Leijonborg lovar tunt - Ergo

Leijonborg lovar tunt - Ergo Leijonborg lovar tunt - Ergo

from ergo.nu More from this publisher

08.11.2014 Views

Foto: Christin Lenthamre Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. #12 2/11 –15/11 2007 12–13/ ”I den inavlade, uppnästa ankdammen som Uppsala är, retade hans stil upp ganska många” 17/ ”Jag minns barndomsnätterna då jag låg vaken i fruktan för gammaltestamentliga dödsänglar. ” 18/ ”Trots att dessa missförhållanden är väl kända inom fakulteten får professor Tyrann hållas” Ämnesval avgörande för jobb 06/NYHETER Både vad, var och hur länge man läser påverkar möjligheterna att hitta jobb efter examen. Könet spelar däremot inte längre någon roll. Det visar Högskoleverkets årliga undersökning av nyexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Årets undersökning rör dem som tog examen 2003/04. Inom de flesta utbildningsinriktningar hade 70–90 procent etablerat sig på arbetsmarknaden ett till ett och ett halvt år efter examen. Det undersökta året (2005) hamnar Uppsala på sextonde plats bland landets högskolor, något högre än genomsnittet. Kritik mot avgiftsplaner 07/NYHETER Sverige bör börja ta betalt av utomeuropeiska gäststudenter. Det menade högskolekansler Anders Flodström i ett utspel nyligen. Men studentrörelsen är kritisk. – Jag förstår att man kan tycka att den som inte har varit med och betalat för sig via skattsedeln ska avgiftsbeläggas. Men vad man lätt glömmer är att administrationen av ett avgifts- och stipendiesystem också skulle kosta samhället väldigt mycket pengar. Det är inte säkert att vi ens skulle gå med vinst på det, säger Uppsala studentkårs ordförande Louise Callenberg. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA Leijonborg lovar tunt Pingstsamarbete återupptas 11/NYHETER Uppsala universitet skulle ha fattat beslut den 25 september om att inleda ett samarbete med pingströrelsen. Planerna stoppades tillfälligt av Sven-Erik Brodd efter att en artikel i tidningen Fokus citerat röster inom pingströrelsen, vilka antyder att projektet kan vara ett sätt för dem att nå ut till fler och få rörelsen att växa. Nu ifrågasätter dock Sven-Erik Brodd artikelns trovärdighet och förklarar att han är beredd att gå vidare med planerna. 04–05/DEBATT Det hade kunnat bli ännu mindre pengar till kvalitet i höstbudgeten, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg till Ergo. 08–10/NYHETER Men Leijonborg utesluter inte en större satsning på utbildningskvalitet inom mandatperioden. Också vallöftet om höjt studiemedel ”hoppas” han kunna infria senast 2010. Några förhandsbesked om eventuella doktorandsatsningar fick Ergo däremot inte under besöket på utbildningsdepartementet. – Jag varken kan eller vill säga något om det. Just nu är hela forskningspropositionen i stöpsleven . FIRA TAGE ISTÄLLET FÖR KRIGARKUNG« DECENTRALISERA STUDENTKÅREN«

Foto: Christin Lenthamre

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.

#12

2/11 –15/11

2007

12–13/ ”I den inavlade, uppnästa

ankdammen som

Uppsala är, retade hans stil

upp ganska många”

17/ ”Jag minns barndomsnätterna

då jag låg vaken i

fruktan för gammaltestamentliga

dödsänglar. ”

18/ ”Trots att dessa missförhållanden

är väl kända

inom fakulteten får professor

Tyrann hållas”

Ämnesval avgörande för jobb

06/NYHETER Både vad, var

och hur länge man läser påverkar

möjligheterna att hitta jobb efter

examen. Könet spelar däremot inte

längre någon roll.

Det visar Högskoleverkets årliga

undersökning av nyexaminerades

etablering på arbetsmarknaden.

Årets undersökning rör dem som

tog examen 2003/04. Inom de flesta

utbildningsinriktningar hade 70–90

procent etablerat sig på arbetsmarknaden

ett till ett och ett halvt år

efter examen.

Det undersökta året (2005) hamnar

Uppsala på sextonde plats bland

landets högskolor, något högre än

genomsnittet.

Kritik mot avgiftsplaner

07/NYHETER Sverige bör

börja ta betalt av utomeuropeiska

gäststudenter. Det menade högskolekansler

Anders Flodström i ett

utspel nyligen. Men studentrörelsen

är kritisk.

– Jag förstår att man kan tycka att

den som inte har varit med och

betalat för sig via skattsedeln ska

avgiftsbeläggas. Men vad man lätt

glömmer är att administrationen

av ett avgifts- och stipendiesystem

också skulle kosta samhället väldigt

mycket pengar. Det är inte säkert att

vi ens skulle gå med vinst på det, säger

Uppsala studentkårs ordförande

Louise Callenberg.

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

Leijonborg lovar tunt

Pingstsamarbete återupptas

11/NYHETER Uppsala universitet

skulle ha fattat beslut den 25 september

om att inleda ett samarbete

med pingströrelsen. Planerna stoppades

tillfälligt av Sven-Erik Brodd

efter att en artikel i tidningen Fokus

citerat röster inom pingströrelsen,

vilka antyder att projektet kan vara

ett sätt för dem att nå ut till fler och

få rörelsen att växa. Nu ifrågasätter

dock Sven-Erik Brodd artikelns

trovärdighet och förklarar att han är

beredd att gå vidare med planerna.

04–05/DEBATT

Det hade kunnat bli ännu

mindre pengar till kvalitet i

höstbudgeten, säger högskole-

och forskningsminister

Lars Leijonborg till Ergo.

08–10/NYHETER Men Leijonborg

utesluter inte en större satsning på utbildningskvalitet

inom mandatperioden.

Också vallöftet om höjt studiemedel ”hoppas”

han kunna infria senast 2010.

Några förhandsbesked om eventuella

doktorandsatsningar fick Ergo däremot

inte under besöket på utbildningsdepartementet.

– Jag varken kan eller vill säga något om

det. Just nu är hela forskningspropositionen

i stöpsleven .

FIRA TAGE ISTÄLLET

FÖR KRIGARKUNG«

DECENTRALISERA

STUDENTKÅREN«

ERN BÄTA

Vi presenterar 2008

års Studentpokermästerskap

Inkluderar:

• $75,000 i garanterade priser

•

•

•

Du måste inte spela poker

Vi ses i Prag

Ergo #12 / 2007

LEDARSIDA / 03

VÅDAN AV

FACEBOOK

Hur många hade hört talas om Facebook i början av

maj? Idag, ett halvår senare, är 400 000 svenskar registrerade

på sajten. En sökning på “Uppsala universitet”

ger den 27 oktober 66 facebookgrupper. Gruppen

med samma namn har 4 588 medlemmar.

Den snabba expansionen går att förstå. Fejsboken är ett effektivt

sätt att hålla kontakten med vännerna, ett vuxendagis med

lättsmält förströelse närhelst man vill, eller ett ställe för att dygnet

runt diskutera Youtubeklipp, juntan i Burma och gatuvåldet.

Inte minst är sajten ett ypperligt verktyg för att nätverka – ordet

som ännu inte förlorat sin strålglans.

Men nu börjar tillnyktrandet komma. Fler än en har lagt ner sin

sida efter att fejsbookandet slukat allt mer tid. Hur lätt är det att

skriva tenta och samtidigt hålla tre fb-konversationer igång?

En än värre huvudvärk, som nu uppmärksammas allt mer,

handlar om integriteten. Enligt det trettonsidiga kontraktet alla

användare skriver på (hur många läser det?) ger man företaget en

“oåterkallelig, evig” och “världsomspännande” rätt att kopiera,

använda och sprida det man skickat på sajten. Däribland privata

foton, information om sexuell läggning, politisk och religiös

åskådning och meddelanden man skickar. Sajten kan dessutom

sälja materialet till “andra företag”.

Pär Ström, ledamot i regeringens IT-råd, kallar i Metro det här

för ett “slavkontrakt”.

– Man tror att det är gratis att vara med. Men man betalar med

sin personliga integritet och framtid. När man söker jobb om 30

år sitter rekryteraren med det man skrivit, säger han.

Också det europeiska organet för nätverkssäkerhet, Enisa, varnar

för nätverket. Tagga inte vänner och anhöriga, bilderna kan

sparas hela livet och i framtiden användas på sätt man absolut

inte tänkt sig, menar Enisas pressekreterare Ulf Bergström.

Oavsett om man väljer att tro på Ströms och Bergströms värstascenarier

kan det vara värt att tänka ett varv till innan man lägger

ut festbilderna där kompisen näckar eller bekänner sig till en politisk

gruppering man kanske inte vill vara med i om tio år.

Vill du sätta in en radannons i Ergo? Kostnaden är 50 kr. Skicka max 100

tecken till cred@ergo.us.uu.se eller med vanlig post till Ergo, Övre Slottsgatan

7, 75310 Uppsala.

HEJ STUDENT!

NAMN: Ida Spång Rosén.

PLUGGAR: Läkarprogrammet

termin 7.

HUR MÅNGA TERMINER I UPP-

SALA: 9.

HÄR SITTER JAG HELST OCH

PLUGGAR: Hemma faktiskt.

Med kompisar.

BÄSTA NATIONEN: Svårt...

Uplands är bra.

SENAST KÖPTA KURSLITTERATUR: Jourläkarboken.

HÄR ÄTER JAG LUNCH I UPPSALA: Medicinarcentrum

tyvärr.

TRÄNAR: Hade kort på Stallet som gick ut. Sprang

mycket men nu har jag skadat foten...

FAVORITPRODUKT PÅ SYSTEMET: BiB.

FAVORITPRODUKT PÅ APOTEKET: Tandtråd.

ROLIGASTE KURS JAG LÄST: Internationella relationer,

Göteborgs universitet.

OCH SÄMSTA: Det är nog nån liten kurs, en s k

strimma. Skulle handla om kommunikation och

relationen mellan patienten och läkaren. Viktigt

ämne, men på en varierande (låg) nivå.

FAVORITPROMENAD I UPPSALA: Den man tar hem

efter en tenta.

VÄRSTA KORRIDORMINNET: Ett brandlarm. Det

var mycket rök och brandkåren kom. Men visade

sig att det var nån som skulle rosta bröd. Han

hade pallrat upp konservburkar på den trasiga

nedsänkningsspaken och sen gått för att duscha.

BÄSTA STUDENTBOSTADSOMRÅDET: Rackarberget.

Och snart ska vi få nya plastmattor! De vi har

nu ligger sen -68.

BÄSTA STUDENTFÖRENING: Kärleksakuten gör

bra saker, de sysslar med sexualupplysning. Jag

gillar Medicinska studierådet också men där gör

man andra bra saker.

MEST ÖVERSKATTAT I UPPSALA: Studentlivet. Som

en fortsättning på gymnasiet.

GODASTE FYLLEKÄKET: Grillen vid hörnet till Ekonomikum-parken.

FAVORITBIBLIOTEK I UPPSALA: Stadsbiblioteket.

HÄR SHOPPAR JAG KLÄDER I UPPSALA: Tycker det

är lite svårt att shoppa i Uppsala. Tråkiga kedjor.

DET GÖR JAG HELST EN LEDIG SÖNDAG: Svårt att

svara på frågorna utan att verka puckad. Men jag

tycker så klart att det är mysigt att hångla.

Ergo grundades 1924 och är

Uppsala studentkårs tidning

sedan 1940. Redaktionen

är obunden gentemot både

kårstyrelse och opposition.

CHEFREDAKTÖR/

ANSV. UTGIVARE

Hannes Ljunghall

cred@ergo.us.uu.se

018–480 31 30

REDAKTÖR

Hanna Lundquist

red@ergo.us.uu.se

018–480 31 31

SIDREDIGERING

Robert Ringefors och

redaktörerna

AD

Lotta Hähnel

ANNONSBOKNING

Tomat annonsbyrå

info@tomat.se

046–13 74 00/02

www.tomat.se

UPPLAGA OCH

PERIODICITET

34 000 exemplar

14 nr per år

PRENUMERATION

150 kr/år

ANNONSPRISER

Helsida fyrfärg: 19 500 kr

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr

TRYCKERI

UNT

ISSN

0345–2875

ADRESSÄNDRING

018–480 31 00

Eftertryck utan redaktionens

skriftliga medgivande tillåts

ej. För obeställt material

ansvaras ej.

Utebliven tidning:

018-478 10 20

(endast boende i Uppsala)

berglin

HÖSTEN 2007

UTKOMMER ERGO:

# 13 16/11

# 14 7/12

04 / DEBATT Ergo #12 / 2007

REGERINGENS POLITIK FÖR

OSS TILLBAKA TILL 1600-TALET

För tredje året i rad ordnar

Laboremus den 6 november sin

Tagedag som alternativ till det

traditionella Gustav II Adolffirandet

i Odinslund.

Att ett fåtal individer i Uppsala

tycker om att klä sig

i frack, bära facklor i novembermörkret

och hylla

gamla döda krigarkungar

den 6 november varje år kan möjligen

ses som lite udda, men är knappast något

att hetsa upp sig för. Var och en blir

lycklig på sin fason. Vissa tycker att krig,

döda kungar och gamla traditioner är

viktiga. Andra blickar hellre framåt. Det

är ett faktum att på den tiden då Gustav

II Adolf som bäst härjade ute i Europa,

så var universitetet till för några få som

hade råd, och definitivt inte för kvinnor.

Tack vare decennier av politisk kamp ser

dagens högskola inte längre ut så. Man

skulle kunna tycka att det vore mer angeläget

att skapa traditioner som firade

detta. Traditioner som fick fler att känna

sig inkluderade.

Men det verkligt allvarsamma är att i

valet mellan att ta utbildnings-Sverige in

i framtiden, eller att förflytta oss snäppet

närmare Gustav II Adolf, så väljer den borgerliga

regeringen Gustav II Adolf. Sakta

men säkert bygger de ett utbildningssystem

som blir allt snävare. De bygger en

högskola där bara somliga får plats.

En grundtanke för socialdemokratin

är att alla ska ha samma reella chans till

utbildning. Det räcker inte med formell

möjlighet att läsa vidare: det måste också

finnas ekonomiska förutsättningar

(avgiftsfri högskola, förmånliga statliga

studielån), och, eftersom människor är

olika, många olika vägar att ta sig in på

högskolan. Valet till gymnasiet ska inte

vara avgörande för chansen att läsa vidare.

Ingen ska behöva fatta livsavgörande

beslut i tidiga tonåren. Därför är det

mycket allvarligt att regeringen nu tar

bort högskolebehörigheten från ett antal

gymnasieutbildningar. Alla klarar inte

gymnasiet första gången. De som istället

skaffar sig kompetens och erfarenhet genom

att jobba i några år måste kunna tillgodoräkna

sig denna kunskap, även om

den inte syns i deras skolbetyg. Därför är

det djupt bekymmersamt att regeringen

slopar 25:4-regeln, som ger personer med

arbetslivserfarenhet behörighet när de

söker till högskolan. Tar man dessutom

i beaktande att regeringen kraftigt skär

ned på vuxenutbildningen, framträder

ett tydligt mönster – och ett obehagligt

sådant. Regeringen för en politik för ökad

social snedrekrytering. I dagens internationella,

kunskapsintensiva och snabbföränderliga

ekonomi duger det inte att

säga att bara vissa människor behöver

kunskap. Framtidens arbetsmarknad kräver

goda ämneskunskaper, motsvarande

dagens högskolebehörighet, även för dem

som aldrig väljer att läsa på högskolan.

Forskningen säger att i en skola som tidigt

delar upp eleverna är det inte barn från

studievana hem som kommer att välja

bort högskolebehörigheten. Det är arbetarnas

barn som kommer att göra det. Och

det är de som, tack vare regeringens politik,

inte kommer att få en andra chans om

de skulle vilja läsa vidare längre fram.

Tror man på att det är bra att människor

är olika, och att en människas bakgrund

på riktigt inte ska spela någon roll

för hennes framtidsutsikter, så är den

enda möjliga politiken att skapa flera vägar

in på högskolan. Ju färre vägar, desto

färre kommer att läsa vidare. Och genast

hamnar vi lite längre bort från framtiden,

och lite närmare Gustav II Adolf.

För tredje året i rad tar Laboremus

strid mot likriktning och utestängning

på universitetet. När andra firar döda

krigarkonungar, firar vi Tagedagen. Det

är vår hyllning till den öppna högskolan,

uppkallad efter Tage Erlander. Den som

vill vara med och ta ställning för en inkluderande

högskolepolitik är hjärtligt

välkommen till kåren den 6 november

kl 19 – spännande gäster utlovas!

Marika Lindgren Åsbrink

ordförande Laboremus,

s-studenter Uppsala

Regeringen föredrar Gustav II Adolfs dagar framför framtiden, menar Laboremus.

SKRIV TILL ERGOS

DEBATTSIDA!

Textlängden bör inte överstiga

2 500 tecken inklusive mellanslag.

Redaktionen förbehåller sig

rätten att korta i och språkgranska

manus. Det går bra att

vara anonym, men du måste

uppge namn och adress till

redaktionen.

Maila till cred@ergo.us.uu.se.

Nästa manusstopp är den 5/11 .

nina hemmingsson

Ergo #12 / 2007

DEBATT / 05

DECENTRALISERA

STUDENTKÅREN!«

Kårpartiet Uppsala universitets

studenter vill se en minskad

maktcentralisering inom Uppsala

studentkår.

Uppsala universitets studenter

(UUS) tror starkt på att

kåren bör vara decentraliserad

med en stark förankring

hos medlemmarna. Deras

åsikter ska enkelt och effektivt nå organisationens

kärna. I dagsläget saknar

organisationen en spridning av engagemanget.

Ofta är det så att samma personer

engagerar sig på många olika poster.

Förutom att det är ett demokratiproblem

så är vägen in för dem som vill engagera

sig svår och otydlig. Dagens struktur

och kultur inom organisationen ger en

stel och tungrodd organisation där det

tar tid att göra sin röst hörd. Vi skulle därför

gärna se ett ökat arbete för att göra

det lättare att engagera sig inom kåren

och tror att mycket måste förändras.

UUS har föreslagit två förändringar till

fullmäktige som skulle förändra maktfördelningen.

Ett förslag är att kårens ordförande

och vice ordföranden från och med

nästa år inte ska sitta i fullmäktige som ledamöter.

Detta beror på att de främst ska

vara företrädare för styrelsen, kåren och

dess verksamhet. Det blir en stor rollkonflikt

om samma personer sitter i fullmäktige

och företräder sitt parti, samtidigt

som man ska företräda kåren centralt.

Den andra föreslagna förändringen är

en utredning om ett alternativt system

för val av kårens fullmäktigeledamöter.

UUS anser att dagens partisystem har

starka brister då partipolitiska intressen

ofta hamnar i fokus framför studenternas

intressen och åsikter. Det minskar

kårens effektivitet då mycket tid

slösas bort på partipolitiska lister. Det

påverkar även hur lätt det är att engagera

sig i kåren. Ett mindre partipolitiskt

valsystem skulle öppna upp för många

som är intresserade av att engagera sig

i studentfrågor och kårarbete utan att

vara intresserade av partipolitik eller

den ofta tuffa politiska debatten. Debatter

kan fortfarande vara konstruktiva

och kritiska utan partipolitiska

maktspel.

UUS vill ha en kår som kan stå för att de

frågor som den driver är viktiga för medlemmarna

i deras vardag och inte ett

sätt att försöka driva rikspolitiska frågor

som är väldigt främmande för den

enskilde medlemmen. Vi tror på en kår

som ska arbeta för de frågor som har ett

brett stöd bland studenterna och på en

kår som sätter studenterna före partier.

Vi hoppas att förslagen får ett gott bemötande

och tror att det är dags för den här

kåren att förändras för att trygga en god

kontakt med studenterna i framtiden!

Mathias Johansson, partiombud

Klas-Herman Lundgren, ordförande

Uppsala universitets studenter

Sköt om dig

på Svettis och Stallet!

Sköt om dig hos Studenthälsan!

Här finns lustfylld träning för alla

smaker. Börja dagen med ett

morgonpass i cykelsalen, eller

kör ett aerobicspass på

lunchen med vännerna!

Utmana dig själv med ett

gympapass, samla ihop laget till en

fotbollsmatch och klättra på hög nivå

på Stallets klättervägg. Koppla av i

Svettis relaxavdelning efteråt.

Prova du också – välkommen in!

motion och hälsovård

Workshop!

Testa din lärstil

– studera effektivt!

En workshop om studiestrategier

för universitetsstudier.

Torsdag 22/11 och

torsdag 29/11 kl 16.30–19.30.

Anmälan senast 8/11

via Studenthälsans mottagning

tel 15 50 50. Pris 200 kr.

I samarbete med Uppsala universitet.

Mathias Johansson

Klas-Herman Lundgren

VILL STUDENTERNA HA

ETT NYTT DATANÄT?«

Bollspel

Drop-in på Stallet och Svettis!

UUS replikerar i debatten angående

kårens ambitioner att

verka för en fri bredbandszon i

centrala Uppsala.

Iföregående Ergo skrev kårpartiet

Upp sala universitets studenter (UUS)

att kåren borde prioritera annorlunda

och att det finns viktigare saker

för kåren att verka för än den trådlösa

bredbandszon runt Universitetsparken

som nu skall byggas.

I svaret från Bjärnemalm och Mörck

hävdas att vi inte har läst verksamhetsplanen

noga. Att vi har läst den bör vara

uppenbart då vi kommenterade den

sagda planen i artikeln. Utöver detta

skickade UUS tillsammans med Borgerliga

studenter in ca 25 förslag till

punkter i verksamhetsplanen. Många av

dessa gick dessutom igenom, vilket Bjärnemalm

och Mörck mycket väl vet om.

De hävdar även i sitt svar att UUS inte vill

att kåren ska vända sig till andra aktörer

än universitetet. Detta stämmer inte. I

flera av de punkter vi fick in i verksamhetsplanen

vill vi att kåren vänder sig

mot externa aktörer, till exempel mot

kommunen angående bostäder.

Vi fick dessutom varken något svar på

om bredbandszonsfrågan verkligen är

förankrad hos studenterna eller på vilka

bakgrundsfakta som beslutet bygger på.

Vi inom UUS vill verka för lokal förankring

hos medlemmarna i det som kåren

gör samt för att kåren ska komma närmare

studenterna!

Susanna Hansson

Klas-Herman Lundgren

Uppsala universitets studenter

badminton basket fotboll

innebandy volleyboll

www.sh.uu.se

SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80

STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40

STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel 15 50 50

06 / NYHETER Ergo #12 / 2007

STOR STUDIE AV NYEXAMINERADES ETABLERING:

Ämnesval avgörande

för chans att få jobb

Så många fick

jobb efter examen:

ex

maexe((Andel utexaminerade läsåret 2003/04

som hade etablerat sig på arbetsmarknaden

2005 (i procent)

Både vad, var och hur länge man

läser påverkar möjligheterna att

hitta jobb efter examen. Könet

spelar däremot inte längre

någon roll.

Det visar Högskoleverkets

årliga undersökning av nyexaminerades

etablering

på arbetsmarknaden. Årets

undersökning rör dem som

tog examen 2003/04. Inom de flesta utbildningsinriktningar

hade 70–90 procent

etablerat sig på arbetsmarknaden

ett till ett och ett halvt år efter examen.

Lättast gick det för läkare, specialistsjuksköterskor

och specialpedagoger,

där över 90 procent hade tagit sig in på

arbetsmarknaden. Nästan lika bra gick

det för psykoterapeuter, veterinärer och

tandläkare, medan bara drygt en tredjedel

av dem med en magisterexamen i

humaniora hade fått jobb.

Med en fyraårig utbildning tar man

sig snabbare in på arbetsmarknaden än

med en treårig.

– Det är ett ganska bestående mönster,

som framför allt märks när arbetsgivare

»DET ÄR ETT GANSKA

BESTÅENDE MÖNSTER«

har många sökande att välja på. Men

skillnaden mellan grupperna är mycket

mindre än den mellan att ha och inte ha

en högskoleutbildning, säger Torbjörn

Lindqvist, utredare på Högskoleverket.

Också valet av högskola har betydelse.

Även när hänsyn har tagits

till vilket utbildningsutbud ett

lärosäte har kvarstår skillnader i

studenternas etableringsgrad. Den

lokala arbetsmarknadens förmåga

att suga upp nyexaminerade spelar

roll, men också högskolornas satsningar

för att underlätta övergången

från studier till arbete.

– Att ha inslag av praktik i utbildningarna

och täta kontakter med

det omgivande arbetslivet är aktiviteter

som har en positiv effekt, även om det är

svårt att säga hur stor, menar Torbjörn

Lindqvist.

»I OCH MED ATT SKILL-

NADERNA MELLAN

OLIKA UTBILDNINGAR ÄR

BESTÅENDE ÖVER TID KAN

DEN VARA INTRESSANT

FÖR DEN SOM FUNDERAR

PÅ VAD MAN SKA LÄSA.«

HANNA MÖRCK, VICE ORDFÖRANDE för

Uppsala studentkår, tar Högskoleverkets

rapport som intäkt för att universitetet

borde lyssna på kårens krav om en fristående

praktiktermin som alla studenter

kan söka:

– Genom att ha en bättre arbetslivsanknytning,

till exempel genom att införa

praktik som fristående kurs, tror vi att

Uppsala universitet bättre kan stimulera

studenternas övergång från studier

till arbete.

Det undersökta året (2005) hamnar

Uppsala på sextonde plats bland landets

högskolor, något högre än genomsnittet.

Men enligt Torbjörn Lindqvist är det

svårt att dra slutsatser från ett enskilt år

eftersom tillfälligheter på arbetsmarknaden

kan spela in. Ett bättre mått är ett

genomsnitt av de fyra senaste undersökningarna,

tycker han. Då hamnar Uppsala

på plats nio av 34.

Hur kan man då som student använda

undersökningen? Som en bit information

bland flera, tycker Torbjörn Lindqvist.

– I och med att skillnaderna mellan

olika utbildningar är ganska bestående

över tid kan den vara intressant för den

som funderar på vad man ska läsa.

Förändringar sker dock. 1996 var det

betydligt svårare att hitta jobb inom

kvinnodominerade yrken i skolan och

vårdsektorn än det var 2005. Som en

konsekvens av det har könsskillnaden

i etableringsgrad försvunnit. 1996 låg

männen nästan femton procent före

kvinnorna.

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se

För att en person ska räknas som etablerad

på arbetsmarknaden krävdes en arbetsinkomst

på minst 170 500 kronor under

2005 samt att man inte varit hel- eller

deltidsarbetslös under året.

Maria Carlsson Jens Jonsson Amela Svraka Frida Holm Pedram Sasan

HUR FORT RÄKNAR DU MED ATT FÅ JOBB EFTER EXAMEN?

MARIA CARLSSON, DATA- OCH

SYSTEMVETENSKAPLIGT PROGRAM:

– Förhoppningsvis inom någon månad.

Jag tror att det går ganska lätt.

JENS JONSSON, DATA- OCH

SYSTEMVETENSKAP A:

– Jag har ingen aning om när jag kommer

att ta examen. Men jag räknar väl

med att kunna börja jobba så snart som

möjligt efteråt.

AMELA SVRAKA, EKONOMPROGRAMMET:

– Jag hoppas på en gång – annars hade

jag väl inte pluggat. Jag har hört av de

flesta kompisar som har läst ekonomi

att de fått jobb rätt fort. Särskilt om man

har gjort någon form av praktik.

FRIDA HOLM, EKONOMPROGRAMMET MED

NATURRESURSINRIKTNING (PÅ SLU):

– Någon månad efteråt, hoppas jag. Jag

tror att man får börja söka jobb och gå

på intervjuer samtidigt som man skriver

uppsats sista terminen.

PEDRAM SASAN, JURISTPROGRAMMET:

– Jag har inte tänkt så långt, men något

år efteråt kanske. Man får nog räkna

med något hundår med praktik eller så

innan man får ett riktigt, fast jobb.

Ergo #12 / 2007

NYHETER /07

UUS vill skrota partipolitiken

Sparka ut de politiska partierna

ur kåren så ökar studenternas

engagemang. Det menar det

kårfackliga partiet Uppsala universitets

studenter (UUS).

Frågan debatterades på senaste

kårfullmäktige efter att UUS

lagt en motion om att utreda

andra sätt att organisera Uppsala

studentkår än dagens

partisystem. UUS anser att kårens fokus

med dagens system har flyttats från studenternas

bästa till politiska spel och

stridigheter. Man tror också att partisystemet

kan avskräcka studenter som inte

lockas av politik från att engagera sig i

studentfrågor.

– Det finns många som tycker att Uppsala

studentkår ägnar sig alldeles för

mycket åt partipolitik, slog Klas-Herman

Lundgren från UUS fast på fullmäktigemötet.

Inte oväntat fick han och partikamraterna

mothugg. Tony Kenttä från S-studenter

kallade det ”en förolämpning”

att anklaga ledamöterna i salen att vara

mer intresserade av politiskt rävspel än

studenternas bästa. Han räknade upp

en rad skäl för att avslå UUS motion och

hävdade att dagens partisystem är det

både enklaste och mest demokratiska

sättet att organisera kåren.

– Och det står var och en fritt att bilda

partier utifrån vilken grund som helst.

Man kan bilda ett fakultetsparti, eller

ett Klas-Hermanparti om man så vill,

fortsatte Kenttä.

HANS PARTIKAMRAT Dat Tran menade

att UUS som kårfackligt parti bara har

att fånga upp ”de där vilsna studenterna

som är rädda för partierna”:

– Så kan ni bli störst och sedan ändra

systemet.

– Vi försöker ta emot dem – men vi är

fortfarande ett parti, svarade Klas-Herman

Lundgren, och berättade att han

själv tvekat innan han gav sig in i kårpolitiken,

just på grund av partistrukturen.

Hanna Mörck, VSF, hade en annan erfarenhet:

– Jag har som student röstat i de flesta

kårval, men jag skulle nog inte ha gjort

det om det inte hade varit för partisystemet.

Partier med tydliga åsikter och

ideologier har hjälpt mig att identifiera

vem jag sympatiserar med.

Linuz Aggeborn från Borgerliga studenter

gav däremot sitt stöd till UUS och

dömde ut dagens system, i synnerhet

med tanke på det låga valdeltagandet.

Liksom motionärerna i UUS pekade han

på att en utredning skulle vara särskilt

välkommen just nu: kårobligatoriet är

under avskaffande och kårstyrelsen har

det uttalade målet att se över kårorganisationen:

– Frågan vi borde ställa oss är: hur

många av Uppsala universitets studenter

kommer att vilja vara med i kåren i

framtiden?

UUS har drivit frågan om en kårfacklig

kår tidigare, utan framgång. Därför är

Klas-Herman Lundgren inte förvånad

över att fullmäktige avslog motionen.

– Men det blev en debatt i alla fall. Frågan

behöver lyftas, säger han.

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se

NYHETER I KORTHET

Två institutioner kan

få kvalitetsutmärkelse

Två institutioner vid Uppsala universitet

har chans att få Högskoleverkets

utmärkelse “Framstående

utbildningsmiljö 2007”. Utmärkelsen

är nyinstiftad och syftar till

att uppmuntra utbildningsmiljöer

med hög kvalitet att bli ännu bättre.

26 utbildningar från hela landet

har skickat in ansökningar, nio har

gått vidare till en andra omgång.

Däribland Företagsekonomiska institionen

och Institutinen för biologisk

grundutbildning i Uppsala.

En internationell expertjury

avgör vem som får priset. Utbildningsmiljön

ska bland annat ha

engagerade och duktiga lärare och

studenter som uppnår “framstående

resultat”.

Studentrörelsen kritisk till avgifter

Väntar på uppfräschning.

Mikrovågsugnar

Sverige bör börja ta betalt av

utomeuropeiska gäststudenter.

Det menar högskolekansler

Anders Flodström i ett färskt

utspel. Men studentrörelsen är

kritisk.

Sverige är ett av få europeiska

länder som har avgiftsfri

högskoleutbildning för alla.

Men hur länge till? Frågan

om studieavgifter för utomeuropeiska

free movers (studenter som

inte kommer via utbytesavtal) har varit

på tapeten länge. Förra hösten föreslog

regeringens utredare avgifter på upp till

80 000 kronor per läsår. Förslaget fick

dock omfattande kritik i remissrundan.

Uppsala universitet var ett av få lärosäten

som ställde sig positivt till avgifter.

Nyligen tog Högskoleverkets chef Anders

Flodström ställning för studieavgifter.

I en debattartikel argumenterar

han för att Sverige måste införa avgifter

för att ”ge status till utbildningarna och

höja attraktiva utbildningars ekonomiska

resurser”.

REGERINGEN HAR HITTILLS TVEKAT i

frågan och kommer att ta upp den i en

proposition i vår. Högskoleminister Lars

Leijonborg varken kan eller vill säga åt

vilket håll det lutar.

– Det är en svår fråga. Argumentet för

avgifter är att vi skulle kunna få loss resurser

till kvalitetssatsningar, och det

finns en betalningsförmåga hos många

hitresande studenter. Nackdelen är att

det kan finnas begåvade studenter som

inte har ordnad finansiering. Men det

skulle kanske kunna lösas med ett stipendiesystem,

säger han till Ergo.

Såväl Sveriges förenade studentkårer

som Uppsala studentkår är starka

motståndare till studieavgifter. Deras

utgångspunkt är att den svenska högre

utbildningen ska vara till för alla, oavsett

social och nationell bakgrund. Men

befarar också att avgifter för utomeuropeer

i förlängningen kan leda till att

även svenska och europeiska studenter

får betala för att studera.

– Jag förstår att man kan tycka att den

som inte har varit med och betalat för

sig via skattesedeln ska avgiftsbeläggas.

Men vad man lätt glömmer är att administrationen

av ett avgifts- och stipendiesystem

också skulle kosta samhället

väldigt mycket pengar. Det är inte säkert

att vi ens skulle gå med vinst på det, säger

kårordförande Louise Callenberg.

EN AKTUELL FRÅGA ÄR OCKSÅ hur många

studenter som skulle komma hit om

svensk högskoleutbildning skulle börja

kosta. Enligt en färsk undersökning som

Högskoleverket och Svenska institutet

låtit göra är avgiftsfriheten en viktig

faktor för gäststudenters beslut att läsa

i Sverige. 78 procent av dem som svarat

skulle rekommendera den utbildning

de läser till andra, medan bara 37 procent

skulle rekommendera den om den

kostade pengar.

Men Matthew Greig, internationellt

ansvarig på Uppsala studentkår, menar

att det inte går att argumentera för studieavgifter

utifrån Högskoleverkets undersökning:

– Avgiftsfriheten är bara en av ett tiotal

undersökta faktorer i valet att åka till

Sverige. Undersökningen visar inte på

något sätt att folk kommer hit för att det

är ”billigt” att utbilda sig i Sverige.

Däremot visar studien att det finns

stora kvalitetsbrister i de utbildningar

som erbjuds utländska studenter, menar

Matthew Greig.

– De utländska studenter som är här

är beredda att stå ut med bristerna eftersom

det inte kostar något. Men om

de själva skulle få betala skulle de välja

ett land som bättre tog hänsyn till deras

behov.

Han ifrågasätter också vilka slutsatser

man egentligen kan dra av undersökningen

när bara sex procent, eller

757 personer, av samtliga free movers i

Sverige har svarat på den. Men Högskoleverkets

Charlotte Ejsing, projektledare

för undersökningen, tycker inte att man

kan döma ut den på grund av det.

– Jag tycker att man kan dra slutsatser

ur materialet. Asiatiska studenter

som läser tekniska utbildningar är visserligen

överrepresenterade, men de är

många också i verkligheten.

Charlotte Ejsing håller med sin chef

Anders Flodström om att Sverige skulle

kunna konkurrera med kvalitet i stället

för med avgiftsfrihet.

– Det finns stöd för den uppfattningen

i undersökningen. Jag blev positivt överraskad

över hur bra betyg utbildningarna

och lärarna får av studenterna. Men

om vi ska kunna konkurrera med kvalitet

ska vi göra det inom de områden där

vi är framstående, som teknik, naturvetenskap

och tvärvetenskapliga utbildningar,

säger hon.

Samtidigt visar erfarenheter från Danmark

att införandet av studieavgifter

kan innebära en abrupt nedgång i antalet

inresande gäststudenter.

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se

Omkring 13 000 free

movers läser vid svenska

högskolor och universitet

idag. 757 av dem

svarade på Högskoleverkets

undersökning. Som viktiga skäl

till att välja Sverige som studieland

angav 95 procent att utbildningen

ges på engelska, 94 procent att

utbildningens innehåll och inriktning

passade dem, och 91 procent att utbildningen

var avgiftsfri. 77 procent

tyckte att det var viktigt att Sverige

är ett tryggt och säkert land att bo i.

på Carolina dröjer

Den som hade sett fram emot att

snart kunna värma lunchmat på

Carolina Rediviva får ge sig till tåls.

De utlovade mikrovågsugnarna lär

dröja.

I förra numret skrev Ergo om den

rapport om universitetsbibliotekens

framtid som en utvecklingsgrupp

nyligen lade fram. Till de

förändringar som gruppen ville se

inom kort hörde en uppfräschning

av Carolinas entréhall och läsesalar,

nya lunchutrymmen med mikrovågsugnar

och bättre belysning i

läsesalarna. Men nu står det efter

ett rektorsbeslut klart att förändringarna

skjuts på framtiden.

Anders Sjöberg, sekreterare i biblioteksutvecklingsgruppen,

förklarar

att mer underlag behöver

inhämtas.

– Om man nu ska göra förändringar

på Carolinas nederplan är det

klokt att avvakta och se efter hur

lokalerna kan användas.

Också prorektor Kerstin Sahlin

försäkrar att förbättringarna i

arbetsmiljön inte är borttappade

utan finns inbakade i det beredningsarbete

som nu väntar. När

det är klart ska utredningen ut på

remiss innan beslut kan tas.

Andreas Wejderstam, studentkårens

representant i biblioteksutvecklingsgruppen,

är besviken.

– Det är tråkigt att man inte väljer

att verkställa de här enkla och relativt

billiga åtgärderna. Här fanns

en chans att ta de studenter som söker

sig till Carolinas tysta läsplatser

på allvar. I stället väljer man att dra

förslagen i långbänk.

En av de få åtgärder som ska vidtas

redan under hösten är att se

över och förbättra temperaturen i

Carolinas läsesalar – om de befintliga

resurserna tillåter det.

08 / NYHETER

Ergo #12 / 2007

«Jag tycker att jag har åstad

Ett drygt år har gått sedan Lars Leijonborg tog över

rodret för den svenska högskole- och forskningspolitiken.

En rad beslut har tagits – andra har lyst

med sin frånvaro.

Vad vill Lars Leijonborg med högskolan? Ergo åkte till

utbildningsdepartementet för att få svar.

Vilken är den viktigaste frågan för Sveriges högskolestudenter

just nu?

– Det är svårt att svara generellt, det varierar ju väldigt.

Men skulle jag generalisera skulle jag säga att kvaliteten

på undervisningen på rätt många håll inte är på den nivå

som jag skulle önska.

Det här är en fråga du har pratat mycket om som minister.

Men när kommer det en rejäl kvalitetssatsning?

– Vi uppfattar att den pågår hela tiden. 2007 och 2008

tillförs ungefär en halv miljard i kvalitetsmedel, det är

ganska mycket pengar. Jag känner att på den punkten

har jag levererat.

Men både högskolorna och studentrörelsen menar att

satsningarna som gjorts hittills knappt räcker till att

behålla dagens undervisningstimmar eftersom de äts

upp av löne- och prisutvecklingen.

– Det resonemanget tycker jag är fel. Alla offentliga

verksamheter är underkastade kravet att bli effektivare

för varje år. Det är en självklarhet i näringslivet, det måste

också vara naturligt i den offentliga sektorn. Man kan

jobba med billigare lokallösningar eller billigare administration,

så att man får ut mer för varje satsad peng.

Så det där kan man inte ställa mot varandra. Om man

driver effektivitetsarbetet vidare blir kvalitetspengarna

viktiga resurser. Alternativet hade ju varit att lärosätena

bara hade ställts inför effektivitetskravet.

Så du kan inte lova att det nästa år kommer en större

satsning på kvalitet?

– Nej, jag kan inte lova någonting förrän budgetarbetet

är avslutat – och det är inte ens påbörjat än. Däremot

kan man ha vissa förhoppningar om att effektivitetskravet

kommer att vara något lägre nästa år.

En annan fråga du driver är att Sverige ska satsa på

forskning och vara en ledande forskningsnation. Ändå

uppfyller vi idag inte det forskningspolitiska målet om

en procent av BNP till offentligt finansierad forskning

– trots att statens finanser är rekordstarka. Om det

har du sagt att det “skulle bli alldeles för mycket pengar”

eftersom Sverige just nu går så bra. Är det då någon

mening att stå fast vid enprocentsmålet?

– Just det resonemanget sa jag mer skämsamt i något

sammanhang. Om någon så är det ju jag som kämpar för

det här enprocentsmålet. Vi har skrivit in i budgetpropositionen

att vi ska redovisa nästa år hur Sverige ska nå det.

När kommer det att nås?

– Alliansen har talat om att göra det under mandatperioden.

Men eftersom BNP utvecklas så snabbt så blir det

väldiga resurstillskott under väldigt kort tid. Och jag vill

vara noga med att systemet ska kunna absorbera de resurser

vi tillför. Det skulle kunna tala för att man i stället

bestämmer sig för en hög upptrappningsnivå på, säg, 15

procent. Då skulle man nå enprocentsmålet kring 2011.

Är det ett mål för dig att fortsätta att minska den sociala

snedrekryteringen till högskolan?

– Ja, absolut.

Men ni har tagit en rad beslut som man kan tycka pekar

i motsatt riktning, som slopandet av 25:4-regeln,

förändringarna i gymnasieskolan och nedläggningen av

NSHU, som har arbetat med just breddad rekrytering?

– Det finns en propaganda som påstår det, men som jag

tycker är felaktig. Vi är djupt engagerade i att minska den

sociala snedrekryteringen och jag tycker inte att de förslag

vi har lagt har någon sådan inriktning. Tvärtom gör vi väldigt

mycket för att motverka en sådan utveckling.

Vad då?

– Det allra viktigaste menar jag är det som min kollega

Jan Björklund gör. Social snedrekrytering uppstår inte

när man är 19 år, utan snarare när man är nio eller fem

år. Så det är väldigt mycket förskola, skola och gymnasium

som är avgörande. Men ta också en sådan sak som

kvalitetssatsningen vi gör. Jag är övertygad om att fler

lärarledda timmar har den största marginalnyttan för

studenter som inte har studietradition hemifrån. Och

det menar jag är ett minst lika angeläget mål, att få studenter

utan studietradition att stanna på högskolan,

och inte hoppa av den.

Men vad gäller rekryteringen till högskolan: vad gör

ni konkret för att motverka att ni nu till exempel lägger

ner NSHU och lägger det ansvaret på lärosätena, utan

att de tillförs resurser för det?

– Då vill jag resonera så här: de åtgärder man hittills

Ergo #12 / 2007 NYHETER / 09

– Det mesta av det hon skriver har ett korn av sanning,

men jag tycker inte att helhetsbilden är korrekt. Jag tycker

att jag har åstadkommit en hel del. Och exemplet med

det forskningspolitiska dokumentet är väldigt konstigt.

Partiledarna uppdrog åt utbildningstalesmännen att

jobba fram ett utbildningspolitiskt dokument, det var

självklart att det var de som presenterade det. Det hade

varit konstigt om en partiledare hade varit med.

Du har nyligen varit i Kina och diskuterat forskningssamarbete.

I Uppsala gick ett avtal i stå sedan doktokommit

en hel del»

har vidtagit tycks ju inte haft någon större effekt, eftersom

problemet uppenbarligen består.

»DET ÄR ALLDELES FÖR FÅ UNG-

DOMAR FRÅN ARBETARKLASS SOM

LÄSER PÅ HÖGSKOLAN«

Fast snedrekryteringen har ju minskat?

– Det beror lite på hur man räknar faktiskt. Vi har till

exempel tagit in utbildningar i högskolan som tidigare

legat utanför högskolan, ganska korta utbildningar. Fingranskar

man siffrorna är det alldeles för få ungdomar

från arbetarklass som läser på högskolan.

Kommer ni inom mandatperioden att infria vallöftet

om höjt studiemedel?

– Jag hoppas det. Det är vår ambition.

Kan du säga när?

– Nej. Kommer det så kommer det i någon av de två

budgetar vi har kvar att lägga. Nu kommer det att stå i

direktiven till den studiesociala utredningen att också

göra en analys av studenternas ekonomiska situation.

Men det ska inte tolkas som att vi utesluter att göra en

höjning redan i budgeten nästa år. Det beror i hög grad

på det ekonomiska läget i Sverige.

Den studiesociala utredningen har dragit ut på tiden,

och nu skjutits fram till nästa år.

– Nej, förr än så hoppas jag. Men jag håller med om att

tillsättningen har tagit något längre tid än jag trodde

för ett år sedan.

Beror det på att ni tycker att det inte går någon större

nöd på studenterna?

– Nej, jag ska vara helt uppriktig och säga att det beror

på att vi har haft en diskussion inom regeringen om arbetsfördelningen

mellan en sådan här utredning och en

socialförsäkringsutredning, som vi också har lovat att

tillsätta. Men vi har nu landat i att det finns så många

specifika studentfrågor att sätta tänderna i att det blir

en separat studiesocial utredning.

När Jan Björklund besökte Uppsala i höstas sa han

att han “möter väldigt få sönderstressade studenter”.

Skriver du under på det?

– Nog träffar jag en del stressade, men inte sönderstressade

studenter. Men det skiljer sig väldigt mellan olika utbildningar.

Också det att man inte har någon handledning

kan bli en stressfaktor. Har man inga krav är det väldigt lätt

hänt att man släpar efter, och då kommer det surt efter.

SFS driver ett kvalitetskrav på minst 15 timmars undervisning

i veckan. Är det en rimlig nivå tycker du?

– Det måste varje institution bedöma. Teoretiskt kan

man ju uppnå det genom stora samlingar i aulan, men

man får bedöma om färre timmar i mindre grupp väger

upp flera timmar i stor grupp.

Ska det vara tillåtet med utbildningsbidrag för doktorander?

Per Unckel förbjöd utbildningsbidrag under den

förra borgerliga regeringen, sedan införde socialdemokraterna

dem igen.

– Den frågan kommer vi definitivt att behandla i forskningspropositionen.

Innan dess vill jag inte säga något

bestämt. Men mitt parti har genom åren kämpat mycket

för fler doktorandtjänster.

Kommer det någon särskild satsning på området?

– Jag varken kan eller vill säga något om det. Just nu är

hela forskningspropositionen i stöpsleven.

Du klev av som partiledare och utbildningsminister

men stannade kvar som högskole- och forskningsminister.

Varför?

– Det korta svaret är väl att jag själv tycker att det är

ett fascinerande område. Sedan tror jag också att jag

kan göra en del nytta. Jag brinner för de här frågorna och

tycker att jag kan dem ganska bra efter ett år i jobbet.

Min bakgrund som partiledare gör det möjligen också

lättare att få igenom ett och annat, det får vi väl se.

I en artikel i förra numret av tidskriften Axess sägs

att din kompetens och intresse inom politikområdet har

ifrågasatts av såväl allianskollegor som folk i forskningsvärlden.

Du deltog till exempel inte i arbetet med

alliansens forskningspolitiska dokument innan valet.

Den som egentligen har den politiska kompetensen – och

makten – är din statssekreterare Peter Honeth, enligt

skribenten MarieLouise Samuelsson. Kommentar?

– MarieLouise Samuelsson har skrivit flera elaka artiklar

om mig under årens lopp, hon tycker inte om mig.

Jag har många tankar kring den där artikeln. Själva

grund-tesen var ju att det är för lite uppmärksamhet

kring forskningspolitik. Den åsikten delar jag. Marie-

Louise Samuelsson är väldigt duktig och på sätt och vis

önskar jag att det fanns fler som hon, som granskade det

här området. Mycket av det hon skriver är delvis sant, till

exempel att jag har rekryterat en mycket duktig statssekreterare.

Det borde jag väl ha beröm för, men med

hennes vinkling blir det att Peter Honeth bestämmer.

Och det är väl delvis sant att särskilt när jag var partiledare

så delegerade jag mycket till Peter Honeth.

» MARIELOUISE SAMUELSSON

TYCKER INTE OM MIG«

10 / NYHETER

Ergo #12 / 2007

randnämnden protesterat mot att kinesiska doktorander

skulle få sämre villkor och skyddsnät än sina svenska

kollegor. Vad tycker du om sådana avtal?

– Jag är väldigt mycket för studentutbyten. När man reser

ute i världen märker man att det blir en allt hårdare

konkurrens om de bästa studenterna. Det här är en växande

marknad, om man får använda det uttrycket. Villkoren

för de inresande studenterna är en fråga först och främst

för varje lärosäte. Jag känner att jag har begränsade möjligheter

att lägga mig i det. Jag förutsätter att avtalen är

ömsesidiga och ger rimliga möjligheter, men kan inte

yttra mig om detaljerna.

Apropå utländska studenter så ska ni i vår ta upp

frågan om studieavgifter för utomeuropeiska studenter

igen, trots att en utredning om saken fick mycket kritik

i remissrundan härom året. Ska det tolkas som att ni är

positiva till studieavgifter?

– Läget är att regeringen inte har satt ner foten. Det finns

inget beslut.

Vilken är din personliga åsikt?

– Just därför är det kanske lämpligt att jag inte har en

åsikt. Och jag tycker själv att det är en svår fråga. Argumentet

för är att man på det här sättet skulle kunna få

resurser att satsa på kvalitet. Det finns en betalningsförmåga

där ute. En hel del studenter har resurser som skulle

kunna räcka till Stanford eller Cambridge. Men Sverige

säger “nej, de pengarna kan era föräldrar eller stipendiemyndigheter

ha kvar, för det här fixar vi, det fixar svenska

skattebetalare”. Med det synsättet tas de pengarna från

kvalitetssatsningar i Sverige. Nackdelen med studieavgifter

är möjligen att det finns studenter som är begåvade

och inte har någon ordnad finansiering, som inte skulle

få möjlighet att komma till Sverige. Men då var ju lösningen

som utredningen föreslog att de skulle få möjlighet att

söka stipendier i Sverige.

Bolognaprocessen innebär ju att anställningsbarhet

ska bli viktigare och betonas mer i utbildningarna. Det

ska finnas en tydligare koppling mellan arbetsliv och

utbildning. Kommer ni att på något sätt försöka se

till att det här inte bara blir en papperstiger, till exempel

genom att uppdra åt Högskoleverket att följa

upp det?

– Det är inget som vi planerar något initiativ omkring.

Och jag har för mig att Högskoleverket redan har något

generellt uppdrag att fundera på arbetslivsanknytningen

i utbildningen. Saker som jag tycker är intressanta på

området är det här med uppföljning, att högskolorna ska

följa upp hur det går för studenterna efter ett par år och

att den informationen ska läggas ut på hemsidorna. Jag är

också personligen för praktikperioder.

Möjligheten att anta studenter på andra sätt än med

betyg och högskoleprov har ökat. Du har sagt att det

alternativa urvalet inte utökades med syftet att bredda

rekryteringen. Vad ska det användas till?

– Det namnet säger: personer som har förvärvat kompetens

på annat sätt ska vara behöriga. Men det ska handla

om kompetens, det ska inte räcka med att man har ett

visst födelsetal. Syftet är att få fram de lämpligaste till

olika studier.

Samtidigt är det få högskolor som använder det alternativa

urvalet, eftersom man inte har resurser att ta fram

nya urvalsmetoder eller inte vågar på grund av rättsläget.

Har ni några planer på att låta Högskoleverket ta

fram nya urvalsmetoder, förutom de alternativa högskoleproven

för vårdsektorn och naturvetenskap/teknik som

de redan jobbar med?

– Slopandet av 25:4-regeln är ju ganska nytt. Och det är

väl de här områdena du tar upp som kanske ligger närmast

till hands. Flera av lärosätena verkar intresserade av

det Högskoleverket jobbar med. Så mycket mer är väl inte

på gång. Men det här ska vi naturligtvis följa. Vi har tydligt

angivit från alliansens sida att alternativt urval

ska vara en realitet på de områden där det passar.

Men inga fler initiativ är på gång i dagsläget?

– Jag vill lite grann avvakta vad som händer. Men

händer det inget kan det bli aktuellt.

TEXT: HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se

FOTO: CHRISTIN LENTHAMRE

Lars Leijonborg är född 1949 i Täby. Han

var partiledare för folkpartiet 1997-2007.

Efter valet 2006 blev han utbildnings- och

forskningsminister. Idag är han högskole- och

forskningsminister. Leijonborg började sin karriär som

ordförande i folkpartiets ungdomsförbund 1971.

Han tog socionomexamen 1974 och har bland annat jobbat

som politisk tjänsteman, politiker, journalist och konsult.

Leijonborg valdes in i riksdagen för Stockholms län 1985.

Ergo #12 / 2007

NYHETER / 11

Pingstsamarbete

återupptas

Uppsala universitets planerade

samarbete med pingströrelsen

ligger på is, men bara för ett

tag.

– Jag ska sätta mig in i arbetet

ordentligt. Sedan ska vi ha ett

sammanträde i december med

Pingstförsamlingarnas teologiska

seminarium, där vi ska diskutera

framtiden, säger Sven-

Erik Brodd, dekan för teologiska

fakulteten.

Uppsala universitet skulle

ha fattat beslut den 25 september

om att inleda ett

samarbete med pingströrelsen.

Planerna stoppades

tillfälligt av Sven-Erik Brodd efter att en

artikel i tidningen Fokus citerat röster

inom pingströrelsen, vilka antyder att

projektet kan vara ett sätt för dem att

nå ut till fler och få rörelsen att växa. Nu

ifrågasätter dock Sven-Erik Brodd artikelns

trovärdighet och förklarar att han

är beredd att gå vidare med planerna.

Det planerade samarbetet, som bär

namnet Institutet för pentekostala studier,

har kritiserats offentligt av flera

kända namn ur forskarsamhället, som

främst skjuter in sig på att gränsen mellan

subjektivt och objektivt kan bli luddig.

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

vid Göteborgs universitet, jämför

samarbetet med att ”vänsterextremister

skulle finansiera ett institut som forskar

om vänsterextremism under Stockholms

universitet”.

– Då är man inte längre politiskt eller

religiöst oberoende vilket är ett krav för

att få kalla sig universitet, säger Rothstein

till Fokus.

Sven-Erik Brodd avvisar detta. Han menar

att teologiska fakulteten i Uppsala

inte har resurser nog att på egen hand

forska om pingströrelsen, som inte bara

är ett svenskt fenomen utan även är en

stor rörelse internationellt.

– Forskningen måste bygga på kompetens

på området. Det är för all del en vanlig

uppfattning att socialdemokrater

inte kan skriva om socialdemokratin,

eller att feminister inte kan skriva om

feminism, men jag ser inget principiellt

problem. Huvudsaken är att man efterlever

normala vetenskapliga krav och jag

ser ingen anledning att just pingstvänner

skulle vara oförmögna till detta. Vid

statliga universitet har man dessutom

ingen rätt att fråga de anställda vad de

har för politisk och religiös uppfattning,

och här uttalar sig vissa personer på ett

sätt antyder att de är beredda att bryta

mot högskolelagen. Jag blir lite konfunderad

och lite illa berörd.

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se

Läxläsningsprojektet

behöver fler studenter

En bra merit och möjlighet att

hjälpa till. Läxläsningsprojektet

i Gottsunda är inne på sitt sjätte

år. Men det behövs fler studenter.

Läxhjälpen startade våren 2002

och går ut på att universitetsstudenter

en kväll i veckan hjälper

högstadieelever vid Gottsundaskolan

med läxläsning. Projektet

drivs av Uppsala studentkår och Uppsala

kommun och är uppskattat.

– Eleverna säger att de höjer sina betyg,

blir mer studiemotiverade och får mer

hjälp på läxläsningen än hemma, berättar

Moa Hjertson på kårens mångfaldsbyrå

Esmeralda.

Framgången har gjort att fler Uppsalaskolor

efterfrågar studenternas hjälp.

Men om projektet ska kunna växa måste

fler studenter engagera sig, betonar Moa

Hjertson.

»MAN KAN KOMMA EN

GÅNG ELLER HUNDRA. MEN

MAN HAR NOG ROLIGARE

SJÄLV OM MAN KOMMER

FLERA GÅNGER«

– Faktum är att vi behöver bli fler också

för att kunna finnas kvar i Gottsunda.

Det varierar från vecka till vecka hur

många studenter som dyker upp, men

som lägst i höst har de bara varit sju.

Idealet är 30.

Framför allt saknas det studenter som

kan hjälpa till i ämnena matte, kemi och

fysik, men alla är välkomna, säger Moa

Hjertson. Och man behöver inte lova att

komma ett visst antal gånger.

– Man kan komma en gång eller hundra.

Men man har nog roligare själv om

Moa Hjertson.

Foto: Hanna Lundquist

man kommer flera gånger, då känner

eleverna igen en.

Vad får man ut av att vara läxläsare?

– Man gör en insats för eleverna och

har ofta väldigt roligt under tiden, det

finns en bra gemenskap mellan läxläsarna.

Och så är det en bra merit. Volontärarbete

ser alltid bra ut i cv:t, och att

jobba med människor ger viktig arbetslivserfarenhet,

även om man inte vill bli

lärare, säger Moa Hjertson.

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se

Läxläsning

varje onsdag

Läxläsningen äger rum varje onsdag

klockan 17–19 i Gottsundaskolan. Det går

bra att dyka upp oanmäld. Möjlighet fi nns

att bli ersatt för bussresan dit och hem.

Kontakt: laxlasning@us.uu.se

Ett ögonblick Alexander Brännkärr,

19, som just har varit på introduktionslunch

hos Drivhuset, som hjälper

studenter att starta egna företag.

Vad har du lärt dig?

– Just idag har jag inte fått ut så mycket,

jag hade kommit lite längre i mitt företagande

än de flesta andra hade gjort. Det

var ganska basic, en frågade till exempel

vad f-skattesedel är för något. Men jag

kommer absolut att återvända till Drivhuset,

det är jättebra att kunna bolla

idéer med någon.

Hur kom du i kontakt med Drivhuset?

– De var med på ett event för unga företagare.

Jag ville kolla upp vad de hade

att erbjuda och kom på den här informationsträffen.

Vad har du själv för affärsidé?

– Jag vill intressera fler ungdomar i Uppsala

för entreprenörskap. Linnéskolan

har en av landets bästa företagsutbildningar

på gymnasienivå och jag hoppas

kunna arbeta som konsult åt dem och

promota utbildningen ute bland skolklasser

i Uppsala.

Vad är det med entreprenörskap som intresserar

dig?

– Man är fri att göra precis vad man vill,

man förverkligar sina idéer. Det behövs

fler entreprenörer om vi ska kunna skapa

ett bättre land och säkra välfärden.

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se

12 / PORTRÄTTET Ergo #12 / 2007

Fåfäng

färgklick

försvinner

I april lämnar Leif Lewin tjänsten

som skytteansk professor, efter

att ha suttit sedan 1972. Uppsala

universitet förlorar därmed en av

sina mest färgstarka och ryktbara

personligheter.

Lewin har gått från klarhet till klarhet,

när han i sina arbeten avancerat

mot allt svårare problem, som

han lyckats lösa med alltmer sofistikerade

metoder. Han rör sig med

en häpnadsväckande säkerhet, snabbhet och

målmedvetenhet på ständigt nya områden.

Och inget område tycks vara för svårt och inget

för stort för Lewin.

Dåvarande skytteanske professorn i

statskunskap och vältalighet, Carl Arvid

Hessler, sparar inte på krutet när han i

mars 1972 förordar sin gamle doktorand

som mest lämpad att efterträda honom.

Fast ”gamle” är inte rätt ord; Leif Lewin

fyllde 31 samma år som han placerades

på en av de mer prestigetyngda professurerna

i Uppsala (inrättad 1622 och troligen

den äldsta i sitt slag i världen).

De tre sakkunniga var eniga i sin bedömning.

Leif Lewin hade på några få

år lyckats prestera tre större statsvetenskapliga

arbeten, dessutom inom helt

skilda områden inom statsvetenskapen.

Det första av dessa, doktorsavhandlingen

”Planhushållningsdebatten” (1967),

som handlar om vilken roll staten respektive

det privata näringslivet ska

spela när det gäller samhällsekonomin,

gav omedelbart upphov till nationell

debatt, och är än idag ett standardverk

inom studier av svensk 1900-talspolitik.

Även resterande delar i Lewins trestegsraket

mot professuren, ”Folket och eliterna

– en studie i modern demokratisk

teori”, samt ”Den svenska valmanskåren

1887–1968”, tillmättes stort vetenskapligt

värde.

– Han var väldigt framgångsrik. Det var

inget mystiskt med att han fick tjänsten

så ung, han hade allas stöd, säger Sverker

Gustavsson, som har känt Leif Lewin

sedan tidigt 1960-tal och även är hans

professorskollega på statsvetenskapliga

institutionen.

Ergo #12 / 2007

PORTRÄTTET / 13

– Men det är ju väldigt ovanligt att man

är så snabb. Till saken hör att han egentligen

inte sysslade med något annat än

att skriva, han höll inte på med politik,

gjorde utredningar eller skrev i tidningar

som många andra gjorde. Samtidigt

var och är han extremt fokuserad. Vissa

går och funderar på ämnen och låter

manus svälla efter hand, men vare sig

det handlar om två A4 eller om en tjock

bok vet Leif direkt vad han ska göra.

UNG OCH BRILJANT, och inte rädd för att

visa det, väckte Leif Lewin tidigt känslor

i Uppsalas akademiska värld.

– Som ung var han väl medveten om

sina kunskaper och sina framgångar kan

man säga. Men han har mycket väl fyllt

sin plats som skytteansk professor, mitt

övervägande intryck är mycket positivt,

säger Torgny Neveus, docent i historia.

Statsvetaren och debattören Stig-Björn

Ljunggren, som hade Leif Lewin som

handledare under sin doktorandtid,

beskriver ett sorts janteförhållande mellan

Lewin och omgivningen.

– Han hade ohyggliga framgångar redan

som ung och i den inavlade, uppnästa

ankdammen som Uppsala är, retade

hans stil upp ganska många, framför allt

de grå mössen som är i majoritet. Lewin

var exhibitionistisk och fåfäng, han höll

briljanta tal och han var jävligt rolig.

Han har varit en färgklick, en sort som

inte görs i dussinvariant.

»I DEN INAVLADE,

UPPNÄSTA ANKDAMMEN

SOM UPPSALA ÄR, RETADE

HANS STIL UPP GANSKA

MÅNGA«

En som tyckte sig trampad på var Nils

Elvander, professor i nationalekonomi

och statsvetenskap, som hade tagit över

den skytteanska professuren 1972 om

inte Lewin hade kommit emellan. I de

”Minnen från sju decennier” som Elvander

publicerade förra året återfinns karaktäristiken

”L. L., mannen som alltid

plockar russinen ur kakan (t. ex. tar de

bästa doktoranderna) och är en iskall

spelartyp”. Man bör dock ha i åtanke att

detta skrevs i affekt i ett privat brev, efter

en uppgörelse med Lewin på institutionen.

OAVSETT LEIF LEWINS personlighet letar

man sannolikt förgäves efter någon som

vill ifrågasätta hans kompetens.

– Han är en levande legend som har

gjort fantastiska insatser. Det går inte

att sammanfatta hans styrkor så här

snabbt, men jag kan säga att han har

en enorm bredd, han har haft ett finger

med i det mesta. Jag hoppas att han inte

viker ner sig nu, och att han fortsätter

att skriva och blir en aktiv professor

emeritus, säger Göteborgsprofessorn i

statsvetenskap Sören Holmberg.

Hans kollega Bo Rothstein tar fasta på

vad han kallar “outstanding staying power”

hos Lewin, som kontinuerligt har

producerat tunga böcker och artiklar

både på den svenska och den internationella

arenan.

– Med tanke på hur lång tid han har

innehaft tjänsten är det en verkligt imponerande

gärning. Många i hans situation

skulle ha tröttnat men han har snarare

ökat takten, säger Rothstein.

Leif Lewins produktivitet blir än mer

anmärkningsvärd med tanke på att han

samtidigt har haft tidskrävande uppdrag

bland annat som dekan och vicerektor.

– Han har inte låtit administrationen

tränga undan forskningen, vilket

många professorer som inte producerar

skyller på. Dessutom har han hela tiden

föreläst för studenterna på A-nivå, vilket

är ovanligt bland ledande professorer,

säger Stig-Björn Ljunggren.

MATS BERGSTRAND ÄR CHEF för DN Debatt,

som allmänt anses vara landets

mest prestigetyngda debattforum, med

stenhård konkurrens om spaltutrymmet.

Bergstrand, som har skrivit boken

“När verkligheten sparkar bakut” tillsammans

med Leif Lewin och Uppsalas

landshövding Anders Björck, framhåller

gärna Lewins insatser inom den så kallade

tredje uppgiften, det vill säga universitetens

plikt att förutom att undervisa

och forska även informera och upplysa

allmänheten om sin verksamhet.

– För mig är han den tredje uppgiftens

främste fanbärare i Sverige. Jag vet inte

om han är den mest publicerade under

min tid som redaktör, men visst är han

ofta publicerad. Det beror dels på fördjupningsvärdet,

där det sällan finns

något att klaga på vad gäller Leif Lewin,

men även på nyhetsvärdet. Om han

framför synpunkter som har tagits upp

tidigare av andra gör han det med ett annat

djup och stringens.

»MÅNGA I HANS SITUATION

SKULLE HA TRÖTTNAT MEN

HAN HAR SNARARE ÖKAT

TAKTEN«

BARBRO LEWIN FICK FÖRST SYN på den

blivande maken under en debattkväll

på Snerikes nation. Leif Lewin skulle sedan

komma att bli nationens inspektor

under en drygt 20 år lång period som avslutades

tidigare i år, men den här kvällen

1961 nöjde han sig med att debattera

kärlekens väsen och former med bl a litteraturvetaren

Lars Lönnroth.

– Lönnroth hade en sådan rå syn, och

ville ha det till att allt enbart handlade

om sexualitet och drifter. Men Leif pratade

om känslor och hade en positiv syn

på kärleken. Jag tyckte han var en fin

pojke. Sedan träffades vi på allvar på ett

landskap på nationen 1963, dit jag var

forslad som röstboskap. Mot slutet av

kvällen hamnade vi i inspektorssoffan

tillsammans och efteråt gjorde vi änglar

i snön utanför och på den vägen är det.

Vi gifte oss året efteråt.

Barbro Lewin beskriver sin make som

glad, lättsam, konstruktiv och ”nästan

alltid jättelätt att leva med”. Nästa år

väntar uppbrott från tjänstebostaden,

där de har bott sedan 1972 och har uppfostrat

tre barn.

– Vi har stortrivts i Skytteanum. Att

flytta därifrån känns väldigt vemodigt.

TEXT: HANNES LJUNGHALL

ILLUSTRATION: JOHAN BARRETT

Li Bennich-Björkman.

Arkivfoto: Petter Johansson

Li Bennich-Björkman

föreslås ta över

Universitetets rekryteringsgrupp

föreslår enhälligt att Li

Bennich-Björkman tar över den

skytteanska professuren när

Leif Lewin går i pension nästa år.

Ergo rapporterade tidigare i

år om hur Li Bennich-Björkman

blev den första kvinnliga

professorn i statsvetenskap i

Uppsala någonsin. Nu ser det

alltså ut som att hon byter en statsvetarprofessur

mot en annan.

– Det finns en del fördelar med den

skytteanska, bland annat ekonomiskt.

Inte att den ger så mycket mer i lön, men

det finns större resurser kopplade till

den, sa Li Bennich-Björkman till Ergo

efter professorsutnämningen i våras.

Rekryteringsgruppen består av tre

sakkunniga, två i statskunskap och en

i vältalighet, och alla tre fördordar Li

Bennich-Björkman som ny skytteansk

professor. I andra hand föreslås Joakim

Palme, vd för Institutet för Framtidsstudier

och professor i sociologi vid Stockholms

universitet.

REKRYTERINGSGRUPPENS FÖRSLAG lämnas

till ordföranden i Skytteanska stiftelsen,

Nils-Axel Mörner. När han har

valt en kandidat fattar rektor Anders

Hallberg det formella beslutet den 6 november.

Li Bennich-Björkmans forskning spänner

över för statsvetare så pass skilda

områden som kulturpolitik, forskningspolitik,

mångkulturalism och postkommunistisk

politik.

Under sin provföreläsning talade hon

på temat ”Inga oskrivna blad: nya demokratier

och det förflutnas betydelse”. Enligt

universitetets pressmaterial levandegjorde

hon på ett tydligt sätt utvecklingen

av demokrati och kommunismens

fall och hade som utgångspunkt

två nyckelpersoner i Estland.

Själv menade Li Bennich-Björkman i

vårens Ergointervju att hennes starkaste

sida i yrket är att hon fortfarande är genuint

nyfiken på saker och ting.

– Jag är inte blasé och jag vill verkligen

forska. Och jag tror att väldigt många

professorer – och jag vet inte om det

beror på personligheter eller den institutionella

strukturen som den ser ut i

Sverige – inte vill forska särskilt mycket

längre.

HANNES LJUNGHALL

Allt du som student behöver

veta om Sveriges fjärde

största stad.

Uppsala. Skönare studentliv. Varje dag. Sedan 1477.

WWW.UPPSALA.SE

Ergo #12 / 2007

NYHETER / 15

Stressade

studenter får

vägledning

– De allra flesta vet att man ska

äta rätt, motionera och så vidare,

men blir man för stressad

är det lätt att glömma bort det.

Det säger Elisabeth Nilsson på

Studenthälsan, som bland annat

jobbar med att hjälpa stressade

studenter att få ordning på sin

tillvaro.

Ett visst mått stress behövs för

att vi ska uträtta saker och utvecklas

som människor, det är

när stressen tar överhanden

som det är dags att göra något

åt saken. Och det är lätt att bli stressad

som student. Det är kanske mest påtagligt

i början av studierna, då man ska

vänja sig vid en högre studietakt och

ett större personligt ansvar, och skaffa

sig vänner och etablera sig i en ny miljö.

»ALLT GÅR FORTARE IDAG,

DET ÄR HÅRDARE KONKUR-

RENS OM JOBBEN OCH

MAN MÅSTE VARA AKTIV

OCH KUNNA PRIORITERA«

Man kan även bli stressad när det är dags

att lämna den invanda studenttillvaron

och ge sig ut på arbetsmarknaden – eller

när man är mitt uppe i alltihop.

Elisabeth Nilsson ser en stor skillnad i

vilka krav som ställs på studenterna jämfört

med när hon själv läste på sjuksköterskeprogrammet

på 1970-talet.

– Visst kunde det vara nog så krävande

emellanåt, men tillvaron var samtidigt

ganska enkel. Allt var klart när man kom

ut, alla fick jobb och det visste man om.

Allt går fortare idag, det är hårdare konkurrens

om jobben och man måste vara

aktiv och kunna prioritera på ett annat

sätt.

Elisabeth har själv tre barn, 20, 27 och

30 år gamla, som alla studerar på universitetet.

20-åringen (som läser företagsekonomi

i Stockholm) är den klart mest

stressade av de tre. De studenter som hör

av sig till Elisabeth och ber om hjälp har

också det gemensamt att de är unga,

snarare 20 än 30, och läser program och

inte fristående kurser.

ELISABETH BETONAR ATT det är viktigt att

man gör något åt sina problem i tid. Har

man till exempel upprepade sömnstörningar

är det en tydlig varningssignal.

Gör man inget kan problemen bli värre

ganska snabbt.

Behandlingen, eller ”coachningen”

som det snarare är frågan om, inleds

med att Elisabeth skaffar sig en bild av

hur studentens livssituation ser ut. Därefter

delar hon ut små hemläxor inför

kommande möten. Det kan handla om

att träna på att andas rätt, att ta en joggingrunda,

men även något så enkelt

som att gå och fika med sina kompisar.

– ”Jag hinner inte” är en typisk kommentar

i de lägena, men det gäller att

tvinga sig själv att ta sig tid. Det viktiga

är att man gör något som man har lust

med, sedan kan det vara att lyssna på

musik, träffa kompisar eller vad som

helst bara man tycker att det är roligt.

Det är då man får ny energi som gör att

man orkar. Man måste ha någonstans att

landa och återhämta sig.

HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se

Studenthälsans företagssköterska Elisabeth Nilsson hjälper studenter som är mer

stressade än vad som är nyttigt för dem.

Foto: Hannes Ljunghall

Så pluggar du mer effektivt

och minskar stressen:

1. Se studierna som ditt “arbete”

2. Se till att du har “fritid”

3. Testa din lärstil: www.vark-learn.

com

4. Hitta din bästa studieplats

5. Utnyttja din “piggaste” tid till

studier

6. Välj stödjande kompisar

Ett besök hos Elisabeth

Nilsson på Studenthälsan

kostar 75 kronor

och hon bedömer väntetiden

till max en vecka.

Mer information fi nns på Studenthälsans

webbplats på www.sh.uu.

se. Där ges även råd och information

om näraliggande ämnen som prestationsångest,

talängslan, kost-,

alkohol- och motionsvanor m m.

Annons

www.sulf.se

SULF SÄTTER

DOKTORANDER

I CENTRUM

Vi säljer inga

”billiga” cyklar.

Vi säljer

cyklar billigt!

VIKTOR

Svartbäcksgatan 25

Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19

Cykel-

Carolinamottagningen

Dr Marcus Röbeck

Dr Bo Sikström

Östra Ågatan 9, nära Gotlands

Tel 15 68 60, kl 8-16

Nästa Ergo

utkommer

fredag den

16 november

Fräsch och modern salong

Långt hår 230 kr

Kort hår 200 kr

Alla studenter är välkomna!

TEL 018-10 62 65

Öppettider Mån-fre 9-18, Lördagar 10-15 S:t Olofsgatan 15, Uppsala

Sökes:

Försökspersoner

med lindrig astma.

Ett av kraven är att du ska vara rökfri.

Ersättning utgår.

Vid intresse, se info på http://ki.se/yrkesmedicin

Öppet V 8-19, L 10-17, S 12-16.

Vi finns på gågatan vid

biblioteket.

www.baristafairtrade.com

Vi serverar

Rättvisemärkt!

LITE GODARE – I DUBBEL BEMÄRKELSE

studentrabatt

vid uppvisande av

giltigt studentleg

10 %

Regnbågsmässa

g

Söndag

11 nov

kl 18

FUGS

(Föreningen

Uppsala Gay

Studenter)

Ergo #12 / 2007

NYHETER / 17

FORSKNING PÅGÅR

Legitimitet kan ge stabil fred

FN och andra fredsmäklares beslut att ge

legitimitet åt en rebellgrupp kan bli avgörande

för om ett land lyckas nå stabil fred.

Det visar en färsk avhandling av freds- och

konfliktvetaren Mimmi Söderberg Kovacs.

Sedan kalla krigets slut har antalet inomstatliga

konflikter som avslutas med ett

fredsavtal mellan de stridande parterna

blivit allt vanligare. I samband med att

fredsavtal sluts är det vanligt att rebellgrupper

omvandlas till politiska partier. Men omvandlingen

till ett stabilt parti lyckas bara ibland. I

sin avhandling försöker Mimmi Söderberg Kovacs

förklara varför.

Hon har jämfört och analyserat fyra rebellgrupper

som kämpat om makten med regeringen i olika inbördeskrig:

Röda khmererna i Kambodja, RUF i Sierra

Leone, Renamo i Mocambique och FMLN i El Salvador.

I de två första fallen misslyckades rebellernas

omvandling till oppositionsparti, medan den i de två

senare lyckades.

Mimmi Söderberg Kovacs lägger fram tre faktorer

som kan förklara varför en del grupper blir framgångsrika

politiska partier. För det första krävs en

stark sammanhållning inom rebellgruppen kring

beslutet att bli ett politiskt parti. Interna maktkamper

och splittringar inom gruppen ger mindre livskraftiga

partier.

Gruppen behöver också ha ett relativt starkt stöd

bland lokalbefolkningen. Det händer dock att folket

ställer sig bakom en rebellgrupp som betett sig illa.

Renamogerillan i Mocambique utövade till exempel

våld mot civilbefolkningen, men fick ändå 40 procent

av rösterna i valet.

– Det förvånade många. Förklaringen är att Renamo

kunde kapitalisera på det utbredda missnöjet med

regeringen i landet, säger Mimmi Söderberg Kovacs.

För det tredje krävs att det internationella samfundet

– FN eller andra fredsmäklande organisationer

eller stater – ger gruppen legitimitet och erkännande

som politisk aktör.

– De här tre förklaringsfaktorerna påverkar varandra.

Har en grupp fått legitimitet av det internationella

samfundet stärks ofta lokalbefolkningens stöd,

och så vidare. Det blir en spiral, negativ eller positiv,

säger Mimmi Söderberg Kovacs.

Mimmi Söderberg Kovacs besökte fyra länder under avhandlingsarbetet.

Världssamfundets beslut att stödja en rebellgrupp

kan grunda sig på att man faktiskt tycker att gruppen

förtjänar legitimitet, men också på rent strategiska

eller instrumentella skäl.

– Man kan se sig beroende av rebellgrupperna för

att skapa demokrati och fred i landet. Men om rebellerna

återupptar våldet eller om världssamfundet

anser att gruppen snarare är ett hinder för den

begynnande demokratiseringsprocessen, kan den i

stället börja marginaliseras. Det hände till exempel

med de röda khmererna i Kambodja.

FREDS- OCH KONFLIKTFORSKNING är ett ungt ämne

med en levande teoriutveckling. En drivkraft för

Mimmi Söderberg Kovacs är att frågorna som hon

och kollegorna jobbar med känns viktiga och att

deras forskningsrön i bästa fall kan göra praktisk

skillnad.

– Det handlar ju om att lösa konflikter och skapa

hållbar fred – det är liksom tiomiljonersfrågan.

Under avhandlingsarbetet har hon dessutom fått

möjlighet att resa till samtliga fyra länder hon skriver

om. Hon har varit på plats ungefär en månad per

land, och där intervjuat såväl medlemmar i rebellrörelserna/partierna,

som personer med insyn i konflikterna.

Roligt och spännande på det personliga

planet, men också givande för avhandlingsarbetet,

menar hon.

– Till viss del fick jag annan information än det jag

kunnat läsa mig till. Men framför allt gav det förståelse

för det jag skriver om och för hur länderna

fungerar. Kambodja var till exempel otroligt auktoritärt,

det var svårt att få ut något av intervjuerna.

Bemötandet från dem hon intervjuade var överlag

väldigt positivt. Men det var av naturliga skäl

enklare att prata med representanter för de grupper

som hade blivit stabila partier. Medlemmar

från de grupper som hade misslyckats upplevde

sig i olika grad som stigmatiserade, och i både

Sierra Leone och Kambodja pågick krigsrättegångar

mot rebellgrupperna när Mimmi Söderberg Kovacs

var där.

HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se

Mimmi Söderberg Kovacs försvarade sin avhandling

”From Rebellions to Politics. The Transformation of Rebel

Groups to Political Parties in Civil War Peace Processes”

den 6 oktober.

Foto: Hanna Lundquist

KRÖNIKA/NINA BRANDER

Nina Brander är språkvetare,

journalist och översättare

Religionens tveeggade svärd

Religiös förkunnelse förbjuds i

friskolor”, läser jag på DN:s förstasida

den 15 oktober. Alla religiösa

inslag ska förbjudas, med

undantag för morgonbönen.

”Eleverna måste skyddas mot varje form av

fundamentalism”, säger utbildningsminister

Jan Björklund. Jag tänker på min egen

skoltid och undrar vad han skulle ha sagt om

den.

Följande scener utspelar sig förvisso inte i

dagens supersekulariserade Sverige, utan i

en finländsk småstad – mitt i det österbottniska

bibelbältet – för nästan tjugo år sedan.

Ändå häpnar jag själv när jag drar mig till

minnes hur en vanlig dag såg ut.

Först var det morgonbön. Vi elever fick nämna

olika saker som vi ville be om, det handlade

ofta om att någons sjuka farmor skulle bli

frisk eller att något problem skulle lösa sig.

Ibland hände det att någon slyngel ville be

om materiella ting – en ny Commondore 64

kanske – men dylika önskemål ratades av fröken.

Godkända böneämnen, däremot, vävdes

in i hennes improviserade monolog som

alltid slutade med att vi alla bad ”Fader Vår”

i korus. Vid dagens slut läste fröken ”Herrens

Välsignelse”, och däremellan hade vi hunnit

sjunga åtskilliga psalmer och lovsånger. Fröken

spelade gitarr och sjöng med det Carolaaktiga

vibrato som endast en riktigt from

strupe kan frambringa.

NEJ, JAG ÖVERDRIVER INTE ett dugg. Och detta

var alltså inte någon friskola utan en alldeles

vanlig kommunal. Såvitt jag vet klagade

ingen förälder.

Med dessa erfarenheter i bagaget kan jag

bara skratta när jag läser ett reportage från

Södermalmskyrkans kristna skola (DN 14

oktober). Lite böner och disciplin – skulle

detta vara fundamentalism, så förfärlig att

den måste förbjudas? Snacka om att göra en

höna av en fjäder!

Men så minns jag barndomsnätterna då jag

låg vaken i fruktan för gammaltestamentliga

dödsänglar. Och lektionerna i högstadiet då

vi fick lära oss att homosexualitet är en sjuk

böjelse jämförbar med zoofili, frotteurism,

etcetera. Och då tänker jag: ”Förbjud alltihop!

Bort med det bara!”

MEN SNART ÄNDRAR JAG MIG igen. För i religionen

vilade också en stor trygghet. Än idag

bär jag med mig ett andligt medvetande, en

övertygelse om att livet rymmer mycket mer

än det vi kan se, en älska-din-nästa-värdegrund.

Positiva saker som i ett helt sekulariserat

samhälle riskerar att gå förlorade.

Att fundamentalism, liksom fördomar och

propaganda, bör bekämpas är självklart. Men

att fara fram över samhället med en gigantisk

tavelsudd och svepa bort allt religionsutövande

är knappast den rätta lösningen. All

religion är inte fundamentalistisk, och all

fundamentalism är sannerligen inte religiös.

Jag hoppas att Jan Björklund och hans politikergelikar

ser skillnad på agnar och vete.

18 Ergo #12 / 2007

Per Löwdin

Professor Tyranns härjningar

är fakultetsnämndens ansvar

Fakultetsnämnderna har enligt Högskoleförordningen ansvaret

för forskarutbildningen. Det är fakultetsnämnderna som, enligt

förordningen, antar doktorander, som prövar om det finns

finansiering för fyra års heltidsstudier, som fastställer allmänna

och individuella studieplaner.

Fakultetsnämnderna är forskarutbildningens myndigheter. I detta

myndighetsansvar ligger även att utöva tillsyn över forskarutbildningen,

att tillse att doktoranderna erbjuds en fullgod studiemiljö och bra

handledning. Samtidigt har fakultetsnämnderna utmärkta möjligheter

att styra och ställa.

Man kan fråga sig hur detta tillsynsansvar fungerar.

Uppsala universitet har sedan åttiotalet haft en professor, vi kan kalla

honom Tyrann, som systematiskt har satt sig över alla regler i decennier.

Professor Tyrann har systematiskt kört med skuggdoktorander från den

s k tredje världen. Dessa har lockats till Sverige med tjusiga annonser i

vilka de utlovats forskarutbildning.

När de väl kommit till Uppsala universitet har de inte antagits. Istället

har de omedelbart satts på experimentellt arbete utan att bli antagna.

Istället för utbildningsbidrag eller doktorandtjänst föredrar professor

Tyrann stipendier. De är billiga, eftersom de är befriade från såväl skatter

som sociala avgifter.

Professor Tyrann styr sin institution med järnhand. Genom att inte

anta doktoranderna lever de i ständig skräck, för att inte få fortsatt stipendium,

för att inte få de intyg som krävs för fortsatt visum till Sverige,

för att inte bli antagna. Ingen vågar således klaga.

I TYRANNS LABB gäller varken högskolelagen eller högskoleförordningen.

För antagning krävs flera publikationer i väl ansedda internationella

tidskrifter. Arbetsmiljön är under all kritik. Alla är rädda för professor

Tyrann. Han kräver att doktoranderna skall vara på labbet till sent på

kvällarna, och kan när som helst ringa och kontrollera att de jobbar på

med anbefalld flit.

Att äta lunch, som folk normalt gör, lyckas Tyrann skruva till så att det

framstår som utslag av otillständig lättja, något man helst bör undvika.

Lediga helger och semestrar är inte att tänka på.

Tyrann är fenomenal på “impression management”. Utanför institutionen

framstår han som en lysande stjärna på den internationella forskarhimmeln.

Utanför Sverige känner få till att resultaten i allt väsentligt

produceras av doktorander. Professor Tyrann är en flitig talare på olika

konferenser. Doktoranderna däremot får aldrig komma ut och presentera

sina resultat.

Några kurser värda namnet förekommer inte på Tyranns institution.

De skulle ju inkräkta på den experimentella verksamheten. Att vilja gå

kurser på andra institutioner uppfattas närmast som lättja. I samma

anda betraktar Tyrann högskoleförordningens stipulationer att forskarutbildningen

ska vara en fyraårig utbildning m m som byråkratiskt

trams som man inte behöver bry sig om. Studietider på sex–sju år är legio.

Ju längre doktoranderna jobbar för Tyrann, desto fler artiklar blir han

medförfattare till. Desto mer berömd och framgångsrik blir han. Tyrann

driver vad som kan närmast betecknas som en pekfabrik. Med tiden har

han blivit en mästare på att pressa doktorander till bristningsgränsen.

TROTS ATT DESSA MISSFÖRHÅLLANDEN ÄR VÄL KÄNDA inom fakulteten får

professor Tyrann hållas. Det är alldeles uppenbart att han med stor sannolikhet

begått en rad tjänstefel. Ändå prövas inte saken. Tog fakultetsnämnden

sitt tillsynsansvar på allvar skulle den, till båtnad för doktoranderna

och varnagel för professorerna, anmäla Tyrann för tjänstefel.

Underlåtelsen att ta itu med Tyrann innebär att man skickar ut en stark

signal att ständiga regelbrott är acceptabla och riskfria. I förlängningen

öppnar man för ett väl motiverat ifrågasättande av det kollegiala styrelseskicket.

Ska det kollegiala styret fungera, ha hög trovärdighet, och vara

beständigt över tid, då är det alldeles nödvändigt att man förmår sätta sig

över kollegiala band, att saklighet får råda, att man inte tvekar att vidta

disciplinära åtgärder mot dem som inte följer givna regler.

Fakultetsnämnderna har möjlighet att delegera utförandet av vissa

uppgifter. Men de kan aldrig delegera bort ansvaret för dem.

Parent – den självupptagna

föräldrademonen

(Mammus Pappus)

Du befinner dig på en fest och får plötsligt en oförklarlig lust att dra fram plånboken

och visa bilder på ett människobarn: lille Lukas, kanske. Andra samtalsämnen

rinner av dig som ketchup från en långslang. Med tryggt självförtroende

för du tillbaka samtalet till lille Lukas: du har den rätten, du är ju förälder, du

är besatt.

Dagarna spenderar du tillsammans med andra som är lika besatta som du själv: ledig, stolt

kringspatserande med ditt barn i en barnvagn som kostat mer än bilen du kör. Ni svär över

caféer som uttrycker minsta tveksamhet när ni drar in era barntransportfordon och blockerar

varje möjlighet att röra sig i lokalen. En sådan inställning är en personlig kränkning

mot dig och ditt barn.

Eventuella frågor om varför man skaffar barn bemöter du bara med ett överlägset leende.

Att folk skulle bry sig om något annat i livet är närmast obegripligt. Den som är besatt av

Parent anser att barn är så vidunderligt “naturliga” att de har rätt att vistas överallt. Endast

den som är bitter och barnlös och aldrig själv mött ett spädbarns leende kan hävda att dessa

jordens små änglar inte bör få skrika, skratta, krypa runt och välta saker på bibliotek, begravningar,

akutmottagningen, byggarbetsplatser, nobelprisutdelningen, vänster körfält

på E4:an strax norr om Mehedeby, etc etc.

Demonen angriper i första hand hjärnans sociala centrum: du längtar till exempel hem

när du är på en trevlig middag och du tycker plötsligt att en stor del av dina vänner besitter

betydligt mindre kunskap om livet än du själv.

När demonen saknar offer lever den huvudsakligen på förlossningsavdelningar. Några

mer riskbenägna exemplar kan hålla sig gömda i flygplan eller i baksätet på en taxibil.

Läte: [jollrande] “dada bubub nuttinuttgullgull”

Ovanstående är ett utdrag ur författaren Harry Roos och tecknaren Nina Hemmingssons

”Demoner – ett bestiarium” som släpps på bokförlaget Ruin den 15 november.

Ergo #12/ 2007

KULTUR / 19

TEATER

Verklighetens

avgrund öppnar sig

”Franziska!”

av Frank Wedekind

Regi: Carolina Frände

Medv: Linda Lönnerfeldt, Göran

Engman, Viveca Dahlén, m fl

Uppsala stadsteater

”Bingo – det här var ditt liv”

Regi: Egill Heiðar Anton Pálsson

Medv: Lina Ekblad, Tytte Johnsson,

Leif Jordanssson

Uppsala stadsteater

Höstterminen rullar på för fullt och någonting

händer på Stadsteatern. Jag vet

inte riktigt vad man ska kalla det, men

det känns som en rörelse bort från teatern,

via tv:s realityshower och dokusåpor,

ut i den nakna verkligheten.

Carolina Frändes uppsättning av

”Franziska!” leker med könsroller, och

hela föreställningen blir mest ett slags

metateater – teater om teater, en lek med

teaterns villkor och var gränsen går för

vad som får kallas teater. Allt når sin kulmen

med skådespelaren Emil Alméns

utbrott och nakenchock. Han tröttnar

helt enkelt på att spela sin roll, han är

”på riktigt”, och när Emil sagt ifrån är

illusionen förstörd. Teatern är död och

det enda som finns kvar är några skådespelare

som larmar och gör sig till.

Egill Heidar Anton Pálssons ”Bingo

– det här var ditt liv” tar konsekvenserna

av detta, och driver det ett steg längre.

Skådespelarna fungerar här enbart som

konferenciéer och programvärdar. I centrum

finns istället ett antal helt vanliga,

äldre människor som kommer in och

slår sig ner i några soffor mitt på scenen.

Det är deras liv som sedan berättas så

Uppsalastudenterna Ellen Fiske

och Maj Pettersson bildade i

mars frigruppen Teater Kalas.

Den 6 november har deras

uppsättning av Harold Pinters

”I väntan på Wilson” premiär på

Reginateaterns caféscen.

Men det var nära att det

blev någonting helt annat.

– Det var tänkt att vi

skulle sätta upp Kristina

Lugns ”Idlaflickorna”, men rättigheterna

kostade 90 000 kronor. Så här i

efterhand är vi glada att det blev ”I vän-

att svidande dokuteater uppstår. Allt

är framställt som om det var ett avsnitt

av Bingolotto; det snurras på dödshjul,

spelas livsbingo och talas om drömmar,

realisering och utvärdering.

Men just att det skär sig så mellan den

glättiga inramningen och det verkliga

livets allvarstyngd, är föreställningens

styrka. Det blir en kritik mot vårt västerländska

sätt att se på livet, hur all

ytlig lyckofernissa föder rädsla att misslyckas,

och en massa ouppnåeliga drömmar

om det perfekta livet. Det finns så

många myter om vad livet ska vara, men

vad är egentligen ett helt vanligt liv när

det kommer till kritan? Det har man försökt

fånga, och som åskådare tvingas du

ta ställning till hur du ser på ditt eget

liv.

När Bingotantens musik drar igång för

femte gången och hon snurrar på sifferbollarna

och säger med släpig, rutinartad

röst: ”Ja, då fortsätter vi ...” blir jag

gråtfärdig av livets, av alltings, totala intighet

och hur folk orkar släpa sig runt i

sina ekorrhjul. Lite samma känsla som

när Kjell Höglund sjunger: ”det är torftigt,

outsägligt torftigt, men man vänjer

sig”. Men det finns också en ton av hoppfullhet

och värme i ”Bingo – det här var

ditt liv”, vi påminns om att vi inte är ensamma,

och att man måste tänka på sitt

stretande som meningsfullt.

Så hur fort ditt eget livshjul än snurrar

just nu, så tycker jag att du ska gå en

kväll och spela livsbingo. Pjäsen är en

tankeväckande verklighetskommentar,

och oavsett om ditt liv just nu är över på

grund av olycklig kärlek eller om du bara

har sedvanlig ångest inför nästa tenta så

kommer du att få lite nya perspektiv på

saken.

KATARINA BÅTH

Debuterande frigrupp

spelar Pinter på Regina

tan på Wilson”, säger Ellen Fiske.

Själva pjäsväljandet var svårt. Få dramer

är skrivna för att uppföras av två

unga kvinnor.

– Vi fastnade för Pinters pjäs för att texten

är fantastiskt bra och välbalanserad.

Men också för att den var lätt att anpassa

efter vad vi ville göra. Det är två huvudpersoner,

Gus och Ben, och historien utspelar

sig i ett rum. Vi ändrade ingenting

i manus, utan lät istället Gus och Ben

vara kvinnor. Och vi förlade handlingen

till Birmingham och 80-talets England,

säger Maj Pettersson.

– Utan att avslöja för mycket kan vi

säga att Ben och Gus väntar på något.

Det är mycket undertryckta våldsamma

Viveca Dahlén och Linda Lönnerfeldt i ”Franziska!”.

Tytte Johnsson, Chatarina Larsson, Lina Ekblad, Gustav Levin, Anders Mossling

och Alexander Salzberger i ”Bingo – det här var ditt liv”. Foto: Markus Gårder

Ellen Fiske och Maj Pettersson i

frigruppen Teater Kalas sätter upp

Harold Pinters ”I väntan på Wilson”.

Foto: Kerstin Nilsson

känslor i den här källaren. Det är spänt.

Vi har tillsammans med regissören Margareta

Lundberg jobbat mycket med

Pinters tystnader och pauser, som är lika

viktiga som det sagda, säger Ellen Fiske.

Ellen och Maj startade Teater Kalas av

Foto: Martin Nordström

kärlek till teatern, som de sysslat med sedan

barnsben. Hur framtiden ter sig för

frigruppen beror lite på hur det går för

”I väntan på Wilson”, men att få hålla på

med teater igen räcker långt.

– Vi gör det här först och främst för att

det är kul och för att vi älskar det. Ingenting

annat, förklarar de.

Vad kan då publiken förvänta sig av

Teater Kalas första produktion?

– En intim, intensiv föreställning. Pjäsen

är ju absurd i viss mån, men genom

alla absurditeter och ironiska vändningar

säger den något väsentligt om verkligheten,

menar Maj.

– Förhoppningsvis kan publiken njuta

av dialogen som är väldigt bra. Vi är bara

två personer och har tagit oss mycket frihet

i gestaltandet, utan att för den skull

ha frångått texten, avslutar Ellen.

SIMON LÖFROTH

”I väntan på Wilson” spelas den 6, 11 och 18

november på Reginateatern.

20 / RECENSIONER Ergo #12 / 2007

Betygen sätts i skala 0–5

MUSIK

Tänder en mysig brasa

Soniq Circus

”Soniq Circus”

(Progress Records)

Soniq Circus kretsar kring gitarristen och låtskrivaren

Marcus Enochsson, en ung skånsk musiker som inte

bryr sig nämnvärt om de senaste 30 årens trender eller

tendenser. Istället är det 1970-tal som gäller, eller rättare

sagt proggigt, symfoniskt 70-tal med stänk av dessa

kulturyttringars senare avkommor. Bland influenser

nämner gruppen namn som Yes, Rush, King Crimson

och Uppsalas Flower Kings, men nog hörs även tidiga

Marillion och IQ. Melodikänsla och krångelkrusiduller

i vän symbios.

Musiken känns i högsta grad mogen för att vara debututgåva

från så pass unga män, men helt fullfjädrade

kan Soniq Circus inte sägas vara. De tänder en på alla

sätt mysig brasa, men ska konceptet förverkligas fullt

ut, då bör de fem avlägga besök hos den lokale fyrverkerihandlaren.

Progress Records har en god näsa för att plocka upp

osignade talanger, alltifrån norska Magic Pie till 018-

ensemblen Violent Silence. Uppgörelsen med Soniq

Circus ligger helt i linje med nämnda ambition.

Tillfredsställer fansen

Monster Magnet

”4-Way Diablo”

(SPV/Border)

En lysande, om än överdrivet originaltrogen cover på

Rolling Stones ”2000 Light Years From home” – där har

ni centrum av detta album, såväl konceptuellt som

konstnärligt. Med detta vill jag inte ha sagt att Monster

Magnet är inkapabla till eget musikskapande. Att höra

ett nytt album med gruppen är för det mesta en spännande,

attraktiv upplevelse. Det är en tung aura av rotrock,

metal och psykedelia man innesluts i, precis som

förr så även nu. Framför allt instrumentala ”Freeze and

Pixilate” pekar på originalpsykedelia snarare än stonerrock.

Jag tror väl inte direkt särskilt många Monster

Magnet-fans bjuds på några överraskningar alls när

de lyssnar på ”4-Way Diablo”, men min magkänsla säger

att det inte heller är vad man är ute efter. Så länge

man vilar på en lagom skramlig, skränig bas, och Dave

Wyndorf sjunger på sitt störiga, småhesa vis, är man

som Monster Magnet-fan tillfreds. Och absolut inget fel

i det, även om det som inledningsvis nämnts blir allra

bäst i en klassikercover.

Monster Magnet.

DANIEL REICHBERG

Foto: Nancy Puyn

The Good Honey Society från Uppsala.

Snyggt och varierat

The Good Honey Society

”Finally Something Burned Out Right”

(egen utgivning)

”Finally Something Burned Out Right” är den (samtidigt

som det andas viss lättnad) kaxigt betitlade andra

ep:n av Uppsalas The Good Honey Society. Bandet vill

beteckna sig “emo” och det äger nog sin riktighet så

länge man är medveten om att det låter mer Fireside än

My Chemical Romance om musiken. De påminner inte

så lite om lokalkonkurrenterna/-kollegorna The Red In

The Sky och läser man det finstilta ser man också att

en av medlemmarna i det senare bandet, Carl Vikman,

står som producent och inspelningsansvarig på ”Finally

Something Burned Out Right”.

The Good Honey Society bjuder lyssnaren på en tudelad

upplevelse: låtarna är snyggt och varierat komponerade

och bandet visar upp en stark melodikänsla.

Trots att musiken är allt annat än smörig eller enkel

sätter den sig i minnet påfallande snabbt, i synnerhet

avslutande “Barely Awake” bjuder på en oförklarligt

välkomnande deja vu-känsla redan vid andra genomlyssningen.

Samtidigt känns musiken på skivan en

aning okontrollerad; styrkan i de olika instrumenten

och kanske framförallt sången varieras på ett sätt som

inte känns genomarbetat och man får en känsla av att

de stressat fram det hela onödigt fort. Med lite tid och

erfarenhet kan det här bli en stark emo-kvartett, mycket

finns där redan nu och det som saknas är nog mest en

fråga om rutin innan det sitter.

Fluffigt och hårt på samma gång

Anemone

”Sedens bördor”

(Blessed Hands)

KARL HÅKANSON

Dynamik är ett ord som inte räcker till när Uppsalabandets

Anemones debutsläpp ska beskrivas. Rogivande och

fluffig postrock slåss med frenetisk At The Drive-In hard-

FILM

Pippi på landet

”Emmas lycka”

Regi: Sven Taddicken

Fyrisbiografen

Foto: Jenny Karlsson

core så fjädrarna yr i korta, nerviga, och välspelade stycken.

Att prata om specifika låtar är svårt i Anemones fall.

Tagna var för sig ger skivans sju spår ett relativt anonymt

intryck sinsemellan och den endimensionella sången -

som påminner om en korsning mellan en ilsk Kalle Anka

och valfri norsk black metal-vokalist – förstärker det intrycket.

Tagen som en helhet funkar ”Sedens bördor”

definitivt bättre, eftersom det då är lättare att förlora sig

i Anemones dramatiska, varierade och ganska speciella

vinterlandskap. En lovande början.

JOHAN HEDMAN

Att skildra lycka på ett övertygande sätt måste vara

bland det svåraste som finns för en filmregissör. Det

är lätt att koka ihop en lustiger komedi med brett leende,

avdankade ståuppkomiker i huvudrollerna,

men att få till den där hudlösa, närgångna lyckokänslan

som inte samtidigt pudrar socker över en hård och

kall verklighet är lite knepigare. Michel Gondry och

Charlie Kauffman kom nära i ”Eternal Sunshine of the

Spotless Mind”, men fick där, liksom många tidigare,

blanda lyckoruset med lagom doser vemod och nostalgi

(för att inte tala om sf-inslag). Även det senaste

decenniets sötaste bagatell på videohyllan, Jean-Pierre

Jeunets ”Amelie från Montmartre” försökte fånga

lyckan med liknande medel, men hamnade snart mitt

i sirapen.

Som titeln vagt antyder handlar den tyska filmen

”Emmas lycka” om en kvinna vid namn Emma och hennes

lycka. Som en annan Pippi Långstrump bor Emma

(Jördis Triebel) ensam ute på landet med sina grisar,

höns och gäss. Hennes hem är en enda oreda, hon hälsar

sina få besökare välkomna med ett dubbelpipigt hagelgevär,

och hennes sexliv är begränsat till kittlande

färder på sin vingliga och vibrerande moped, vilka avslutas

med att hon trillar i diket med ett brett leende

över läpparna. Elektriciteten är sedan länge avstängd

Ergo #12 / 2007

RECENSIONER / 21

Betygen sätts i skala 0–5

Klassisk Stephen King

”1408”

Regi: Mikael Håfström

Royal

Jürgen Vogel och Jördis Triebel i ”Emmas lycka”.

och högen med obetalda räkningar växer. Gården och

djuren ska just auktioneras ut. Vad vår Pippi saknar är

en kappsäck med guld.

Passande nog råkar en man vid namn Max (Jürgen Vogel),

som hämtad ur en kaffereklam, en sen kväll krascha

en stulen Jaguar genom hennes staket. Krascha,

förresten. Max har stulit sin bilhandlarkollegas tjocka

sedelbunt och ska till Mexiko för att fira sin sista tid i livet.

Han har cancer i bukspottkörteln och vill ligga i en

hängmatta och titta på pelikaner. Kanske ska han lära

sig simma också. Men denna avgörande kväll, jagad av

sin kollega Hans (Martin Feifel), bestämmer han sig för

att mitt i biljakten släppa taget om ratten och hoppas

på en lycklig död. Sällan har en bilolycka skildrats så

euforiskt, men till sin förvåning överlever Max utan

några allvarliga skador. Emma plåstrar om honom, hittar

och gömmer undan den tjocka sedelbunten, och

tänder eld på Jaguaren.

Utan att avslöja för mycket kan här antydas att det

hela mynnar ut i ett ganska gripande drama som kretsar

kring hur de tu sakteliga börjar fatta tycke för varandra,

men där också franska maträtter, grisslakt och en

bilhandlare i en jordkällare spelar en viss roll. Men det

är inte allt. I ”Emmas lycka” finns också lagom doser romantik

i form av sex med händer täckta av hönsfjädrar,

sex ute i det fria och sex med buksmärtor.

Vad som lyfter filmen över genomsnittet är inte bara

de starka skådespelarprestationerna, och då särskilt

Jördis Triebels pricksäkra porträtt av en ensam kvinna

som steg för steg öppnar sig för en främmande människa.

Filmens foto (signerat Daniela Knapp) är dessutom

mycket varmt och jordnära, och bilderna av åkrar, ladugårdar

och bökande grisar harmonierar väl med musiken

(där bl.a. Damien Rice lånats in för att sätta knorr

på en viktig scen). Slutet är också kraftfullt och gripande

utan att gå över gränsen. Mötet med döden blir inte

samma klichébemängda och ångestfyllda uppgörelse

som präglat alltför många filmer sedan Bergmans dagar,

utan ses som något av en bitterljuv försoning med

livet, som betonar vikten av att våga släppa taget.

Sammantaget gör allt detta att ”Emmas lycka” blir ganska

oförutsägbar och därmed svår att genrebestämma.

Drama med inslag av komedi, kanske, utan att fördenskull

bli vare sig särskilt lustig eller påträngande gravallvarlig.

Filmen är baserad på Claudia Schreibers roman

”Emmas Glück”, som verkar vara ofattbart populär i

Tyskland, och kanske är det trohet till originalet (Claudia

Schreiber har tillsammans med Ruth Thoma skrivit

filmmanuset) som gjort den ovanligt svårbestämd.

Ville man vara lite elak kunde man säga att ”Emmas

lycka” också anknyter till en genre som just nu är på

stark frammarsch – tyska filmer där man skär i djur. En

annan representant för genren, Nikolaus Geyrhalters

”Vårt dagliga bröd”, visas för övrigt också på Fyris just

nu. Bägge filmerna är mumma för alla som funderar på

att bli vegetarianer.

John Cusack i rum 1408.

Foto: Folkets bio

JERRY MÄÄTTÄ

Hotell är en etablerad scen för det kusliga. I brist på

anrika slott har gotik på amerikansk mark ofta rört

sig här – minns klassiker som ”Psycho” eller ”The Shining”.

Om man har glömt så blir man påmind i ”1408”,

svenske Mikael Håfströms filmatisering av Stephen

Kings novell. Precis som i ”The Shining” konfronteras

här en ensam man med sitt eget sönderfallande psyke

med ett hemsökt hotell som katalysator.

Michael Enslin (John Cusack) är en bestsellerförfattare

med fokus på det ockulta. Han söker upp platser

ansatta av onda minnen och föregivna spöken vilka

han avmystifierar med en nonchalant och ironisk rationalitet.

När han ska ge sig i kast med ökända rum

1408 på Dolphin Hotel i New York blir han dock offer

för sitt eget dumdristiga förnuft. Här har ett otal gäster

dött på de mest bisarra sätt sedan invigningsnatten

1912. Enslin trotsar dock alla varningsklockor och gör

sig redo för en natt.

Naturligtvis följer en gastkramande stund. John Cusack

gör sitt bästa för att omvandla överlägsenhet till

skräckslagenhet. Det lyckas ganska bra. Ett redan vid

incheckningen ganska skrämmande rum blir efter

hand säte för diverse osannolika händelser. Om man är

bekant med genren (om man kan kalla Stephen King

för en genre) så vet man vad som finns att vänta – hus

som blöder, teknologi som får eget liv, vattenmassor

och eld, här finns allt.

Storyn är fullkomligt ologisk, klichéerna står som

spön i backen (bokstavligt faktiskt, i inledningsscenens

fräcka lån av Hitchcocks ”Psycho”). Detta är nu

kanske inte något större problem i en sådan här film

– vem vill ha rationella förklaringar till ett rum som

dödar? Det är dessutom glädjande och förvånande hur

väl Mikael Håfström trots allt lyckats hålla berättelsen

nere i tempo så länge som han gör. Inte minst det räddar

filmen.

Sedan gör naturligtvis också Cusack sitt till. Det är

inte minst en skådespelarprestation vi ser i rum 1408;

en ensamföreställning som handlar mer om att spela

ut (och upp) än att gestalta en karaktär. Att vi sedan

tvingas på lite psykologiska förklaringar (om än högst

antydda) får vi väl leva med – det hör också till genren.

PER VESTERLUND

Foto: Noble Entertainment

STIPENDIE-

UTLYSNING

Härmed ledigförklaras följande stipendier för

medlemmar av Värmlands nation:

2 st. Uddeholms särskilda à 35 000 kr

1 st. Wahlströms à prel. 25 000 kr

2 st. Sundbergs à prel. 12 500 kr

2 st. Kjellbergs à prel. 7 000 kr

5 st. Uddeholms mindre à f.n. 6 000 kr/termin

Ett större antal

Uddeholms för behövande

à 5 000 kr

1 st. Storjohanns à prel. 2 500 kr

1 st. Holmquists hemrese à prel. 2 400 kr

Sista ansökningsdag är fredagen den 16 november. Fullständigt

ifylld ansökan skall vara inlämnad senast klockan 18.00. Ansökningsblanketter

finns att hämta i Söderbomska huset, på universitetets

studerandekansli, och att ladda ner från nationens hemsida. För

beskrivningar av stipendiernas villkor, se www.varmlandsnation.se

under ”stipendier”.

Martin Andersson Henrik Pettersson

stipendier@varmlandsnation.se

Lilla Sunnersta

är ett nybyggt bostadsområde för dig som studerar

vid något av universiteten i Uppsala. Läget är perfekt.

Nära stan och nära naturen. För dig som har familj

erbjuder Lilla Sunnersta ett bra boende också för

barnen. Här finns lekplats och det är nära till både

dagis och skolor.

Drottninggatan 4 • Postadress: Box 121 751 04 UPPSALA

Telefon: 018-471 75 00 • Telefax: 018-471 75 01

Information och anmälan till bostadskön på www.uaf.se.

Ergo #12 / 2007 KALENDARIUM / 23

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina

evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa

Ergo kommer den 16/11. Sista lämningsdag är 6/11. E-post: red@ergo.

us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna

är 4/11 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga

Klara Johansson. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12

Fax: 018-480 31 29

POP & ROCK

7/11 Katalin: Flowerkings

7/11 Uppsala konsert & kongress:

M.A. Numminen

8/11 Norrlands: Trummor &

Orgel. Fri entré.

8/11 Katalin: Svenska Akademien

+ KAPTEN RÖD & Majorerna

9/11 Katalin: Augie Meyers ,

Billy Bremner & the Rockarounds

9/11 Uppsala konsert & kongress:

Shirley Clamp

9/11 Uppsala konsert &

kongress: Afasi & Filthy, Unai,

Rigas, Sofia Talvik, Differnet,

Rickard Jäverling & Andreas

Runeson, m fl .s

10/11 Katalin: Ingen Diskussion

+ support

12/11 Uppsala konsert & kongress:

Smokie

JAZZ & BLUES

3/11 Katalin: Nils Landgren

Funk Unit

6/11 Uppsala konsert & kongress:

Bill Evans & Soulgrass.

Kl 19.30.

10/11 Uppsala konsert & kongress:

Ulf Johansson Werre Big

Band Explosion

FOLKLIKT

5/11 Reginateatern: Lanky

– Anna Haglund med band

11/11 Uppsala konsert & kongress:

Sexteto Mayor. Argentisk tango.

KLASSISKT & KÖR

3/11 Östgöta nationskör Sånggripen:

Shakespearekonsert. 50

kr studenter, 70 kr övriga. Östgöta

nation, kl 16.

6/11 Kammarmusik på Musicum.

Ensembler och solister ur

Akademiska kapellet framför

klassiska pärlor. Fri entré med fi ka

till självkostnadspris. Kl 19.

6/11 Linnékvintetten. Lunchkonsert.

Operamusik arrangerad

för brass. Fri entré! Uppsala

konsert & kongress, kl 12.

15/11 Uppsala Kammarsolister.

Program: Strauss, Bruckner,

Britta Byström (uruppförande).Uppsala

konsert & kongress, kl 19.30.

KONST &

UTSTÄLLNINGAR

Bror Hjorths hus: Näckens

polska, t o m 18/11. Hans Hammarsköld

porträtterar Bror Hjorth

i foto, t o m 18/11.

Galleri Strömbom: Birgitta Nehrman.

Torrnålsgravyr. T o m 18/11.

Kaleido konsthantverk: David

Carlsson, Åsa Nilsson och Maria

Kristofersson, keramik. T o m

25/11.

Teatergalleriet, Uppsala stadsteater:

Lotta Döbling, 10/11–

1/12. Vernissage 10/11 kl 13.

Upplandsmuseet: Fjärran Barndom.

Fotografi er av Kevin Kling om

barn och lycka i Asien. T o m 6/1.

Hedersrelaterat våld – en fråga för

dom andra? En interaktiv utställning

som tar upp den aktuella

samhällsdebatten kring hedersrelaterat

våld. Arr: Diskrimineringsbyrån

Uppsala. T o m 9/12.

Uppsala Handkraft: Malin Östman

”Så här tänker jag mig...” T o m

28/11. Övre Slottsgatan 9.

Uppsala konstmuseum: Se dig inte

om. Laura Fahlsten, Anna Finney och

Britta Kjellgren Jäger. T o m 25/11.

Minnesbilder: Grafi k av Ingegerd

Gärtner (1916-2006). T o m 25/11.

Uppsala stadsbibliotek: Tre

kvinnliga pionjärer i byggandet av

välfärdsstaten. Mor, dotter och

dotterdotter i Uppsala 1890-

1945. T o m 10/11.

TEATER & SCEN

Katalin: Yeah, yeah, yeah, 15/11.

Reginateatern: I väntan på Wilson

– Teater Kalas, 6/11, 11/11. Inget är

heligt – Magnus Betnér, 7/11. Medan

tiden går, 8–10/11. Riktig soppa

– Amok, 8/11 & 15/11. Musica Botanica

– Susan Yondt & Magdalena

Hedman, 9/11. Sånger av Vysotskij

– Dan Fägerquist, 12/11. Ballad för

en man – Jacques Werup & Skånska

Swingeliten, 13/11. Nisti Stërk – Ska

vi snacka ut lite...?, 14/11. Just nu!

– ÖFA-kollektivet, 15/11.

Uppsala konsert & kongress:

Owe Thörnqvist möter Jenny Silver.

8/11. Fredrik Lindström “Svenskar

är också människor”, 14/11.

Uppsala stadsteater: Franziska!

2/11. Bingo – det här var ditt liv, 2–

3/11, 7–10/11, 14–15/11. Filippa

Bark och döden, 2–3/11, 7–10/11,

13–15/11. Fången på fyren, 6/11.

Ett dockhem, 9–10/11, 14-15/11.

Bitterfi ttan, 14–15/11.

FÖREDRAG

& DEBATT

8/11 Varför har musiken sådan

makt? Musik fi nns i alla kända

mänskliga kulturer sedan urminnes

tider. Är den mänskliga hjärnan

specialiserad på att åstadkomma

musik? Har evolutionen främjat

musiken? Vad sker i hjärnan när

musik pågår? ”Mozarteffekten” – är

den trovärdig? Jan Fagius, klinisk

neurolog, hängiven amatörmusiker

och musikanter. Kl 19 i Grönwallsalen,

Akademiska sjukhuset.

11/11 Näcken och Huldran i

folktron Per Peterson, univ lektor i

etnologi, Uppsala universitet. Bror

Hjorths hus, kl 19.

15/11 Bo Rothstein, prof i

statsvetenskap: ”Explaining the reproduction

of modern patriarchy:

The casual mechanism”. Centrum

för genusvetenskap, kl 13.15–15.

STUDENT-

FÖRENINGAR

Botaniska sektionen

13/11 Föredrag: Hur sköttes

naturbetesmarkerna förr och

vilken betydelse har det för dagens

skötsel? Anna Dahlström berättar

om vad historien kan lära oss om

skötsel av naturbetesmarker.

Föredragen hålls i föreläsningssalen

på Avd. för växtekologi (f.d.

Växtbio), Villavägen 14, tisdagar kl.

Rigas kan ses på Uppsala konsert & kongress den 9/11.

19:00. Efter varje föredrag serveras

fi ka till självkostnadspris.

Dynamicus

P-pub 15/11: Gästföreläsning om

Motivation och Coaching.

Föreläsare David Beskow.

Kl. 18.00 på Orange, ingång från

Hotell Linné.

ELSA

8/11 Föredrag Advokat Leif Ericksson

kommer att hålla föredrag om

Fadime och rollen som brottmålsadvokat.

Kl 1900, Västgöta nation,

Kinnekullerummet

13/11 Studiebesök på Internationella

Åklagarkammaren i Uppsala.

Kl 18.00 (samling kl 17.50 utanför

porten till Internationella Åklagarkammaren)

Internationella

Åklagarkammaren, Svartbäcksgatan

49, Uppsala.

Laboremus - socialdemokratiska

studenter i Uppsala

6/11 Kl 19. Firande av Tagedagen.

Laboremus fi rar att fl er och

fl er har fått möjlighet att läsa på

högskolan. Firande med tårta och

tal av fd utbildningsminister Carl

Tham med fl era. Plats: Uppsala

studentkår.

7/11 Kl 19. Föredrag: Sådant

som spelar roll. Skatt, kön och

omsorg, en historisk exposé, Jenny

Lindblad, LO-ekonomerna. Plats:

Rundelsgränd 2B (Mellan Fyrisbion

och Kalmar nation).

14/11 Kl 19. Medlemsmöte och

diskussion kring aktuellt ämne.

Plats: Rundelsgränd 2B (Mellan

Fyrisbion och Kalmar nation).

Alla möten är gratis och öppna för

alla. Vi bjuder på fi ka. Välkomna!

Liberala studenter

5/11: Vid kl 19 samlas vi på V-dalas

nationspub för Pub Liberal, där

vi under avslappnade former diskuterar

politik och annat av intresse.

20/11: Riksdagsbesök med

Uppsala läns folkpartist Cecilia

Wikström som guide kl 18. Maila

till charlotte@tarschys.se om du

vill hänga med!

Pax et Bellum

2/11 Turkey and the EU – Crucial

Politics: Occident vs. Orient.

Visit at the Turkish Embassy in

Stockholm.

5/11 Debate: Security Policy in

Turkey. Kl 17-20, Hall 2, Dept. of

Peace and Confl ict Research

Philochoros

Måndagar 19:30: Nybörjarkurs i

folkdans, Gästrike-Hälsinge Nation.

Onsdagar 18:30: Körövning,

Norrlands nation.

Onsdagar 19:30: Ordinarie

dansträning, Norrlands nation.

Piratstudenterna

Vi träffas söndagar 14.00 på

Wermlands nation och diskuterar

fi l d e l n i n g, u p p h o v s r ä t t , i n t e g r i t e t

på internet med mera. Varmt

välkommen!

Studentradion 98,9

Vi söker nya medarbetare!

Studentradion 98,9 söker ständigt

efter inspirerade studenter. Ta

chansen till ett roligt och meriterande

ideellt engagemang! Besök www.

studentradion.com för mer info.

Tema: Filosofi och Religion

14/11 Universitetshuset sal X kl.

19.00. “Finns Gud?- Debatt mellan

en teist och en ateist om Guds

existens”. Rainer Carls, Jesuit, författare,

doktor i teoretisk fi losofi

samt Thomas Anderberg, författare,

docent i praktisk fi losofi .

Uppsalaekonomerna

Ernst and Youngdagen 6/11.

CESAR: 6/11 i Lokstallarna.

Kom och klaga! : 13/11 i Lokstallarna

mellan 10–14

Vinprovning 14 /11 Borgen.

Deloittedagen 15/11.

Uppsala finska studenter

“UPSOn uutuus rento pubi-ilta

tiistai6dk jatkuu tiistaina 6/11

GHubenilla ja 13/11 VG:llä. Aika

siis tuo 6dk. Tervetuloa! Käy myös

tutustumassa kotisivuumme www.

upso.info!

UPSOs nyhet pub-kvällen tiistai6dk

fortsätter tisdagen den 6/11 på

GHuben och 13/11 på VG. Tiden är

som sagt 6dk. Välkomna! Kolla även

in vår hemsida www.upso.info!”

Uppsala universitets studenter

7 november kl 19ak – Kårens sammanträdesrum.

Partimöte – alla

Foto: Flora och fauna

varmt välkomna – nya som gamla!

Utrikespolitiska föreningen

5/11 Integration – på vems villkor?

Kurdo Baksi, samhällsdebattör

och chefredaktör för Svartvitt

med Expo. Universitetshuset, sal

IV, kl 19.

6/11 Human Rights and Gender

Equality in Central Asia – Does the

World Care?

Tamara Chikunova (Uzbekistan),

human rights activist, Mothers

Against Death Penalty and Torture;

Tolekan Ismailova (Kyrgyzstan)

human rights activist, Citizens

against Corruption. Café Linné,

upstairs (Svartbäcksgatan 24),

Lunch seminar: 11:00 am.

7/11 Det förlorade landet: Om

Israel, Palestina och drömmen om

fred. Göran Rosenberg, författare

och journalist. Universitetshuset,

sal X, kl 19.

12/11 Så ska biståndet göra nytta.

Gunilla Carlsson, biståndsminister.

Universitetshuset, sal IX, kl 19.

13/11 Human Rights in Afghanistan

beyond Burqas and Talibans.

Horia Mosadiq (Afghanistan) human

rights activist and president

of the Human Rights Research and

Advocacy Consortium. University

building, room IV, 7 pm.

15/11 Gränslös konst? Ett samtal

om politisk konst, yttrandefrihet

och islamofobi. Helena Benaouda,

ordförande Sveriges muslimska

råd; Kerstin Gustafsson Figueroa,

författare och journalist; Ulf

Johansson, chefredaktör Nerikes

Allehanda; Lars Vilks, konstnär.

Universitetshuset, sal X, kl 19.

Östeuropaforum

7/11 ”Vad innebär Rysslands

energipolitik för de östeuropeiska

staterna?” Robert Larsson, FOI.

19.00, Gamla torget 3, sal 1. 20

kr inträde, gratis för medlemmar

(medlemskap kan lösas på plats).

14/11:”ZOMO sticks in chocolate:

nation and popular memory in

contemporary Poland” Magdalena

Kania, phD Candidate specialized in

polish national identity with particular

focus on popular culture, Dept

of Sociology, Uppsala University.19.00,

Gamla torget 3, sal 1. 20

kr inträde, gratis för medlemmar

(medlemskap kan lösas på plats)

24 / NATIONERNA Ergo #12 / 2007

ANDERS WALL-STIPENDIUM

till LONDON

Anders Walls Stiftelser lämnar till Svenska Handelskammaren i London stipendier för att utbilda

unga, kreativa affärsbegåvningar inom internationell handel och industri.

Stipendiesumman uppgår till 130.000 kronor och tillträde sker 15 maj 2008 för 12 månaders

tjänstgöring på Handelskammaren i London.

26 stipendiater har hittills genomgått denna utbildning.

Det slutliga valet av stipendiat åligger helt Handelskammarens styrelse. Handelskammaren

ger Dig gärna en utförlig arbetsbeskrivning.

Som Anders Wall-stipendiat kommer Du att under ett år aktivt delta i arbetet vid

Handelskammaren, som har till syfte att på bred bas stimulera och vidareutveckla handels- och

affärsverksamheten mellan Storbritannien och Sverige. Du kommer att involveras i kontaktskapande

aktiviteter och seminarier och kommer att göra studiebesök på medlemsföretag.

I Dina arbetsuppgifter ingår också att deltaga i utformningen och produktionen av kammarens

tidning LINK, som kommer ut månatligen. Du skall även ansvara för produktionen av

medlemsmatrikeln, The Trade Directory. Du kommer också att vara organisatör av The Junior

Chamber Club, som har c:a 400 medlemmar upp till 35-årsåldern.

Du måste vara initiativrik och helst ha visat prov på entreprenörsanda. Du bör ha avslutat

en ekonomisk utbildning gärna med inriktning på marknadsföring på högskola eller universitet

och bör vara i 25-årsåldern. Du måste ha mycket bra kunskaper i engelska samt ha god

datorvana. Ett sinne för grafisk utformning och lätthet att formulera sig i tal och skrift är ett krav.

Vill Du ha ytterligare upplysningar ber vi Dig kontakta Maria Yngve,

Handelskammarens Communications Manager, via e-post yngve@swedish-chamber.org.uk

eller per telefon 0044-20-7224 8001

Ansökningsformulär kan erhållas från Handelskammarens sekretariat adress Swedish

Chamber of Commerce for the United Kingdom, Sweden House, 5 Upper Montagu Street,

London W1H 2AG, England. Ansökningarna måste vara Handelskammaren tillhanda före den

13 december 2007. Sänd gärna ansökningarna så tidigt som möjligt eftersom postgången kan

vara långsam.

Våra londonstipendiater har under årens lopp fått framträdande befattningar i svenskt

och internationellt näringsliv.

Anders Walls Stiftelser

3/11 Lördagsfika, vi öppnar dörrarna klockan

13, var tidig eller gå hungrig.

3/11 Älggasken går av stapeln. Öppet till –04,

4 dansgolv och 6 barer.

3/11 14.00 tågar vi mot nationsgraven för

att hedra minnet av våra forna meddlemmar.

8/11 Karl Martin Edsman, 1Q 1942/43 och

inspektor under 60-talet kommer och pratar om hur

det var på nationen förr. Anmälan i kansliet.

9/11 L.O.U.D, rockklubbarnas rockklubb visar

var skåpet ska stå. Festen börjar 21.

10/11 Lördagsfika, vi öppnar dörrarna klockan

13, var tidig eller gå hungrig.

10/11 Antigås, hela nationen är öppen och

ett hav av människor kommer att njuta av en enorm

fest. Gå på älggasken, ta med biljetten och inträdet

blir endast 60 kronor. Till skillnad från övriga nationer

fi nns ingen klädkod.

11/11 Terminens andra städdag, kom och gör

nationen fi n.

15/11 Terminens andra Jazzkväll, kom och

dansa till Attraktionsorkesterns ljuva toner.

Orvars krog, Uppsalas bästa pub är öppen

mån–tor 18–01, fre. 14–01, lör. 15–01, sön

15–23. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis

kvar och är godare än någonsin. Kom och kasta pil

eller spela ett spel i goda vänners sällskap.

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14.

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, lunch 12–14

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter

att välja mellan varav en är vegetarisk. Nationen

tillhandahåller ett fl ertal norrländska dagstidningar

för den vetgirige.

Biblioteket med 36 tysta läsplatser är öppet

mån –tors 09–21, fre–lör 09–18 och sön. 14–18.

Utlåning: mån–fre 17–18.

www.norrlandsnation.se

NORRLANDS

www.norrlandsnation.se

Norrlands kuratel - 200 kilo kärlek

Tipsa Ergo

om nyheter!

Ring eller mejla.

cred@ergo.us.uu.se

018-480 31 30

Uppsala kvinnojour

§§ JURIDIKJOUREN §§

018 –10 10 49

Torsdagar jämna veckor

Kl 18.30 – 21.00

juridikjour@uppsalakvinnojour.se

31/10 DIST (Live: Tyrant + In Solitude) 18–01

10/11 Höstbal

14/11 LIVE-DIST (Live: Wield) 18-01

28/11 LIVE-DIST (Live: Fingerspitzengefühl)

18–01

Pub Ghuben mån–lör 18–01, sön 18–00

Lördagsfika 15–15

Lördagsrestaurang 18.30–01

Söndagsbrunch 11–15

Bordsbokning: 3q@ghnation.se, 018-666 143

www.ghnation.se

GÄSTRIKE-

HÄLSINGE

www.ghnation.se

- DIST - Hård Rock - God Mat!

GÖTEBORGS

www.goteborgsnation.se

2/11 Freda middag. När katterna är borta

dansar råttorna på bordet. Anmälan till 3Q

10/11 Gåsbal. 17dk. OSA till 3Q, 7 november

Varje vecka på Göteborgs nation:

Pub: tis–tors 18–00, fre 18–01

Torsdagsbuffé: 18-19. Kom och ät så mycket

du vill för 40 kr.

Lörda fika: 12–15

Sönda brunch: 12–14.

Kulturschema varje onsdag. Se anslag i pubentrén

eller på hemsidan.

Guldkören under ledning av Maria repar varje

torsdag. Hör av dig till henne (kontaktinfo på hemsida)

eller 1Q om du vill vara med.

Expeditionstider: mån–ons 11–13 samt tors

16–18

Tel: 1Q Mats, 2Q Kristina, 3Q Daniel 018–132006.

Puben 018-143342

E-post: 1q/2q/3q@gbg.nation.uu.se

www.goteborgsnation.se

Göteborgs nation – hos oss är det gött å leva

Ergo #12 / 2007

NATIONERNA / 25

2/11 Födelsedagskalas Abraham och

Kristoffer - The Tough Alliance (80:-, förköp 60:-(i

puben)) 18 - 02

3/11 Kransnedläggning vid nationsgravarna

10/11 Höstbal (04) – biljsl. 30/10 och 1/11

Restaurangen mån–lör 18–01.

Damnation tis, fre 18–01

Torsdagsärtsoppa 16.30–18:00

Helgfika lör 12–15, sön 12–16.

www.snerikes.se

SÖDERMAN-

LANDS-NERIKES

www.snerike.se

Södermanlands-Nerikes nation – snyggt, sexigt

och laxrosa

skolan & söndagar 18.30–19.30 på Celsiusskolan

efter det fotboll 19.30–20.30.

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor

132494, 3Q 125863

www.vastgotanation.se

6/11 Gustav Adolfsfirande Samling 18.45

i Odinslund.

10/11 Gåsbal m faninstallation 16 dk

(Släpp 23-04), klädsel högtidsdräkt

www.stockholms.se

STOCKHOLMS

www.stockholms.se

Dyraste fanan...

Pub Hyttan: Mån–Tor 18–24 Fre 18–01

Fredagslyx: Fre 15–18

Fika: Lör 12.30–15

Pub Quiz: Ons19–21

Biblioteket mån–fre kl 10–17, utlåning tors kl

17–19

Glasblåsarna sön kl 16–18.30

Innebandy i Katedralskolan sön 22-23

Kören mån kl 19

Syjuntan tis kl 19

www.smalands.nu

Smålands – var inte snål mot dig själv!

VÄSTMAN-

LANDS-DALA

www.v-dala.se

14/11 Städdag. Alla samlas för att putsa

nationen fi n inför gasken.

17/11 Generationsgask 17 dk.

3/11 All helgona-vandring: I samband med

Alla helgona promenerar vi till nationsgraven för

kransnedläggning och för att tända ljus. Samling på

nationen kl 12

4/11 Söndagsfest: Dags att putsa nationen,

lära känna nya människor och ha kul! Dyk upp vid

tiotiden och leta reda på en kurator. Nationen bjuder

på lunch och en rolig sexa på kvällen. 9/11 – Fredagsklubb

på ÖG: Vigilante & Soulville. I källaren fi nns

Soulville U-a med den gamla skolan, northern och

70’s soul. På stora dansgolvet presenterar Abraham

och Kristoffer Klubb Vigilante som inte följer några

regler. Den tar snarare lagen i egna händer. Electro,

rock, pop, klassiskt och modernt, soul, punk, indie.

10/11 Höstens bal då nya seniorer skall

installeras. Vi äter gås och svartsoppa i vackra

högtidsdräkter. Biljetterna släpps till ämbetsmän

måndag 23/10, landsmän tisdag 24/10 och övriga

studenter onsdag 25/10. Därefter säljs biljetterna

på 1Qs expeditionstider, som längst till den 3/11.

330/350 kr. Släpp till 04 med storband! Klädsel:

högtidsdräkt, på släppet kavaj. Tid 17DK.

Alla klubbar gratis innan 21 – därefter rabatt för

ÖG-medlemmar!

02/11 Technogasque, släpp 23–04

03/11 Alla Helgons Dag, Kransnedläggning

vid nationsgraven

04/11 Allmänt Val, val av ny 2Q

05/11 Glasnost

07/11 Städdag 10–16

08/11 Kontraktsteckning

08/11 Musikquiz

09/11 Restaurang Smaka. Vegetarisk &

Vegansk meny 18-01. boka bord hos 1Q

10/11 Ostkakegille, 18 dk, Högtidsdräkt.

12/11 Glasnost

15/11 Musikquiz

16/11 Restaurang Smaka. Vegetarisk &

Vegansk meny 18-01. boka bord hos 1Q

19/11 Glasnost

22/11 Musikquiz

Mottagning:

1Q och 2Q mån–fre 12–13

samt mån & tors 17–19

KALMAR

www.kalmarnation.se

Pub mån–tors 18–00, fre–lör 18–01

Konditori frk. Nylins eftr. Söndagar 12–16

Kören övar onsdagar kl 19

Knif spelar: bordtennis på Fyrisskolan tisdagar

kl 21. Fotboll på Katedralskolan onsdagar kl 21.

Innebandy söndagar på Sverkerskolan kl 21

Kalmar nation – It pays to belong!

VÄSTGÖTA

www.vastgotanation.se

10/11 Gåsmiddag Höstens bal! Anmälan

till 1Q senast 5/11. Pris 360/300 kr, klädsel

högtidsdräkt.

13/11 Konsert Nationskören framför

folkmusikinspirerade Volund.

14/11 Nationssammankomst 2 Bokslut

och 1Q val – kom och gör din röst hörd! Avslutas

med sexa.

22/11 Talarmiddag Middagen avslutas med

en intressant talare. Anmälan till 1Q.

Helgfika lördagar och söndagar 11.30–15.00.

Pub Djäknen tis–tors 18–24, fre 18–01.

Restaurang och Bar Blå God mat & coola

drinkar, torsdagar 19–24. Bordsbokning via hemsidan

eller tel. 125863.

Biblioteket kurslitteratur för konstvetenskap &

fi losofi , måndagar 16–18.

VGIF innebandy tisdagar 22–23 på Katerdral-

2–3/11 Halloween i Svantes 18–02 Något

utöver det vanliga, det lovar vi!

3/11 Kransnedläggning vid nationsgraven kl

15:30 Följt av lite höstmys på nationen.

10/11 Gås–Andersmiddag kl 17dk Släpp

från 22.00

Ärtorna Torsdagar kl. 17–19

Jazzbarren kl. 18–01

Café Wijkman Lördagar kl. 12–16

Puben Svantes Källare har öppet mån–lör 18–01

Upplands Pastakök serverar lunch vardagar

11–14

Wijkmanska bläcket repeterar onsdagar kl 19

Spelkväll Onsdagar 19.00

Filmen rullar söndagar kl.19

Kuratorsexpeditionens mottagningstider

mån, tis, fre 11–13 och ons 16–18.

www.uplandsnation.se

3/11 Maskerad

UPLANDS

www.uplandsnation.se

CAFÉ måndag–torsdag 11–17, fredag 11–14

LUNCH måndag–fredag 12–14

Pub WERMESTUGAN tisdag–torsdag 18–24

KLUBB 054 fredag 18–01

Sôndagsfika 12–15

Bibliotek med läseplatser mån–tors 11–17, fre

11–14. Utlåning tors 16–18.

Klassfest? Boka buffé till fredagar: Klubbmästaren

på 69 34 35 senast förevarande måndag

klockan 14.00.

www.varmlandsnation.se

VÄRMLANDS

www.varmlandsnation.com

Värmlands – med höst på tungan!

SMÅLANDS

www.smalands.nu

3/11 Inspektorsskiftesbal 17dk

Måndag–Söndag

Gillestugan Pub 18–01

Lördag

Lördagsfika 12–15 (ej terminskort)

Söndag

Brunch 11–14 (ej terminskort)

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13,

tis 15–18, ons 11–13 och 15–18, tor 16–19 samt

fre 10–13.

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån,

handhar ej terminskortsärenden) har öppet

mån–fre 10–13 samt tis 15–18.

Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser)

och ett gruppstudierum (inklusive två datorer) är

öppet mån-tor 15-18, samt fredag 10-13. Trådlöst

bredband.

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och

Gilleverket 12 29 48.

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/gille@v-dala.se

Västmanlands-Dala nation,

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala

www.v-dala.se

z

Välkomna till Västmanlands-Dala nation – För

studenternas nytta och nöje sedan 1639

ÖSTGÖTA

www.ostgotanation.se

2/11 Fredagsklubb på ÖG: Dakapo & It s all

good – Dakapo – Popmusik i alla tänkbara former!

Liveband! I källaren lirar Johan och Kristian med I’ts

all good.

Kuratorskonventet

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se

CC Lars-Johan Edström,

018–480 31 50,

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19

CP Linnea Åman, 018–480 31 51

Mottagningstid: tors 17–19

VCC Anders Carls 018–480 31 55

Alla veckor

Mjökbaren: vardagar 14.00–17.00 Nu ännu

mysigare!

Tages Pub: mån–tors 19.00–24.00

Klubb: fredagar 19.00–01.00

Lördagsfika: lödagar 13.00–15.30

Mottagningstider: mån, tors 16–18 och tis,

ons, fre 11–13

Kontakt: 1Q Christoffer, 134311,

1q@ostgotanation.se; 2Q Kalle och fax 134312,

2q@ostgotanation.se; 3Q Anders, bordsbokning,

134313, 3q@ostgotanation.se

www.ostgotanation.se

If you’ve got the time, we ve got the Östgöta!

10/11 Lambskallegasque 04–släpp från

23.30. Ingen klädkod.

17/11 Dammiddag anmälan till kuratelet.

Bettys pub tisdag–torsdag 18–24, fredag 18–01.

Lördagsfika 12–15

Söndagsfika 12–15

Kören övar i festsalen onsdagar 18:30

Biblioteket öppet torsdagar 17–19

Fotboll Tunabergsskolan gymnastiksal, sön 22-23

www.gotlandsnation.se

GOTLANDS

www.gotlandsnation.se

Gotlands – nu vankas det lammkött!

Gästkortförsäljning

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47,

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA

Kåren kräver hållbar utveckling

Vi står inför en förändrad värld

och för det krävs kunskaper. För

att uppnå detta har bland annat

FN utropat åren 2005-2014 till

FN:s decennium för utbildning

för hållbar utveckling. Var gör

då Uppsala studentkår i den här

frågan?

Här på hemmaplan har vår riksdag

antagit en skrivning i Högskolelagen

om att ”Högskolorna skall i sin

verksamhet främja en hållbar

utveckling…” och för att göra bilden

komplett så har även rektor beslutat

att hållbar utveckling ska ingå i

utbildningarna här på universitetet

samt inrättat ett Uppsala centrum

för hållbar utveckling. Centrumet står

på tre ben; Centrum för miljö- och

utvecklingsstudier CEMUS, Baltic

University program och Kollegiet för

Utvecklingsstudier.

Vad innebär hållbar utveckling för

Uppsala studentkår?

Kåren

fråga; våra egna åsikter, utbildningen,

Vi vill ha en hållbar kår, ett

hållbart universitet, en hållbar

utbildning och en hållbar framtid!

universitetets agerande och vårt

eget agerande som organisation.

Det innebär bland annat att vi som

studenter kräver och vill ha hållbar

utveckling i vår utbildning. Det ger oss

inte bara kunskaper, utan kunskaper

i ett ämne som arbetsmarknaden

antagligen kommer att kräva av

oss. Insikter om hållbar utveckling

kompletterar kunskaperna inom det

ämne man studerar. Ser man till vad

arbetsgivarna vill ha av oss studenter

så kan vi, enligt rapporen Jakten på

anställningsbarhet från Sveriges förenade

studentkårer, se att vi behöver kunna

samarbeta, ta initiativ och ha breda

kunskaper snarare än spetsiga.

Att leva som man lär

Hållbar utveckling är dels ett perspektiv

men det är förstås också ett sätt att leva.

Är det då så att kåren bör anamma både

perspektiv och levnadssätt? Kåren har

sedan 1997 en miljöpolicy och avser

detta år att uppdatera densamma.

Hållbar utvekcling är däremot mer än

bara miljöhänsyn. Begreppet har också

en social dimention. En policy för

hållbar utveckling innebär då inte bara

inköp av miljövänliga produkter utan

även att ställa krav på att produkterna

producerats i en bra arbetsmiljö. Det

är viktigt att anställda som tillverkar de

produkter vi köper in får en bra lön

och arbetar under förhållanden där de

mår bra.

Kåren och universitetet

Kåren önskar även att Uppsala

universitet går över till ett mer hållbart

universitet. Steg i den riktningen har

redan gjorts gällande utbildningen då

rektor tog beslutet att hållbar utveckling

ska integreras som perspektiv och

kunskapsinnehåll i alla kurser och

program. I paketet kastade rektor även

in inrättandet av en pedagogisk kurs

Vad innebär hållbar utveckling på universitetet?

med inriktning på hållbar utveckling.

Denna kurs kommer att gå nu i höst.

Dessvärre har de kursen vänder sig till

– lärare, studierektorer och programsamordnare

– inte hörsammat kravet

på hållbar utveckling i utbildningen och

anmält sig i tillräcklig mängd. Det går

förstås att tolka det bristande intresset

på två sätt. Att alla kursansvariga redan

är så pass duktiga på hållbar utveckling

eller att kursen inte är tillräckligt viktig

i kursansvarigas ögon. Om sanningen

ligger närmare det senare så är det är

otroligt tråkigt att kursansvariga och

institutionerna inte ser detta som

tillräckligt viktigt för oss studenter.

Vad vill då Uppsala studentkår?

Kåren vill att universitetet genomför

Fotograf: Claudia Mayer

ett väl fungerande miljöledningssystem

för hela universitetet och stt

universitetet självt ställer krav på social

hänsyn vid upphandling av varor och

tjänster. Vi vill även att all undervisande

personal får utbildning i

hållbar utveckling, så att vi i vår tur kan

få det i vår utbildning. Vi vill även ha

en temadag eller kanske en miljövecka

för att skapa intresse för frågan och att

universitetet tar miljömässig och social

hänsyn vid sin upphandling.

Vi vill ha en hållbar kår, ett hållbart

universitet, en hållbar utbildning och

en hållbar framtid!

Hanna Mörck

Vice ordförande – utbildningsfrågor

Kårobligatoriet i prövningens tid

I mars 2007 tog regeringen beslut om

att tillsätta en utredning om hur kårobligatoriet

skulle kunna avskaffas. Till

utredare tillsattes Erland Ringborg. I

mars 2008 kommer arbetet att vara klart.

Därefter går utredningen ut på remiss

och studentsverige kommer arbeta för

att påverka politiker som sedan fattar

beslut i frågan hösten 2009. Under det

dryga halvår som gått har Ringborg

med sin stab åkt land och rike runt för

att undersöka och diskutera kårarbete,

verksamhet och hur man skulle kunna

kår- och nationsliv utan att studenterna

är tvångsanslutna så som det är idag.

tat

genom utredningen. Direktiven för

utredningen är att stärka och mod-

obligatoriskt medlemskap. De delar i

högskolelagen och högskoleförordnin-

och rätt att representeras kommer inte

att försvagas. Med eller utan obligatorium

vill regeringen ha kvar ett starkt

Trots detta har oron varit stor inom

kårerna, även om oron i takt med

utredningens utveckling kan anses

minskad i omfattning. Oron har gällt

vad kårobligatoriets fall kommer

få för reella konsekvenser för hur

studenterna ska kunna organisera ett

har studentkårer runt om i landet

genomfört ett omfattande arbete

med att informera utredarna om vad

studentkårer gör, varför det är viktigt

och på vilket sätt studentkårsarbete är

speciellt i jämförelse med föreningseller

fackförbundarbete.

En annan oro som har diskuterats är

huruvida en studentkår i framtiden, utan

kommer att kunna representera

studenter i så väl känsliga frågor som

uppdraget att verka för utveckling

och kvalitetssäkring. Det är olyckligt

om studentkårer i framtiden bara skall

hjälpa betalande medlemmar och inte

kunna ge råd och stöd och service åt

alla studenter. Vidare har det uttrycks

oro i studentkårssverige om att vi skulle

hamna i ett osunt beroende till vårt

lärosäte i det scenario där de skulle stå

Kårerna diskuterar obligatorieutredningen, här på

Sveriges förenade studentkårers konferens i oktober

är att detta skulle ta bort udden och

frimodigheten hos studenternas röster

eller att bidraget skulle vara beroende

av universitetets besparingsarbete och i

svängningar i våra relationer.

ge oss tydligare mandat att arrangera

har denna prövningens stund gjort stu-

säkrat vår fortlevnad. I prövningens

Fotograf: Louise Callenberg

stund prövas också vännen. Uppsala

studentkår hoppas att universitet är studenternas

vän och att även de ser vikten

av att diskutera hur förhållandet mellan

studenter och universitetet skall kunna

stärkas. Studenter kommer fortfarande

kommer även i framtiden att vara en

viktig komponent i att kvalitetssäkra

på vilka grunder.

Louise Callenberg

Uppsala studentkårs ordförande

KÅRSIDORNA

It’s time for a solresa

We’re getting into that ugly time in

between the beatiful autumn with its

reds, yellows and oranges and the winter

where the streets you have weaved

overnight into a Hothian snowscape.

Now it is just naked autumn; the trees

are bare and the skies are grey. Time for

a solresa.

A solresa is just that – a trip (resa) to

see the sun (sol). I don’t know if it’s

a particularly Swedish concept (in

Australia we take mörkresor to escape

the sun... nah, kidding) or if we share

this idea with other lands that get a bit

bleak in November. In any case the

solresa is an integral part of Swedish

culture. There are a number of

favourite destinations for Swedes on

their solresor: Grand Canaria, Mallorca,

Tenerife... I just realised that all of

these destinations are Spanish... poor

old Spain! Swedes travel en masse with

charter companies to these exotic, and

hopefully sunny, locations where they

are provided with all of the comforts

you would expect, and of course an

unhealthily chipper tour-guide.

The best way for you to learn about a

solresa is through the classic Swedish

here long enough to recognise (and

be able to laugh at) certain Swedish

stereotypes, so get a DVD with English

subtitles, a gang of friends and some

popcorn and drag along a few Swedes

to provide the right atmosphere and

you are set. Swedes, you may have to

point out the fantastic irony in one

of the charter-tourists asking with a

tone of mild concern if there will be

Swedish coffee in the hotel.

One interesting side question with

the whole concept of solresor is the

consequence for the environment. It is

is going to cost a lot in terms of carbon

output. It is also fair to assume that once

comfortable in Spain one will indulge

in a higher than usual consumption

of well... everything! This also leaves

its footprint on the environment. If

we are trying to reduce our impact on

the environment (and ensure that the

people in Greenland don’t end up like

the lost city of Atlantis) we need to

consider the consequences of all of our

actions, both great and small. This leads

to a lot of tough questions – would you

give up your chance of trading the cold

November rain for a little sun?

It is this sort of thing that the Student

Union is working with at the moment.

We are currently updating our own

environmental policy and working with

the University on environmental impact

and sustainable development questions.

So while buying your KRAV milk (come

on, it’s only a crown or two dearer)

consider your own impact. If you can’t

justify the trip to Mallis (or simply can’t

afford it!) grab some mates and make

November a bit brighter with a trip or

activity out of the ordinary. There is so

much to see and do in Sweden – get out

there and do it!

Matt Greig

Studerandeskyddsombud – se hit!

Är du ett studerandeskyddsombud eller intresserad av att bli ett?

Måndagen den 12:e november håller Uppsala studentkår i samarbete

med Studenthälsan och Uppsala universitet en utbildning för

blivande och nuvarande studerandeskyddsombud.

Tid: 2007-11-12, 18.00 – 21.00

Plats: Uppsala studentkårs sammanträdesrum

Intresseanmälan görs till vice.soc@us.uu.se

Kårveckan

3 – 7 december

TEMA:

Arbetslivsanknytning

i utbildningen

Juristutbildningens hjältar

Juridiska föreningens studieutskott

är det organ som bevakar

studenternas intressen på juridiska

fakulteten. Studieutskottet består av

13 studenter som väljs av fakultetens

studenter i slutet av varje vårtermin.

Det är studieutskottet som utser

studeranderepresentanter i alla

fakultetens organ.

Vi driver egna frågor samtidigt som

vi ser till att studenternas intressen

lyfts fram när det kommer förslag

från fakultetsorgan. Det går också

bra att vända sig till studieutskottet

för att föreslå förändringar eller

uppmärksamma oss på problem.

Den här terminen har vi kraftigt

motarbetat ett förslag som innebär

20% nerdragning av undervisningen.

Vi har också drivit igenom att alla

handskrivna anteckningar nu är

tillåtna hjälpmedel på våra tentor.

bättre fördjupningskurser, nuvarande

kursutbud är undermåligt. På gång är

även att vårterminens schema faktiskt

ska komma ut i tid, en vecka innan

också snart institutionens budget ute

på studieutskottets hemsida.

Har du stött på problem eller vill

förändra något kan du vända dig

till Maria Rensfelt, studieutskottets

ordförande studieutskottet@jur.uu.se,

Studentsamverkan

Några gånger per termin så träffar

kårens ledning, nationernas samarbetsorgan

och farmis tillsammans

rektor, prorektor och andra universitetsföreträdare.

Mötena, som

kallas för studentsamverkan, är ett

slags diskussionsforum där vi har

möjlighet att framföra önskemål

och andra synpunkter till universitetsledningen.

I mitten av oktober

hade vi vårt första möte där vi

bland annat diskuterade kårobligatorieutredningen,

rättvisemärkt upphandling

och reccemottagningen.

Gruppen träffas igen i början av

december.

Vill du ha koll?

Vill du ha bättre koll vad som händer

i studentsverige? Vill du snabbt veta

när ekonomikumbygget äntligen

blir klart eller hur utbildningsministern

uttalat sig om sönderstressade

studenter? Varje morgon skickar

kårens handläggare ut nyhetsuppdateringar

om vad media rapporterat

om som på något sätt rör

kårens verksamhet. Vill du få dessa

uppdateringar direkt i din inkorg?

Kontakta Karin på handl@us.uu.se

Juridiska

institutionen

Charlotte Bourner och Johans Loell är

studie-bevakare på juridiska fakulteten.

eller någon av studiebevakarna

Charlotte Bourner studiebev1.jur@

us.uu.se

Tel. 018-480 31 00

reception@us.uu.se

Övre Slottsgatan 7

75753 10 Uppsala

Öppet mån-fre kl. 9-17

Hör av dig till oss så slussar

vi dig vidare till rätt person!

www.uppsalastudentkar.nu

Fotograf: Max Marcus

WWW.UPPSALA.SE

Leijonborg lovar tunt - Ergo

Leijonborg lovar tunt - Ergo ... View more Leijonborg lovar tunt - Ergo

Delete template?

Save as template ?

Leijonborg lovar tunt - Ergo Leijonborg lovar tunt - Ergo