Detaljplaneprogram för kv Västra Falun och Teatern Falu Kommun ...

Stigaregatan
Kv Västra Falun
Myntgatan
Engelbrektsgatan
Kv Teatern
Sturegatan
Gruvgatan
Detaljplaneprogram för kv Västra Falun och Teatern
Falu Kommun, april 2011
Antaget av Kommunfullmäktige 2011-05-12

Vad är ett detaljplaneprogram?
Ett detaljplaneprogram upprättas för att bredda kommunens
beslutsunderlag inför upprättandet av en detaljplan. Programmet kan t
ex belysa frågor som inte tagits upp i en översiktsplan. Det kan också
som i det nu aktuella fallet handla om att jämföra olika alternativ.
När ett detaljplaneprogram utarbetas ska samråd hållas kring detta.
Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en
samrådsredogörelse och eventuella justeringar av programmet görs.
Därefter antas programmet av kommunfullmäktige och anger sedan
utgångspunkter och mål för det fortsatta detaljplanearbetet.
Detaljplaneprogrammet antaget av Kommunfulläktige 2011-05-12,
§107.
Handläggare: Stadsarkitekt Per Grundström, tel 023-82223
Kommunstyrelseförvaltningen/Stadsbyggnadskontoret, 791 83 Falun
stadsbyggnadskontor@falun.se
Illustrationskartorna är ritade på flygbilder som är skyddade av
copyright tillhörande Blom/Pictometry. Övriga bilder från
Stadsbyggnadskontoret.
2(21)

Detaljplaneprogram för kvarteren Västra Falun och Teatern i Falu kommun
Innehållsförteckning
1. Inledning .......................................................................................... 4
1.1 Bakgrund .................................................................................... 4
1.2 Uppdraget ................................................................................... 4
2. Planeringsförutsättningar ................................................................. 5
2.1 Stadsbild och arkitektur ............................................................. 5
2.2 Gällande planer och tillstånd ...................................................... 7
2.4 Kulturmiljö och fornlämningar .................................................. 7
2.5 Trafik och parkering ................................................................. 11
2.6 Teknisk försörjning .................................................................. 11
2.7 Geologi ..................................................................................... 13
2.8 Mark och vegetation ................................................................. 13
2.9 Hälsa och risker ........................................................................ 13
3. Två alternativa scenarier under samrådet ....................................... 15
4. Resultatet av programsamrådet ...................................................... 15
5. Riktlinjer för fortsatt planering ...................................................... 16
5.1 Gemensamma riktlinjer ............................................................ 16
5.2 Riktlinjeområden ...................................................................... 17
5.3 Strandskydd .............................................................................. 20
6. Behov av miljöbedömning ............................................................. 21
3(21)

1. Inledning
1.1 Bakgrund
Kvarteren Västra Falun och Teatern är två centralt belägna kvarter
vilka idag är bara delvis bebyggda. De obebyggda delarna används till
största delen som mer eller mindre provisoriskt anordnade
parkeringsplatser. I kvarteren finns nedlagda bensinstationer med
saneringsbehov. Kvarteren är med sitt centrala läge nära
centrumkärnan en stor resurs för tillkommande ny bebyggelse.
Redan i början av 00-talet påbörjades diskussioner med berörda
fastighetsägare om behov och möjligheter att samordna till exempel
parkeringslösning, tillfarter mm för de båda kvarteren i samband med
kommande exploateringar. Under arbetet med detaljplanen för
Egnellska huset har dessutom diskussioner påbörjats med olika
intressenter om nya verksamheter och bostäder i kvarteren. Även om
kommunen eftersträvar en blandning av bostäder och verksamheter
kan inte alltid alla verksamheter på ett enkelt sätt samsas med
bostäder. Vissa verksamheter genererar störningar i form av t ex
buller vilket kan begränsa möjligheterna att ha bostäder i kvarteren.
Kvarter-en är belägna längs Faluns viktigaste infartsgata, Gruvgatan,
som är huvudgata i biltrafiknätet. Gestaltningen av tillkommande
bebyggelse är viktig för stadsbilden och för hur staden möter
besökaren.
För att belysa denna problematik, men även parkeringsfrågan, markföroreningar
mm, inleds detaljplanearbetet med att ett program
upprättas.
1.2 Uppdraget
Kommunstyrelsens utvecklingsutskott beslutade 2009-01-20 att
uppdra till Kommunstyrelseförvaltningen/Stadsbyggnadskontoret att
upprätta förslag till detaljplan för kvarteren Västra Falun och del av
kvarteret Teatern.
Inledningsvis har återuppbyggnaden av det brandskadade Egnellska
huset stått i centrum för planarbetet. I en första etapp upprättades
därför en detaljplan för Egnellska huset (Västra Falun 15). Denna
vann laga kraft 2010-01-12. Parallellt med detta har arbetet med ett
detaljplaneprogram för kvarteren Västra Falun och Teatern påbörjats.
Detalplaneprogrammet har varit utsänt på samråd under hösten 2010.
De synpunkter som inkommit har sammanfattats och kommenterats i
en samrådsredogörelse upprättad 2011-04-06. Kommunstyrelsen
utvecklingsutskott behandlade särskilt frågan om ett eventuellt
nöjesetablissemang 2011-02-15 och beslutade att alternativet med ett
nöjesetablissemang (scenario 2) ska utgöra underlag för fortsatt
planläggning.
Programområdets läge i staden.
4(21)

2. Planeringsförutsättningar
2.1 Stadsbild och arkitektur
Kvarteren Västra Falun och Teatern ligger i stadsdelen Västra Falun
och gränsar i sydost till stadsdelen Elsborg. Kvarteren fick sin
nuvarande avgränsning i samband med att Gruvgatans breddning
fullföljdes på 1950- och 60-talen. Detta har till exempel lett till att ett
tidigare gårdshus i kvarteret Västra Falun kommit att få ett framskjutet
läge längs Gruvgatan.
Enligt Skarins karta över Falu stad 1886 var kvarteren bebyggda med
huvudbyggnader i gatulinjen och en del uthus på gårdarna. Genom
kvarteren skar Gruvbäcken som idag ligger kulverterad i Gruvgatan.
Kvaretern avgränsas av två av Faluns infartsgator, den äldre infarten
Stigaregatan och dagens Gruvgatan. Mot Hälsingtorget dominerar den
resliga Egnellska gården, byggd 1903, och mot Stigaregatan
Münnichska gården som fick sitt nuvarande utseende 1914. Mot
Gruvgatan är det de idag nedlagda bensinstationerna som dominerar
stadsbilden. Endast några enstaka av de äldre gårdsbyggnaderna finns
kvar.
Längs Gruvgatan, på sträckan mellan Västra skolan och Faluån, fick
bebyggelsen sin nuvarande utformning efter gatubreddningen på
1950-talet. Här dominerar kontorshuset för Försäkringskassan i
kvarteret Dalpilen med sina 6 våningar och ett 5-våningars affärs- och
bostadshus i kvarteret Yxhammaren.
Bebyggelsen följer topografin så att man tydligt kan följa hur staden
sluttar från gruvan ner mot ån.
Gruvgatans gestaltning har starka drag av stadsmotorväg. En
anpassning till stadens grammatik eftersträvas och har studerats bl a i
projektet Infrastruktur Gruvgatan. Vid korsningen med Engelbrektsgatan
finns en cirkulationsplats som ska få en konstnärlig utsmyckning.
Korsningen har en trafiklösning i form av en cirkulationsplats
som har fått landsvägens geometri. När korsningen får sin slutliga
gestaltning bör detta rättas till så den får stadsgatans geometri.
Gruvgatan
Engelbrektsgatan
Stigaregatan, Münnichska gården
5(21)

Förutsättningar
Gällande planer
P
Centrumplanen
Blandad markanvändning
bostäder/verksamheter
P
Större
parkeringsanläggning
Genomgående
gångstråk
Byggnader i
kvartersgräns
0 100 m
6(21)

2.2 Gällande planer och tillstånd
Översiktsplaner
Kvarteren Västra Falun och Teatern omfattas av den fördjupade
översiktsplanen för Falu Centrum (Centrumplanen) från 1998. Här
sägs att kvarteren är lämpliga att inrymma en blandning av
verksamheter och bostäder. Engelbrektsgatan föreslås bli huvudgata
och en del i en inre ring för biltrafiken. Vidare sägs att kvarteret
Västra Falun bör innehålla en större parkeringsanläggning för
besökare till centrumkärnan. Behovet av en större parkeringsanläggning
och en inre ring har belysts i flera översiktsplaner från
generalplan för Falu stad 1960 och framåt. Ett genomgående
gångstråk ska förbinda parkeringsanläggningen med centrumkärnan.
Detaljplaner
Kvarteren Västra Falun och Teatern omfattas av följande detaljplaner:
• Stadsplan för kvarteren Västra Falun m fl. 1959-10-23. Planen
upprättades för att i huvudsak möjliggöra uppförandet av helt
ny bebyggelse.
• Detaljplan för fastigheten Teatern 6, 1991-12-19. Planen
möjliggör uppförande av ny bebyggelse för handel, bostäder
och kontor. Dessutom infördes rivningsförbud för
Münninchska gården.
• Detaljplan för del av kv Teatern och Nya Bergsskolan, 2001-
06-12. Den del an Münnichska gården som ligger mot Stigaregatan
fick här markanvändningsbestämmelserna bostäder,
kontor och handel. Mot Engelbrektsgatan tillåts inte bostäder.
• Detaljplan för del av Engelbrektsgatan mm, 2004-07-15.
Planen upprättades för att göra Engelbrektsgatan till huvudgata
och en del i en inre ring. Dessutom infördes rivningsförbud för
det slaggstenshus från sent 1700-tal som tidigare varit en del
av Bergstenska gården.
• Detaljplan för Egnellska huset (Västra Falun 159), 2010-01-
12. Planen möjliggör en återuppbyggnad av Egnellska huset,
moderna tillbyggnader på gården samt en ny byggnad längs
Stigaregatan.
Strandskydd
En ändring i miljöbalken innebär att strandskydd automatiskt
återinträder vid ändringar av detaljplaner. För Faluån gäller
strandskydd 100 meter från strandlinjen viket berör den nordöstra
delen av kv Västra Falun. När nya detaljplaner upprättas måste beslut
om strandskyddets upphävande fattas.
Markägare
Större delen av kvarteret Västra Falun ägs av Falu kommun, antingen
direkt eller via bolag. Övriga fastigheter är privatägda.
2.4 Kulturmiljö och fornlämningar
Riksintresse
Kvarteren Västra Falun och Teatern ligger inom riksintresseområdet
Falun. Uttryck för riksintresset i de nu aktuella kvarteren är bl a
rutnätsplanen och den småskaliga tomtstrukturen samt de präktiga
stadsgårdarna t ex Münnichska gården. Enligt miljöbalken får åtgärder
inte vidtas som kan skada riksintresset.
7(21)

8(21)

Bevarandeplanen
Enligt Bevarandeplanen för Falu innerstad 1988 (Husen berättar) är följande
byggnader av stort kulturhistorikt värde:
• Münnichska gården (även benämnd Kronbergska gården). Ett av få
exempel på en stor handelsgård i Falun.
• Egnellska gården. Byggdes 1903 efter ritningar av stadsarkitekten
Klas Boman. Längs Myntgatan finns dessutom en tvåvåningsbyggnad
som är en rest av en äldre handelsgård vilken inte har något skydd i
gällande detaljplan. Ett bevarande är önskvärt.
• Bergstenska gården. Murats slaggstenshus mot Engelbrektsgatan,
uppfört efter branden 1761. Hörde tidigare till den handelsgård som
låg där Egnellska gården ligger idag.
• Bevarandeplanen tar inte upp byggnaden på Västra Falun 3 som
tillhört Falu hantverksförening. Byggnaden är karaktäristisk för sin
tid (1920-talet) och ett bevarande är önskvärt.
Skydd i detaljplan
Följande byggnader har skydd i gällande detaljplaner:
• Münnichska gården: Byggnaden får inte rivas eller förändras så att
dess kulturhistoriska och stadsbildsmässiga värde minskar.
(Detaljplan för del av kv Teatern och Nya Bergsskolan, 2001-06-12).
• Bergstenska gården, slaggstenshusen mot Engelbrektsgatan:
Byggnaden för inte rivas eller förändras så att dess kulturhistoriska
och stadsbildsmässiga värde minskar. (Detaljplan för del av
Engelbrektsgatan mm, 2004-07-15).
• Egnellska gården: De karaktärsdrag och värden hos fasaderna, som
återstår av byggnaden, skall särskilt beaktas vid återuppbyggnad i
enlighet med vad som angivits i planbeskrivningen. (Detaljplan för
Egnellska huset (Västra Falun 159), 2010-01-12).
Fornlämningar
Kvarteren Västra Falun och Teatern är belägna inom fast fornlämning Falun
68:1. En arkeologisk utgrävning har gjorts inför återuppbyggnaden av
Egnellska huset. I övrigt har inga större arkeologiska utgrävningar skett i
kvarteren. Kommande exploateringar kommer att kräva tillstånd enligt 2 kap
kultumiljölagen samt arkeologiska undersökningar.
Världsarvet
Kvarteren Västra Falun och Teatern är belägna inom Världsarvet Falun och
Kopparbergslagen. Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är
så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Skydd av
världsarv sker bl a genom kommunens fysiska planering enligt plan- och
bygglagen.
9(21)

2,0 ?
14
48
2,4 0,0
Förutsättningar
Trafik & parkering
Trafikflöde, 1000-
tal fordon per
årsvardagsdygn
88
55?
43
22,8
00
Antal
bilplatser
19
Summa bilplatser (prel):
Teatern: 116
V Falun: 179
28
Totalt: 295
18,8
0 100 m
10(21)

2.5 Trafik och parkering
Kvarteren Västra Falun och Teatern avgränsas av Gruvgatan,
Sturegatan, Stigaregatan och Myntgatan. Mellan de båda kvarteren går
Engelbrektsgatan.
Av de gator som berörs av detta detaljplaneprogram är det bara
Gruvgatan som har aktuella trafikflödessiffror. Övriga gator har fått
ändrade förutsättningar sedan senaste trafikräkningen eller så ligger
mätpunkterna utanför planområdet vilket gör det vanskligt att exakt
ange aktuella trafikflöden på de berörda gatusträckorna.
Gruvgatan är huvudgata och är idag en av Faluns hårdast trafikerade
gator med mer än 20 000 fordon/årsvardagsdygn. Den gjordes till en
del av riksvägsgenomfarten och breddades till sin nuvarande bredd på
1950- och 60-talen. Idag är Gruvgatan en viktig infartsgata för trafik
till och från centrum. Den är också av betydelse för den tätortsinterna
pendlingstrafiken. Den långväga trafiken styrs idag runt innerstaden
på Hanröleden (väg 50) och Lugnetleden (väg 80).
Stigaregatan hade tidigare den roll Gruvgatan har idag. Idag är den
lokalgata och uppsamlingsgata för stadsdelen. Den har i huvudsak
kvar sin ursprungliga gatubredd från 1646 års stadsplan.
Engelbrektsgatan är idag huvudgata och en del i den inre ringen som
leder motorfordonstrafik runt centrumkärnan och till olika viktiga
målpunkter. Den ska också avlasta Östra Hamngatan från
genomsilningstrafik i nord-sydlig riktning. Gatan fick sin nuvarande
roll och utformning 2007. Inga trafikräkningar har gjorts efter detta.
En trafikprognos gjordes för Falu tätort 1992 där Engelbrektsgatan
beräknades som huvudgata få 7 500 fordon/årsvardagsdygn år 2010
på den berörda sträckan. I avsaknad av aktuella trafikräkningar får
detta utgöra underlag för detta programarbete.
Sturegatan är lokalgata där inga trafikräkningar görs.
Myntgatan hade vid senaste trafikräkningen 2 400 fordon/årsvardagsdygn.
Gatan har varit avstängd en längre tid till följd av branden i
Egnellska huset. När den öppnas igen kommer den att vara lokalgata.
Stora ytor i de båda kvarteren används idag som markparkering. I kv
Västra Falun finns för närvarande ca 180 och i kv Teatern ca 120
bilplatser.
Närmaste busshållplats finns idag på Östra Hamngatan men kommer
att flyttas till Knutpunkten när den byggs.
I centrumplanen är Stigaregatan utpekad som huvudcykelstråk.
2.6 Teknisk försörjning
Ledningar för vatten, avlopp och dagvatten finns i Gruvgatan,
Sturegatan, Engelbrektsgatan, Myntgatan och i delar av Stigaregatan.
Ledningar för fjärrvärme finns i Sturegatan, Stigaregatan och
Myntgatan. Närmaste ledning för fjärrkyla finns i Östra Hamngatan.
En återvinningsstation finns idag på Västra Falun 14. Plats måste
även fortsättningsvis finnas för en återvinningsstation i de aktuella
kvarteren eller på annan plats i stadsdelen.
Huvudledningar för el finns i Gruvgatan och Stigaregatan. Behov
finns att förstärka elförsörjningen till de båda kvarteren samt till delar
av kv Dalpilen. Plats för en transformatorstation måste beredas i
området.
11(21)

?
Förutsättningar
Störningar & risker
Nedlagd
bensinstation,
saneringsbehov
Platsspecifika
riktvärden
Höga bullernivåer
från trafiken
0 100 m
12(21)

2.7 Geologi
En geologisk markundersökning gjordes inom vissa delar av Falu stad
som underlag för Falu Stads generalplan 1960. I kvarteret Västra
Falun kartlades djupet till fast botten i två punkter närmast Myntgatan.
Det är 3 – 5 meter till fast botten i dessa punkter. Marken närmast
ytan består av ett upp till ca 2 meter tjockt lager av fyllnadsmassor,
mestadels slagg. I markundersökningen konstateras att
markförhållandena närmast ån är svårbedömda. Noggrannare
geotekniska undersökningar är därför nödvändiga inför varje större
byggnadsprojekt.
Närmast ån är grundvattennivån beroende av nivån i Faluån.
Grundvattnet ligger mestadels nära markytan.
2.8 Mark och vegetation
Marken i kvarteren består i huvudsak av hårdgjorda ytor.
Hela området lutar från Sturegatans +115,6 meter, via
Engelbrektsgatans +114,1 ner till Myntgatans +110,1 vid korsningen
med Gruvgatan. Nivåskillnaderna tas inom kvarteren upp genom
terrasseringar som följer gatornas nivåer.
I kvarteret Västra Falun finns två större träddungar. I kv Teatern finns
i princip ingen vegetation. Längs Engelbrektsgatan har träd planterats
i samband med ombyggnaden 2007.
2.9 Hälsa och risker
Markföroreningar
I kvarteret Teatern finns en (vid Gruvgatan) och i Västra Falun två (en
vid Gruvgatan och en vid Stigaregatan) nedlagda bensinstationer.
Efter att en bensinstation lagts ner ska en saneringsplan upprättas och
marken saneras. Saneringen kan ske till olika nivåer beroende på
pågående och planerad markanvändning. Vid Stigaregatan har
marken sanerats till mindre känslig verksamhet. För bensinstationen
vid Gruvgatan i kv Västra Falun pågår sanering till mindre känslig
verksamhet och för bensinstationen i kv Teatern finns beslut att
marken ska saneras för känslig markanvändning men en precisering
ska göras av vad detta exakt innebär.
För Falun finns platsspecifika riktvärden för bly i mark. Båda
kvarteren ligger inom ett område där halten överstiger 700 mg/kg.
Detta innebär särskilda krav vid hantering av schaktmassor,
iordningsställande av gårdsmiljöer mm.
Buller
Gruvgatan är hårt trafikerad och angränsande bebyggelse är därmed
utsatt för höga bullernivåer. Detta innebär att särskild omsorg måste
läggas vi bullerproblematiken när ny bostadsbebyggelse planeras och
projekteras. Engelbrektsgatan är en del av den biltrafikprioriterade
inre ringen och bedöms på sikt få en ökad trafik. Även här måste
hänsyn tas till bullerproblematiken för kommande bostadsbebyggelse.
Luft
De luftmätningar som pågått sedan mitten 90-talet visar att luftmiljön
i centrum är starkt påverkad av motorfordonstrafiken. I kombination
med de naturgivna förutsättningarna på platsen, Falun ligger i en trång
dalgång, gör detta att riktvärdena för bla kväveoxid överskrids. Av
hittills gjorda mätningar går det dock enligt Naturvårdsverket inte att
bedöma om miljökvalitetsnormen för luft överskrids eller inte.
Kommunen arbetar sedan länge med flera åtgärder för att komma till
rätta med luftproblemen.
13(21)

En inre ring för biltrafiken har skapats för att ge tydliga sökvägar till
de större parkeringsanläggningarna i kanten av centrumkärnan.
Innanför den inre ringen ändras gatornas utformning successivt till att
vara tydliga blandtrafikgator där biltrafik är tillåten men på de
oskyddade trafikanternas villkor.
Parkeringsanläggningarna i centrum utvecklas. Utöver den nyligen
uppsatta vägvisningsskyltningen är avsikten att komplettera med
skyltning som längs infartsgatorna visar ledig kapacitet i de större
parkeringsanläggningarna. Detta för att göra det ännu enklare att hitta
en ledig parkeringsplats och därmed minska trafik som söker
parkeringsplats.
Ett resecentrum med en knutpunkt för busstrafiken kommer att byggas
i Södra Centrum. Ett nytt kollektivtrafikupplägg är infört som bl a
innebär tydligare linjesträckningar och ökad turtäthet för att öka
kollektivtrafikens attraktivitet. Tack vare detta har bussresandet i
tätorten ökat.
Kommunen har en antagen cykelplan för tätorten efter vilken
cykelvägnätet successivt byggs ut för att göra cykel till ett attraktivt
alternativ för att ta sig till och från centrum. Dessutom arbetar
kommunen med cykelvägvisning för att öka cykelvägnätets
attraktivitet.
Arbetet med attitydpåverkan pågår sedan några år inom ramen för
Trafikparaplyet/Hej Trafikant! Här samordnar kommunen det
mobilitetsarbete (mobility management) som sker i ett antal
delprojekt.
De åtgärder som kommunen genomfört och planerar att genomföra är
av den typ kommunens skulle ha tagit upp i en av Naturvårdsverket
föreskriven åtgärdsplan om miljökvalitetsnormen för luft hade
överskridits.
Radon
Planområdet ligger inte inom känt högriskområde för radon.
Eventuella krav på byggnadstekniskt utförande avseende radon
behandlas i samband med bygganmälan.
Översvämningar
Området ligger över +110,3 meter, vilket utgör planeringsnivå för
högvattengräns för 100-årsflödet. Källare bör undvikas i den halva av
kv Västra Falun som ligger längs Myntgatan då en källare kommer att
hamna under +110,3 meter.
14(21)

3. Två alternativa scenarier under programsamrådet
Under senaste året har ett flertal användningssätt diskuterats för de
båda kvarteren. Även om kommunen eftersträvar en blandning av
bostäder och verksamheter kan inte alltid alla verksamheter på ett
enkelt sätt samsas med bostäder. Vissa verksamheter genererar
störningar i form av buller vilket kan begränsa möjligheterna att ha
bostäder i kvarteren.
En etablering som är aktuell är ett större nöjesetablissemang i
kvarteret Västra Falun. Detta är avsett att innehålla en bowlinghall
samt restaurang och pub. I anslutning till denna kan önskan om att
anordna en uteservering med möjlighet till musikunderhållning, t ex
på en innergård, komma upp. Den föreslagna verksamheten kan
således komma att vara störande för omgivningen och därmed
begränsa möjligheterna att ha bostäder i kvarteret.
För att belysa för och nackdelar med denna etablering redovisades
under samrådet två alternativa scenarier, ett med och ett utan ett större
nöjesetablissemang på fastigheten Västra Falun 1. I övrigt var de lika
med möjlighet att ha handel och verksamheter i gatuplan samt
bostäder och kontor på övriga våningsplan. Större
parkeringsanläggningar redovisades i båda scenarierna.
4. Resultatet av programsamrådet
Ett förslag till detaljplaneprogram var föremål för samråd under
hösten 2010. Under samrådet lyftes de båda scenarierna fram som en
särskild fråga. Flera remissinstanser pekade på de problem som kan
uppstå när man blandar olika funktioner och då särskilt nöjesliv och
bostäder. Här krävs särskilda åtgärder i det fortsatta arbetet för att
minimera riskerna för framtida störning.
Störningarna för kommande bostadsbebyggelse från trafiken måste
belysas ytterligare.
Tillkommande byggnader måste anpassa till befintlig bebyggelse.
Kommunstyrelsen utvecklingsutskott behandlade särskilt frågan
om ett eventuellt nöjesetablissemang 2011-02-15 och beslutade att
alternativet med ett nöjesetablissemang (scenario 2) ska utgöra
underlag för fortsatt planläggning.
15(21)

5. Riktlinjer för fortsatt planering
5.1 Gemensamma riktlinjer
Markanvändning
För att få en levande stadskärna ska en långtgående funktionsblandning
eftersträvas. Det traditionella sättet att disponera kvarteren
med butiker och verksamheter i gatuplanet och bostäder och/eller
kontor på övriga våningsplan kan tjäna som förebild. Lokaler för
verksamheter och butiker är särskilt viktigt mot Gruvgatan för att få
en levande gatumiljö.
Hänsyn till kulturmiljö, stadsbild mm
De berörda kvarteren ligger inom riksintresseområdet för kulturmiljövården
och världsarvet Falun. Uttryck för riksintresset är bl a
rutnätsplanen och den småskaliga tomtstrukturen samt de präktiga
stadsgårdarna. Enligt miljöbalken får åtgärder inte vidtas som kan
skada riksintresset. Detta innebär bl a att bebyggelsen ska placeras i
gatulinjen så att slutna gaturum och kvarter skapas. Det är en fördel
om den traditionellt småskaliga tomtindelningen återspeglas i
bebyggelsens utformning. Den 1700-talsbyggnad som finns i kv
Västra Falun bör i detaljplanen omfattas av ett skydd mot rivning och
förvanskning. Även för Hantverksföreningens fd byggnad bör ett
skydd övervägas i den fortsatta detaljplaneringen.
Stigaregatan har förutsättningar att fungera som sammanhängande
stråk mellan världsarvsstaden och Falu gruva och det är därför viktigt
att nya byggnader utformas på ett sådant sätt att områdets attraktivitet
för gående förstärks.
Tillkommande bebyggelse ska till sin gestaltning relatera till befintlig
bebyggelse vilket innebär en lägre och mer småskalig bebyggelse mot
Stigaregatan och en mer storskalig och högre bebyggelse mot
Gruvgatan.
Bebyggelsen ska följa topografin så att man tydligt kan följa hur
staden sluttar från gruvan ner mot ån.
Byggndsteknink
Falun profilerar sig som träbyggnadsstad. Ett eller flera trähusprojekt
bör därför genomföras i kvarteren. Byggnaderna bör utformas som
passivhus. Solpaneler bör läggas på taken och anslutning bör ske till
fjärrvärmen.
Markförhållandena närmast ån är svårbedömda. Noggrannare
geotekniska undersökningar är därför nödvändiga inför varje större
byggnadsprojekt.
Parkering
Parkering anordnas i första hand i en större gemensam anläggning.
Detta anläggs i första hand mot Engelbrektsgatan i kvarteret Västra
Falun. Även i kvarteret Teatern bör man anlägga en underjordisk
parkering vilken under Engelbrektsgatan kan anslutas till den i
kvarteret Västra Falun. Infart till parkeringsanläggningen sker i första
hand från Myntgatan. I det fortsatta detaljplanearbetet bör även en
infart från Engelbrektsgatan (en del av inre ringen) studeras. Det är
viktigt att parkeringsanläggningens infart blir tydlig så att söktrafiken
minimeras.
16(21)

Teknisk försörjning
Kapacitet i befintliga system för avlopp och dagvatten för
tillkommande bebyggelse ska säkras i det fortsatta detaljplanearbetet.
Lokalt omhändertagande av dagvatten bör om möjligt eftersträvas.
Idag finns en återvinningsstation i kv Västra Falun. I det fortsatta
detaljplanearbetet ska en återvinningsstation inrymmas i de berörda
kvarteren eller på annan plats i stadsdelen.
Hälsa och risker
Det kan finnas markföroreningar kvar från t ex bensinstationer som
kan behöva saneras för att marken ska klara känslig markanvändning,
t ex bostäder.
För övriga föroreningar gäller de platsspecifika riktvärdena för
bostadsmark för metaller som kan härledas till gruvverksamheten i de
områden där bostäder ska byggas. Erforderliga åtgärder ska beskrivas
i det fortsatta detaljplanearbetet.
Gruvgatan är Faluns mest trafikerade innerstadsgata. Engelbrektsgatan
kommer att få ökad trafik då den är en del av den inre ringen.
Bostäder som placeras längs dessa gator måste ägnas särskild omsorg
för att skapa en bullerfi boendemiljö. I det fortsatta detaljplanearbetet
ska bullersituationen för nya byggrätter beräknas och beskrivas och
vilka åtgärder som avses att vidtas beskrivas. Vid planering av nya
bostäder är det en huvudregel att riktvärden för trafikbuller ska
uppfyllas. Avsteg från huvudregelns kan göras under förutsättning att
det sker enligt Boverkets allmänna råd 2008:1. Minst hälften av
bostadsrummen och uteplats ska vara vända mot en tyst eller
ljuddämpad sida vilket ska framgå av planbestämmelserna.
Planförslagets inverkan på de miljökvalitetsnormer för luft som
riskerar att överskridas ska behandlas i det fortsatta detaljplanearbetet.
5.2 Riktlinjeområden
Nedan redovisas riktlinjer för markanvändning och bebyggelsens
utformning till vägledning för den fortsatta detaljplaneringen av
området.
R1 Münnichska gården
Enligt gällande detaljplan får byggnaden inte rivas eller förändras så
att dess kulturhistoriska eller stadsbildsmässiga värde minskar.
Tillåten markanvändning är bostäder, samlingslokal, hantverk, kontor
samt handel i bottenvåningen. Mot Engelbrektsgatan tillåts dock inte
bostäder.
Dessa bestämmelser behålls lämpligen i en ny detaljplan. Om bostäder
mot Engelbrektsgatan ska övervägas måste möjligheterna att klara
bullret från trafiken på Engelbrektsgatan belysas särskilt.
R2 Norra delen av kvarteret Teatern
Lämplig markanvändning är bostäder, samlingslokal, hantverk, kontor
samt handel i bottenvåningen. Om bostäder mot Engelbrektsgatan ska
övervägas måste möjligheterna att klara bullret från trafiken på
Engelbrektsgatan belysas särskilt.
Mot Sturegatan är det viktigt att tillkommande bebyggelse till sin
utformning och skala anpassas till den kulturhistoriska bebyggelsen
(Dikmanska gården) på andra sidan gatan. Närmast Dikmanska
gården bör ny bebyggelse inte vara högre än två våningar. I övrigt bör
bebyggelsens höjda variera men kunna uppgå till fyra våningar mot
Engelbrektsgatan.
17(21)

Karta. Riktlinjeområden
18(21)

R3 Mellersta delen av kvarteret Teatern
Lämplig markanvändning är bostäder, samlingslokal, hantverk, kontor
samt handel i bottenvåningen. Om bostäder mot Engelbrektsgatan ska
övervägas måste möjligheterna att klara bullret från trafiken på
Engelbrektsgatan belysas särskilt i detaljplanen.
Bebyggelsens höjd bör variera men kunna uppgå till fyra våningar
mot Engelbrektsgatan.
R4 Södra delen av kvarteret Teatern, ”OK-tomten”
Lämplig markanvändning är bostäder, samlingslokal, hantverk, kontor
samt handel i bottenvåningen. Om bostäder mot Gruvgatan och
Engelbrektsgatan ska övervägas måste möjligheterna att klara bullret
från trafiken på Gruvgatan och Engelbrektsgatan belysas särskilt i
detaljplanen.
Nya byggnader mot Gruvgatan bör knyta an till bebyggelsen i
angränsande kvarter vad gäller gestaltning och byggnadshöjd.
Känslig markanvändning kräver att marken saneras från rester efter
den nedlagda bensinstationen.
R5 Nordvästra hörnet av kvarteret Västra Falun
Lämplig markanvändning är bostäder, samlingslokal, hantverk, kontor
samt handel i bottenvåningen. Om bostäder mot Engelbrektsgatan ska
övervägas måste möjligheterna att klara bullret från trafiken på
Engelbrektsgatan belysas särskilt i detaljplanen.
Mot Stigaregatan och Engelbrektsgatan är det viktigt att tillkommande
bebyggelse till sin utformning och skala anpassas till den
kulturhistoriska bebyggelsen på andra sidan gatan. Stigaregatan kan
utvecklas till en viktig gångförbindelse mellan centrum och gruvan
Bebyggelsen bör därför ges en intressant och inbjudande gestaltning.
Känslig markanvändning kräver att marken saneras från rester efter
den nedlagda bensinstationen
R6 Egnellska gården
För Egnellska gården gäller en under 2010 antagen detaljplan som
tillåter bostäder, centrumändamål och vuxenundervisning. För den
återuppbyggda delen finns varsamhetsbestämmelser som innebär att
de karaktärsdrag och värden hos fasaderna som återstår av byggnaden
(efter branden) skall särskilt beaktas i enlighet med
planbeskrivningen. För den nya byggnaden mot Stigaregatan finns
utformningsbestämmelser som innebär att den ska anpassas till det
äldre huset.
R7 Nöjesetablissemang
Här är avsikten att uppföra ett större nöjesetablissemang. Lämplig
markanvändningsbestämmelse är centrumändamål. Verksamhetens
påverkan på omgivningen ska särskilt belysas i detaljplanen.
Störningar ska i första hand begränsas vid källan.
Tillkommande byggnads utformning ska anpassas till det
kulturhistoriskt värdefulla gatuhuset. För detta bör rivningsförbud
samt andra skydds- och varsamhetsbestämmelser införas för att
säkerställa ett bevarande.
Längs områdets västra gräns måste en körväg anläggas dels för
räddningstjänstens fordon och dels för åtkomst med större fordon till
Egnellska husets gård.
R8 Södra delen av kv Västra Falan
Lämplig markanvändning är bostäder, samlingslokal, hantverk, kontor
19(21)

samt handel i bottenvåningen. Om bostäder mot Gruvgatan och
Engelbrektsgatan ska övervägas måste möjligheterna att klara bullret
från trafiken på Gruvgatan och Engelbrektsgatan belysas särskilt i
detaljplanen.
Ny bebyggelse som vetter mot det angränsande nöjesetablissemanget
ska utformas så att bostäder ges en tyst sida.
Nya byggnader mot Gruvgatan bör knyta an till bebyggelsen i
angränsande kvarter vad gäller gestaltning och byggnadshöjd.
Byggnaden i hörnet Gruvgatan – Myntgatan bär ges ett skydd i form
av skydds- och varsamhetsbestämmelser. Nya byggnader som ansluter
ska ha en anpassad skala.
Känslig markanvändning kräver att marken på ”Shell-tomten” saneras
från rester efter den nedlagda bensinstationen.
R9 Bergstenska gården
Enligt gällande detaljplan får byggnaden inte rivas eller förändras så
att dess kulturhistoriska och stadsbildsmässiga värde minskar. Tillåten
markanvändning är hantverk och kontor. Dessa bestämmelser behålls
lämpligen i en ny detaljplan. Det är viktigt att byggnaden får en väl
frizon mot tillkommande byggelse.
En transformatorstation har under programarbetets placerats här.
Denna bör inarbetas i eventuellt kommande gårdsbebyggelse.
R10 Myntgatan
Egnellska huset kommer att inrymma verksamheter med många
besökare. Detta gäller även det planerade nöjesetablissemanget.
Myntgatans utformning behöver därför ses över så att Egnellska huset
och det föreslagna nöjesetablissemanget får en välkomnande och
trafiksäker gatusida. Detta kan t ex innebära att gatan ges en
utformning som prioriterar de oskyddade trafikanterna men med
bibehållen biltillgänglighet
R11 Korsningen Gruvgatan – Engelbrektsgatan
När Engelbrektsgatan öppnades mot Gruvgatan och blev en del i den
inre ringen utformades korsningen som en cirkulationsplats.
Gruvgatan är centrums viktigaste infartsgata och gatans utformning är
därför viktig. Hela platsen, inklusive rondellen i mitten, ska ges en
sammanhållen gestaltning. Väster om rondellen har gatan fått en
utformning som bygger på landsvägens geometri. Detta bör rättas till.
R12 Stigaregatan
Gatan har förutsättningar att utvecklas till ett viktigt gångstråk mellan
två av världsarvets delar; gruvan och centrum. De byggnader som
bildar gaturummet är viktiga för upplevelsen. Även gatan i sig måste
ges en omsorgsfull gestaltning. Detta finns beskrivet i slutrapporten
från projektet Infrastruktur Gruvgatan.
R13 Genomgående gångstråk
Ett genomgående gångstråk som förbinder de större
parkeringsanläggningarna i kvarteren med centrum ska anläggas.
5.3 Strandskydd
Bebyggelsen längs Myntgatan ligger inom 100 meter från Faluån och
omfattas därmed av strandskydd. Upphävandet av strandskyddet
kommer att hanteras i kommande detaljplan i enlighet med de nya
strandskyddsbestämmelserna. Särskilt skäl för upphävande är att
marken redan är ianspråktagen för bebyggelse.
20(21)

6. Behov av miljöbedömning
Inga sådana egenskaper har identifierats hos den planerade
omvandlingen av området, miljöns känslighet eller de framtida
etableringarnas påverkan på omgivningen att det bedöms medföra en
sådan betydande miljöpåverkan att en miljökonsekvensbeskrivning
inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap 11§ miljöbalken
behöver upprättas.
21(21)