Svenska 1. Uppväxtvillkor i språk och litteratur I - Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för kultur- och
medievetenskaper
KURSPLAN
Svenska 1. Uppväxtvillkor i språk
och litteratur I
Swedish 1, Childhood and Adolescence in Language and
Literature I, 15 credits
Högskolepoäng: 15
Kurskod: 6SV001
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Huvudområde: Svenska
Nivå: Grundnivå
Fördjupning: Högskoleexamensnivå
Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd
Utbildningsområde: Humaniora, Undervisnng
Kursen läses inom lärarprogrammet.
1. Beslut om inrättande
Kursen är inrättad av fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet och
kursplanen har fastställts 2007-12-12 att gälla från vårterminen 2008.
2. Innehåll
Kursen behandlar uppväxtvillkor i språk och litteratur ur ett språkligt, litterärt och
didaktiskt perspektiv. I kursen studeras muntligt och skriftligt berättande ur skilda
teoretiska perspektiv. Studenterna tillämpar sina kunskaper i muntliga och skriftliga
övningar. De skönlitterära inslagen omfattar barn- och ungdomslitteratur, men även
vuxenlitteratur, såväl klassiker som s.k. populärlitteratur. Samband mellan språk och
identitet behandlas. Språkvetenskapliga handböcker introduceras.
Kursen består av två moment:
Moment 1. Konsten att berätta 1, 7,5 hp
Moment 2. Konsten att berätta 2, 7,5 hp
Umeå universitet 901 87 Umeå. Telefon: 090-786 50 00

Moment 1. Konsten att berätta 1, 7,5 hp
(The Art of Narration 1)
Konsten att berätta studeras ur ett språkligt, litterärt och didaktiskt perspektiv. Textens
berättarfunktioner analyseras. Grundläggande narratologiska begrepp introduceras.
Muntligt och skriftligt berättande studeras. Momentets skönlitterära inslag omfattar såväl
barn- och ungdomslitteratur som böcker för vuxna. Här ges utrymme för skildringar av
uppväxtvillkor, där frågor om klass, kön och etnicitet tydliggörs. Det egna språkets
uppväxtvillkor och sambandet mellan språk och identitet diskuteras. Dessutom presenteras
processorienterad skrivteori vilken även tillämpas i individuellt essäskrivande.
Språkvetenskapliga handböcker introduceras.
Moment 2. Konsten att berätta 2, 7,5 hp
(The Art of Narration 2)
Momentet är en direkt fortsättning på Konsten att berätta 1. De studerande övas i eget
muntligt berättande. Grundläggande språkbeskrivning tar sin utgångspunkt i syntax, där
även kontrastiva och funktionella aspekter berörs. Elevtexter analyseras utifrån ett
berättande perspektiv. Några av världslitteraturens stora berättare studeras liksom saga, myt
och fantasy samt deras förmåga att fängsla läsare och lyssnare i dag. Populärfiktionens
berättarstrategier analyseras varvid också sidobelysningar till film och IKT görs. Språklig
variation i rum och tid uppmärksammas.
3. Förväntade studieresultat
Efter godkänd kurs ska den studerande
• kunna analysera muntligt och skriftligt berättande ur både ett språkligt och litterärt
perspektiv
• kunna redogöra för och tillämpa grundläggande narratologiska begrepp
• kunna ge exempel på skönlitterära drag med ursprung i en muntlig berättartradition
• kunna redogöra för några aspekter av den s.k. kanondebatten
• kunna redogöra för skillnader och likheter mellan talspråk och skriftspråk
• behärska ett processorienterat skrivande
• känna till grunderna i språkbeskrivning
• kunna använda språkvetenskapliga handböcker
• kunna omsätta sina kunskaper om muntligt och skriftligt berättande i didaktisk planering
Moment 1. Konsten att berätta 1
Efter godkänt moment skall den studerande
• kunna analysera muntlig och skriftlig berättelse
• kunna redogöra för och tillämpa grundläggande narratologiska begrepp
• kunna redogöra för några ämnesdidaktiska perspektiv på barns och ungdomars
muntliga och skriftliga berättande
• kunna redogöra för några ämnesdidaktiska perspektiv på barns och ungdomars
läsning av skönlitterära berättelser
• kunna genomföra boksamtal med några barn, ungdomar eller studiekamrater i
mindre grupp
• behärska ett processorienterat skrivande såväl teoretiskt som praktiskt
• känna till skillnader och likheter mellan talspråk och skriftspråk i dagens svenska

• ha reflekterat över samband mellan språk, litteratur och identitet
• kunna använda sig av språkvetenskapliga handböcker
Moment 2. Konsten att berätta 2
Efter godkänt moment skall den studerande:
• kunna analysera elevtexter utifrån ett berättande perspektiv
• kunna analysera utmärkande drag inom den litterära berättarkonsten, såväl inom muntlig
berättartradition som inom skriftkulturen
• kunna genomföra en didaktisk momentplanering för barn- och ungdomslitteratur
• kunna redogöra för några aspekter av diskussionen kring kanoniserad litteratur och så
kallad populärlitteratur
• kunna tillämpa kunskaper om elevers erfarenheter inom multilitteracy i
litteraturundervisningen
• kunna genomföra en muntlig berättelse inför en mindre publik
• kunna redogöra för Diderichsens satsschema och tillämpa det.
• kunna bearbeta saga, myt och fantasy tillsammans med barn/ungdomar både vad gäller
språk och innehåll.
4. Förkunskapskrav
Särskild behörighet. Minst Sv B, Eng B, Sh A.
5. Undervisningens uppläggning
Undervisningen planeras så att utrymme ges för studerandeinflytande. Undervisningen
bedrivs i form av föreläsningar, seminarieövningar och gruppövningar. Genomgående
integreras det språkliga, litterära och didaktiska innehållet.
6. Examination
Kursen examineras genom muntlig och/eller skriftlig tentamen.
Betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd tillämpas. För sammanfattningsbetyget
Väl godkänd krävs Väl godkänd på båda momenten. För studerande som inte blivit
godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två
gånger underkänts i prov har rätt att hos fakulteten för lärarutbildningen begära att annan
examinator utses att bestämma betyg.
Moment 1. Konsten att berätta 1
Momentet prövas genom muntlig och/eller skriftlig tentamen. Processkrivningen
examineras genom inlämning av essä. Betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd
används.
Moment 2. Konsten att berätta 2
Momentet prövas genom muntlig och /eller skriftlig tentamen. Betygen Väl godkänd,
Godkänd och Underkänd används.
7. Tillgodoräknande

Tillgodoräknande prövas alltid individuellt. Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild
blankett som skickas till Registrator, Umeå universitet, 901 84 Umeå. (Se universitetets
regelsamling och tillgodoräknandeordning.)
8. Kurslitteratur
Moment 1. Konsten att berätta 1
Beroende på studenternas studieinriktning kan smärre justeringar av kurslitteraturen göras.
170 s. Chambers, Aidan, Böcker inom oss - om boksamtal. Stockholm: Norstedts 1994 eller
förf:s Böcker omkring oss - om läsmiljö. Stockholm: Norstedts 1995.
10 s. Eriksson, Lisa, ”En kvinna klär sällan i dialekt” i Västerbotten, s 64-74 2005
78 s. Graves, D, Skriv- och läsbefruktning. Göteborg: Daidalos 1996.
42 s. Heith, Anne, Texter, medier, kontexter. Lund: Studentlitteratur 2006, s. 11-23, s. 187-
217.
95 s. Josephson, Olle 2005. Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra
språk i Sverige. 2 uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kap. 3 Från dureform
till SMS, s. 49–114. Kap. 4. Hyland, utbildningsministern eller Oskars
mamma. Makten och drivkrafterna, s. 115–121. Kap. 6. Vahettere? Det ofrånkomliga
standardspråket s. 156–181.
47 s. Kjersén Edman, Lena, Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Stockholm: Natur och
kultur 2001, s.79-126.
35 s. Kåreland, Lena, Modig och stark – eller ligga lågt. Stockholm: Natur och Kultur 2005
(Gruppvis väljs ett kapitel)
94 s. Lagercrantz, Olof, Om konsten att läsa och skriva. Stockholm: Wahlström & Widstrand
1985 och senare.
36 s. Rosenblatt, Louise M, Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund:
Studentlitteratur 2002, s. 19-56.
110 s. Strömqvist, Siv, Konsten att tala och skriva. Lund: Gleerups 1998, s. 55–166.
100 s. (handbok) Svenska Skrivregler 2005. Utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm:
Almqvist & Wiksell, senaste upplagan.
Summa: 817 sidor.
Handböcker
Nationalencyklopedins ordbok 1995–96. Band 1–3. Höganäs.
Språkriktighetsboken 2005. Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Svenska akademiens ordlista över svenska språket 2006. Stockholm: Svenska Akademien.
Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser 2003. Stockholm: Svenska
språknämnden & Norstedts ordbok.
Svenska språknämndens uttalsordbok 2003. Stockholm: Svenska språknämnden & Norstedts
ordbok.
Skönlitteratur
* för vuxna, ca 800 sidor valda bland följande titlar:
Austen, Jane, Stolthet och fördom
Stendahl, Rött och svart
Bremer, Fredrika, Familjen H***
Brontë, Charlotte, Jane Eyre

Dickens, Charles, David Copperfield
Flaubert, Gustave, Madame Bovary
Strindberg, August, Tjänstekvinnans son. Del 1: "En själs utvecklingshistoria 1849-1867"
Lagerlöf, Selma, Kejsarn av Portugallien
Martinson, Moa, Mor gifter sig eller Krusenstjerna, Agnes von, Tony växer upp eller Den blå
rullgardinen
Lo-Johansson, Ivar, Godnatt jord eller Martinson, Harry, Nässlorna blomma eller Johnson,
Eyvind, Nu var det 1914
Moberg, Vilhelm, Utvandrarna eller Invandrarna eller Nybyggarna
Ekman, Kerstin, Häxringarna eller Springkällan eller Änglahuset
Wassmo, Herbjörg, Huset med den blinda glasverandan
Höeg, Peter, De kanske lämpade
Niemi, Mikael, Populärmusik från Vittula eller Lundgren, Åke, En levande stjärna eller
Guldtuppen eller En tid av drömmar eller Storspovens sång
Johansson, Elsie, Glasfåglarna eller Mosippan eller Nancy
Andersson, Lena, Var det bra så.
Lindgren, Barbro, Titta Max grav.
Nilsson, Johanna, Hon går genom tavlan, ut ut bilden.
* för barn och ungdom, ca 1000 sidor valda bland följande titlar:
Beskow, Elsa, Solägget eller Sagan om den lilla, lilla gumman eller Tomtebobarnen eller annan
titel
Chambers, Aidan, Dansa på min grav eller Spelöppning
Defoe, Daniel, Robinson Crusoe eller Stevenson, R.L., Skattkammarön eller annan klassisk
äventyrsbok.
Fitinghoff, Laura, Barnen ifrån Frostmofjället.
Gripe, Maria, Hugo och Josefin eller Elvis! Elvis! eller annan valfri barnbok.
Isaksson, Britt, Den hemliga trädgården. Stockholm: Macondo barn, del 1 , 2 och 3 (valda
delar)
Kierkegaard, Ole, Gummi-Tarzan eller annan humoristisk barnbok
Kolterjahn, Marika, I väntan på liv eller annan ungdomsroman med homosexuellt tema
Lindgren, Astrid, Emil i Lönneberga eller Madicken
Lindgren, Barbro, Världshemligt eller annan barnbok
Mankell, Henning, Eldens hemlighet eller annan ungdomsroman om flyktingbarn eller barn i
icke-svenska kulturer.
Montgomery, L M, Anne på Grönkulla eller Sandwall-Bergström, Martha, KullaGulla
Nilsson, Per, Hjärtans fröjd eller annan ungdomsroman.
Pohl, Peter, Janne min vän
Stark, Ulf, Dårfinkar och dönickar eller Låt isbjörnarna dansa
Sundvall, Viveca, En ettas dagbok eller annan barnbok eller ungdomsbok
Thor, Annika, Sanning eller konsekvens eller annan ungdomroman.
Tidholm, Thomas och Anna-Clara, Resan till Ugri-La-Brek eller annan titel
Wahl, Mats,Vinterviken eller Den osynlige.
Referenslitteratur
Bolander, Maria, Funktionell grammatik. Stockholm: Liber 2001.
Ehriander, H & Hedén B (red), Nöjsam läsning för barn, 1-2. Lund: Studentlitteratur 1995.
Einarsson, Jan, Språksociologi. Lund 2004.

Furuland, Örvig, Svenssom, Ord och bilder för barn och ungdom, I - III. Stockholm: Rabén &
Sjögren 1986, 1990, 1994.
Hesslind, L, Tankar från en kakelvägg
Holmberg, C-G & Ohlsson, Anders, Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur
1999.
Josefsson, Gunlög, Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur 2001.
Kjersén Edman, Lena, Rebellsjälar. Stockholm: Almqvist & Wiksell 2001.
Lundkvist, Ulla, Läs, Tolka, Förstå. Stockholm 1995.
Möller Jensen, E m.fl.(red), Nordisk kvinnolitteraturhistoria, del 3-4. Höganäs: Bra Böcker
1996-97.
Nikolajeva, Maria, Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur 1998.
Nikolajeva, Maria, Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur 2000.
Nordström, K G, "Att våga använda sitt språk" i Svenskämnet i förvandling (red: Malmgren&
Thavenius) Lund: Studentlitteratur 1991.
Olsson - Algulin, Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts 1990 och senare.
Olsson - Algulin, Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts 1987 och senare.
Rhedin, Ulla. ”Den goda bilderboken växer med barnet” och Lundgren, Elisabeth, ”Över
alla gränser” i Barn och kultur 1999 (45:2), s. 30-39.
Rosenblatt, Louise, The Reader, the Text, the Poem. 1994. Carbondale: Southern Illinois Univ
Press (1978) 1994.
Rosenblatt. Louise, Literature as exploration. (1938) new York: The Modern Language
Association of America 1995.
Sandquist, C & Teleman, U, Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur 1989.
Sigrell, Anders, "Humanismens didaktik - retorikens progymnasmata" i Svenskläraren.
Tidskrift för Svensklärarföreningen 2001: 1.
Svensklärarföreningens Årsskrift (SLÅ), de c:a senaste tjugo årens volymer (valfria uppsatser).
Moment 2. Konsten att berätta 2
Beroende på de studerandes intresseinriktning kan vissa titlar där endast urval anges i
stället läsas i sin helhet medan andra kan bytas ut.
Auerbach, Erich, Mimesis (1946), sv.övers. Stockholm: Bonnier (1998) 1999. Kap. 1.
Brodow, Bengt och Rininsland, Kristina, Att arbeta med skönlitteratur i skolan – praktik och
teori.
Lund: Studentlitteratur 2005
Heith, Anne, Texter, medier, kontexter. Lund:Studentlitteratur 2006, s. 107-113, 217-243
Holm, Lars & Larsson, Kent, Svenska meningar. Lund: Studentlitteratur (1980) 1999
Jonsson, Kjell & Öhman, Anders (red), Populära fiktioner. Stockholm/Stenhag:Brutus
Östlings Bokförlag Symposium 2000. s. 11-35.
Josephson – Melin - Oliv, Elevtext. Lund: Studentlitteratur (1990) 1999 (urval).
Kjersén Edman, Lena, Barn- och ungdomsböcker genom tiderna. Stockholm: Natur och
Kultur 2001. s. 20-39, 93-114, 202-218
Nordström, Monica, "Hollywoodfilm och såpoperor i litteraturundervisningen" i
Litteraturmöten – om litteratur som vägen till språket. Svensklärarföreningens Årsskrift 1998.
s. 115-125
Pramling, I m.fl., Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur 1993.
Svenska skrivregeler. Utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Almqvist & Wiksell,
senaste upplagan...
Strömqvist, Siv, Konsten att tala och skriva. Lund: Gleerups 1998 (urval).

Tornéus, Margit, På tal om språk. Stockholm: Liber 2000.
Skönlitteratur
* för vuxna, ca 1000 sidor valda bland följand titlar:
Bibeln, ur GT: 1 Mos, Rut, Jobs bok; ur NT: Lukas, Uppenbarelseboken.
Homeros, Iliaden; Odysséen, urval.
Dostojevskij, Fjodor, Brott och straff eller Melville, Herman, Moby-Dick
Lagerlöf, Selma, Gösta Berlings saga eller Löwensköldska ringen eller Herr Arnes penningar
Lidman, Sara, Tjärdalen eller Hjortronlandet eller någon volym ur Jernbaneeposet.
García Márquez, Gabriel, Hundra år av ensamhet eller Allende, Isabel, Andarnas hus
Lindgren, Torgny, Merabs skönhet eller Ormens väg på hälleberget eller Bat Seba eller Legender
Rynell, Elisabeth, Hohaj
En roman av Sidney Sheldon eller Danielle Steel eller Margit Sandemo eller Jean M Auel
En roman av Stephen King eller Jan Guillou (Hamilton-serien) eller Liza Marklund
* för barn och ungdom, ca 1000 sidor valda bland följande titlar:
Två sagor ur Tusen och en natt, tre sagor utg av bröderna Grimm, tre sagor av H C Andersen
Carroll, Lewis, Alice i underlandet
Gripe, Maria, Agnes Cecilia eller någon volym ur Skuggan-serien
Jansson, Tove, en Muminbok
Lagerlöf, Selma, Nils Holgerssons underbara resa
Lewis, C S, Häxan och lejonet eller annan titel ur Narnia-serien eller Tolkien, J R R, Sagan
om ringen eller Bilbo
Lindgren, Astrid, Mio min Mio eller Bröderna Lejonhjärta eller Ronja Rövardotter
Milne, A A, Nalle Puh eller annan titel.
Rowling, J.K, en Harry Potter-volym eller valfri Pullman, Philip, Den mörka materien-bok
(t ex Guldkompassen).
En valfri skönlitterär bok från Afrika, Asien eller Sydamerika med en infödd författare.
Samt två valfria fantasyböcker för äldre ungdomar, en svensk (t ex av Ambjörnson, Krog,
Niemi, Nilsson) och en utändsk.
Referenslitteratur
Andersson, Lars Gustaf m.fl., Skolan och de kulturella förändringarna. Lund:
Studentlitteratur 1999.
Benton, Michael & Fox, Geoff, Teaching Literature Nine to Fourteen. Oxford: Oxford.
University Press (1985) 1994 och senare.
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin & Nilsson, Jan, Skrivutveckling och undervisning. Lund:
Studentlitteratur 1997.
Bolander, Maria, Funktionell grammatik. Stockholm: Liber 2001.
Furuland, Örvig, Svenssom, Ord och bilder för barn och ungdom, I - III. Stockholm: Rabén &
Sjögren 1986, 1990, 1994.
Garme, Birgitta, Berätta en fabel: en studie i barns återberättande. Uppsala: FUMS 1991.
Gummesson-Küchen, Maria, Att skriva börjar här. Stockholm: Ordfront 1998.
Hillarp, Rut, "60 år med kulturarvet" i Svenskämnet i förvandling. Lund: Studentlitteratur

1991.
Ingelman, Rutger, Upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik
Josefsson, Gunlög, Svensk universitetsgrammatik. Lund: Studentlitteratur 2001
King, Stephen, On Writing, sv.övers. Att skriva: en hantverkares memoarer. Malmö: Bra
Böcker 2001
Kroksmark, Tomas, Didaskalos. Partille: Ordmånen förlag 1994.
Liliequist, Marianne, Våp, bitchor och moderliga män. Umeå: Boréa 2000.
Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen, red. Maria Nikolajeva.
Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet 1992.
Möller Jensen, E m.fl (red), Nordisk kvinnolitteraturhistoria, del 3-4. Höganäs: Bra böcker
1996-97
Olsson - Algulin, Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts 1990 och senare.
Olsson - Algulin, Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts 1987 och senare.
Sandquist, C & Telemann, U, Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur 1989.
Svensklärarföreningens Årsskrift (SLÅ), de c:a senaste tjugo årens volymer (valfria
uppsatser).
Tidskrift för litteraturvetenskap 1999: 3-4: