Vårt Falun nr 4, 2010 - Falu Kommun
08.11.2014 • Views
Share Embed Flag

Vårt Falun nr 4, 2010 - Falu Kommun

Vårt Falun nr 4, 2010 - Falu Kommun

Vårt Falun nr 4, 2010 - Falu Kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
falun.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

falun.se/<br />

<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> 4<br />

En tidning för dig som bor i <strong>Falu</strong> kommun <strong>2010</strong><br />

Tema: Kreativa falun<br />

Plats för<br />

nya idéer<br />

kreativa näringar stärker falun Sid 10–13<br />

#4, december <strong>2010</strong>: <strong>Kommun</strong>en efter valet / Familjecentral slår upp portarna / Flykting i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> / Klimatpirater<br />

kapar koldioxid / Kvalitetssäkring för föreningar / Vindkraften engagerar / Friskvårdsarenan Runn / www.falun.se

I detta nummer<br />

<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> ges ut av<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> fyra<br />

gånger om året.<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Lena Säfström<br />

lena.safstrom@falun.se<br />

Kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Sid 10–13<br />

Öppna ögonen<br />

för kreativa<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>!<br />

Redaktör:<br />

Kerstin Lundin<br />

kerstin.lundin@falun.se<br />

Redaktionsråd:<br />

Lena Halsius,<br />

omvårdnadsförvaltningen<br />

Lina Grandin,<br />

trafik- och fritidsförvaltningen<br />

Elke Herbst,<br />

Kopparstaden<br />

Ingela Hörlin,<br />

kultur- och ungdomsförvaltningen<br />

Lasse Westin,<br />

skolförvaltningen<br />

Maria Michels Staffas,<br />

<strong>Falu</strong> Energi & Vatten<br />

Göran Rosenström,<br />

socialförvaltningen<br />

Thomas Sundin,<br />

miljöförvaltningen<br />

Åsa Sundberg,<br />

näringslivskontoret<br />

Art direction<br />

och layout:<br />

Ryter kommunikationsbyrå<br />

Tryck:<br />

MittMediaPrint<br />

Distribution<br />

Svensk Direktreklam<br />

Frågor eller synpunkter<br />

på innehållet?<br />

Välkommen att mejla till<br />

redaktionen@falun.se<br />

eller ring 023-837 22.<br />

Omslaget<br />

Björn Neldemo är<br />

tatuerare. I höst fick<br />

han ”Guldnålen” för att<br />

han utfört Nordens<br />

snyggaste tatuering.<br />

Foto: Jonny Mattsson<br />

Bor du i <strong>Falu</strong> kommun<br />

och vill vara med på<br />

nästa omslag?<br />

Skicka ett mejl till<br />

redaktionen@falun.se<br />

Nästa nummer<br />

<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> <strong>nr</strong> 1 2011<br />

kommer i din brevlåda<br />

6 februari.<br />

Foto: Håkan Edvardsson<br />

Foto: Håkan Edvardsson<br />

Runn – en av de bästa skridskosjöarna. Sid 22–23<br />

Magasinet. Sid 13<br />

Ny familjecentral. Sid 6–7 Klimatpiraterna. Sid 14–15<br />

n Krönika/ Jag flyttade till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> från<br />

Sörmland för lite drygt ett år sedan. Jag<br />

gillade stan på en gång.<br />

Lagom stor, med ett bra utbud av affärer,<br />

både de vanliga kedjorna, men också intressanta<br />

butiker, och alla dessa ungdomar överallt<br />

som ger stan liv. Trevliga caféer, pubar och<br />

restauranger, fina uteserveringar. Musik, sport,<br />

teater, konst, något för alla.<br />

– Jo, det är ju tur för dig att du inte kom<br />

hit för tre år sedan, då fanns det inte många<br />

ställen att gå ut på, har en del <strong>Falu</strong>bor sagt när<br />

jag talat om hur mycket jag gillar stan.<br />

En del verkar se stan med samma ögon nu<br />

som för tre år sedan; de har inte märkt att det<br />

hänt saker.<br />

Att titta på nytt sätt, att se det nya, att<br />

vända på stenarna, det är att vara kreativ.<br />

De flesta städer vill kalla sig kreativa; en<br />

kreativ stad ger nöjdare invånare och är<br />

attraktiv för folk utifrån.<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> är en kreativ stad där det händer<br />

mycket, både på gräsrotsnivå och i fråga om<br />

kreativa företag och länskultur.<br />

Jag var med i ett arbete som kallades<br />

Kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong>! Ett resultat av det arbetet<br />

är ”<strong><strong>Falu</strong>n</strong> Walk of Art” – kreativa uttryck<br />

som lyser upp i höstmörkret på oväntade<br />

platser, något jag tror alla <strong>Falu</strong>bor kommer<br />

att lägga märke till.<br />

Så ta en art-walk, en promenad genom<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>, öppna ögonen och upptäck den<br />

överraskande konsten! n<br />

Theresia Holmstedt Jensen<br />

projektkoordinator för kulturella och kreativa<br />

näringar, Region Dalarna och stolt Linghedsbo<br />

Foto: Kerstin Lundin<br />

2 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Valets vinnare<br />

– här är de<br />

Vid valet till <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s kommunfullmäktige i september<br />

segrade den rödgröna koali tionen. Det innebär att<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> de närmaste fyra åren kommer att ledas av<br />

Social demokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.<br />

Jonny Gahnshag (S)<br />

kommunalråd och<br />

ordförande i kommunstyrelsen<br />

och kommunstyrelsens<br />

utvecklingsutskott<br />

Susanne Norberg (S)<br />

kommunalråd, vice<br />

ordförande i kommunstyrelsen<br />

och ordförande<br />

i kommunstyrelsens<br />

allmänna utskott<br />

Krister Andersson (V)<br />

vice ordförande i<br />

kommunstyrelsens<br />

utvecklingsutskott<br />

Arne Mellqvist (S)<br />

vice ordförande i<br />

kommunstyrelsens<br />

allmänna utskott<br />

Karl-Erik<br />

Pettersson (S)<br />

ordförande,<br />

kommun fullmäktige<br />

Lars Broman (MP)<br />

vice ordförande,<br />

kommunfullmäktige<br />

Berit Nykvist (S)<br />

ordförande,<br />

byggnadsnämnden<br />

Staffan Nilsson (S)<br />

ordförande, kulturoch<br />

ungdomsnämnden<br />

Linnea Risinger (MP)<br />

vice ordförande,<br />

kultur- och ungdomsnämnden<br />

Richard<br />

Holmqvist (MP)<br />

ordförande,<br />

miljönämnden<br />

Daniel Riazat (V)<br />

ordförande,<br />

skol nämnden<br />

Monica Enarsson (S)<br />

vice ordförande,<br />

skolnämnden<br />

Christer Falk (S)<br />

ordförande,<br />

omvårdnadsnämnden<br />

Patrik Andersson (V)<br />

vice ordförande,<br />

omvårdnadsnämnden<br />

Saknas på bild gör<br />

Birgitta Pettersson-Frank (MP),<br />

vice ordförande i byggnadsnämnden<br />

Sven-Erik Bertell (S),<br />

vice ordförande i miljönämnden.<br />

Renée Andersson (S)<br />

ordförande,<br />

socialnämnden<br />

Christina Knutsson (S)<br />

vice ordförande,<br />

socialnämnden<br />

Jonas Lennerthson (S)<br />

ordförande, trafikoch<br />

fritidsnämnden<br />

Sofie Valtersson (V)<br />

vice ordförande, trafikoch<br />

fritidsnämnden<br />

Krister Johansson (S)<br />

ordförande,<br />

fastighetsutskottet<br />

Läs mer på<br />

falun.se/edemokrati.<br />

#4, december <strong>2010</strong> 3

Min vardag på <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong><br />

n Vaktmästare, lärare, sjuksköterskor, miljöinspektörer,<br />

ingenjörer, social sekreterare, ekonomer och många fler<br />

– inom <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> arbetar nära 5 000 personer.<br />

I den här serien möter du några av dem.<br />

Pär<br />

Pär finner intressanta växter på den gamla skjutbanan.<br />

4 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Pär Karlsson håller ett jämnt tempo på cykeln<br />

uppför Svärdsjöbacken. Morgonen är kall och<br />

bilarna som kommer norrifrån är täckta av snö.<br />

Målet för cykelturen är den gamla skjutbanan på<br />

regementsområdet.<br />

– Där uppe måste vi göra en insats väldigt snart,<br />

annars kommer markens värden att försvinna,<br />

konstaterar biologen Pär.<br />

Text och foto: Kerstin Lundin<br />

har hittat rätt<br />

n Min vardag/ För ett otränat öga består<br />

marken vid skjutbanan bara av sly och gult<br />

gräs, men Pär har koll på vilka växter som<br />

finns här.<br />

– Till exempel låsbräken, kattfot och sandviol,<br />

räknar han upp medan han böjer sig ner<br />

och plockar en liten växt som han skakar på:<br />

– Titta, en ängsskallra.<br />

Marken ägs av Fortifikationsverket, men kan<br />

komma att bli kommunal – förhandlingar pågår.<br />

– Det här är gammal slåttermark med<br />

många ängsväxter. Om skogen får ta över kommer<br />

växterna ganska snabbt att konkurreras ut.<br />

Särskilt värdefulla<br />

Man skulle kunna tro att Pär tillbringar en stor<br />

del av arbetstiden ute i skog och mark, men så<br />

är det inte.<br />

– Nej, tyvärr. De senaste åren har vi främst<br />

jobbat med ett naturvårdsprogram för hela<br />

kommunen och då har det blivit mycket skrivbordsjobb.<br />

Men nu är programmet klart och<br />

förhoppningsvis ska det bli fler sådana här<br />

dagar, säger han och drar på ytterligare en tröja<br />

till skydd mot den råkalla morgonen.<br />

Naturvårdsprogrammet är ett strategidokument<br />

som syftar till att nå det övergripande<br />

miljömålet: att skydda särskilt värdefulla<br />

naturmiljöer.<br />

– Vad vi gjort är att utveckla en metod<br />

för att avgöra vilka områden som är ”särskilt<br />

värdefulla”. På så vis har vi sedan kunnat peka<br />

ut cirka 200 områden, allt från små markbitar<br />

på ett halvt hektar till stora myrmarksområden,<br />

berättar han.<br />

Även om naturvårdsprogrammet varit<br />

huvuduppgiften de senaste åren har Pär även<br />

andra uppdrag. Att vara biolog på kommunen<br />

innebär också att svara på remisser från<br />

exempelvis länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.<br />

Att bevaka naturintressen i det kommunala<br />

planarbetet är ett annat ansvar.<br />

Vill ha riktig vinter<br />

Pär fyllde 40 ifjol, är gift och har två barn.<br />

Han är född och uppväxt i Linköping och har<br />

hunnit flytta runt en del innan han för fyra år<br />

sedan landade i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

– Som nyutbildad biolog får man vara<br />

beredd att flytta på sig, då är det mest kortare<br />

projektanställningar man kan få. Jag pluggade i<br />

Uppsala och har sedan dess jobbat i Jönköping,<br />

Gävle, Linköping och Stockholm.<br />

Pärs fru kommer från <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och för ett par<br />

år sedan byggde de ett hus i Rostberg, elva kilometer<br />

från stan – en perfekt cykelsträcka, tycker<br />

Pär som cyklar de dagar han inte har lämning<br />

och hämtning på dagis.<br />

Östgöten Pär gillar <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, inte minst för att<br />

han här kan njuta av ”riktig” vinter.<br />

– När vi flyttade hit var det ett par dåliga<br />

vintrar, men de två senaste har ju varit suveräna,<br />

säger Pär som gärna åker både längd och<br />

telemark.<br />

Att fjällen och favoriten Grövelsjön bara<br />

ligger några timmar bort är ytterligare ett plus.<br />

– Dit åker vi gärna både sommar och vinter.<br />

Biologen Pär Karlsson njuter av att vara i skog<br />

och mark, både på jobbet och på fritiden.<br />

”Som ny utbildad<br />

biolog<br />

får man vara<br />

beredd att<br />

flytta på sig,<br />

då är det mest<br />

kortare projektanställningar<br />

man kan få …”<br />

Mest skog<br />

Om Pär hade valt ett annat yrke hade det<br />

antingen blivit möbelsnickare eller kakelugnsmakare.<br />

– Eller kanske träbåtsbyggare, funderar han.<br />

Men nu har Pär inga planer på att byta bana,<br />

han trivs bra där han är och tycker att<br />

jobbet stämmer ganska väl överens med den<br />

bild han hade då han utbildade sig.<br />

– Egentligen är det väl intressantare för<br />

en biolog att jobba längre söderut där naturen<br />

är mer variationsrik. I <strong>Falu</strong> kommun har vi<br />

väldigt mycket barrskog.<br />

För Pär och kollegorna på miljöförvaltningen<br />

är det också skogen som är den verkligt<br />

stora naturvårdsutmaningen.<br />

– Efterfrågan på skogsråvara är stor och<br />

här krockar marknadens behov med naturvårdsintressena.<br />

Gammal skog är viktig för<br />

växterna och idag har vi inte så mycket<br />

gammal skog kvar. Därför jobbar vi med att<br />

försöka bevara de riktigt gamla skogarna. n<br />

#4, december <strong>2010</strong> 5

falun.se/<br />

Företagarveckan<br />

är<br />

tillbaka<br />

n Näringsliv/ Under vecka 45 (29<br />

november–3 december) är det återigen<br />

dags för <strong>Falu</strong> företagarvecka. Bakom<br />

arrangemanget står en rad organisationer,<br />

däribland <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

<strong>Falu</strong> företagarvecka erbjuder seminarier<br />

och företagarträffar runt om i<br />

kommunen, till exempel Svärdsjö och<br />

Sågmyra. På torsdagen, 3 december, hålls<br />

en företagarmässa i Främby hallar.<br />

Anmälningstiden till företagarveckan<br />

har gått ut, men restplatser kan finnas.<br />

Om du är intresserad av att delta, kontakta<br />

näringslivskontoret, tfn 023-832 00.<br />

Hela programmet hittar du på<br />

falun.se/näringsliv<br />

Kunskapslyft<br />

på<br />

lands bygden<br />

n Utbildning/ – Kliv ombord på<br />

tåget mot framtiden!<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> erbjuder datakurser för<br />

att ge vuxna ökade möjligheter att delta i<br />

informationssamhället.<br />

– Att kunna vara delaktig i samhället<br />

ökar individens självkänsla och det<br />

främjar även folkhälsan, menar Elisabet<br />

Johansson vid arbetsmarknads- och integrationskontoret,<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

De senaste tre åren har den gymnasiala<br />

vuxenutbildningen erbjudit datakurser<br />

för vuxna i Bjursås och Svärdsjö. Kurserna<br />

går på plats vilket sparar både tid och<br />

miljö då bilåkandet minskar. Kurserna<br />

är gratis och alla över 20 år i Bjursås och<br />

Svärdsjö har bjudits in att delta.<br />

De tre kurserna är Prova på data,<br />

Datorkunskap och Programhantering,<br />

varav de två senare ger betyg. Vid årsskiftet<br />

kommer runt 400 personer att<br />

ha deltagit i kurserna.<br />

Foto: Bildarkivet.se<br />

6 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

10 januari 2011 invigs Elsborgs familjecentral. Då erbjuds<br />

öppen förskola, barnavårdscentral, mödravårdscentral och<br />

socialtjänst under ett och samma tak.<br />

– Man kan komma hit och leka tillsammans med sina barn,<br />

träffa andra föräldrar och passa på att gå på kontroll. Vi får<br />

café, samlingsrum, målarrum, lekplats och mycket annat,<br />

berättar samordnaren Harriet Ankerblad och visar en av två<br />

barnvagnsparkeringar – inomhus.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

Öppen förskola och barnavård under ett tak<br />

Familjecentral<br />

ger samlad service<br />

Det byggs en ny entré från Sturegatan<br />

30 in till Elsborgs familjecentrum. Harriet<br />

Ankerblad, <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>, och Carina Linder,<br />

avdelningschef för BVC/MVC vid landstinget,<br />

ska båda arbeta i huset.<br />

En ny lekplats har byggts på innergården. Här finns en orm att balansera<br />

på, trummor och cylindrar att spela på och mycket mer.<br />

n Elsborg/ Landstinget Dalarna och <strong>Falu</strong><br />

<strong>Kommun</strong> samordnar och koncentrerar nu<br />

sina resurser för dem som väntar barn och<br />

för familjer med barn upp till sex år. Det är i<br />

princip bara sjukvård man inte ska erbjuda i<br />

de nyrenoverade lokalerna på Sturegatan, med<br />

Arenan vägg i vägg.<br />

Dessutom kan <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> nu, för första<br />

gången på många år, erbjuda en öppen förskola.<br />

Dit kan föräldrar och barn komma för att leka<br />

och träffas. Helt gratis. Ingen föranmälan eller<br />

tidsbokning. Det byggs också ett café i lokalerna<br />

och på innergården är en ny lekplats anlagd.<br />

Lättare att få hjälp<br />

– Eftersom vi även har psykolog på plats finns<br />

möjlighet för föräldrarna att vända sig till dem<br />

för råd och stöd i sitt föräldraskap. Det blir helt<br />

enkelt lättare för föräldrar och barn att få den<br />

hjälp och det stöd de behöver, samtidigt som<br />

man enkelt kan träffa andra, säger Carina<br />

Linder, avdelningschef vid landstinget.<br />

Utöver det som redan idag görs på mödravårdscentralen,<br />

MVC, och barnavårdscentralen,<br />

BVC, kommer Elsborgs familjecentral också<br />

att erbjuda föräldrautbildning.<br />

– Kort sagt kommer Elsborgs familjecentral<br />

att erbjuda de hälsofrämjande och förebyggande<br />

insatser man behöver i sammanhanget, menar<br />

Harriet Ankerblad.<br />

Alla som idag går på MVC eller BVC i Norslund<br />

hör efter 10 januari till Elsborgs familjecentral.<br />

Samma sak med två tredjedelar av dem<br />

som idag besöker Tisken i dessa ärenden. En<br />

tredjedel av Tiskenbesökarna får söka sig till<br />

Brits arvets vårdcentral. Information om det<br />

skickas ut separat. Alla är dock välkomna till<br />

den öppna förskolan och dess många verksamheter<br />

från 13 januari <strong>2010</strong>. n<br />

Elsborgs<br />

familjecentral<br />

Sturegatan 30.<br />

Öppen dagligen<br />

från 12/1 2011.<br />

• Barnavårdscentral<br />

• Mödravårdscentral<br />

• Öppen förskola<br />

med flera lekrum<br />

• Café<br />

• Föräldrautbildning<br />

• Socialtjänst<br />

• Socialrådgivare<br />

• Psykolog<br />

falun.se<br />

#4, december <strong>2010</strong> 7

falun.se/<br />

Norslundsskolan får nytt liv. Nu söker <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> bygglov<br />

för att anpassa lokalerna till färska hyresgästerna <strong>Falu</strong> vävstuga,<br />

Somalisk kulturförening Wadajir, <strong><strong>Falu</strong>n</strong> islamska center och<br />

förskolan Talento.<br />

– Vi trivs väldigt bra här. Många trevliga människor och ljudet<br />

från fritidsgården gör att man känner sig mindre ensam när<br />

man väver, intygar Birgitta Larsson, ordförande i <strong>Falu</strong> vävstuga.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

Nytt liv<br />

i Norslundsskolan<br />

Birgitta Larsson, ordförande för föreningen<br />

<strong>Falu</strong> vävstuga, vid en av de elva vävstolar som<br />

nu finns i den tidigare skolans källare.<br />

Torvald och Gunilla Tranetoft får<br />

information om <strong><strong>Falu</strong>n</strong> islamiska<br />

center av Mohcen Aouita.<br />

Marcus Eriksson, blå jacka, spelar air hockey<br />

mot Jacob Sjöberg på Norslunds fritidsgård<br />

innan sin spelning under höstens öppet hus.<br />

n Norslund/ Det enda som inte är uthyrt<br />

idag är den före detta slöjdlokalen på cirka 110<br />

kvadratmeter. I den gamla matsalen, tillhörande<br />

kapprum och ytterligare ett angränsande rum<br />

finns Norslunds fritidsgård, som ungdomarna<br />

själva hjälpt till att färdigställa. Under den finns<br />

vävstugan. På andra sidan gården, i korridorerna<br />

där det tidigare fanns klass- och lärarrum,<br />

huserar idag olika föreningar och enheter från<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>. I den gamla skolbyggnaden<br />

finns förskolan Talento.<br />

Det mesta är uthyrt<br />

– Jag gick själv i den gamla skolan och våra barn<br />

gick i ”nya” skolan här. Det är skönt att se att<br />

lokalerna används på ett bra sätt och inte står<br />

tomma, sade Gunilla Tranetoft då hon tillsammans<br />

med maken Torvald tittade in hos Norslundsskolans<br />

nya hyresgäster när de höll öppet<br />

hus i oktober.<br />

Tranetofts bor i området och var, liksom<br />

många andra, oroliga för att lokalerna skulle<br />

stå tomma när skolverksamheten flyttats. Men<br />

nu kan <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> konstatera att allt utom<br />

slöjdsalen är uthyrt. Att man nu söker bygglov<br />

beror inte på att lokalerna ska byggas om eller<br />

till. Det beror på ny verksamhet. Det gamla<br />

bygglovet gällde verksamhet bedriven av staten,<br />

kommunen eller landstinget. Inte av företag<br />

eller föreningar.<br />

Aktiva i<br />

Norslunds skolan<br />

Dansa i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>,<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> Islamiska center,<br />

<strong>Falu</strong> Vävstuga,<br />

För skolan Talento,<br />

Hemtjänsten Norslund,<br />

Omvårdnadsförvaltningen,<br />

<strong>Kommun</strong>fastigheter,<br />

Norslunds fritidsgård,<br />

Socialförvaltningen,<br />

Boendestödjarna,<br />

LSS-team, Somalisk<br />

kulturförening Wadajir,<br />

Studiefrämjandet.<br />

– Vi har två rum idag och det räcker för oss.<br />

Vi har många olika aktiviteter för vuxna och<br />

barn. Det är läxläsning, bön, studiecirklar och<br />

andra saker, berättar Mohcen Aouita, från <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

islamiska center.<br />

Viktigt att ha en lokal att samlas i<br />

Vägg i vägg finns Wadajir, där är bland andra<br />

Mohcen Aouita och Keysi Abow aktiva.<br />

– Vi har samhällsinformation i olika former<br />

och läxläsning för barn och vuxna. Vi är jätteglada<br />

att ha en lokal att samlas i. Det är viktigt att<br />

också kunna träffas och bara prata, säger Keysi<br />

Abow och går för att prata med Sumeya Hussein<br />

som just nu sitter och skriver och ritar. n<br />

8 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Sumeya Hussein ritar i ett av rummen där vuxna och barn bland annat läser svenska och studerar det svenska samhället. Keysi Abow, Somalisk kulturförening Wadajir, tittar på.<br />

#4, december <strong>2010</strong> 9

Tema: Kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

Varför behöver<br />

vi kreativa<br />

näringar?<br />

I det nya<br />

tillväxtprogrammet<br />

har de kreativa näringarna<br />

fått ett eget<br />

kapitel. Varför?<br />

Vi frågade <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s<br />

nya kom mu nal råd,<br />

Jonny Gahnshag (S).<br />

Vad ger de kreativa näringarna?<br />

– Ett näringsliv med dynamik och<br />

spännande jobb för många. När fler<br />

och fler tjänster och produkter gränsar<br />

till kreativa näringar har <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och vår<br />

region förhoppningsvis ett försprång.<br />

Vad räknas till de kreativa<br />

näringarna i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>?<br />

– Traditionellt räknas kultur, media och<br />

besöks- och upplevelseindustrin dit. I en<br />

vidare mening ingår alla verksamheter<br />

där det krävs skapande, konstnärligt eller<br />

kreativt tänkande. Kort sagt kan man säga<br />

att kreativitet och tolerans är kittet som<br />

gör att individer, organisationer och<br />

samhälle utvecklas snabbare.<br />

Jämfört med industrin och<br />

handeln, vilken styrka har de<br />

kreativa näringarna?<br />

– Den moderniseras i takt med den<br />

intellek tuella utvecklingen. Till skillnad<br />

mot branscher som kräver stora investeringar<br />

i anläggningar och maskiner är<br />

mycket av den kreativa sektorns utveckling<br />

kopplad till idéer och förmågor som<br />

ganska snabbt kan omsättas i tjänster eller<br />

varor som kan säljas eller upplevas.<br />

Dans och musik<br />

– källa till glädje<br />

– Jag är övertygad om att dans och musik hjälper till att bygga<br />

hela människor. Det är därför jag brinner för det här. Sedan är<br />

det självklart en stor förmån att få se barn och ungdomar<br />

utvecklas med musiken och uppleva deras glädje.<br />

Det säger Ingela Härröd Barksjö, musikskolechef i <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

Text och foto: Kerstin Lundin<br />

Ingela Härröd Barksjö<br />

n Kreativa<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ Dansoch<br />

musikskolan<br />

har över tusen<br />

elever, ett trettiotal<br />

lärare och ger cirka<br />

hundra konserter<br />

och uppvisningar<br />

varje år. Skolan är<br />

öppen för alla till<br />

och med det läsår<br />

man fyller 20 år.<br />

Eleverna får med sig mycket<br />

Enskild undervisning i ett instrument kostar<br />

830 kr per termin, något långt ifrån alla föräldrar<br />

har råd med.<br />

– Så är det tyvärr och därför känns det<br />

extra bra att vi kan erbjuda grundskolan<br />

kompanjonlärare. Det innebär att våra lärare<br />

åker ut till åk 2 eller 3 och har musik eller<br />

dans tillsammans med klassläraren.<br />

Ingela menar att välutbildade och engagerade<br />

pedagoger är dans- och musikskolans<br />

signum.<br />

–De är till exempel väldigt duktiga på<br />

att låta barnen växa med uppgiften och att<br />

locka fram det bästa ur varje elev.<br />

En del av dans- och musikskolans elever<br />

fortsätter till musikkonservatoriet, musikhögskolan<br />

eller andra dans- och musik-<br />

Dans- och<br />

musikskolan,<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong><br />

Från 4 år: Danslek/<br />

Barndans/Dans/Jazz/<br />

Showdans/Streetdans.<br />

Suzukiundervisning<br />

– fiol, cello samt<br />

suzukirytmik.<br />

Från 6 år: Barnkör.<br />

Från åk 2: Dans- och<br />

musikundervisning i<br />

klass, samarbete med<br />

grundskolan. Periodvis<br />

fördelning över åk 2–3<br />

(ej anmälan).<br />

Från åk 3: Instrumentalundervisning,<br />

enskilt eller i grupp.<br />

Från åk 4: Ensemble<br />

och orkesterspel,<br />

musikal (audition).<br />

Från åk 7: Solosång,<br />

Musik och data,<br />

Musikteori.<br />

utbildningar. Några fortsätter att spela i olika<br />

sammanhang hela livet, andra gör det inte.<br />

– Oavsett om eleverna väljer att gå vidare<br />

eller inte har de fått med sig otroligt mycket,<br />

framförallt den glädje som dans och musik<br />

kan ge. De lär sig samarbeta, kommunicera,<br />

ta hänsyn och utvecklar sin koncentrationsförmåga.<br />

Forskning visar också att barn som<br />

håller på med musik och dans utvecklar sin<br />

slutledningsförmåga och har lättare för att<br />

skapa helhetsbilder.<br />

Bidrar till kulturlivet<br />

Dans- och musikskolan är inte en lagstadgad<br />

verksamhet. Därför kommer den ofta på tal<br />

när kommunen ska göra besparingar.<br />

– Men riktigt hotad har den aldrig varit.<br />

Om en politiker skulle föreslå en nedläggning<br />

skulle hon eller han mötas av ett medborgarskri,<br />

säger Ingela.<br />

Den kommunala dans- och musikskolan<br />

i Sverige har en lång tradition och gott renommé<br />

och Ingela tror att de flesta lokalpolitiker är<br />

medvetna om skolans betydelse för kulturlivet.<br />

– Här gör lärarna en insats också på fritiden.<br />

De är engagerade i jazzklubben, spelmanslag,<br />

orkesterföreningen och körer, och har stor<br />

del i att hela familjer går på olika konserter.<br />

Jag vill påstå att <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s kulturliv skulle vara<br />

enormt mycket fattigare utan dans- och<br />

musikskolan. n<br />

Vad ger ett kreativt <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

medborgarna?<br />

– I och med att kreativitet och tolerans<br />

hänger ihop så ger det förhoppningsvis ett<br />

klimat där många är öppna för nya idéer,<br />

blir nyfikna och framförallt upptäcker<br />

att ett kreativt <strong><strong>Falu</strong>n</strong> ger mångfald, högre<br />

livskvalitet och nya jobb.<br />

Hur kan <strong><strong>Falu</strong>n</strong> bli mer kreativt?<br />

– Med öppenhet och nyfikenhet! Vi<br />

vill uppmuntra exempelvis ungdomars<br />

ny företagande inom kultur och media.<br />

Mötesplatser är viktiga för det kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

oavsett om det är caféer, kulturlokaler<br />

eller stadskärnan som en intressant miljö.<br />

Att spela tillsammans med andra är roligt.<br />

Lunchkonsert på Dalarnas museum lockar många åhörare.<br />

10 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Musik konservatoriet:<br />

• Grundades 1967.<br />

• Ledande gymnasieutbildning<br />

för blivande proffsmusiker.<br />

• Riksintag.<br />

• Erbjuder även eftergymnasial<br />

utbildning. KU-utbildning.<br />

• Cirka 90 elever.<br />

• Spelningar: falujazz.se<br />

musikkonservatoriet.com<br />

Nya toner från<br />

klassisk<br />

toppskola<br />

Ung jazz är en del av <strong>Falu</strong> jazzklubb där jazzlinjens<br />

elever erbjuds en riktig scen att stå på.<br />

Elever från Musikkonservatoriet i <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

finns på många arbetsplatser runt om i<br />

världen. Deutsche Oper i Berlin, Royal<br />

Phil harmonic Orchestra i London och<br />

Kungliga Filharmonikerna i Stockholm<br />

är bara några exempel.<br />

Och nu tar de musikfostrade från Daljunkaregatan<br />

jazzscenerna i besittning.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

n Kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ Dalasalen fylls av<br />

diskret jazz när gästerna minglar före festmiddagen.<br />

Gustaf Fagerberg, ursprungligen från<br />

Strängnäs, spelar mjukt på sin gitarr, Elin<br />

Andersson från Leksand sjunger till trumkompet<br />

från Linus Lundqvist, Strängnäs.<br />

Felisia Westberg från Gävle spelar kontrabas<br />

och Sandra Johansson från Tranås hanterar<br />

flyhänt saxofonen i samklang med pianisten<br />

Daniel Larsson, Gustafs.<br />

– Det här är tredje årskullen vi tagit in med<br />

jazzi<strong>nr</strong>iktning. Redan vid antagningen ser vi till<br />

att ta in rätt antal musiker och sångare så att de<br />

exempelvis kan sätta samman en trio eller en<br />

kvartett. Vi har all anledning att tro att eleverna<br />

som följer det här spåret kan bli lika framgångsrika<br />

som sina föregångare med den klassiska<br />

i<strong>nr</strong>iktningen. Det är också så att de som<br />

studerar klassiskt, folkmusik och jazz verkligen<br />

berikar varandra, säger Lars Ekström, huvudlärare<br />

för jazzi<strong>nr</strong>iktningen och ordförande i<br />

<strong>Falu</strong> jazzklubb.<br />

Bra samarbete<br />

Många av eleverna som studerar på gymnasienivå<br />

flyttar till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> vilket betyder att de flyttar hemifrån<br />

samtidigt. Då ska plötsligt eget eller delat<br />

boende, mat och tvätt klaras av på egen hand.<br />

– Ställs man inför sånt man måste klara,<br />

hittar man ett sätt att klara det. Sedan är det<br />

väldigt bra sammanhållning här på skolan också.<br />

Vi har mycket stöd av varandra, och de som<br />

jobbar här, säger Jonathan Lingman, trummis<br />

från Hässleholm som går i tredje årskursen och<br />

siktar på Musikhögskolan efter studierna i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

Gillar <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

Daniel Larsson, pianist, och Ylva Holmdahl,<br />

sångerska, går den eftergymnasiala utbildningen<br />

på konservatoriet, KU (kompletterande utbildning).<br />

Båda trivs bra i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, men jobben i<br />

Tre jazztips,<br />

från lättlyssnat<br />

till svårt:<br />

1. “Fly me to the moon.”<br />

Frank Sinatra.<br />

2. “There will never be<br />

another you.”<br />

Ella Fitzgerald.<br />

3. ”Cornetten.”<br />

Esbjörn Svensson Trio.<br />

branschen finns sannolikt på andra orter.<br />

– På den här skolan finns alla förutsättningar<br />

att bli så pass bra att man kommer vidare.<br />

Det går inte att klaga på lokaler, personal eller<br />

utrustning. Det är den egna talangen och<br />

ambitionen som avgör, menar Daniel.<br />

– <strong><strong>Falu</strong>n</strong> är en bra stad. Lagom stor, det<br />

finns saker att göra. Vi rekommenderar definitivt<br />

dem som är intresserade att söka till<br />

skolan, intygar Ylva. n<br />

Två gånger jazztrio. Från vänster: Felisia Westberg, Linus Lundquist,<br />

Ylva Holmdahl, Daniel Larsson, Sandra Johansson, Gustaf Fagerberg.<br />

#4, december <strong>2010</strong> 11

Tema: Kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

Lisa Staffas, Susanne Tolfesbo, Lina Rickardsson<br />

och Elin Holst Granlund i ett samtal om design,<br />

företagande och livet i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

Plats för kreativitet<br />

Tillväxtprogrammet<br />

Alla kreativa näringar<br />

bygger på goda idéer.<br />

Utan idéer och påhittiga<br />

människor, inga kreativa<br />

näringar.<br />

<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> träffade<br />

personerna bakom<br />

fyra av <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s kreativa<br />

designföretag.<br />

Text: Kerstin Lundin<br />

Foto: Magdalena Forsberg<br />

n kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ Café Kopparhatten<br />

har precis öppnat för dagen. I den låga soffan<br />

sitter fyra formgivare och företagare med varsin<br />

latte. Två har sin bas i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, en i Vika och en i<br />

Linghed. Några känner varandra sedan tidigare,<br />

medan andra bara känner till varandra.<br />

Lina Rickardsson är den som drivit företag<br />

längst, i snart tolv år. Hon säljer plastmattor och<br />

textil design över hela världen och hennes företag<br />

Pappelina har vunnit många utmärkelser.<br />

Bredvid Lina sitter Susanne Tolfesbo som<br />

tidigare drev butiken Slagg. Nu har hon ett eget<br />

varumärke med plagg i alpackaull som tillverkas<br />

av ett hantverkskollektiv i Bolivia. Även Elin<br />

Holst Granlund och Lisa Staffas arbetar med<br />

kläder. Elin designar streetmode för gravida och<br />

ammande under egna varumärket by Holst,<br />

medan Lisa satsar på Woolisar, ullstrumpor med<br />

egen design. Både Elin och Lisa jobbar också<br />

professionellt med andras företagande: Elin med<br />

Ung företagsamhet och Lisa med rådgivning på<br />

Nyföretagarcentrum.<br />

Just nu är Elin föräldraledig, men inte från<br />

det egna företaget.<br />

– Min plan är att utveckla by Holst till<br />

ett internationellt etablerat varumärke och då<br />

funkar det inte att lägga allt på is i 1,5 år,<br />

konstaterar hon.<br />

Idéer finns<br />

Att <strong><strong>Falu</strong>n</strong> har ambitioner att vara en kreativ<br />

plats är tydligt, men hur är det i praktiken – är<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> en bra bas för de kreativa näringarna?<br />

– Ja, det tycker jag. <strong><strong>Falu</strong>n</strong> finns i en region<br />

med en otroligt stark kulturtradition, det är<br />

en styrka. Sedan blir man självklart inspirerad<br />

av att finnas i en kommun där det finns<br />

andra kreativa företagare som det går bra för,<br />

säger Lisa.<br />

Lina tycker att <strong><strong>Falu</strong>n</strong> är en kreativ plats<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s lokala<br />

tillväxtprogram<br />

tas fram gemensamt<br />

av <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>,<br />

näringslivet, Högskolan<br />

Dalarna och landstinget,<br />

cirka 200 personer<br />

är involverade.<br />

Det senaste tillväxtprogrammet<br />

antogs i<br />

maj <strong>2010</strong> av kommunfullmäktige.<br />

Hela programmet<br />

finns på<br />

falun.se/<br />

falunframat<br />

Nyfiken på<br />

företagen?<br />

byholst.com<br />

pappelina.com<br />

tolfesbo.com<br />

woolisar.se<br />

12 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

på sätt och vis, men saknar en arena för nya formgivare.<br />

– Jag skulle vilja att kommunen drev ett designtorg<br />

där formgivare och hantverkare som ännu<br />

inte är etablerade kunde få visa upp sina grejer.<br />

– Bra idé, då kanske fler skulle våga. Jag vet<br />

många som sitter med idéer, men som inte<br />

kommit till skott, säger Elin.<br />

– Ja, det är synd att så många klamrar sig<br />

fast vid sin fasta månadslön. Samtidigt är ju också<br />

steget från anställd till eget företag ganska stort,<br />

tycker Lisa.<br />

Nätverk behövs<br />

Just de ekonomiska villkoren för egenföretagare är<br />

ett ämne som engagerar. Lina tycker att stödet till<br />

företagare är både otillräckligt och feltänkt.<br />

– Regeringen vill att fler ska starta eget, det är<br />

det väldigt mycket snack om. Men vad händer<br />

med dessa företag år två och tre när det är riktigt<br />

tufft att överleva? Var finns stödet då?<br />

Själv hankade hon sig fram på föräldrapenning<br />

och ströjobb innan hon till sist fick starta egetbidrag.<br />

– Låt företagare stämpla på deltid i början.<br />

Man gör inte det här för att sko sig på systemet<br />

och få bidrag, man gör det för att man har en<br />

företagsidé man vill förverkliga!<br />

Men ekonomiskt stöd är inte allt. Som egenföretagare,<br />

och ofta ensamföretagare, är det värdefullt<br />

att ha ett bra nätverk. Familjen är viktig,<br />

men också kontakten med andra företagare.<br />

Elin är medlem i webbaserade nätverket Lovely<br />

Monday och har också en personlig mentor.<br />

– Min mentor finns inom industrin och är<br />

jätteviktig för mig, berättar hon.<br />

Ingen gullig hobby<br />

Trots att samtalet inte alls ska handla om manligt<br />

och kvinnligt kommer ämnet upp.<br />

Susanne berättar hur det gick då hon inför<br />

starten av Slagg skulle söka ett banklån:<br />

– Jag kom dit med en bra affärsplan och en<br />

genomtänkt budget och gick därifrån med en<br />

klapp på huvudet. Jag har nog aldrig varit så arg<br />

och frustrerad!<br />

Också Elin har märkt att hon ibland ses<br />

som kvinna och mamma i första hand, inte<br />

som företagare:<br />

– Ibland får jag samtal från journalister som<br />

verkar tro att jag sitter hemma och syr, ungefär<br />

som en gullig hobby.<br />

– Typiskt, suckar Susanne. Och varför<br />

pratas det överhuvudtaget om kvinnliga företagare?<br />

Någon som har hört talas om manliga<br />

företagare?<br />

Tid att andas<br />

Alla fyra är överens om att kreativitet kräver tid<br />

och att det därför är bra att finnas i en mindre<br />

stad. Närheten till vänner och släkt är också viktig,<br />

precis som närheten till naturen.<br />

– Livet är enklare här. Sedan vi flyttade från<br />

Göteborg till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> sparar vi två timmar varje<br />

dag, konstaterar Lina.<br />

Lisa bor i Linghed och kan ibland vara lite<br />

frustrerad över avståndet till <strong><strong>Falu</strong>n</strong>, samtidigt som<br />

hon uppskattar lugnet på landet.<br />

– När man är stressad kan man inte vara kreativ.<br />

För att vara det behöver man lite luft i tillvaron<br />

och tid att andas. I Linghed får jag otroligt<br />

mycket gjort, säger hon och skrattar. n<br />

Foto: Per Eriksson Foto: Håkan Edvardsson<br />

Magasinet bjuder upp till dans<br />

– Vad Magasinet är? En gränsöverskridande<br />

kulturverkstad för kreativt<br />

entreprenörskap. Alla som har en idé<br />

åt det hållet är varmt välkomna hit<br />

och presentera den.<br />

Det säger projektledarna Magdalena<br />

Nord Omne och Lisa Mossfeldt Scheltdorf<br />

som bland annat välkomnat<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s skolelever för att inspireras av<br />

framgångsrika, kreativa personer med<br />

rötter från orten i satsningen Eternal<br />

Return. Ett projekt som nådde till<br />

Tate Modern Gallery i London och<br />

EU:s makthavare i Bryssel.<br />

Text: Håkan Edvardsson<br />

n kreativa <strong><strong>Falu</strong>n</strong>/ Det är en knapp<br />

timme kvar till kvällens evenemang på<br />

Magasinet. En fotostudio i lokalerna får låna<br />

plats till en diskussion om konstscen Dalarna.<br />

– I kväll kommer ett 70-tal personer och<br />

det blir ett spännande samtal, bland annat<br />

Lisa Mossfeldt Scheltdorf och Magdalena<br />

Nord Omne leder den breda verksamheten<br />

vid Magasinet.<br />

Stora konserter eller mindre sällskap med<br />

fokus på tankeutbyte. Magasinet kan göra<br />

plats för allt och alla med en kreativ idé.<br />

med representanter från Zorn-museet,<br />

Gamla Meken och Brunnsvik. Längre fram<br />

i höst är det <strong><strong>Falu</strong>n</strong> Walk of Art, konserter,<br />

utställningar och så vidare. Det ska vara en<br />

blandning, berättar Magdalena.<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> Walk of Art är, liksom Eternal Return,<br />

ett projekt där Magasinet är en av<br />

initiativtagarna och genomförarna. Men satsningens<br />

aktiviteter ska nå så många som<br />

möjligt och därför sker mycket också utanför<br />

de vackra, gamla tegelväggarna.<br />

– Eternal Return innehöll också diskussioner<br />

ute på skolorna om olika karriärval. Till<br />

exempel hur man kan ta vara på sin kreativitet<br />

och hitta ett sätta att försörja sig på det<br />

man verkligen brinner för. Sedan är det här<br />

fantastiska lokaler för utställningar och uppvisningar<br />

av olika slag, så självklart utnyttjar<br />

vi det, konstaterar Lisa.<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> Walk of Art handlar om att göra<br />

olika former av konstyttringar mer lättillgängliga<br />

för fler. Det sker genom att olika<br />

typer av verk placeras runt om i staden.<br />

– Vi har en arena, men ingen påse med<br />

pengar. Men har man en vilja och en bra<br />

idé kan vi hjälpa till så att den kommer ut<br />

till flera och här är vårt samarbete med <strong>Falu</strong><br />

<strong>Kommun</strong> väldigt viktigt och värdefullt. Det<br />

handlar om att göra <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och regionen lite<br />

intressantare, lite mer spännande och roligare<br />

att bo, leva och verka i, avslutar Magdalena<br />

och går för att välkomna kvällens första<br />

gäster in bland soffor, bord, stolar, buffébord<br />

och diskussion. n<br />

”<strong><strong>Falu</strong>n</strong> Walk<br />

of Art är,<br />

liksom Eternal<br />

Return, ett<br />

projekt där<br />

Magasinet är<br />

en av initiativtagarna<br />

och<br />

genomförarna.”<br />

Magdalena Nord Omne<br />

Tio<br />

exempel från<br />

Magasinet:<br />

1. Sequence<br />

Winter Film &<br />

Photo Festival.<br />

Hösten <strong>2010</strong>.<br />

2. <strong><strong>Falu</strong>n</strong> Walk of<br />

Art. Hösten<br />

<strong>2010</strong>.<br />

3. Soul Night.<br />

Hösten <strong>2010</strong>.<br />

4. Konstcen<br />

Dalarna. Finns<br />

den? Syns den?<br />

Hösten <strong>2010</strong>.<br />

5. City Signs.<br />

The Exhibition.<br />

Sommaren <strong>2010</strong>.<br />

6. Kreativ After<br />

Work. Våren<br />

<strong>2010</strong>.<br />

7. Eternal Return.<br />

Hösten 2009.<br />

Återkommer.<br />

8. Stora Allsången.<br />

Hösten 2009.<br />

9. Stora golfkvällen.<br />

Våren 2009.<br />

10. Håkan Hellström.<br />

2008.<br />

Återkommer?<br />

Läs mer på<br />

magasinetfalun.se<br />

#4, december <strong>2010</strong> 13

falun.se/<br />

Miljötips<br />

från familjen<br />

Karlevill:<br />

Både Tove och Linn, med röd jacka, hoppar gärna från gungan. I<br />

skolan i Aspeboda diskuteras miljöfrågor regelbundet och lärarnas<br />

veckobrev kommer i form av e-post i stället för på papper.<br />

• Ät säsongens<br />

frukt och grönt.<br />

• Ta cykeln istället<br />

för bilen.<br />

• Välj kaffekopp,<br />

inte plastmugg vid<br />

fikat.<br />

• Köp kött från<br />

trakten.<br />

• Tåg i stället för<br />

flyg på semestern.<br />

Linn skalar potatisen från den egna åkern och pappa<br />

Nicklas letar efter en till skalare för att hugga in.<br />

Susanna och Tove tar gärna cykeln i stället för bilen. Utmed<br />

länsväg 293 går den separata gång- och cykelvägen mot Aspeboda<br />

och Borlänge åt ena hållet och åt <strong><strong>Falu</strong>n</strong> åt det andra.<br />

En piratfamilj i klim<br />

– Potatisarna är svåra att skala. Det blir<br />

inte bra, ropar sjuåriga Tove.<br />

– Ja, våra potatisar kan vara lite knöliga.<br />

Be Linn hjälpa dig, säger mamma Susanna.<br />

Det är syskonen Karlevill i ett av de 15<br />

hushåll i <strong><strong>Falu</strong>n</strong> som levt som Klimat pirater<br />

under ett år som arbetar med den egna<br />

potatisen i köket.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

n medvetna val/ Släktgården från<br />

1700-talet ligger mellan <strong><strong>Falu</strong>n</strong> och<br />

Aspeboda, en bit in från länsväg 293. 13<br />

hektar mark hör till, utsikten mot Lilla<br />

Vällan likaså. Nedanför köksfönstret löper<br />

skidspåret mellan Stångtjärn och Bergebo.<br />

Här, vid Kolarbacken, brukar 15 km-skylten<br />

stå i snön.<br />

– Vi tycker väl att vi försökt leva rätt miljömedvetet<br />

länge, men att vara med i Klimatpiraterna<br />

gav en puff till, berättar Nicklas<br />

och Susanna fortsätter:<br />

– Det handlar om ett sätt att tänka, snarare<br />

än att man ska pricka av en lista med olika<br />

åtgärder. Har man med sig i bakhuvudet att<br />

man ska försöka påverka så lite som möjligt<br />

blir det naturligt att ta en kopp i stället för<br />

en plastmugg på jobbet, att cykla i stället för<br />

att ta bilen till jobbet och att försöka odla lite<br />

potatis och grönsaker själva.<br />

Klimatpirater<br />

Både Susanna och Nicklas intygar att det är<br />

enkelt, egentligen självklart, att göra grönare<br />

val i vardagen. Utan att egentligen sakna något.<br />

Till exempel när det kommer till maten.<br />

Varför ska man inte köpa säsongens frukt<br />

och grönt i stället för att äta bananer och isbergssallad<br />

året runt?<br />

– Vi har fått lära oss nya recept och är mer<br />

vaksamma i butiken när vi handlar mat. Vi<br />

köper det som producerat närmast oss. Nu<br />

14 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

v<br />

Tomter i<br />

Slättaskogen<br />

n slätta/ I Slätta pågår arbeten för att<br />

färdigställa 33 nya tomter. Det handlar<br />

om allt från avverkning och gallring till<br />

projektering av bland annat gator, lekplats,<br />

gång- och cykelväg, vatten- och avloppsanläggningar<br />

och fjärrvärme.<br />

De 33 tomterna kommer att bjudas ut<br />

till tomtkön i februari/mars 2011 och har<br />

tillträde i september 2011. Det finns<br />

möjlighet för kommunen att sälja ytterligare<br />

20 tomter i en andra etapp, men beslut om<br />

igångsättning av den etappen kommer<br />

förmodligen inte att tas förrän större delen<br />

av tomterna i etapp ett har sålts.<br />

I området kommer det bli en bostadsområdespark<br />

med lekplats i änden på Jakob<br />

Ingelssons väg och från Knut Pederssons<br />

väg kommer det att gå en gång- och cykelväg<br />

ner mot Slätta. Vid infarten till området<br />

finns det också mark reserverad för en<br />

förskola.<br />

Tomterna är markerade och skyltade och<br />

den som är intresserad är välkommen att ta<br />

en promenad i det blivande villaområdet.<br />

Kartor och annat material finns på www.<br />

falun.se och hos stadsbyggnadskontoret,<br />

Hantverkaregatan 6, 3 tr.<br />

atets tjänst<br />

Spåravgifter<br />

på Lugnet<br />

på hösten blir det mer rotfrukter än<br />

tidigare, mycket svamp och lingon. Vi<br />

har också köpt älgkött på en gård i närheten<br />

i stället för annat kött, berättar<br />

Nicklas.<br />

Medverkan i Klimatpiraterna betyder<br />

att man fått olika utmaningar med vissa<br />

mella<strong>nr</strong>um. Under vårens och sommarens<br />

ljusa timmar fanns fler utmaningar<br />

att klara av. Exempelvis att använda bilen<br />

i mindre utsträckning.<br />

– Den av oss som inte har barnen och<br />

skjutsar dem till skolan i Aspeboda kan<br />

cykla till jobbet. Det tar 40 min uter, men<br />

då har man också dagens motion avklarad<br />

när man kommer hem, säger Susanna.<br />

Fakta<br />

Klimatpirater<br />

30 hushåll. 15 i<br />

Borlänge. 15 i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

Genomför 12 uppdrag<br />

som minskar miljöpåverkan.<br />

Omfattar energi,<br />

mat, transporter och<br />

konsumtion.<br />

medvetnaval.se<br />

En annan utmaning för Klimatpiraterna är<br />

att sänka sin energiförbrukning. Med bergvärme<br />

och isolerad vind sedan många år<br />

tillbaka måste familjen Karlevill nu göra<br />

en större investering för att möta det kravet.<br />

– Vi har pratat om att byta innerfönster<br />

och tilläggsisolera hela huset, vilket troligen<br />

kommer att ske framöver. Men sådant<br />

är inte gratis och det finns annat att göra<br />

innan dess, säger Nicklas och Susanna<br />

avslutar:<br />

– Vi är nog som folk är mest. Vi är<br />

inte de där superpräktiga människorna<br />

som alltid gör rätt. Men viljan att försöka<br />

finns, och det handlar ju om just det –<br />

medvetna val. n<br />

n Lugnet/ Om du vill använda Lugnets<br />

elljusspår någon gång under perioden<br />

1 december–31 januari ska du betala<br />

en spåravgift. Det beslutade trafik- och<br />

fritidsnämnden tidigare i höst.<br />

När du betalt avgiften får du en dekal<br />

som du fäster på en av skidorna. I dekalen<br />

finns ett chip som registreras av läsare längs<br />

spåret. Dags- och veckokort aktiveras första<br />

gången du åker ut på spåret – du kan alltså<br />

köpa korten i förväg.<br />

Priser: dygnskort 40 kr, veckokort 100 kr,<br />

säsongskort 500 kr. Barn och ungdomar<br />

under 17 år åker gratis. Korten säljs i<br />

Lugnets reception.<br />

#4, december <strong>2010</strong> 15

falun.se/<br />

Utmärkt<br />

förening<br />

i fyra steg<br />

1. Nulägesanalys:<br />

5 000 kr<br />

2. Policy:<br />

5 000 kr<br />

3. Certifiering:<br />

20 000 kr<br />

4. Uppföljning:<br />

10 000 kr<br />

Röster från<br />

certifierade<br />

föreningar:<br />

”Det har blivit<br />

lättare att förklara<br />

föreningens<br />

ståndpunkter.”<br />

”Pengarna lockade,<br />

men processen och<br />

resultatet blev<br />

viktigare.”<br />

Foto: Göran Strand/Bildarkivet.se<br />

”Vad skönt! Nu har<br />

vi något att hålla<br />

oss i om någonting<br />

händer.”<br />

”Det har blivit<br />

lättare att rekrytera<br />

nya medlemmar.”<br />

Utmärkta föreningar<br />

certifierar sig<br />

Sedan ett par år tillbaka kan föreningar<br />

i <strong>Falu</strong> kommun bli cerifierade<br />

enligt modellen Utmärkt förening.<br />

– Vad det handlar om är att säkerställa<br />

kvaliteten hos föreningarnas<br />

barn- och ungdomsverksamhet,<br />

förklarar Bosse Bifrost vid kommunens<br />

trafik- och fritidsförvaltning.<br />

Text: Kerstin Lundin<br />

n Kvalitet/ Bakgrunden till Utmärkt<br />

förening är en långsiktig satsning på förebyggande<br />

ungdomsverksamhet och certifieringen<br />

sker i samarbete mellan trafik- och fritidsförvaltningen<br />

och SISU Idrottsutbildarna.<br />

– Hittills har femton föreningar certifierat<br />

sig och fler är på gång, berättar Bosse.<br />

Vägen fram till certifiering är indelad i fyra<br />

steg: nulägesanalys, policy, certifiering och<br />

uppföljning. Varje steg som föreningen tar<br />

belönas med en summa pengar.<br />

– I ideella föreningar är risken stor att<br />

man får uppfinna hjulet varje gång en<br />

styrelse eller ledare byts ut. Genom att gå<br />

igenom den process som cerifieringen<br />

innebär får klubben ett dokument som<br />

håller över tid. I dokumentet står klart<br />

och tydligt vad klubben står för och vilka<br />

mål man har att sträva mot.<br />

Idéutbyte<br />

Enligt Bosse kan certifieringen också fungerar<br />

som ett stöd i mindre trevliga situationer.<br />

– Ta till exempel en ledare som inte uppträder<br />

på ett bra sätt. Då kan den policy som<br />

Utmärkta<br />

föreningar:<br />

Aikido Dojo <strong><strong>Falu</strong>n</strong>,<br />

Bjursås IK, Bjursås<br />

Ridklubb, Envikens IF,<br />

<strong>Falu</strong> Handbollsklubb,<br />

<strong>Falu</strong> IK, <strong>Falu</strong><br />

Judoklubb, <strong>Falu</strong><br />

Ryttarsällskap,<br />

<strong>Falu</strong> Shotokan<br />

Karate, Grycksbo IF<br />

BK, Hälsinggårdens<br />

AIK, Korsnäs IF<br />

Fotbollsklubb,<br />

OK Kåre, Runns<br />

Segelsällskap,<br />

Svedens Ponnyklubb<br />

föreningen tagit fram ge tyngd till argumenten:<br />

det här är vad som gäller hos oss,<br />

det har vi gemensamt kommit fram till.<br />

Bosse menar att Utmärkt förening<br />

fungerar lite grand som en varudeklaration<br />

av en förening – inte minst gentemot<br />

föräldrar.<br />

– Som förälder vill man ju gärna veta<br />

vad som gäller i den klubben där barnen<br />

tillbringar sin fritid.<br />

När en förening kommit fram till steget<br />

certifiering är det dags för en redovisning<br />

för kommunen. Den sker vanligtvis tillsammans<br />

med två andra föreningar.<br />

– Det här gör att vi får en korsbefruktning<br />

mellan olika föreningar. Man hör hur<br />

de andra gör och det brukar leda till intressanta<br />

diskussioner och mycket idéutbyte. n<br />

16 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> får lägenheter i passivhus<br />

Nya alternativ minskar<br />

energiförbrukningen<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> får ett av Sveriges nordligaste<br />

flerfamiljshus byggt med miljövänlig<br />

passivhusteknik. Tystare rum, mycket<br />

god ventilation och möjlighet till flera<br />

egna tillval får de boende på köpet.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

n Miljö och energi/ I skrivande stund<br />

ska Kopparstaden sätta tidsplanen för<br />

bygget, men tanken är att inflyttning i de 54<br />

lägenheterna sker under hösten 2012. Först<br />

måste dock byggnaderna på tomten mellan<br />

järnvägen och Norra järnvägsgatan rivas.<br />

Kopparstaden planerar också att bygga ett<br />

passivhus på Galgberget. Där ligger projekteringen<br />

lite längre bort.<br />

Tystare och tätare<br />

– Passivhus är bättre isolerade från grunden<br />

upp. Så kallade köldbryggor som kan finnas<br />

mellan olika våningar, dörrar och fönster är<br />

medtagna och räknade på i energikalkylen.<br />

Allt måste vara tätt, annars kan inte<br />

energikraven mötas, konstaterar Hasse<br />

Persson, driftchef vid Kopparstaden.<br />

Bättre isolering gäller även mellan,<br />

under och över lägenheterna<br />

– Sett över hela beståndet har vi minskat<br />

vår energianvändning med nio procent<br />

sedan 2007. Den utvecklingen fortsätter<br />

med våra nya passivhus, säger Elke Herbst<br />

och Hasse Persson, Kopparstaden.<br />

och rummen. Det betyder tystare lägenheter.<br />

Bostäderna på bottenplan får insynsskyddade<br />

uteplatser. Övriga får inglasade balkonger.<br />

– Eftersom husets skal är tätt och mycket<br />

Passivhus<br />

• Begrepp för hus<br />

som inte kräver<br />

värmesystem.<br />

• Värms av infallande<br />

sol, bostadens<br />

apparater och<br />

kroppsvärmen.<br />

• Litet värmetillskott<br />

kan fås genom<br />

luftvärmeväxling.<br />

• Förbrukar en<br />

tredjedel av energin<br />

en normal bostad<br />

kräver.<br />

• Tjocka, helt täta<br />

och välisolerade<br />

väggar.<br />

• Inga köldbryggor<br />

mellan våningar,<br />

fönster, dörrar.<br />

• Något dyrare produktion.<br />

välisolerat ställs högre krav än vanligt på ventilationen.<br />

I den unika upphandlingen inför bygget i<br />

utkanten av <strong>Falu</strong> centrum formulerade Kopparstaden<br />

sina önskemål genom att ställa ett<br />

flertal funktions- och kvalitetskrav som de<br />

nya bostäderna ska uppfylla. Sedan var det<br />

upp till byggentreprenörerna att räkna fram<br />

sina anbud baserade på sina lösningar.<br />

– Nya bostäder i det här läget lockar alltid<br />

många boende. Men vi tror att intresset blir<br />

ännu större tack vare den nya tekniken. Vi vill<br />

vara ett innovativt bostadsbolag som erbjuder<br />

moderna och komfortabla bostäder, säger informationchef<br />

Elke Herbst och avslutar:<br />

– I dag betyder det att vi styr det som<br />

byggs åt oss så att det blir<br />

miljövänligare material,<br />

metoder och system. Sedan<br />

ska vi göra det enkelt<br />

för hyresgästerna<br />

att hålla koll på sin<br />

förbrukning också,<br />

via en webbsida kan<br />

hyresgästen enkelt<br />

se den egna förbrukningen<br />

av el<br />

och vatten. n<br />

De två nya passivhusen ska byggas till höger i bild, mitt emot de grå husen i Kopparstadens kvarter Gullvivan, mellan järnvägen till Grycksbo och Norra Järnvägsgatan.<br />

#4, december <strong>2010</strong> 17

Så funkar det!<br />

– De 100–110 flyktingar som kommer till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> varje år följer<br />

ett späckat introduktionsprogram. All frånvaro ger sänkt<br />

ersättning och målet för alla är att hitta ett jobb inom två år.<br />

Det säger Amel Mujic, enhetschef vid arbetsmarknads- och<br />

integrationskontoret, <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong>.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

Kort hjälpfas vägen in<br />

”Människor vill kunna<br />

klara sig själva”<br />

– När flyktingarna först kommer hämtar vi dem på stationen eller<br />

flygplatsen och ordnar med lägenhet genom KopparStaden. Men<br />

redan efter två veckor är ”hjälpfasen” över, berättar Amel Mujic,<br />

arbetsmarknads- och integrationskontoret.<br />

n Så funkar det/ Enhetens förkortning<br />

är AIK. På glasdörren sitter visionen uppsatt:<br />

”Vi ger människor förutsättningar att skapa<br />

sin egen framtid.”<br />

– Människor vill kunna klara sig själva så<br />

fort som möjligt. Så snart det akuta skedet<br />

med lägenhet, madrasser och köksgrejer är<br />

avklarat är ”hjälpfasen” över. Det är viktigt<br />

att perspektivet inte är omhändertagande för<br />

lång tid, det passiviserar. Efter ungefär två<br />

veckor sätts sedan introduktionsplanen som<br />

styr tillvaron i två år framåt, berättar Amel.<br />

I samspel med handläggare<br />

Programmet för vuxna kan bland annat<br />

innehålla studier i svenska, språk- och yrkespraktik,<br />

medverkan i föräldragrupp, simkurs<br />

och olika projekt för att komma ut i arbetslivet.<br />

För barn och unga blir skolan en naturlig<br />

huvudresurs. Sommarskola och vinterskola<br />

erbjuds också, liksom fadderverksamhet och<br />

samtalsgrupper.<br />

Både för vuxna, unga och barn mejslas<br />

programmet ut i samspel med en handläggare.<br />

I grunden finns ambitionen att förse flyktingen<br />

med det han eller hon behöver för att<br />

hitta ett jobb och komma ut i samhället.<br />

Amel Mujic förklarar vidare:<br />

– Programmen innehåller mycket och vi<br />

syr ihop resurser från olika aktörer. Men två<br />

saker är alltid viktigare än andra:<br />

– För det första: varje flykting är en individ<br />

med egna förutsättningar. En högutbildad<br />

akademiker och en analfabet måste välja<br />

olika spår i introduktionsprogrammet. Men<br />

där kan personlig motivation kompensera<br />

mycket, det har jag själv sett.<br />

– För det andra: jobb och/eller fritidsaktiviteter<br />

tillsammans med andra är det överlägset<br />

bästa sättet att komma in i samhället. Det<br />

gäller både för unga och gamla. Att öppna<br />

den dörren är också det bästa sättet för företag<br />

och föreningar att få nytta av de nya krafterna<br />

i sin verksamhet.<br />

Efter 1 december <strong>2010</strong> tar Arbetsförmedlingen<br />

över ansvaret för introduktionen av<br />

vuxna flyktingar. Vissa ansvarsförändringar<br />

kommer då att genomföras men systemet<br />

med introduktionsprogram lever vidare. n<br />

18 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Maxibo Hassan och Sadiyo Mohamed Omar har<br />

redan hittat arbete i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Både vill studera<br />

vidare mot jobb inom vårdsektorn.<br />

Sadiyo och Maxibo<br />

har redan hittat jobb<br />

– Jag arbetar som språkstödjare men<br />

vill jobba mer. Gärna som sköterska.<br />

Men först måste språket bli bättre.<br />

Det säger Sadiyo Mohamed Omar<br />

som kom från Somalia till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> i<br />

februari <strong>2010</strong>.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

n så funkar det/ Eftersom det är mindre<br />

än två år sedan Sadiyo kom följer hon ännu sitt<br />

introduktionsprogram med studier i svenska<br />

språket och om det svenska samhället. Hon<br />

bor i en lägenhet på Kvarnberget och jobbar<br />

halvtid som språkstödjare för lågstadiebarn vid<br />

Tegelbruksskolan. Eftermiddagarna fylls av egna<br />

studier.<br />

– Det känns bra med jobbet och skolan. Jag<br />

kan hjälpa barnen från Somalia med språket<br />

lite. Samtidigt lär jag mig mer själv. Bäst är att<br />

prata svenska med andra vuxna, de som jobbar<br />

på skolan. Att ha svenska kompisar skulle vara<br />

bra, då kunde jag prata ännu mer svenska.<br />

Sadiyo är bekant med flera andra somalier i<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Bland dem Maxibo Hassan som studerar<br />

svenska och arbetar 75 procent som språkstödjare<br />

för nyanlända elever från Somalia. Maxibo<br />

flyttade till <strong><strong>Falu</strong>n</strong> i februari 2009. Liksom<br />

Sadiyo har hon alltså lyckats få in en fot på<br />

arbetsmarknaden och tjänar egna pengar, redan<br />

innan introduktionsprogrammet är genomfört.<br />

Men ambitionerna är högre än så.<br />

– Jag jobbade som barnmorska i åtta år i<br />

Somalia. Det jobbet kan jag inte få utan att<br />

studera. Först ska jag bli undersköterska, det är<br />

också ett bra jobb. Sedan kanske sjuksköterska.<br />

Sen får jag se om jag blir barnmorska igen, menar<br />

Maxibo som bor i lägenhet i Bojsenburg. n<br />

/Flykting eller invandrare?<br />

Flyktingar (flyr sitt land)<br />

• Sedan 2008 ska <strong>Falu</strong> kommun ta emot 110 flyktingar per år, enligt avtal med<br />

Migrationsverket. Inklusive tolv ensamkommande flyktingbarn, tonåringar.<br />

• Plötsliga krig och katastrofer kan höja antalet något.<br />

• Migrationsverket står för <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s kostnader.<br />

• Idag kommer flest från Somalia. Tidigare Irak. Ett fåtal från Colombia,<br />

Eritrea och Afghanistan.<br />

• Självförsörjande efter två år i introduktionsprogram.<br />

Invandrare (kommer av fritt val)<br />

• Cirka 200 per år.<br />

• <strong><strong>Falu</strong>n</strong> har inget organiserat mottagande.<br />

• Erbjuds SFI, svenska för invandrare.<br />

• Utländska medborgare som flyttar till <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

• Holländare, thailändare och anhöriga till flyktingar som kommit tidigare.<br />

Fyra vägar till <strong><strong>Falu</strong>n</strong>:<br />

1. Direkt från förläggning, närmaste finns i Hedemora. Behöver allt.<br />

2. Eget boende, kan flytta direkt in till släkting/bekant. Har mycket klart.<br />

3. Kvot-flyktingar. Direkt från krisen till Borlänge flygplats. Behöver allt.<br />

4. Anknytning. Exempelvis pappa som kommer efter mor och barn till <strong><strong>Falu</strong>n</strong>.<br />

Har mycket klart.<br />

#4, december <strong>2010</strong> 19

falun.se/<br />

Vindkraft är ett ämne som engagerar. Åsikterna<br />

går isär och olika intressen står mot varandra.<br />

Idag finns det 66 vindkraftverk i hela Dalarna,<br />

varav sju i <strong>Falu</strong> kommun. Var kommer framtidens<br />

vindkraftverk att placeras och hur många handlar<br />

det om? Det är frågor som kommunens politiker<br />

har att ta ställning till.<br />

Text: Kerstin Lundin<br />

Många röster<br />

för och emot<br />

vindkraft<br />

Foto: Björn Svensson/Bildarkivet.se<br />

n Energi/ Just nu arbetar tjänstemän på <strong>Falu</strong><br />

<strong>Kommun</strong> med en landskapsanalys i ett planeringsunderlag.<br />

Målet är att identifiera möjliga<br />

områden för vindbruk. I det första förslaget<br />

pekades tolv områden ut som kan vara tänkbara<br />

för etablering. Under sommaren har förslaget<br />

varit ute på remiss och nu har alla synpunkter<br />

sammanställts.<br />

Hela skalan<br />

Stadsbyggnadskontorets Anna Perols är en av<br />

dem som arbetar med planeringsunderlaget för<br />

vindbruk. Hon konstaterar att vindkraften är<br />

en komplex fråga som väcker starka känslor:<br />

– Samtidigt är det en kunskapsfråga och en<br />

relativt ny fråga för oss här i inlandet. Tidigare<br />

etableringar i Sverige har främst gjorts utmed<br />

kusterna eller längre söderut.<br />

Vilka är de vanligaste argumenten för<br />

och mot vindkraft?<br />

– Lite förenklat kan man säga att förespråkarna<br />

ser en ren och förnyelsebar energikälla, medan<br />

motståndarna värnar vildmark och natur, och<br />

vänder sig mot den påverkan som vindkraftverken<br />

har på landskapet. Sedan kan man konstatera<br />

att frågan inte är svart eller vit, här finns<br />

hela skalan – de som är starkt för och starkt<br />

emot, men också de som ställer sig mer<br />

neutrala.<br />

Dokument för vägledning<br />

I en riksomfattande vindkarteringsanalys som<br />

gjorts vid Uppsala universitet är <strong><strong>Falu</strong>n</strong> en av<br />

flera kommuner i Sverige som har områden med<br />

vindförhållanden som kan innebära goda förutsättningar<br />

för vindkraft. I analysen har man<br />

främst tittat på höjd- och vindförhållanden. Vad<br />

Anna och hennes kollegor nu gör är att väga<br />

vindförhållanden mot exempelvis ”landskapets<br />

tålighet”.<br />

– I vårt planeringsunderlag har vi identifierat<br />

områden där vi bedömer att vindkraftetableringar<br />

skulle kunna vara möjliga. Vi har också<br />

redovisat var etableringar inte är lämpliga<br />

utifrån faktorer som naturvärden och närhet<br />

till boende. <strong>Vårt</strong> uppdrag handlar om att ge en<br />

vägledande rekommendation för markanvändningen,<br />

medan besluten om det ska bli en<br />

”Lite förenklat<br />

kan man säga<br />

att förespråkarna<br />

ser en ren<br />

och förnyelsebar<br />

energikälla,<br />

medan motståndarna<br />

värnar<br />

vildmark och<br />

natur …”<br />

Anna Perols,<br />

stadsbyggnadskontoret<br />

etablering eller inte fattas i de enskilda etableringsärendena,<br />

säger Anna.<br />

Klimatmål<br />

I kommande beslut om etableringar har<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s förtroendevalda att följa de lokala<br />

rekommendationer som nu tas fram, men<br />

också de riktlinjer som riksdag och regering<br />

sätter upp, exempelvis i fråga om klimatmål.<br />

Politikerna ska också förhålla sig till det som<br />

finns reglerat i lagstiftningen.<br />

Planeringsunderlaget för vindbruk är<br />

en av frågorna på kommunfullmäktiges möte<br />

9 december.<br />

– Om analysförslaget går igenom innebär<br />

det att kommunen i fortsättningen har ett<br />

dokument som kan fungera som vägledning<br />

för beslut om kommande etableringar och<br />

som också ska inarbetas i den kommuntäckande<br />

översiktsplanen, berättar Anna.<br />

Värdefull planering<br />

<strong>Kommun</strong>styrelsens ordförande Jonny Gahnshag<br />

(S) säger att vindkraften just nu är en av de all-<br />

20 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

Trafiken för<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> framåt<br />

Hur vill vi att trafiken i<br />

kommunen ska se ut 2030?<br />

Vilka mål ska vi ha?<br />

Vad är viktigt att arbeta med?<br />

/Fakta<br />

Vindkraft<br />

i <strong>Falu</strong> kommun<br />

Idag finns sju vindkraftverk i <strong>Falu</strong><br />

kommun. De första byggdes 2008<br />

och finns på Högberget mellan<br />

byarna Andersbo och Sörskog, norr<br />

om Bjursås. Här står fem vindkraftverk<br />

– två i <strong>Falu</strong> kommun och tre i<br />

Leksands kommun.<br />

Sommaren <strong>2010</strong> byggdes ytterligare<br />

fem vindkraftverk i kommunen.<br />

De finns på Tavel berget i Linghed<br />

och invigdes i oktober.<br />

ra viktigaste frågorna för de förtroendevalda.<br />

– Vi är givetvis intresserade av att bidra till<br />

en hållbar utveckling i <strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> och det<br />

innebär att vi måste vara beredda att upplåta<br />

mark. Samtidigt är det viktigt att nya etableringar<br />

sker med respekt för människors och<br />

olika kommundelars behov och önskemål.<br />

Dessutom behöver vi samråda med närliggande<br />

kommuner i de fall de påverkas. Nya<br />

vindkraftetableringar måste helt enkelt ha<br />

stabila och vettiga förutsättningar.<br />

Jonny Gahnshag berättar att det<br />

råder samstämmighet över partigränserna<br />

i vindkraftfrågan, något som<br />

underlättar, och han är nöjd över att<br />

ett planeringsunderlag för vindkraft<br />

snart är klart.<br />

– Det arbete som tjänstemännen<br />

nu gör är mycket värdefullt,<br />

inte minst för att det säkerställer<br />

att samma kriterier gäller<br />

för hela kommunen. Etableringsfrågorna<br />

får aldrig handla<br />

om godtycke. n<br />

n trafik/ Just nu tar<br />

<strong>Falu</strong> <strong>Kommun</strong> fram en<br />

trafikstrategi för <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

med strategier, mål och<br />

Lina Gozzi en vision för trafiken som<br />

sträcker sig till år 2030.<br />

– Ska vi jobba med mål och strategier<br />

för trafiken är det jätteviktigt att veta<br />

åt vilket håll vi ska, hur den övergripande<br />

visionen ser ut. Det finns andra mål och<br />

visioner för <strong><strong>Falu</strong>n</strong>s utveckling, men det<br />

är inte alltid självklart vad de innebär för<br />

trafiken. Med den nu framtagna visionen<br />

hoppas vi att detta blivit tydligare och att<br />

den harmoniserar med övriga utvecklingsmål<br />

för kommunen, säger Lina Gozzi,<br />

planarkitekt på stadsbyggnadskontoret<br />

och projektledare för trafikstrategiarbetet.<br />

Politiker, tjänstemän och trafikstrategins<br />

temagrupper med externa representanter<br />

har deltagit i framtagandet av<br />

visionen, som är grunden för det fortsatta<br />

arbetet. Trafikstrategin förväntas bli klar<br />

och antas av kommunfullmäktige i slutet<br />

av 2011.<br />

Fallfritt <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

är igång<br />

Varje år ramlar många personer<br />

över 65 år och skadar sig. Fallfritt<br />

<strong><strong>Falu</strong>n</strong> arbetar för att förhindra<br />

dessa olyckor.<br />

n folkhälsa/ Fallfritt <strong><strong>Falu</strong>n</strong> startade<br />

som ett projekt i delar av kommunen.<br />

Projektet har arbetat fram material och<br />

arbetsmetoder som nu ska användas i<br />

hela <strong>Falu</strong> kommun.<br />

Verksamheten drog igång med en<br />

kickoff vid gruvan i slutet av oktober.<br />

Under dagen fick personalen utbildning<br />

inom området och de gick igenom den<br />

pärm som kommer att användas för riskbedömning<br />

och arbetsgång. Fallombud,<br />

enhetschefer inom hemtjänsten och berörda<br />

inom landstinget deltog.<br />

– Det är viktigt att hemtjänstpersonalen<br />

får den kompetens de behöver, så<br />

de kan se riskerna innan olyckan händer.<br />

I pärmen vi delar ut finns en tydlig arbetsgång<br />

beskriven för systematiska riskbedömningar<br />

och förslag till åtgärder. Så<br />

nu kan alla få tillgång till de rätta ”fallriskglasögonen”,<br />

berättar projektledaren<br />

Ingrid Liss, omvårdnadsförvaltningen.<br />

#4, december <strong>2010</strong> 21

falun.se/<br />

– Runn är en av de bästa sjöar man kan åka skridsko<br />

på – alla kategorier. Bland vindskydd, historiska<br />

platser och skärgårdsliknande öar kan man enkelt<br />

skapa en trevlig tur utifrån sina egna förutsättningar.<br />

Det säger Hans Lindqvist och Anders Hedlund,<br />

instruktörer för Friluftsfrämjandet och aktiva i<br />

underavdelningen Runnskrinnarna.<br />

Text och foto: Håkan Edvardsson<br />

Fast häl, rörlig häl eller hockeyrör. Oavsett skridskomodell ökar antalet skridskoåkare på Runn varje år. Och det är lätt att sätta ihop en tur som passar de personliga förutsättningarna.<br />

22 <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>

<strong><strong>Falu</strong>n</strong>s frysta<br />

friskvårdsarena<br />

”Runn är en av de bästa skridskosjöarna”<br />

n Runn/ Lindqvist och Hedlund har båda<br />

lång erfarenhet av att åka långfärdsskridskor<br />

på insjöar och i havsbandet. Men hemmasjön<br />

Runn är och förblir en av deras absoluta<br />

favoriter.<br />

– Dels har vi alla öar och trevliga ställen att<br />

rasta på samt det faktum att sjön är lätt att<br />

komma till. Sedan fryser Runn relativt tidigt<br />

och den snö som faller smälter ofta ner i isen,<br />

blåser eller regnar bort. Det betyder att isen är<br />

bra också, berättar Anders Hedlund, som även<br />

är distriktsordförande i Friluftsfrämjandet.<br />

Behaglig motionsform<br />

Det faktum att föreningen Runn-is nu plogar<br />

banor för skridskoåkning varje vinter har ytterligare<br />

ökat Runns attraktionskraft för det ökande<br />

antal som vill färdas på stålskodd fot. Något<br />

som inte förvånar Hans Lindqvist.<br />

– Detta är en mycket skonsam och behaglig<br />

motionsform. Lägger man upp turen med hänsyn<br />

till vädret slipper man överraskningar i form<br />

av kraftig motvind på hemvägen. Till skillnad<br />

från skidåkning kan man också åka i bredd och<br />

småprata med sin kompis under tiden, för ensam<br />

ska man aldrig åka.<br />

Att aldrig åka ensam, kontrollera isen och ha<br />

rätt utrustning är självklarheter för rutinerade<br />

skridskoåkare. Det är en fråga om säkerhet.<br />

De farligaste platserna på Runn är allmänt<br />

kända och finns utmarkerade på den Iskarta<br />

över Runn som Friluftsfrämjandet gett ut och<br />

som bland annat finns att köpa på Turistbyrån<br />

och Främby Udde. Där är råkar, sund och<br />

strömmar markerade i rött. Rastplatser i grönt.<br />

– Är man också uppmärksam på hur isen kan<br />

ändra sig under dagen, bland annat beroende<br />

på vädret, är det en bra grund att utgå ifrån. För<br />

att lära sig mer om Runn och isar är det bra, och<br />

trevligt, att åka tillsammans med mer rutinerade<br />

eller pröva några ledarledda turer, menar Hans<br />

Lindqvist.<br />

De flesta kommuninvånare startar vid<br />

Hälsinggårdsbryggorna eller Främby udde,<br />

i Runns norra ände och dess naturreservat.<br />

Då kommer man enkelt åt en kortare tur runt<br />

Dejstolen och Hellmansö, en något längre<br />

sväng tar in Stora Risö och den som vill åka<br />

hela dagen tar fram sittunderlaget och termosen<br />

först vid Tyskö, Prästö eller Lövholmarna<br />

innan man vänder hemåt igen. Då finns även<br />

vindskydd med ved utmed färden och efter-<br />

Hans Lindqvist och Anders Hedlund åker ofta tillsammans på Runn.<br />

Som ledare eller för sitt eget höga nöje.<br />

”Till skillnad<br />

från skidåkning<br />

kan man också<br />

åka i bredd och<br />

småprata med<br />

sin kompis<br />

under tiden …”<br />

Hans Lindkvist<br />

middagssolen kan värma upp under fikapausen.<br />

– Det där är riktigt, riktigt fina turer.<br />

Vill man uppleva skärgårdskänsla tar man<br />

sikte på öarna utanför Staberg istället. Startar<br />

man i Karlslund eller Staberg slipper man<br />

råken ut från Roxnäs udde. Egentligen kan<br />

man gå på Runn var som helst och ändå få<br />

en fin tur, så bra skridskosjö är det, avslutar<br />

Anders Hedlund. n<br />

/Några tips för en lyckad tur<br />

Förslag på startplatser<br />

• Främby udde<br />

• Hälsinggårdsbryggorna<br />

• Stabergs båthamn<br />

• Storsund, parkeringen<br />

• Ornäs, båthamnen<br />

Mer information:<br />

falun.se.runn-is.net.skridsko.<br />

net/runn<br />

Förslag på rastplatser<br />

• Hellmansö<br />

• Dejstolen<br />

• Tjuvön<br />

• Tyskö<br />

• Prästö<br />

• Fornäs udde<br />

• Uddnäs ö<br />

Förslag på lugna<br />

rundor<br />

• Start: Främby Udde/<br />

Hälsinggårdsbryggorna.<br />

Välj med- eller motsols<br />

efter vinden<br />

• 1-2 timmar: Runda Dejstolen<br />

och Hellmansö<br />

• 2-4 timmar: Runda Tjuvön,<br />

Stora Risö, Dejstolen och<br />

Hellmansö<br />

• Dagstur: Ner till Tyskö,<br />

förbi Prästö, runda Lövholmarna,<br />

passera Fornäs<br />

udde, Jungfruholmarna och<br />

hem utmed Uddnäs ö<br />

På kroppen<br />

• Undertröja och långkalsonger<br />

• Värmande tröja och vindtät<br />

jacka, gärna över stussen<br />

• Lätt fodrade, vindtäta byxor<br />

• Varma sockor<br />

• Vantar och mössa<br />

• Kängor eller pjäxor<br />

• Hjälm<br />

Åk säkert<br />

• Ha alltid sällskap<br />

• Använd ispiken ofta<br />

• Bär isdubbar med visselpipa<br />

• Var vaksam på att isen<br />

kan ändras<br />

I ryggsäcken<br />

• Extra ombyte i vattentäta<br />

påsar (handskar för urvridning<br />

efter plurrning)<br />

• Värmande överdragsjacka i<br />

vattentät påse<br />

• Verktyg och remmar<br />

• Extra isdubbar<br />

• Sittunderlag<br />

• Fika<br />

• Midjebälte och grenbälte<br />

spänt<br />

• Livlina fäst vid ryggsäcken<br />

Tips<br />

• Kolla vädret<br />

• Ta hänsyn till vinden<br />

• Åk i lä bakom öar för att<br />

slippa motvind<br />

#4, december <strong>2010</strong> 23

Kalendariet december–januari<br />

Känner du<br />

din kommun?<br />

Agnetha Tillnert/Bildarkivet.se<br />

Leif Johansson/Bildarkivet.se<br />

Bodil Johansson/Bildarkivet.se<br />

Glenn Viksten/Bildarkivet.se<br />

T Andersson/Bildarkivet.se<br />

December <strong>2010</strong>/<br />

n Tävling/ Runt om i vår kommun finns<br />

många kulturminnen, konstverk och speciella<br />

platser. På den här bilden ser du lite speciella<br />

fönster. Byggnaden de sitter på är välkänd,<br />

vet du vilken? Mejla svaret till redaktionen@<br />

falun.se eller skicka ett vykort till <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>,<br />

Informationsavdelningen, 791 83 <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Vi<br />

behöver ditt svar senast 7 januari 2011.<br />

Fem vinnare belönas med två biobiljetter<br />

vardera – vinsten kommer med posten.<br />

Rätt svar och namn på vinnarna presenteras<br />

i nästa nummer av <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong><br />

1/12 Julkonserten <strong>2010</strong>. Vår jul,<br />

Lugnet, 19.30<br />

Julpyssel med <strong>Falu</strong><br />

Hemslöjdsförening. Dalarnas<br />

Museum, 17.00–20.30<br />

1–3/12 Teater – Övergivarna.<br />

Dalateatern 15<br />

2/12 Teater – hjälten på den<br />

Gröna ön. Nisserska Teatern,<br />

19<br />

3–4/12 En sagolik show – Med<br />

klubban i krubban. Kristinehallen,<br />

19.30<br />

4/12 Gymnosgalan. Lugnet<br />

Händels Messias. <strong>Falu</strong> Kristine<br />

kyrka, 17.00–19.30<br />

5/12 Julmarknad vid <strong>Falu</strong> gruva.<br />

10–17<br />

6–7/12 Antikmässa. Lugnet<br />

8/12 Luciakröning. Rådhustrappan<br />

Nostalgisk musikunderhållning<br />

och dans. Folkets Hus,<br />

14.30–17<br />

Stickcafé. Dalarnas museum,<br />

18–20<br />

9/12 Dalasinfoniettan –<br />

Julkonsert. Stadsbiblioteket,<br />

19.00–20.30<br />

<strong>Falu</strong> Jazzklubb –Bosse Tigrén<br />

Swing & Blues Quartet.<br />

Mariann´s Saloon, 19.30<br />

10/12 Kultursoppa – Vatten och<br />

bröd, en kvinna i nöd.<br />

Dalateatern, 12–13<br />

10–17/12 Jul på Ruggugglan. Stadsteatern,<br />

Folkets Hus, 14<br />

11/12 Barnteatern – Karagöz på<br />

äventyr. Dalateatern, 13–15<br />

Advents- och julkonsert.<br />

Stora Kopparbergs kyrka, 18<br />

Verdi: Din Carlos, digital<br />

visning. Stadsteatern, 18.30<br />

Kubanska rytmer med<br />

La Liga Habanera. Magasinet,<br />

20–03<br />

Julkonsert – Christer Sjögren<br />

& Anneli Rydé. Lugnet, 19.30<br />

12/12 Julallsång och luciatåg.<br />

Grycksbo kyrka, 18<br />

Luciakonsert. Kristine kyrka,<br />

16 och 18<br />

Klasshandboll. Lugnet<br />

13/12 Lucia med Mariakören och<br />

Vox Maria. Stora Kopparbergs<br />

kyrka, 18.30–19.30<br />

14–15/12 Teater – Häxa! Dalateatern,<br />

19<br />

17/12 Norrare Comedy Club.<br />

Arenan, 20<br />

18/12 Nine Lessons and Carols.<br />

Hosjö barnkör, Hosjö kyrka, 16<br />

Christmas carols, Kristine<br />

församlings körer. Kristine<br />

kyrka, 17<br />

18–19/12 DM Innebandy<br />

19/12 Julkonsert, Aspeboda<br />

kyrkokör och instrumentalister.<br />

Aspeboda kyrka, 18<br />

Julkonsert. <strong>Falu</strong> Kammarkör,<br />

Stora Kopparbergs kyrka, 18<br />

21/12 Kvällsöppet i <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. 18–21<br />

Stickcafé. Dalarnas museum,<br />

18–20<br />

26/12 Orgelkonsert, Mats Åberg.<br />

Kristine kyrka, 15<br />

26–31/12 Jullov vid <strong>Falu</strong> gruva<br />

27–29/12 Kopparpucken Ishockey<br />

27–29/12 Gorbys Cup Innebandy<br />

31/12 Konsert med nyårsbön.<br />

Aspeboda kyrka, 16<br />

Konsert med nyårsbön.<br />

Grycksbo kyrka, 18<br />

Nyårsandakt, Gruvmuseet.<br />

<strong>Falu</strong> gruva, 17–19.30<br />

Rätt svar på förra numrets fråga är Konsthallen,<br />

Dalarnas Museum. Det är där denna<br />

relief i vit marmor finns. Konstverket heter<br />

”Den skapande inspirationen” och stod klart<br />

till Konsthallens invigning 1936. Konstnären<br />

är Eric Grate.<br />

Vinner två biobiljetter gör Barbro Annerberg,<br />

Doris Persson, Kirsti Backman och<br />

Britta Karlsson, samtliga <strong><strong>Falu</strong>n</strong>. Grattis!<br />

Biobiljetterna kommer med posten.<br />

1/1–9/1 Jullov vid <strong>Falu</strong> gruva,<br />

program för stora och små.<br />

<strong>Falu</strong> gruva<br />

5/1 J.S Bachs juloratorium, del<br />

1–3. Stora Kopparbergs kyrka,<br />

18–19.30<br />

5/1–15/1 Jul på Ruggugglan. Stadsteatern,<br />

19<br />

Januari 2011/<br />

6/1 Juloratorium – Gabriel och<br />

Maria. Grycksbo kyrka, 18<br />

6/1–8/1 Kopparcupen 2011 –<br />

Handboll. Lugnets Sporthall<br />

8/1 Puccini – Flickan från vilda<br />

västern, digitalsänd visning.<br />

Stadsteatern<br />

12/1 Teater – Häxa! Dalateatern<br />

21/1 Kultursoppa – Audiens.<br />

Dalateatern, 12–13<br />

22/1 Konstnatten. <strong>Falu</strong> gruva,<br />

18–00<br />

28/1–29/1 Teater – Natten är dagens<br />

mor. Dalateatern, 18.30<br />

Lyssna på <strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong>!<br />

<strong>Vårt</strong> <strong><strong>Falu</strong>n</strong> finns också<br />

som taltidning.<br />

För att få tillgång till<br />

taltidningen, kontakta<br />

AV Media på tfn<br />

023-77 70 70.<br />

Tjänsten är kostnadsfri.<br />

Foto: Bodil Johansson/bildarkivet.se<br />

Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen december–januari. Detaljer och tider hittar du hos Visit <strong><strong>Falu</strong>n</strong> Borlänge på Trotzgatan 10–12 eller www.visitfalunborlange.se<br />

Nästa nummer kommer 6 februari 2011. Nyhetstips: redaktionen@falun.se eller tfn 023-837 22!

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!