Vårt Falun nr 3, 2012 (pdf 4,9 MB) - Falu Kommun

falun.se/ 

Vårt Falun 3 

En tidning för dig som bor i Falu kommun 2012 

Tema: Bygga och bo 

Visioner 

och planer 

på gång 

#3 2012: Receptionen till Egnellska / Skolinspektionen på besök / Resecentrum Falun – så blir det / Hyr ut under skid-VM 

Värna husets själ / Cykla smart / Stöd för barn och unga / Seniormässa i oktober / Koll på kemikalier / www.falun.se

I detta nummer 

Vårt Falun ges ut av 

Falu kommun fyra 

gånger om året. 

Ansvarig utgivare: 

Eva Dahlander 

Eva.dahlander@falun.se 

Hyr ut under skid-VM. Sid 20–21 

Tema: BYGGA OCH BO 

Drömhus och drömläge 

Redaktör: 

Kerstin Lundin 

kerstin.lundin@falun.se 

Redaktionsråd: 

Agneta Frisk, 

stadsbyggnadskontoret 

Lina Grandin, trafik- och 

fritidsförvaltningen 

Lena Halsius, 

omvårdnadsförvaltningen 

Elke Herbst, Kopparstaden 

Ingela Hörlin, kultur- och 

ungdomsförvaltningen 

Ulla Hernefalk, 

skolförvaltningen 

Mikaela Trapp, 

Falu Energi & Vatten 

Göran Rosenström, 

socialförvaltningen 

Thomas Sundin, 

miljöförvaltningen 

Daniel Blomqvist, 

näringslivskontoret 

Art direction och 

layout: Ryter 

kommunikationsbyrå 

Tryck: 

MittMediaPrint 

Distribution 

Svensk Direktreklam 

Frågor eller synpunkter 

på innehållet? 

Välkommen att mejla till 

redaktionen@falun.se 

eller ring 023-827 22. 

Omslaget 

Marie Claesson, Falun, 

tycker det är vilsamt att 

arbeta i trädgården. 

Foto: Fotograf Heléne 

Bor du i Falu kommun 

och vill vara med på 

nästa omslag? 

Skicka ett mejl till 

redaktionen@falun.se 

Nästa nummer 

Vårt Falun nr 4 kommer 

i din brevlåda 18 

november. 

Foto: Trons 

Foto: Håkan Edvardsson 


Cykla i Falun. Sid 14 

Min vardag. Sid 4–5 

Tema: Bygga och bo. Sid 10–13 

Foto: Sara Mostofizadeh 

Foto: Kerstin Lundin 

n Krönika/ Ett äldre hus, några hundra 

kvadratmeter stort med vackra gamla fönster 

och spännande planlösning. Huset ligger på 

en lummig gata strax utanför stadskärnan. 

Genom fönstren på baksidan av huset ser 

vi trädgården med päron, plommon – och 

äppelträd. 

Trädgården är stor och här kan barnen 

klättra i träd och leka. Här finns ett växthus 

där jag brukar sitta och skriva, och strax 

intill det; vår härliga badtunna. I ett skjul 

bakom nymålade gröna dörrar, har vi samlat 

gamla saker som vi fixar med när andan 

faller på. 

Inne i huset finns bibliotek, ateljé och 

filmrum. Dessutom har vi tre sovrum, och 

ett gästrum där mina föräldrar brukar sova 

över. Köket är stort, modernt och energieffektivt, 

men har också vedspis och ugn 

för tunnbrödsbakning. 

Nej, jag bor inte i det huset, har aldrig 

gjort. Vi bor i en lägenhet där jag blev 

förförd av utsikten. Som nyblivna falubor 

för 20 år sedan brukade vi promenera förbi 

de gula husen vid Runns strandkant. ”Här 

vill jag bo” sade jag spontant, då jag såg 

lägenheterna med balkonger mot sjön. Efter 

något år såg vi en annons i om en bostadsrätt 

till salu. Lägenheten blev vår! En 72 

kvadratmeter stor 2:a med drömläge. 

Här på gatan ser man barn växa upp, bli 

tonåringar – och vuxna som stadgar sig och 

får egna barn. Ibland bor tre generationer 

ur samma familj här. Unga, gamla och 

nysvenskar i en livsviktig mix. 

Det som lockade mig hit var utsikten. 

Det som fick mig att stanna kvar här var 

tryggheten när jag blev mamma. På gatan 

har vi flera som med åren blivit goda vänner, 

och barnen behöver till exempel aldrig 

korsa en bilväg för att komma till skolan. 

Här finns rikligt med cykel- och gångbanor 

och lokalbussarna går ofta. 

Att bo i bostadsrätt där medlemmar delar 

på stora utgifter känns framinriktat och det 

kan man utveckla mera. Kanhända drömmer 

jag ibland om ett stort hus. Men 72 kvadrat 

med trygghet och utsikt över sjön, räcker 

långt. Här finns plats nog för att skriva, ha 

visioner och drömma. n 

Ann-Louise Gyllander 

Resecentrum Falun. Sid 8–9 

3D-bild: Sweco 

Läs mer om bygga och bo på sidorna 10–13. 

2 Vårt Falun

Här finns 

Falu kommun 

Falu kommun har 

ett flertal kontor 

och förvaltningar. 

De finns framför allt 

på fem platser 

i centrala Falun: 

Rådhuset, 

Stora torget: 

Här huserar 

kom munal råd, 

opposi tionsråd, 

kommun direktör 

och stads kansliet 

(exempelvis jurister, 

nämndadministratörer, 

informatörer, 

budget- och 

skuldrådgivare). 

Wictoria Smeds, Charlotte Bosell Norman och Kriztin Sjögren trivs i den nya receptionen i Egnellska huset. 

Stadshuset, 

Stora torget: 

Omvårdnadsförvaltningen, 

social förvaltningen, 

kultur- och ungdomsförvaltningen 

och kostenheten. 

Både omvårdnadsförvaltningen 

och 

socialförvaltningen 

har egna receptioner. 


Receptionen har flyttat 

Välkommen till 

Falu kommun! 

Annexet, 

Slaggatan 4: 

Skolförvaltningen, 

ekonomikontoret 

och personalkontoret. 

Vägledningscentrum, 

Kristinegatan 28: 

Arbetsmarknadsoch 

integrationskontoret 

Sedan början av augusti hittar du 

Falu kommuns växel och reception i 

Egnellska huset vid Hälsingtorget. 

– Vi har bara flyttat drygt 250 meter 

och våra besökare verkar hitta hit 

utan problem, konstaterar receptionsföreståndare 

Wictoria Smeds. 

Text: Kerstin Lundin. Foto: Elin Wennemyr 

n Falu kommun/ Egnellska huset brann 

både 2007 och 2008. Efter branden 2008 

fanns endast delar av den karaktäristiska 

fasaden kvar. 

Nu är huset återuppbyggt och har 

även fått en tillbyggnad. Idag har närmare 

230 kommunanställda sin arbetsplats i 

den moderna och energisnåla byggnaden. 

Bra koll 

Växeln och receptionen finns i Egnellska 

husets bottenplan. Här tar fyra telefonister 

hand om cirka 20 000 samtal i 

månaden. 

De flesta samtalen ska till någon i 

kommunen, men växeln servar även 

Region Dalarna, Räddningstjänsten 

Dala Mitt och Svenska skidförbundet. 

– När det behövs backar vi också upp 

tre andra kommuner: Leksand, Gagnef 

och Smedjebacken, berättar Wictoria. 

Samtal och frågor kan handla om allt 

från parkeringsplatser till skid-VM. 

– Man kan lugnt säga att vi här i 

växeln har rätt bra koll på vad som rör 

sig i kommunen, säger Wictoria. n 

/Kontakt 

Växel: telefon 023-830 00 

Huvudreception: Egnellska huset, 

Myntgatan 45 (socialförvaltningen 

och omvårdnadsförvaltningen har 

egna receptioner) 

Öppet: måndag–fredag kl 8–17 

Besöksadress: 

Egnellska huset, 

Myntgatan 45 

Direktnummer: 

sök via falun.se 

Egnellska huset: 

Kommunfastigheter, 

stadsbyggnadskontoret, 

näringslivskontoret, 

miljöförvaltningen 

och trafik- och fritidsförvaltningen. 

I stadshusets 

gatuplan, 

varifrån kommunens 

växel flyttade, 

kommer Kopparstadens 

bobutik 

att slå upp dörrarna 

i november. 

#3, september 2012 3

Min vardag på Falu kommun 

n Vaktmästare, bibliotekarier, sjuksköterskor, miljöinspektörer, ingenjörer, 

social SEkreterare, ekonomer och många fler – i organisationen Falu kommun 

arbetar nära 5 000 personer. I den här serien möter du några av dem. 

”Jobbet är roligare 

Frida har jobbat på flera olika skolor sedan hon tog lärarexamen 2004. 


än jag trodde” 

Frida Ekholm pratar med Sanna Parkan, en av eleverna i 8C. 

– Att jobba med smartboard ger även lässvaga elever möjlighet att 

hänga med. Vi går igenom nyhets uppdateringar, streamar filmer 

och kan titta på platser via Google Earth, konstaterar Frida Ekholm. 

– Zlatans! 

– Nej, Hungerspelen. 

– Gengångare, den 

gillade farsan. 

– Harry Potter, haha. 

Klass 8C på Västra 

skolan föreslår vilken 

bok klassen ska läsa, 

tillsammans med 

SO-lärare Frida Ekholm. 

Hon kommer att guida 

tonåringarna mot en 

deckare, så att boken 

matchar temat inom 

svenskan. 

Text och foto: Håkan Edvardsson 

n Min vardag/ Terminen har precis börjat. 

Västra skolan används som grundskola igen. 

Renoverad och försedd med ny teknik i 

klassrummen. Frida hör till de lärare som 

jobbat på skolan tidigare. Under sin karriär 

har Frida funnits på skolorna Sundborn, 

Aspeboda, Västra, Svärdsjö och nu är hon 

tillbaka på den stora stenskolan i utkanten 

av centrum. 

– När jag slutade gymnasiet hemma i Norrköping 

visste jag inte riktigt vad jag ville göra. 

Då fanns något som hette kommunal ungdomspraktik 

och den fick jag göra på en skola 

i ett år. Efter det fanns ingen tvekan längre, 

berättar Frida. 

2004 tog hon examen från lärarutbildningen 

i Falun. Under studietiden träffade hon sin 

blivande make och det var självklart att stanna 

och jobba i kommunen. 

– Om något överraskat mig så är det att 

jobbet är roligare än jag trodde. Jag tycker om 

att arbeta med ungdomar och får en riktig 

kick när jag når fram och de blir hungriga på 

att lära sig mer. 

Ämneslärare 

Som ämneslärare inom svenska och SO har 

Frida ansvar för historia, religion, geografi och 

samhällskunskap. För SO-ämnena betyder 

det att varje ämne hinner ägnas tre och en halv 

vecka före jullovet. Under den tiden ska Frida 

hinna bilda sig en så bra uppfattning om elevernas 

kunskaper att hon kan sätta rättvisa betyg 

på dem. 

– I Svärdsjö, där jag jobbade tidigare, följer 

man som lärare en hel årskurs från sjuan till 

nian. Det skapar en väldigt tät kontakt med 

eleverna, man vet väldigt mycket om hur deras 

liv ser ut även utanför skolan. När en elev då 

”lyfter” är det en väldigt stark känsla, berättar 

Frida och fortsätter: 

– Som ämneslärare får man en annan roll 

än den man har som klasslärare för de yngre 

åldrarna, man får fördjupa sig i sina ämnen 

tillsammans med eleverna, vilket jag tycker är 

väldigt utvecklande. När jag fick höra att Västra 

skulle öppna igen sökte jag mig hit. Att 

jobba i stan betyder också att jag bara behöver 

pendla 25 minuter i stället för 45. 

Frida Ekholm 

• Ämneslärare 

Västra skolan 

• Gift med Robert 

”Robban” Ekholm. 

• Paret har döttrarna 

Rosa, 6, och 

Malva, 3. 

• Bor i villa i 

Sågmyra. 

• Gillar Alex 

Schulmans sätt 

att skriva. 

Skriva och läsa 

En orsak till att Frida valde lärarbanan och trivs 

förträffligt på den är ett grundläggande intresse 

för att läsa och skriva. Lusten att skriva fick 

henne att kontakta Peace and Love och erbjuda 

sina tjänster som bloggare. Så i somras tog hon 

med sig döttrarna Rosa och Malva, besökte festivalen 

på deras villkor och bloggade om det 

som hände. Det blev en sällsynt lyckad blandning 

av dalahästmålande, tunnbrödsbakande 

och konsertbesök. 

– Egentligen borde alla svensklärare ha ett 

skrivprojekt. Då inser man hur svårt det är 

att skriva bra, exempelvis hur svårt det är att 

undvika sina älsklingsformuleringar och favoritord. 

Vi kräver mycket av våra elever för att 

deras språk ska utvecklas. Det är nyttigt och lite 

skrämmande att jobba med samma, eller högre, 

krav på sig själv. n 

/Fridas arbetsdag 

07.15–07.30: 

Kollar mejl från rektor, elever och 

föräldrar i hemmet i Sågmyra 

07.45–08.15: 

Till skolan. Äter frukost med elever. 

08.15–11.00: 

Två lektioner, eventuellt något möte. 

11.00–12.00: 

Lunch. Äter med elever två dagar i veckan. 

12.00–16.00: 

Tre lektioner, eventuellt något möte. 

16.00–17.00: 

Möten, planering, mejl. Vid håltimmar 

och på fredag ägnas dagarna åt 

planering/rättning/elevkontakt. 


falun.se/ 

Resecentrum Falun: 

Ett lyft för alla tra 

Holmgatan 

3 3 

3 3 

4 4 

2 2 

1 1 

Trotzgatan 

4 4 

1 1 

6 6 

Promenaden 

6 6 

9 9 

3 3 3 3 

Korsnäsvägen 

1 1 

4 4 

7 7 

8 8 


4 4 

13 13 

12 12 

5 5 

Södra Centrum efter ombyggnaden 

Södra Centrum efter ombyggnaden. Gång- och cykelvägarna 

motsvarar de ljusgrå fälten som finns utmed gatornas sidor. 

3 3 

3 3 

Så blir rESEcentrum 

Falun 

– utformning 

och åtgärder 

1. Knutpunkten där alla 

busslinjer samlas. 

2. Väntutrymme och 

resandeservice. 

3. Bilparkering. 

4. Cykelparkering. 

5. Spår 1 förlängs fram till 

passagen över Faluån. 

6. Nya byggnader. 

7. Infart till Tiskenparkeringen 

för fotgängare, cyklister 

och biltrafik. En ny järnvägsbro 

byggs. 

8. Korsnäsvägen flyttas 

närmare järnvägen. 

9. Åsgatan/Trotzgatan förlängs. 

10. Ny infart till bussterminalen 

och järnvägsstationen. 

11. Långtidsparkering för bilar. 

12. Ny dockningsterminal för 

regionalbussar. 

13. Entré till dockningsterminalen. 

Möjligt att gå direkt 

från gatan upp på tågplattformen. 

14. Den nya bussterminalen 

I juli blev det klart hur 

Resecentrum Falun och området 

Södra centrum ska utformas. 

– Under våren och sommaren har 

vi arbetat intensivt med att sy ihop 

alla delar. Att få till alla funktioner 

på den begränsade ytan har inte 

varit en enkel uppgift, men nu är 

vi i mål, konstaterar projektledaren 

Per Grundström, Falu kommun. 

Text: Lina Grandin 

Illustration: Sweco 

n Resecentrum/ I somras blev den 

projek teringsförberedande utredningen klar. 

Den visar hur sambanden mellan de olika 

funktionerna ska lösas och hur utformningen 

och gestaltningen kommer att se ut i stora 

drag. Kommunstyrelsens utvecklingsutskott 

har godkänt materialet som nu fungerar som 

underlag i det fortsatta arbetet. 

Just nu arbetar kommunen, Trafikverket och 

Dalatrafik med att tidsplanera genomförandet. 

– Vi har också börjat planera för hur trafiken 

till, från och genom centrum ska fungera 

under byggtiden. Dessutom pågår arbetet 

med att ta fram upphandlingsunderlag för 

byggentreprenaden för fullt. Upphandlingen 

görs i höst och byggstart blir det tidigast i 

början av 2013. Innan dess kommer vi att 

informera allmänheten, däribland alla som 

bor i området, säger Per. n 

Resecentrum 

Falun – några 

effekter 

• Enklare för cyklister 

och fotgängare 

att ta sig fram 

• Bekvämare för 

busspendlarna 

• Smidigare för 

tågresenärerna 

• Bra flyt i trafiken 

för bilisterna 

• Generöst med 

parkeringar för 

både cyklar 

och bilar 


Särskilt ansvar för hotade arter 

fikanter 

Ännu en ansvarsart 

Bergviolen är 

beroende av ljus 

I”Naturvårdsprogram för Falu 

kommun” finns riktlinjer för 

kommunens naturvårdsarbete. En 

del handlar om utsedda ansvarsarter. 

– Dessa arter är sällsynta och 

riskerar att försvinna, säger biologen 

Sofia Möller Skog vid kommunens 

miljöförvaltning. 

16 16 

4 4 

14 14 

17 17 

10 10 

15 15 

3D-bild: SWECO 

11 11 

11 11 

4 4 

n Ansvarsarter/ Falu kommuns ansvarsarter 

är bergviol, brun gräsfjäril, ryl, sanddraba, 

större vattensalamander och varglav. 

Arterna har en viktig del av sin utbredning i 

regionen och kommunens ambition är att ta 

extra ansvar för att de bevaras. 

I år görs en inventering av var arterna 

finns och i vilken mängd. 

– Flera av ansvarsarterna är rödlistade. 

Det innebär att de riskerar att försvinna, 

främst på grund människans sätt att bruka 

naturen, förklarar Sofia. 

I Vårt Falun kikar vi närmare på de olika 

ansvarsarterna. Tidigare har du kunnat läsa 

om varglaven, nu är det dags för bergviol. 

Bergviol 

Bergviolen är en hemlighetsfull och tidigblommande 

skogsart, som i Dalarna har sina 

fem kända lokaler i Sundborn och Svärdsjö 

socknar. Den blommar tidigt, redan i 

april–maj, med ljusvioletta och väldoftande 

blommor. 

Bergviolen växer på solvarma ställen, 

främst på torra backar och i lövskogsbryn 

runt odlade marker. I Falu kommun hittar 

man den i lite näringsrikare marker, tillsammans 

med blåsippa, smultron och vårärt. 

Den missgynnas av igenplantering eller 

igenväxning med barrträd, eftersom den är 

ljusberoende. n 

byggs samman med den 

befintliga stationsbyggnaden. 

Vänthall och resandeservice. 

15. Angöringstorg för cyklar, 

bilar och taxi. 

16. Ytterplattformen förlängs i 

riktning mot centrum. 

Så kommer dockningsterminalen 

för regionalbussar att se ut. 

17. En gångpassage byggs under 

spåren med trappor och 

hissar till plattformarna. 

Eventuellt kommer gångpassagen 

att förlängas till 

Tisken, åtgärden utreds för 

närvarande. 

Nyfiken på 

Resecentrum 

Falun? 

Besök resecentrums 

hemsida: 

www.falun.se/ 

resecentrum. 

Du är även välkommen 

att kontakta 

projektgruppen som 

arbetar med Resecentrum 

Falun via 

e-post 

resecentrum@ 

falun.se eller 

telefon 023-830 00. 

Kommunala handikapprådet firar 40 år 

Tankens kraft i fokus 

Kommunala handikapprådet firar 

40 år genom att bjuda in till en 

inspirerande eftermiddag med 

Mikael Andersson. 

n kommunala handikapprådet/ 

Född utan armar och ben har Mikael 

Andersson alltid fått kämpa sig till det andra 

tar för givet. 

Onsdag 3 oktober kommer han till Falun 

och Kristinehallen för att dela med sig av sin 

historia. 

Större delaktighet 

Kommunala handikapprådet arbetar för 

ökad mellan kommunens alla nämnder och 

styrelser och företrädare för handikapporganisationerna 

inom kommunen. 2012 firar 

rådet 40 år. 

– Personer med funktionsnedsättning 

har genom rådets aktiva arbete en större 

delaktighet i samhällets insatser. Det viktiga 

arbetet fortsätter vi med, säger kommunalrådet 

Susanne Norberg (S), handikapprådets 

ordförande. 

Drivkraft 

Mikael Andersson är en av Sveriges och Norges 

populäraste föreläsare. Han har påverkat 

och förändrat många människors syn på sig 

själva och vad som egentligen är möjligt. 

Seminariet ”Tankens kraft – att göra det 

omöjliga möjligt” handlar om varje individs 

resurser och möjligheter att själv påverka 

och förändra sitt liv och sin livssituation. 

Mikael talar om tydliga mål och en stark 

drivkraft att nå målen och förverkliga sina 

drömmar. n 

Tankens kraft – att göra 

det omöjliga möjligt 

Mikael Andersson 

Onsdag 3 oktober kl 16–18 

Kristinehallen, Falun 

Seminariet är öppet för alla, ingen 

föranmälan behövs. 

Kostnad: 200 kr. Välkommen! 


falun.se/ 

En människa, en röst 

Satsning för ökad demokrati 

Vill du göra din röst hörd i 

kommunala frågor? Har du kanske 

idéer om skolmaten, lekplatser, 

cykelvägar eller äldreomsorg? 

– Möjligheten finns redan dag, 

men nu gör vi det lättare för alla 

medborgare att engagera sig i den 

demokratiska processen, förklarar 

Bruno Kaufmann, statsvetare och 

expert på demokrati utveckling. 

Text och foto: Kerstin Lundin 

n Demokrati/ I maj antog kommunfullmäktige 

”Demokratiplan 2015”, ett utvecklingsprogram 

för demokratin i Falu kommun. 

– Vad planen handlar om är att skapa en 

infrastruktur för vardaglig demokrati. Många 

röstar vart fjärde år men är inte alls delaktiga 

däremellan trots att besluten gäller våra gemensamma 

resurser, säger Bruno, ordförande i 

demokratirådet. 

Han menar att dagens strukturer inte är riktigt 

i takt med tiden. Den som tackar nej till 

att vara ledamot i en kommunal nämnd i fyra 

år skulle kanske vilja engagera sig i en speciell 

fråga under en kortare period – om det bara 

fanns ett enkelt och tydligt sätt att gå tillväga. 

– Vi behöver en större flexibilitet och vi 

behöver också lyssna till de människor som 

är mer lågmälda. Idag tenderar debatten att 

bli väldigt svartvit och det blir en märklig 

stämning – antingen är du för eller emot. 

Nyanserna försvinner. 

Torsdag 30 augusti var det upptakt för arbetet i grupperna. 

Bjuda in 

Att utveckla den lokala demokratin kan handla 

om allt från att arrangera folkomröstningar till 

att göra insatser för att öka valdeltagandet. 

Oavsett område tror Bruno att demokratiutveckling 

kräver ett nytt synsätt. 

– Om man som kommun vill skapa större 

delaktighet behöver man bjuda in och göra det 

möjligt att ta tillvara människors engagemang, 

oavsett om de är för eller mot i en viss fråga. 

Lite förenklat kan man säga att politikerna behöver 

ta ett steg tillbaka samtidigt som medborgarna 

behöver ta ett kliv framåt. Och för 

Bruno Kaufmann, 

ordförande i 

demokratirådet 

kommunens tjänstemän handlar det nog om 

att hitta ett nytt förhållningssätt till både politiker 

och medborgare, tror Bruno. 

– Det här är inget som sker över en natt. 

Utvecklingen måste ske med små, små steg. 

Demokraticentrum på biblioteket 

Just nu arbetar fem olika arbetsgrupper med 

lika många delar av demokratiplanen. I arbetsgrupperna 

deltar förtroendevalda, tjänstemän 

och representanter från föreningslivet. 

De fem delområdena är demokraticentrum, 

demokratinätverk, demokrativägledning, demokratiwebb 

och ungdomsdemokrati. 

– Som kommuninvånare ska du se resultat 

av vårt arbete ganska snart. Bland annat kommer 

vi att utveckla kommunens webbplats. 

Här ska det exempelvis finnas bruksanvisningar 

för olika demokratiska processer, allt för att det 

ska vara enkelt att vara aktiv, säger Bruno. 

En annan del som han hoppas ska vara 

verklighet nästa höst är ett demokraticentrum 

på stadsbiblioteket. 

– Det blir en särskild avdelning, kanske 

ett rum, där fokus ligger på samhällsinformation 

och möten. I förlängningen kommer du 

kanske också att träffa en demokrativägledare 

här. Då kan du komma hit med en fråga och få 

hjälp att gå vidare. n 

Mer information om demokratiarbetet finns på 

falun.se/demokrati. Har du frågor eller vill 

delta i arbetet, välkommen att kontakta Bruno 

Kaufmann, bruno.kaufmann@falun.se 

Tänka om och tänka nytt 

Fredag 9 november bjuder det ideella nätverket Omställning Falun och Falu kommun in till ett 

idéseminarium om hållbar samhälls utveckling. 

n Hållbar utveckling/ Vad kan 

vi göra för att verka för ökad solidaritet, 

rättvisa och jämlik för delning av 

resurser? Hur kan myndigheter arbeta 

mer aktivt med social hållbarhet? 

Hur ska vi få en ekonomi i harmoni 

med människor och natur? Kan ett rikt 

kulturliv vara en god jordmån för en 

hållbar samhällsutveckling? 

Detta är några av frågorna som kommer 

att diskuteras under seminariet. 

Intressanta föredrag 

Seminariedagen bjuder på en mix av föreläsningar, 

gruppdiskussioner, mingel 

och musikunderhållning. Bland dagens 

talare finns Sven-Eric Liedman, internationellt 

känd idéhistoriker som ger sin 

syn på omställningsrörelsen och framtiden. 

Till Falun kommer även radioteaterns 

chef Stina Oscarsson. Hon 

kommer att tala om kulturens roll för 

en hållbar utveckling. 

Medverkar gör även Bernt Lindberg, 

initiativtagare till Omställning 

Falun samt Dan Nygren, kommundirektör. 

n 

Välkommen till idé seminariet 

Faluns framtid 

Anmälan senast 31 oktober via 

falun.se/falunframat, där finns 

även detaljerat program. Du kan även 

anmäla dig via växeln, tfn 023-830 00. 

Programmet är uppdelat i två delar, 

eftermiddag och kväll. Middag klockan 

16.30. Delta gärna hela eller del av 

dagen. Deltagandet är kostnadsfritt. 

Middag, en raw food-buffé, kostar 85 kr 

och betalas kontant. 

Föreläsningarna sänds även direkt på 

studieframjandet.se/dalarna 


Skolinspektionen har bland annat undersökt vilken trygghet och studiero som skolorna erbjuder eleverna. 

Bra kan bli bättre 

Skolinspektionen 

besöker regelbundet 

alla skolor i landet 

för att se om de följer 

lagar och regler. Under 

förra läsåret gjordes en 

sådan tillsyn i alla Falu 

kommuns grund- och 

gymnasieskolor. 

Text: Kerstin Lundin 

Foto: Trons 

n Skola/ – Mycket är bra, men det finns 

sådant vi behöver förbättra och det ska vi 

också göra, säger skolchef Jonatan Block. 

Senast Skolinspektionen besökte Falu 

kommun var för fem år sedan. Sedan dess 

har kriterierna för tillsynen ändrats. De områden 

som Skolinspektionen nu tittar närmare 

på är elevernas utveckling mot målen, 

ledning och utveckling av utbildningen och 

något som kallas enskild elevs rätt. 

Endast en del 

Jonatan Block tycker att Skolinspektionens 

tillsyn är värdefull eftersom den ger ett bra 

faktaunderlag för olika beslut. Samtidigt 

finns det många delar och aspekter som inte 

kommer fram vid en tillsyn. 

– Skolinspektionen kan omöjligt kontrollera 

allt utan tittar endast på ett antal delar 

utifrån skollagen och läroplanen. 

Jonatan beskriver tillsynen som ”lite fyrkantig” 

och menar att det i mångt och mycket 

handlar det om att ha fastställda rutiner 

och all dokumentation i ordning. 

– Vill vi till exempel veta hur eleverna 

trivs och vad föräldrarna tycker om skolan 

får vi göra andra typer av mätningar. 

På gång 

Merparten av Falu kommuns grundskolor 

fick 2–7 anmärkningar av Skoinspektionen. 

En anmärkning, eller föreläggande som 

det egentligen heter, innebär att Skolinspektionen 

pekar ut något som behöver åtgärdas. 

– Vi får sedan tillfälle att bemöta dessa 

anmärkningar och i flera fall har de redan avskrivits. 

Övriga anmärkningar jobbar vi vidare 

på att rätta till. I flera fall handlar det om 

områden där vi påbörjat ett arbete men inte 

hunnit tillräckligt långt. Så är det till exem 


Jonatan Block, 

skolchef. 

”Av 470 

skolor i 

Sverige var 

det bara 15 

som inte 

fick en enda 

anmärkning. 

Två av dessa 

finns i falu 

kommun” 

pel med det systematiska kvalitetsarbetet, 

berättar Jonatan. 

Ett annat förbättringsområde som 

Skol inspektionen pekar ut är särskilt stöd. 

Här ska Falun vara bäst, tycker skolchefen: 

– Satsar vi på särskilt stöd får vi en bättre 

skola för alla elever. Så är det bara. 

Likabehandling 

I Skolinspektionens tillsyn var två skolor 

prickfria: Grycksboskolan och Sågmyraskolan. 

– Av 470 skolor i Sverige var det bara 

15 som inte fick en enda anmärkning. 

Vi tycker det är jätteroligt att två av dessa 

finns i Falu kommun. 

För gymnasieskolans del blev resul tatet 

2–8 anmärkningar per skola. Här gällde 

den vanligaste anmärkningen området 

trygghet och studiero. 

– Främst beroende på att det saknas 

likabehandlingsplaner. Hur det faktiskt ser 

ut på skolorna är en annan femma, men 

givetvis ska vi se till att åtgärda bristen på 

dokumentation. n 

Läs mer på 

skolinspektionen.se 




Margaretha Åslund 

I höst kommer kommunen att presentera en 

stadsvision för centrala Falun. 

– Målet är att visa hur centrala Falun kan se ut 

och vad staden kan innehålla om ungefär fem år, 

förklarar Margaretha Åslund, kommunens 

stadsbyggnadschef. 

Text: Kerstin Lundin. Foto: Magdalena Forsberg 

Utvecklingen i Falun 

Från planering till verkstad 

n Tema: Bygga och bo/ Margaretha 

Åslund berättar att det finns en samstämmighet 

om vad som behöver byggas i Falu och hur 

de centrala delarna av staden kan lyftas. 

– Oavsett om du pratar med politiker, medborgare, 

företrädare för näringslivet eller olika 

organisationer är det ungefär samma önskemål 

som förs fram. Ett av dem är att skapa mer liv 

och rörelse kring Faluån, det så kallade årummet. 

Andra önskningar är att det byggs fler 

bostäder i centrala Falun, åtgärder i Södra centrum 

och att man knyter ihop olika delar av 

staden på ett bättre sätt. 

Skapa intresse 

I den stadsvision som stadsbyggnadskontoret 

nu tar fram handlar det inte om att skapa nya 

projekt och lösningar. Målet är istället att fokusera 

på de projekt som redan är igång eller 

beslutade om, att helt enkelt komma igång. 

– Stadsvisionen kommer att vara ett av flera 

verktyg som vi kan använda för att driva utvecklingen 

framåt och sätta fart på olika processer, 

säger Margaretha. 

Genom det material som nu tas fram i tryckt 

och digital form hoppas kommunen kunna 

förmedla bilden av framtidens Falun. 

– Huvudbudskapet är att Falun erbjuder 

många möjligheter och det hoppas vi kunna 

visa exempelvis fastighetsbolag och företag som 

letar nya etableringsorter, säger Margaretha. 

Bra bit på väg 

Men även om kommunen nu gör sitt bästa för 

att sätta fart på byggandet finns det lagar och 

regler att följa. Det innebär att man inte kan 

förverkliga planer i en handvändning även om 

man skulle vilja. 

– Å andra sidan kan det vara bra att det 

finns tid för eftertanke, konstaterar Margareta. 

Ett av Faluns projekt som nu går från planeringsstadiet 

till byggstadiet är Resecentrum 

Falun. Till skid-VM i februari 2015 ska det 

vara klart. 

– Åtgärder i Södra centrum har varit efterfrågade 

länge. I och med förverkligandet av 

Resecentrum Falun har vi kommit en bra bit 

på väg, konstaterar Margaretha. n 

/Så bor vi i Falu kommun 

Antal bostäder 2011: 26 800 

Hustyp (%) Falun Sverige 

Småhus 51 46 

Flerbostadshus 49 54 

Upplåtelseform (%) Falun Sverige 

Äganderätt 44 41 

Hyresrätt 41 39 

Bostadsrätt 14 15 

Övrigt 1 5 

Bostadsbyggande, antal färdigställda bostäder 

2008 2009 2010 2011 

Småhus 70 60 50 60 

Flerbostadshus 46 - 10 40 

Totalt 116 60 60 100 

Källa: SCB 

Falun och Borlänge i nära samarbete 

Varken Borlänge eller Falun tillhör 

Sveriges större kommuner, men 

tillsammans utgör de en region 

som är tillräckligt stor för att skapa 

tillväxt och nya möjligheter för hela 

Dalarna. Mot den bakgrunden tar 

kommunerna nu fram en gemensam 

översiktsplan. 


Foto: Emma Norman 

n Tema Bygga och bo/ En översiktsplan är 

en långsiktig utvecklingsplan som varje kommun 

är skyldig att ta fram. Den berättar hur 

olika mark- och vattenområden ska användas 

och hur bebyggda områden ska användas, 

utvecklas och bevaras de närmaste 15–20 åren. 

Falu kommun och Borlänge kommun har 

arbetat med den gemensamma översiktsplanen 

i drygt ett år. 

– Vi drar åt samma håll för Dalarnas framtid, 

säger Jonny Gahnshag (S), Falu kommun och 

Jan Bohman (S), Borlänge kommun. 

En enhet 

Att Falun och Borlänge nu gör en gemensam 

översiktsplan innebär dock inte att städerna ska 

växa ihop. 

– Nej, det är inte syftet med det hela. 

Geografiskt kommer det fortfarande att vara 

två olika kommuner, men mentalt får de gärna 

ses som en enhet, säger Anna Perols, Falu 

kommuns planchef. 

Under hösten ska ett förslag vara klart och 

i början av nästa år ställs det ut för samråd. 

Drygt ett år senare, i februari 2014, ska översiktsplanen 

vara helt klar. 

Samråd 

Allmänheten, organisationer och myndig heter 


Anna Perols, planchef, 

Falu kommun. 


Behövs det fler bostäder i Falu kommun? 

Mer liv och rörelse omkring Faluån är ett återkommande 

önskemål när utvecklingen av Falun diskuteras. 

har möjlighet att påverka planförslaget 

vid flera tillfällen under processens gång. 

För att uppmuntra ungas engagemang har 

kommunerna tillsammans med Framtidsmuseet 

i Borlänge bjudit in 200 unga att 

delta i arbetet med översiktsplanen. 

Projektet heter ”Unga spekulerar” och 

här kommer högstadieelever och gymnasieelever 

från Borlänge och Falun att mötas 

och diskutera hur de vill att framtiden ska 

se ut i Falun-Borlänge-regionen. 

– De ungas visioner kommer sedan att 

finnas med när det blir samråd kring planen 

under februari–mars nästa år, säger 

Anna och tillägger att samrådet är öppet 

för alla. 

– Samrådet kommer bland annat att 

annonseras ut i dagspress. Vill du följa arbetet 

med planen gör du det enklast på 

kommunens hemsida. n 

Preliminär tidplan 

2012 

• okt – förslag tas fram 

• nov – unga spekulerar 

2013 

• jan – översikts planen 

ställs ut 

• feb – samråd 

• mar–jun – arbete 

med reviderad plan 

• okt – reviderad plan 

ställs ut 

2014 

• Feb – kommunstyrelsen 

fastställer planen 

Följ arbetet på 

falun.se/byggabo 

Centerpartiet 

Det behövs nya 

bostäder i Falun. 

Både villor och 

lägenheter. Det 

behövs studentlägenheter 

och det 

behövs många lägenheter för 

människor som kommit upp i 

åren och behöver bekvämare och 

tryggare boende. Ett brett och 

varierat utbud lockar människor 

till vår kommun. Nyckeln är nyproduktion 

till ett pris som vanliga 

inkomsttagare kan betala. 

Vi behöver därför jobba intensivt 

med bygg- och planprocesserna 

så att de blir enkla och effektiva. 

Falun har därför bl a engagerat 

sig i Trästad 2012 då det visat sig 

att prefabricerade system också 

är intressant för flerfamiljshus. 

Bostäder behövs i både 

centrala Falun och våra andra 

tätorter. Genom att erbjuda 

lägenheter också i t ex Bjursås, 

Sundborn, Svärdsjö, Vika så kan 

vi få en rörelse på bostadsmarknaden 

som frigör hus för större 

familjer. Detta är en mycket viktig 

fråga för Falu kommun 

Mats Dahlström 

Falupartiet 

Ja, det behövs fler 

bostäder. Framförallt 

för nyinflyttade, små 

lägenheter för ungdomar 

och ”seniorboenden”. När 

man bygger så är det viktigt 

att områdena blandas mellan 

allmänyttan, bostadsrätter, småhus 

och privata flerfamiljshus. 

Detta för att Faluns områden ska 

blandas mellan olika boendeformer 

och inte utöka socioekonomiska 

olikheter. Bygg attraktiva 

bostäder i Kvarnbergsskolan 

med tillhörande fotbollsplan, vid 

Kvarnbergets hoppbackar, Västra 

Falun, Runns norra strand, Tallenområdet 

, Roxnäs industriområde, 

Södra Vällan och vid 

nuvarande Hälsinggårdsskolan. 

Låt Hälsingårdsskolan flytta 

in i Haraldsboskolan då det kommunala 

gymnasiet ändå har för 

mycket lokaler. Möjliggör boende 

i kommunens ytterområden. 

Vid upphandling av byggnationer 

ska kommunen tänka klimatsmart 

och beakta praktikbehovet 

för gymnasiets bygg och anläggningsprogram. 

Maria Gehlin 

Folkpartiet 

Falun har haft 

en positiv befolkningsutveckling 

under senare 

år. Därför behövs det fler 

bostäder både i centrum men 

även i Svärdsjö, Bjursås och 

andra orter. Folkpartiet vill att 

olika typer av bebyggelse blandas 

och att det skapas naturliga 

mötesplatser för människor. Vi 

behöver bygga fler lägenheter 

både för äldre människor som vill 

sälja villan och flytta till en 

lägenhet och för yngre människor 

som kanske har lägre krav på boende 

för att ha råd med en aktiv 

fritid. Just nu byggs det för lite 

på grund av höga kostnader. 

En lösning kan vara att Kopparstaden 

säljer av en del lägenheter 

för att bygga nytt. Även 

fler villatomter behövs och nya 

områden som Lilla Källviken 

sörjer för detta. 

Svante Parsjö Tegnér 

Kristdemokraterna 

Vi från kristdemokraterna 

anser att 

byggandet är nödvändigt. 

Fler bostäder 

behövs både för 

äldre och unga. Trygghetsboende, 

seniorboende är framtida frågor 

med tanke på att fler blir äldre 

och äldre i vår kommun. Sedan 

behöver vi ha mindre bostäder 

för unga som vill flytta hemifrån 

dock inte så dyra. 

Katarina Gustafsson 

Miljöpartiet 

Vi vill bygga hyresrätter 

bland annat 

därför att ungdomar 

och andra som 

inte har så god ekonomi 

måste kunna få 

ett bra boende. 

Detta gäller även i tät orterna 

utanför centralorten. Där behöver 

också byggas åtminstone några 

hyresrätter. Många äldre bor i 

villa, som de gärna vill sälja utan 

att behöva lämna sin hemby. 

Bristen på studentbostäder är 

inte acceptabel. Falun ska erbjuda 

bostadsgaranti för studenter. 

Vi ser många positiva fördelar 

med förtätning av Falun, bland 

annat gynnar det kollektivtrafik 

och samhällsservice. Bostadsbyggandet 

hänger ihop med tillgången 

till kollektivtrafik som i sin tur 

påverkar efterfrågan. 

Karolina Brosché 

Moderaterna 

Ja det behövs fler 

bostäder! Inte ett 

enda flerbostadshus 

har beslutats av 

de rödgröna, och det 

märks på stigande bostadspriser 

och avtagande befolkningsutveckling. 

Det är viktigt för 

Faluns och Dalarnas utveckling 

och framtid att det byggs mer. 

Nya hyres- och bostadsrätter 

måste nog byggas i tätorten där 

det finns tillräcklig efterfrågan. 

Villor kan byggas på fler ställen, 

både i tätorten och t ex i Vika 

och Aspeboda. Det är kanske 

också möjligt att så småningom 

bygga något äldreboende i någon 

av byarna, det beror helt på hur 

befolkningsutvecklingen kommer 

att se ut i den åldersgruppen. 

Mikael Rosén 

Socialdemokraterna 

Ja, det är ingen 

tvekan. Vi växer 

med i snitt 150– 

200 invånare per 

år. Både viljan och 

behovet finns för en 

snabbare tillväxt, bl a för att 

klara rekryteringen till företag 

och verksamheter. Men också för 

att Falun-Borlänge har ett ansvar 

för att Dalarna ska växa och 

utvecklas. 

Det behövs alltid ett visst 

nytillskott för att bostäder av 

sämre kvalitet ska kunna 

ersättas men också för att 

Falun som bostadsmarknad ska 

vara attraktiv. Det behövs en 

blandad nyproduktion av lägenheter 

och småhus, hyresrätter 

och eget ägande samt i stad och 

landsbygd. 

Två frågor kräver lite extra 

fokus: Den ena är att vår arbetsmarknad 

är inne både i ett generationsskifte 

och en utvecklingsfas 

med ny handel, nyöppnade 

gruvor i när området och spännande 

satsningar lokalt. Det 

andra är att trycket från invånare 

i övre medelåldern och uppåt 

som vill byta villan mot bekväm 

och ofta central lägenhet ökar. 

De stegrande bostadsrättspriserna 

bekräftar det. 

Jonny Gahnshag 

Vänsterpartiet 

Det behövs fler 

mindre lägenheter 

och det behövs nya 

lägenheter till 

rimligt pris att hyra. 

Nybyggnation ska inte 

innebära en hyra på 7771 kr 

för en 2:a eller 5033 kr för en 

lägenhet med ett rum mindre 

utan summan av alla intäkter 

från både nybyggnation och gammalt 

bostadsbestånd ska finansiera 

och utjämna hyres nivåerna. 

Vi behöver framförallt bygga 

lägenheter inne Falun, där efterfrågan 

är störst, vi behöver 

bygga för de unga som vill flytta 

hemifrån, för de som flyttar 

hit att studera och vi behöver ha 

bra och billiga lägenheter i Falun 

även för ensamstående föräldrar 

med barn. 

Ingen omvandling av hyresrätt 

till bostadsrätt får betala 

nybyggnation. 

Patrik Andersson 



– Trästad Falun har tre målsättningar: att återupprätta Falun som trästad, 

att få in byggande i det aktiva klimatarbetet och att pressa byggkostnaderna. 

Det konstaterar Mats Dahlström, som för projektets talan gentemot 

regeringens representanter. 


Falun är en av 17 kommuner som deltar i projektet Trästad 2012. 

Falun bygger vidare med 

n Tema: BYgga och bo/ Trästad Falun är en 

del av projektet Trästad 2012. Det leds ytterst 

av Tillväxtverket. Förutom Dalarna ingår två 

andra län i satsningen. När det nu är dags att 

summera resultatet ser man sådana effekter 

att man börjar förbereda ett nytt projekt som 

sträcker sig till 2020. 

– Vi har lärt oss mycket. Andra deltagande 

kommuner har även byggt exempelvis hyreshus 

under projekttiden. De får mindre miljöpåverkan, 

kortare byggtid och lägre byggkostnad 

än motsvarande hus i betong. Trähus kan även 

återvinnas, vilket inte är fallet med betonghus, 

konstaterar Mats Dahlström. 

Eniga politiker 

Faluns politiker är eniga om att prioritera trä 

vid byggande av bland annat flerfamiljshus, 

äldreboenden, gruppboenden och skolor med 

stommar av trä. De flesta villor byggs som bekant 

redan i trä. 

– Det här huset, säger Dahlström och pekar 

på Kopparstadens hus på Yxhammargatan, har 

stomme och väggar av trä och gav många goda 

erfarenheter. Det sprang ur ett tidigare trähusprojekt. 

Aspebodaskolan först 

Anders Brodin, kommunfastigheter, konstaterar 

att man från och med nu kommer att begära 

in offert även på trähuskonstruktioner när 

stora byggprojekt ska upphandlas. Allt enligt 

den träbyggnadsstrategi politikerna gemensamt 

har antagit. Först ut är den nya Aspebodaskolan 

redan i höst. 

– Det ska bli mycket intressant att se 

hur marknaden svarar på våra önskemål. 

Att bygga kostsamt i betong har man gjort 

Trästad Falun 2012 

• En fortsättning av Nationella 

träbyggnadsstrategin. 

• Utveckla exempelvis 

arkitektur, teknik och 

affärsmodeller inom 

trähusbyggande. 

• Falu kommun har antagit 

en träbyggnadsstrategi. 

• Strategin förstärker 

Faluns profil som energioch 

klimatklok kommun. 

• Falun är en av 17 

deltagande kommuner. 

• Fortsättning till 2020 

planeras. 

www.trastad2012.se 

– Trähus är ett miljövänligare alternativ 

såväl under produktion som vid 

återvinning, konstaterar Mats Dahlström. 


Var rädd om husets själ 

Hur viktigt är det att 

fönstren i Elsborg har spröjs? 

Och varför ska kommunen 

lägga sig i vilken färg det är 

på husen i stan? 

– Vad det handlar om är 

att bevara områdets värden 

för framtiden, något som 

samtidigt är positivt för 

värdet på varje enskilt hus, 

konstaterar Elsa Röing, 

kommunantikvarie. 


n Tema: Bygga och bo/ I våras 

kom ”Husen berättar – bevarandeplan 

för Falu innerstad”, en bok med bilder 

och beskrivningar över bebyggelsen i 

Falu innerstad. 

En bevarandeplan för Falun gavs ut 

för första gången 1988, då av Dalarnas 

museum och kommunen. 

Sedan dess har Falun fått Världsarvsstatus. 

– Det har ökat allmänhetens intresse 

för våra genuina kultur- och bebyggelsemiljöer, 

säger Staffan Nilsson (S), 

ordförande i kultur- och ungdomsnämnden 

som står bakom boken. 

Färgkoder 

Tanken är att boken ska kunna användas 

av husägare, kommuntjänstemän, 

byggföretag och andra som är intresserade 

av Faluns historia, kulturmiljöer 

och arkitektur. 

Huvudförfattare är tidigare kommunantikvarien 

Mats Persson. Han har gett 

alla byggnader i Falu innerstad ett 

antikvariskt omdöme, ett omfattande 

men roligt projekt, berättar han. 

– I den förra upplagan kikade vi på 

hus som är byggda fram till 1939. Nu 

har vi tagit med samtliga hus, även 

nybyggda. Vi har också utvidgat 

om rådet och tagit med Brits arvet, 

Lustigknopp och Villastaden. 

Många byggnader finns på bild och 

på kartor är husen färgkodade. Här står 

till exempel grönt för ”kulturhistoriskt 

värdefull byggnad” och grått för ”arkitektoniskt 

intressant byggnad”. 

Original 

När det gäller äldre hus är grundprincipen 

densamma som för de flesta antika 

prylar: ju mer som är original, desto 

bättre. Ju mindre fixat och tillagt, 

desto högre värde. 

– Mycket av ett hus själ sitter i 

detaljerna, så var noga med dem. 

Tänk efter före, uppmanar Elsa Röing, 

Mats efterträdare och Faluns nuvarande 

kommunantikvarie. 

Hon tycker att gamla fönster är ett 

bra exempel. Om de är i dåligt skick 

kan det bästa alternativet vara att 

renovera dem, inte att byta till nya. 

– Gamla fönster är ofta av bra 

virke och de kan kompletteras med 

energiglas. Kan man ta vara på originalfönstren 

är det mycket värt. 

Men ibland är förändringar nödvändiga 

och då gäller det att hitta en 

balans mellan det funktionella och det 

estetiska. 

– Idag har vi till exempel nya krav 

i fråga om tillgänglighet och brandskydd 

att ta hänsyn till. Det kan påverka 

husets exteriör, men oftast går 

det att hitta bra lösningar, säger Elsa. 

Allas vardagsrum 

För husägare i kvarter som Gamla 

Herrgården och Östanfors finns ganska 

strikta bestämmelser i fråga om husens 

utseende. Fönstren ska ha spröjs 

och färgskalan ska vara enhetlig. 

– Det intressanta är att många 

husägare vill bestämma över sitt eget 

hus, men reagerar starkt om grannen 

gör något med sitt hus som inte 

passar områdets byggnadsstil, berättar 

Elsa. 

Mats menar att det inte är så konstigt 

– i ett bostadsområde är husens 

fasader ”allas vardagsrum” och inte 

bara husägarens ensak. 

– Många har säkert flyttat hit för 

att det är ett attraktivt område, för 

att man gillar stilen. Då är det också 

viktigt att bevara och hålla ihop 

helheten. n 

”Husen 

berättar” 

kan köpas 

hos Dalarnas 

museum, 

Akademibokhandeln 

och Falu 

stadsbibliotek. 

Husen berättar 

Bevarandeplan för Falu innerstad 2012 

trä 

länge, men det här är något nytt, berättar 

Anders Brodin. 

Trög byggmarknad 

Falun och Dalarna har gott om resurser och 

kompetens när det gäller att bygga i trä. Tidigare 

trähusprojekt visar att det är byggmarknaden 

själv som är flaskhalsen i ambitionen att 

bygga mer i trä. 

– Jag sticker väl ut hakan när jag säger det 

men byggmarknadens aktörer lever i symbios 

med varandra. Det ska mycket tid och kraft till 

för att ändra på den kedjans sätt att jobba och 

därmed höja byggbranschens effektivitet. Men 

ett sånt här projekt kan göra det, säger Mats 

Dahlström. 

Projektet Trästad Falun ska öka andelen 

stora trähus i staden. Det finns stolta traditioner 

att bygga vidare på. n 

”Smart att hyra” 

En stor del av Falu kommuns 

invånare bor i hyresrätt. 

Det största bostadsbolaget i 

kommunen är allmännyttiga 

Kopparstaden som ägs av 


Vi frågade bolagets 

marknadschef Elke Herbst 

om läget på hyresmarknaden 

just nu: hur ser det ut? 

n Tema: Bygga och bo/ 

Är era hyreslägenheter 

efterfrågade? Har ni kö? 

– Ja, vi har en kö med cirka 35 000 

aktiva sökanden till vanliga lägenheter 

och cirka 2 000 sökande i vår 

seniorkö. De flesta står i kö för 

framtida behov. 

Behöver man en lägenhet idag 

finns det. Kika bara på vår hemsida, 

där ligger alla lediga lägenheter ute. 

Vi vet också att många efterfrågar 

mindre och billigare lägenheter. Det 

är något vi tar hänsyn till när vi gör 

detaljplaner för framtiden, men tyvärr 

är byggkostnaderna höga och det 

driver upp våra hyror. Därför är det 

viktigt för oss som stor byggherre att 

arbeta aktivt för lägre byggkostnader. 

Har ni byggt några nya 

lägenheter på sistone? 

– Absolut. I år står 90 nya lägenheter 

klara. 54 lägenheter i Vitsippan i Britsarvet 

med inflytt 1 december och 36 

lägenheter i Argentum på Galgberget 

som nyss blivit klara. Är du intresserad 

av ett helt nytt, fräscht och energismart 

boende finns fortfarande chansen 

både i Britsarvet och på Galgberget. 

Utöver nyproduktion renoverar 

vi och investerar ständigt i vårt 

bestånd. Summan uppgår till cirka 

130 miljoner kronor per år. 

Vad är det bästa med att bo 

i hyreslägenhet? 

– Friheten! Du behöver inte binda 

kapital bara på att bo – du kan välja 

att göra annat för pengarna. Ändras 

din livssituation kan du när som helst 

säga upp lägenheten på tre månader 

för att flytta eller få större eller mindre. 

Du behöver inte heller ta hänsyn 

till marknadsläget som du ju behöver 

göra när du äger en fastighet. 

Servicen är en annan fördel. Går 

något sönder behöver du bara lyfta 

luren. Och du slipper klippa gräs, 

skotta snö eller oroa dig för att kylskåpet 

går sönder, det ordnar hyresvärden. 

Det är helt enkelt smart att 

bo i hyresrätt! n 

Elke Herbst, 

Kopparstaden 

Läs mer på 

kopparstaden.se. 

På falun.se hittar 

du kontaktuppgifter 

till fler 

bostadsbolag. 


Lugnetvägen 

Järlindsv 

falun.se/ 

Gamla Fruns väg 

Genom det femåriga projektet Falu cykelkommun ska det bli 

smidigare och bättre för alla som vill ta sig fram på två hjul. 

NÄSET 

– Som kommun gör vi en hel del åtgärder för att främja cyklandet, 

men vi hoppas 

GULLNÄS 

att fler, till exempel 

Varpan 

fastighetsägare och arbetsgivare, 

vill vara med och bidra, säger Thomas Sundin, projektledare. 

Harsyrev 

Varpu ddev 

Violv 

Skvattramsv 

Gamla Grycksbovägen 


Klöverv 

Hästhovsv 

Blåklocksv 

Vitsippsv 

Prästkragsv 

STENNÄSET 

HÖKVIKEN 

BJÖRKLUNDEN 

Hökviksvägen 

N e dre Jungfruberget 

NEDRE 

JUNGFRUBERGET 

HÖGTÄKT 

DIGERTÄKT 

rvsv 

nsb 

ERGET 

T 

HÅBERGS HAGE 

sarvsv 

bsarvsv 

DEN 

llan 

N Håbergs Hage 

S Håbergs Hage 

HARMSARVET 

Korsgårdens by v 

äg 

E khagsv 

Bättre för cyklisterna 

LÖVHYDDAN 

n Cykla/ – En enkel sak som fastighetsägare 

kan göra för cyklisterna är att klippa 

häckar längs vägar och cykelvägar. Många 

häckar hänger långt ut KRONDIKET i vägen och skymmer 

sikten. Ta bort lite med häcksaxen så blir 

det både trivsammare och mindre risk för 

cykelolyckor, konstaterar Thomas Sundin. 

Ren investering 

Fler cykelställ, gärna med tak, och bra snöskottning 

välkomnas också. Här kan exempelvis 

företag och fastighetsägare göra en 

insats. 

– Vi tror även att arbetsgivare kan uppmuntra 

personal att cykla. Satsade pengar på 

ökat cyklande är en ren investering, menar 

Jens Ståbi som också arbetar i projektet. 

Falun är en bra cykelstad som kan bli 

bättre, enligt Jens och Thomas. Det finns bra 

cykelbanor från Hosjö, Stennäset och Slätta 

in till stan. Den nya cykelbanan intill riksväg 

293 mot Borlänge blir allt mer populär. 

Råvägen 

när alla hjälps åt 

Thomas Sundin och Jens Ståbi arbetar för ökad cykling i Falu kommun. 

Lilltorpsvägen 

Knut Pederssons väg 

Jakob Ingelsso ns v äg 

Skyfallsvägen 

Vimmelmoravägen 

Prä 

s 

tarvsv 

Ingarvsvägen 

Gamla 

Vändrostv 

GAMLA BERGET 

Brännmästarv 

Hytt bä c ksgr 

Ga: 

Gamla Bergsdammen 

GÖTGÅRDEN 

Byv 

Bergsv 

Tunnlandsv 

Sneslandsv 

Varggårdsv 

Kallrostst 

Vällanstigen 

Margaret as väg 

Lönnvägen 

Märg elv 

Ekpersv 

Nedre 

Heden 

Tunnbindarev 

Hanröleden 

Norra Järnvägsgatan 

– Ska vi lyckas att få ett ökat cyklande i 

hela kommunen behöver vi fler säkra cykelvägar 

mellan tätorterna. Vi gläds över att en 

cykelväg från Grycksbo till Bergsgården ska 

byggas, men vi ser gärna att Region Dalarna 

och Trafikverket 

PILBO 

satsar på fler cykelvägar, 

säger Thomas. 

Kåres väg 

Tunavägen 

Punktinsatser 

När det gäller centrala Falun finns det många 

utmaningar. 

– Faktum är att det 

SAMUELSDAL 

svåraste i sammanhanget 

är att få till smidiga och säkra cykelvägar 

i och nära centrum. En inventering har 

gjorts under sommaren och nu fortsätter arbetet 

med att ta fram lösningar och kostnadsförslag. 

Det kommer att dröja några år innan 

vi ser en helhet, där utformningen av nya resecentrum 

också är en viktig pusselbit. Under 

tiden kommer vi att göra olika punktinsatser, 

som fler cykelparkeringar, tydligare skyltning 

och vägmarkeringar, säger Thomas. n 

Nota 

riev 

Domarv 

Yxhammargatan 

Kung 

Karls gr 

Styrareg 

Hellbergs väg 

Tegelvägen 

Blindg 

Kristineg 

Gruvgatan 

Gamla Gruvgatan 

Galgbergsleden 

Sveagatan 

Kung 

Gustafs torg 

Engelbrektsg 

Trotzgatan 

Björbovägen 

Falu 

cykelkommun 

Femårigt projekt. 

Start 2012. 

Omfattar bland annat: 

samhällsplanering, 

stöd till ny cykelplan 

och hela-resanperspektivet, 

fysisk 

miljö, infrastruktur 

som ökar cyklandet, 

mobilitetsarbete, 

säker cykling, folkhälsa, 

attityder, 

teknik, lånecyklar 

och reseplanerare. 

SLUSSEN 

/Statistik 

• 50 procent av alla bilresor är 

kortare än 5 kilometer. 

• Cykeln drar ingen energi, orsakar 

inga föroreningar. 

• En inaktiv person i medelåldern 

halverar risken för hjärt- och kärlsjukdomar 

genom att cykla till jobbet. 

• Du sparar cirka 3 000 kronor om året 

om du ersätter 200 mils bilpendlande 

med cyklande. 

• Cykla eller gå en halvtimme om 

dagen, ät som vanligt och tappa 

5–6 kilo på ett år. 

SÖDRA VÄLLAN 

Tallens 

14 LILLA 

Vårt Falun 

KÄLLVIKEN 

Pilsundet 

vrisvägen 

SLÄTTA 

Kapplandsv 

VARGGÅRDEN 

Stubbnarvsv 

Rissgårdsv 

Matsarvsvägen 

Margaretas väg 

Krondiket 

Lövhy ddsv 

Herrhagsvägen 

N back 

S back 

Ringvägen 

Liljekonvaljv 

Blåsippsv 

Moränv 

Västermalmsvägen 

INGARVET 

Malmb 

Torpvägen 

Sinterv 

Hallongr 

Slättavägen 

Stångtjärnsvägen 

Krondiksvägen 

Övre Gruvrisbacken 

HERRHAGEN 

Lissvägen 

Ryckepungsvägen 

Stenslundsvägen 

Dikarbacksv 

Tunavägen 

Utvägen 

Skottvallsvägen 

STENSLUND 

Zettergrens väg 

Ad olf Fre dri ks väg 

Paviljongv 

Krontallsv 

Stortallsv 

Bössv 

Skarpskyttev 

Solv 

Nedre Krondiksvägen 

Gruvvägen 

Övre Krondi ks 

v 

Lönnst 

ÖVRE 

GRUVRISET 

Östanforsån 

Skål 

pussen 

Slaggvarp sv 

Pilbov 

Linjev 

Krongårdsv 

M å ns N 

Kärleksst 

Gruvbergsv 

Anrikningsv 

Lindängsv 

Smedjev 

Jungfruv 

Gruvg 

ils v ä g 

Koppargr 

Utmelandsgr 

Björngr 

Kålg.gr 

Samuelsdalsv 

BOJSENBURG 

Hanröv 

Lagmansv 

Linslagarv 

Åsgatan 

Kvarng 

Magistratsv 

Tingsv 

Morag 

Dalkarlsgr 

Kvarngr 

ÖSTANFORS 

Stureg 

Faluån 

Herrg.gr 

Magasinsg 

GAMLA 

HERRG. 

Nybrogatan 

Hyttgatan 

Bondegatan 

Nämndemansv 

Brunnsgr 

Ernst 

Britsarvsv 

N Marieg 

Södra Mariegatan 

Sturegatan 

Konstvaktareg 

Rolfs gata 

Nedre Gruvrisv 

Nicolaiv 

Rådmansv 

Seminariegatan 

Karlbergsgård 

BRITSARVET 

Garvareg 

Slagg 

Va 

Falug 

lli nv 

Mäster Jons gränd 

Mariab 

Magasinsgatan 

Köpm.gr 

Kanslib 

Barbros gr 

Ölandsg 

Hantv.g 

Stigareg 

Ornäs gatan 

Kung Magnig 

Hästbergsringen 

Klockarev 

Gjutaregr 

Stigen 

Jesper Svedbergsv 

Trotzgatan 

Järnstigen 

Lugnetleden 

Karlbergsv 

Treffenbergsv 

Kyrkst 

Bergshauptmansgatan 

Bagges väg 

Länsmansv 

Kyrkogårdsgr 

Åsg 

M Pers gr 

Stadsh.gr 

Östra H a m ngatan 

Mormorsg 

ELSBORG 

Zinkst 

Timmerv 

Röd- 

Blyst 

!( 

fär gsv 

Svavelst 

Kisv 

Vårfrust 

V Tvillingv 

Vår 

Skolg 

Geislers gr 

Vattugr 

Holm 

torget 

Ö Tvillingv 

Tägtv 

Idunv 

Villav 

Silverstigen 

Trappst 

lidsv 

Krokv 

Frejav 

Guldstigen 

Sandtäktsv 

SANDTÄKT 

Stiernhielmsv 

Teaterg 

Vitriolst 

Vitriolst 

Hemskogsv 

Stiernhööksv 

Kristineg 

Knoppst 

Daljunkaregatan 

Bergmästaregatan 

Sågv 

Daglösv 

Kvartsst 

Hagagatan 

Kyrkbacksv 

Trapplan 

VILLASTADEN 

Furuplan 

Smältaregr 

Bergslagsgr 

Holmgatan 

Faluån 

Myntgatan 

Tiskgr 

Mellanv 

FRÄMBY 

Tiskbergsvägen 

Hö gtä 

Bernhard 

Erikssons väg 

T värv 

Idrottsv 

Triangelv 

Blomsterv 

Teletornsv 

Hästbergsv 

Linnév 

Tallbacksv 

Lorichsv 

Parkgatan 

Diabasstigen 

v 

T u 

Polhemsv 

Hans Järtas väg 

Promenaden 

kt 

Gahns väg 

Granv 

ll kammareg 

sv 

KYRKBACKEN 

GALGBERGET 

NEDRE GRUVRISET 

Glimmerst 

Vasagatan 

DAGLÖSTÄKTEN 

Pegmatitstigen 

HÄSTBERG 

Granatst 

Aspv 

Vallmansgatan 

Bastuv 

Malakitst 

Berg al 

Nedre Gruvrisv 

Digertäktsv 

Kyrkbacksv 

Ljungbergs väg 

Sohlbergs väg 

id 

BERGALID 

Tingshusg 

Esplanaden 

Tisken 

Strandvägen 

Pelle Bergs backe 

Främbyvägen 

Källtorpsv 

Stenmursvägen 

Svärdsjögatan 

Psilanders väg 

Dah 

Krögarholmsv 

Manhemsv 

ls v 

Kullen 

Kvarnbergsv 

KÄLLTORP 

KLOCKARTÄKT 

Värdshusv 

Lasarettsvägen 

Drillst 

Herdinvägen 

No 

Mariebergsv 

Lugnetleden 

Gläntv 

rsli nd sv 

Daniels v 

Lugnetvägen 

Stenbocks väg 

Ugglev 

Lägerv 

msv 

LUGNET 

Regementsvägen 

Soldatv 

Erikslundsv 

Peders v 

Högskoleg 

Kaserngården 

Surbrunnsv 

KVARNBERGET 

Källviksvägen 

Ingels v 

Stallgr 

ÖSTRA FRÄMBY 

HÄLLA 

Överste 

Wetterhalls väg 

Biv 

Bataljonsv 

Kompanivägen 

Torkils väg 

Surbrunnsvägen 

Kungsgårdsvägen 


Vink 

Solba.v 

Skidv 

Svärdsjögatan 

Gammelv 

e 

Genv 

Nyrelius v 

1 km 

DALREGEMENTET 

Löparv 

Myckelvägen 

Mossv 

Plutonsv 

Allév 

l väge n 

Vallavägen 

Slalomv 

Trossvägen 

Främbyviken 

JÄRLINDEN 

Myrv 

Lindv 

Högbov 

Rastv 

Korta v 

Slalomv 

Fridhemsvägen 

Ryttarv 

Lugnetleden 

Gammelv 

ÖVRE NORSLUND 

Bagarv 

En uppdaterad cykelkarta är på gång. Håll utkik på falun.se. 

NEDRE 

NORSLUND 

SJULSARVET 

Slingerst 

HÖGBO 

H a m 

Lundv 

2 km 

inav 

Utsiktsv 

Rörosv 

Almgr 

Slåtterst 

Vretst 

Haraldsbov 

FRÄMBY UDDE 

Ängsv 

Stenv 

Skogsplan 

HARALDSBO 

Haraldsbov 

Skogsstigen 

Stortäktsv 

HARALD 

Hagv 

Åkerv 

Bergsskolegr 

Bergsmansgr 

Trädgårdsgr 

Linnéplan 

Rostvändareg 

Lustigknoppsv 

Skolmästarev 

Skålpussgr 

Vordingborgsv 

Odlarv 

Furuv 

Furuv 

L 

Kopp 

Ängsv

Foto: Jörgen Wiklund & co/Bildarkivet.se 

Nominera 

pristagare 

Vet du någon som gjort goda 

insatser för miljön, till gänglig 

heten, kulturen eller mång - 

falden i Falun? 

Skicka ditt förslag på pristagare 

senast 1 oktober. 

Priserna delas ut till en eller flera 

personer, föreningar, företag eller 

organisationer som är bosatta 

eller verksamma i Falu kommun. 

Miljöpriset 

Miljöpriset uppmärksammar goda insatser 

som bidragit till en långsiktigt hållbar 

utveckling. Skicka förslag på pristagare med 

motivering senast 1 oktober till Falu 

kommun, Miljöförvaltningen, 791 83 Falun 

eller anmalan@falun.se, skriv ”Miljöpriset” 

i ämnesraden. 

Tillgänglighetspriset 

Tillgänglighetspriset vill uppmärksamma 

goda insatser som bidragit till att förbättra 

livsvillkoren och tillgängligheten för personer 

med funktionsnedsättning. Skicka förslag på 

pristagare med motivering senast 1 oktober 

till Falu kommun, Stadsbyggnadskontoret, 

791 83 Falun eller anmalan@falun.se, skriv 

”Tillgänglighetspriset” i ämnesraden. 

Lagar och regler 

Väjningsplikt. Även som cyklist ska du sänka 

hastigheten eller stanna. 

Övergångsställe. Du får cykla på ett övergångsställe, 

men det är tänkt för gående. Du har 

väjningsplikt mot gående och fordon. Kliver du 

av cykeln och leder den räknas du som gående. 

Gågata. På gågata och gångfartsområde är 

högsta hastighet gångfart. Du har väjningsplikt 

mot gående. 

Svänga åt vänster. Ge tecken i god tid. Vid 

mycket trafik eller om du känner dig osäker, kan 

du göra ”stora svängen”. Lägg dig längst till 

höger och fortsätt rakt fram över den korsande 

vägen. När det är fritt kan du slutföra vänstersvängen 

genom att cykla eller leda cykeln 

över vägen. 

Cykelbana. Finns det cykelbana ska du normalt 

använda den. Du cyklar på höger sida och gör 

omkörning till vänster, som på en vanlig väg. 

Källor: Källa: falun.se/hejtrafikant Trafikverket.se. Transportstyrelsen.se. 

Säker cykel 

Enligt lag måste en 

cykel ha: 

• Ringklocka. 

• Broms. 

I mörker krävs: 

• Lykta med vitt eller 

gult ljus fram. 

• Lykta med rött 

ljus bak. 

• Vit reflex fram och 

röd reflex bak. 

• Orangegula eller 

vita reflexer åt 

sidorna. 

Hjärnskador 

kan inte gipsas 

Trodde du att det bara är 

barn och storstadscyklister 

som behöver cykelhjäm? 

Då trodde du fel. 

Den vanligaste cykelolyckan är en 

singel olycka, kanske orsakad av en sten 

på vägen eller ett fel på cykeln. Det är 

sådant som kan hända vem som helst, 

när som helst. Cyklar du utan hjälm och 

slår i huvudet kan du råka riktigt illa 

ut, oavsett om du är över eller under 

15 år. Chansa inte – använd hjälm! 

Så säger lagen 

Alla under 15 år ska använda 

cykelhjälm. Det gäller även barn 

som skjutsas i sits eller kärra. 

Kulturutmärkelserna 

För kulturutmärkelserna definieras kultur i 

första hand som scenkonst (musik, teater, 

dans), bild (konst, film, foto), kulturarv och 

litteratur. 

Kulturstipendiet för att lyfta fram ung 

kultur ges till unga ”kulturarbetare”, i 

första hand mellan 16 och 30 år. 

Barn- och ungdomskulturpriset ges för 

verksamheter och insatser utöver det vanliga 

inom barn- och ungdomskulturområdet. 

Kulturpriset ges för förtjänstfulla insatser 

inom kulturområdet. Skicka förslag på pristagare 

med motivering senast 1 oktober till 

Falu kommun, Kultur- och ungdomsförvaltningen, 

791 83 Falun eller anmalan@falun. 

se, skriv namnet på priset i ämnesraden. 

Mångfaldsstipendium 

Mångfaldsstipendiet uppmärksammar ett 

förtjänstfullt arbete till förmån för ett Falun 

präglat av mångfald. Stipendiet delas ut av 

arbetsmarknads och integrationskontoret i 

samarbete med Falu kommuns integrationsråd. 

Skicka förslag på pristagare med 

motivering senast 1 oktober 

till Falu kommun, 

Arbetsmarknads- och 

integrationskontoret, 

791 83 Falun eller 

amel.mujic@falun.se, 

skriv ”Mångfaldsstipendium” 

i 

ämnesraden. 

Foto: Susanne Lindholm/Bildarkivet.se 


falun.se/ 

NCC sköter vägarna 

n Gator/ Sedan 1 augusti är NCC 

Roads AB kommunens entreprenör 

för väghållning. Om du har frågor eller 

synpunkter på väghållningen, såväl 

sommar som vinter, är du välkommen 

att ringa 070-352 43 90. Dina frågor 

besvaras av vår entreprenör. 

Lås utan nycklar 

n OMVÅRDNAD/ Med start i oktober 

kommer Falu kommun att installera 

ett nyckelfritt låstillbehör hos alla 

kunder som har trygghetslarm och 

hemtjänst. 

– Men innan det sker kommer 

alla kunder att få personlig information, 

berättar projektledaren Inga-Lill 

Norman. 

Låstillbehöret monteras på insidan 

av dörren och syns inte utifrån. 

När hemtjänstens personal knackar 

på dörren aktiveras tillbehöret. Personalen 

kommer sedan att kunna låsa 

upp dörren med hjälp av sin telefon i 

stället för med vanlig nyckel. 

– Det är bara personal i hemtjänsten 

som kan öppna dörren med telefonen. 

Ingen obehörig kan ta sig in och det 

gamla låset fungerar precis som vanligt. 

Kunden kan låsa och låsa upp dörren 

med hjälp av den vanliga nyckeln. 

Med det nya systemet är färre 

nycklar i omlopp, något som ökar säkerheten. 

En annan fördel är att personalen 

snabbare kan vara på plats vid ett larm 

– Istället för att åka och hämta en 

nyckel har de alltid möjlighet att komma 

in med hjälp av mobiltelefonen. 

Inga-Lill betonar att alla kunder får 

information innan installationen görs, 

att allt är gratis och att det inte kommer 

att bli någon åverkan på dörren. 

– Har du redan nu frågor om 

detta, hör av dig till oss på omvårdnadsförvaltningen 

eller prata med 

hemtjänstpersonalen. 

Välkommen 

till bokbussen! 

n NYA TIDER/ Från hösten 2012 

stannar bokbussen vid ett 40-tal 

förskolor och nio skolor. Fullständig 

turlista finns på falun.se 

En söndagstur besöker ett antal 

byar 23 september, 21 oktober, 18 

november och 16 december. 

Här stannar bussen: 

• Lumsheden, affären: 

kl 11.00–11.30 

• Lumsheden (II): kl 11.40–12.10 

• Karlsbyheden, Folkets hus: 

kl 13.45–14.30 

• Blixbo: kl 14.45–15.30 

• Danholn: kl 15.45–16.30 

Stort stöd 

för barn och unga 

– Vi rekommenderar många föräldrar att delta i 

någon av våra föräldrakurser. För barnens och sin 

egen skull. Det är så lätt att skapa bättre stämning 

hemma bara man får lite hjälp och tips. 

Det konstaterar Lotta Olsson vid Dialogen/ 

Ungdomsviva som erbjuder gratis stöd till barn, 

ungdomar, familjer och unga vuxna. 

n Barn och undgom/ Det kan gälla allt 

från vardagens irritation över tonåringens 

jacka på golvet och fyraåringens oavbrutna 

trotsande till familjer där våld och missbruk 

förekommer. Dialogen/Ungdomsviva har en 

dörr öppen för alla. 

– För den som vill vara anonym eller få råd 

över telefon har vi en sådan service öppen. 

Vill man lära sig mer i en grupp finns det och 

behövs individuella samtal har vi det också. 

Och kan inte vi hjälpa till vet vi vem som kan, 

konstaterar enhetschef Johan Spjuth. 

Stora framsteg 

De som söker sig till Dialogen/Ungdomsviva, 

och de är många, delas in i grupper efter ålder 

eller hur gamla deras barn är. Barn, ungdomar 

och vuxna går i separata grupper. Tonåringar 

samtalar i grupp med andra tonåringar. 

– Med tanke på hur enkla åtgärderna är 

så är resultaten nästan förbluffande positiva, 

inte minst när det gäller föräldragrupperna. I 

starten är det vanligt att man som förälder ger 

sig själv en fyra i betyg, missnöjd med tjat och 

gräl med barnen. Kanske också för att relationen 

med ens partner påverkas. Mot slutet är 

betyg uppåt åtta vanligt, intygar Lotta Olsson. 

Vad tjafset i grunden ofta handlar om är 

att barnet, ungt eller gammalt, vill bli sett och 

känna sig omtyckt. Går det inte på annat sett 

får det ske genom att agera så att mamma 

och/eller pappa måste reagera. Och i takt med 

tiden trappas agerande och tonläge upp. 

Flera nivåer 

Den enkla logiken i kurserna för föräldrar 

ersätts av mer ingående och personliga samtal 

om problemen i hemmet har att göra med 

våld, missbruk eller psykisk ohälsa. 

Det finns exempelvis modeller för att 

stötta och hjälpa barn som upplevt våld i hemmet. 

I typfallet har man sett pappa slå mamma 

(de kan sin tur få mer hjälp hos kommunens 

kvinno fridsrådgivning respektive manscentrum). 

Det finns också upplägg för unga 

som börjar få problem med alkohol eller 

andra droger. 

– Allt är gratis och det är oerhört viktigt 

att barn och ungdomar får stöd i de situationerna. 

Ju tidigare kontakt, ju mer proaktivt 

vi kan arbeta, desto lättare blir det för alla inblandande, 

fastslår Johan Spjuth. n 

Dialogen/ 

Ungdomsviva 

Gratis resurs för 

familjer och 

0–25-åringar. 

Cirka 550 Falubor 

per år får stöd. 

Rådgivningstelefon: 

023-828 82. 

Exempel på utbud: 

• Vägledande samspel, 

för föräldrar 

med barn 0–5 år. 

• Syresättning för 

föräldrar (COPE), 

för föräldrar med 

barn 3–12 år. 

• Tonårsförälder – 

hur gör man? För 

föräldrar med barn 

på högstadiet. 

• Föräldrastegen, om 

relationer, ungdomar 

och droger. För 

föräldrar med barn 

i åldern 13–17. 

• Barngrupp, för barn 

i lågstadiet. 

• Barngrupp, för barn 

i mellanstadiet. 

• Tonårsgrupp, för 

tonåringar. 

Läs mer på 

www.falun.se/ 

socialforvaltningen 


Falun cyklar 6 oktober 

n miljö/ Lördag 6 oktober arrangeras en 

cykelmanifestation i Falun. Bakgrunden är 

det femåriga projektet Falu cykelkommun 

som drar igång i år och som bland annat har 

målet att fördubbla cyklandet. 

Arrangerar gör Naturskyddsförningen i 

samarbete med Falu kommun och Studiefrämjandet. 

– Vi vill bland annat stödja de som cyklar 

och ge politikerna lite extra råg i ryggen 

för att satsa på hållbart resande, säger Anton 

Grenholm, Naturskyddsföreningen. 

Alla som vill vara med är välkomna till 

Stora torget kl 11. Därefter blir det en gemensam 

cykeltur genom Falun. Kl 12–14 är 

det cykelmässa på Stora torget, bland annat 

med information om kommunens cykelsatsningar 

och chans att testa lådcyklar. 

En vecka för hälsan 

I oktober är det återigen dags för 

”Ett friskare Sverige” – en vecka 

med fokus på goda matvanor och 

fysisk aktivitet. 

n HÄLSA/ Ett 

friskare Sverigeveckan 

hålls 

15–21 oktober, 

vecka 42. 

Folkhälsoinstitutet 

samordnar 

veckan som bygger på 

ett lokalt engagemang. 

– Ett friskare Sverige har en egen webbplats 

och här anmäler föreningar, organisationer 

och företag vilka aktiviteter de 

erbjuder just den här veckan. Målgruppen 

vi främst riktar oss till är barn och ungdomar, 

seniorer och personer med intellektuell 

funktionsnedsättning, berättar Susanna 

Mårtensson, folkhälsostrateg och friskvårdskonsulent, 


Goda matvanor 

Folkhälsoinstitutet beskriver veckan som 

”en kraftsamling och ett sätt att sätta fokus 

på mat och rörelse och dess betydelse för 

hälsan”. 

Ifjol arrangerades nära 3 000 aktiviteter 

över hela landet och cirka 1 000 arrangörer 

deltog. 

– Tanken är att man ska få motivation 

till bättre matvanor och att röra på sig. Det 

handlar både om att öka kunskapen och att 

inspirera kommuninvånarna att prova på 

olika aktiviteter, säger Susanna. 

– Föräldrakurser har ett stort värde. Man är definitivt inte ensam 

om att vilja ha en lugnare vardag med färre konflikter i familjen, 

konstaterar enhetschef Johan Spjuth och rådgivare Lotta Olsson. 

Anmäl och hitta aktivitet 

Föreningar, organisationer och företag kan 

anmäla aktiviteter som rör kost eller fysisk 

aktivitet och som genomförs vecka 42 på 

www.ettfriskaresverige.nu. 

På samma adress kan du som vill delta i 

en aktivitet vecka 42 hitta en sammanställning 

av alla aktiviteter i Falun och Dalarna. 


Så funkar det! 

Emanuel Åkesson och kompisen Jakob Spange gillar den nya skateparken. 

Upphandling ska ge störst 

Skateboardparken. Skolmaten. Lugnets nya ishall. Personalkläderna. 

Snöröjningen. De varor, tjänster och byggnationer Falu kommun behöver ska 

upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling, med några undantag. 

Processen ska ge dig som medborgare största möjliga nytta för pengarna. 

Samtidigt som alla företag som uppfyller kraven får samma chans på affären. 


n Så funkar det/ Emanuel Åkesson är 13 

år och har nyss börjat åka skateboard i den nya 

skateboardparken intill Västra skolan. Det är 

en av de anläggningar Falu kommun investerar 

i. Upphandlingen har trafik- och fritidsförvaltningen 

själva genomfört, men i många fall 

finns upphandlarna Lars-Göran Törnlund, 

Björn Friberg och Ingalill Alm med i bilden. 

– Vi är ett stöd i processen för de olika verksamheter 

i kommunen som ska genomföra en 

upphandling. Syftet är att de får de varor och 

tjänster de behöver för att driva sin verksamhet 

bra och effektivt, konstaterar Ingalill Alm. 

Bakom en upphandling kan det finnas ett 

politiskt beslut, som i fallet med skateparken. 

På basis av det specificerar förvaltningen kraven 

som ska uppfyllas, exempelvis för en skatepark. 

Sedan görs en upphandling. 

– Vi på upphandlingsavdelningen ställer 

inga krav på funktion, material eller liknande. 

Vi tar med verksamhetens krav i förfrågningsunderlaget 

och formar en upphandling enligt 

lagens krav. Bland annat ska en upphandling 

utannonseras så att de företag som vill kan lämna 

anbud, konstaterar Lars-Göran Törnlund. 

Lagen om offentlig upphandling, LOU, används 

för att konkurrensen mellan företag ska 

bli så rättvis och effektiv som möjligt när det 

gäller uppdrag för kommuner, landsting eller 

andra som finansieras av skattemedel. LOU ska 

skapa samma villkor för alla. 

– Genom upphandling exempelvis vart 

tredje år får man inte dyrbara avtal som rullar 

på år efter år eftersom beställare och leverantör 

känner varandra eller tycker det är bekvämt att 

hålla kvar vid det gamla. En upphandling ser 

till nyttan för pengarna, det finns inte utrymme 

för annat, säger Björn Friberg. 

Företag som deltar i en upphandling kan 

överklaga beslutet, det kallas för att begära 

överprövning och är en unik möjlighet för 

offentlig upphandling. Den möjligheten 

saknar företag som inte får en uppgörelse i 

privata näringslivet. 

Lag och princip 

– LOU bygger på direktiv från EU och de 

grundläggande principerna i sammanhanget: 

”Genom upphandling 

exempelvis 

vart tredje 

år får man 

inte dyrbara 

avtal som 

rullar på år 

efter år …” 


29 september är det dags för invigning av skateparken vid Västra skolan. 

nytta för pengarna 

– Tipset till de som vill vara med i en upphandling är att vara ute i tid. 

Då hinner man ställa frågor om man tycker något är oklart och få 

med alla handlingar, säger upphandlingsenhetens Lars-Göran Törnlund, 

Björn Friberg och Ingalill Alm. 

transparens, icke-diskriminerande, ömsesidigt 

erkännande, likabehandling och proportionalitet. 

Det är vad vi jobbar efter i våra upphandlingar, 

berättar Ingalill Alm. 

Samma regler och principer gäller för alla 

upphandlingar. Företag som vill lämna anbud 

måste vara kvalificerade för det, exempelvis 

ska skatter och avgifter vara betalda. 

Företag ska visa hur de möter kraven på 

varan eller tjänsten i upphandlingen, exempelvis 

miljövänliga transporter. Sedan 

innehåller upphandlingar också avsnitt 

där variablerna i sammanhanget, exempelvis 

pris, service, garantier, referenser med 

mera utvärderas. 

Olika utseende 

– Även om vissa uppgifter alltid ska vara 

med kan förfrågningsunderlagen se lite 

olika ut från kommun till kommun. Från 

upphandling till upphandling. Det finns 

många orsaker till det. Men i och med att 

vi slås samman med upphandlingsenheter 

från Borlänge, Ludvika, Säter och Gagnef 

kan vi jobba ännu mer för att skapa ett gemensamt 

utseende på underlagen, säger 

Lars-Göran Törnlund. 

Emanuel Åkesson och kompisen Jakob 

Spange behöver inte bekymra sig om förfrågningsunderlag, 

anbud eller överprövning 

när de sticker till skateboardparken. 

Men det är resultatet av en upphandling 

de åker i. n 

/Viktigaste paragrafen 

I första kapitlets nionde paragraf 

i lagen om offentlig upphandling 

finns de viktigaste begreppen. 

”Upphandlande myndigheter skall 

behandla leverantörer på ett 

likvärdigt och icke-diskriminerande 

sätt samt genomföra upphandlingar 

på ett öppet sätt. Vid upphandlingar 

skall vidare principerna om ömsesidigt 

erkännande och proportionalitet iakttas.” 

Likvärdigt och icke-diskriminerande är precis 

vad det låter som. Alla ska behandlas lika. 

Öppet sätt betyder att upphandlingen ska 

annonseras så att alla får en chans att se vad 

som är på gång. Och att man klart ser vad 

som bedöms och hur det bedöms. 

Ömsesidigt erkännande betyder att certifiering 

i ett annat EU-land gäller även i Sverige. 

Proportionalitet. Ska varor för en halv miljon 

köpas in är det inte rimligt eller proportionerligt 

att kräva att företagen ska ha 50 miljoner 

i omsättning. 


falun.se/ 

Redan från december 2012 finns ett enkelt 

webbformulär där du som vill hyra ut boende 

under skid-VM 2015 kan mata in dina uppgifter. 

Text: Håkan Edvardsson 

Foto: Trons 

Chans att tjäna lite extra 

Många bäddar 

behövs 2015 

n Skid-VM/ Systemet sköts av Visit Södra 

Dalarna och turistbyråerna i Falun, Borlänge, 

Ludvika, Gagnef, Smedjebacken och Säter. 

Besökare kommer att kunna boka detta 

boende i det befintliga bokningssystemet, 

med start kring Svenska Skidspelen 2013. 

Bra lösning 

För att de olika alternativen ska få rätt pris 

kommer Visit Södra Dalarna att utforma ett 

poängsystem. Olika parametrar som avstånd 

till Lugnet, dusch, toalett, tv, parkering, kök 

samt standard och ålder på boendet ger olika 

många poäng. Utifrån den vägledningen kan 

sedan den som hyr ut sätta sitt pris. 

–Det är upp till var och en att välja sitt pris. 

Men vi baserar våra förslag på det vi av erfarenhet 

vet är attraktivt. Det här ska ju bli en bra 

lösning både för den som hyr ut och den som 

hyr, konstaterar Ulrika Back Eriksson vid Visit 

Södra Dalarna. 

Många idéer 

Visit Södra Dalarna har redan idag ett bok 

– Vi tror att många vill ta 

chansen att tjäna lite extra 

pengar och samtidigt underlätta 

för de som vill besöka 

regionen under VM, säger 

Ulrika Back Eriksson, Visit 

Södra Dalarna. 

Kontakta 

turistbyrån: 

visitsodradalarna.se 

falun@ 

visitsodradalarna.se 

023-830 50 


ningssystem för stugor som även kommer 

att fungera för uthyrning under kortare 

perioder samt för det extra utbud som 

väntas under VM. 

– Vi tror att många vill ta chansen att tjäna 

lite extra pengar och samtidigt underlätta 

för de som vill besöka regionen under VM. 

Så var det även under VM 1993 då skötte 

vi det här via en liggare, med papper och 

penna. Det nya systemet är så mycket smidigare 

för alla parter, konstaterar Ulrika Back 

Eriksson. 

Även den som inte har en stuga på gården 

eller ett rum i källaren kan välkomna gäster. 

Att enbart hyra ut ett rum går bra. Att hyra 

ut ett helt hus går också utmärkt. 

– Det går också att sätta in några extra 

sängar i ett rum för att skapa fler platser. 

Eller varför inte hyra ut huset, bo hos grannen 

under VM och dela på förtjänsten? 

Det finns många bra lösningar. Den som vill 

få lite idéer är välkommen att kontakta oss. 

För vi har redan förfrågningar om boende 

inför VM, avslutar Ulrika Back Eriksson.n 

Reglerna som styr uthyrning av bostad 

Vad ska jag tänka på 

om jag vill hyra ut ett 

rum eller en bostad 

till VM-besökare? Vi 

frågade Veronica Lidman 

Ek, konsumentjuridisk 

rådgivare i Falu kommun. 

Behöver jag be om lov? 

– Om man hyr ut sin hyresrätt 

krävs hyresvärdens tillstånd. Om 

man bor kvar och bara hyr ut en 

del av lägenheten, exempelvis ett 

av rummen, behöver man inte 

fråga hyresvärden om lov. Om 

man hyr ut sin bostadsrätt krävs 

bostadsrättsföreningens tillstånd. 

Hur mycket kan jag 

ta ut i hyra? 

– Hyran ska vara skälig i förhållande 

till lägenhetens bruksvärde, 

alltså jämförbar med en 

hyra för en motsvarande lägenhet 

i den kommunala allmännyttan 

eller hos privata 

hyresvärdar. Även för bostadsrätter 

och villor gäller samma 

regel att hyran ska vara skälig. 

Hur mycket får man 

lägga på när man hyr ut 

en lägenhet möblerad? 

– Den som hyr ut sin bostad 

helt eller delvis möblerad har 

rätt att göra ett påslag på hyran, 

men det finns ingen uttrycklig 

lagregel som anger hur mycket 

man får lägga på. Hyresnämnden 

har ofta godtagit ett hyrespåslag 

på cirka 10–15 procent 

för en fullt möblerad lägenhet. 

Ska jag skriva ett 

hyresavtal? 

– Ja, ett hyresavtal bör alltid vara 

skriftligt. Hyresavtalet ska bland 

annat beskriva hyresperioden, 

hyresbelopp, vem som är ansvarig 

för skador som kan uppstå, 

eventuell deposition, betalningsvillkor, 

hyrestagarens namn, 

telefonnummer och adress samt 

andra "särskilda villkor". Standardavtal 

för uthyrning av lägenhet 

i andrahand kan du hitta hos 

bland andra nätverket jagvillhabostad.nu 

och på Hyresgästföreningens 

webbplats. Hyresavtal 

går även att köpa hos välsorterade 

bokhandlare. Kontraktsförslag 

för uthyrning av villa eller 

rum finns bland annat på bostadsförmedlingen 

Bopoolens 

webbplats (bopoolen.nu) 

Är hyresperioden kortare än 

fyra veckor finns inget som hindrar 

att man avtalar om förskottsbetalning 

av hyran. 

Gäller hemförsäkringen? 

– Ring ditt försäkringsbolag 

och fråga vad som gäller för just 

din hem- eller villaförsäkring 

när du hyr ut. 

Något annat att 

tänka på? 

– Ska man hyra ut sin bostad 

en längre tid är rekommendationen 

att man kontrollerar 

hyresgästens identitet genom 

att ta legitimation, ta referenser 

från arbetsgivare och tidigare 

hyresvärdar och ringa Kronofogden 

för att se om det finns 

betalningsanmärkningar. 


I juni invigdes Falu kommuns 

hundrastgård vid Tisken. Den ligger 

på sjöns högra sida sett från centrum, 

strax efter Tiskens vårdcentral. 

I rastgården kan din hund springa 

lös och leka med kompisarna. Här 

finns en avdelning för mindre hundar 

och en för större. Välkommen! 

Bra att veta om 

svampplockning 

Foto: Nicklas Blom/Bildarkivet.se 

”Om man bor 

kvar och bara 

hyr ut en del 

av lägenheten, 

exempelvis 

ett av 

rummen, 

behöver man 

inte fråga 

hyresvärden 

om lov.” 

/21 000 om året – sedan får du skatta 

Du får hyra ut ett rum, ett hus på 

gården eller någon annan fastighet 

för 21 000 kronor om året innan 

du måste betala skatt. Summan kan 

ändras år till år. Skatteverket har 

färsk information. 

Text: Håkan Edvardsson 

– Det många missar är att beloppet gäller 

för varje fastighet för sig. Du kan alltså 

hyra ut garaget på tomten för 21 000 och 

stugan vid fjället för 21 000 innan du ska 

betala skatt, berättar Monica Hamlin, 

handläggare på Skatteverket. 

När du kommer över 21 000 kronor är skatten 

30 procent. Intäkterna från din uthyrning 

räknas som inkomst av kapital och 

räknas samman med dina andra kostnader 

eller intäkter i form av räntor, vinster eller 

förluster. 

– Vill man veta mer kan man läsa informationen 

om blankett 2199 på vår hemsida. 

Hyr du ut din lägenhet får du först tjäna in 

hela din hyreskostnad och sedan 21 000 

kronor över det innan det är dags att betala 

skatt. Alla villkor vi pratar om nu gäller 

privatpersoner, konstaterar Monica Hamlin. 

Villkoren är desamma för alla privatpersoner, 

även om man har pension eller 

lever på någon form av bidrag. 

När du plockar svamp, undvik 

skogsområden nära gruvan. 

n MILJÖ/ Tusen års gruvdrift 

sätter sina spår, både synliga och 

osynliga. På 1600- och 1700-talen 

spred rostningen av kopparmalmen 

metaller och försurnande svaveldioxid 

över Falun, något vi märker 

av än idag. Stoftet från röken har 

lagrats i marken och finns kvar – ju 

närmare gruvan, desto högre halter 

av metaller och svavel. 

Genom åren har kommunens 

miljöförvaltning gjort flera undersökningar 

för att se hur dåtidens 

gruvdrift påverkar oss som lever i 

Falun idag. 

Resultaten är lugnande. Det har 

visat sig att den specifika blandning 

av metaller som vi har i Falun är hårt 

bunden till marken, vilket minskar 

risken för att de tas upp i kroppen. 

Som en extra försiktighetsåtgärd 

har miljöförvaltningen tagit fram 

rekommendationer för odling, 

svamp- och bärplockning inom de 

mest förorenade områdena. 

Foldern med rekommendationer 

och mer information om metaller i 

marken hittar du på falun.se/miljo. 

Du kan även beställa foldern kostnadsfritt 

på telefon 023-834 50. 


falun.se/ 

Att köpa begagnade kläder eller att tvätta kläderna före användning är ett par 

exempel på hur man kan minska risken för att barn exponeras för kemikalier. 

Lär dig mer om 

kemikalier 

Vad står det på tvålens 

innehållsförteckning och 

vad innehåller målarfärgen 

i barnens rum? 

I höst vill Falu kommun 

göra föräldrar extra 

uppmärksamma på 

olika kemiska ämnen 

som finns i vår vardag. 


Foto: David Zandén/Bildarkivet.se 

n Hälsa/ Kemiska ämnen och blandningar 

av olika ämnen kan vara ohälsosamma 

för oss, mest utsatta är barnen. 

Barnens kroppar är inte färdigutvecklade 

och det gör att de är mer känsliga för 

kemikalier än vuxna. 

– De har till exempel tunn hud, de 

andas snabbare och små barn undersöker 

saker genom att smaka på dem, säger 

Lena Melander, miljöstrateg. 

Kemikalier tillsätts ofta när en tillverkare 

vill att en vara ska ha en viss 

egenskap. Det kan till exempel handla om 

färg, struktur och flamskydd. 

– Alla kemikalier är inte farliga i 

sig, men om barn utsätts under lång tid 

eller om olika ämnen blandas med 

”Vårt mål 

är att göra 

föräldrarna 

uppmärksamma 

så att de i sin 

tur kanske 

ställer 

frågor …” 

varandra kan det vara mindre bra för 

hälsan, säger Lena. 

Kampanjdags 

Den annonskampanj som kommunen genomför 

i höst grundar sig på fakta i Kemikalieinspektionens 

broschyr ”Kemikalier i 

barns vardag”. 

Broschyren ska samtidigt kunna hämtas 

runt om i kommunen på alla bibliotek, barnavårdscentraler 

och mödravårdscentraler. 

– Ingen förälder kan känna till allt om 

detta område. Vårt mål är att göra föräldrarna 

uppmärksamma så att de i sin tur kanske 

ställer frågor till handlare och tillverkare. 

Vi vill också peka på att det ofta finns bra 

och miljömärkta alternativ, säger Lena. n 


Fokus på hjälparna 

I november bjuder kommunens 

omvårdnadsförvaltning återigen in 

till Kvalitetsveckan – tre dagar med 

föreläsningar och utställningar för 

personal och andra intresserade. 

n Kvalitetsveckan/ – Årets tema är 

anhörigstöd, ett ämne som berör många av 

oss, säger projektledaren och anhörigstrategen 

Kristina Knutsson Sjölund, omvårdnadsförvaltningen. 

I Sverige utförs två tredjedelar av all vård 

och omsorg av anhörigvårdare – inte av personal 

på sjukhus eller servicehus, utan av makar, 

söner, döttrar, syskon, grannar och vänner. 

– De anhöriga gör en fantastisk insats. Vårt 

uppdrag är att stötta dem så mycket vi kan. 

Missa inte Klas Hallberg 

En av föreläsningarna 

tror Kristina kan vara extra 

intressant för den som 

vårdar eller hjälper exempelvis 

en äldre förälder. 

– Jag rekommenderar 

Klas Hallbergs föreläsning. 

Han har fått lysande 

recensioner och vet verkligen hur man 

fångar en publik. 

En annan intressant föreläsare är Roger 

Zackrisson, han ska man heller inte missa. n 

Seniormässan bjuder på tips och inspiration 

Är du 65 plus? Då är du alldeles 

särskilt välkommen till Seniormässan 

i Folkets hus måndag 1 oktober. 

Seniormässan innehåller allt från 

föreläsningar till dansmusik och 

modevisning. 


Foto: Bildarkivet/ Josefine Engström 

n 65+/ – Vi vill inspirera Faluns seniorer 

till ett aktivt liv och mässan bjuder därför 

på ett brett och varierat utbud. Målet är att 

våra besökare ska få med sig både tips och ny 

energi därifrån, säger projektledaren Elisabeth 

Johansson, Falu kommun. 

Foto: Josefine Engström/Bildarkivet.se 

/Kvalitetsveckan 2012 

Tid: 20–22 nov 2012 

Plats: Folkets hus 

Tema: Anhörigstöd 

Tisdag 20 november 

Kl 13.15–14.30. Maria 

Näslund ger tips om respektfullt 

bemötande och stöd till 

unga som anhöriga. 

Kl 15.00–16.00. Roger 

Zackrisson berättar personligt 

om sin egen och familjens 

relation till sjukdomen schizofreni, 

tisdag 20 november 

Onsdag 21 november 

Kl 09.30–12.00. Ann-Britt 

Sand föreläser om problematiken 

att kombinera förvärvsarbete 

och anhörigomsorg. 

Kl 13.15–15.45. Lisa Andersson 

pratar om utmaningen att 

möta anhöriga på ett bra sätt. 

På Seniormässan har du chans 

att ta en svängom. 

Ta chansen 

Att Seniormässan hålls just 1 oktober är ingen 

slump – dagen är utnämnd av FN till internationell 

äldredag. 1 oktober brukar också 

uppmärksammas av Sveriges kommuner tillsammans 

med MSB, Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap. 

– Vad det då handlar om är att informera 

om hur man som äldre kan göra vardagen lite 

säkrare och undvika exempelvis fallolyckor. 

Den delen kommer också att ingå i Seniormässan, 

säger Elisabeth. 

Seniormässan arrangerades av Falu kommun 

första gången 2009. Då var intresset stort 

och Elisabeth och hennes kollegor hoppas på 

en lika stor uppslutning i år. 

– Ställ frågor till utställarna och ta chansen 

att prova en ny aktivitet, uppmanar Elisabeth. 

– Det är fri entré och alla är hjärtligt välkomna 

oavsett ålder. Har du till exempel en 

förälder du brukar ta hand om, kom gärna till 

Seniormässan tillsammans. n 

Torsdag 22 november 

Kl 9.00–12.00 och 

13.15–16.15. (två tillfällen) 

Klas Hallberg ger tänkvärd 

underhållning i en vindlande 

färd av igenkänning, gapskratt 

och livets allvar. 

Föranmälan till 

alla föreläsningar 

Anmäl dig senast 12 oktober 

till omvardnadsforvaltningen@ 

falun.se, eller via post till 

Omvårdnadsförvaltningen, 

Kvalitetsveckan, 791 83 Falun. 

Ange namn, adress, telefon 

och eventuell arbetsplats eller 

organisationstillhörighet. 

Föreläsningarna är kostnadsfria 

för Falu kommun-anställda, 

övriga betalar 200 kr/ 

föreläsning. 

Mässans öppettider 

20 november kl 12.30–16.00 

21–22 nov kl 09.00–16.00 

Mässan 

innehåller tre 

olika delar: 

Utställning 

kl 11.00–17.00 

Företag, föreningar 

och organisationer – 

alla med lokal 

anknytning. 

Prova på-aktiviteter 

kl 11.00–17.00 

Zumba gold, sittdans, 

linedance samt 

dans till Bertil Dahlins 

band. 

Föreläsningar 

kl 09.30–17.00 

Om kost, motion, säkerhet, 

vardagshjälpmedel 

med mera 

Ingen föranmälan. 

Fri entré. Varmt välkommen! 

Vattenstudie ger svar 

n HÄLSA/ I höst har Livsmedelsverket 

startat en studie, FalunBorlänge H 2 O, 

om dricksvatten och hälsa i Falu kommun 

och Borlänge kommun. Syftet med 

studien är att ge bättre kunskap om stora 

förändringar i dricksvattenproduktionen 

påverkar konsumenternas hälsa. 

Studien ska öka kunskapen om hälsa 

generellt och om hur mycket vatten vi 

dricker dagligen. Dessutom kommer 

konsumenthälsan i kommunerna att 

studeras vid bytet till den gemensamma 

grundvattenkällan. Studien utförs av 

Livsmedelsverket i samarbete med Falu 

kommun, Borlänge kommun, Borlänge 

energi och Falu energi & vatten. 

God omsorg i bild 

n OMVÅRDNAD/ Falu kommuns 

omvårdnadsförvaltning har gjort filmer 

om sin verksamhet: en allmän och en för 

varje hus. Här möter du både personal 

och kunder. Filmerna finns på falun.se. 

Du hittar dem även på youtube.com. 

Sök på omvårdnad falun. 

Fler förskoleavdelningar 

på gång 

n FÖRSKOLA/ Falu kommun arbetar 

just nu med flera stora investerings- och 

renoveringsprojekt inom förskola och 

skola. 

Ett av målen är att skapa fler förskoleavdelningar 

som matchar de stora 

barnkullarna. 

På Gruvrisskolan har tre nya förskoleavdelningar 

byggts upp. 

– Sedan högstadiet flyttat till Västra 

skolan finns det nu plats för sju nya 

förskoleavdelningar. Tre är klara och resterande 

fyra kommer att vara klara i månadsskiftet 

september–oktober, berättar 

Niklas Linnsén, kommunfastigheter. 

När det gäller Gruvrisskolans utomhusmiljö 

återstår en del arbete. Det 

handlar dels om att skapa utegårdar 

som passar de yngre barnens behov, dels 

om att utöka parkeringen och anlägga 

en säker avlämningsplats. Nu görs en 

upphandling av markentreprenad, lekredskap, 

staket, planteringar med mera. 

Också på Kvarnbergsskolan är nya 

förskoleavdelningar på gång. Det senaste 

året har lokalerna fungerat som skola under 

tiden som marken vid Södra skolan 

sanerats. Nu är saneringen klar och 

Södra-eleverna flyttar tillbaka. 

– Upp till fem nya avdelningar i 

Kvarnbergsskolan kan komma att stå klara 

till årsskiftetl, berättar Palle Pettersson. 

Fler förskoleplatser blir det också 

genom nybygget av en förskola i Slättaskogen, 

ett av Faluns nyaste villaområden. 

Här ska 4–6 avdelningar vara 

inflyttningsklara hösten 2013 enligt 

den preliminära planen. 


Kalendariet: september–november 

Agnetha Tillnert/Bildarkivet.se 

Känner du 

din kommun? 

Foto: Lennart Österlund 

Kent Holmberg/Bildarkivet.se 

Calle Bredberg/Bildarkivet.se 

Här är en bild från 

centrala Falun. 

Vet du var den är tagen? 

n Tävling/ Skicka svaret på ett vykort 

till Vårt Falun, Informationsavdelningen, 

791 83 Falun eller mejla redaktionen@ 

falun.se 

Vi vill ha ditt svar senast 1 oktober. 

Fem vinnare belönas med två biobiljetter 

vardera – vinsten kommer med posten. 

Rätt svar och namn på vinnarna presenteras i 

nästa nummer av Vårt Falun. 

Bildarkivet.se 

17–20 Forska i Världsarvet Faluns arkiv. 

Även 24–27/9. Arkivcentrum Dalarna 

20 Peter Carlsson – ett sextonårsjubileum. 

Stadsteatern. Flera datum. 

21 The Cavern Beatles. Kl 19.30. 

Stephan Berglund/Bildarkivet.se 

september/ 

Kristinehallen 

22 Bondens marknad. Kl 10–14. 

Utanför Folkets hus. 

27 Vandring, sommarvägen 13 km. 

Start i Klockarnäs. 

27 Speed business. Dalasalen 

29–30 Konstrundan. Konst i kvadrat 

30 Skördedag. Harmsarvets 

bergsmansgård 

Bilden i förra numrets tävling var tagen 

vid Åsgatan. Det visste bland andra: 

• Carin Bergqvist 

• Uno Groth 

• Siv Iredal 

• Ulla Karlsson 

• K-A Mårtensson 

Ni får två biobiljetter vardera – grattis! 

Vinsterna kommer med posten. 

oktober/ 

1 Seniormässa. Folkets hus 

2 Veckans idrottsfilm. Kl 14. Flera 

datum. Dalarnas idrottsmuseum. 

2 Kay Pollak – föreläsning. 

Kl 13–16. Folkets hus. 

6 Cykelmanifestation. Kl 11. 

Stora torget 

7 Hackmora bergslopp 

11 Kommunfullmäktige sammanträder 

8 Öppet hus. Haraldsboskolan kl 18–20 

9 Omställning Falun. En dag och 

kväll för hållbar utveckling. 

14 Öppet hus. Kristineskolan kl 18–20 

16–17 Julgalan. Loreen, Danny m fl. Lugnet 

13 Kattmössan. Barnteaterlördag kl 13 

och 15. Folkets hus. 

14 Nya sockenfilmen – visning. 

Kl 15. Gamla Staberg. 

15–21 Ett friskare Sverige. Aktivitetsvecka. 

Läs mer på ettfriskaresverige.nu 

19 Opera: Trollflöjten. 

Digital visning kl 19. Stadsteatern 

20 Hönan som skulle till Dovrefjäll. 

Barnteaterlördag kl 13 och 15. 

Folkets hus. 

november/ 

20 Öppet hus. Lugnetskolan kl 18–20 

20–22 Kvalitetsveckan. Se falun.se 

22 Kommunfullmäktige sammanträder 

23 Johan Glans. Stand up. 

Stadsteatern. 

20 Starboys. Humor och musik. 

Kl 19.30. Folkets hus. 

28 Tjejkväll i centrum. Öppet till kl 21. 

Aktiviteter och erbjudanden. 

30 Vad skådar mitt norra öga? 

En kväll med Ronny Eriksson. 

Kl 19, Folkets hus. 

31 Al Pitcher fika tour 2012. 

Stand up. Kl 19. Stadsteatern. 

24 Pimpa. Barnteaterlördag kl 13 

och 15. Folkets hus. 

24–25 Jul på Staberg Auktion och marknad. 

Gamla Staberg. 

Lyssna på Vårt Falun! 

Vårt Falun finns också 

som taltidning. 

För att få tillgång till 

taltidningen, kontakta 

AV Media på tfn 

023-77 70 70. 

Tjänsten är kostnadsfri. 

Foto: August Åberg/Bildarkivet.se 

Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen september–november. Detaljer och tider hittar du hos Visit södra Dalarna på Trotzgatan 10–12 eller www.visitsodradalarna.se 

Nästa nummer kommer 18 november. Nyhetstips: redaktionen@falun.se eller tfn 023-827 22!

Vårt Falun nr 3, 2012 (pdf 4,9 MB) - Falu Kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?