stötta<br />
människans sökande efter lycka och vilja att göra rätt för sig, men också att hjälpa till<br />
när den egna förmågan inte är tillräcklig eller används för att skada andra”.<br />
Med dessa rader inleder <strong>Moderaterna</strong> sitt idéprogram antaget i Örebro 2011. Det är<br />
viktiga rader som lägger grunden för allt det vi som parti står för. Tron på alla<br />
människors förmåga är det centrala. Friheten att själv få välja. Respekten för så väl oss<br />
själva som andra. Med detta som utgångspunkt ska vi tas oss an såväl kommunala,<br />
regionala som nationella utmaningar. Alltid med människan i centrum. Alltid med frihet<br />
som vår viktigaste värdegrund. Alltid med respekt för de egna och andras val.<br />
Invandringsmotståndet sprider sig över Europa. I tider som dessa är det viktigt att tala<br />
om människans kraft och om migrationen som en av vår tids starkaste krafter. Det finns<br />
stora vinster på migrationen om integrationen är lyckad. Länder som med en öppenhet<br />
tar emot människor från andra länder vinner ekonomiskt på invandring. Den<br />
internationella handeln blir större, företagandet och innovationer blir fler,<br />
arbetsmarknaden tillåts att bli mer flexibel. Invandringen kan för den som så väljer ses<br />
som en samhällsekonomisk vinst.<br />
Det talas ofta om invandringens kostnader i form av effekterna på de offentliga<br />
finanserna. I det ligger en sanning. Med dagens nuvarande bidragssystem och<br />
arbetsmarknad är invandringen en kostnad för staten. Att förespråka en fri migration i<br />
ett Sverige av idag är i realiteten en utopi, om än en vacker sådan, den<br />
samhällsekonomiska vinsten tilltrotts. Den välfärdsmodell vi i Sverige kommit att värna<br />
om, som bygger på delaktighet och gemenskap, sätter hinder mot öppna fria gränser.<br />
Samtidigt är det viktigt att göra tydligt att migration och integration inte nödvändigtvis<br />
måste ses som kostnader utan snarare kan ses som investeringar. Det fanns tider, i<br />
1970 – talets Sverige innan Sverige började reglera arbetsmarknaden och höja<br />
ingångslönerna som invandringen var en vinst för statskassan. En inkluderande<br />
arbetsmarknad är den bästa integrationen men det behövs förändringar. Lägre trösklar<br />
in på arbetsmarknaden är en av dessa. <strong>Moderaterna</strong> är dock av åsikten att frågor<br />
kring arbetsmarknaden bäst hanteras av parterna i frågan.<br />
93
Förbundsstämma 2013<br />
De skånska kommunerna med i synnerhet moderatledda kommuner i spetsen ska i<br />
frågan om hantering av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn föregå med gott<br />
exempel. Människors lika värde ska värnas och nödvändiga insatser genomföras för<br />
att säkra en god integration. I ett öppet samhälle är det solidariskt att dela ansvaret<br />
och att verka för att så sker. I sammanhanget är det av vikt att utgångspunkten för det<br />
ansvaret tas utifrån respektive kommuns lokala förutsättningar och ej genom tvingande<br />
lagstiftning så att integrationen säkras för de människor som behöver den.<br />
Moderata Ungdomsförbundet i Skåne har på sin distriktsstämma antagit en kraftfull<br />
proposition i en av vår tids viktigaste utmaningar – migration och integration. Som det<br />
Moderata Ungdomsförbund som man är väljer man att se samhällsproblem men också<br />
ge förslag till lösningar. Moderata Ungdomsförbundet i Skåne förespråkar en<br />
omläggning av det så kallat etableringsbidraget till ett etableringslån hanterat via<br />
CSN. Systemet skulle öka incitamenten för den enskilde att göra rätt för sig, att snabbt<br />
komma i arbete men också ses som ett lån istället för ett bidrag. <strong>Moderaterna</strong> i Skåne<br />
ställer sig positiva till förslaget.<br />
Moderata Ungdomsförbundet i Skåne tar också upp brister i SFI (svenska för<br />
invandrare) som på många håll präglas av dålig kvalité och låga krav. Man påpekar<br />
att antalet obligatoriska timmar på 15 per vecka är för lågt för effektivt lärande.<br />
Undervisningen måste förbättras och bör därför konkurrensutsättas. Det skulle ge<br />
valmöjligheter och skulle kunna administreras via en SFI – peng. <strong>Moderaterna</strong> i Skåne<br />
ställer sig positiva till förslaget och skulle gärna se Skåne som en försöksregion för SFI<br />
– peng.<br />
<strong>Moderaterna</strong> värnar om respekt för olikheter, trygghet för dem som behöver och<br />
belöningar till dem som anstränger sig. Migration ger människor skydd mot krig och<br />
förföljelse, den bidrar till samhällsekonomiska vinster och är idag den mest effektiva<br />
bekämparen av fattigdom.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman<br />
att<br />
avslå att-satserna 1 och 7, samt<br />
att bifalla att-satserna 2,3,4,5,6, och 9.<br />
94
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 14 – an g. Närin gsliv sn ät v erk<br />
Motionärer: Peter Falk, Per-Olof Olsson och Anders Kristiansen, Skurup<br />
Vi som står bakom denna motion har ett gediget intresse för näringslivsfrågor och näringslivets<br />
utveckling. Många företag ser inte kommungränser, ej heller partigränser nere på<br />
föreningsnivå.<br />
I vår förening har vi valt att ha två styrelseledamöter med särskilt uppdrag att bevaka<br />
näringslivsfrågor.<br />
Vi känner ett stort behov av att dela dessa frågor med andra intresserade i förbundets olika<br />
föreningar och kretsar.<br />
Vi föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
inrätta ett näringslivsnätverk <strong>inom</strong> <strong>Moderaterna</strong> i Skåne,<br />
förbundet fungerar som nätverksmotor alternativt att någon förening gör<br />
detsamma, samt<br />
nätverkets funktion är att utbyta erfarenheter och initiativ som lett eller väntas<br />
leda till utveckling av näringslivet oberoende av bransch.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttrande<br />
Motionärerna tar i motionen upp frågan om att Skåneförbundet ska inrätta ett<br />
näringslivsnätverk.<br />
Näringslivsfrågorna är viktiga. Det är glädjande att motionärernas förening valt att<br />
utse styrelseledamöter som särskilt bevakar dessa frågor. Så kan naturligtvis fler<br />
föreningar göra och det vet vi att man också gör.<br />
När det däremot gäller att driva ett nätverk måste det till medlemmar med tid,<br />
engagemang och drivkraft. Förbundsstyrelsen kan inte ta på sig att själva driva ett<br />
nätverk men däremot bistår vi gärna på olika sätt under en uppstartsfas. Därefter vill<br />
det till att nätverket har funnit ett antal eldsjälar som med kraft driver sina intressen för<br />
att få nätverket att bestå och utvecklas.<br />
Då det redan i dag är möjligt för en medlem eller förening som vill starta upp ett<br />
nätverk att göra så, menar förbundsstyrelsen att några ytterligare uppdrag inte behövs.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
förklara motionen besvarad med vad som anförts ovan.<br />
95
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 15 – an g. P olitisk a beslu t som rör<br />
sju k v ården<br />
Motion är: Johan Fischer, Kullabygden<br />
Att politiskt styra sjukvården går dåligt utan sakkunskap. Saknas sådan är man som<br />
sjukvårdspolitiker helt i händerna på administratörerna och mina kolleger. Man kan<br />
inte värdera förslag, och då är det endast att lyda eller att avfärda dem, men utan att<br />
man kan motivera ställningstagandet sakligt. Men ingen enda enskild, oavsett egen<br />
kompetens, kan reda ut alla komplexiteter utan envar behöver kunskapsstöd.<br />
Politiska beslut <strong>inom</strong> sjukvården drabbar oss medborgare på ett påtagligt vis oavsett<br />
vår ålder och alltför ofta mycket negativt. Mycket oftare än primärkommunala<br />
åtgärder.<br />
Ett aktuellt exempel är det kommande beslutet att återigen förbjuda planerade<br />
höftprotesoperationer på Helsingborgs sjukhus, men tvinga dess ortopeder att sätta in<br />
proteser akut. Detta kommer att leda till, inte bara riskera, en ökad dödlighet och fler<br />
komplikationer hos de NV-skåningar, även M-medlemmar(!), som får en höftfraktur.<br />
Dessutom ordentligt ökade hemsjukvårdskostnader efter varje misslyckad höftplastik.<br />
Allt i onödan! Tilläggas kan att varken Helsingborgs ortopedchef eller sjukhusdirektör<br />
visste om saken förrän produktionsutskottet beslöt och därigenom också bortsett från<br />
regionens egen utredning som varnade för denna ”reform”.<br />
Våra förtroendemän behöver hjälp och för att inte svika dem måste alla partier skaffa<br />
sig reell kunskap om sjukvården. Med sådant stöd kan man sakligt stå emot hastigt<br />
påkomna, kanske okloka reformförslag och rena särintressen. Inte minst alla lokala<br />
partiföreningar måste hjälpa och stötta eftersom sjukvårdfrågor ofta är lokala. Med<br />
sådant stöd hade t ex Ängelholms förlossning och akutmottagning säkert varit kvar;<br />
tunga och oekonomiska stordrifter hade kunnat undvikas. Att öppen eftertanke och<br />
saklighet modifierar reformtakten är också önskvärt.<br />
Jag yrkar på<br />
att<br />
att<br />
att<br />
förbundet skaffar sig en egen grupp sjukvårdssakkunniga, inkluderande<br />
ekonomer,<br />
våra ansvariga regionpolitiker regelbundet fås att i olika lokalföreningar<br />
rapportera om sina göranden och låtanden på slutna (OBS!)<br />
föreningsmöten, samt<br />
Skånes kommunföreträdare protesterar mot att få ta hand om onödiga<br />
höfthaverier.<br />
96
Förbundsstämma 2013<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne har genom den moderata regionfullmäktigegruppen stor insyn i<br />
arbetet med att utveckla den skånska vården. Inom fullmäktigegruppen finns ett antal<br />
personer med professionell erfarenhet av den skånska vården. Till den moderata<br />
fullmäktigegruppens stöd finns dessutom ett antal politiskt tillsatta tjänster främst i form<br />
av politiska sekreterare och slutligen finns till den politiska ledningen i Skåne <strong>inom</strong><br />
Region Skåne ett tillräckligt antal tjänstemän med mångårig erfarenhet från den<br />
skånska vården.<br />
Att skapa ett speciellt moderatorgan för att dubbelkolla faktamaterial från den skånska<br />
vården skulle allvarlig skada det förtroende som finns mellan politiken och<br />
tjänstemannanivån. Det skulle dessutom öppna upp för liknande ”kontrollorgan” <strong>inom</strong><br />
övriga delar av femklövern och riskerar att försvåra den politiska beslutsprocessen.<br />
Ledamöterna och ersättarna i den moderata regionfullmäktigegruppen har redan idag<br />
ett naturligt uppdrag att förmedla information ut till moderata partiföreningar i hela<br />
Skåne. Ett speciellt ansvar vilar på de moderata råden att ställa upp i olika<br />
sammanhang för att förklara den politik vi bedriver <strong>inom</strong> femklövern<br />
Den sista att-satsen implicerar att kommunala företrädare för moderaterna per<br />
automatik skall motsätta sig alla förändringar av den skånska vården. Detta vore<br />
mycket olyckligt. Det är viktigt att vi gemensamt mellan kommun-, region- och<br />
riksdagsnivån kan vara i opposition med samhällsutmaningar även när vi befinner oss<br />
i regeringsställning. Men vi måste skilja mellan de olika politiska nivåernas<br />
ansvarsområden och utgå ifrån att våra moderata kollegor gör riktiga bedömningar<br />
<strong>inom</strong> respektive område.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
97
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 16 – an g. Sv en sk a som an draspråk - ett<br />
slöseri av m än sk ligt k apital och k om m u n ala<br />
resu rser<br />
Motion är: <strong>Moderaterna</strong> i Lund<br />
Lund skall vara en inspirerande och kreativ utbildningsstad för alla åldrar. Vårt<br />
samhälle behöver högre kompetens. Om någon stad ska kunna hålla uppe<br />
kompetensen och driva viktiga skolfrågor så måste det vara Lund.<br />
Skolämnet Svenska som andraspråk är ett nytt skolämne som tillkom på mitten av<br />
1990-talet. Tanken var att skolämnet skulle öka kunskaperna i svenska och<br />
integrationen för elever som har svenska som andraspråk.<br />
Enligt skollagen skall den svenska skolan vara inkluderande och lika för alla. Tvärtemot<br />
lagstiftningen så förespråkar andraspråksundervisningen en uppdelning av elever (här<br />
efter ursprung).<br />
En undersökning som nyligen genomfördes av Skolverket visar att 40 % av de elever<br />
som gick ut nionde klass med betyg i svenska som andraspråk är barn som är födda i<br />
Sverige men som har utländska föräldrar.<br />
En annan undersökning och doktorsavhandling från Göteborgs universitet 2010,<br />
visade att elever som nyligen anlänt till Sverige och får gå i vanlig svenskklass får<br />
bättre betyg jämfört med de elever som går ut nian med Svenska som andraspråk.<br />
Svenska som andraspråk fungerar dåligt vad gäller integration. Att särskilja en grupp<br />
elever efter ursprung motverkar syftet och bryter mot skollagens grundläggande<br />
principer. Skolämnets namn ger dessutom skolbarn som får betyg i ämnet en<br />
invandrarstämpel.<br />
Den svenska skolan skall vara lika för alla oavsett etniskt ursprung. Om skolämnet<br />
Svenska skall vara uppdelat i flera skolämnen bör Svenska som andraspråk få ett<br />
annat namn och urvalet av elever som får betyg i ämnet skall vara kunskapsbaserat<br />
och helt frikopplat från om eleven har ett utländskt ursprung, ett annat modersmål, eller<br />
inte.<br />
Skolämnet Svenska som andraspråk kan ifrågasättas och det är viktigt att såväl<br />
urvalskriterier samt behovet och nyttan av skolämnet undersöks. Det är fullt möjligt att<br />
skolämnet Svenska som andraspråk försämrar både integration och<br />
kunskapsinhämtning och därmed är ett irrelevant skolämne och en bortkastad resurs i<br />
skolan.<br />
98
Förbundsstämma 2013<br />
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne aktivt verkar för att urvalsprinciperna för skolämnet<br />
Svenska som andraspråk ses över både lokalt och nationellt,<br />
verka för att relevansen av skolämnet Svenska som andraspråk noga<br />
granskas,<br />
skolämnet, om det visar sig relevant, blir ett alternativ för elever som<br />
behöver stöd i svenska oavsett etniskt ursprung och att skolämnet får ett<br />
annat namn, samt<br />
moderaterna i Lund tar motionen som sin egen och vidaresänder till<br />
förbundsstämman.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Motionären pekar i sin motion på någonting viktigt. Att särskilja elever med annan<br />
språkbakgrund än svenska i språkundervisning bör inte ske per automatik.<br />
Utgångspunkten i all undervisning måste vara att alla elever har möjlighet att tillgodose<br />
sig kunskaper oavsett vilken ens bakgrund är. Givetvis finns det elever som behöver<br />
mer stöttning och hjälp, men det ska endast ges om behovet är stort.<br />
Ingen elev är den andra lik och det finns ingenting som säger att den som är född i<br />
Sverige, men har föräldrar födda utomlands, alltid behöver en särskild<br />
språkundervisning i svenska språket.<br />
Om det finns en undersökning som visar att utrikes födda elever, som har gått i vanlig<br />
svenskaundervisning, har bättre betyg än de som har gått Svenska som andraspråk, så<br />
finns det all anledning att reagera och lyfta frågan vidare. En av skolpolitikens<br />
viktigaste uppgifter är att alltid ifrågasätta och utvärdera befintliga kurser och ämnen<br />
för att ta reda på om undervisningen kan bli bättre än den är idag.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
bifalla motionen, samt<br />
översända motionen till de moderata riksdagsledamöterna i riksdagens<br />
utbildningsutskott.<br />
99
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 17 – an g. Sv eriges n ation alsån g<br />
Motion är: Peter Ollén, Limhamn<br />
Sveriges nationalsång tillkom under Skandinavismens årtionde. Vi sjunger om att vi vill<br />
leva och dö i Norden. Samtidigt har danskarna en nationalsång där de sjunger om<br />
hur Kong Christian slog svensken så att hjälm och hjärna brast. Den nationalsång som<br />
Sverige nu har, har aldrig beslutats av Sveriges Riksdag eller av kungen eller annan<br />
myndighet. Den har bara råkat bli. Många som i dag flyttar till Sverige gör ett aktivt<br />
val mellan de olika nordiska länderna. Många som bor i Sverige känner också en<br />
svensk identitet, även om vi är många som också älskar Danmark, Norge och Finland.<br />
Jag föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
tillskriva kulturministern om behovet av en svensk nationalsång, samt<br />
uppmuntra våra skånska riksdagsmän att agera i frågan.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Motionären tar i motionen upp frågan om Sverige bör ha en mera modern<br />
nationalsång, där det är Sverige och inte Norden som nämns.<br />
En nationalsång är framför allt till för att styrka gemenskap och stolthet. Se bara på hur<br />
man gläds när nationalsången spelas i samband med en vunnen tävling eller<br />
mästerskap. Att lansera en ny nationalsång skulle förmodligen innebära att väldigt<br />
många människor under lång tid framåt inte skulle kunna texten och därför inte heller<br />
kunna sjunga med, vilket skulle motverka syftet.<br />
Ett exempel på ett misslyckat försök att byta nationalsång är när den ryske presidenten<br />
Boris Jeltsin 1991 i samband med att Sovjetunionen föll förbjöd den sovjetiska<br />
nationalsången och i stället införde ”Den patriotiska sången” som ny nationalsång för<br />
Ryssland. Det höll fram till nyåret 2000 då Ryssland återinförde den gamla<br />
nationalsången, men med en ny text, sånär som på den inledande strofen.<br />
Motionären menar också att en brist i den svenska nationalsången är att den aldrig är<br />
beslutad av någon myndighet. Detta är en helt annan fråga än själva orden i texten<br />
och där anser förbundsstyrelsen att sedvänjan att ha sjunget den sedan mitten på<br />
1800-talet väl uppväger ett politiskt beslut i frågan.<br />
Förbundsstyrelsen delar inte motionärens slutsats att många personer som flyttar till<br />
Sverige aktivt väljer bort övriga nordiska länder och därför inte heller vill sjunga att<br />
man vill leva och dö i Norden. Sverige och Skandinavien är trots allt en del av<br />
Norden.<br />
100
Förbundsstämma 2013<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
101
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 18 – an g. Särsk ilda<br />
In sats/k am pan jgru pper i<br />
u tan försk apsom råden<br />
Motion är: Peo Lindholm, Hässleholm<br />
<strong>Moderaterna</strong> befinner sig idag i en situation där oppositionen sedan många år har ett<br />
starkt övertag i vissa utvalda bostadsområden, ofta där många nya svenskar valt att<br />
bosätta sig och i områden som i viss mån präglas av utanförskap. Oppositionen har<br />
historiskt bedrivit ett målmedvetet och framgångsrikt arbete som ofta påpekats vara en<br />
del av oppositionens solidaritetstanke. Vi har en stor pedagogisk utmaning i att nå ut<br />
med att solidaritet inte är partibunden och vad ett arbetarparti idag 2013 egentligen<br />
är.<br />
Valresultatet från 2010 talar sitt tydliga språk, i stadsdelen Örtagården i Rosengård,<br />
Malmö har moderaterna i riksdagsvalet 3,2 % av rösterna medan oppositionen ligger<br />
på 85,2 %. Fenomenet är inte något som bara kan tillskrivas storstäder utan ser ut på<br />
liknande sätt även i mindre städer, t ex Hässleholm där valdistriktet Läreda uppvisade<br />
att endast 15 % av väljarnas röster gick till M och hela 59,3 % tillföll S. Generellt ser<br />
statistiken ungefär likadan ut, oavsett om det är ett mindre samhälle eller större stad.<br />
Det är min uppfattning att vi skulle kunna göra en bättre insats här än vad vi gör idag<br />
och därmed uppnå ett bättre valresultat.<br />
Vi måste helt enkelt utföra ett bättre och mer genomtänkt arbete i dessa områden samt<br />
på bredare front gå ut och marknadsföra och tydligare få ut rätt information om<br />
moderaterna som parti. Denna marknadsföring bör inte bara utföras av medlemmar<br />
som i traditionell bemärkelse "kampanjar". Med hänvisning till de markanta<br />
skillnaderna i valresultatet 2010 bör vi även tillsätta särskilda insats/kampanjgrupper<br />
som arbetar specifikt med just dessa områden.<br />
Arbetet med de särskilda insats/kampanjgrupperna som föreslås här bör bedrivas<br />
kontinuerligt och inte bara inför val, kontinuitet är sannolikt en förutsättning för ett<br />
lyckat resultat. Grupperna skall präglas av ett helhetstänk och vara öppna för att<br />
kunna förmedla såväl folkbildning i form av kurser via medborgarskolan som att<br />
arrangera barnaktiviteter/enkla evenemang, t ex barnteater etc. Något som också på<br />
ett naturligt sätt skapar ett forum för samtal med vuxna.<br />
Att bli ett känt ansikte genom att närvara och kanske bjuda på positiva upplevelser<br />
samt prata på ett så enkelt sätt att inte någon känner sig fjärmad eller distanserad.<br />
102
Förbundsstämma 2013<br />
Insats/kampanjgrupperna bör bestå av personer som har någon form av erfarenhet av<br />
socialt arbete eller arbete i mångkulturell miljö. Annan etnisk bakgrund är inte på<br />
något sätt nödvändig men kan ibland i vissa situationer vara ett plus. En optimal<br />
insats/kampanjgrupp består av såväl nya som gamla svenskar. Man bör som person<br />
vara intresserad av och väl politiskt insatt kring de frågor som allmänt berör<br />
målgrupperna. Arbetet bör bedrivas i grupper om 2-3 personer.<br />
Material på olika hemspråk bör generellt undvikas såvida det inte finns personer med i<br />
gruppen som kan fullfölja en eventuell diskussion på berört modersmål. Däremot bör<br />
material på tydlig och något förenklad svenska vid behov finnas till hands. De flesta<br />
nya svenskar vill tala svenska och tycker det roligt, inte minst då det handlar om att<br />
diskutera politik. Vi bör ta debatten på ett naturligt sätt.<br />
Metodiskt och långsiktigt tänk skall genomsyra arbetet och på så vis så småningom<br />
generera en reell skillnad i valresultat. Med rätt och genomtänkta insatser samt<br />
kontinuitet kan vi förändra valresultaten från 2010.<br />
Jag föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
att<br />
att<br />
verka och underlätta för att tillsätta särskilda insats/kampanjgrupper som<br />
har till uppgift att på ett genomtänkt, pedagogiskt och metodiskt sätt<br />
bedriva politiska kampanjer och evenemang i de områden som präglats<br />
av uttalat låga opinionssiffror,<br />
förbundet utser en person som är ansvarig för, har sakkunskap om och<br />
som leder och arbetar med strategisk planering samt framtagning av<br />
material/utbildning för ändamålet, samt<br />
arbetet bedrivs kontinuerligt, inte bara inför ett stundande val.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Förbundsstyrelsen vill börja med att tacka för en motion som berör något mycket<br />
viktigt. De moderata valresultaten i utanförskapsområden är inget annat än ett enormt<br />
misslyckande. Om vi som moderater anser att våra idéer långsiktigt gynnar alla i<br />
samhället bör vi också kunna kommunicera detta till alla medborgare som kan vara<br />
potentiella moderatera väljare.<br />
Inför varje val så sker en strategisk analys kring hur vi vinner flest väljare. Slutsatsen<br />
från sådana analyser ser självklart olika ut för olika val med de skilda förutsättningar<br />
som finns. Under perioden som leder fram till valen 2014 har partiet tillgång till<br />
avancerade statistikuppgifter på valkretsnivå som kan användas för att identifiera<br />
flertalet uppgifter i röstbeteenden, demografi och andra parametrar.<br />
103
Förbundsstämma 2013<br />
Förbundsstyrelsen anser att det är föreningarnas och kretsarnas uppgift att med hjälp<br />
av dessa statistikuppgifter bearbeta olika valkretsar och utanförskapsområden.<br />
Däremot så har förbundsstyrelsen självklart inga synpunkter om enskilda föreningar<br />
och kretsar väljer att organisera sig enligt den modell som motionären föreslår.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
104
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 19 – an g. Tu n n el från södra Sv erige till<br />
n ordöstra Ty sk lan d<br />
Motion är: Mark Bromberger, Malmö MUF<br />
I början av 2013 presenterades rapporten ”The Shortcut: Geological and Technical<br />
Aspects of a Railway Tunnel from Southern Sweden to Northeastern Germany” (på<br />
svenska: Genvägen: Geologiska och tekniska aspekter av en järnvägstunnel från södra<br />
Sverige till nordöstra Tyskland; ”motionärens egen översättning”). Bakom rapporten<br />
står initiativtagaren till undersökningen Knut Olav Halvorsen (VD för COINCO GmbH).<br />
Förutom Coinco GmbH står även Bergab, Skanska Sverige AB och Sweco bakom<br />
rapporten. Även en representant från Sveriges geologiska undersökning har bistått<br />
med rådgivning. Slutsatserna i rapporten är för Skånes vidkommande positiva och<br />
optimistiska, då det uttrycks:<br />
”Denna studie antyder att det är tekniskt möjligt att bygga den föreslagna tunneln<br />
under Östersjön, mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland. Inga större geologiska<br />
eller geohydrologiska hinder kan anges vilka skulle kunna bidra till att tunnelbygget<br />
blir för svårt eller exceptionellt dyrt. De inledande undersökningarna pekar också på<br />
att omfattande geologiska data finns tillgängliga som ger användbar input i den<br />
fortsatta planeringen av tunneln. Andra tekniska aspekter, exempelvis sådana<br />
relaterade till säkerhet och ventilation, kommer uppenbart att behöva ytterligare<br />
undersökning och analys men anses inte utgöra omöjliga hinder (vilket är i linje med<br />
den fortsatta planeringen av andra långa tunnlar på andra platser i världen). Det<br />
definitiva beslutet om en tunnel mellan Sverige och nordöstra Tyskland kommer därför<br />
att bero på andra skäl som ekonomiska och politiska faktorer. Förutom detta måste fler<br />
undersökningar utföras, och en grundlig politisk debatt och process behövs självfallet<br />
för att utvärdera de stora skalfördelarna med en tunnel.” (”motionärens egen<br />
översättning”)<br />
Frågan om en tunnel mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland måste naturligtvis<br />
förankras hos skåningarna. Parallellt med detta måste en finansieringslösning tas fram.<br />
Samverkan över nationsgränser samt mellan privata, offentliga och ideella aktörer<br />
kommer säkert att krävas.<br />
Jag föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne ställer sig bakom idén om en tunnel mellan södra<br />
Sverige och nordöstra Tyskland,<br />
105
Förbundsstämma 2013<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att hos skåningarna förankra frågan om<br />
en tunnel mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland, samt<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne arbetar fram ett eget förslag på en finansiering av<br />
en tunnel mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Förbundsstyrelsen är inte principiellt motståndare till en ny tunnel under Östersjön till<br />
nordöstra Tyskland. Det är däremot viktigt att påpeka att <strong>Moderaterna</strong> i Skåne redan<br />
tagit ställning för en andra fast förbindelse över Öresund. Det finns en<br />
prioriteringsordning för infrastruktursatsningar i Skåne som måste följas. Att inleda ett<br />
omfattande lobbyarbete och ett arbete för att ta fram ett finansieringsalternativ för en<br />
tunnel under Östersjön riskerar leda till att urholka detta arbete. Om behovet av en<br />
Östersjöförbindelse finns måste den inordnas i prioriteringsordningen och behandlas i<br />
enlighet med denna.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman<br />
att<br />
motionen därmed anses vara besvarad med vad som anförts ovan.<br />
106
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 20 – an g. Ök ad av dragsrätt för<br />
v älgören h etsbidrag<br />
Motion ärer: Julia Klingberg och Stina Larsson, Helsingborg MUF<br />
Bak gru n d<br />
”Dagens hårda lagstiftning gör att miljoner svenskar står som förlorare när staten drar<br />
skatt på deras välgörenhetsbidrag. Detta kan vi inte acceptera!”<br />
Tron på individens rätt att bestämma över sitt eget liv har gett USA fördelar <strong>inom</strong> deras<br />
syn på välgörenhet. Deras system <strong>inom</strong> välgörenhet är skattebefriad och hela<br />
donationer går därför till sitt ändamål. Vi i Sverige borde ta lärdom av deras syn på<br />
välgörenhet. Det skulle leda till att vi kan hjälpa fler utsatta om större summor pengar<br />
skickas till behövande.<br />
Debatten i Sverige om hur det ska gå till med välgörenhetspengar liknas ofta med<br />
USA:s välfungerande välgörenhetssektor. De som är för förändringen syftar på att USA<br />
har en 100-årig tradition av skattesubventionerad, detta belopp är mycket högre än i<br />
Sverige. Siffrorna för USA:s välgörenhetsdonationer ligger på 2 - 3 procent av BNP.<br />
År 2010 beräknades det att donationen låg på ett värde upp mot 1 600 miljarder<br />
kronor. Detta visar på hur mycket mer pengar som kan skänkas genom donationer. Vi<br />
vill att utvecklingen ska gå framåt.<br />
Motiv erin g<br />
Den Kommunala skattelagen reglerar vad som är avdragsgillt. Gåvor, bidrag och stöd<br />
till ideella ändamål samt forskning och utveckling behöver förbättras. Genom en<br />
ändring i skattesystemet kan vi åstadkomma en inkomstfördelning så att bidrag till<br />
välgörande ändamål blir avdragsgilla. Genom att åstadkomma detta kan vi tillföra<br />
mer pengar till behövande organisationer och forskning. Vi vill med denna motion<br />
underlätta möjligheterna att ge gåvor och stöd. Genom att underlätta möjligheterna till<br />
avdrag kan vi åstadkomma att välgörenhetsorganisationer utvecklas.<br />
Från och med 2012 kan den som skänker pengar till välgörenhet och forskning få en<br />
skattereduktion på max 1 500 kronor. Stockholms Stats mission tycker att lagen är bra,<br />
men att den kunde ha varit mycket bättre. “Givandet kunde öka ännu mer. Nu har<br />
man satt vissa gränser hur mycket avdrag man får göra, och vi tycker att den gränsen<br />
kunde varit högre så att avdragen kunde bli större.” Säger Yvonne Borg som är<br />
kommunikation och insamlingschef på stats mission.<br />
Vi vill skapa en förändring så att välgörenhetsbidragen ökar. För att inte rubba<br />
balansen i skattesystemet sätter vi en gräns för att donera:<br />
107
Förbundsstämma 2013<br />
Privatpersoner:<br />
Att avdragsgillt belopp för skattereduktion höjs till ett halvt basbelopp (ca 22 000<br />
kronor) vilket motsvarar en skattereduktion på 6 600 kronor<br />
Företag:<br />
Att avdragsgillt belopp för skattereduktion höjs till ett 5 basbelopp (ca 220 000<br />
kronor) vilket motsvarar en skattereduktion på 66 000 kronor.<br />
Genom att förbättra avdragsrätten kan vi öka stödet till välgörande ändamål. I dag är<br />
medier, organisationer, konstnärer och forskare ofta direkt beroende av bidrag från<br />
den offentliga sektorn. Ökade gåvor från enskilda och företag skulle kunna bidra till ett<br />
mer blomstrande kultur- och föreningsliv och göra att fler idéer kan bli innovationer och<br />
verklighet. I de flesta EU-länder finns det redan skatterabatter för sådana gåvor, men<br />
inte i Sverige.<br />
Därför yrkar vi på<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
Moderata Ungdomsförbundet uttalar och verkar för att<br />
välgörenhetsbidragen medför skattereduktion för privatpersoner upp till ett<br />
halvt basbelopp samt för företag upp till 5 basbelopp,<br />
Moderata Ungdomsförbundet uttalar sig positivt om ökad avdragsrätt för<br />
gåvor och bidrag,<br />
stämman tar motionen som sin egen,<br />
stämman sänder motionen till Moderata Ungdomsförbundets<br />
arbetsstämma 2013, samt<br />
att stämman sänder motionen till Skånemoderaternas förbundsstämma 2013.<br />
Distrik tssty relsen s y ttran de<br />
Distriktsstyrelsen vill börja med att tacka motionärerna för en mycket välskriven motion<br />
med tydliga politiska förslag. Distriktsstyrelsen instämmer med motionärernas<br />
uppfattning att en ökning av välgörenhetsbidrag i Sverige hade varit önskvärt. En<br />
eftersträvansvärd utveckling är att branscher och föreningar som idag är beroende av<br />
offentliga bidrag kan komma att finansieras till större del av den privata sektorn - en<br />
utveckling som möjliggörs genom den föreslagna reformen. Den avdragsgilla gränsen<br />
som motionärerna föreslår kan däremot ifrågasättas; varför sätta just dessa gränser<br />
och vad talar för att just dessa gränser motverkar rubbningar i skattesystemet? Frågor<br />
som för både distriktsstyrelsen och motionärerna är omöjliga att svara på utan en<br />
grundlig utredning. Därtill skulle förslaget som motionärerna lägger innebära ett<br />
skatteavdrag och inte en skattereduktion. I andra att-satsen vill motionären att MUF<br />
Skåne ska ta ställning för ökad avdragsrätt för gåvor och bidrag. Distriktsstyrelsen<br />
108
Förbundsstämma 2013<br />
tycker det är olyckligt att att-satsen inte förtydligar att det är avdragsrätt för gåvor och<br />
bidrag till välgörenhetsändamål som menas. Vi vill vara försiktiga när det kommer till<br />
att ta ställning för att alla typer av gåvor eller bidrag skulle vara avdragsgilla.<br />
Slutligen vill distriktsstyrelsen instämma i Milton Friedmans berömda citat att ”(vi) är för<br />
skattesänkningar under alla omständigheter och oavsett ursäkt eller anledning, när det<br />
är möjligt”.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman<br />
att avslå att-sats 1, 2, 3, 4 och 5.<br />
Distrik tsstäm m an<br />
Stina Larsson yrkade<br />
att<br />
att<br />
bifalla motionen med ändringsyrkande av att-sats 1 till ”att Moderata<br />
Ungdomsförbundet uttalar och verkar för att välgörenhet medför<br />
skatteavdrag för privatpersoner upp till ett halvt basbelopp (22 000) samt<br />
för företag upp till 5 basbelopp (220 000)<br />
ändra att-sats 2 till ”Moderata Ungdomsförbundet uttalar sig positivt om<br />
ökad avdragsrätt för gåvor och bidrag till välgörande ändamål”<br />
Distriktsstyrelsen yrkade<br />
att jämka sig med ändringsyrkandet i att-sats 2<br />
Distrik tsstäm m an beslu tade<br />
att avslå ändringsyrkandet på att-sats 1,<br />
att bifalla den jämkade att-sats 2,<br />
att<br />
att<br />
att-sats 3 avslås,<br />
avslå att-sats 4, samt<br />
att bifalla att-sats 5<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Förbundsstyrelsen anser precis som MUF distriktsstämma att motionen är mycket<br />
välskriven och förslagen tydliga. Att bejaka möjligheten för den ideella sektorn att<br />
genom avdragsrätt öka sina resurser, för att i än högre grad kunna göra gott för<br />
medmänniskor, är bra.<br />
109
Förbundsstämma 2013<br />
Det finanspolitiska ramverket vi moderater står för är central i vår ekonomiska politik.<br />
Ramverket i skattesystemet ger ökad förutsägbarhet och trygghet för företag och<br />
hushåll.<br />
Att det alltid skall vara lönsamt att arbeta och att kunna sänka inkomstskatter är den<br />
mest effektiva åtgärden för att fler skall få jobb. Jobbskatteavdragen ökar därmed vårt<br />
lands konkurrenskraft och stärker landets ekonomi samtidigt som hushållen får mer i<br />
plånboken. På samma sätt är det nivån på skatter, såsom bolagsskatten, som är den<br />
allra viktigaste för företagens möjlighet att utvecklas.<br />
Att vi har ett robust och konsekvent skattesystem, som i första hand uppmuntrar till<br />
tillväxt och som leder till fler jobb, bör därför prioriteras framför fler<br />
avdragsmöjligheter.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
med vad som ovan anförts anse motionen besvarad.<br />
110
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 21 – an g. R eform av<br />
arbetslösh et sförsäk rin gen<br />
Motion är: MUF Skåne<br />
Länge har den svenska arbetslöshetsförsäkringen varit ett vida omdebatterat ämne, och<br />
länge har den borgerliga passiviteten bidragit till en fortsatt politisk marginalisering<br />
kring ämnet. Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen växte fram ur fackliga<br />
hjälpkassor under 1800-talet och var under dåtiden finansierad av fackliga<br />
medlemsavgifter. Sedan dess har det oheliga äktenskapet mellan Landsorganisationen<br />
(LO) och den svenska socialdemokratin, i kombination med Socialdemokraternas<br />
långa regeringstid i Sverige, bidragit till att dagens arbetslöshetsförsäkring till större<br />
delen är finansierad av statliga medel.<br />
Arbetslöshetsersättningen betalas idag ut antingen som en inkomstrelaterad ersättning<br />
eller som ett grundbelopp. Den inkomstrelaterade ersättningen kan uppgå till 680<br />
kronor per dag och kräver medlemskap i en arbetslöshetskassa, samt att<br />
medlemsvillkoret och arbetsvillkoret uppfylls. Grundbeloppet betalas ut till samtliga<br />
arbetslösa över 20 år och inkluderar därmed alla löntagare. Detta belopp kan<br />
maximalt uppgå till 320 kr per dag. Trots att den inkomstrelaterade ersättningen<br />
uppgår till mer än det dubbla av grundbeloppet finansieras båda från en likvärdig<br />
avgift för samtliga arbetsgivare kallad arbetsmarknadsavgiften, vilket är en<br />
arbetsgivaravgift på motsvarande 2,91 % av lönesumman år 2012 .<br />
Då arbetsgivaravgiften är en dold skattesats, innebär detta i praktiken att de<br />
lönetagare som frivilligt väljer att stå utanför arbetslöshetskassan, tvingas finansiera<br />
förmåner de själva ej har rätt till. Förmåner som ofta ges till fackliga medlemmar, då<br />
den övervägande majoriteten av Sveriges 32 arbetslöshetskassor är under facklig regi.<br />
Facket blir därmed de facto administratör av skattepengar och fackliga medlemmar får<br />
förmåner finansierade av skattepengar. Förvisso finansieras delar av den<br />
inkomstrelaterade ersättningen från arbetslöshetskassornas medlemsavgifter, men<br />
denna andel är förhållandevis liten och står inte i proportion till de skattemedel som<br />
facket årligen får förfogande över med dagens system.<br />
Det kan orimligt vara statens uppgift att med de generella intäkter som inkommer från<br />
arbetsmarknadsavgiften, en avgift som betalas till lika stor del av samtliga lönetagare,<br />
stödja fristående organisationers medlemmar. Detta förefaller både orättvist och på<br />
tvär med den frihetliga grundsyn som präglar vårt ungdomsförbund. Om det så skall<br />
existera en inkomstbortfallsförsäkring vid arbetslöshet som är finansierad av statliga<br />
medel, bör den liksom dagens grundförsäkring, gälla för samtliga lönetagare.<br />
111
Förbundsstämma 2013<br />
Med anledning av ovanstående föreslår MUF Skåne länsförbundsstämman besluta:<br />
att<br />
att<br />
att<br />
att<br />
anta motionen,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att den statliga subventionen till den<br />
inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen avskaffas,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att lagen om arbetslöshetsförsäkring<br />
revideras till att endast behandla grundförsäkringen,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för en avreglering av arbetslöshetskassorna.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Motionären tar förtjänstfullt upp en angelägen fråga, nämligen en förändring av<br />
nuvarande regelverk rörande den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Förbundsstyrelsen<br />
sympatiserar med motionären vad gäller frågans komplexitet och reformbehov, men<br />
ser samtidigt svårigheter med det förslag som motionären framför.<br />
I den nationella debatten – och inte minst i vårt eget parti – har flera olika lösningar till<br />
en reform tagits upp för diskussion. En sådan är införandet av en allmän och<br />
obligatorisk arbetslöshetskassa, en annan att i lagstiftning justera de olikheter som<br />
idag råder mellan olika a-kassor och som innebär att många väljer att stå utanför<br />
försäkringen. Till detta kommer att det måste vägas in var och hur långt gränsen för det<br />
egna ansvaret måste gå, utan att för den skull instifta regelverk som skapar<br />
utanförskap. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är också en viktig förutsättning<br />
för en väl fungerande arbetsmarknad och vice versa.<br />
Utifrån vad som ovan sagts vill förbundsstyrelsen inte låsa fast sig i den ena eller andra lösningen,<br />
utan menar att alla möjliga alternativ noga måste analyseras och vägas mot varandra för att få till<br />
stånd en varaktig förändring av gällande regelverk. Förbundsstyrelsen vill dock understryka att den<br />
delar motionärens uppfattning att rådande system inte är tillfyllest och att en reform av<br />
detsamma är att förorda.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
med vad som ovan anförts anse motionen besvarad.<br />
112
Förbundsstämma 2013<br />
Motion 22 – an g. EMU<br />
Motion är: MUF Lund<br />
Den återhämtningen vi under 2010 upplevde i Europa visade sig bli en mycket<br />
kortsiktigt glädje. Detta då 2011 som vi alla vet blev året den europeiska<br />
skuldbubblan sprack.<br />
Trots detta har Sverige klarat sig bra och har till skillnad från många andra europeiska<br />
länder inget behov av några krisåtgärder eller stålbad med nedskärningar i välfärdens<br />
kärna.<br />
Detta kan vi till stor del tacka Alliansregeringen för. Man lyckades på ett föredömligt<br />
sätt parera de chockvågorna som under lång tid sköljde över världen med start i att<br />
världens tredje största investmentbank hade gått under. Vi ska vara tacksamma för att<br />
Sverige har Anders Borg som finansminister. Utan honom hade Sveriges ekonomi<br />
sannolikt drabbats hårdare och välfärdens kärna hade kanske inte kunnat fredas. Vi<br />
ska också vara tacksamma för att Anders Borg hade alla de verktygen som han<br />
behövde för att föra Sveriges ekonomi genom finanskrisen. Vår självständiga valuta<br />
tjänade sitt syfte väl.<br />
Fördelen med att behålla makten över den egna valuta- och räntepolitiken har aldrig<br />
förr varit tydligare. Med denna har vi möjligheten att bedriva en politik som vid alla<br />
tillfällen är anpassad till vad som är bäst för Sverige. Den egna och självständiga<br />
valutan gav Sverige en möjlighet att effektivt navigera oss förbi de isberg som andra<br />
ekonomier misslyckades att undvika. Att Sverige skulle genomföra det tredje steget i<br />
EMU och införa Euron skulle innebära att vi fullkomligt lämnar bort makten över vår<br />
valuta- och räntepolitik till europeiska centralbanken. De ska då fastslå den politiken<br />
som är bäst för unionen i sin helhet. Detta innebär givetvis att hänsyn till att vissa<br />
länder i vissa lägen skulle behöva en annan politik inte kan tas. När detta inträffar<br />
uppstår vad som kallas för asymmetriska chocker; Eftersom att länder i unionen kan ha<br />
väldigt olika ekonomisk utveckling kan stora komplikationer uppkomma för länder som<br />
vid ett givet tillfälle skiljer sig från övriga eurozonen. Ett bra exempel på just detta är<br />
det som skedde på Irland.<br />
Irland var ett land med välskötta statsfinanser med hög tillväxt och låg arbetslöshet.<br />
Man omnämndes som den keltiska tigern. I och med landets starka ekonomiska<br />
utveckling började bopriserna öka kraftigt, vilket är mycket vanligt vid stark tillväxt.<br />
När detta händer i Sverige kan vi parera utvecklingen genom att riksbanken höjer<br />
styrräntan för att dämpa prisstegringen. Denna möjlighet fanns tyvärr inte på Irland,<br />
eftersom man är fullvärdig medlem i EMU. Räntan förblev låg eftersom att tillväxten var<br />
svag i stora länder som Tyskland och Frankrike. Irland drabbades av en bolånebubbla<br />
113
Förbundsstämma 2013<br />
som sprack under finanskrisen. På grund av att man saknade verktyg att navigera sin<br />
egen ekonomi gick landet från att vara den keltiska tigern till att vara ett land som<br />
behöver ekonomisk krishjälp från övriga EU. Samma sak hade kunnat drabba Sverige<br />
om vi saknat en självständig valuta- och räntepolitik. Det har genomfört omfattande<br />
forskning kring vad som kan definieras som ett optimalt valutaområde och vilken typ<br />
av länder som har förutsättningar att framgångsrikt ingå i ett sådant.<br />
Lars Jonung, professor emeritus vid handelshögskolan i Stockholm skriver om just detta<br />
i sin artikel ”Hur ser ett ”optimalt” valutaområde ut för Sverige?”<br />
Han visar på att det finns ett antal kriterier som avgör både de kortsiktiga kostnaderna<br />
av att gå med i ett valutasamarbete och landets förutsättningar att kunna dra nytta av<br />
medlemskapet. Några av dessa redovisas nedan:<br />
Vi kan med hjälp av dessa kriterier konstatera att Sverige sannolikt inte är ett land som<br />
överhuvudtaget passar att delta i en valutaunion. Detta då vi knappast har någon<br />
större flexibilitet i vare sig priser eller löner. Om vi vidare analyserar de<br />
unionsspecifika kriterierna kan vi se att EMU har flertalet grundläggande problem.<br />
Unionen saknar en gemensam finanspolitik, vilket i sig är i sin ordning då detta<br />
innebär att medlemsländerna har kvar makten över bland annat sin skattepolitik, sina<br />
budgetramar etc. För EMU-samarbetet är detta dock problematiskt då detta just kan<br />
orsaka asymmetriska chocker som i sin tur skapar stor obalans i hela unionen.<br />
Att EMU skulle behöva kompletteras med en fiskal union där makten för respektive<br />
lands budgetarbete i stor utsträckning flyttas bort från de nationella parlamenten till<br />
förmån för EU är något som skeptiker till projektet länge påtalat. Detta har alltid<br />
förnekats och förkastats som konspirationsteorier av EMU-vurmare. År efter år, trots att<br />
bevisen för denna utveckling varit allt tydligare så har de förnekat sanningen.<br />
Precis som många andra gånger fick ju så också skeptikerna rätt och andra hälften av<br />
2011 präglades av tongångar i EU om att just inrätta en fiskal union, där alla inte ska<br />
få delta, men som ska diktera de regler som alla måste rätta sig efter.<br />
En sådan utveckling kan aldrig Moderata Ungdomsförbundet acceptera. Att valda<br />
nationella regeringar inte ska få forma sin egen budget, och därmed inriktning på sin<br />
politik vore att fullkomligt sätta demokratin ur spel. Frihet och självbestämmande får<br />
aldrig offras för det som anses praktiskt.<br />
Med anledning av detta yrkar vi<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att Sverige ej ska införa Euron som valuta i<br />
Sverige,<br />
114
Förbundsstämma 2013<br />
att<br />
att<br />
att<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att Sverige ej ska införa Euron som valuta<br />
i Sverige,<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne uttalar att Sverige ej ska gå med i Europakten, samt<br />
<strong>Moderaterna</strong> i Skåne verkar för att Sverige ej ska gå med i Europakten.<br />
Förbu n dssty relsen s y ttran de<br />
Motionen tar upp ett ständigt aktuellt och viktigt område. Vad Sveriges roll i Europa är<br />
något som ständigt bör diskuteras. I takt med att världen blir allt mer globaliserad är<br />
det viktigt att Sverige möter de nya förutsättningar som framtiden ger oss.<br />
Förbundsstyrelsen delar motionärens oro gällande den krisande ekonomin i Europa<br />
och världen. Vi kan tydligt se att länder inte har tagit och fortsatt inte tar sitt ansvar för<br />
sina ekonomier. Så länge som EMU-länder inte tar sitt fulla ansvar för sina ekonomier<br />
så kommer vi fortsatt se en instabil union.<br />
I Sverige så har vi också en folkomröstning bakom oss. Vi kan ju idag erkänna en viss<br />
tacksamhet till svenska folkets vilja i omröstningen. Vi anser att folkomröstningen<br />
fortfarande väger tungt och att vi vill respektera den.<br />
Vi måste föra en ansvarsfull politik. I linje med detta så tror vi att vi är överens med<br />
motionären om att det idag inte är ansvarsfullt att byta valuta. Dock så delar vi inte<br />
motionärens uppfattning om att så är fallet i all oändlighet. Vi ser orosmoment idag<br />
och i framtiden, men är hoppfulla om att det kommer en dag då alla länder i Europa<br />
tar sitt ansvar för sunda statsfinanser och finansiella regelverk. När den dagen kommer<br />
vill vi inte att vi har låst i en position som inte går att omvärdera. Om det kommer en<br />
dag då vi upplever att det är gynnsamt att införa euro så vill vi ha kvar möjligheten att<br />
införa valutan.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman<br />
att<br />
avslå motionen.<br />
115
Förbundsstämma 2013<br />
V alberedn in gen s förslag<br />
P rotok oll fört v id v alberedn in gssam m aträde den 12 m ars 2013<br />
Närvarande:<br />
Föredragande:<br />
Rolf Tronäss, vice sammankallande och ordförande för mötet<br />
Lena Jarnbring Lindholm, Malmö<br />
Henrik Kvennberg, Höör<br />
Stefan Lamme, Simrishamn<br />
Carina Zachau, Örkelljunga<br />
Carin Hansson, Lomma<br />
Kent-Ivan Andersson, Sjöbo<br />
Noria Manouchi, Malmö, MUF<br />
Mikael Larsson, chefsombudsman<br />
V al av presidiu m i förbu n dsst y relsen<br />
Valberedningen beslutar föreslå stämman att styrelsen består av 15 personer. Detta<br />
innebär 8 ledamöter utöver presidiet (4 personer) och de självskrivna (MUF:s<br />
distriktsordförande, Moderatkvinnoordförande och Seniorordförande). För de<br />
självskrivna utgör respektive 1:e vice ordförande ersättare i förbundsstyrelsen.<br />
Valberedningen beslutar enhälligt att föreslå ett förbundsstyrelsepresidium enligt<br />
följande:<br />
Förbundsordförande Lars-Ingvar Ljungman, Vellinge omval<br />
1:e vice förbundsordf. Åsa Herbst, Ängelholm omval<br />
2:e vice förbundsordf. Håkan Fäldt, Malmö omval<br />
3:e vice förbundsordf. Pontus Lindberg, Kristianstad omval.<br />
V al av ledam öter i förbu n dsst y relsen<br />
Yrkade ordföranden på omval av samtliga ledamöter som ej avsagt sig sin kandidatur.<br />
Vidare yrkade Stefan Lamme på att Anders Johnsson, Simrishamn föreslås till ledamot.<br />
Därutöver yrkade Carin Hansson på att Anders Berngarn, Lomma föreslås till ledamot,<br />
Lena Jarnbring Lindholm på att Peter Österlin, Malmö föreslås till ledamot, Noria<br />
Manouch yrkade på att Göran Wiberg, Malmö föreslås till ledamot och Carina<br />
Zachau yrkade på att Olof Röstin, Svalöv föreslås till ledamot.<br />
Valberedningen beslutar efter votering att föreslå följande 8 ledamöter:<br />
Patric Åberg, Östra Göinge (8 röster)<br />
Magnus Jälminger, Helsingborg (8 röster)<br />
Michael Sandin, Stafffanstorp (8 röster)<br />
omval<br />
omval<br />
omval<br />
116
Förbundsstämma 2013<br />
Karin Axelsson, Hässleholm (8 röster)<br />
Mats Helmfrid, Lund (8 röster)<br />
Anna Palm, Höör (7 röster)<br />
Anders Johnsson, Simrishamn (6 röster)<br />
Anders Berngarn, Lomma (5 röster)<br />
omval<br />
omval<br />
omval<br />
nyval<br />
nyval<br />
Vid voteringen erhöll Göran Wiberg, 4 röster, Olof Röstin 1 röst och Peter Österlin 1<br />
röst. Lena Jarnbring Lindholm reserverade sig till förmån för att Peter Österlin skulle<br />
föreslås som ledamot i förbundsstyrelsen.<br />
V al av sen ioran sv arig sam t ersättare i förbu n dssty relsen<br />
Seniorrådet i Skåne har vid sammanträde den 8 februari 2013 valt ett presidium och<br />
arbetsutskott enligt följande:<br />
Karl G Högberg, Simrishamn, ordförande<br />
Bertil Tomelius, Trelleborg, vice ordförande<br />
Liisa Mogensen, Hässleholm, 2:e vice ordförande<br />
Elsa Tibblin, Malmö, Carl-Johan Carlborg, Helsingborg samt Barbro Sällman, Höör,<br />
ledamöter.<br />
Valberedningen föreslår att Karl G Högberg, Simrishamn väljs till senioransvarig i<br />
förbundsstyrelsen, med Berti Tomelius, Trelleborg som ersättare.<br />
V al av presidiu m för m oderatk v in n orna<br />
Johanna Kyander som är moderatkvinnornas representant i valberedningen har till<br />
sammanträdet inkommit med förslag till presidium för moderatkvinnorna.<br />
Valberedningen beslutar i enlighet med Johanna Kyanders förslag föreslå<br />
förbundsstämman välja:<br />
Ulrica Fors Stenmarck, Skanör<br />
Ulrika Dakouri, Åstorp<br />
Anna Tinglöf, Vellinge<br />
omval<br />
nyval<br />
nyval<br />
V al av rev isorer sam t ersättare<br />
Valberedningen föreslår att förbundsstämman till revisorer samt ersättare utser<br />
Anders Löfgren, auktoriserad, Ernst&Young<br />
Nils-Ola Roth, Höllviken, lekmannarevisor<br />
omval<br />
omval<br />
Thomas Swensson, auktoriserad, Ernst&Young, ersättare<br />
Henry Johansson, Bromölla, lekmannarivisor, ersättare<br />
omval<br />
omval<br />
117
Förbundsstämma 2013<br />
Valberedningen föreslår vidare förbundsstämman besluta<br />
att<br />
revisionsarvodet skall vara 2000 kronor per sammanträdesdag<br />
V al av om bu d t ill partiråd<br />
Valberedningen föreslår förbundsstämman utse ombud till partiråd enligt följande:<br />
Ordin arie:<br />
Ersättare:<br />
Lars-Ingvar Ljungman Vellinge Michael Sandin Staffanstorp<br />
Åsa Herbst Ängelholm Mats Helmfrid Lund<br />
Håkan Fäldt Malmö Magnus Jälminger Helsingborg<br />
Pontus Lindberg Kristianstad Karin Axelsson Hässleholm<br />
Patric Åberg Ö Göinge Olof Lavesson Malmö<br />
Anna Palm Höör Ewa Thalén Finné Staffanstorp<br />
Louise Meijer Lund Noria Manouchi Malmö<br />
Mikael Larsson Malmö<br />
Lars Johansson Malmö<br />
Daniel Runemalm Malmö<br />
V al av part istäm m oom bu d<br />
Valberedningen föreslår förbundsstämman utse ombud till partistämma enligt följande:<br />
Ordin arie:<br />
Ersättare:<br />
Lars-Ingvar Ljungman Vellinge Péter Kovacs Höganäs<br />
Stefan Lindhe Malmö Håkan Fäldt Malmö<br />
Mats Helmfrid Lund Christer Wallin Lund<br />
Pia Kinhult Ängelholm Stefan Lundgren Sjöbo<br />
Fredrik Axelsson Kristianstad Pär Palmgren Hässleholm<br />
Anna Palm Höör Eva Lindholm Hörby<br />
Kristina Bendz Ystad Niklas Sjöberg Skurup<br />
Peter Danielsson Helsingborg Magnus Jälminger Helsingborg<br />
Patric Åberg Ö Göinge Maria Svensson Osby<br />
Åsa Herbst Ängelholm Kerstin Gustafsson Båstad<br />
Carl-Johan Sonesson Malmö Marie Holmstedt Höganäs<br />
Lotta Hellström Bromölla Cecilia Lindell Landskrona<br />
Karin Axelsson Hässleholm Anders Björkman Tomelilla<br />
Anna Jähnke Helsingborg Christian Orsing Helsingborg<br />
Pontus Lindberg Kristianstad Anders Berngarn Lomma<br />
Michael Sandin Staffanstorp Linda Allansson Wester Svedala<br />
Ninnie Lindell Bjuv Bengt Svensson Klippan<br />
Carina Zachau Örkelljunga Ulf Persson Åstorp<br />
Pia Almström Kävlinge Lars Johnsson Burlöv<br />
Ulf Bingsgård Trelleborg Anders Johnsson Simrishamn<br />
118
Förbundsstämma 2013<br />
Ulrica Fors Stenmarck MQ, Skanör Ulrika Dakouri MQ, Åstorp<br />
Karl G Högberg MSS, Simrishamn Bertil Tomelius MSS, Trelleborg<br />
Louise Meijer MUF, Lund Kenny Hansson MUF, Ö Göinge<br />
Noria Manouchi MUF, Malmö Dan Ishaq MUF, Lund<br />
Charles Ye MUF, Helsingborg Alexis Hekmatfar MUF, Lund<br />
Sara Chermiti MUF, Ystad Albin Schyllert MUF, Vellinge<br />
John Eklöf MUF, Malmö Ludviq Ceimertz MUF, Kristianstad<br />
Marcus Lantz MUF, Lund Aron Jonsson Regnell MUF, Lund<br />
Agnes Skyman Ståhl MUF, Kristianstad Emil Eriksson MUF, Malmö<br />
Ewa Thalén Finne<br />
Cristina Husmark Pehrsson<br />
Patrick Reslow<br />
Jonas Jacobsson Gjörtler<br />
Anders Hansson<br />
Olof Lavesson<br />
Christer Akej<br />
Ann-Charlotte Hammar<br />
Johnsson<br />
Kajsa Lunderquist<br />
Boriana Åberg<br />
Thomas Finnborg<br />
Göran Montan<br />
Anette Åkesson<br />
Gunilla Nordgren<br />
Mats Svanberg<br />
Torbjörn Tegnhammar<br />
Camilla Westdahl<br />
Ulrika Heindorff<br />
Ronny Johannessen<br />
Staffanstorp<br />
Landskrona<br />
Malmö<br />
Helsingborg<br />
Skanör<br />
Malmö<br />
Simrishamn<br />
Bjuv<br />
Malmö<br />
Kävlinge<br />
Helsingborg<br />
Kristianstad<br />
Båstad<br />
Svedala<br />
Malmö<br />
Malmö<br />
Ö Göinge<br />
Helsingborg<br />
Lund<br />
Ersättarna är i första hand personliga, i andra hand <strong>inom</strong> ”grupp” (MUF etc) och i<br />
tredje hand uppifrån och ned. Valberedningen har satt riksdagsledamöterna som<br />
ersättare och även regionens politiska tjänstemän då det kan vara praktiskt att ha<br />
ersättare på plats som är på stämman utifall någon blir akut sjuk eller får förhinder i<br />
sista minuten.<br />
V al av om bu d t ill Medborgarsk olan<br />
Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta<br />
att<br />
ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utse ombud och ersättare till<br />
Medborgarskolans stämma.<br />
119
Förbundsstämma 2013<br />
V al av rik sdagsn om in erin gsk om m ittéer<br />
Valberedningen föreslår följande riksdagsnomineringskommittéer:<br />
Nom in erin gsk om m itté<br />
R ik sdag Södra<br />
Thomas Håkansson Lomma Ordförande<br />
Charlotte Lindblad Kävlinge Vice ordförande<br />
Anna Mannfalk Vellinge Ledamot<br />
Bertil Nordström Skurup Ledamot<br />
Carl Sonesson Staffanstorp Ledamot<br />
Gunilla Quist Lundin Sjöbo Ledamot<br />
Göran Brinck Lund Ledamot<br />
Kristina Bendz Ystad Ledamot<br />
Lars Jonsson Burlöv Ledamot<br />
Mikael Rubin Trelleborg Ledamot<br />
Sofia Forsgren Böhmer Lomma Ledamot<br />
Susanne Lovén Svedala Ledamot<br />
Edith Escobar Medina Lund MQ-ansvarig<br />
Marcus Lantz Lund MUF-representant<br />
Bertil Tomelius Trelleborg Senioransvarig<br />
Nom in erin gsk om m itté<br />
R ik sdag V ästra<br />
Magnus Jälminger Helsingborg Ordförande<br />
Anna Palm Höör Vice ordförande<br />
Bertil Olsson Bjuv Ledamot<br />
Charlotte Wachtmeister Svalöv Ledamot<br />
Jonas Holmstedt Höganäs Ledamot<br />
Eva Lindholm Hörby Ledamot<br />
Monica Lundeborg Eslöv Ledamot<br />
Peder Weibull Landskrona Ledamot<br />
Peter Danielsson Helsingborg Ledamot<br />
Maria Hägg Helsingborg MQ-ansvarig<br />
Charles Ye Helsingborg MUF-representant<br />
Jan Backman Helsingborg Senioransvarig<br />
Nom in erin gsk om m itté<br />
R ik sdag Norra och Öst ra<br />
Åsa Herbst Ängelholm Ordförande<br />
Bo Silverbern Kristianstad Vice ordförande<br />
Carina Zachau Örkelljunga Ledamot<br />
Christer Lindén Båstad Ledamot<br />
Hans-Bertil Sinclair Klippan Ledamot<br />
120
Förbundsstämma 2013<br />
Katrina Dakouri Åstorp Ledamot<br />
Lars Holmström Perstorp Ledamot<br />
Magnus Björkman Tomelilla Ledamot<br />
Malin Friberg Bromölla Ledamot<br />
Mikael Persson Ö Göinge Ledamot<br />
Pär Palmgren Hässleholm Ledamot<br />
Rune Johansson Ängelholm Ledamot<br />
Anders Johnsson Simrishamn Ledamot<br />
Ulrika Dakouri Åstorp MQ-ansvarig<br />
Emelie Nyberg Kristianstad MUF-representant<br />
Ulla Jareke Brobeck Kristianstad Senioransvarig<br />
Osby saknar ledamot efter eget<br />
önskemål<br />
Nom in erin gsk om m itté<br />
R ik sdag Malm ö<br />
Stefan Lindhe Husaren Ordförande<br />
Mats Svanberg Petri Vice ordförande<br />
Lars Hedåker Limhamn Ledamot<br />
Margareta Appel Söder Oxie Ledamot<br />
Lars Mårtensson Slottsstaden Ledamot<br />
Ragnhild Ståleker Sydväst Ledamot<br />
Robert Lenir Husie Ledamot<br />
Uno Hansson Oxie Ledamot<br />
Marianne Norman MALMÖ MQ-ansvarig<br />
Elias Eriksson MALMÖ MUF-representant<br />
Olof Montan MALMÖ Senioransvarig<br />
Malmö den 12 mars 2013<br />
Rolf Tronäss<br />
Tf Ordförande<br />
Mikael Larsson<br />
Sekreterare<br />
121
Förbundsstämma 2013<br />
Bilaga 1 – V erk sam h etsberättelse för Moderata<br />
K v in n or i Sk ån e 2011 - 2013<br />
På förbundsstämman 2011 valdes Ulrica Fors Stenmarck till ordförande, Mozhgan<br />
Zachrison till 1: vice ordförande samt Ann-Charlotte Hammar Johnsson till 2: vice<br />
ordförande för MQ i Skåne. Styrelsen har under 2012 utökats med två informella<br />
ledamöter, Ulrika Dakouri från Åstorp och Anna Tinglöf från Vellinge. Sedan<br />
förbundsstämman har ”styrelsen” arbetet aktivt för att etablera MQ i Skåne. I och med<br />
nylanseringen valde MQ att byta namn till ”Moderata Kvinnor i Skåne” vilket fått ett<br />
uppskattat genomslag.<br />
FÖR ELÄSNINGAR<br />
En av de första aktiviteterna som arrangerades 2011 var en MQ träff med de<br />
ansvariga för respektive kommun. Där framkom önskemål om ett aktivare MQ i Skåne<br />
samt föreläsningar som verkar för att stärka kvinnor i sin roll som politiker. Det sattes i<br />
system att ha föreläsningar varannan månad, då med uppehåll över sommaren.<br />
I nuläget har vi ordnat 9 föreläsningar och uppslutningen har varit mellan 15-30<br />
kvinnor närvarande, med upp till 40 kvinnor anmälda. Den första MQ-föreläsningen<br />
var den 21 januari 2012 där kommunikation stod på agendan. Våra talare var<br />
Mozhgan Zachrison som inledde med en diskussion kring vad som egentligen är<br />
kommunikation. Därefter tog legenden Leif Mazetti Nissen över med<br />
framställningsteknik och dagen avslutades med Linn Widén som berättade som sitt<br />
koncept ”Dressed for Success”.<br />
Den 24 mars 2012 var temat ”Retorik i politik” med Thomas Håkansson som tidigare<br />
varit kommunstyrelsens ordförande i Lomma i 12 år. En föreläsning som kretsade kring<br />
hur man på bästa sätt uttrycker sig rätt politiskt samt vad man kan uppmärksamma när<br />
andra talar.<br />
Senare under våren den 12 maj 2012 kom dåvarande ordförande för<br />
utbildningsutskottet Margareta Pålsson och föreläste om skolreformer och det såg ut på<br />
riksnivå. Vi hade nöjet att boka in henne kort efter hennes utnämnande som<br />
Landshövding och därmed hann vi även ha henne som talare innan hennes ämbete<br />
inleddes i september. Dagen avslutades med en genomgång av Opus av Anders<br />
Lunderquist.<br />
Hösten inleddes den 25 augusti med en föreläsning om miljöpolitik. Kommunalrådet<br />
Anna Jähnke inledde med frågor kring miljö, hållbarhet och hälsa. Riksdagsledamoten<br />
Ann-Charlotte Hammar-Johnsson tog sedan över och berättade om grön ekonomi.<br />
Den 20 oktober kretsade temat kring entreprenöriellt lärande. Föreläsarna Marie<br />
Kniest och Annika Rickard arbetar som pedagoger på Selma Lagerlöfs gymnasium<br />
122
Förbundsstämma 2013<br />
som börjat arbeta med entreprenöriellt lärande som pedagogisk form och<br />
förhållningssätt. Det gavs många praktiska exempel och deltagarna prova hur en<br />
lektion det skulle kunna vara.<br />
Den 1 december 2012 var det dags för EU-kunskap. Hans Wallmark inledde med att<br />
berätta om Europaplattformen, hur utländska ekonomier påverkar vår egen och<br />
markanta skillnader mellan Moderater och Socialdemokrater när frågor diskuteras på<br />
EU-nivå. Vår egen EU-parlamentariker Christofer Fjellner tog sedan över och berättade<br />
om sina arbetsuppgifter i utskottet för internationell handel, EU-organisationen och<br />
grundstrukturen, samt lite historia.<br />
Föreläsningarna 2013 startade den 9 februari dit Åsa Herbst och Carin Wredström<br />
var inbokade för att berätta hur det går till i en rekryteringskommitté för riksdag och<br />
regionvalet och dess skillnad mot en intern valberedning.<br />
Den 2 mars 2013 hade vi det stora nöjet att ha Kommunstyrelsens ordförande samt<br />
regionråd Pia Kinhult föreläsa om sammanträdesteknik, som inkluderade flera<br />
praktiska exempel och tips. Därefter tog riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar-<br />
Johnsson över med de medvetna och omedvetna härskarteknikerna vilket ledde till<br />
många livliga diskussioner.<br />
AK TION MK F SY D<br />
Vi har även lanserat Skånes egen Aktion MKF utbildning som går under namnet Aktion<br />
MKF SYD, som innefattar internat, heldagar samt en resa till Bryssel. Dit sökte sig ett<br />
30-tal kvinnor och 20st antogs.<br />
Utbildningen startade med ett internat i mars 2012 där kommunalråd Anna Palm<br />
välkomnade oss och berättade lite om Höör. Dåvarande biträdande partisekreterare<br />
Gunilla Sjöberg fortsatte sedan förmiddagen med att tala om hur vi ska gå till väga för<br />
att vinna fler kvinnor till valet 2014. Riksdagsledamoten Hans Wallmark tog sedan<br />
över och talade om media och hur man bäst hanterar den. Under kvällens middag<br />
gästades vi av The First Lady of Skåne Pia Kinhult som var kvällens Keynote speaker.<br />
Andra dagen av internatet inleddes med regionrådet Carl-Johan Sonesson som<br />
informerade om Region Skåne och lite allmänt om sjukvården. Leif Mazetti Nissen<br />
fortsatte sedan dagen med att tala om framställningsteknik och den profilbedömning<br />
som samtliga deltagare skulle genomgå. Dagen avslutades med politisk sakkunnige<br />
Niklas Wykman som lyckades göra reformer och diskussion kring<br />
arbetslöshetspolitiken ur ett ekonomiskt perspektiv riktigt intressant.<br />
Under hösten 2012 fokuserades MKF dagarna (två i antal) på personlig utveckling<br />
genom föreläsning av sociala medier, kroppsspråk och hur man läser av andra. Dag 1<br />
inledde Hanna Nordgren i ämnet Personal Branding och vikten av det personliga<br />
varumärket. Därefter träffade vi Ida Hedberg från företaget Återkoppla som bland<br />
123
Förbundsstämma 2013<br />
annat utbildar arbetssökande i hur de kan göra sig synliga för arbetsgivare och hitta<br />
dolda jobb genom sociala medier. Dagen avslutades med Adina Ståhle som föreläste<br />
om Human Scanning, kroppspråk och personkännedom.<br />
Dag nummer 2 inleddes med Storytelling av utvecklingssamordnare Camilla<br />
Andersson, som lärde ut hur man skapar och för ut lokala budskap med en hel del<br />
praktiska övningar. Efter lunch tog Peter Danielson, kommunstyrelsens ordförande i<br />
Helsingborg, över och föreläste om ideologins plats i kommunpolitiken. Han fortsatte<br />
med hur man kan använda sin ideologiska kompass för att landa politiskt rätt samt ha<br />
en tydlig moderat linje i kommunpolitiken. Dagen avslutades med Leif Mazetti Nissen<br />
med uppföljning av de personliga personprofilanalyser som deltagarna gjort med<br />
honom tidigare i vår.<br />
Resultat vi redan kan se av utbildningen är att användning av sociala medier har<br />
spridits i gruppen och numera använder ett flertal Twitter och LinkedIn, samt nyttjar den<br />
grupp som skapats via Facebook där deltagarna kan hålla kontakten med varandra<br />
och ha som ett forum för att bolla idéer. Skrivelser har gemensamt formulerats och<br />
skickats till förbundet, det personliga nätverket har utvecklats och nu finns det en<br />
kommunöverskridande tillhörighet.<br />
MQ CENTR ALA AK TIV ITETER<br />
Moderata Kvinnor i Skåne har varit representerat på samtliga råd och<br />
utbildningstillfällen som getts av MQ centralt. Juni 2012 besökte Moderatkvinnornas<br />
ordförande Saila Quicklund Skåne. Det resulterade i två intensiva dagar med besök<br />
på mängder av företag och verksamheter.<br />
Under dessa dagar träffade vi Kerstin Nilsson som driver Systerbilen på Näset i<br />
Skanör där man erbjuder sjukvård i hemmet. Anhörigföreningen i Limhamn som vi<br />
tidigare haft kontakt med gällande VAFF. Hos Yallatrappan i Rosengård träffade vi<br />
Christina Merker-Sieshö. Yallatrappan är ett arbetsintegrerande socialt företag som<br />
även driver ett café och en syateljé.<br />
Därefter träffade vi Ida Hedberg från företaget Återkoppla som erbjuder kunskap om<br />
sociala nätverk samt hur man skapar bra profiler. På kvällen erbjöds möjligheten att<br />
träffa Saila på förbundskansliet för en mingelkväll, där ett trettiotal kvinnor närvarade.<br />
MYCK ET ÄR P Å GÅNG<br />
Under 2011 och 2012 har mycket fokus legat på att erbjuda hög kvalité vid våra<br />
utbildningstillfällen för att på så vis bygga kvinnorna för framtida politiska uppdrag.<br />
Kampanj har kommit att hamna i skymundan för dessa aktiviteter. 2013 kommer<br />
kampanj i alla dess former att ligga mer i fokus. Den 8 mars 2013, på internationella<br />
kvinnodagen, lanserades en RUT kampanj via Facebook. Den blev en succé och fick<br />
<strong>inom</strong> ett dygn över 24 000 visningar, 41 likes och 205 delningar! Budskapet fanns<br />
även i PDF-format för att möjliggöra kampanj med utdelning av flygblad vilket ett flertal<br />
124
Förbundsstämma 2013<br />
medlemmar efterfrågade. Kampanjen fortsätter under de kommande månaderna. Fler<br />
kampanjer är planerade. Föreläsningarna fortsätter som tidigare i samma omfattning.<br />
AKTION MKF SYD-gruppen reser till Bryssel för besök i Europaparlamentet.<br />
Mars 2013<br />
För Moderata Kvinnor i Skåne<br />
Ulrica Fors-Stenmarck<br />
Ordförande<br />
Mozhgan Zachrison<br />
Förste vice ordförande<br />
Ulrica Dakouri<br />
Informell styrelserepresentant<br />
Ann – Charlotte Hammar Johnsson<br />
Andre vice ordförande<br />
Anna Tinglöf<br />
Informell styrelserepresentant<br />
125
Change language