Insikt nr 2, 2009 (pdf 1,3 MB) - Falu Kommun

falun.se 

/Insikt/2 

Din egen personaltidning – om livet på Falu Kommun 

Maj 2009 

Ridterapeut Malou 

stärker elevers 

självkänsla 

sid 16 

Sidan 4 Sidan 6–7 Sidan 8–9 

Sidan 10-11 Sidan 12–13 

Bättre liv med 

bostadsanpassning 

Projektet 

Insteget 

Mobila natteamet gör 

ett meningsfullt jobb 

Livet på 

friidrottsgymnasiet 

Vad gör nämnderna? 

Del 1: Skolnämnden

falun.se /Insikt 2/2009 

ledaren 

Innehåll 

Tvingande tunga beslut 

I dagarna har vi nåtts av tunga besked från skolnämnden som föreslår 

kraftiga besparingar inom skolan. Skolor kan komma att läggas ned och 

personal erbjuds förtida pension alternativt riskerar att varslas. Det är 

svåra beslut som nämnden tvingats ta men samtidigt så måste såväl skolnämnden 

som resten av kommunorganisationen spara pengar. I skrivande 

stund har inte kommunstyrelsen eller fullmäktige fattat beslut i frågan. 

De senaste månaderna har präglats av en genomgripande genomgång av 

verksamheten för att se över vilka aktiviteter och uppdrag vi kan plocka 

bort till nästa år och vilka konsekvenser detta i så fall får. Alla nämnder 

har presenterat sin analys och sina förslag för kommunstyrelsen. Hur de 

slutliga besparingsåtgärderna för de närmaste åren kommer att se ut vet vi 

ännu inte. 

Kommunens ekonomiska läge har naturligtvis uppmärksammats en hel del 

i våra lokala media. Det har lett fram till att vi nu startar en ny serie med 

artiklar där vi presenterar våra nämnder med dess ordförande och dess 

förvaltningschef. Här får du en inblick i vad nämnden gör och vilka frågor 

som de och förvaltningen arbetar med. 

Många köpte Not Buying It............................... 3 

Styr rätt med Styret......................................... 3 

IT-guiden öppnar nya möjligheter...................... 3 

Bostadsanpassning ger ett bättre liv...............4–5 

Samlade chefsutbildningar ............................... 5 

Boka in Folkhälsoveckan i höst.......................... 5 

Projektet Insteget ska ge kommunen 

bättre integration.........................................6–7 

Projekt Kommunteam Lunden.........................6–7 

Synpunkter i Attityd 2008 blir verklighet............. 7 

Mobila natteamet.........................................8–9 

Komvux på plats i Västra skolan......................... 9 

Friskvår!........................................................10 

Friidrottsgymnasiet...................................10–11 

Självservice nu även i Svärdsjö.........................11 

Lasse Eriksson till Kvalitetsveckan.....................11 

Vad gör nämnderna? Del 1: Skolnämnden.....12–13 

Förslag till ”Årets eldsjäl”................................14 

Kryssvinnare..................................................14 

Krysset.........................................................15 

Profilen.........................................................16 

sid 5 

sid 10–11 

sid 7 

sid 14 

sid 6 

Vi vill också puffa lite extra för artiklarna om Friidrottsgymnasiet och mobila 

natt-teamet. Det är alltid lika intressant att läsa om arbetsplatsbesöken 

som vi gör, tycker jag. Kommunen har en helt otroligt bred verksamhet! 

falun.se/insikt 

Falu Kommun, Stadskansliet 

791 83 Falun 

Tel 023–830 00, fax 023–832 02 

Som vanligt vill vi gärna ha respons från er läsare på innehållet i tidningen! 

Vi får många tips på artiklar och försöker att få med så många av 

dessa vi kan. Ibland passar det inte tidsmässigt då det är ett uppslag som 

kan vara av mer dagsaktuell karaktär. Men tipsa oss om detta ändå – det 

kan kanske vara något för vår hemsida om det inte får plats i tidningen! 

Till sist vill jag bara uppmana dig att ta dig tid att njuta av våren! 

Den kommer rasande fort som alltid och det kan vara svårt att hinna med. 

För visst är det härligt med sol och fågelsång och ljusa kvällar igen! 

Lena Säfström 

Informationschef 

Chefredaktör och Lena Säfström 

ansvarig utgivare Tel 023–821 20 

E-post lena.safstrom@falun.se 

Redaktör 

Redaktionsråd 

Tomas Wahlqvist 

E-post tomas.wahlqvist@falun.se 

Ingela Hörlin, Kulturförvaltningen 

Janna Betzén, Stadskansliet 

Lina Grandin, Trafik- och fritidsförvaltningen 

Tomas Sundin, Miljöförvaltningen 

Ulrica Jansson, Personalkontoret 

Lars Lagerqvist, Kommunfastigheter 

Agneta Frisk, Stadsbyggnadskontoret 

Maria Boström, IT/Organisationskontoret 

Nathalie Börjesson, IT/Organisationskontoret 

Per Pettersson, Socialförvaltningen 

Ulrika Westin, Näringslivskontoret 

Valter Gikalov, Kommunservice 

Ylva Johansson, Skolkontoret 

Premin Björk, Stadskansliet 

Elisabeth Johansson, AIK 

Layout och form 

Tryck 

Omslagsbilden 

Ryter Kommunikationsbyrå AB 

www.ryter.se 

Mittmediaprint 

Solveig Gezelius (OBS Malou är utan 

hjälm för fotograferingens skull 

2


IT-guiden öppnar 

nya möjligheter 

Hur vill du lära dig ett nytt 

program eller en ny funktion? 

Tycker du om att läsa instruktioner 

eller vill du hellre att 

någon står bredvid och visar 

hur du ska göra? 

I IT-guiden kan du välja det 

alternativ som passar dig bäst. 

Många köpte Not Buying It 

– Vilken bra idé! 

– Jag skulle önska att det alltid gick att byta in kläder. 

– Titta på jeansen, helt oanvända. Prislappen sitter kvar. 

Kommentarerna är hämtade 

från Klädbytesdagen 

på Arenan den 14 mars då 

många tog chansen att förnya garderoben 

på ett annorlunda sätt. 

Klädbytesdagen var första delen 

av projektet Not Buying It som 

Nya systemet Styret har fått ett blandat mottagande. 

Några undrar vad det är för mening med ännu ett system, 

medan andra säger Äntligen! 

– Styret är ett komplement som verkligen behövs. Nu blir 

den icke strukturerade informationen synlig och systemet 

kommer dessutom att ersätta tidsödande manuellt arbete, 

säger Jan Malmberg, ekonomichef. 

Med icke strukturerad 

information menar Jan 

Malmberg den information 

som faller utanför ekonomisystemen, 

verksamhetssystemen och andra 

befintliga system. 

– Hur ligger vi till i förhållande 

till olika miljömål? Vem är ansvarig 

för en viss åtgärd? Vilken roll har 

min förvaltning? I Styret kommer all 

sådan information att finnas – synlig, 

uppdaterad och tillgänglig. 

Att ha informationen samlad 

på ett och samma ställe har stora 

fördelar, inte minst när det blir 

Synlig verksamhet 

Styret utgår från den politiska plattformen 

och målen i de tre programmen 

för hållbar utveckling: tillväxt, 

miljö och folkhälsa. Det innebär 

att alla mål och åtgärder inom varje 

program finns inlagda. Alla som arhandlar 

om medveten konsumtion 

och riktar sig till ungdomar. 

– Vad som är extra roligt i det 

här projektet är att Miljöförvaltningen, 

Skolförvaltningen och 

Konsument Falun jobbar tillsammans. 

Dessutom har vi haft mycket 

Styr rätt med Styret 

dags för verksamhetsplanering och 

budgetarbete. 

– Man slipper samla ihop 

informationen från olika källor. Nu 

kommer den att finnas på ett ställe 

och på så sätt får vi en betydligt effektivare 

process, förklarar Jan. 

god hjälp av ett gäng engagerade 

gymnasieelever, berättar Kerstin 

Lundin, informatör på Miljöförvaltningen. 

I slutet av mars var det dags för 

Not Buying It-projektets andra del: 

två föreläsningar av Niklas Eklöf 

från Konsumentverket på ämnet 

Marknadsföringsförförd. Föreläsningarna 

hölls i Kristinehallen och 

lockade över 600 gymnasieelever 

och ett 20-tal lärare. 

betar inom Falu Kommun kan gå in 

och titta på informationen, men för 

att arbeta i systemet krävs särskild 

behörighet. 

Tanken är att systemet så 

småningom ska finnas tillgängligt 

på falun.se och därmed bidra till en 

ökad transparens – vem som helst 

ska kunna gå in och se efter hur långt 

kommunen kommit i olika frågor. 

Systemet är levererat av företaget 

Stratsys och heter egentligen RYC, 

Run Your Company. Att Falu Kommun 

valt att kalla det Styret har en 

enkel förklaring, berättar IT-chef 

Jan Fors: 

– Vi ville ha ett svenskt namn 

och då blev det Styret som också kan 

utläsas styr-rätt. Det är också vad 

det hela handlar om: ett verktyg som 

hjälper oss styra verksamheten rätt. 

Nyfiken på Styret? Logga in från 

Insidan. 

Text: Kerstin Lundin 

Sedan några månader tillbaka finns 

IT-guiden på Insidan, i ett gult fält 

i vänstermenyn. 

Enligt Nathalie Börjesson och Eva 

Österlund på IT/Organisationskontoret 

är guiden ett efterlängtat verktyg. Den 

version som ligger ute nu är en grund 

som efter hand ska vidareutvecklas, 

berättar Eva Österlund: 

– Guiden är bra idag, men den kommer 

att bli ännu bättre. 

Lär mer 

IT-guiden kan liknas vid en Helpdesk 

som är öppen dygnet runt. Här kan du 

få hjälp när du kört fast eller när du vill 

lära dig något nytt i exempelvis Open 

Office, Microsoft Office och Lotus 

Notes. 

– Det finns många tips och trix i 

IT-guiden. Jag tycker man ska avsätta lite 

tid för att kika närmare på olika program 

och funktioner. Det brukar vara väl 

använd tid i och med att du upptäcker 

sådant som gör att du kan arbeta effektivare, 

säger Nathalie. 

Spela in en egen guide 

Eva och Nathalie menar att största nyttan 

med IT-guiden är att förvaltningarna kan 

spela in egna skräddarsydda guider via ett 

användarvänligt publiceringsverktyg. 

– Det är enkelt, alla klarar av det. 

Vad du gör är att utföra momentet på 

din egen dator, medan det som händer 

på skärmen spelas in. Samtidigt berättar 

du vad du gör, säger Nathalie. 

Resultatet är en filmsnutt med speaker 

som fungerar ungefär på samma sätt 

som om någon skulle stå bredvid och ge 

instruktioner. 

Möjligheten att spela in egna guider 

har redan använts, bland annat i samband 

med den stora virusattacken i februari. 

– Då var det jättebra att kunna 

hänvisa till en steg-för-steg-instruktion, 

säger Eva. 

Titta gärna in på IT-guiden inför semestern. 

Här kan du bland annat lära dig hur 

du delar ut din kalender i Lotus Notes. 


3


Bostadsanpassning ger ett 

En av kommunens ”doldisverksamheter” 

är hanteringen 

av bostadsanpassningsbidrag. 

Men det betyder inte att den 

är mindre viktig. Tvärtom, för 

dem som det berör betyder 

kommunens bidrag ett fortsatt 

hyggligt liv i det egna 

hemmet. Det är stadsbyggnadskontoret 

som har de här 

frågorna på sitt bord. En av 

handläggarna är byggnadsinspektör 

Bengt Stenerhag som 

tillsammans med en kollega 

sköter jobbet att på plats titta 

på förutsättningarna för olika 

lösningar. 

– Det är inte alla som känner till det 

här med bostadsanpassningsbidrag, 

konstaterar Bengt Stenerhag. Det 

betyder att alla kanske inte får den 

hjälp man kan ha rätt till och ibland 

kommer man för sent. 

Det bästa med ditt jobb? 

– Framför allt är det ett fritt jobb. 

Man är dels ute på fältet och dels sitter 

man på kontoret och planerar de 

konkreta insatserna utifrån de regler 

som gäller. Vi har förordningar och 

föreskrifter från Boverket att rätta oss 

efter. Ibland kan vi kontakta kolleger 

i andra kommuner om vi behöver 

diskutera något problem. Dessutom 

har vi som jobbar med de här frågorna 

ett forum på nätet i ”Föreningen kommunalt 

bostadsstöd” där vi kan bolla 

olika frågor. 

– Det är också positivt att kunna hjälpa 

människor som har det besvärligt. 

Man får se en del elände – det går 

ibland fort att gå från frisk till ett liv 

i rullstol. Det är sånt man reflekterar 

över. Det flesta är nöjda med det vi 

gör, vilket är bra att få tillbaka. 

Ut på fältet 

Insikt följde med ut för att titta på 

möjligheterna att anpassa en villa till 

en person som p g a rörelsehinder 

inte kan bo hemma med den standard 

huset nu har. På vägen hämtade 

vi upp en arbetsterapeut från Falu 

lasarett, en viktig person eftersom 

Arbetsterapeut Eva Hallin Busk från landstinget och kommunens byggnadsinspektör Bengt Stenerhag tittar på lösningar för duschinstallationen. 

processen startar hos landstinget och 

det är arbetsterapeuten som utfärdar 

intyget som ligger till grund för 

insatserna. Själva slutnotan för renoveringarna 

landar hos kommunen, 

som enligt lag har detta ansvar. 

Bengt Stenerhag och arbetsterapeuten 

Eva Hallin Busk går runt 

i huset tillsammans med anhöriga 

och diskuterar patientens status och 

hur det ser ut med bl a toalett- och 

duschutrymmen. Man konstaterar 

ganska snabbt att toaletten är för 

liten för att rymma en rullstol och 

någon duschmöjlighet på nedre planet 

finns inte. Några trösklar måste 

också bort. 

– Idag är det andra byggnormer, 

berättar Bengt Stenerhag. För ett 

Väl hemma på kontoret väntar arbetet för 

Bengt med att bedöma alternativ och ta 

fram kostnader. 

nybyggt hus finns regler för hur just 

sådana här funktioner ska utformas 

med tanke på rörelsehindrade. I en 

ny tvåvåningsvilla måste det finnas 

stor toalett, badrum mm på nedre 

planet. 

I ett utrymme som används som 

förråd ser både Bengt och Eva möjligheten 

att installera duschmöjligheterna. 

Bengt har med sig ritningar 

på huset och konstaterar att det 

ska finns avlopp under den befintliga 

mattan så det kan bli där som 

duschen kan placeras. Eller också 

kanske man kan slå ut en vägg på 

lilla toaletten och få ett större rum 

där alla hygienfunktionerna får plats. 

Hela tiden är anhöriga med och får 

tycka till och berätta om sin förälders 

problem. 

Fortsatt samråd 

Fortsättningsvis har Bengt Stenerhag 

och Eva Hallin Busk kontakt där man 

diskuterar hur man går vidare och 

vad man kan göra. Eva står i kontakt 

med personen som är på väg hem 

4


bättre liv 

Lite fakta om bostaDSanpassningsbidrag 

Med bostadsanpassningsbidrag 

kan en funktionshindrad 

få badrum och toalett som 

fungerar, bredare dörrar och 

borttagande av trösklar. 

Allt för att t ex ett rullstol 

ska kunna komma fram och 

hanteras. Det är inte bara 

inomhusmiljöerna som kan 

anpassas. Man kan också få 

bidrag till räcken, ledstänger, 

ramper utomhus och att göra 

i ordning gångvägar fram till 

huset. Allergiker kan behöva 

byta ut olämpligt golv- och 

väggmaterial, vilket man 

alltså också kan få bidra för. 

Den utrustning som den 

sökande får blir dennes egendom. 

Många väljer dock att, 

när behovet inte längre finns, 

lämna tillbaka hjälpmedlen 

till kommunen. Därför finns 

ett lager på Ingarvet med begagnad 

men fullt funktionell 

utrustning klar att återanvändas. 

När det gäller anpassning 

i hyreslägenheter ska till att 

börja med hyresvärden ge sitt 

godkännande och vid avflytt 

ger kommunen ett återställningsbidrag 

om kostnaden 

överstiger 5.000 kr. 

Samlade chefsut bildningar 

I Attityd 2008 visade det sig 

att ett viktigt förbättringsområde 

var att utveckla chefsoch 

ledarskapet i Falu Kommun. 

Ett sätt att göra det på 

är att erbjuda cheferna både 

utveckling och utbildning. 

– Nytt är att allt nu finns 

samlat på Insidan, berättar 

Ulrica Jansson, personalkontoret. 

På uppdrag av kommundirektör 

Torkel Birgersson lanserar personalkontoret 

utbildningar till 

kommunens cirka 200 chefer. 

– Flera av utbildningarna är obligatoriska 

för samtliga chefer. Utöver dessa 

erbjuder vi till exempel utbildning i 

arbetsrätt och rekrytering, berättar 

Ulrica Jansson. 

Precis som tidigare är alla chefer 

kallade till ledarnätverket höst och vår 

samt till Stora chefsmötet i september. 

Text: Bengt Pettersson 

Ulrica Jansson på personalkontoret 

berättar att utbildningarna för kommunens 

chefer nu finns samlade på Insidan. 

Fakta: Anmälan 

* Det är lätt att anmäla sig 

via Insidan: 

Gå in på Insidan – Personal – 

Ledarnätverket och sedan Program 

för ledarutveckling 2009, 

se vad som finns och anmäl dig. 

Där finns också ett kalendarium. 

* De obligatoriska utbildningarna 

som alla chefer ska 

genomgå är: 

1) Ledarutveckling, 6 dagar 

3) Styrmodellen 

4) Arbetsmiljö/hälsa 

5) Samverkan 

6) Medarbetare/lönesamtal 

från lasarettet för att höra vad vederbörande 

tycker och tänker. 

Yngre behöver mer 

kostnadskrävande anpassningar 

– Om det nu blir aktuellt med bostadsanpassningsbidrag 

i det här fallet 

så läggs ett så här stort jobb ut på entreprenad, 

berättar Bengt vidare. Men 

de flesta bidragen gäller mindre åtgärder 

som t ex att ta bort några trösklar 

och då anlitar vi utvalda firmor med 

fasta priser. I en del fall finns grejor 

som vi kan återanvända (se faktarutan) 

och det betyder naturligtvis besparingar. 

Man kan också konstatera att det är 

de yngre, särskilt handikappade barn, 

som har störst behov av mer kostnadskrävande 

anpassningar. 

Text: Tomas Wahlqvist 

Bostadsanpassningsbidrag 

i Falun 2008 

Totalt antal bidrag: 535 

Utbetalat belopp: 6,4 miljoner 

kr 

De flesta, 284 bidrag, gäller 

belopp på 1.000-4.999 kr 

Av totalt 535 bidrag avsåg 

12 belopp på 100.000 kr 

eller mer 

Största enskilda bidrag: 

321.000 kr 

Personer under 65 år får 37 

procent av antalet bidrag 

men 56 procent av utbetalat 

belopp. 

Från 2006 har antalet bidrag 

varit relativt konstant medan 

utbetalt belopp har sjunkit 

med drygt 2 miljoner kr. 

Grafiken visar en översikt över de utbildningar kommunens chefer nu erbjuds. 

Boka in Folkhälsoveckan i höst 

21-26 september är det återigen dags för Folkhälsovecka i hela Falu kommun. 

Målet är att veckan ska bjuda på mängder av aktiviteter med fokus på 

gemenskap, glädje och hälsa. 

Folkhälsoveckan arrangeras av Falu Kommun i samarbete med Landstinget 

Dalarna, Svenska kyrkan, Högskolan Dalarna och en rad föreningar, organisationer 

och företag. 

Nytt för i år är en stor avslutningsfest på Stora Torget lördag den 26 september. 

Läs mer på www.falun.se/folkhalsovecka 

5


Projektet Insteget 

ska ge kommunen 

bättre integration 

Falu kommun jobbar vidare med integration. 

I projektet Insteget får nya medborgare chans till yrkessvenska 

och praktik ute på företag och arbetsplatser, 

och i förlängningen förhoppningsvis också ett arbete. 

– Att backa upp medmänniskor känns värdefullt, tycker 

projektledaren Elisabeth Lundgren. 

Insteget startade i början av 

februari 2009, då med två deltagare. 

I nuläget finns cirka 20 

personer i projektet, som hela tiden 

växer. En deltagare är redan på väg 

ut i ett instegsjobb. I maj 2011 är 

det planerat att 150 deltagare ska ha 

varit aktiva i projektet. 

– Finansieringen sker via Europeiska 

Socialfonden, programområde 

2, och det är John Nises här på 

Arbetsmarknads- och Integrationskontoret, 

AIK, som skrivit projektansökan. 

– Mitt uppdrag är att driva 

projektet, att hålla koll på ESF:s 

regelsystem, att samordna och 

administrera. I övrigt är det sex medarbetare 

på Integrationsenheten som 

jobbar med att söka efter företag som 

kan ställa upp med praktikplatser. De 

här personerna sköter också intervjuer 

och håller kontakten med deltagarna i 

Insteget, berättar Elisabeth. 

Självklart ställs det lite speciella 

krav på dem som jobbar med människor 

mitt i anpassningen till ett nytt 

land, ett nytt samhälle och kultur. Det 

handlar exempelvis om allt ifrån ett 

starkt tålamod, envishet och att kunna 

ta människor på rätt sätt. 

– Att hitta praktikplatser är inte 

alltid det lättaste. Det finns företag 

som gärna tar emot praktikanter och 

som ser möjligheter att få hjälp med 

sin kompetensförsörjning. Trots allt 

Elisabeth Lundgren, projektledare för Insteget, och Birgitta Lindgren praktiksamordnare 

är två av Falu kommuns medarbetare som verkar för bättre integration i Falu kommun. 

fungerar arbetsmarknaden än så länge 

riktigt skapligt inom vissa branscher. 

– Men, visst, det har ibland 

behövts flera dagars jobb för att hitta 

en lämplig praktikplats för någon av 

våra deltagare. Här är envisheten en 

bra egenskap, och ett bra kontaktnät 

ett viktigt redskap. 

– Sedan finns det förstås språkbarriärer 

att passera, och det behövs tid 

Projekt Kommunteam Lunden 

Sedan i mars 2007 har ett projekt genomförts med fokus 

på teamarbete i vårdkedjan mellan Falu lasarett och 

Kopparlunden. Avsikten har bland annat varit att kunderna 

snabbare har kommit vidare antingen till det egna hemmet 

eller till särskild boende. Projektet har nu ”gått i mål” och 

utvärdering har skett. 

Projektledare har varit Åsa 

Bruhn, välkänd sjukgymnast 

som också är aktiv inom kommunens 

friskvårdsarbete. 

– Vi har genomfört kompetensutveckling 

av all baspersonal på Lunden, 

ett gediget arbete, konstaterar Åsa 

Bruhn. 

Utbildningen var klar i december 

efter 26 timmars rehabutbildning. 

Hälften av tiden ägnades åt teori och 

praktisering av dagliga aktiviteter och 

den andra hälften åt reflektion och 

handledning. Projektmedarbetarna 

har också gått kursen ”Det goda teamet” 

som fokuserade på arbetsklimat 

och hälsa vid arbete i team. 

– Vi har arbetat i smågrupper om 4–8 

personer i varje. Alla fick tillfälle att 

komma till tals och prova på olika 

moment. Bland annat har deltagarna 

matat varandra och provat på andra 

dagliga aktiviter. Det gav många 

aha-upplevelser, berättar Åsa Bruhn. 

En miniutställning som sammanfattar projektet har fått bilda dess slutpunkt. Här ser vi 

fr v Åsa Bruhn, projektledare, Lissen Linnér, undersköterska, Eva Busk, enhetschef och 

Sehare Biqiri, undersköterska. 

6


för handledare och deltagare att lära 

känna varandra lite så att våra medarbetare 

kan gå i god för projektdeltagaren 

när det är dags att bege sig ut till det 

aktuella företaget, fortsätter Elisabeth. 

Fokus låg på att kunden är aktiv som 

önskar och vill. Vi försöker ta till vara 

att kunden kan och vill. Det rehabiliterande 

förhållningssättet kommer 

våra kunder till gagn genom en aktiv 

och kvalificerad vardagsrehabilitering. 

I projektet har man också sett över 

arbetsrutiner och strukturer med 

fokus på individuell bedömning 

och vårdplanering. Nytt har varit en 

speciell biståndshandläggare på Kopparlunden 

som följer kunden. Man 

får till en vårdkedja där kunden hela 

tiden känner igen personalen. 

Resultatet då? 

– Vi har fått ett bra resultat efter 

testperioden, konstaterar Åsa Bruhn. 

Positivt är exempelvis att medelvårdtiden 

halverats. Det betyder att man 

inte rotar sig på Kopparlunden. Av 

dem som lämnar Kopparlunden går 

En annan sida av arbetet är också, 

att förmedla insikten till företagare 

om all den kompetens som finns hos 

människor som kommer från andra 

länder och kulturer. 

– Får vi väl tillgång till en 

praktikplats hos ett företag, då 

växer möjligheten om ett arbete för 

deltagaren som kommer dit. Språket 

kan, som sagt, vara en svårighet, men 

när det handlar om praktiska yrken 

kan deltagarna visa att de har just de 

praktiska kunskaperna vilket bidrar 

till att riva många murar, förklarar 

Elisabeth. 

Projektet Insteget är också viktigt 

för att få kunskap och erfarenhet 

kring hur svenska myndigheter 

(arbetsförmedling, vuxenutbildning, 

flyktingsintroduktion och privata aktörer) 

på bästa sätt kan samverka för 

ett gott resultat i integrationsfrågor. 

Att arbeta med de här frågorna 

kan alltså vara tålamodskrävande och 

tungt. Men arbetet är också inspirerande. 

– Så är det absolut! Vi som 

arbetar i Insteget får ny energi av att 

se att vi kan ge människor förutsättningar 

till att skapa sin egen framtid 

och en egen försörjning. Det är 

också stimulerande, att vi som jobbar 

med de här frågorna på olika håll, i 

olika myndigheter, kan dra nytta av 

varandras kunskap, slutar Elisabeth 

Lundgren. 

Text: Pelle Marklund 

en tredjedel hem till egna hemmet 

och två tredjedelar till särskilt 

boende. Kommunens kostnader har 

också minskat på Kopparlunden som 

jag kallar ”kommunens lilla sjukhus”. 

År 2007 hade kommunen ett 

betalningsansvar på 5,5 miljoner kr 

vilket till året efter minskat till 1,5 

miljoner kr. 

– Ett annat resultat är att de som 

jobbar närmast kunden har stärkts, 

berättar Åsa vidare. De har känt att 

alla professioner är lika viktiga. 

– Vad vi har att jobba vidare med 

framkommer i de intervjuer vi gjort 

med kunder och deras anhöriga. 

Bland annat efterlyser man mer aktiviteter 

och mer träning. Vi ska också 

bli bättre på att sätta mål. 

Text och foto: Tomas Wahlqvist 

Synpunkter i 

attityd 2008 

blir verklighet 

– Trycket hålls uppe för 

att resultaten av vår stora 

enkätundersökning, Attityd 

2008, omsätts i handling. 

Uppföljningen bland cheferna 

visar att 74 procent 

av dem genomfört någon 

aktivitet personalen önskade 

i enkäten, konstaterar 

kommundirektör Torkel 

Birgersson. 

I 

februari och mars fick 171 av 

kommunens chefer en enkät 

där de skulle svara på hur de 

hanterat utfallet av Attityd 2008. 

131 svarade och då framkom bland 

annat följande: 

• 85 procent hade presenterat 

resultatet för sina medarbetare 

• 57 procent hade fått återkoppling 

från sin chef 

• 61 procent av medarbetarna 

kände igen sig i resultatet 

• 54 procent hade utarbetat en 

handlingsplan 

– Man vill alltid att siffrorna 

– 2010 görs nästa stora enkätundersökning. 

Då visar det sig också 

om personalen anser att förbättringsåtgärderna 

haft avsedd effekt, konstaterar 

kommundirektör Torkel Birgersson. 

ska vara så nära 100 procent som 

möjligt. Men detta är ett hyggligt 

resultat som visar att personalens 

åsikter, som de framkom i Attityd 

2008, tas på allvar. Attityd 2008 är 

ett av våra chefers viktigaste verktyg 

i sin verksamhetsutveckling och jag 

vill förvissa mig om att det används, 

konstaterar Birgersson. 

Handlingsplan 

Att över hälften av cheferna arbetat 

in personalens synpunkter från Attityd 

2008 i sina senaste handlingsplaner 

är Torkel Birgersson också 

nöjd med. De två stora förbättringsområden 

personalen pekat på i Attityd 

2008 var för övrigt ledarskap 

och kommunikation/information. 

– Med reservation för att det var 

vår första större enkätundersökning 

och uppföljning, och att cheferna 

kanske tolkar frågeställningarna lite 

olika, hade jag hoppats lite mer på 

denna punkt. Men förvaltningarna 

har kommit olika långt i detta arbete 

och jag hoppas att siffran stiger 

rejält under 2009, säger Birgersson 

och betonar: 

– Det viktigaste är att personalen 

känner att deras synpunkter som 

gäller förbättringsarbetet tas tillvara. 

2010 görs undersökningen på nytt. 

Det är ju en urgammal sanning att 

personalen är vår viktigaste resurs 

och måste vårdas extra väl nu när vi 

står inför tuffa utmaningar. 

Nästa steg 

Attityd 2008 lever också vidare i 

chefsnätverket och ledarskapsutbildningarna. 

Där kommer även den 

senaste uppföljningen att diskuteras. 

– Det är utmärkta forum 

för cheferna att utbyta konkreta 

erfarenheter med varandra. Har 

någon av cheferna genomfört en 

lyckad teambuilding i form av en 

utflykt, en gemensam kvällsaktivitet 

eller en viss mötesform kan man 

enkelt tipsa en kollega på en annan 

förvaltning. 

Text och foto: Håkan Edvardsson 

7


Mobila natteamet – unik kvalitets 

Klockan är nio på kvällen. 

Mobila natteamet är samlat 

och Britt-Marie och Birgitta 

ska strax gå på sitt nattpass. 

Vi sitter på särskilda boendet 

Lustigknopp och pratar om vad 

mobila natteamet gör och hur 

det är jobba utan att egentligen 

veta vad som ska hända 

under arbetspasset. Det man 

vet är att man ska stötta och 

rycka in där det behövs runt 

om på enheterna, kanske också 

något eller några besök på 

lasarettsakuten. Men vad det 

exakt blir står skrivet i stjärnorna, 

bokstavligt talat. 

De som ingår i mobila natteamet 

är Kjell Nelzén, 

Kicki Hedberg, Britt-Marie 

Johansson, Birgitta Norberg, Benita 

Kinnari. Ansvarig för verksamheten 

är enhetschefen Ingela Blomström. 

– Vi har ett meningsfullt jobb, tycker 

alla i teamet. Vi sökte alla aktivt för att 

jobba i natteamet. Det kan dock vara 

svåra situationer man ställs inför, inte 

minst i en terminalsituation, alltså när 

en människa är på väg att dö. 

”Mobila natteamet är flexibelt 

och kompetent och klarar 

de flesta situationer. ” 

– Kvällspasset startar med att teamet 

hjälper till på särskilda boendet 

Lustigknopp, vår hemmabas, berättar 

enhetschef Ingela Blomström. Mobila 

natteamet har lämnat rotationsschemat 

och jobbar sedan 1 mars helt 

behovsstyrt. 

– Vid tiotiden brukar det första 

telefonsamtalet komma från någon 

ansvarig sjuksköterska – det är bara 

de som får kalla ut oss. Då har man 

ute på boendena gjort klart rapporteringen 

och konstaterat att i natt 

behöver man extra stöttning. 

– Ingen natt är den andra lik, säger 

Britt-Marie Johansson. Det är olika 

tryck varje natt. Ibland brakar det 

bara till. Det blir stressigt när man 

behövs på fler platser samtidigt. Ett 

Britt-Marie Johansson klar för första uppdraget under överinseende av kollegan Birgitta Norberg. 

Alla teammedlemmarna samlade på hemmabasen Lustigknopp. Fr v: Benita Kinnari, 

Birgitta Norberg, Britt-Marie Johansson, Kjell Nelzén, Kicki Hedberg och enhetschefen 

Ingela Blomström. 

akut läge kan även vara när någon 

personal blir plötsligt sjuk och måste 

gå hem. Då hoppar vi in och jobbar 

för den personen, så att det inte blir 

bara en personal kvar. Vi tar också 

kontakt själva med sköterskorna på de 

tolv egna husen och de tre privata, 

som vi också servar. Sen kan det 

ringa när som helst på natten då 

ett akut läge uppstått någonstans. 

Men det är roligt och intressant med 

variationen, tycker Britt-Marie. 

– Om det är litet lugnare åker vi ändå 

ut, fyller Kjell Nelzén i. Vi får inte 

glömma bort några hus utan uppdatera 

oss på hur de har det. Vi i teamet 

är erfarna i vårt jobb och kan vara 

trygga och säkra i vår yrkesroll, vi kan 

förmedla trygghet när det hettar till. 

Det kan vara att någon person snabbt 

behöver övervak av någon anledning 

eller att någon måste till akuten på 

lasarettet och behöver ledsagning. Vi 

står också till förfogande för de privata 

boendena, som betalar en bestämd 

taxa om vi behöver rycka in. 

De två i teamet kör var sin bil, som 

servas och fixas till genom Kommunservice. 

– Det behövs fräscha bilar, säger 

Birgitta Norberg. För det är tufft att 

vara ute ensam på vägarna på natten. 

Dessutom har vi haft en tuff vinter. 

Som längst åker vi till Lyssfallet och 

8


säkring 

Komvux på plats i Västra skolan 

I mitten av februari gick Komvux flyttlass från 

Mormorsgatan till Västra skolan. 

– Det var bra där och det är bra här också. Tillsammans 

med högstadieeleverna får vi en bra mix av åldrar och 

nationaliteter, dessutom sparar kommunen en miljon om 

året, säger Bo Hellman, rektor på Komvux. 

Bo Hellman, rektor på Komvux. 

Västra skolan är byggd för 500 

elever. Just nu rymmer den 

150 högstadieelever och de 

nyinflyttade: cirka 200 Komvuxelever 

och ett 40-tal Särvux-elever. 

De flesta Komvux-eleverna kommer 

från andra länder och läser SFI, 

svenska för invandrare. 

– Bland SFI-eleverna finns allt 

från analfabeter till högutbildade 

akademiker. Alla världsdelar finns 

representerade och på skolan talas 

28 olika språk, berättar Bo som ser 

många fördelar med flytten: 

– Vi har fått ett ännu mer centralt 

läge och eleverna har nära till 

Arbetsförmedlingen, AIK och Vägledningscentrum. 

Här har vi också 

lokaler för hemkunskap, textilslöjd, 

träslöjd, idrott och bild som vi kan 

utnyttja. Det är extra värdefullt för 

våra analfabeter. 

En annan fördel är att Komvuxpersonalen 

fått många nya kollegor 

och därmed nya möjligheter till 

samarbete. Fräscha lokaler, mycket 

god ventilation och bra teknisk 

utrustning är andra plus, men som 

alltid har myntet också en baksida. 

– Största nackdelen är nog att 

vi tappar samarbetet med Arenan. 

Personalen på Arenan tycker det är 

tråkigt och vi tycker det är tråkigt, 

men nu är det som det är. 

Vuxna i skolan 

Bo tycker att det är spännande med 

mixen av åldrar och nationaliteter på 

skolan. Han tror också att Komvuxeleverna 

bidrar till en bra stämning 

på skolan, att de vuxnas närvaro kan 

”neutralisera”, som han uttrycker det. 

Vad tycker högstadieeleverna om 

att ni flyttat in? 

– De är positiva. Man kan säga 

att vi har sålt in oss bra, säger Bo 

och skrattar. 

Han berättar att Komvux redan 

första veckan höll en presentation 

för alla högstadieelever där han själv 

inledde med att fråga eleverna om 

de gillar att resa. 

– Och det var klart att de svarade 

ja. Sedan berättade jag att det i 

deras egen skola nu finns människor 

från alla världsdelar. Jag sa till dem 

att de har världens chans att inte 

bara läsa om andra länder eller se på 

filmer, utan att faktiskt träffa människor 

av kött och blod. 

Under presentationen fick eleverna 

också chans att prata med SFIeleverna 

på bland annat arabiska, 

franska, spanska, ryska och tyska. 

– Vi har stora möjligheter att 

samarbeta. För någon vecka sedan 

hade vi till exempel en högstadieklass 

som läste om Australien och 

då fick de träffa en av våra elever, 

en australiensare. Det var mycket 

uppskattat. 

Liv och rörelse 

Västra skolan håller på att avvecklas 

som högstadieskola. Det innebär att 

tre klasser försvinner till sommaren 

och att inga nya sjuor tas in. Inom 

ett par år kommer alla högstadieelever 

att ha lämnat Västra. 

Komvux hoppas att det vid 

det laget ska ha kommit in nya 

hyresgäster, gärna aktörer som är 

verksamma inom vuxenutbildning, 

för ensamma i den stora skolan vill 

de inte vara. 

– Nej, det skulle bli ödsligt. I 

ett så här stort hus ska det finnas en 

puls och ett driv, tycker Bo. 


Källegården. Vi två i teamet har alltid 

kontakt med varandra under natten. 

– Jag tror det är unikt med mobilt 

natteam, säger Ingela Blomström. 

Det är nog specifikt för Falun. Det 

blir en kvalitetssäkring och, tror 

jag, en sparåtgärd när man slipper 

anställa fler på husen. Mobila natteamet 

är flexibelt och kompetent och 

klarar de flesta situationer. 

– Vår verksamhet styrs av Hälso- och 

sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen, 

konstaterar enhetschefen Ingela 

Blomström. Teammedlemmarna har 

också delegation på vissa medicinska 

insatser, till exempel sondmatning 

och att ge mediciner. Lägg också till 

vår egen värdegrund som är oerhört 

viktig. 

Text och foto: Tomas Wahlqvist 

– Utan dig hade vi inte fixat flytten, säger Bo Hellman och klappar om Leif Kandell, vaktmästare. 

9


Friskvår! 

Fysisk aktivitet är en av 

fyra hörnpelare i folkhälsan. 

Åsa Bruhn, samordnare 

för kommunens 

interna friskvårdsarbete, 

delar gärna med sig av 

kunskap och tips att 

inspireras av så här på 

vårkanten. 

Det är numera välkänt att 

regelbunden fysisk aktivitet 

har positiva effekter på fysisk 

och psykisk hälsa, bland annat 

genom att minska risken för hjärtkärlsjukdomar, 

vissa cancerformer, 

typ 2-diabetes, benskörhet, högt 

blodtryck samt motverka psykisk 

ohälsa som depression och stressrelaterade 

sjukdomar. 

– Det har kommit nya allmänna 

rekommendationer om fysisk 

aktivitet för vuxna, vilket innebär 

30 minuters rask promenad per 

dag. Att dela upp halvtimmen i 

mindre delar om 10-15 minuter 

är helt okej. Lägg gärna till 20-30 

minuters konditionsträning två till 

tre gånger i veckan och gärna lite 

styrketräning någon gång i veckan 

vilket kan ge ytterligare hälsoeffekter. 

– Rekommendationerna för barn 

och unga är minst 60 minuters 

fysisk aktivitet varje dag. Fysisk 

aktivitet har både hälsofrämjande 

och förebyggande egenskaper. 

Skulle alla följa rådet om minst en 

halvtimmes motion varje dag skulle 

svenska folkets hälsa förbättrats 

avsevärt och sjukvårdskostnaderna 

minska dramatiskt. I vår vardag finns 

allt mindre utrymme för rörelse i 

takt med att arbetet många gånger 

kräver mindre fysisk ansträngning än 

tidigare. Det fysiologiska behovet av 

fysisk aktivitet för att upprätthålla en 

god hälsa och välbefinnande har dock 

inte minskat. 

– Mycket av det jag nämnt här känner 

många redan till. Men det gäller att 

ta steget, komma över tröskeln, att 

inse att det här gäller faktiskt också 

mig och mitt liv. Börja med kortare 

promenader eller någon annan egen 

vald aktivitet och ta sedan ett steg i 

taget. Det är viktigt för det långsiktiga 

resultatet att man väljer någon aktivitet 

som man tycker är rolig och att 

man har ett mål med träningen. En 

stegtävling kanske vore något på arbetsplatsen. 

Helst bör man gå 10 000 

steg om dagen. Passa på och rör på er 

utomhus nu när den finaste årstiden 

är här, uppmanar Åsa vidare. 

Graden av fysisk aktivitet kan mätas i 

form av ett konditionsvärde – testvärde. 

– Vi bör ha ett testvärde på minst 

35 för att klara av de fysiska och psykiska 

krav som ställs på oss idag samt 

att undvika onödiga kostnader och 

onödigt lidande, tycker Åsa Bruhn. 

Testvärde 35 motsvarar ungefär en 

rask promenad, 6 km/tim, utan att bli 

särskilt trött. 

– Ett annat tips – se till att vara med 

på Upplevelsedagen den 28 maj, 

uppmanar Åsa Bruhn till sist. Då får 

du bekanta dig med en mängd olika, 

roliga aktiviteter och kanske få inspiration 

till en ny och spännande fritid i 

friskvårdens tecken. 


”Friidrottsgymnasiet 

– det är ungefär som 

– Friidrottsgymnasiet går att likna vid Arlanda flygplats. 

Här taxas det in från arla morgonstund till sent på kvällen… 

Björn Blomberg, verksamhetsansvarig på FIG, har talat. 

En del i den kommunala skolverksamheten 

är inte riktigt 

som den övriga delen. Här, 

på friidrottsgymnasiet, finns fyra 

lärare och 41 elever som siktar mot 

stjärnorna idrottsligt sett. 

– Så kanske man kan uttrycka 

det, men i vår verksamhetsplan 

står det att vår uppgift är, att ge 

talangfulla ungdomar möjlighet att 

utveckla sig under gymnasieåren så 

att de i framtiden kan kvalificera sig 

för internationella mästerskap. 

– För att nå dit krävs, att en 

kedja av processer får ett lyckat 

utfall, och vi som jobbar här har en 

blandning av uppgifter att sköta. Det 

är långa arbetsdagar och ingen är den 

andra lik. Det här är egentligen inget 

jobb, utan det är en livsstil, förklarar 

Björn. 

I Sverige finns sju friidrottsgymnasier 

med riksintag (Falun, 

Karlstad, Lidingö, Malmö, Sollentuna, 

Umeå och Växjö). För att 

säkerställa statusen när det gäller 

Falu kommuns friidrottsgymnasium 

och dess existens så måste personalen 

på FIG, utöver sina traditionella 

sysslor, också vara med och utveckla 

sin arbetsplats. 

– Därför har jag, sedan sju år 

tillbaka, varit starkt engagerad i 

utbyggnaden av Lugnets Tennis- och 

Idrottscenter. Här behövs förädlade 

faciliteter. 

– Dessutom måste vi som verkar 

här också vara på alerten när det 

10


Självservice nu även i Svärdsjö 

Nu är cirka 250 personer i Svärdsjö skoldistrikt 

med i Självservicesystemet, alltså där man hanterar 

semestrar och andra ledigheter, reseräkningar 

med mera. Mona Persson är den som haft ansvar 

för införandet. 

– Vi började i oktober 2007 och var klara nu till jul. Alla är med i Självservice 

utom dagmammor och timanställda, förklarar Mona. Vi har tagit det 

lugnt för att alla ska hänga med, även de som var lite rädda för den nya 

tekniken. Jag tycker det har varit positivt och alla har upplevt fördelarna 

med att man fått saker gjorda med en gång. Man tycker det är bra att se 

lönebeskedet med en gång och komma direkt med reseräkningen. 

– Ett problem är dock att alla inte kan arbeta med Självservice hemifrån 

utan att det spärrar sig, konstaterar Mona Persson. Det beror på för 

långsamt nät ute i byarna när man inte har riktigt bredband. Men som 

sagt, det har fungerat jättebra med att införa Självservice och jag tror 

att alla är nöjda. 


Här syns några av eleverna vid friidrottsgymnasiet tillsammans med Björn Blomberg, Torbjörn 

Eriksson och Ulrik Mattisson. Torbjörn Eriksson, Björn Blomberg och Ulrik Mattisson leder 

verksamheten på friidrottsgymnasiet i Falun. Saknas av handledarna gör Bengt-Erik Blomkvist. 

Arlanda flygplats…” 

gäller rekrytering. Nya elever är ju 

en förutsättning. I alla kontakter vi 

har med friidrotts-Sverige försöker 

vi marknadsföra Falun, Lugnet och 

vår verksamhet. Med facit i hand har 

det givit en hel del för kommunen, 

menar Björn. 

”Faluns friidrottsgymnasium 

startade med tolv elever 

1980. I dag, 30 år senare, 

har cirka 300 elever passerat 

revy.” 

Medarbetarna på friidrottsgymnasiet 

har alltså inte bara som uppgift 

att skriva träningsprogram och att 

komma med uppmuntrande tillrop. 

– Eftersom många av våra elever 

kommer från andra orter, och bor 

på egen hand för första gången i sina 

liv, så har vi också ett socialt ansvar. 

Då och då sätter eleverna, via enkäter 

från centralt håll, betyg på vår verksamhet 

och hittills har vi fått mycket 

goda omdömen, berättar Björn. 

Faluns friidrottsgymnasium 

startade med tolv elever 1980. I dag, 

30 år senare, har cirka 300 elever passerat 

revy. De allra flesta av dem finns 

på de klassfotografier som sitter på en 

av kontorsväggarna. 

Några av dem, cirka tio stycken, 

har också nått riktigt långt i sina karriärer 

– ni känner säkert igen namn 

som Karin Torneklint, Torbjörn 

Eriksson, Linda-Marie Mårtensson, 

Jon Jonsson, Jenny och Sanna Kallur, 

Kirsten Belin och Marie Hilmersson. 

Sista frågan till Björn Blomberg 

blir, vad vill du se härnäst? 

– Utbyggnaden av hallen är 

livsviktigt på många sätt, och när den 

blir verklighet skulle vi exempelvis 

kunna starta en verksamhet där även 

högstadieelever kunde få träna sin 

specialidrott. 

Välkände Lasse Eriksson är en av gästerna under Kvalitetsveckan i höst. 

Lasse eriksson till 

Kvalitetsveckan 

Kvalitetsveckan, omvårdnadsförvaltningens 

stora 

manifestation av allt bra 

som sker i verksamheten, 

genomförs som vanligt 

vecka 47, närmare bestämt 

17-19 november. 

Planeringen av veckans innehåll 

på går för fullt. Redan nu 

kan arrangörerna räkna in 

ett riktigt dragplåster, stå-upparen 

m m Lasse Eriksson, som på sitt eget 

speciella manér ska ge sin syn på det 

här med omvårdnad. Klart är också 

att det blir seminarieteater samt föreläsning 

av Per Kide, sjuksköterska 

från Trollhättan, specialist på etiska 

frågor och vård i livets slut. 

Således, boka redan nu in Kvalitetsveckan 

i din kalender. Mer information 

i nästa nummer av Insikt. 

11


Vem bestämmer över skolan? 

Ny serie i Insikt: Vad gör nämnderna? Del 1: Skolnämnden 

”Vi politiker ger ramarna 

till tjänstemännen. 

Vi bestämmer Vad som ska 

göras. Och förklarar 

Varför det ska göras.” 

– Tjänstemän och politiker är till för medborgarna. I vårt fall för att skapa en så bra skola och förskola som möjligt. Och kommunens egen verksamhet är vårt varumärke. Det vi alla 

lever av. Det vi alla inom kommunen ska vårda, kunna vara stolta över och prata väl om, menar skolchef Lena Stoltz, till höger, och skolnämndens ordförande Maria Gehlin, i mitten. 

Vem bestämmer? Skolpolitikerna eller tjänstemännen 

på Skolförvaltningen? Båda och ingen. Allt beror på var 

ärendet ligger. 

Fallet med Södra skolans eventuella nedläggning är ett 

ärende som visar var gränserna går. 

I 

teorin är det enkelt. Falu 

kommuns väljare har utsett 

en borgerlig ”regering” för 

kommunen. Där ingår Falupartiet. 

Falupartiet har en politiker som profilerat 

sig på skolfrågor: Maria Gehlin 

(hette Wilje under valet). Maria 

Gehlin blir den borgerliga ”regeringens” 

tyngsta aktör inom skolvärlden 

i Falun, ordförande i skolnämnden. 

Hon ska nu göra verklighet av de 

förändringar inom skolan hon lovat 

Faluborna under valrörelsen. 

– Vi politiker ger ramarna till 

tjänstemännen. Vi bestämmer vad 

som ska göras. Och förklarar varför 

det ska göras. Exempelvis att skolan 

måste spara in 20 miljoner för att 

hålla budget men att kvaliteten är 

helig. Hur det går till ska tjänstemännen 

lösa. Exempelvis ska de ge 

underlag som visar hur olika besparingsförslag 

påverkar verksamheten, 

säger Maria Gehlin. 

Tjänstemän 

Teorin är lika enkel för tjänstemännen. 

De ska utföra sitt jobb i politikernas 

tjänst. Efter de beslut politikerna 

fattar i skolnämnden och, självfallet, i 

enlighet med de lagar, regler och avtal 

som finns i bland annat skollagen, 

kommunallagen och arbetsmiljölagen. 

De ska utreda. Föreslå. Verkställa. Så 

effektivt och öppet som möjligt. 

Chef på skolförvaltningen är Lena 

Stoltz: 

– Mitt jobb är att vara en länk 

mellan politikerna och tjänstemännen. 

Att löpande förklara, åt båda hållen, 

vad som är praktiskt möjligt och var 

gränserna går. Att se till så att beslut 

blir verklighet och inte fastnar i vår 

organisation. 

– Jag ska också förklara för politiker 

att vissa saker helt enkelt inte kan 

genomföras så fort som man kanske 

tror. Och vad som är omöjligt utan 

mer pengar eller hårda rationaliseringar 

på något håll i verksamheten. 

Exemplet Södra 

Lena Stoltz och Maria Gehlin ställs ofta 

till svars för besparingar inom skolan. 

Senaste handlade det om Södra skolans 

vara eller inte vara och hur politikerna 

nått slutsatsen att den kunde stängas? 

På ett föräldramöte på Södra fick 

Maria Gehlin den sedvanliga kritiken 

och en lång rad frågor. Hon beskrev, 

12


falun.se/ 

Upplev Falun i vår! 

Äventyret finns närmare än du tror... 

På sajten Upplev Falun kan du få goda tips om utflyktsmål och 

friluftsliv i Falu kommun. Vi tipsar om vackra utsikter, orörd natur, 

kulturminnen, vandringsleder och lustfyllda platser. Vi tar också gärna 

emot dina egna tips och idéer om intressanta platser i kommunen. 

Under våren erbjuder vi guidade turer vid flera av utflyktsmålen med 

början på Fågelskådningens dag den 10 maj vid Kyrkbytjärn i Vika. 

Håll utkik efter fler guidade turer i annonser vecka 19 samt på 

www.falun.se/upplevfalun. 

www.falun.se/upplevfalun 

Politiker som inte vågar fatta beslut. Tjänstemän som inte verkställer beslut. Politiker som 

inte är pålästa. Tjänstemän som levererar bristfälliga underlag. Politiker som lägger sig i 

detaljer. Tjänstemän som förhalar underlag. Det är sex utmaningar i relationen politiker – 

tjänstemän, menar Maria Gehlin, till vänster. 

falun.se/ 

falun.se/ 

Fakta Skolnämnden 

Ordförande: Maria Gehlin, Falupartiet. 

Förvaltningschef: Lena Stoltz. 

Budget 2009: 1.1 miljarder. 

Nedskärning 2009: 40 miljoner. 

med hjälp av tjänstemännens underlag, 

hur elevantalet fortsätter att 

sjunka och hur liten del av lokalerna 

som används idag. 

Hon sade, som hon brukar, att 

hon hellre sparar på lokaler än lärare 

och verksamhet. Men så kom en 

fråga som faktiskt inte var besvarad 

i de två beslut, två underlag, en 

tjänsteskrivelse, en statusrapport, två 

dokument om förutsättningar och 

tre konsekvensbeskrivningar som var 

underlag för beslutet: Vad blir konsekvensen 

av att lägga ner Kvarnbergsskolan 

istället för Södra skolan? 

Ny utredning 

– Det var inte utrett och frågan 

kommer att dyka upp igen, sannolikt 

Personal: 2 200. 

Verksamhet: Tre gymnasieskolor. 27 

grundskolor. 61 förskolor. 51 dagbarnvårdare. 

Dans- och musikskolan. 

i kommunfullmäktige som då kommer 

att kräva att skolnämnden ska 

utreda frågan. Då tar det ännu längre 

tid innan den planerade besparingen 

får effekt. Därför är det bättre att jag 

begär hos förvaltningen att frågan 

utreds redan nu, säger Maria och 

avslutar: 

– Kanske, kanske inte kommer 

vi fram till samma beslut ändå, att 

en stängning av Södra är det bästa 

alternativet. Men då är alla alternativ 

belysta. Skolstängningar är ärenden 

med mycket debatt runtomkring. 

Men jag tycker att det här exemplet 

visar att den som har argument i sak 

verkligen får sin sak prövad. 

Text och foto: Håkan Edvardsson 

Välkommen till till Falu Kommuns Upplevelsedag! 

Torsdag Torsdag 28 maj 28 maj kl 12–19, kl 12–19, Visitor Center, Lugnetanläggningen 

Anmäl din ankomst vid vårat informationsbord i Visitor Center när du kommer så 

Anmäl din deltar ankomst du i utlottning vid vårat av flera informationsbord fina priser. Där hämtar i Visitor du Center också din när fikabiljett du kommer samt så 

deltar du anmäler i utlottning vilken/vilka av flera aktivitet fina du priser. vill prova Där på. hämtar du också din fikabiljett samt 

anmäler vilken/vilka aktivitet du vill prova på. 

Prova På Aktiviteter 

• Bada och simma i utomhusbassängen 

Prova På Aktiviteter 

• Vattengymnastik i utomhusbassängen 

• Bada och simma i utomhusbassängen 

• Gym, yoga och spinning på Nautilus 

• Vattengymnastik • Äventyrsbangolf i utomhusbassängen 

• Gym, • yoga Konditionstest och spinning med Hälsospåret 

Nautilus 

• Äventyrsbangolf 

• GPS äventyrsbana, 5-kamp, SegWay, 

• Konditionstest golfaktivitet med m.m. Hälsospåret med Lugnets Äventyr. 

• GPS äventyrsbana, 

Både för grupper 

5-kamp, 

och individuellt. 

SegWay, 

• Innebandyaktiviteter med IBF Falun 

golfaktivitet m.m. med Lugnets Äventyr. 

Både Schema för grupper på fasta och tider individuellt. 

Ett detaljerat schema med fasta tider kommer att 

• Innebandyaktiviteter med IBF Falun 

läggas ut på Insidan så fort det är klart. Det kommer 

att finnas möjlighet att prova på alla aktiviteterna 

under hela dagen. 

Schema på fasta tider 

Ett detaljerat schema med fasta tider kommer att 

läggas ut Förtäring på Insidan så fort det är klart. Det kommer 

att Vi finnas bjuder möjlighet på enklare att förtäring prova på i form alla av aktiviteterna 

under kaffe/te, hela kall dagen. dryck och 

smörgås, 

frukt. 

Förtäring 

Vi bjuder på enklare förtäring i form av smörgås, 

kaffe/te, kall dryck och frukt. 

Mera kraft!! 

Mera kraft!! 

Föranmälan senast 25 maj 

Utse en kontaktperson på varje arbetsplats (gärna 

friskvårdsinspiratören). Föranmälan senast Kontaktpersonen 25 maj har 

till Utse uppgift en kontaktperson att anmäla antalet på deltagare varje arbetsplats från sin (gärna 

arbetsplats. friskvårdsinspiratören). Man behöver inte Kontaktpersonen anmäla vilken aktivitet 

till uppgift man önskar att anmäla prova på. antalet Det gör deltagare man på plats från sin 

har 

vid arbetsplats. informationsbordet. Man behöver inte anmäla vilken aktivitet 

man önskar prova på. Det gör man på plats 

Anmäl antalet deltagare senast den 25 maj 

till Åsa Bruhn på telefon 023-823 95 eller mail 

vid informationsbordet. 

asa.bruhn@falun.se. 

Anmäl antalet deltagare senast den 25 maj 

Frågor till Åsa och Bruhn funderingar på telefon 023-823 95 eller mail 

Kontakta asa.bruhn@falun.se. 

Åsa Bruhn 023-82395, 


Frågor och funderingar 

Välkommen! 

Kontakta Åsa Bruhn 023-82395, 


Välkommen! 

13


Falu Kommuns konstklubbs 

första konstnärsbesök för året 

gick till P Grön i Grycksbo. 

Intresset var stort hos medlemmarna, 

23 personer deltog. 

Han tog emot oss på trappan 

till Grycksbo gamla skola där 

han har sin bostad och ateljé. 

Där berättade han om hur han 

hittat sitt boende, därefter blev vi 

välkomnade in till nedre våningen 

där han höll till med sitt skapande. 

Han ställde sig på en liten pall 

i ateljén och började berätta om 

Konsten, barns kreativitet och världspolitik 

i en salig blandning och med en 

intensiv energi. 

Vi förstod att för honom finns inga 

gränser för vad man kan åstadkomma, 

allt är möjligt. 

Han har rest runt i världen med utställ 

ningar och har kallats för ”Sveriges 

Picasso”, vi anar nog inte hur stor han 

är i världen. 

Text och foto: Ann-Christin Rudholm 

Förslag till 

”Årets eldsjäl” 

Nu är det åter dags att 

lämna in förslag till ”Årets 

eldsjäl”. Nomineringstiden 

är i år utsträckt till 30 

september. Vi kommer att 

uppmärksamma vinnaren 

till utmärkelsen under 

Kvalitetsveckan (v 47). 

Omvårdnadsförvaltningens 

tema för 2009 är brukarinflytande 

och passar väl in i 

kriterierna för att få utmärkelsen. 

Alla anställda inom Omvårdnadsförvaltningen 

kan 

komma i fråga för denna 

utmärkelse! 

Förslag till Årets eldsjäl 2009 kan 

göras av tex. arbetsledare, arbetskamrat, 

kunder, anhöriga eller närstående, 

vilka även ska motivera skälet 

till utmärkelsen. 

Den som föreslås till ”eldsjäl” ska ha 

gjort sig känd för en god arbetsinsats 

som bygger på enkelhet, 

engagemang och respekt och som 

har bidragit till att skapa glädje och 

trygghet för någon omsorgstagare, 

anhörig eller arbetskamrat inom 

äldreomsorgen. 

En jury bestående av representanter 

för Rotary Kopparvågen i Falun och 

Omvårdnadsförvaltningen utser 

mottagaren av utmärkelsen som 

utdelas vid ett Rotarymöte hösten 

2009. 

Förslagen lämnas senast 

den 30 september 2009 till: 

Kristina Knutsson Sjölund 

Omvårdnadsförvaltningen 

791 83 Falun 

Kryssvinnare nr 1/09 

Förstapristagare blev Ingrid Källberg, Falun som belönas med två biobiljetter. 

Andra till femte pris, en biobiljett vardera, till Isak Kignell, 

Falun, Inger Bond, Bjursås, Eivor Wiklund, Sundborn och Lisbeth Hansson, 

Sundborn. Grattis! 

14


Insiktskrysset 

Insiktskryss nr 2/09 

Här kommer en ny, lagom svår vårutmaning, Insiktskrysset nr 2. Det blir 

åter två biobiljetter till den först dragna, rätta lösningen och en biljett 

vardera till pristagare nr 2–5. Lösningen skickar du till Falu Kommun, 

Informationsavdelningen, 791 83 Falun, senast den 20 maj. Lycka till! 

Namn....................................................................................... 

Utdelningsadress........................................................................ 

Postadress................................................................................. 

15

Profilen | Malou Olersbacken 

Ridterapi 

ger elever 

självkänsla 

och bra 

resultat 

Malou Olersbacken är en av landets 

första ridterapeuter. En handfull 

elever har redan provat på hennes 

metod som går ut på att stärka 

självkänslan och få bättre resultat i 

skolan. Förutom detta tävlar Malou i 

westernridning och undervisar klass 

3 i Björkhagsskolan i Svärdsjö. 

Hästen Lina skrittar ystert runt ridbanan 

med sin ägare, Malou Olersbacken, 

på ryggen. Vårsolen skiner och en lätt 

vind drar in över åkrarna från söder, till helgen 

stundar tävlingar i westernridning. Det gäller att 

finslipa detaljerna. Men det är inte bara westernridning 

som Malou vurmar för, nej det hon helst 

vill ägna sig åt är arbetet som ridterapeut. 

– Jag var bland de första i landet som 

vidareutbildades i ridterapi. Utbildningen arrangerades 

av Mittuniversitetet 2005 och gick 

under Rehabiliteringsvetenskap. I USA har man 

använt hästen som terapihjälpmedel sedan 1969 

och i Europa har det också slagit igenom, berättar 

Malou som märkte snabbt resultat då hon 

under ett och ett halvt års tid utövade metoden i 

praktiken. 

Snabbt resultat 

– Jag hade elever från ettan till högstadiet som 

fick individuell ridterapi. Man ser tydlig utveckling 

snabbt då eleverna lär känna hästen. Deras 

självkänsla och självförtroende stärks enormt då 

de märker att de kan hantera ett djur som väger 

över 500 kilo. 

Ridterapin omfattar inte bara ridning och att 

få hästen att gå eller springa som man vill. 

– Det är så mycket runt omkring, vi jobbar 

egentligen med alla ämnen och det höjer motivationen 

för inlärning, säger Malou. 

Efter utbildningen åkte Malou runt och 

höll föredrag för rektorerna och berättade om 

metoden. Därefter valdes några elever ut och 

tillfrågades om de ville delta i ridterapin. 

Fler kompetenser behövs 

– Skolan och klassrummet är inte alltid den 

bästa arenan för inlärning för alla elever. Det 

Malou Olersbacken och hästen Lina, en sju år gammal American Quarter Horse är parhästarna som brinner för 

Westernridning och ridterapi. Foto: Solveig Gezelius 

behövs fler kompetenser för att alla elever ska 

lyckas, det här kan vara ett sätt att kunna möta 

elever med speciella behov. Stärka deras självkänsla 

och självförtroende, öka motivationen 

för inlärning och därmed möjligheten att lyckas 

i skolan. Det var mycket roligt att arbeta med 

den här metoden och det kändes verkligen som 

jag och hästen gjorde nytta. Jag hade dessutom 

mycket bra chefer runt omkring mig. Nu är 

pengarna tyvärr slut men jag hoppas förstås 

kommunen får mera anslag så att ridterapin kan 

komma igång igen, säger Malou och berättar om 

kommande tävlingar i westernridning som hon 

deltar i tillsammans med sin dotter. 

Några av ridterapins effekter 

• Stimulerar förmågan till koncentration och 

inlärning 

• Förbättrar kondition och koordination 

• Förbättrar balans och hållning 

• Förbättrar självkänsla 

• Ger självförtroende 

Fakta Malou Olersbacken 

Yrke: Lärare och utbildad ridterapeut. 

Bor: På en hästgård i Rönndalen, Enviken. 

Familj: Maken Jan och 3 barn. Två hästar 

Lina och Batcha och hunden Wilma. 

Fritidssysslor: Westernridning, westerntävlingar 

och ekologiskt jordbruk. 

Läser: Facklitteratur och deckare. 

Bästa film: Little Miss Sunshine. 

Mat: Det mesta som innehåller mycket 

protein. 

Dryck: Vatten, kaffe och ett glas vin. 

Gillar: Kreativ utveckling. 

• Förbättrade kognitiva förmågor 

• Ökad styrka och fin- och grovmotorik 

Text: Solveig Gezelius

Insikt nr 2, 2009 (pdf 1,3 MB) - Falu Kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?