Förvaltningsberättelse 2011 - Vaggeryds kommun

År s r ed o v is n in g
2011
Vaggeryds kommun
- där hjulen alltid snurrar

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning
Vaggeryds kommun - 10 års översikt............................................................................4
Så används din skattekrona..........................................................................................5
Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag...................................................................6
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse...................................................................................................7
Redovisningsprinciper.................................................................................................28
Finansiella rapporter
Kommunen
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys............................................29
Notförklaringar............................................................................................................31
Driftredovisning...........................................................................................................38
Investeringsredovisning..............................................................................................39
Affärsdrivande verksamhet inom kommunen
Resultat- och balansräkning, elverk............................................................................40
Resultat- och balansräkning, vatten och avlopp.........................................................41
Resultat- och balansräkning, renhållning....................................................................42
Koncernen
Sammanställd resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys......................43
Verksamhetsberättelser
Kommunstyrelse.........................................................................................................45
Överförmyndarnämnd.................................................................................................54
Kommunstyrelse - räddningstjänst..............................................................................55
Kommunstyrelse - teknisk verksamhet.......................................................................59
Kommunrevision.........................................................................................................66
Valnämnd....................................................................................................................67
Miljö- och byggnämnd.................................................................................................68
Kultur- och fritidsnämnd..............................................................................................72
Vaggeryds Elverk........................................................................................................79
Barn- och utbildningsnämnd.......................................................................................82
Socialnämnd...............................................................................................................91
Vaggeryds Energi AB................................................................................................106
Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB..........................................................................109
Högskolan på hemmaplan i GGVV........................................................................... 111
Vaggeryds Näringslivsråd KB....................................................................................112
Övrigt
Ekonomisk ordlista....................................................................................................114
Noteringar.................................................................................................................115

VAGGERYDS KOMMUN - 10 ÅRS ÖVERSIKT
Befolkningen i Vaggeryds kommun har under 2011
ökat med 169 personer och uppgick vid årsskiftet till
13 160 innevånare.
Vaggeryds kommun ligger i natursköna Småland på
västsidan av det Sydsvenska höglandet mellan de
större städerna Jönköping och Värnamo. Angränsande
kommuner är Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Värnamo,
Gnosjö och Gislaved.
Vaggeryds kommun har länets lägsta kommunalskatt
(20:83) samt länets bästa soliditet.
Övergripande nyckeltal:
Årets resultat
+ 0,9 mkr
Nettoinvesteringar i kommunen 77 mkr
Soliditet 27 %
Nettokostnadskvot 99,1 %
Nyckeltal för Vaggeryds kommun, beloppen är i miljoner kronor om ingenting annat anges
Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Externa intäkter 775 795 769 771 740 709 669 638 622 603
Externa kostnader * 774 775 759 765 721 697 658 641 621 583
Årets resultat +0,9 +20,2 +10,3 +5,9 +18,7 +11,8 +11,0 -2,9 +1,0 +15,9
Tillgångar 868 802 709 634 637 616 633 603 574 558
Skulder och
avsättningar 355 289 216 152 161 159 188 169 136 121
Eget kapital + 513 +512 +492 +482 +476 +457 446 435 438 436
Soliditet (inkl äldre
pensionsförpliktelser) 27 % 32 % 32 % 35 % 35 % 39 % 39 % 39 % 42 % 45 %
Bruttoinvesteringar 101 152 90 55 45 18 57 60 43 61
Nettoinvesteringar 77 114 87 51 38 16 41 56 38 55
Avvikelse
investeringsbudget +72 -28 +12 +41 +45 +22 +20 +32 +31 +7
Budgetavvikelse drift
Huvudprogram 0-8
exklusive affärsdrivande
verksamheter -12,7 -13,2 +2,7 -5,1 +4,3 +2,9 -0,7 -14,1 -8,8 -8,0
Nettokostnadskvot 99 % *98% 98 % 99 % 97 % 96 % 98 % 101 % 100 % 97 %
Totala skatteintäkter
och skatteutjämning 606 592 570 566 543 512 486 451 431 421
Personalkostnader 420 419 419 397 374 359 351 327 298
Antal årsarbetare 994 997 1 022 1 015 982 975 979 957 923
Eget kapital/invånare
(kr) 39 000 39 450 38 000 37 100 36 800 35 700 35 200 34 300 34 600 34 600
Anläggningstillgångar
** 698 605 546 530 528 548 541 518 472 455
Pensionsförpliktelse
tom 1997-12-31 277 253 267 259 252 215 200 200 198 187
Avsättning pensioner
fr.o.m. 1998-01-01 28 21 15 14 12 9 8 8 7 5
Pensionskostnad,
individuell del 18 18 17 17 15 13 13 12 11 9
Långfristiga lån 80 32 5 12 13 14 23 23 23 23
Antal invånare 13 160 12 991 12 959 12 981 12 939 12 816 12 665 12 660 12 656
12
* Nettokostnadskvoten är nedjusterad 4,4 mkr för jämförelsestörande post försäljning kraftverk.
** Anläggninsgstillgångar omfattar även värdet av exploateringsfastigheter. Placerade medel för pensionsutbetalningar är
omklassificerat till omsättningstillgång från och med 2011. Tidigare år är omräknade och justerade.
4

Så används din skattekrona
100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2011 SÅ HÄR . . .
27 kronor till Äldre- och handikappsomsorg
26 kronor till Grundskola
13 kronor till Barnomsorg
9 kronor till Gymnasieskola inklusive vuxenutbildning
6 kronor till Sociala insatser för invånare med
problem samt socialbidrag
6 kronor till Kommunledning och administration
5 kronor till Gatuförvaltning och övrig teknisk
verksamhet
4 kronor till Bibliotek, sim- och sporthallar samt
övrigt inom kultur och fritid
1 krona till Räddningstjänst
1 krona till Miljö- och byggverksamhet inklusive
bostadsanpassningsbidrag
1 krona till Kollektivtrafik (i huvudsak trafik mot
Jönköping och Värnamo)
1 krona till Arbetslivsbefrämjande åtgärder
Så här får kommunen sina pengar
58 % av kommunens intäkter kommer från kommunalskatt.
20 % av kommunens intäkter kommer från generella statsbidrag samt inkomstutjämningsbidrag.
11 % kommer från taxor och avgifter för kommunens verksamheter inklusive affärsdrivande verksamhet.
6 % är statliga bidrag till kommunens olika verksamheter.
3 % kommer från försäljning av verksamhet och varor.
2 % kommer från hyror och arrenden.
5

Månad Prel kom.skatt
Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag 2011
Slutavr
kom.skatt Fastighetsavg
Avräkn
fastighetsavg
Utjämningsbidrag
LSS
Inkomstutjämningsbidrag
Kostnadsutjämningsbidrag
Regleringsbidrag
Summa
Januari 36 333 593 748 457 1 703 130 350 724 1 170 608 9 057 673 82 352 1 109 081 13 473 568
Avräkn 2009 -3 257 631
Februari 36 333 593 748 457 1 703 130 350 724 1 170 608 9 057 673 82 352 1 109 081 13 473 568
Mars 36 333 593 749 355 1 703 130 350 724 1 170 608 9 057 673 82 352 1 109 081 13 473 568
April 36 333 602 748 457 1 703 137 350 724 1 208 752 9 057 674 82 356 1 109 087 13 511 730
Summa 30/4 145 334 381 2 994 726 6 812 527 -1 854 735 4 720 576 36 230 693 329 412 4 436 330 50 674 803
Maj 36 333 593 748 457 1 703 130 350 724 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 13 483 102
Juni 36 333 593 749 355 1 703 130 350 724 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 13 483 102
Juli 36 333 593 748 457 1 703 130 350 724 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 13 483 102
Augusti 36 333 593 748 457 1 703 130 1 436 601 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 14 568 979
Summa 31/8 290 668 753 5 989 452 13 625 047 634 038 9 441 144 72 461 385 658 820 8 872 654 105 693 088
September 36 333 593 749 355 1 703 130 -734 568 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 12 397 810
Oktober 36 333 593 748 457 1 703 130 350 724 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 13 483 102
November 36 333 593 748 457 1 703 130 350 724 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 13 483 102
December 36 333 593 3 086 151 1 703 130 350 724 1 180 142 9 057 673 82 352 1 109 081 13 483 102
Summa 436 003 125 11 321 872 20 437 567 951 642 14 161 712 108 692 077 988 228 13 308 978 158 540 204
6

Förvaltningsberättelse 2011
KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE
MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE
Från och med år 2011 startar en ny mandatperiod
med en ny politisk majoritet.
Därmed har också nya övergripande mål för Vaggeryds
kommun antagits av den nya majoriteten.
Antagandet av målen skedde först i november 2011
och årets utvärdering blir därmed inte särskilt relevant.
Övergripande mål för Vaggeryds kommun
mandatperioden 2011-2014
Kommunfullmäktige har fastställt följande övergripande
mål för mandatperioden 2011-2014:
Vaggeryds kommuns beslutsfattande skall
präglas av öppenhet, vi skall vara lyssnande,
omvärldsbevakande, nyfikna och med kraft
kunna agera för kommunen och dess invånares
bästa. Jämställdhet och ett barn och ungdomsperspektiv
beaktas i den kommunala planeringen.
(SCB medborgare undersökning, befolkningsutveckling
och resandestatistik)
Vaggeryds kommun har som mål att alla barn
skall lämna grundskolan med minst godkända
betyg.
(Öppna jämförelser)
Näringslivspolitiken skall stödja kommunens
befintliga verksamhet och aktivt arbeta för att
nya företag väljer Vaggeryds kommun för nyetablering.
(Svenskt Näringslivs årliga ranking)
All kommunal handläggning skall ske effektivt
och snabbt präglat av en hög serviceanda med
respekt för lag och förordning.
(SCB medborgarundersökning)
Kommunen skall upplevas vara en god och
attraktiv kommun att leva, bo och verka i.
(SCB medborgarundersökning, Svenskt näringslivs
ranking)
Vården av våra äldre och sjuka skall präglas av
trygghet och god kvalitet.
(SCB medborgarundersökning, öppna jämförelser)
Vaggeryds kommun skall vara en god kulturkommun.
En kulturstrategi skall upprättas för
kommunen med utgångspunkt i Fenix Kultur och
Kunskaps Centra.
(SCB medborgarundersökning)
Kommunen skall ligga i spets med tydligt uppsatta
strategiska klimatmål för långsiktlig hållbarhet.
Personalpolitiken skall präglas av öppen dialog,
medinflytande där personalens kunskap, erfarenhet
och kompetens tillvaratas.
(Årlig personalenkät)
Kraftfull uppmärksamhet skall riktas av styrelser
och nämnder kring budgetföljsamhet så att uppsatta
kommunalekonomiska mål kan uppnås.
Omvärldsanalys
SKL:s bedömning av konjunkturen
Här är ett utdrag från SKL:s skrivning om budgetförutsättningar.
Kraftig inbromsning av svensk tillväxt
Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag
under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den
svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i
svensk export och industriproduktion. Men trots den
försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag
en större optimism om framtiden än tidigare.
Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid
och risken för en akut skuldkris har lättat något.
Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi
tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart
växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt
svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten
kommer därför att stiga något, men inte särskilt
mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation
håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer
som ökade pensioner verkar i motsatt riktning.
Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå
2013 beräknas bli något högre än vad vi tidigare
räknat med.
Vår bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt
klaras upp under ordnade former.
Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid
innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella
marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att
oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten
för och förväntningarna om en positiv
lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva
anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra
Europa bestå under lång tid framöver.
Konjunkturinstitutets syn på konjunkturen
januariprognosen.
Om BNP-tillväxten för helåret 2012 sade Jesper
Hansson att den "börjar närma sig nollan", jämfört
med KI:s decemberprognos om en tillväxt på 0,6
procent.
Det som ser mer negativt ut är framför allt den
svenska varuexporten, som ser ut att falla mer än
väntat under det fjärde kvartalet. KI ser därför en
något svagare BNP-utveckling under det fjärde och
första kvartalet, då BNP väntas sjunka mer än tidigare
beräknat.
Från och med det andra eller tredje kvartalet ser
dock tillväxten ut att kunna bli starkare än vad KI
räknade med i december.
KI menar att ECB:s treårsrepa har varit mycket viktig
för att stabilisera situationen och minska interbankräntorna,
även om det blir en svag tillväxt i euroområdet
under 2012 och 2013.
"De akuta riskerna för en kreditåtstramning har minskat",
sade Jesper Hansson.
Samtidigt har det kommit mer positiva signaler från
USA, bland annat från husmarknaden, och det finns
tecken på att konsumentförtroendet återvänder i
både Europa och USA.
"Det finns tecken på en viss stigande tillförsikt, mest
påtagligt i hushållssektorn", sade han.
Arbetslösheten har hållit emot ganska väl, enligt KI,
som dock ser en risk för att arbetslösheten kan
klättra uppåt efter det oväntat svaga fjärde kvartalet.
7

Förvaltningsberättelse 2011
"Även om utfallen hittills inte visar så mycket finns
det varningssignaler som visar att det kan bli en
större uppgång än vi trodde", sade Jesper Hansson.
KI räknar med att reporäntan kommer att fortsätta
sänkas. KI står fast vid prognosen att reporäntan har
sänkts till 0,75 procent till sommaren, även om det
kan ta lite längre tid att nå tid.
2010 2011 2012 2013
BNP-tillväxt 5,6 4,5 0,3 3,0
Sysselsättning (tillväxt) 1,1 2,1 0,1 0,3
Arbetslöshet 8,4 7,5 7,8 7,9
Arbetsmarknadsgap –2,4 –1,8 –2,3 –2,1
Inflation (KPI) 1,2 3,0 1,1 1,5
Reporänta (vid årets slut) 1,25 1,75 0,75 1,25
Offentligt finansiellt sparande 0,0 0,1 –0,4 –0,2
Diagrammet visar att Sverige har sedan år 2000 haft en ganska god tillväxt men kurvan viker nu ner och KI tror
tillväxten kan närma sig noll år 2012. (källa tradingeconomics)
Den svenska statsskulden i förhållande till BNP har succesivt minskat och är betydligt
lägre än Euroländernas genomsnittliga värde.
8

Förvaltningsberättelse 2011
Tillväxten i Euroområdet har varit något lägre än i Sverige. Man ser i kurvan tydligt den häftiga konjunkturnedgången
2008 och en mycket snabb uppgång under 2010. Tyvärr har trenden åter vänt ned.
Eurostaternas upplåning i förhållande till BNP har ökat kraftigt i nästan samtliga länder.
En del staters kreditbetyg har sänkts och upplåningskostnaden riskerar att öka.
Vaggeryds kommun – där hjulen alltid snurrar.
Fotot föreställer hjulet vid Götaström.
9

Förvaltningsberättelse 2011
Fakta om Vaggeryds kommun
Vaggeryds kommun är belägen i västra kanten av det
sydsvenska höglandet och har en yta av 830 km2. Angränsande
kommuner är Jönköping, Nässjö, Sävsjö,
Värnamo, Gnosjö och Gislaved.
Kommunen har två centralorter, Vaggeryd och Skillingaryd
samt två mindre tätorter, Hok och Klevshult.
Landsbygden är relativt tätbefolkad med sina lokala
centra i form av småsamhällen och kyrkbyar.
Vaggeryds kommuns starka tradition av möbeltillverkning
uppstod tack vare vagnstillverkningen och i Hagafors
uppstod kring år 1870 Sveriges första möbelfabrik,
Hagafors stolsfabrik. Genom våra många profilstarka
företag lever traditionen av möbeltillverkning och design
vidare i Vaggeryds kommun. Företagens kreativitet gör
oss till en självklar del i entreprenörsregionen.
Vaggeryds kommun har också ett unikt strategiskt läge
och har etablerat sig som ett av Sveriges bästa logistikcenter.
Kommunen tar en aktiv roll för att driva utvecklingen
av järnvägen – med en elektrifiering vill vi skapa
fler och bättre kommunikationsmöjligheter till våra närliggande
städer för både persontrafik och effektiv godstrafik.
Centralorten Vaggeryd med 4 965 (4 922) invånare.
Centralorten Skillingaryd med 3 960 (3 893) invånare.
Tätorten Hok med 639 (623) invånare.
Tätorten Klevshult med 257 (264) invånare.
10

Befolkningsförändringar
Förvaltningsberättelse 2011
Nedanstående tabell visar befolkningsförändringarna
under de senaste fem åren. Över tid har kommunen
har en stadig befolkningsökning och under
2011 ökade befolkningen med 169 personer.
En jämförelse mellan 2007 och 2011 visar att den
största numerära befolkningsökningen finns i centralorterna
Vaggeryd och Skillingaryd, medan fyra
av de sex landsbygdsdelarna var för sig står för en
större procentuell ökning än centralorterna.
Antalet 0-åringar (barn födda under 2011) var vid
årsskiftet 179 stycken, vilket stärker en positiv trend
sett till hela kommunen de senaste tre åren.
En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen
i form av höjda skatteintäkter. En undersökning
genomförd av kommunförbundet visar att de
kommuner som har en balanserad befolkningsökning
på maximalt 1,5 % per år har bäst ekonomi.
Befolkningsförändringar inom kommundelarna
Diff. Antal 0-åringar 31/11
2007 2008 2009 2010 2011 07-11 2007 2008 2009 2010 2011
Vaggeryd 4 890 4 915 4 900 4 922 4 965 75 67 71 45 61 62
Skillingaryd 3 884 3 939 3 939 3 893 3 960 76 43 43 46 43 41
Hok 606 618 608 623 639 33 8 7 12 11 13
Klevshult 264 266 250 264 257 -7 2 4 1 7 3
Byarums
landsbygd 943 926 935 958 965 22 11 10 9 18 14
Bondstorps
församl. 352 344 337 352 367 15 5 1 4 7 10
Tofteryd
landsbygd 524 520 530 534 547 23 11 6 14 8 12
Åkers landsbygd
552 535 549 544 556 4 10 6 11 3 14
Hagshult
landsbygd 316 318 324 320 311 -5 5 2 4 2 4
Svenarums
landsb. 608 600 587 581 593 -15 7 6 6 5 6
Totalt 12 939 12 981 12 959 12 991 13 160 175 169 156 152 165 179
11

Förvaltningsberättelse 2011
Mandatfördelning i kommunfullmäktige
Vaggeryds kommun hade under 2011 en rödgrön majoritet med kommunstyrelsens ordförande från Socialdemokraterna.
I tabellen nedan syns förändringar gentemot mandatperiod 2007-2010.
Antal Mandat per parti. 2007-2010 2011-2014
Moderata samlingspartiet 9 9
Kristdemokraterna 6 6
Folkpartiet 3 2
Centerpartiet 5 3
Socialdemokraterna 16 16
Vänsterpartiet 1 2
Miljöpartiet 0 1
Sverigedemokraterna 1 2
Kommunalskatten är 31:50
Skatteuttaget är oförändrat sedan 2005
Landstinget
10:67
Vaggeryds
Kommun
20:83
Vaggeryds kommun hade år 2011 länets lägsta kommunalskatt!
Skatteväxling kommer 2012 att ske med -0,33 öre med landstinget på grund av övertagande av ansvar för kollektivtrafiken.
Samtidigt kommer kommunens utdebitering att höjas med 0,50 öre vilket ger en nettoökning med 0,17 öre.
Kommunen har under år 2005 höjt sin utdebitering med 50 öre
Landstinget höjde under år 2004 sin utdebitering med en krona.
Skatteväxling skedde 1999 med landstinget avseende övertagande av vissa gymnasieprogram med 19 öre.
Skatteväxling har skett 1996 mellan kommunen och landstinget med 1:64 kr.
Orsaken är övertagande av huvudmannaskap för omsorger och särskola samt psykiatrireformen.
Skatteväxling skedde även enligt Ädelreformen 1992, då den kommunala utdebiteringen höjdes med två kronor.
12

Förvaltningsberättelse 2011
Presentation av Koncernen
Koncernen Vaggeryds kommun omfattar tre bolag
och ett kommunalförbund.
Endast Vaggeryds kommun, Vaggeryds Energi AB
och Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB konsolideras
i den sammanställda redovisningen och representerar
därmed konsolideringsenheten.
Vaggeryds kommun, ägare
Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB
100 %
Vaggeryds Energi AB
100 %
Vaggeryds Näringslivsråd
50 %
Högskolan på hemmaplan GGVV
25 % (konsolideras inte)
Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB bildades
1996. VSBo har cirka 1000 egna uthyrningslägenheter.
Vaggeryds kommun köper sin städverksamhet från
VSBo.
Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB betalar årligen
1 000 tkr till ägaren Vaggeryds kommun som ersättning
för tecknade borgensavtal.
Händelser under året
Januari
Läs tidningar från hela världen
På biblioteket finns en ny databas där man kan läsa
nyheter från hela världen i 1400 dagstidningar från
92 länder och på 40 olika språk.
Februari
Ny gymnasieförordning
Ny gymnasieförordning har trätt i kraft i februari 2011
med namn GY11. Förordningen omfattar förändringar
i ämnesplaner, gymnasieprogram, behörighetskrav
samt förändrat betygssystem
Vaggeryd/Jönköping/Nässjö 3:a på logistikrankingen
Vaggeryds kommun har tillsammans med Jönköping
och Nässjö klättrat till tredje plats i rankingen av
bästa logistiklägen i Sverige.
Mars
Vårfest på Fenix Kultur- och Kunskapscentrum
Lördagen den 9 april arrangerades en vårfest på
Fenix Kultur- och Kunskapscentrum. Under kvällen
bjöds det på konsert med kulturskolans elever och
lärare, men även konstutställning och storbandskonsert.
April
Skivaryd 2011
Frimärks-SM och mässa på Movalla. Alla fotbollsintresserade
kunde till exempel få sitt lystmäte stillat i
form av fotbollssnack med landslagsspelarna Jonas
Thern och Michael Svensson och fotbollförbundets
ordförande Lars-Åke Lagrell.
Maj
Transport Logistic München Transportmässa med
över 50 000 besökare. Kommunens logistiksatsning
Vaggeryds Energi AB bildades 1 januari, 1995
genom sammanslagning av Vaggeryds Värmeverk
AB och elhandelsorganisationen inom Vaggeryds
Elverk i enlighet med förslag om ny ellagstiftning.
Energibolaget betalar årligen 800 tkr till ägaren som
ränteersättning på insatt kapital och före tecknade
borgensavtal.
Vaggeryds näringslivsråd KB är ett kommanditbolag
med avsikten att tillsammans med Vaggeryds
kommun främja utvecklingen av näringslivet i kommunen
Högskolan på hemmaplan i GGVV-regionen
Högskolan på hemmaplan är ett kommunalförbund
ägt av kommunerna Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd.
Högskolan på hemmaplans främsta uppgift är att ge
invånarna i regionen tillgång till högre utbildning
på hemmaplan. Värnamo kommun har lämnat kommunalförbundet.
på kombiterminalen Vaggeryds Logistic Center deltog.
Skogs-Elmia
Skogsmässan i Bratteborg lockade över 30 000
besökare.
Juni
Demonstration och provkörning av elbil
Onsdagen den 15 juni fick kommunen besök av
Gröna Bilister som är en nationell förening med ändamål
att verka för en miljöanpassad utveckling av
vägtransporterna.
Juli
Körtävling på Vaggeryds travbana
För tredje året i rad fylldes Vaggeryds travbana av
enbets- och par- och fyrspannsekipage. Det var
Jönköpings Läns Kusksällskap som anordnade körtävling
med tre olika delprov, dressyr, maraton och
precision.
September
Skillingaryds marknad
Vaggeryds kommun var tillsammans med andra
medverkande på plats med en utställning om miljö.
Trollstigar och Häxvrål på föreläsningsturné
Under hösten åkte personerna bakom kommunens
egen upplevelsekarta på en föreläsningsturné. Det
första spännande tillfället gavs i Vaggeryds bibliotek
den 28 september.
Vaggeryds kommun näst tryggast i landet
Det är tryggt att bo i Vaggeryds kommun. Det visar
statistik från Brottsförebyggande rådet som tidskriften
Hem & Hyra har sammanställt. På den listan
hamnade Vaggeryds kommun på andra plats efter
Robertsfors kommun.
13

Förvaltningsberättelse 2011
Oktober
Future Transport Elmia
Årlig transport- och järnvägsmässa där Vaggeryds
kommun deltog i gemensam monter med Jönköping
och Nässjö kommuner.
Nytt ungdomsråd på gång
Torsdagen den 20 oktober träffades politiker och
ungdomar för att åter dra igång ett ungdomsråd i
kommunen.
Vaggeryd utsågs till årets företagarkommun i
Jönköping län
Vaggeryds kommun kan nu titulera sig länets företagarkommun.
Den 6 oktober presenterade branschorganisationen
Företagarna och UC sin årliga ranking
där Vaggeryds kommun placerade sig bäst av länets
13 kommuner, på fjärde plats i landet.
Vart är vädret och världen på väg?
Tisdagen den 18 oktober bjöds allmänheten in till ett
klimatseminarium med Pär Holmgren, meteorolog
och författare. Det blev en kväll med kunskap, visioner
för framtiden och inspiration till förändring.
November
Tina Glenvik vann årets kulturpris
Vaggeryds kommuns kulturpris 2011 tilldelas sångerskan
Tina Glenvik, Göteborg, född och uppvuxen i
Hok.
December
Utbyggnad av Skillingehus blir klar
Kontorspersonal som jobbar åt Ifo- och omsorgsförvaltningen
blir därigenom bättre samlade och får
direktkontakt med övrig förvaltningspersonal
Biltunneln
Tunnel under järnvägen i Vaggeryd invigdes i slutet
på 2011. Planskilda korsningar gynnar såväl miljö
som säkerhet.
Befolkningen i kommunen ökade med 169 personer.
Ökningen av boende underlättar kommunens planering
att göra Vaggeryds kommun till en attraktiv boendekommun,
men har samtidigt inneburit ett väsentligt
ökat efterfrågetryck på barnomsorg i kommunen,
vilket krävt ökade resursinsatser av Barnoch
utbildningsnämnden
Netto
En nyetablering av livsmedelsbutiken Netto har skett
i Vaggeryd och invigningen skedde den 22 december.
Energi- och klimatstrategi
En energi- och klimatstrategi för kommunen har
arbetats fram under 2011 och skall antas våren
2012. Därefter följer genomförande av åtgärder.
Årets Byggnadsvårdspristagare
Vaggeryds kommuns byggnadsvårdspris 2011 tilldelades
Magnus Ottosson och fastigheten Svanen 5 i
Vaggeryds tätort. Magnus har renoverat det drygt
hundra år gamla huset i etapper.
Ett startskott för Miliseum
Snön yrde runt trumpetaren som blåste igång ceremonin
på Skillingaryds läger. Den 6 december var
det dags att ta ett första spadtag för om- och tillbyggnationen
som ska inhysa Miliseums museiverksamhet.
14

Förvaltningsberättelse 2011
Finansiell analys
Kommunen redovisar överskott med 0,9 miljoner
kronor
För 2011 redovisar kommunen ett resultat på
+ 0,9 mkr. Resultatet är en miljon kronor sämre än det
budgeterade beloppet.
Faktorer utanför verksamheternas kontroll
De punkter som redovisats ovan ingår samtliga i
de faktorer som den enskilda verksamheten inte
kan påverka.
Skatteujämningsbidragen påverkas bland annat
av befolkningsutvecklingen i kommunen
Befolkningen ökade med 169 personer från föregående
bokslut.
Det finansiella nettot blev 4,5 mkr sämre än budgeten.
Detta är en kombination av ökade räntekostnader
via lån och en ökad RIPS-ränta för
pensionsskulden.
Inflationsnivån var 2,6 % i årsgenomsnitt.
I december 2011 var den 1,9 %.
Riksbankens främsta mål med styrräntorna är att
hålla inflationen i enlighet med uppställda mål.
Kommunens redovisade resultat för 2011 är sämre än
det budgeterade överskottet som motsvarade
1,8 miljoner kronor.
Det är framförallt den egna kostnadsutvecklingen som
ökat snabbare än resursökningen via skatter.
Även det finansiella nettot har försämrats då kommunen
under perioden ytterligare långfristigt lånat upp 50
miljoner kronor
Faktorer som inte var kända vid budgeteringsbeslutet
Befolkningsökningen i kommunen har varit
snabbare än vad som förväntats vid budgeteringstillfället.
Detta är glädjande men medför
även omställningskostnader. Bland annat fanns
ett större antal barn med förskolebehov än förväntat.
Ökningen innebär en tillfällig eftersläpning
innan resurstillskott erhålls via kommunens skatteintäkter.
Värdet av pensionsplaceringarna för att möta
intjänade pensionsrätter före 1998 har haft en
mindre god utveckling under 2011 jämfört med
föregående år då tre miljoner kronor i reavinster
uppkom. Under 2011 uppkom istället förluster med
0,6 miljoner kronor. Uppkomna reavinster/reaförluster
är eliminerade i resultatet, då avkastningen
skall hjälpa till att infria skulden mot
kommande pensionstagare.
Den svagare internationella konjunkturen och
den finansiella turbulensen har medfört att den tioåriga
statsobligationsräntan har sjunkit kraftigt.
Riktlinjerna för pensionsskuldsberäkningen säger
att när indikatorn går utanför RIPS-intervallet ska
beslut tas om en eventuellt förändrad ränta.
Förändring av RIPS-räntan har aviserats och påverkar
Vaggeryds kommun resultatmässigt med
minus 2,1 miljoner kronor.
Den så kallade bromsen i pensionssystemet har
dessutom ytterligare ökat behovet av avsättningar
för kommande utbetalningar.
Diagrammet nedan visar hur 10-årsräntan sjunkit
från fyra procent 2008 till två procent 2012
15

Förvaltningsberättelse 2011
Verksamheternas ekonomiska resultat
+/- Budget
Kommunstyrelsen -1,4 58,8
Teknisk verksamhet -3,6 24,5
Räddningstjänst 0,1 8,8
Kultur- och fritidnämnd 0,5 25,9
Elverksstyrelse 2,1 0
Barn- o utbildningsnämnd -7,1 289,3
Socialnämnd -3,2 191,0
Miljö- och byggnämnd -0,4 6,3
Revisionsnämnd 0,1 0,7
Valnämnd 0,0 0,0
SUMMA -12,9 605,3
Verksamheterna hade under 2011 ett ovanligt svagt
ekonomiskt utfall. Trots ett förbättrat resultat för socialnämnden
så blir underskottet mot av Kommunfullmäktige
fastställd budget så stort som minus tretton
miljoner kronor. Det samlade underskottet motsvarar
två procentenheter av anslagna resurser.
Även en motsvarande uppföljning under senaste
femårsperioden visar på ett samlat underskott hos
nämnder och styrelser på minus tio miljoner kronor.
Det ekonomiska resultat som verksamheterna redovisar
är till största delen påverkbar för den egna verksamheten
genom synkronisering av verksamhetsstyrning
och budgetstyrning, kanske inte för det enskilda
budgetåret, men över tid skall möjlighet finnas att
erhålla en ekonomisk balans gentemot fastställd budget.
En god budgetföljsamhet är en förutsättning för att
den ekonomiska styrningen skall kunna fungera så att
de finansiella målen uppnås och de verksamhetsmässiga
målsättningarna säkerställs.
Kommunstyrelsen
KS redovisar för budgetåret ett underskott mot anslag
uppgående till 1,4 miljoner kronor.
Programmet med den största negativa avvikelsen är
liksom 2010 programmet försörjningsstöd. En förstärkning
av budgeterat belopp skedde under året
med en miljon kronor men ett överskridande med 1,6
miljoner kronor kunde ändå inte undvikas. Nettokostnaden
är ungefär oförändrad gentemot år 2010
Liksom föregående år har även programmet kollektivtrafik
medfört underskott mot budget, i år med 0,6
miljoner kronor. En skatteväxling med landstinget på
33 öre kommer att ske under 2012, vilket innebär att
huvudmannaskapet för verksamheten då lämnar
kommunen.
Programmet flyktingmottagning har väsentligen överskridit
budgeterat belopp med en miljon kronor. Årets
underskott är egentligen betydligt större, då utnyttjande
av tidigare fonderad avsättning skett med ytterligare
en miljon kronor. Nyanlända flyktingar under
året var inte fler än nio personer, men kostnader
kvarstår i introduktionsprogrammen för tidigare inflyttade
inom verksamheten.
Teknisk verksamhet
Tekniska redovisar för bokslutsåret ett underskott
med 3,5 miljoner kronor. Av redovisat underskott
tillhör 2,3 mkr den affärsdrivande verksamheten och
dessa underskott har kunnat regleras mot tidiga
gjorda avsättningar, varför denna del av underskottet
inte belastar kommunens resultaträkning för år 2011.
De skattefinansierade underskotten finns i programmen
markreserv, minus 1,7 mkr och gator
och vägar med minus 1,1 mkr
Lägre avverkning av skog, minskade arrendeintäkter
samt dyrare väghållning och gatubelysning är
förklaringar.
På den positiva sidan kan konstateras att Vaggeryds
kommun som länets första kommun helt och
hållet genomfört sluttäckning av deponin.
Kultur och fritidsnämnd
Ur ekonomistyrningssynpunkt finns inget att invända
mot redovisningen som under en lång följd
av år har varit i balans.
Däremot uppger förvaltningen själv att ungdomsverksamheten
borde utvecklas mera, särskilt vad
gäller tillgång på ändamålsenliga lokaler.
Elverket
Elverket redovisar ett överskott med 2,1 miljoner
kronor. I överskottet ingår ersättning till kommunen.
Ungefär 1,5 miljoner kronor av överskottet
kommer från nätverksamheten och återstående
del kommer från entreprenadverksamheten.
Barn- och utbildningsnämnd
Nämnden redovisar ett kraftigt underskott med
7,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 % av
anslagna resurser.
Största underskottet finns inom förskoleprogrammet
med minus 2,9 miljoner kronor. Här finns
förklaring i form av eftersläpningseffekter, genom
det budgetmässiga kompensationssystem som är
beslutat, när fler barn finns i kommunen och har
möjlighet att utnyttja verksamheten.
Ett stort underskott finns även för gymnasieskolan
Fenix med 2,3 miljoner kronor.
Beläggningen, det vill säga hur många av kommunens
ungdomar som väljer att studera på
hemmaplan är viktigt för ekonomin och det är
önskvärt att höja denna andel.
Det finns också en möjlig förbättringspotential i
ekonomistyrningen av gymnasieverksamheten.
Vi byggnationen av Fenix2 år 2010 fanns ett anslag
för inventarieköp på totalt åtta miljoner kronor.
Detta anslag har överskridits rejält och den
totala investeringsutgiften stannar på 10,2 miljoner
kronor. Nämnden kommer inte erhålla kapitalkostnadskompensation
för den del av investeringen
som överstiger kommunfullmäktiges ursprungliga
anslag.
Det under 2011 avslutade ESF-projektet Kompetensvågen
gav 1,6 miljoner kronor i överskott.
Kommande år finns inte motsvarande finansieringsmöjlighet.
Vid årets början budgeterade Barn- och utbildningsnämnden
redan från början underskott för
administrationen med minus 2,6 miljoner kronor
för administrationen samt med minus 0,8 mkr för
Svenska för invandrare.
Trots att sparbeting lades ut under året kunde
detta underskott inte hämtas hem. För att god
ekonomistyrning skall kunna uppnås krävs att
budgeteringen redan från början är seriös och på
en relativt detaljerad nivå.
16

Förvaltningsberättelse 2011
Socialnämnden
Socialnämnden är uppdelad i två förvaltningar, en för
individ-och familjeomsorg och en för vård- och omsorgsverksamhet.
Socialnämnden redovisar totalt ett underskott med
3,2 miljoner mot budget. Underskottet motsvarar
1,6 % av resursanslaget. Av underskottet kommer
1,2 miljoner kronor från IFO-verksamheten och två
miljoner kronor från äldreomsorgen.
Nämnden har under en lång rad av år inte klarat verksamheten
inom ramanslagen och under året har funnits
ett fokus på att nå ekonomisk balans.
Det verkar gå åt rätt håll men året slutar ändå med ett
överskridande av budget.
Individ- och familjeomsorg
Kostnader för institutionsplaceringar, insats i form av
kontaktfamiljer och familjehemsplaceringar gjorde att
insatser för barn- och ungdom gav underskott med
0,7 miljoner kronor.
Även programmet för insatser vuxna visar ett minus
här med 0,8 miljoner kronor. Här ingår kostnader som
har samband med missbruksproblematik.
Handläggningen av försörjningsstöd utförs av IFOförvaltningen,
men budgetavräknas kommunstyrelsen.
Enligt nämnden finns en tydlig struktur för samverkan
mellan IFO och Arbetsmarknadsenheten på
den övergripande nivån och i arbetet med enskilda.
Vård- och omsorgsförvaltningen
För äldreomsorgens budgetöverskridande på minus
två miljoner kronor svarar främst resursenheten, hemtjänsten
och demensvården.
Kostnader uppstod i resursenheten via Humanas
övertagande av personlig assistans.
Demensvårdens underskott kommer från personalsidan.
Största delen av vård- och omsorgsverksamhetens
underskott härrör sig från hemtjänsten. Nämnden
har infört Lov redan år 2010.
Nettokostnaden för hemtjänstverksamheten har inte
ökat jämfört med 2010, men budgetanslaget till programmet
sänktes med 1,9 miljoner och denna planerade
besparing har således inte klarats under år
2011.
Miljö- och byggnämnd
Nämnden visar ett underskott med 0,4 miljoner
kronor. Nämnden betonar vikten av förebyggande
arbete och samarbete i verksamheten.
Det är programmet för bostadsanpassning som står
för budgetöverskridandet. Antalet ansökningar om
bostadsanpassning har varit högt och nämnden bedömer
att efterfrågan även i fortsättningen kommer att
vara hög.
God ekonomisk hushållning
kräver balanserad ekonomi och effektiv verksamhet
med god kvalitet
Den balanserade ekonomin kan mätas genom att
kommunfullmäktiges finansiella mål skall uppnås och
genom att nämnder och styrelser kan utföra sitt arbete
inom anvisade budgetramar.
Nämndernas sammanlagda resultat är ett överskridande
av budgetanslagen med tretton mkr och
resultaten är därigenom inte i balans.
För verksamheternas kvalitet och effektivitet hänvisas
läsaren till verksamhetsberättelsernas redovisning
av hur måluppfyllelsen av de enskilda
nämndernas mål utfallit. Samtliga nämnder har i
uppdrag att i årsredovisningen redovisa de mål
som ställts upp i samband med programbudgetens
antagande.
Ekonomiska och finansiella mål enligt
KF 2010-06-28 § 062
Utvärdering av dessa mål sker under egna rubriker
Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna
skall inte överstiga 98 %
Soliditetsmålet sätts till 50 % inklusive pensionsskuld.
Definition: Det egna kapitalet skall inte understiga
50 % av kommunens totala tillgångar.
Ökningen ett enskilt år av det egna
kapitalet skall vara minst 1 % av det totala
kapitalet. Soliditeten beräknas inklusive
pensionsskuld inom linjen
Investeringstak, beslut fattas av kommunfullmäktige
för varje ny mandatperiod. För
mandatperioden 2011-2014 är den skattefinansierade
delen beslutad till 140 miljoner
Definition Kommunfullmäktige beslutar om
ett investeringstak för varje ny mandatperiod.
Investeringstakets storlek skall överensstämma
med övriga ekonomiska mål på kort
och lång sikt.
De ekonomiska målen skall kommenteras
och utvärderas i förvaltningsberättelsen vid
del- och årsbokslut samt i av kommunfullmäktige
antagen budget.
I årsbokslutet bör även förräntningen av eget
kapital kommenteras i förhållande till värdeminskningen
under året. Budgeterat och beräknat
resultat skall minst täcka värdeminskningen
av kommunens kapital.
Finansiella mål Mål Utfall
Balanskrav >0 Uppfyllt
Nettokostnadskvot 98 % 99,1 %
Soliditet 50 % 27 %
Förräntning EK >10 mkr 0,9 mkr
Investeringstak
2011-2014
Mandatperioden

Förvaltningsberättelse 2011
enligt balansräkningen återställas. Beslut om en sådan
reglering ska fattas i budgeten senast tredje året
efter det år då det negativa resultatet uppkom. Realisationsvinster
ska inte ingå i denna avstämning mot
balanskravet.
Avstämning av balanskravet
Årets resultat +0,8 Mkr, efter reducering av realisationsvinster
på 0,1 Mkr, innebär att kommunen under
2011 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin.
Kommunen har inte några underskott från tidigare år
som ska återställas.
”Den som står i skuld är inte fri!”
Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna
skall inte överstiga 98 %
Den tvåprocentiga marginalen som skall bidra till att
finansiera kommunens investeringar syftar till att
säkerställa att den långsiktiga betalningsförmågan
genom en tillräcklig soliditet säkerställs.
Årets nettokostnadskvot 99,1 % är en procentenhet
sämre än antaget finansiellt mål.
Dock måste noteras att redan i resultatbudgeten ligger
nettokostnadskvoten en procentenhet för högt så
det redovisade resultatet är inte sämre än budget,
men det är sämre än det finansiella målet.
Den aviserade förändrade RIPS-räntan var omöjlig att
förutse vid budgeteringstillfället och påverkar kommunens
resultat negativt med 2,1 mkr
Ingen justering av nyckeltalet har gjorts med anledning
av ovanstående.
Investeringssumman för föregående mandatperiod
var högre än den finansiella målsättningen genom
investeringstaket.
Redovisningsåret 2011 är början på en ny mandatperiod
med en ny politisk majoritet. Det går
därför ännu inte att utvärdera målsättningen.
Årets investeringsutgifter uppgick till 77 miljoner
kronor inklusive affärsdrivande verksamhet och 68
miljoner kronor exklusive den affärsdrivande delen.
Investeringarna i den affärsdrivande delen
skall regleras genom beslutade taxenivåer. Den
genomsnittliga årliga tillåtna investeringsnivån för
den skattefinansierade delen är 35 miljoner kronor,
men det är vanligt att en stor andel av investeringsbudgeten
utnyttjas redan första året av en
ny mandatperiod.
För att finansiella målsättningen för mandatperioden
skall kunna klaras krävs en återhållsamhet
med investeringsvolymer till och med år 2014.
Flera viktiga investeringar har genomförts under
2011. Exempel:
Planskild korsning under järnvägen i
Vaggeryd. Projektbudget inklusive tillläggsbudget
2012 är 19,9 mkr och ett
utgiftsöverskridande med minus 2,5 miljoner
kronor beräknas
Tillbyggnaden av Skillingehus har genomförts
som bland annat inneburit 38
nya kontorsrum.
Investeringsutgiften på 11,3 miljoner
kronor ryms inom budgeterat belopp
Exploatering Båramo, pågår
Ombyggnation av Skillingaryds sporthall
Total investeringsutgift på 15 miljoner
kronor överstiger budgeterad utgift med
två miljoner kronor.
Badbassängen har renoverats och har nu
en höj- och sänkbar botten
Diagrammet visar att nettokostnadskvoten ligger över ”ribban”
d.v.s. sämre än Kommunfullmäktiges finansiella mål
Investeringstak, beslut fattas av kommunfullmäktige
för varje ny mandatperiod. För mandatperioden
2011-2014 är den skattefinansierade delen
beslutad till 125 miljoner kronor.
Investeringsramen om den inte överskrids underlättar
och förbättrar väsentligt den långsiktiga ekonomiska
styrningen och planeringen i kommunen, samt klargör
det politiska ansvaret.
Enligt det finansiella målet skall investeringsutgifterna för
mandatperioden inte överstiga 140 miljoner kronor för
den skattefinansierade delen
Risk – kontroll
Till detta område hör uppföljning av soliditetsmålet.
Soliditeten beskriver hur mycket av kommunens
tillgångar som är finansierade med egna medel
och hur mycket som kommunen lånat till.
Soliditetsmåttet är viktigt och beskriver den ekonomiska
styrkan och utvecklingen på ett bra sätt
över en längre tidsperiod.
Värderingen av tillgångarna i en kommun är svåra
att exakt fastställa särskilt vad gäller fastigheter
18

Förvaltningsberättelse 2011
och anläggningar som dominerar aktivsidan i balansräkningen.
Oftast måste bedömningen göras efter beräkning av
ekonomisk livslängd i relation till investeringsutgiften.
Tillgångens värde blir på så sätt ett pris på nyttan
över tiden av de anläggningar som används för att
bedriva verksamhet i.
Marknadsvärden är i de flesta fall mycket svåra att
erhålla. Indirekt finns även alternativkostnader för
kapitalbindning i anläggningarna.
Skuldsidan i balansräkningen är betydligt enklare att
värdera och här kan man göra en betydligt säkrare
bedömning.
Vaggeryds kommun har dock en särskild styrka i
balansräkningen genom att vissa tillgångar faktiskt
kan alstra intäkter i form av avkastning. Det är de
finansiella anläggningstillgångarna som främst består
av pensionsplaceringar, 97 mkr och aktiekapital i
kommunkoncernens dotterbolag 23 mkr.
Nivån på den långsiktiga avkastningen på dessa
finansiella tillgångar är viktig för kommunens utveckling
av det egna kapitalet.
Soliditetsmålet sätts till 50 % inklusive pensionsskuld.
Definition: Det egna kapitalet skall inte
understiga 50 % av kommunens totala tillgångar.
Ökningen ett enskilt år av det egna kapitalet skall
vara minst 1 % av ökningen av det totala kapitalet
Rekommenderad redovisningsprincip för pensionsskulder
före år 1998, stämmer inte överens med god
redovisningssed. Rekommenderad redovisningsprincip
innebär att kommunens förmögenhet, det egna
kapitalet överskattas med 253 miljoner kronor. Vid
beräkning av kommunens soliditet används därför ett
justerat eget kapital.
Kommunens ”verkliga förmögenhet” justeras därigenom
i beräkningen ned från 513 miljoner kronor till
237 miljoner kronor.
Justeringsbehov av eget kapital Miljoner kr
2011 276
Den justerade soliditeten är 27 % vid bokslutstillfället
och det är avsevärt sämre än målet 50 %
En minskning av soliditeten har skett med fem
procentenheter 2011. Orsaken är en kombination av
låg resultatnivå, hög investeringsnivå samt inte minst
ökad pensionsförpliktelse som är redovisad som ansvarsförbindelse.
Eftersom anläggningstillgångarnas nettovärde ökat
med 39 mkr, alltså investering 77 mkr minus avskrivning
38 mkr, skulle det ha krävts ett resultatöverskott
på 12 mkr för att nå oförändrad soliditet (38*0,32)
Resultatkrav för den ökade ansvarsförbindelsen för
pensioner med 23 mkr är då inte inräknad.
Soliditetsmålet är av inriktningskaraktär och kommunen
är långt ifrån måluppfyllelse. Jämfört med
en genomsnittskommun är nivån dock fortfarande
stark. Soliditeten har minskat med 5 % år 2011.
I årsbokslutet bör förräntningen kommenteras
i förhållande till värdeminskningen under året.
Definition: Budgeterat och beräknat resultat
skall minst täcka värdeminskningen av kommunens
kapital.
Ett sätt att mäta måluppfyllelsen är att reducera
ingående eget kapital med inflationen.
Värdet av eget kapital sjunker då från 513,5mkr till
503 mkr. Värdeminskningen på tio miljoner kronor
är större än kommunens resultatöverskott på 0,9
miljoner kronor så bedömningen är att målet inte
nåtts.
Rörelsekapitalet är negativt och minskar
ytterligare, men likviditetsbehovet är ändå
säkerställt genom goda kreditvillkor
2007 2008 2009 2010 2011
+33,6 +16,4 -35,4 -69,9 -72,2
Rörelsekapitalet definieras som omsättningstillgångar
minus kortfristiga skulder. Vaggeryds
kommun klassificerar från och med 2011 värdepappersplaceringar
av pensionsmedel som
omsättningstillgångar. (Tabellvärdena är
omräknade)
Rörelsekapitalet är ett grovt mål på likviditeten av
rörliga tillgångar och skulder.
En minskning av rörelsekapitalet har skett under
femårsperioden. Minskningen orsakas främst av
att överskotten via driftsresultat inte kunnat täcka
investeringsutgifterna under perioden. Avskrivningarna
utgör tillsammans med resultatöverskott
ett reinvesteringsutrymme, men investeringsnivån
har avsevärt överstigit avskrivningsnivån.
Kreditmöjligheterna är viktiga vid ett negativt rörelsekapital.
Nytt avtal för koncernkonto finns tecknat
från och med 2011 med SHB. För kommunen
finns genom detta avtal kreditmöjlighet upp till 165
miljoner kronor med en konkurrenskraftig ränta.
För att lösa återstoden av likviditetsbehovet har
kommun långfristigt via Kommuninvsest lånat 25
mkr år 2010 och ytterligare 50 mkr år 2011.
19

Förvaltningsberättelse 2011
Borgensåtagande
Tecknade borgensåtaganden 2011 uppgick till 276
mkr varav 242 mkr avser Vaggeryd Skillingaryds
Bostads AB och 20 mkr Vaggeryds Energi AB.
Utöver vanligt tecknad borgen finns ett solidariskt
borgensåtagande som medlem i Kommuninvest.
Vaggeryds kommuns andel av Kommuninvest totala
förpliktelser är 297 mkr.
Ränterisk – finansnetto
Under åren 2007-2010 har kommunen haft ett positivt
finansnetto. Ökade räntekostnader både på lån och
för pensionsskuld medför att ett negativt finansnetto
för år 2011 med 4,5 miljoner kronor.
Den ökade belåningen i kommunen har under året
gett utslag i ökade låneräntor från en mkr till 4,4 mkr.
Dessutom har justeringen av den så kallade RIPSräntan
för pensionsskulden medfört ytterligare en
kostnadsökning med 2,1 mkr.
När 2011 började låg Reporäntan på 1,25 %, den
höjdes fram till mitten av sommaren upp till 2,0 % men
sänktes sedan igen och är i skrivande stund år 2012
nere på 1,5 %. Kommunens räntekostnader är knutna
till Stiborräntor, vilka påverkas av Reporäntans nivå.
Räntenivån beräknas bli lägre 2012 än 2011 eftersom
ytterligare räntesänkningar är att vänta från riksbanken
för att möta en sämre konjunktur.
Detta kan kommande år komma att gynna kommunens
finansnetto.
Som finansiella intäkter redovisas borgensavgifter
från koncernbolagen och räntebidrag.
Pensionsåtagande
Den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen disponeras
från och med år 1998 av den anställde för eget
val av förvaltare. Kvarstående avsättning 22,3 mkr
avser i huvudsak pensioner enligt PA-KL och kompletterande
ålderspension.
Intjänad pensionsrätt till och med år 1997 redovisas
inom linjen som ansvarsförbindelse med 276,5 mkr.
Långsiktigt innebär dessa pensionsåtaganden en
likvidmässig belastning och kan dessutom ses som
en generationsfråga.
Genom att betala ut hela den individuella delen av
kommunens pensionsåtaganden samt trygga en del
av ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning,
reduceras till en del de kostnader för pensionsåtaganden
som skjuts på framtidens skattebetalare.
Vid placering av pensionsmedel sker huvuddelen i
kapitalgaranterade finansiella instrument. Nedan
följer en samlad redovisning av kommunens pensionsmedelsförvaltning.
Medel avsatta för framtida pensioner
2009 2010 2011
Avsättning för pensioner
och liknande
förpliktelser from 1998- 14,7 15,2 22,3
01-01
Avsättning, pensionsförpliktelser
tom 1997- 2,9 6,2 5,6
12-31
Ansvarsförbindelse
tom 1997-12-31 267,1 253,1 276,5
Finansiella placeringar,
bokfört värde 98,7 98,2 97,4
Totala förpliktelser./.
finansiella placeringar
(bokfört värde) 186,0 176,3 207,0
Finansiella placeringar,
Garanterat belopp 98,7 98,2 97,4
Marknadsvärde./. bokfört
värde 4,0 3,2 -0,3
Realiserat resultat o
avkastning året, Mkr 0,5 3,3 -0,6
Realiserat resultat o
avkastning året, % 0,5 3,4 -0,6
Återlån i verksamheten 186 176,3 207,0
Avkastning från kapitalförvaltningen har bokförts
som avsättning av pensionsmedel med 5,6 mkr.
Detta är ett avsteg från utfärdad rekommendation
som godkänts av kommunens revisorer men som
kommunen anser vara god redovisningssed, då
den intjänade pensionsskulden före 1998 så småningom
kommer att belasta kommunens redovisning
trots att den enligt gällande redovisningspraxis
inte får skuldföras.
Miljö 2011
Kommunen har ett tydligt ansvar att på lokal nivå
se till så att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö.
Kommunens miljöarbete
Kommunkoncernens miljöarbete omfattar flera
delar, allt från den egna verksamhetens miljöpåverkan
(direkt miljöpåverkan) till strategiska framtidsfrågor
för en miljömässigt hållbar utveckling
(indirekt miljöpåverkan). Det ingår frivilliga delar
samt tillsyn och prövning enligt lagstiftningen.
Miljöarbetet omfattar bland annat:
miljöanpassning av den egna verksamheten
myndighetsutövning (prövning och tillsyn)
strategiskt miljöutvecklingsarbete i det geografiska
området, t ex fjärrvärmeutbyggnad, förbättrad
kollektivtrafik, lärande för hållbar utveckling
natur- och miljötillståndet i det geografiska området
t ex luftkvalitet, vattenkvalitet, skyddad natur
Att följa miljölagstiftningen är ett minimum och
lägsta acceptabla nivå för kommunens miljöarbete.
Utöver lagstiftning finns styrande dokument
som tydliggör mål, åtgärder och riktlinjer. Även
nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv
tar upp miljöfrågor.
20

Förvaltningsberättelse 2011
Analys
Det frivilliga miljöarbetet har pågått i kommunen i
många år och är inget nytt. Graden av samordning
och intensiteten i arbetet har dock varierat. 2011
höjdes ambitionsnivån och arbetet har prioriterats
högre jämfört med tidigare år, vilket är mycket positivt.
För att miljöarbetet ska fortsätta att utvecklas krävs en
långsiktighet och prioritering i hela kommunkoncernen.
Det är när styrande dokument som t ex energioch
klimatstrategin antagits, och genomförandefasen
tar vid, som det är upp till bevis.
Energi- och klimatstrategin som arbetats fram under
2011, och som antas 2012, innehåller ett 50-tal
åtgärder. Exempel på åtgärder är energikartläggning
i lokaler och bostäder, samt miljöanpassning
av transporter. Miljöanpassning av transporter är
ett område som kommer att beröra många och
som innebär beteendeförändring.
Utöver att genomföra åtgärder kommer följande
områden att vara i fokus:
kompetensutveckling
kvalitetssäkring av data och effektivare
rapporteringsrutiner
integrering av miljöfrågorna i kommunens
budgetprocess
Koncernen Vaggeryds kommun
Resultat - kapacitet
Resultat- kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och den
kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt.
Årets resultat för konsolideringsenheten blev – 0,8 miljoner kronor
Endast Vaggeryds kommun, Vaggeryds Energi AB och Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB konsolideras.
Föregående års resultat var 22,6 mkr.
Man bör notera att även koncernbokslutet inte tar hänsyn till att kommunens pensionsskuld är reducerad med redovisad
ansvarsförbindelse
Ekonomiska resultat per bolag 2009 2010 2011
Vaggeryds kommun +10,3 +20,2 + 0,9
Vaggeryd- Skillingaryds Bostads AB +1,0 +0,9 -1,2
Vaggeryds Energi AB +0,1 +0,3 +0,3
Vaggeryds Näringslivsråd -0,6 -0,6 -0,6
Högskolan på hemmaplan i GGVV-regionen +-0,0 +0,0 -0,2
Redovisade resultat för bolagen utgörs av resultat efter bokslutsdispositioner och skatt.
Skillnaden mellan årsresultaten för bolagen, totalt och konsolideringsenhetens resultat förklaras med erforderliga
justeringsposter för obeskattade reserver samt latent skatt
Diagrammet visar resultaten i den sammanställda
redovisningen i miljoner kronor. I konsolideringen
ingår Vaggeryds kommun, Vaggeryd Skillingaryds
Bostads AB samt Vaggeryds Energi.
21

Förvaltningsberättelse 2011
Koncernen
Vaggeryds Energi AB
Bolaget har tre verksamhetsgrenar:
Elhandel
Fjärrvärme
Optofiber
Vaggeryds Energi redovisar ett resultat på +0,3 mkr
men resultatet före bokslutsdispositioner är betydligt
högre nämligen + 2,0 mkr.
Elhandelsverksamheten har gått ekonomiskt dåligt.
Verksamheten arbetar på en marknad med stor konkurrens
och små marginaler.
Övriga verksamheter har ekonomiskt gått bra och
särskilt fjärrvärmeförsäljningen har överträffat förväntningarna
särskilt med tanke på att året varit ovanligt
varmt.
Under året har personal överförts från Elverket till
Energibolaget och personalstyrkan motsvarar nu 22
heltidstjänster.
Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB
Bolaget kallas även VSBo. Uppgiften enligt bolagsordningen
är att främja kommunens försörjning med
bostäder och kommersiella lokaler.
Enligt bolaget finns nu en god tillgång på lägenheter
för att möta en begynnande konjunkturuppgång och
ökad efterfrågan på lägenheter.
under 2010 färdigställdes i Skillingaryd i kvarteret
Slätten en om- och nybyggnation pågår för 56 lägenheter
som skall fungera som trygghetsboende. Åldersgränsen
för att flytta in där blir 70 år. Lägenheterna
är till hälften uthyrda vid bokslutstillfället.
Vaggeryds Näringslivsråd
Bolaget är ett kommanditbolag med kommunen
som komplementär. Vaggeryds kommun äger
hälften av bolaget den andra utgörs av Vaggeryds
Näringslivsråd Ideell förening.
Vid årets slut fanns 100 företag anslutna med
2106 anställda personer.
Näringslivsrådets uppdrag är att vårda, utveckla
och kompetensutveckla befintliga företag samt att
även verka för nyetablering av företag
Under året har genomförts ett skolprojekt ” Ung
teknikkompetens” samt logistikprojektet
LOGKOMP.
Vidare administreras Kreativ Arena som ingår i
länets Science Park System.
Högskolan på hemmaplan
Högskolan på hemmaplan är ett kommunalförbund
med uppgift att möjliggöra för invånarna i
regionen att få tillgång till högre utbildning på
hemmaplan.
I kommunalförbundet ingår Vaggeryd, Gnosjö och
Gislaveds kommuner
HPH visar ett underskott med 221 tkr för år 2011.
Orsakerna är diverse; det har gått trögt att starta
upp planerade YH-utbildningar, och en annan
bidragande orsak till underskottet är omställning
av verksamheten efter Värnamo kommuns utträde
år 2010.
För 2011 och närmsta framtiden riktas fokus mot
byggnation av drygt 100 lägenheter i kvarteret Tor i
Vaggeryd.
Vakansgraden på uthyrningen är hög och måste
minska för att undvika hyresförluster.
Fastighetsförvaltningen omfattade vid 2011 års slut
1018 (992) bostadslägenheter och 37 lokaler.
Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB redovisar en
förlust med 1,2 mkr och förlusten före bokslutsdispositioner
och skatt är ändå större och uppgår till 1,6
mkr.
22

Förvaltningsberättelse 2011
Personal i Vaggeryds kommun
En av Vaggeryds kommuns viktigaste arbetsuppgifter
är att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv.
Under året har arbetet med att öka hälsan bland
kommunens anställda fortsatt. På kommunövergripande
nivå har hälsoarbetet varit i fokus de senaste
åren, som en följd av det fastslagna uppdraget från
kommunstyrelsen att minska sjukfrånvaron med 1 %.
Tabell 1: Antal anställda efter anställningsform
Sedan 2006 sammanställer personalenheten ett personalbokslut
som en del av kommunens årsredovisning.
Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell
bild och en samlad beskrivning av kommunens personal
vad beträffar omfattning och struktur. Personalbokslutet
syftar till att öka kunskaperna om personalen
och utvecklingen av den. Vi vill speciellt lyfta fram
hälsotalen som vi presenterar för att beskriva det som
fungerar väl i kommunen.
I denna personalredovisning redovisas tillsvidareanställda
anställningar enligt Allmänna Bestämmelser
(AB). Timavlönad personal enligt AB-avtalet ingår
inte, det gäller även förtroendevalda eller anställda på
beredskapsavtalet (BEA). Vid övriga urval, avgränsningar
med mera, redovisas dessa under berörd tabell.
I personalredovisningen skiljer vi på anställd och
anställningar. Med anställd avses personer. En och
samma person kan ha två eller flera anställningar i
kommunen. Ytterligare en person kan vara helt tjänstledig
från en befattning och arbeta på en annan. Med
anställningar avses befattningar. Anställningarna
utgår från de anställningsavtal som finns med de
anställda. Antal anställningar är därför högre än antal
anställda. Antalet årsarbetare visar utförda arbetstimmar
omräknat till motsvarande heltider, ej att förväxla
med anställda eller anställningar. Slutsatser
utifrån statistiken måste dras med försiktighet.
Uppgifter om personalvolym speglar den aktuella
bemanningssituationen den 31 december 2011. Vid
andra mätpunkter anges detta under tabellen. Personer
som arbetar 100 procent av normal arbetstid
redovisas som heltid och de med en faktisk sysselsättningsgrad
mellan 1 och 99 procent som deltid.
Detta har hänt under 2011
Under 2011 genomfördes en verksamhetsövergång
för personlig assistans från Vaggeryds kommun till
företaget Humana som sedan 1 april utför kommunens
personliga assistans. Detta visar sig i statistiken
bland annat i form av en högre genomsnittsålder och
minskat antal årsarbetare.
Elverkets personal har sedan 1 juli 2011 överförts till
Vaggeryds Energi AB och redovisas där.
Under 2011 infördes också ett nytt personalsystem i
Vaggeryds kommun, Personec P. Bytet av personalsystem
har till viss del begränsat möjligheten att redovisa
statistik enligt samma underlag som tidigare
år.
Sammanfattning av personalbokslutet
Vaggeryds kommun har per den 31 december 2011:
952 tillsvidareanställda
118 visstidsanställda
347 timavlönade
En total sjukfrånvaro på 4,55 %
*Uppgifterna ovan visar på skillnad jämfört mot
tidigare år, detta beror till viss del på att uppgifterna
hämtats från ett nytt personalsystem.
Tabell 2: Antal personer efter anställningsform per
förvaltning
TV VISSTID TOT 2010 TOT 2011
BUN 470 63 534 533
KLK* 51 14 59 65
KULTUR 21 9 26 30
MILJÖ 11 1 10 12
SOC 372 30 467 402
TEKNISKA 27 1 31 28
SAMTLIGA 952 118 1130 1070
Tabellen visar att 88,97 % av kommunens anställda
har en tillsvidareanställning. 2010 var siffran
93,8 %.
* Under kommunledningskontoret (KLK) ligger kansli-,
ekonomi-, It-, personal-, fastighet, service- och arbetsmarknadsenheten
samt från 2011 även räddningstjänsten.
Förkortningar:
BUN – Barn- och utbildningsförvaltning
SOC – Socialnämnden, vård- och omsorgsförvaltning,
individ- och familjeförvaltning
TEK – Teknisk förvaltning
KLK – Kommunledningskontor
MILJÖ – Miljö- och byggförvaltning
RÄDDNING – Räddningstjänst
KULTUR – Kultur- och fritidsförvaltning
Personalvolym, könsuppdelad
Av kommunens tillsvidareanställningar innehas 84
% av kvinnor och 16 % av män, vilket är näst intill
oförändrat jämfört med föregående år. Fördelningen
kvinnor/män varierar kraftigt mellan olika
förvaltningar och personalgrupper. Socialnämnden
har den högsta andelen kvinnor (96 %).
23

Förvaltningsberättelse 2011
Tabell 3: Antal tillsvidareanställningar fördelat per kön.
Kvinna % Man % Totalt
BUN 390 83% 80 17% 470
KLK 28 54,90% 23 45,10% 51
KULTUR 11 52,40% 10 47,60% 21
MILJÖ 8 72,70% 3 27,30% 11
SOC 356 95,70% 16 4,30% 372
TEKNISKA 7 25,90% 20 74,10% 27
SAMTLIGA 800 84% 152 16% 952
Personalvolym per personalkategori
Den största personalkategorin i kommunen är undersköterskor/vårdbiträden
(26,84 %), därefter kommer
grundskollärare med (14,91 %).
Årsarbetare
Ett årsarbete avspeglar genomsnittligt arbetad tid för
en heltidsarbetare under ett år.
Tabell 4: Antal årsarbetare av tillsvidare och visstidsanställd
personal
2007 2008 2009 2010 2011
Antal årsarbetare 1015 1022 997 994 972
Tabell 7: Könsuppdelad åldersfördelning av kommunens
tillsvidareanställningar och visstidsanställningar
Kvinnor Män 2011 Procent
20-29
97
år 86 11
9%
30-39
237
år 191 45
22%
40-49
287
år 247 41
26,90%
50-59
287
år 244 44
26,90%
>60 år 133 30 162 15,20%
Totalt 900 170 1070
Sysselsättning
Av kommunens anställda arbetar 66,5 % heltid
och 33,5 % deltid. Detta innebär en ökning av
antalet heltidsanställda jämfört med 2010. Av
kvinnorna är det 58 % som arbetar heltid och av
männen 95 %. Fördelningen av heltidsanställningar
varierar mellan förvaltningarna.
Tabell 8: Sysselsättningsgrad av kommunens
tillsvidareanställningar
Tillsvidareanställningar
2006-2011
Under 2011 har det skett en minskning med 22 årsarbetare.
Notering för Socialnämnden. I samband med verksamhets
övergång av personlig assistans till Humana (Assistansia)
lämnade 31.2 årsarbetare kommunen
Tabell 5: Årsarbetare per förvaltning i %. (Beräknat per
tillsvidare- och visstidsanställda)
12 0 0
10 0 0
800
600
400
Antal tillsvidare
Anst ällda helt id
Anst ällda deltid
Omräknade årsarbetare
200
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011
SOC ; 36,0
MILJÖ; 1,3
KULTUR; 2,3
TEKNISKA;
3,0
KLK*; 5,4
BUN; 52,1
Förklaring till ovanstående tabell
2007 2008 2009 2010 2011
Antal tillsvidare
1059 1084 1088 1062 952
Varav heltid 652 663 675 669 632
Varav deltid 407 421 413 393 320
Heltid % 61,60% 61,20% 62% 63% 66,40%
Deltid % 38,40% 38,80% 38% 37% 33,60%
Åldersstruktur
Genomsnittsåldern för våra medarbetare är 46,21 år,
varav kvinnor 46,15 år och män 46,54 år. (Genomsnittsålder
2010 var 45,2 år).
Tabell 6: Åldersstruktur för kommunens
Tillsvidare och visstidsanställningar
2007 2008 2009 2010 2011
20-29 år 101 108 106 89 97
30-39 år 244 258 264 259 237
40-49 år 276 263 275 270 287
50-59 år 311 321 307 306 287
>60 år 127 134 136 138 162
Tabell 9: Antal heltids- respektive deltidsanställningar av
tillsvidare anställd personal
Kvinna Man Totalt
Heltid 486 146 634
Deltid 314 6 320
Totalt 800 152 952
Tabell 10:
Personalkostnader
Belopp i Tkr 2011 2010 2009
Utbetald lön 297 699 301 102 297 397
Personalförsäkring mm 116 936 118 574 121 188
Totalkostnad 414 635 419 676 418 585
Genomsnitskostnad
per heltidstjänst 426 560 422 200 420 000
24

Förvaltningsberättelse 2011
Tabell 11: Avgångar
På grund av införandet av nytt personalsystem kan
inte tillförlitliga siffror på antal avgångar under 2011
presenteras. Däremot redovisas antalet pensionsavgångar
enligt nedan.
Tabell 13 Hälsotal
2008 2009 2010 2011
Kort 41,77 43,98 40,42 36
Lång 58,35 56,02 59,58 64
Kvinnor Män Totalt
Pension 19 8 27
Pensioneringar
Personalrörligheten är låg men under de kommande
åren börjar 40-talisternas pensionsavgångar att märkas.
Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) har man
rätt att jobba tills man är 67 år. Detta är en faktor man
måste ta hänsyn till när man ser på prognosen för
antal avgångar.
Tabell 12: Pensionsavgångar kommande år (pensionsålder)
Pensionsålder 65 år
Sjukfrånvaro 2011
Sjukfrånvaro redovisas i procent av den ordinarie
arbetstiden, den är ålder- och könsfördelad.
Kommunens totala sjukfrånvaro 2011 är 4,55 %.
2010 var sjukfrånvaron 5,27 % vilket innebär en
sänkning av sjukfrånvaron med över 1 % från
föregående år.
Tabell 14: Total sjukfrånvaro 2004-2011
Sjukf rånvaro 2004-2011
Vaggeryds kommun
120
100
80
60
40
20
0
110
25 27
20
14
24
24
6 6 5 2 5
2010 2011 2012 2013 2014 Summa
Kvinnor
Män
7
6
5
4
3
2
1
0
5,73
5,94
5,64
5,78
5,26 5,22 5,27
4,55
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Hälsotal
En del i att skapa hälsofrämjande arbetsplatser är att
synliggöra det som fungerar väl. Kommunen väljer att
lyfta fram hälsotal som består av begreppen ”långtidsfrisk”
och ”frisktal”. För att skapa nyckeltal har kommunen
valt att definiera långtidsfrisk som högst fem
sjukdagar under en tvåårsperiod och frisktal som
högst fem sjukdagar under ett år.
Anledningen till att kommunen inte valt noll sjukdagar
är att det är ett medicinskt och biologiskt faktum att vi
människor ibland är sjuka utan att sjukdomen är relaterad
till arbetet.
Hälsotalen är nyckeltal som i procent redovisar siffror
av anställd tid i dagar, vidare mäts endast tillsvidareanställd
personal. Frisktalen går inte att sätta i relation
till sjukfrånvaron. Dessutom måste man beakta att det
i frisktalen kan ingå noll till fem sjukdagar.
Tabell 15: Sjukfrånvaro för tillsvidare- och visstidsanställda
Totalt Kvinnor Män 49 år
2005 5,94 6,8 2 4,42 5,75 6,61
2006 5,64 6,3 2,8 4,21 4,98 6,84
2007 5,78 6,37 3,1 4,62 5,38 6,53
2008 5,26 5,85 2,6 4 5,39 4,45
2009 5,22 5,78 2,7 3,88 5,41 5,33
2010 5,27 5,83 2,9 4,15 5,26 5,52
2011 4,55 5,11 1,9 3 4,02 5,46
Tabell 16: Fördelning av sjukfrånvaro, kort/lång
Kor t- (1-59 dgr ) och l ångti ds (60-dgr ) sj ukf r ånvar o pr ocentuel l t
2007-2011
Frisktal 2011
59 % av kommunens tillsvidareanställda personal
hade högst fem sjukdagar under 2011 vilket är en
ökning jämfört med föregående år då siffran låg på 51
%.
70,00
60,00
50,00
40,00
40,96
59,04
41,77
58,35
43,98
56,02
40,42
59,58
36,00
64,00
Kor t
30,00
Lång
20,00
10,00
-
2007 2008 2009 2010 2011
Med kort sjukfrånvaro avses dag 1-59, lång sjukfrånvaro
är från och med 60 dagar och fler.
25

Förvaltningsberättelse 2011
Tabell 17: Total sjukfrånvaro per förvaltning och år
2008 2009 2010 2011
BUN 5,55 5 4,77 4,18
KLK 4,37 3,53 5,17 2,8
KULTUR 1,92 3,11 2,28 1,39
MILJÖ 0,77 1,93 3,08 1,13
SOC 5,68 6,16 6,32 6,2
TEKNISKA 2,62 3,4 1,96 1,72
SAMTLIGA 5,26 5,22 5,27 4,55
Tabell 18: Könsuppdelad sjukfrånvaro per förvaltning i %
Kv inna Man 2011
BUN 4,47 2,35 4,18
KLK 3,03 1,38 2,8
KULTUR 3,02 0,23 1,39
MILJÖ 1,27 0,17 1,13
SOC 6,48 1,86 6,2
TEKNISKA 1,24 1,81 1,72
SAMTLIGA 5,11 1,9 4,55
Kv inna Man 2009 2010
BUN 3,29 0,9 2,82 2,58
KLK 2,39 0 1,5 1,52
KULTUR 0 4,47 2,08 1,91
MILJÖ 0 0 0 0
SOC 3,52 2,64 3,48 3,65
TEKNISKA 2,22 1,43 1,57 0
SAMTLIGA 3,27 1,36 2,92 3,18
Tabell 19: Långtidsfrånvaro andel av total frånvaro i %
Hälsoberättelse
Det hälsofrämjande arbetet har fortsatt under 2011
genom olika utbildningar och aktiviteter som genomförts.
Subventionerad friskvård
Med start den 2008 införde Vaggeryds kommun möjligheten
för alla anställda att ansöka om friskvårdsbidrag.
Förutsättningarna för subventionen är att 50 %
av kostanaden för aktiviteten, alternativt upp till en
summa av 500 kr/år, utbetalas. Den valda aktiviteten
måste också följa Skatteverkets regler. Under 2011
har cirka 240 anställda utnyttjat möjligheten till friskvårdssubvention.
Ca 40 olika aktiviteter som är fördelade
på ca 10 orter runt om i landet är resultatet för
2011.
Viktväktarna på jobbet
Under våren 2011 erbjöds kommunens anställda att
delta i en livsstilsförändrande aktivitet under 12 veckor,
med hjälp av Viktväktarna på jobbet. Nästan alla
förvaltningar hade deltagare bland de 31 medarbetare
som deltog.
Personalföreningen
Föreningen har under året försökt att bredda utbudet
av aktiviteter för att aktivera fler medlemmar. Under
året har flera aktiviteter genomförts, bland annat islandshästridning,
ishockey, Helsingörsresa, resa
till bokmässan i Göteborg, bio med mera.
Friskvård/rehabilitering
Vi måste skapa förutsättningar för hälsofrämjande
arbetsplatser, där ”hälsotänkandet” ingår som en
naturlig del i vardagsrutinerna.
En hälsofrämjande arbetsplats kännetecknas
bland annat av att de anställda har en känsla för
sitt arbete/uppdrag och att man har roligt på sin
arbetsplats. De anställda upplever ett bra arbetsklimat
med en arbetsgrupp som vågar ta konflikter
och en ledare som utgår från ett hälsofrämjande
ledarskap.
Kompetensutveckling
Utbildningstimmar registreras inte i kommunens
personalsystem och därför kan inte antal timmar
redovisas.
Arbetsmiljö
Respektive förvaltning/nämnd ansvarar för det
systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Arbetet är
styrt via arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
förutom lagar och förordningar, med
bland annat uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
och riktlinjer.
Arbetsmiljöutbildning har genomförts vid två tillfällen
under året för nya chefer och skyddsombud.
En temautbildning - Sömn har också genomförts.
Personalförsörjning
Vaggeryds kommun kan rekrytera medarbetare
utan större problem. Några undantag finns: inom
vissa områden, ex förskollärare, lärare, rektorer
och akademiker inom vissa områden. Semestervikariat
inom äldre- och funktionshinderomsorgen
mötte inga problem.
Tabell 20: Rekryteringsadministration
2009 2010 2011
Antal ansökningar 2347 2467 1960
Antal tjänster 104 169 207
Digitala ansökningar i % 70 87 82
3000
2500
2000
1500
1000
500
Antal
ansökninga
r
Antal
tjänster
0
2009 2010 2011
Jämställdhet
I Vaggeryds kommun har vi en jämn könsfördelning
bland anställda på ledande positioner med 26
kvinnliga respektive 26 manliga chefer fördelat på
kommundirektör, förvaltningschefer, rektorer och
enhetschefer.
Andel kvinnliga chefer i förhållande till kvinnliga
tillsvidareanställda är 2,89 %. Andel manliga chefer
i förhållande till tillsvidareanställd manlig personal
är 15,12 %.
26

Redovisningsprinciper
Resultaträkningen sammanfattar driftredovisningens kostnader och intäkter och visar det egna kapitalets
förändring.
Balansräkningen visar kommunens tillgångar och skulder på balansdagen.
Finansieringsanalysen förklarar varifrån pengarna kommit - tillförda medel och hur de använts - använda
medel. Skillnaden mellan tillförda och använda medel är lika med förändringen av rörelsekapitalet.
Driftredovisningen redovisar utfallet i förhållande till budgeterade kostnader och intäkter.
Investeringsredovisningen beskriver årets investeringsutgifter fördelade på olika programområden.
Redovisningen har skett enligt god redovisningssed, innebärande band annat att:
Rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning
2.1 Särskild avtalspension och visstidspension
Rekommendationen efterlevs helt och de olika slagen
av pensionsförmåner finns specificerade i not till
balansräkningen.
3.1 Redovisning av extraordinära poster och
upplysningar för jämförelseändamål
Inga extraordinära poster ingår i redovisningen för
2011. Däremot finns jämförelsestörande intäkter
som redovisas i förvaltningsberättelsen.
4.2 Redovisning av skatteintäkter
Periodisering av skatteintäkter sker enligt gällande
rekommendation. Detta innebär att kommunen i
bokslutet för 2011 har bokfört den definitiva slutavräkningen
för 2010. Preliminär slutavräkning för
2011 har bokförts enligt SKL:s decemberprognos
cirkulär xxxx. Avräkning för preliminärt inbetalda
fastighetsavgifter har fordringsfört enligt cirkulär
xxxx
6.2 Redovisning av bidrag till infrastrukturella
investeringar
Inga kostnader enligt ovanstående rekommendation
finns för redovisningsåret 2011.
7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser
Rekommendationen efterlevs helt och upplysningarna
finns redovisade i förvaltningsberättelsen under
rubriken pensionsåtagande.
8.1 Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen upprättas enligt
RKR:s rekommendation genom förvärvsmetoden
med proportionell konsolidering. Den proportionella
konsolideringen betyder att om de kommunala bolagen
ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna
in i den sammanställda redovisningen.
9 Klassificering av finansiella tillgångar
Finansiella stadigvarande tillgångar avsedda att
täcka framtida pensionsutbetalningar klassificeras
som finansiell anläggningstillgång.
10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser
Avkastning från kapitalförvaltning avseende pensionsmedel
har redovisats som avsättning med xx
mkr. Detta är ett avsteg från utfärdad rekommendation
vilket är godkänt av kommunens revisoret och
enligt vår bedömning är att ses som god ekonomisk
hushållning.
27
Del av beräknade medel avseende deponins återställande
finns redovisade som avsättning.
From år 2007 redovisas VA-kollektivets upparbetade
resultat som avsättning, i enlighet med ny VAlag
som gäller from år 2008.
Angående avsättning för pensionsmedel se rekommendation
17.
11.1 Materiella anläggningstillgångar
Linjär metod tillämpas för avskrivningar.
Kommunens bedömning avseende ekonomisk livslängd
ligger i linje med av SKL:s tidigare utfärdade
rekommendationer.
Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden
minus investeringsbidrag. Redovisninga
av ackumulerade avskrivningar i not till balansräkningen
sker separat enligt bruttometod.
Exploateringsfastigheter redovisas som anläggningstillgång.
Detta redovisningssätt stämmer enligt
kommunens bedömning med god redovisningssed
men avviker från RKR:s idéskrift om klassificering.
12.1 Redovisning av immateriella tillgångar
Inga immateriella tillgångar finns redovisade.
13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal
Kommunen har endast ett fåtal leasingavtal av
mindre omfattning . Avtal avseende kommunens
fordon är att betrakta som operationell leasing
14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar
och bedömningar samt rättelser av fel
Från om med 2010 redovisas anslutningavgifter
inom VA-verksamheten inte som driftsintäkt utan
som en periodiserad inkomst. Skuldförd inkomst
upplöses i den samma takt som VA-tillgångarna.
15.1 Redovisning av lånekostnader
Rekommendationen efterföljs och kommunen använder
sig av generella lånearrangemang. Räntekostnader
periodiseras löpande. Utnyttjad checkräkning
bokförs som kortfristig skuld.
16.1 Redovisning av kassaflöden
Kommunen följer rekommendationen att redovisa en
kassaflödesanalys som utmynnar i en förändring av
likvida medel. En kompletterande modell som utmynnar
i förändring av rörelsekapital finns också,
vilken tydliggör den verkliga förändringen av kommunens
likvida tillgångar.

Redovisningsprinciper
17 Värdering och upplysning av pensionsförplikterser
Upplysningar enligt rekommendationen lämnas i not
till balansräkningen både vad gäller pensionsavsättning
och för pensionsförpliktelser som redovisas
under ansvarsförbindelsen.
Informationer från Rådet för kommunal
redovisning
Egna upplysningar
Intjänad pensionsrätt till och med år 1997 redovisas
inom linjen som ansvarsförbindelse.
From intjänandeåret 1998 är pensionsåtagandet
redovisat dels som avsättning vad gäller
PA-KL och KAP-KL pensioner och kompletterande
ålderspension, dels som kortfristig skuld
avseende individuella delar enligt KAP-KL.
Ankomstregistrering av fakturor
Samtliga leverantörsfakturor mottages centralt av
ekonomienheten och direkt ankomstregistrering
sker.
Korttidsinventarier och inventarier av mindre väde
Enligt kommunfullmäktiges beslut finansieras
mindre inventarieinköp och persondatorer genom
direktavskrivning i driftbudgeten.
Redovisning av åtaganden för framtida verksamhet
Av praktiska skäl redovisar kommunen i vissa fall
kvarvarande medel på av kommunstyrelsen beslutade
projekt, även om extern part ännu inte erhållit
vederl
Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner
har redovisats enligt kontantmetoden.
Periodisering av timlöner utförda under december
månad 2011 har skett.
Ferielöneskuld, uppehållslöneskuld, semesterlöneskuld
och okompenserad mertid har skuldbokförts.
Personalomkostnadspålägg har interndebiterats
förvaltningarna med 39,28 %.
Förråden har inventerats per 2011-12-31 och
upptas till anskaffningspris, eller med lägre bokfört
värde.
28

Resultat- och balansräkning, kommunen
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
Resultaträkning
Not 2011 2010 2009 2008 2007
Verksamhetens intäkter 1 +165,2 +197,8 +196,9 +196,2 +194,2
Verksamhetens kostnader 2 -727,3 -734,6 -721,2 -721,3 -681,8
Avskrivningar 3 -38,3 -36,2 -36,9 -36,7 -37,5
Verksamhetens nettokostnader -600,4 -573,0 -561,2 -561,8 -525,1
Skatteintäkter 4 +447,3 +444,4 +437,9 +429,0 +409,5
Generella statsbidrag och utjämning 5 +158,5 +147,3 +131,9 +137,5 +133,7
Totala skatteintäkter inklusive statsbidrag +605,8 +591,7 +569,8 +566,5 +543,2
Finansiella intäkter 6 +4,2 +6,0 +2,5 +8,5 +2,1
Finansiella kostnader 7 -8,7 -4,5 -0,8 -7,3 -1,5
Finansiellt netto -4,5 +1,5 +1,7 +1,2 +0,6
ÅRETS RESULTAT +0,9 +20,2 +10,3 +5,9 +18,7
Balansräkning
Not 2011 2010 2009 2008 2007
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och anläggningar 8 507,4 485,5 456,6 445,9 438,5
Maskiner och inventarier 9 25,7 21,9 14,0 14,8 16,8
Exploateringsfastigheter 10 123,5 109,0 66,2 26,0 16,9
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar 11 23,0 23,0 16,1 14,0 13,4
Långfristiga fordringar 12 18,2 2,6 3,0 3,2 3,5
Summa anläggningstillgångar 697,8 642,0 555,9 503,9 489,1
Omsättningstillgångar
Värdepappersplaceringar 13 97,4 98,2 98,8 90,5 98,4
Förråd m.m. 14 2,4 2,9 2,9 3,1 3,2
Kortfristiga fordringar inklusive kundfordran 15 69,5 58,3 49,6 35,5 44,5
Kassa och bank 16 1,1 0,4 1,6 1,3 2,3
Summa omsättningstillgångar 170,5 159,8 152,9 130,4 148,4
SUMMA TILLGÅNGAR 868,2 801,8 708,8 634,3 637,5
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 17 513,5 512,6 492,4 482,1 476,2
Därav årets resultat +0,9 +20,2 +10,3 +5,9 +18,7
Avsättningar
Avsättningar för pensionsförpliktelser 18A 27,9 21,4 17,6 16,4 21,1
Övriga avsättningar 18B 1,7 6,0 5,8 9,3 12,8
Summa avsättningar 29,6 27,4 23,4 25,7 33,9
Skulder
Långfristiga skulder 19 82,5 32,2 4,7 12,4 12,6
Kortfristiga skulder 20 242,6 229,6 188,3 114,0 114,8
Summa skulder 325,2 261,8 193,0 126,4 127,4
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 868,2 801,8 708,8 634,3 637,5
ANSVARSFÖRBINDELSER 2011 2010 2009 2008 2007
Pensionsförpliktelser inkl löneskatt tom 1997-12-31 21 276,5 253,1 267,1 258,8 252,3
Borgensförbindelse 22 262,7 238,2 241,8 229,9 219,9
Skuld för framtida återställande av deponin 23 0,0 0,2 2,0 3,0 4,0
Solidarisk borgensförbindelse Kommuninvest 24 297,5 221,6
2011 2010 2009 2008 2007
29

Resultat- och balansräkning, kommunen
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
KREDITLÖFTEN:
Handelsbankens koncernkonto 210,0 0,0 0,0 0,0 0,0
varav kommunens andel 165,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Swedbank 20,0 160,0 120,0 120,0 120,0
varav kommunens andel 20,0 110,0 80,0 80,0 80,0
Nordea 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0
Finansieringsanalys, kommunen
Tillförda medel 2011 2010 2009 2008 2007
Resultat före jämförelsestör poster och avskrivning 39,2 56,4 47,2 42,6 56,2
Reavinst anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Exploateringsfastigheter mm 0,0 0,0 0,0 0,0 6,4
Ökning av långfristiga skulder o avsättningar 52,5 31,5 0,0 0,0 12,9
Minskning av långfristiga fordringar och värdepapper 0,0 0,0 0,0 7,6 0,0
Justeringsposter anläggningar 0,0 0,0 0,0 0,0 3,7
Summa tillförda medel 91,7 87,9 47,2 50,2 79,2
Använda medel
Nettoinvesteringar 77,4 114 86,9 51,2 38,4
Ökning långfristiga fordringar och värdepapper 15,6 6,1 10,4 0,0 18,9
Minskning av långfristiga skulder o avsättningar 0,0 0,0 10,0 8,3 --
Övrigt, bla a aktiverade anslutningsavgifter 1,0 1,7
Summa använda medel 94,0 121,8 107,3 59,5 57,3
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -2,3 -33,9 -60,1 -9,3 21,9
SPECIFIKATION, FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL
Ändring förråd och exploateringsfastigheter -0,5 0 -0,2 -0,1 5,8
Ändring kortfristiga fordringar 11,2 8,7 14,0 -8,9 10,5
Ändring kortfristiga skulder -12,9 -41,4 -74,3 0,8 5,1
Ändring likvida medel 0,7 -1,2 0,4 -1,1 0,5
Ändring värdepappersplaceringar -0,8
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -2,3 -33,9 -60,1 -9,3 21,9
Kassaflödesanalys, formell uppställning
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN MKR 2011 2010 2009
Årets resultat 0,9 20,2 10,3
Avskrivningar 38,3 36,2 36,9
Förändrad pensionsavsättning inklusive löneskatt pensionsavsättning
och ränta på pensionsavsättning samt orealiserade
valutakursvinster/förluster med mera. 7,1 3,8 1,1
Ianspråktagna avsättningar (exklusive pensionsavsättning) -4,3 0,0 -3,4
Övriga ej likviditetspåverkande poster. Ökning(+) Minskning (-) 0,1 -5,0 -0,1
Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -11,3 -8,7 -14,0
Ökning (-) / minskning (+) förråd 0,5 0,0 0,2
Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 13,0 41,4 74,2
Löpande verksamhet 44,3 87,9 105,2
INVESTERINGSVERKSAMHET
Bruttoinvesteringar i materiella / immateriella anläggningstillgångar -101,2 -152,2 -90,1
Försäljningspris materiella / immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0
Investering i finansiella anläggningstillgångar -15,6 0,0 -10,3
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0
Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster 23,8 38,2 3,3
Investeringsverksamheten -93,0 -114,0 -97,1
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån 50,0 25,0 0,0
Amortering av skuld -0,6 -0,1 -7,7
Övriga tillförda (+) / använda (-) medel 0,0 0,0 0,0
Finansieringsverksamheten 49,4 24,9 -7 7
ÅRETS KASSAFLÖDE 0,7 -1,2 0,4
30

Notförklaringar, kommunen
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
Not 1
Verksamhetens intäkter 2011 2010 2009 2008 2007
Försäljningsmedel 2,8 4,1 3,0 3,8 3,5
Taxor och avgifter 87,9 88,7 84,3 83,5 80,5
Hyresintäkter och arrenden 15,0 15,1 15,4 16,7 15,0
Bidrag 46,7 71,1 72,3 75,2 76,6
Överlåtelse av kraftverk till Vaggeryds Energi AB 0,0 4,4 0,0 0,0 0,0
Övriga intäkter 12,8 14,4 21,9 17,0 18,6
SUMMA 165,2 197,8 196,9 196,2 194,2
Not 2
Verksamhetens kostnader 2011 2010 2009 2008 2007
Anläggningar och material 24,3 27,7 22,9 22,5 20,9
Bidrag och transfereringar 30,5 32,9 36,5 37,4 38,4
Entreprenader, Köp av verksamhet 150,8 137,5 139,9 134,1 114,4
Kostnader anställda och förtroendevalda 438,3 445,5 439,9 444,7 424,1
Externa hyreskostnader 9,1 9,9 10,1 9,6 10,2
Material, livsmedel och energi 54,0 53,8 47,6 50,4 48,6
Tjänster, data, tele mm 20,3 27,3 24,2 22,6 25,2
SUMMA 727,3 734,6 721,1 721,3 681,8
Uttag från resultatutjämningsfonder: 2011 2010 2009 2008 2007
Kommunstyrelsen 0,1 0,1 1,4 0,6 0,7
Kultur- och Fritidsnämnden 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0
Teknisk verksamhet 0,0 0,1 0,7 1,0 0,4
Barn- och Utbildningsnämnden 0,4 1,5 0,7 0,0 0,0
Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Miljö- och byggnämnd 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0
Räddningstjänsten 0,0 0,1 0,3 0,1 0,0
Vatten och avloppsrening 0,4 0,4 0,0 1,7 0,0
Avsättning deponi 0,0 0,0 3,1 1,5 0,0
SUMMA 1,0 2,5 6,9 4,9 1,1
Not 3
Avskrivningar 2011 2010 2009 2008 2007
Maskiner och Inventarier 4,0 3,4 3,1 3,8 3,9
Fastigheter 22,2 18,8 19,0 17,6 19,8
Anläggningar 12,1 14,0 14,8 15,3 13,8
SUMMA 38,3 36,2 36,9 36,7 37,5
Not 4
Skatteintäkter 2011 2010 2009 2008 2007
Kommunalskatt 436,0 438,2 455,3 434,3 401,0
Slutavräkning föregående år 9,4 0,3 -1,7 -0,8 1,3
Preliminär avräkning innevarande år 1,9 5,9 -15,7 -4,5 7,2
SUMMA 447,3 444,4 437,9 429,0 409,5
Not 5
Generella statsbidrag och utjämning 2011 2010 2009 2008 2007
Inkomstutjämningsbidrag, införandebidrag 108,7 96,7 102,8 102,8 93,3
Kostnadsutjämningsbidrag 1,0 -1,1 0,7 5,8 7,0
Utjämningsbidrag LSS 14,1 14,8 14,3 17,8 18,1
Tillfälligt konjunkturstöd 0,0 12,7 0,0 0,0 0,0
Reglerings- och införandebidrag 13,3 3,3 -6,3 -5,9 15,3
Fastighetsavgift 21,4 20,9 23,8 17,0 0,0
SUMMA 158,5 147,3 131,9 137,5 133,7
31

Notförklaringar, kommunen
Not 6
Finansiella intäkter 2011 2010 2009 2008 2007
Intäkter pensionsmedel samt övriga ränteintäkter 2,1 3,3 0,8 2,8 8,2
Eliminering ränteintäkter och vinst pensionskapital 0,0 0,0 0,0 3,9 -7,5
Räntebidrag 0,0 0,2 0,2 0,4 0,6
Ersättning för kommunens borgensåtagande 1,8 1,6 1,4 1,1 0,8
Övrigt 0,3 0,9 0,1 0,3
SUMMA 4,2 6,0 2,5 8,5 2,1
Not 7
Finansiella kostnader 2011 2010 2009 2008 2007
Räntor på lån 4,4 1,0 0,3 0,6 1,0
Ränta på pensionsskuld 2,8 0,3 0,2 0,3 0,2
Eliminering ränteintäkter och vinst pensionskapital 1,5 3,2 0,5 -2,5 0,0
Nedskrivning värdepapper pension 0,0 0,0 0,0 8,9 0,0
Övriga kostnadsräntor 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,3
SUMMA 8,7 4,5 0,8 7,3 1,5
Not 8
Fastigheter och anläggningar 2011 2010 2009 2008 2007
Ingående anskaffningsvärde 1015,6 953,9 909,4 859,9 833,4
Årets investeringar 69,8 61,7 44,5 49,5 35,9
Utgående värde fastigheter och anläggningar 1085,4 1015,6 953,9 909,4 869,3
Ingående ack. Avskrivningar -519,7 -486,9 -453,1 -420,4 -386,9
Årets avskrivningar -34,3 -32,8 -33,8 -32,7 -33,5
Utgående ackumulerade avskrivningar -554,0 -519,7 -486,9 -453,1 -420,4
Eliminerade kreditivräntor mm
-10,4 -10,4 -10,4 -10,4 -10,4
specifikation se not 3 och not 10
SUMMA 507,4 485,5 456,6 445,9 438,5
Specifikation av fastigheter och anläggningar Anskaffningsvärde
Ackumulerad
avskrivning
Bokfört
restvärde
Markreserv och markanläggningar 7,3 - 7,3
Verksamhetsfastigheter 534,2 -269,1 265,1
Anläggningar för va- och renhållning 111,7 -66,2 45,5
Elverket 151,1 -93,6 57,5
Gator och vägar, park 165,4 -73,1 92,3
Fastigheter för annan verksamhet 100,4 -50,3 50,1
Eliminering kreditivränta, nedskrivning. elverk m.m. -10,4 0,0 -10,4
SUMMA 1059,7 -552,3 507,4
32

Not 9
Notförklaringar, kommunen
2011 2010 2009 2008 2007
Inventarier
Ingående anskaffningsvärde 26,4 15,6 14,5 14,3 14,0
Årets Investeringar 5,7 10,8 1,1 0,2 0,3
Utgående anskaffningsvärde 32,1 26,4 15,6 14,5 14,3
Ingående ackumulerade avskrivningar -11,4 -9,8 -8,6 -7,5 -5,6
Årets avskrivningar -2,5 -1,6 -1,2 -1,1 -1,9
Utgående avskrivningar -13,9 -11,4 -9,8 -8,6 -7,5
Utgående värde 18,2 15,0 5,8 5,9 6,8
Transportmedel
Ingående anskaffningsvärde 8,8 8,8 8,6 7,8 6,8
Årets Investeringar 0,9 0 0,2 0,8 1,0
Utgående anskaffningsvärde 9,7 8,8 8,8 8,6 7,8
Ingående ackumulerade avskrivningar -6,0 -5,1 -4,2 -3,4 -2,5
Årets avskrivningar -0,6 -0,9 -0,9 -0,8 -0,9
Utgående avskrivningar -6,6 -6,0 -5,1 -4,2 -3,4
Utgående värde 3,1 2,8 3,7 4,4 4,4
Maskiner
Ingående anskaffningsvärde 6,8 6,8 6,1 6,1 5,6
Årets investeringar 1,1 0 0,7 0 0,5
Utgående anskaffningsvärde 7,9 6,8 6,8 6,1 6,1
Ingående ackumulerade avskrivningar -5,2 -4,9 -4,6 -4,2 -3,7
Årets avskrivningar -0,3 -0,3 -0,3 -0,4 -0,5
Utgående avskrivningar -5,5 -5,2 -4,9 -4,6 -4,2
Utgående värde 2,4 1,6 1,9 1,5 1,9
Konstverk och samlingar
Ingående anskaffningsvärde 1,1 1,1 1,0 1,0 0,9
Årets investeringar 0 0 0,1 0, 0,1
Utgående värde 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0
Elverkets maskiner och inventarier utgående
värde
Ingående restvärde 1,4 1,6
Årets investeringar 0,0 0,4
Årets avskrivningar -0,5 -0,6
Utgående restvärde 0,9 1,4 1,6 2,0 1,9
Hemdatorer utgående värde 0 0 0 0 0,8
SUMMA 25,7 21,9 14,0 14,8 16,8
33

Notförklaringar, kommunen
Not 10
Befintliga exploateringsfastigheter 2011 2010 2009 2008 2007
Travområdet söder Bondstorpsvägen 1,7 2,1 1,9 1,6 1,6
Travområdet norr Bondstorpsvägen 1,9 1,9 3,1 1,4 1,3
Södra Park området 0,6 0,8 1,0 1,0 0,3
Gärahov 3,8 4,4 4,4 4,4 4,4
Oden 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6
Skillingaryd industriområde 0,8 0,8 0,8 0,8 -
Götaströmsområdet 0 0 - 0,3
Sörgårdsområdet 0 0,1 0,1 0,1 0,5
Västra Strand 0,2 0,2 0,2 0,3 -
Götaforsområdet 0,3 0,3 0,5 0,1 0,1
Tomaten och Smultronet Skillingaryd 3,5 4,3 5,7 5,3 4,9
Rådjuret 7 Skillingaryd 0,2 0,2 0,2 0,2
Götastrandsområdet 0 0 - - 0,3
Fåglabäck 3,9 4,2 4,5 1,6 0,2
Skogslund 5 0,2 0,2 0,2 0,2 -
Möbelsnickaren 2,5 2,5 2,5 2,5 -
Trolleberg Skillingaryd 0 0 0,1 0,2 -
Stigamo 41,2 31,8 21,6 0,1 -
Båramo 57,9 49,3 15,7 1,5 -
Urnan Ljungdala 1,7 1,7 1,7 1,7 -
Mark centrum i Vaggeryd 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4
Björnen Skillingaryd 0 1,1
Etableringsområde 0,1 0,1
SUMMA 123,5 109,0 66,2 26,0 16,9
Not 11
Aktier, andelar 2011 2010 2009 2008 2007
Aktier Vaggeryds Energi 14,4 14,4 10,0 10,0 10,0
Aktier Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB 5,0 5,0 5,0 3,0 3,0
Aktier Länstrafiken mm 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3
Andelar 3,3 3,3 0,8 0,7 0,1
SUMMA 23,0 23,0 16,0 14,0 13,4
Not 12
Långfristiga fordringar
Folkparkens bostadsrättsförening 15,5 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga fordringar 2,7 2,6 3,0 3,2 3,5
SUMMA 18,2 2,6 3,0 3,2 3,5
Not 13
Värdepapper , Pensionsplaceringar 2011 2010 2009 2008 2007
Värdepappersinnehav 97,4 98,2 98,8 90,5 98,4
Total ack fonderad avkastning 5,6 6,1 2,8 2,6 9,0
SUMMA 97,4 98,2 114,9 104,5 111,8
Not 14
Förråd 2011 2010 2009 2008 2007
Elverkets förråd 1,7 2,3 2,3 2,6 3,2
Tekniska förvaltningens förråd 0,7 0,6 0,6 0,6 0,7
SUMMA 2,4 2,9 2,9 3,2 3,9
34

Notförklaringar, kommunen
Not 15
Kortfristiga fordringar 2011 2010 2009 2008 2007
Skatt och Fastighetsavgift 25,2 7,1 3,4 1,9 8,6
Interimsfordringar 5,9 11,1 10,8 5,8 9,3
Fordran mervärdesskatt 3,6 4,4 5,1 2,9 0,9
Elverkets fordringar (07-10 inkl kundfordring) 0,2 0,3 0,3 0,4 0,5
Övriga fordringar 1,5 0,0 0,9 0,5 0,4
Kundfordran Allmän fakturering 13,9 15,9 6,0 4,8 6,4
Kundfordran mot Koncernbolag 3,0 2,8 4,5 4,8 2,5
Kundfordran från Elverk 9,4 10,0 11,4 9,1 9,5
Kundfordran från Vatten- och renhållning 6,8 6,7 7,2 5,3 6,4
SUMMA 69,5 58,3 49,6 35,5 44,5
Not 16
Kassa och bank 2011 2010 2009 2008 2007
Koncernkonto Kommunen 0,0 0,0 0,0 12,5 0,0
Elverket 0,0 0,0 0,0 -12,0 0,0
Övriga bankmedel 1,1 0,4 1,6 0,8 2,3
SUMMA 1,1 0,4 1,6 1,3 2,3
Not 17
Eget kapital 2011 2010 2009 2008 2007
Revisionen 0,1 0,0 0,0 0,2 0,0
Kultur- och Fritidsnämnd 4,9 4,6 4,8 3,7 3,6
Kommunstyrelse 14,2 16,0 17,2 14,9 14,7
Teknisk verksamhet KS 5,8 7,1 10,0 10,6 10,9
Barn- och Utbildningsnämnd -2,3 5,2 6,0 3,2 1,9
Socialnämnd -10,0 -10,0 -1,8 -1,4 -3,0
Individ och familjeomsorg före 2010 -16,9 -16,9 -16,9 -10,7 0,0
Individ och familjeomsorg from 2010 -2,2 -1,1
Miljö- och Byggnadsnämnd 6,5 6,9 6,6 6,8 5,6
Kalkning 0,2 0,2 0,2
Räddningstjänst -0,0 -0,0 0,2 0,3 0,8
Framtida underhåll förvaltningsfastigheter 4,1 3,8 6,4 6,4 4,6
Civilförsvarsfond 1,1 1,0 1,0 0,8 0,7
Elabonnenternas resultatfond 14,9 14,3 14,3 11,3 10,8
Försäkringsfond, försäkringsskador 3,6 3,4 3,3 3,1 3,0
Beläggningsunderhåll 1,6 1,6
Fritt eget kapital 487,0 456,2 430,9 427,2 403,9
Årets resultat 0,9 20,2 10,2 5,8 18,7
Summa 513,5 512,5 492,4 482,2 476,2
Not 18 A
Avsättning till pensioner 2011 2010 2009 2008 2007
Ingående avsättning 15,2 14,7 13,8 12,0 8,7
Pensionsutbetalningar -0,9 -0,7 -0,6 -0,4 -0,3
Nyintjänad pension 4,3 0,8 0,5 1,3 2,3
Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,5 0,3 0,8 0,4 0,3
Förändring av löneskatt 1,4 0,1 0,2 0,3 0,6
Ändring av försäkringstekniska grunder 1,7 0,0 0,0 0,0 0,4
Övrigt 0,1 0,0 0,0 0,2 0,0
Utgående avsättning 22,3 15,2 14,7 13,8 12,0
Därav: Förmånsbestämd ÅP 17,4
PA-KL pensioner 2,9
Pension till efterlevande 0,5
SÅP, förtroendevalda 1,5
Aktualiseringsgrad 80% 78,0% 77,0% 75,9% 73,1%
Avkastning placerade pensionsmedel före 1998 5,6 6,2 2,9 2,6 9,1
SUMMA 27,9 21,4 17,6 16,4 21,1
35

Notförklaringar, kommunen
Not 18 B
Övriga avsättningar 2011 2010 2009 2008 2007
Renållningsverksamhet (tidigare deponi) 1,1 2,9 1,8 4,5 5,8
Vatten- och avlopp 0,6 1,5 2,7 2,8 3,8
Avsättningar förvaltningar 0,0 0,6 0,8 1,2 2,4
Avsättning flyktingmedel 0,0 1,0 0,5 0,8 0,8
SUMMA 1,7 6,0 5,8 9,3 12,8
Not 19
Långfristiga skulder 2011 2010 2009 2008 2007
Kommuninvest Lån 75,0 25,0 0,0 0,0 0,0
Övriga Långfristiga lån 5,0 5,6 4,7 12,4 12,6
Aktiverade anslutningsavgifter 2,5 1,6
SUMMA 82,5 32,2 4,7 12,4 12,6
Not 20
Kortfristiga skulder 2011 2010 2009 2008 2007
Leverantörsskulder 33,9 43,7 47,9 34,0 28,2
Elverket leverantörsskulder mm 1,9 9,8 9,9 7,9 7,4
Skatteavräkning föregående o innevarande år 0,0 9,5 18,4 0,0 0,0
Koncernkonto, utnyttjad checkkredit 133,4 95,5 28,2 0,0 11,6
Arbetsgivaravgifter 7,1 7,6 7,4 7,7 7,9
Personalens källskatt 6,0 6,3 6,3 6,5 7,0
Pensionskostnad individuell del 14,1 14,4 13,6 13,4 12,2
Särskild löneskatt individuell del 3,4 3,5 3,3 3,3 3,0
Semesterlöneskuld - okompenserad tid 29,5 30,6 29,6 29,8 29,2
Periodisering timlön mm 2,9 3,0 3,2 3,2 4,7
Försvarsmuseum 1,9 1,9 2,0 1,7 0,0
Övriga interimsskulder 8,5 3,9 18,5 6,5 3,6
SUMMA 242,6 229,7 188,3 114,0 114,8
Not 21
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som intjänats för 1998 2011 2010 2009 2008 2007
Ingående ansvarsförbindelse 259,3 270,0 261,4 261,4 221,6
Pensionsutbetalningar -9,5 -7,3 -7,4 -6,6 -6,1
Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5,0 2,8 14,4 9,6 7,3
Förändring av löneskatt 4,5 -2,1 1,7 7,8
Ändring av försäkringstekniska grunder 24,6 -2,4 30,2
Övrigt -1,8 -1,7 -0,1 -3,0 0,6
Utgående ansvarsförbindelse 282,1 259,3 270,0 261,4 261,4
Aktualiseringsgrad 80 % 77,0% 77,0% 75,9% 73,1%
Avgår reavinst pension överfört till avsättning -5,6 -6,2 -2,9 -2,6 - 9,1
SUMMA 276,5 253,1 267,1 258,8 252,3
Not 22
Ansvarsförbindelser 2011 2010 2009 2008 2007
Borgensförbindelse VSBo 242,1 217,6 221,2 209,2 199,2
Borgensförbindelse Vaggeryds Energi AB 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0
Övriga borgensförbindelser 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5
Kommunalt förlustansvar för bostadslån 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2
Beräknat åtagande, återställande deponi 0,0 0,2 2,0 3,0 4,0
SUMMA 262,7 238,4 243,8 232,9 223,9
36

Notförklaringar, kommunen
Not 24 Observandum
Vaggeryds kommun har i januari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för
Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267
kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande
borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har
ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid
ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska
ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av
Kommuninvest Sverige AB dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive
insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av Vaggeryds kommuns
ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick
Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 mkr och totala tillgångar till
223 342 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 297 mkr och andelen av
de totala tillgångarna uppgick till 295 mkr.
37

Beloppen är tusen kronor om inget annat anges.
Driftredovisning
Nämnd/styrelse
Kostnad
utfall
2011
Intäkt
utfall
2011
Nettokostnad
2011
Avvikelse
budget
2011
Nettokostnad
2010
Nettokostnad
2009
Kommunfullmäktige 420 - 420 -5 316 311
Revision 650 - 650 50 661 671
Valnämnd 8 - 8 17 209 140
Överförmyndarverksamhet 1 099 417 682 18 552 518
Kommunstyrelse 206 990 110 456 96 534 -4 833 90 219 76 958
Försörjningsstöd 7 272 364 6 908 -1 658 6 883
Kommunstyrelsen övrigt 22 313 5 255 17 058 -642 16 417 14 920
Kommunledning administration 20 086 3 622 16 464 -8 15 440 14 059
Fysisk planering 1 701 95 1 606 -427 1 617 1 768
Arbetsmarknadsåtgärder 11 596 7 098 4 498 1 194 4 706 4 204
Kollektivtrafik 8 111 - 8 111 -631 6 418 5 873
Tele- och datakommunikation 5 762 636 5 126 785 4 700 4 447
Fastighetsförvaltning 41 715 41 719 -4 4 -305 -86
Räddningstjänst 10 440 1 735 8 705 120 8 988 8 675
Teknisk verksamhet, skattefinansierad 44 952 19 202 25 750 -1 258 25 776 23 338
Vatten och avlopp 19 850 19 316 534 -534 757 86
Avfallshantering 13 192 11 414 1 778 -1 778 -1 178 -326
Miljö- och byggnämnd 12 116 5 391 6 725 -410 5 908 5 924
Kultur- och fritidsnämnd 33 755 8 374 25 381 472 23 293 23 375
Sim- och sporthallar 11 513 5 124 6 389 -32 5 596 5 672
Bibliotek 5 197 298 4 899 93 5 096 4 785
Kulturskola 3 694 733 2 961 -5 2 416 2 285
Övrig verksamhet 13 351 2 219 11 132 416 10 185 10 633
Elverksstyrelse 39 672 41 774 -2 102 2 102 -5 910 -4 505
Barn- och utbildningsnämnd 343 900 47 519 296 381 -7 116 281 728 284 802
Grundskola, förskoleklass, skolskjutsar 120 742 3 135 117 607 -1 363 114 958 115 853
Särskola 11 877 468 11 409 -105 9 525
Övrig verksamhet 57 923 27 862 30 061 28 28 498 40 789
Gymnasieskola 60 773 2 242 58 531 -3 680 54 432 55 179
Barnomsorg 92 585 13 812 78 773 -1 996 74 315 72 981
Socialnämnd 246 051 51 768 194 283 -3 178 190 650 198 304
Gemensam administration 1 009 - 1 009 26 3 593 8 487
Individ- och familjeomsorg 20 873 1 041 19 832 -1 186 16 920 31 344
Socialpsykiatri 7 734 698 7 036 -274 7 965
Äldreomsorg 156 700 40 000 116 700 -2 064 119 449 117 580
Funktionshinderomsorg 59 735 10 029 49 706 320 42 723 40 893
Summa nämnder och styrelser 884 661 265 699 618 962 -12 883 587 626 586 498
Summa exklusive
affärsdrivande verksamhet 811 947 193 195 618 752 -12 673 593 957 591 243
38

Investeringsredovisning
Alla belopp är tusen kronor om inget annat anges.
Verksamhet Utgift Inkomst
Nettoinv.
2011
Nettoinv.
2010
Nettoinv.
2009
Kommunstyrelsen 30 608 8 039 22 569 51 820 43 373
Övergripande datainvestering 354 - 354
Mark och bostäder 3822 6 811 -2 989 10 651 24 540
Tillbyggnad Skillingehus 11 255 - 11 255 6 3 414
Sim- och sporthall
Skillingaryd renovering 10 685 161 10 524 5 078 202
Personalsystem 2 000 - 2 000 6 333
Förskolokaler vid Åkers skola 548 - 548 547
Fenix kultur- och kunskapcentrum - 167 -167 28 947 15 170
Räddningstjänst 846 - 846 26 0
Övrigt 1 098 900 198 232 47
Teknisk verksamhet: 58 974 15 809 43 165 45 857 31 494
Gator och vägar 53 743 14 370 39 373 45 953 29 164
Parker 747 - 747 - 127
VA och renhållning 4 484 1 439 3 045 -96 2 203
Elverk 6 019 - 6 019 4 920 6448
Kultur och fritid 1 915 - 1915 482 147
Fritid 1 738 - 1 738 206 104
Kultur 177 - 177 276 43
Barn och utbildning 3 224 - 3 224 11 003 5 186
Förskolor - - - - 2 574
Grundskolor 1 674 - 1 674 2 054 1 645
Gymnasiet 1 550 1 550 8 949 967
Socialnämnd 496 - 496 - 230
Summa 101 236 23 848 77 388 114082 86 878
Vaggeryds kombiterminal på logistikområdet vid Båramo utanför Skillingaryd.
Större investeringsobjekt 2011
Investeringsobjekt
Total Utgift Inkomst Netto Total Avvikelse
budget 2011 2011 2011 utgift
Tillbyggnad Skillingehus 12 500 11 255 - 11 255 11 393 +1 107
Expl. Industriområde Stigamo 60 000 10 025 588 9 437 11 202 +48 798
Expl. Båramo 47 020 7 832 1 776 6 056 30 808 +16 212
Planskilda korsningar Vgd - Skryd 11 500 27 031 11 536 15 495 26 886 -15 386
Nuvarande Sim- och sporthall Skryd 13 000 10 685 161 10 524 15 606 -2 606
Upprustning IT- miljön i skolor 4 000 1 674 - 1 674 3 714 +286
39

Balansräkning, elverk Mkr
TILLGÅNGAR 2011 2010 2009 2008 2007
Anläggningstillgångar
Bilar och inventarier 9,6 9,6 9,1 9,0 8,3
./. ack. Avskrivningar -8,7 -8,1 -7,5 -6,9 -6,3
Sa: bilar och inventarier 0,9 1,5 1,6 2,1 2,0
Elanläggningar 150,7 144,7 140,2 135,7 123,9
./. ack. Avskrivningar -93,6 -89,3 -84,9 -81,4 -76,2
Sa: elanläggningar 57,3 55,4 55,3 54,3 47,7
Mark 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4
Summa anläggningstillgångar 58,4 57,3 57,3 56,8 50,1
Omsättningstillgångar
Lager 1,7 2,3 2,3 2,5 2,6
Interimsfordringar 0,2 0,3 0,3 0,4 0,5
Kundfordringar 9,3 10,0 11,4 9,1 9,5
Övriga kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0
Likvida medel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Summa omsättningstillgångar 11,2 12,6 14,0 12,0 13,6
SUMMA TILLGÅNGAR 69,6 69,9 71,3 68,8 63,7
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Uppskrivningsfond 21,0 21,0 21,0 21,0 21,0
Balanserad vinst 20,3 15,8 11,3 10,8 10,7
Investeringsfond - - - - -
Årets resultat 2,1 5,9 4,5 2,0 1,6
Summa eget kapital 43,4 42,7 36,8 33,8 33,3
Obeskattade reserver 1,1 1,2 1,2 1,3 1,4
Långfristiga skulder
Avsatt till pensioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Koncernkonto 8,4 5,4 8,2 12,0 7,1
Vaggeryds kommun 10,6 10,6 15,0 15,0 16,0
Summa långfristiga skulder 19,0 16,0 23,2 27,0 23,1
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 4,9 7,2 7,4 5,6 4,6
Interimsskulder 0,8 1,4 1,3 0,6 0,6
Mervärdesskatt 0,4 1,4 1,4 0,4 0,7
Övriga kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0
Summa kortfristiga skulder 6,1 10,0 10,1 6,7 5,9
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 69,6 69,9 71,3 68,8 63,7
40

Resultaträkning, vatten och avlopp
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
2011 2010 2009 2008 2007
Verksamhetens intäkter +19,3 +18,1 +19,8 +19,4 +18,6
Verksamhetens kostnader -14,1 -13,4 -13,8 -12,6 -12,6
Avskrivningar -3,9 -3,7 -3,8 -4,0 -3,7
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER +1,3 +1,0 +2,2 +2,8 +2,3
Finansiella kostnader -1,8 -1,8 -2,1 -2,0 -1,9
ÅRETS RESULTAT -0,5 -0,8 -0,1 +0,8 +0,4
Kostnadstäckningsgrad 100% 100% 100% 100% 100%
Balansräkning, vatten och avlopp
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
TILLGÅNGAR 2011 2010 2009 2008 2007 2006
Anläggningstillgångar
VA-anläggningar 71,8 69,2 68,1 62,5 59,5 57,1
./. ackumulerade avskrivningar -42,3 -40,3 -38,4 -36,3 -34,3 -32,2
Summa VA-anläggningar 29,5 28,9 29,7 26,2 25,2 24,9
Avloppsreningsverk 36,1 34,9 33,4 32,6 29,7 29,5
./. ackumulerade avskrivningar -20,1 -18,2 -16,4 -14,7 -12,7 -11,0
Summa avloppsreningsverk 16,0 16,7 17,0 17,9 17,0 18,5
Inventarier ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5
./. ackumulerade avskrivningar -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5
Summa inventarier 0 0 0 0 0 0
Pågående investeringar
Summa anläggningstillgångar 45,5 45,6 46,7 44,1 42,2 43,4
Omsättningstillgångar
Kundfordringar 5,1 5,0 5,6 4,1 5,0 4,5
Summa omsättningstillgångar 5,1 5,0 5,6 4,1 5,0 4,5
SUMMA TILLGÅNGAR 50,6 50,6 52,3 48,2 47,2 47,9
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 0,6 1,5 2,7 2,8 3,8 3,9
därav: årets resultat -0,5 -0,8 -0,1 +0,8 +0,4 +1,5
uttag fond -0,4 -0,4 0 -1,8 -0,5
Skulder
Vaggeryds kommun 50,0 49,1 49,6 46,0 43,4 44,0
Summa skulder 50,0 49,1 49,6 46,0 43,4 44,0
SUMMA EGET KAPITAL
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 50,6 50,6 52,3 48,2 47,2 47,9
41

Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
Resultaträkning, renhållning
2011 2010 2009 2008 2007
Verksamhetens intäkter +11,4 +12,0 +12,3 +11,4 +11,8
Verksamhetens kostnader -13,1 -10,7 -11,9 -11,2 -11,2
Avskrivningar -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1,8 +1,2 +0,3 +0,1 +0,5
Finansiella kostnader
ÅRETS RESULTAT -1,8 +1,2 +0,3 +0,1 +0,5
Kostnadstäckningsgrad 100% 100% 100% 100 % 100 %
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
Balansräkning, renhållning
TILLGÅNGAR 2011 2010 2009 2008 2007
Anläggningstillgångar
Renhållningsverk, miljöstationer 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8
./. ackumulerade avskrivningar -3,8 -3,8 -3,8 -3,7 -3,6
Summa anläggningstillgångar 0 0 0 0,1 0,2
Maskin- och inventarier 0,4 0,4
./. ackumulerade avskrivningar -0,2 -0,1
Summa maskin- och inventarier 0,2 0,3
Omsättningstillgångar
Kundfordringar 1,7 1,7 1,9 1,2 1,4
Övriga fordringar - 0,9 0,0 3,2 4,3
Summa omsättningstillgångar 1,7 2,6 1,9 1,2 1,4
SUMMA TILLGÅNGAR 1,9 2,9 1,9 4,5 5,9
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 1,1 2,9 1,7 4,5 5,9
därav: årets resultat -1,8 +1,2 +0,3 +0,1 +0,5
därav täckning enligt beslut -3,1 -1,5
Skulder
Vaggeryds kommun 0,8 0 0,2
Summa skulder 0,8 0 0,2
SUMMA EGET KAPITAL
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1,9 2,9 1,9 4,5 5,9
42

Sammanställd resultat- och balansräkning, koncernen
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
Resultaträkning
2011 2010 2009 2008 2007
Verksamhetens intäkter Not 1 +260,8 +305,4 +288,3 +289,0 +273,0
Verksamhetens kostnader Not 2 -796,6 -814,4 -785,1 -790,4 -735,4
Avskrivningar -53,8 -51,4 -52,5 -51,3 -51,5
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -589,6 -560,4 -549,3 -552,7 -513,9
Skatteintäkter +447,3 +444,4 +437,9 +429,0 +409,5
Generella statsbidrag +158,5 +147,3 +131,9 +137,5 +133,7
Totala skatteintäkter inklusive statsbidrag +605,8 +591,7 +569,8 +566,5 +543,2
Finansiella intäkter +4,4 +6,5 +3,1 +5,6 +3,4
Finansiella kostnader -20,0 -15,1 -10,2 -14,6 -11,9
Finansiellt netto
-15,6 -8,6 -7,1 -9,0 -8,5
RESULTAT FÖRE SKATT +0,6 +22,7 +13,4 +4,8 +20,8
Skatt -0,1 -0,1 +-0 +- 0 -0,6
ÅRETS RESULTAT +0,5 +22,6 +13,4 +4,8 +20,2
Balansräkning
TILLGÅNGAR 2011 2010 2009 2008 2007
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och anläggningar 989,5 914,3 845,2 774,6 731,8
Pågående ny- och ombyggnader 0,8 14,8 0,6 8,4 0,3
Maskiner och inventarier 48,4 42,8 34,6 34,4 36,7
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, andelar 4,5 102,1 100,2 92,4 98,8
Långfristiga fordringar 18,2 3,2 3,6 3,7 3,5
Summa anläggningstillgångar 1061,4 1077,2 984,2 913,5 871,1
Omsättningstillgångar
Värdepaperplaceringar 97,4
Förråd m.m. 5,9 4,9 5,1 5,0 5,3
Kortfristiga fordringar 78,6 67,6 48,0 41,8 63,8
Kassa och bank 1,1 9,0 10,8 4,5 3,1
Summa omsättningstillgångar 183,0 81,5 63,9 51,3 72,2
SUMMA TILLGÅNGAR 1244,4 1158,7 1048,1 964,8 943,3
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 546,7 546,2 524,5 511,1 506,4
Näringslivet och GGVV 0,9
Därav årets resultat +0,5 +22,6 +13,4 +4,8 +20,2
Avsättningar 34,1 31,3 27,3 29,6 40,5
Skulder
Långfristiga skulder 340,3 269,9 242,5 238,2 238,6
Kortfristiga skulder 323,3 310,4 253,8 185,9 157,8
Summa skulder 663,6 580,3 496,3 424,1 396,4
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1244,4 1158,7 1048,1 964,8 943,3
ANSVARSFÖRBINDELSER
Pensionsförpliktelse inkl. löneskatt tom 971231 276,5 253,1 267,1 258,8 252,3
Solidarisk borgen via kommuninvest 297,5 216,2
Övriga borgensförbindelser 0,6 0,6 0,7 0,7 0,7
Skuld för framtida återställande av deponin 0,0 0,2 2,0 3,0 4,0
43

Sammanställd resultat- och balansräkning, koncernen
Beloppen är miljoner kronor om inget annat anges.
Kreditlöften
Handelsbanken (koncernkonto) 210,0
Swedbank 20,0 160,0 120,0 120,0 120,0
Nordea 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0
Finansieringsanalys, koncernen
2011 2010 2009 2008 2007
Tillförda medel
Resultat före extraordinära poster o avskrivningar 54,3 74,1 65,9 56,1 72,3
Försäljning av anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster -2,0 -0,5 -1,4 -16,0 4,3
Minskning långfristiga fordringar och värdepapper 0,0 0,0 0,0 6,2
Ökning av långfristiga skulder o avsättningar 73,2 31,4 2,0 0,0 53,5
Summa tillförda medel 125,5 105,0 66,5 46,3 130,1
Använda medel
Nettoinvesteringar 119,5 142,5 114,1 83,9 52,6
Ökning långfristiga fordringar och värdepapper 15,6 1,5 7,7 0,0 13,6
Minskning av långfristiga skulder o avsättningar 0,0 0,0 0,0 11,3
Summa använda medel 135,1 144,0 121,8 95,2 66,2
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -9,6 -39,0 -55,3 -48,9 42,7
SPECIFIKATION, FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL
Ändring förråd 1,0 -0,2 0,1 -0,3 -0,5
Ändring kortfristiga fordringar 10,2 19,6 6,2 -22,0 21,3
Ändring kortfristiga skulder -12,9 -56,6 -67,9 -28,0 21,7
Ändring likvida medel -7,9 -1,8 6,3 1,4 0,2
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -9,6 -39,0 -55,3 -48,9 42,7
Finansiella nyckeltal
2011 2010 2009 2008 2007
Räntabilitet på totalt kapital 1,6 % 3,2 % 2,2 % 2,0 % 3,4 %
Nettokostnader/Totala skatteintäkter 97,3 % 95,6 % 96,4 % 97,5 % 94,6 %
Rörelsekapital -140 -131 -91 -44 +13
Not 1 Verksamhetens intäkter
Exempel 2011 2010 2009 2008 2007
Hyresinkomster VSBo 56,8 54,6 54,9 53,5 51,0
Städinkomster VSBo 0,0 5,9 9,0 10,4 10,1
Elhandel Vaggeryds Energi 39,7 49,6 39,7 42,6 33,6
Fjärrvärme Vaggeryds Energi 29,8 29,9 26,3 23,5 21,3
Not 2 Verksamhetens kostnader
Exempel 2011 2010 2009 2008 2007
Driftskostnader fastigheter VSBo 31,6 30,9 30,1 28,8 27,7
Underhållskostnader fastigheter VSBo 10,2 8,2 8,1 11,4 7,3
Städkostnader VSBo 0,0 7,2 9,9 10,3 10,3
Interkommunala ersättningar Gymn./Vux kommun 26,7 25,6 23,9 22,2 21,7
Personalkostnader kommunen 414,6 419,7 418,6 419,4 397,0
Vaggeryds Vaggeryds VSBo
kommun Energi
Resultat år 2011, miljoner kronor (efter bokslutsdisp) +0,9 +0,3 -1,2
Resultat år 2011, miljoner kronor (före bokslutsdisp) +0,9 +1,9 -1,6
44

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
Ordförande: Berry Lilja (s)
Förvaltningschef: Bengt-Olof Magnusson
Antal årsarbetare: 57
Nettokostnad totalt: 59 499 tkr
Nettokostnad per invånare: 4 521 kr
Kommunhuset Skillingehus har byggts till.
Guldkorn, nytt informationsmaterial om besöksmål
och aktiviteter.
Ny webbplats, www.vaggerydlogcenter.se, med
fokus på kommunen som logistikcentrum.
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +58 789 +58 861 +64 238 +68 153
Verksamhetens kostnader -117 421 -116 142 -118 820 -111 616
Verksamhetens nettokostnader -58 632 -57 281 -54 582 -43 463
Finansiella kostnader -543 -530 -562 -470
Avskrivningar -1 012 -988 -1 048 -1 247
Resultat efter avskrivningar -60 187 -58 799 -56 192 -45 180
Kommunbidrag +58799 +58799 +54 309 +49 135
Årets resultat -1 388 0 -1 883 +3 955
Kommunstyrelsens resultaträkning inkluderar kommunfullmäktiget.
From år 2010 ingår Ekonomiskt bistånd i kommunstyrelsens resultaträkning.
NÄMNDENS BIDRAG TILL ATT UPPFYLLA
KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL-
Kommunstyrelsens bidrag till att uppfylla kommunfullmäktiges
övergripande mål berörs på ett flertal ställen i
verksamhetsberättelsen under respektive rubrik.
KOMMUNSTYRELSENS UPPGIFTER
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan
och ansvarar för hela kommunens
uveckling och ekonomiska ställning.
I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och
samordna bland annat:
kommunens ekonomi
utvecklingen av den kommunala demokratin
personalpolitik
översiktlig planering av mark och vatten
näringslivsfrågor
mark- och bostadspolitik
energiplanering
informationsverksamhet
kommunaltekniska frågor.
I styrelsens styrfunktion ingår bland annat att:
utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för
styrningen av hela den kommunala verksamheten.
Kommunstyrelsen är räddningsnämnd. Kommunstyrelsen
är även ansvarig nämnd för lokal beredskap vid
krig och civila katastrofer samt arbetslöshetsnämnd.
Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för de kommunaltekniska
frågorna och har för detta tillsatt ett tekniskt utkott.
Kommunstyrelsen är trafiknämnd.
Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och ansvarar för
den centrala arkivverksamheten.
EKONOMISKT RESULTAT
Kommunstyrelsen redovisar ett negativt resultat med
1 388 tkr. De största obalanserna finns inom programmen
för försärjningsstöd, flyktingverksamhet och kollektivtrafik,
Övriga program har mindre avvikelser såväl
postiva som negativa.
STYRELSENS ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLELSE
Kommunstyrelsen har inom sitt verksamhetsområde
antagit visioner och inriktningar inom sex
verksamhetsområden. Dessa är:
Offentlig service
Ekonomi
Boende
Omgivning
Kommunikationer
Privat näringsliv och offentlig verksamhet.
Kommunstyrelsen har under 2011 inlett ett arbete med
nya mål för verksamheten i Vaggeryds kommun. Detta
arbete har resulterat i en ny målstrategi för år 2012 och
framåt.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen ska verka för en förvaltningsövergripande
samordning av kommunens olika verksamheter
så att den totala kommunnyttan främjas.
Under året har Skillingehus byggts till och vid årsskiftet
2011 / 2012 kunde anställda inom enheterna Vård och
omsorg samt Individ- och familjeomsorg flytta in. Detta
ger både samordningsvinster och lägre hyreskostnader.
45

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
Ett nytt system för kommunövergripande samordning
kring handläggning, ärendehantering och registrering
upphandlas och tas i bruk etappvis 2012.
Provverksamhet av läsplattor leder till att kommunstyrelsens
förtroendevalda från början av 2012 kan gå
skifta från pappershandlingar till digitala handlingar.
Ekonomin ska vara så stark att kommunens olika
mål kan förverkligas med en bibehållen god ekonomisk
hushållning.
Kommunstyrelsen arbetar aktivt med att utveckla och
effektivisera kommunens verksamheter för god ekonomisk
hushållning.
Kommunstyrelsens roll som regional aktör ska
stärkas.
Vaggeryds kommunpolitiker innehar flera viktiga politiskt
tillsatta poster på det regionala planet. 2012 inleder
kommunen sitt varumärkesarbete för att utveckla bilden
och öka attraktionen av Vaggeryds kommun.
Partistöd
Partistödet på 8,5 tkr per parti och 9 tkr per mandat i
kommunfullmäktige är oförändrat från föregående år.
Kommunal information och marknadsföring
Att fortsätta den långsiktiga marknadsföringen av
kommunen som en bra plats att bo, leva och verka
i.
Kommunstyrelsen beslutade under hösten om att ta
fram en marknadsplan för Vaggeryds kommun och offerter
togs in under hösten. Kommunikationsarbetet
kommer under 2012 att utvecklas strategiskt i samband
med utvecklingen av kommunens varumärkesplattform.
Detta ska bidra till en ökad attraktion av platsen. Organisationen
kommer också öka sin närvaro i sociala medier
för att öppna dialogen med medborgarna ytterligare.
I medborgartidningen Vaggeryds kommun info har platser
och miljöer från kommunens olika delar lyfts fram i
både korta och längre reportage. Kansliet ser ett stort
engagemang i de återkopplingar som ges från allmänheten.
Boendeutvecklingen är på olika sätt ett fortlöpande
ämne i kommunens samtliga informationskanaler.
Att fortsätta den långsiktiga marknadsföringen av
kommunen som en attraktiv etaberingsort för företag
inom ramen för arbetet med Vaggeryd Logistic
Center.
Kommunikationen av Vaggeryd Logistic Center sker i
linje med den kommunikationsplan som tagits fram,
men är också en integrerad del av kommunens marknadsföringsarbete
i stort.
Att öka kännedomen om hur kommunens grafiska
profil ska användas samt arbeta för att den grafiska
profilen till fullo implementeras i vår dagliga verksamheten.
Det grafiska omtaget av medborgartidningen Vaggeryds
kommun info är ett exempel på ett fördjupat användande
av den grafiska profilen. Användandet av den
grafiska är ett effektivt sätt att hålla nere kostnaderna
vid prudktion av trycksaker.
Kommunens webbplats ska bibehålla sin ställning
som en stark informationskanal med uppgift att ge
aktuell och uppdaterad information och svara på
vanligt förekommande frågor från allmänheten.
Kommunen har under året hållit en hög och jämn nivå i
uppdatering av information och publicering av nyheter
på webben. Den externa webbkommunikationen kompletteras
även med www.vaggerydlogcenter.se, webbplatsen
med fokus på kombiterminalens verksamhet.
Att fortsätta arbetet med att skapa ett intranät för
koncernens anställda med fler funktioner än idag.
En förstudie för ett nytt intranät finns, men de personella
resurserna för att påbörja ett större förändringsarbete
saknades under 2011.
Försörjningsstöd
Handläggningen ska vara skyndsam och rättssäker.
Alla ansökningar behandlas inom 14 dagar. Beslut
meddelas en vecka frå det att allt utredningsunderlag
inkommit. 17 överklagningar har behandlats i försvaltningsrätten
och endast en överklagan har biffallits
Målet är uppnått
För alla som uppbär försörjningsstöd ska det finnas
en plan för hur den enskilde ska bli självförsörjande
En plan som syftar till självförsörjning finns i alla ärenden
och upprättas senast efter tre månader.
Målet är uppnått
Barn i familjer med bidragsbehov ska särskilt uppmärksammas.
Normen för försörjningsstöd för barn ligger 200 kr över
riksnormen. Fler hembesök har gjorts i barnfamiljer med
försörjningstöd under året i syfte att följa upp behov av
hemutrsustning och att ställa frågor om barnen kan
delta i fritidssysselsättningar på likvärdigt sätt som
andra barn. Dett är dock ett område som behöver utvecklas
ytterligare då forsknng har visat att barn i familjer
med långvarigt behov av försörjningsstöd i större utsträckning
än andra lämnar grundskolan utan godkända
betyg i kärnämnena
Målet är uppfyllt
Samverkan med andra ska öka möjligheterna till
egenförsörjning.
Det finns en tydlig struktrur för samverkan mellan IFO
och AME på den övergripande nivån och i arbetet med
enskilda. De med försörjningsstöd erbjuds kartläggning
och utredning i Nytt steg och ungdomar kan även erbjudas
deltagande i Trappsteget 2 som är en fortsättning
på det nu avslutade ESF-projektet.
Arenagruppen med representation från IFO, AME,
vårdcentralerna, Försäkringskassan och Arbetsföemdelingen
har startat under året. Här tas gemensamma
rehabiliteringsärenden upp och syftet är att den
enskilde ska få rätt insats från rätt organisation.
Målet är uppfyllt.
Fastighetsenhet
PROJEKT UNDER 2011
Ombyggnaden av Skillingaryds Sim – och Sporthall,
blev precis så besvärlig som befarades. Resultatet av
ombygganden motsvarade förväntningarna och det ser
ut som att budgeten kommer att hålla.
Om – och Tillbyggnaden av Skillingehus, slutfördes under
2011. Ny entré, reception, väntrum till socialkontoret,
samt trettioåtta (38) Nya kontorsrum, besiktigades
och godkändes precis innan jul. Även här kommer budgeten
att hållas.
Ytterliggare två (2) nya fastigheter anslöts till fjärrvärme.
Den enda fastigheten som återstår att konvertera från
46

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
El till Fjärrvärme är Nickelpiggans förskola. Detta arbete
är beställt av Vaggeryds Energi och kommer att utföras
under våren 2012.
Yttertaket till Lågstadiet på Hjortsjöskolan bytes till Nytt
pappatak.
Det finns en hel del gamla ventilationsanläggningar med
ingen eller mycket dålig värmeåtervinning. Dessa kommer
att i tur och ordning ersättas med nya aggregat.
Detta arbete har påbörjats och kommer att pågå även
under 2012 och 2013.
Kommunledningskontor, ledningsfunktion
Erbjuda en effektiv och god administrativ service till
rimligt pris
Kommunen upphandlade 2011 ett nytt ärendehanteringssystem
som sätts i drift från och med februari
2012. Nästa steg blir att utveckla ett kommunövergripande
handläggarstöd med hjälp av samma system.
Detta kommer ge bättre översikt kring pågående ärenden,
bättre och jämnare kvalitet på underlaget och innebär
kostnadsbesparingar i form av samordningsvinster.
Systemet kommer även att effektivisera uppföljningsarbetet.
Kommunens fokus mot boendeutveckling och företagsetableringar
fortsätter.
Webbplatsen www.vaggerydlogcenter.se lanserades i
maj i syfte att ytterligare placera kommunen på kartan
inom logistikbranschen. Kommunen har ett unikt etableringsläge
på riksnivå, både sett till näst intill ideala
markförhållanden till möjlighet att ytterligare utveckla industrispår
för järnvägstransporter direkt in i lager.
Vaggeryds kommuns satsning på kombiterminal möjliggör
en omställning från vägtransporter till järnväg och är
ett långsiktigt miljöprojekt.
Torrhamnshanteringen med ett erbjudande om tullhanteringen
direkt på plats sparar både tid och pengar fäör
de involverade företagen.
Den utåtriktade marknadsföringen av boendeutveckling
och företagsetableringar var en del i kommunens aktivitet
i samband med Skillingaryds marknad, då annars
energi- och klimatarbetet stod i fokus.
Kanslienhet
Ett nytt ärendehanteringsystem upphandlades 2011 och
tas i bruk 2012, då även en fortsatt utveckling av ett
kommunövergripande handläggarstöd utvecklas.
En ny webbplats tas fram för det fortsatta arbetet med
att lansera Vaggeryd Logistic Center.
Medborgartidningen Vaggeryd kommun info omarbetas
både i innehåll och form.
Serviceenhet
Telefonväxeln ska snabbt och serviceinriktat besvara
och vidarebefordra telefonsamtal mot allmänhet
och kommunanställda.
Inga klagomål har inkommit om telefonväxelns snabbhet
och serviceinriktning. Vi anser därför att det satta
målet är nått. Med så mycket information som möjligt
kan växelpersonalen utföra arbetet ännu bättre.
Serviceenheten ansvarar för:
Service, uthyrning och servering inom Skillingehus
Reception/växel
Vaktmästeri, kopiering, posthantering
Lokalvård i Skillingehus och några lokaler
hyrda av socialkontoret
En uppstart och fungerande funktion med tjänstelegitimationskort
till alla anställda har skett under året med
början i april.
En omorganisation är gjord inom enheten.
Under året har lokalvården bytt medarbetare med två
nya nystartsjobb på begränsad tid. Rekryteringen görs
genom Arbetsmarknadsenheten.
Personal- och löneenhet
Nytt personalsystem
Från och med april 2011 övergick kommunens och bolagens
löner till att bearbetas i det nya personalsystemet
Personec P. Arbetet i det nya personalsystemet har
förändrats till så kallad självservice för både medarbetare
och chefer. Det styrs i grunden av att rätt arbetstidsschema
är registrerat för respektive medarbetare.
Alla avvikelser, frånvaro e t c hanteras numera digitalt
via dator i ställer för pappersblanketter.
Det innebär att nästan alla hantering som tidigare gjordes
via nu görs digitalt.
Till Personec P finns även bemanningsprogrammet
Time Care som för närvarande används inom Vård och
omsorg.
Samverkan
Utveckla samverkansarbetet på alla nivåer i organisationen
för att genom delaktighet skapa engagemang för
verksamheten (FAS 05).Utbildning kommer att ske direkt
till samverkansgrupperna. Arbetet kring samverkan
är framskjutet till 2012.
Arbetsmiljö
För att öka kvaliteten i det sytematiska arbetsmiljöarbetet
genom en tydligare arbetsstruktur för bättre uppföljning
och styrning i verksamheten har två grundutbildningar
för nya chefer och skyddsombud, revision av arbetsmiljöarbetet
genomförts under 2011.
Temautbildninginom inom arbetsmiljöområdet har genomförts
inom sömn.
Från och med den 1 januari 2011 inleddes ett nytt samarbete
i företagsälsovård med Previa efter en gemensam
upphandling tillsammans med Värnamo kommun.
Under året har samarbetet utvecklats positivt.
Alla medarbetare har ett personligt ansvar för sin hälsa
samtidigt som vi som arbetsgivare positivt kan stötta
detta med friskvårdspengen i det långsiktiga friskvårdsarbet.
Under 2011 har xxx antal personer (2010 xxx antal)
nyttjat friskvårdspengen
Chefsutbildning för att öka kompetensen hos
kommuens chefer inom ledarskap.
Ekonomienhet
Ekonomienheten administrerar kommunens arbete med
budget, redovisning och upphandling.
Arbetet innefattar program- och investeringsbudgetbudget,
budgetuppföljning, delårsbokslut samt upprättande
av årsredovisning för kommun och koncern.
47

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
Redovisningsenheten sköter de dagliga processerna
avseende kund- och leverantörsfakturor, in- och utbetalningar
samt medelshantering och anläggningsredovisning.
Upphandlingsenheten genomför årligen cirka 50 upphandlingar,
vilka samtliga skett elektroniskt under året
som gått. Större upphandlingar under 2011 har bl.a.
genomförts avseende livsmedel, skolskjutsar samt system
för ärende/handläggarstöd.
En tioprocentig ökning under året av elektroniska fakturor
gör att 40 % av leverantörsfakturorna numera kommer
denna väg. Inför år 2012 planeras att all elektronisk
hantering skall ske via Agressos ekonomisystem
och fokus kommer att riktas mot behörighetsstyrda
elektroniska beställningar för tecknade ramavtal.
IT-enhet
Att fortsätta arbetet med produktionsmålet internt
samt medverka i / påverka utvecklingen av IT relaterade
tjänster för kommuninnevånarna.
Under 2011 har IT-enheten genomfört projektet med en
gemensam säkerhetsplattform där alla anställda i dagsläget
är anslutna och kan därigenom nå olika funktioner
i våra interna system. Olika projekt håller också på med
att ge möjligheter för förtroendevalda och medborgare
till åtkomst. Utrullning av terminalbaserade arbetsplatser
fortsätter i den takt som förvaltningarna efterfrågar
ny utrustning.
I samband med övertagandet av IT-teknikerfunktionen
för BUN erhålla samordningsvinster för hela
kommunen.
IT enheten har under 2011 lagt största vikten vid att få
IT miljön vid kommunens skolor att bli så likställd som
möjligt och att den utrustning som finns ska fungera och
gå att använda i utbildningen, under 2012 kommer
focus att läggas på samordning av verksamhet.
e-Tjänstelegitimationskort
Ett målmedvetet arbete har bedrivits inom kommunen
från 2009 att införa ett e-Tjänstelegitimationskort för alla
anställda. Kortet är från början en del i projektet för säker
IT inom hälsa och sjukvård men vi i Vaggeryds
kommun har valt att använda samma kort och teknik för
att hantera säkerhetfunktioner inom all verksamhet. Under
2011 nåddes målet med att alla har kort och de
första praktiska användningsområdena kom på plats.
Alla anställda kan med hjälp av kortet ansluta sig
på ett säkert sätt från datorer hemifrån mot kommunens
system, t.ex. Personec självservice.
För säker inloggning internt i våra datorsystem, har
vi påbörjat övergången för att med kortet erhålla 2
stegs autentisering. Inom vård och omsorg används
kortet för inloggning och åtkomst till de nationella
systemen, som t.ex. e-Dos, Palliativa register
och NPÖ.
Kortet används för att hantera utskriftshanteringen,
vilket innebär säkrare dokumenthantering och flexiblare
användning.
Kortet fungerar med vårt inpasseringssystem och i
takt med att det standardiseras på fler och fler fastigheter
blir det enklare att hantera säkerhet och
tillgänglighet.
Kortet används till Kom och Gå, flextidshantering
med pekskärmar.
På kortet finns en personlig e-legitimation som används
mot vissa av våra externa partners.
Kortet är en nationellt godkänd fotolegitimationshandling
som visar att medarbetaren är anställd i
Vaggeryds kommun.
Arbetet fortsätter med att använda kortet inom fler tilllämpningar
inom kommunen.
Skuldsanering
Ny lagstiftning gäller för skuldsaneringen från 1 juli
2011. De större förändringarna som infört avser:
Möjlighet att bevilja skuldsanering i större utsträckning
till aktiva näringsidkae, där förhållandena är
enkla att utreda.
Skuldernas ålder beaktas inte särskilt vid skälighetsbedömningen.
Skuldsaneringen kan därmed
komma igång tidigare.
Deltagande har skett i utbildning i Malmö om den nya
lagstiftningen.
Prioriterade delar inom verksamheten är handläggning
av ansökningar om skuldsanering och bevakning av
ärenden till kronofogdemyndigheten liksom ärenden
under verkställighet. En liten del av verksamheten avser
budgetrådgivning och förebyggande arbete. Väntetiden
för ett avtalat besök uppgår till högst 1 vecka.
Under året har 13 ärenden (11 ärenden föregående år)
fullföljts med ansökan om skuldsanering. För en person
har det under året inlämnats två ansökningar. I fem
ärenden (ett inlämnat under 2010) har antingen verkställighet
påbörjats eller beslut skett med förslag till sanering.
De avskrivna beloppen enligt dessa beslut uppgår
till ca 2.3 mkr (föregående år 7,8 mkr). Färdigt förslag
om ytterligare avskrivning på 1,1 mkr fanns i ett
ärende, men sökanden valde att avbryta verkställigheten.
För 8 personer har det blivit avslag på ansökningarna.
Det är ett högt antal, men visar ändå på det positiva att
den skuldsatte försökt att lösa sin ekonomiska situation.
Kostnaden för verksamheten uppgår till 82 tkr.
Arbetsmarknadsenhet
Arbetsmarknadsenheten ska skriva in:
32 personer från socialförvaltningen
32 personer från arbetsförmedling och försäkringskassan
16 personer från flyktingmottagningen
4 personer från Fenix
5 personer från annat håll (kriminalvård, primär och
psykvård mfl)
36 personer ska under året nå självförsörjning genom
arbete, utbildning eller annan myndighet.
100 % av alla som skrivs in på AME ska ha en avslutad
utredning vid ”utskrivning”.
Under året ska 50 praktikplatser tas fram, varav 25
inom privat näringsverksamhet.
Uppdraget är att hjälpa de människor som står långt
från arbetsmarknaden, till självförsörjning genom arbete
eller studier.
Målen för 2011 var att vi skulle ta emot ett visst antal
personer från olika remittenter och det har uppfyllts enligt
följande:
48

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
Mål
Resultat
32 personer från IFO 47 st
32 personer från AF 45 st
32 personer från FK 8 st
16 personer från flykting. 16 st
4 personer från Fenix 6 st
5 från annat håll 4 st
36 personer skulle nå självförsörjning och resultatet
blev 26 st. Men med en arbetsmarknad som nästan
stannade av under andra halvan 2011 är resultatet
ändå klart godkänt med 26 personer av samtliga inskrivna
126 st har gått till arbete, vilket motsvarar 21 %.
52 personer har fått någon form av praktik och av dessa
har 10 st varit inom det privata näringslivet.
Allt fler aktörer (Af, FK, primärvården, psykvård, kommunpsykiatrin,
kriminalvården, skolan mm) efterfrågar
vår hjälp med utredningar, praktik/sysselsättning och
den öppna arbetsmarknaden har allt svårare att ta emot
våra deltagare. Reslutatet av detta blir att arbetsmarkandsenheten
får också arbeta med att hitta nya vägar
till själförsörjning. Där har skapandet av sociala företag
gett en tänkbar möjlighet till arbete. Sociala företag
drivs av personer som har svårigheter att konkurrera på
den öppna arbetsmarknaden och som har möjligheter
att få någon form av anställningsstöd från arbetsförmedlingen.
Målet med företagen är att skapa en egen
försörjning, att ge andra människor möjlighet till arbete
och att arbeta i en nisch där det finns en marknad för
företaget. All eventuell vinst ska återinvesteras i företaget
och prissättning för utförda tjänster ska ligga i
samma nivå som hos ”vanliga” företag. Skillnaden är
att i ett socialt företag kan flera personer gemensamt
utföra arbetet.
I EU-projektet Oden företagspark har en handfull företagsidéer
arbetats fram och företagen kommer att startas
under 2012 och förhoppningsvis ska flera personer
kunna få sin försörjning via dessa sociala företag.
Flyktingmottagning
Målet är att hjälpa människor till självförsörjning
genom arbete, studier eller andra insatser. Detta
är själva grundtanken med arbetsmarknadsenheten
Inflödet av nya flyktingar under 2011 slutade på nio personer.
Fortfarande finns många av våra ”gamla” flyktingar kvar
inom introduktionsprogrammet. De allra flesta kommer
från Somalia och skolgången där har varit mycket sporadisk
eller helt obefintlig vilket innebär, att gruppen har
dåliga läs- och skrivkunskaper eller helt analfabeter.
Att se var det kan finnas en arbetsmarknad för denna
grupp, innan de har tillägnat sig svenska språket och
läs- och skrivkunskaperna är inte lätt. Vissa kommer
säkert aldrig ut i självförsörjning och deras aktiviteter
kan kanske mer få inriktas på sysselsättning för att bibehålla
sin svenska.
Samtidigt ser vi att flera av familjerna är helt självförsörjda
stora delar av året då en eller båda har en tidsbegränsad
anställning. Men möjligheterna till en fast
förankring på arbetsmarknaden är dåliga.
Fysisk planering
MBK-funktionen skall bland annat utveckla och a-
jourhålla kommunens kartdatabas med tillhörande register,
utveckla och underhålla kommunens stomnät
och gällande GIS-system (GEOSECMA for ArcGIS).
MBK-verksamheten har under året övergått från köpt
tjänst till egen regi. Verksamheten har en viss underbemanning
och stödköper tjänster för att klara uppdraget.
Nyrekrytering av en mätningsingenjör har genomförts.
Primärkartemodul och tjänsteutrusning har införskaffats
under året.
Omfattningen inom verksamheten har varit något
mindre än tidigare år vilket beror på bolånetakens inverkan
på nyproduktion av bostäder. 17 nybyggnadskartor
och 15 utstakningar för byggnader har genomförts.
Översiktsplanen
Omarbetning av översiktsplanen har pågått under året
gemensamt med miljö- och byggförvaltningen. Planen
förväntas antas under 2012.
Detaljplaner
Kommunstyrelsen lämnade 6 detaljplanuppdrag till
miljö- och byggnämnden under året.
Kollektivtrafik
Trafikverket ska besluta om elektrifiering av bansträckan
Värnamo – Jönköping/Nässjö.
Kommmunen arbetar aktivt för att en elektrifiering av
det så kallade Y:et ska vara en prioriterad fråga hos
Trafikverket och får i början av 2012 positivt besked om
att elektrifieringen finns på Trafikverkets lista över prioriterade
järnvägsinvesteringar. Detta skulle innebära effektivare
godstransporter och förutsättningar för en attraktiv
persontrafik på sträckan Jönköping-Värnamo-
Växjö.
Kommunen ska arbeta för att JLTs system för underskottstäckning
ändras till ett mer rättvist system
där kommuner med lång ban/vägsträcka och liten
befolkning inte missgynnas.
Vaggeryds kommun har stor del i att ett skattväxlingssystem
införs trappvis från och med 2012 och under tre
år framåt. Med detta tar landstinget gradvis över kommunernas
kostnader. Förändringen innebär att kommunen
får lägre kostnader, med full effekt efter år 2015.
Försäkringar
Förbättra diarieföring och dokumentation av
skadehändelser och tillbud
Dokumentation av skadehändelser och tillbud har skett i
särskild progamvara från Marsh.
Under 2012 avser ekonomienheten att istället dokumentera
och diariföra handlingar i kommunens nya system
för ärendehantering och handläggarstöd. Detta system
heter Platina och leverantör är Formpipe.
Skademässigt har året varit ganska lugnt vad gäller
skador på egendom och inbrott. Försäkringsresultat redovisas
i särskilt konto inom eget kapital.
De senaste åren har fastighetsenheten förbättrat standarden
på larm på kommunens fastigheter.
OBS! Det förebyggande arbetet i riskhantering är mycket
avgörande för kommunens totalkostnad.
Eftersom basbeloppet för självrisker för egendomsskador
är så högt som 10 basbelopp blir i praktiken åtgärder
som kan hålla ner inträffade skador under självrisken
ekonomiskt mycket värdefulla.
Nuvarande försäkringsavtal löper ut i december 2012.
Detta innebär att kommunen under kommande år måste
49

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
ta ställning till om vi skall utnyttja avtalens förlängningsmöjlighet
på ett år eller om ny upphandling skall
ske.
Övrig verksamhet
Kommunen ska på olika sätt påverka regionförbundet
till att bli mer offensiva i ansvaret att utveckla
länets attraktivitet
Kommunen deltar aktivt i regionförbundets nätverkssamarbeten
och framför fortlöpande förslag som gynnar
länets attraktivitet. Kommunen agerar även på egen
hand i frågor som stärker regionens unika position kring
kommunikationer och logistik.
Näringslivsbefrämjande åtgärder
Arbeta för ökad delaktighet och engagemang bland
kommunens företagare i syfte att skapa tillväxt och
utveckling inom industri, handel, skola och miljö.
Under året fortsatte Vaggeryds Näringslivsråds affärsutvecklare
med sina personliga företagsbesök. Arbetet
syftar framförallt till att skaffa sig en aktuell bild av varje
företagares förväntningar på ett kommunalt näringslivsbolag.
Genom att lägga fokus på vad företagarna anser
vara rätt saker, hoppas man kunna öka antalet medlemmar
och aktiva inom Näringslivsrådet. Med fler medlemmar
ökar legitimiteten och så även plattformen för
att lyfta näringslivsfrågorna i kommunen.
Arbeta för ökad exponering och marknadsföring av
kommunen i syfte att nya företagsetableringar ökar
mer än riksgenomsnittet.
Logistikmässa i München
I enlighet med marknadsföringsavtalet mellan kommunen
och PGF AB, arbetade man kontinuerligt på under
året med olika aktiviter för att positionera Vaggeryds
kommun som etableringsort och logistisk knutpunkt i
norra Europa.
Bland annat medverkade kommunen och PGF tillsammans
med Göteborgs hamn på en av världens största
branschmässor inom logistik i Tyskland i maj. Hamnen
fungerade här som ett paraply för att visa upp sitt system
med inlandsterminaler i Sverige, s k ”railports”.
Som en av de viktigaste spelarna i detta system, som
för övrigt går under namnet ”Railport Scandinavia”, gavs
Vaggeryd Logistic Center ihop med kombiterminalen utrymme
att visa upp sig i ett stort internationellt sammanhang.
Tack vare fokuset på mässan i München lyckades även
hemsidan för kommunens stora logistiksatsning bli klar
ett par dagar innan avresan. Hemsidan med webbadress
www.vaggerydlogcenter.se finns precis som broschyrerna
översatt till såväl engelska som tyska. Detta
framförallt för att förmedla ambitionen att Vaggeryds
kommun ska vara ett alternativ för företag inom logistikbraschen
även utanför Sveriges gränser.
Future Transport
Med anledning av Vaggeryds kommuns snabba klättring,
tillsammans med Jönköping och Nässjö, på Intelligent
Logistiks ranking över Sveriges bästa logistiklägen,
beslutas om en kommunövergripande satsning på Future
Transport-mässan på Elmia. Ostkaka från Vrigstad,
bästa monterläget med professionell inramning och en
gemensam marknadsföringsprofil för Jönköping-Nässjö-
Vaggeryd bäddade för en mycket uppmärksammad och
välbesökt aktivitet under tre intensiva dagar i början av
oktober.
LogPoint South Sweden
Tillsammans med Jönköpings kommun fortsatte planeringen
av det nya utvidgade Torsviksområdet i norra
Stigamo för Jönköpings del och i södra Stigamo för
Vaggeryds del. Detaljplanen för Stödstorp 2:1 – verksamhetsområde
Logpoint South Sweden, antogs av
kommunfullmäktige 2011-02-28 och vann laga kraft under
våren.
Exploateringen och projekteringen av området i Vaggeryds
kommun med därtill hörande marknadsföring och
försäljning av industrimark, förväntas dröja till 2013-
2014, framförallt beroende på svårigheter att lösa dagvattenhanteringen
på det starkt kuperade området.
Stödja befintligt näringsliv i utvecklingen mot ökad
nationell och internationell konkurrens i syfte att
trygga företagens framtida ekonomiska tillväxt.
Vaggeryds Näringslivsråd har under hela året arbetat
kontinuerligt med ett flertal branschnätverk och kompetensutvecklingsprojekt
för både stora och små företag.
IRL – Nätverket för utveckling av marknadsföring på
webben samlar i huvudsak mindre tjänsteföretag.
Miljönätverket – Startades under hösten på initiativ av
de lite större företagen. Här är tanken att skapa en
plattform för företagens miljöansvariga för utbyte av
kompetens samt att diskutera övergripande miljömål
och hur man kan jobba med miljöledningssystem.
LOGKOMP – Ett kommungemensamt kompetensutvecklingsprojekt
med syfte att stärka konkurrenskraften
och öka tillväxten och som beviljats sju miljoner kronor
från ESF (Europeiska Socialfonden). Näringslivsorganisationerna
i Jönköping, Nässjö och Vaggeryd kommer
att erbjuda ett 40-tal företag under 18 månader utbildningar
som bland annat syftar till att utveckla processer
som berör materialförsörjning, internlogistik och distribution
samt utveckla ledare och chefer.
Främja ett ökat nyföretagande inom service-, handels-
och tjänstesektorn i syfte att öka nyföretagandet
i kommunen och mångfalden inom näringslivet
På initiativ av Skillingaryds Intresseförening startades i
slutet av året ett centrumutvecklingsarbete med huvudsakligt
syfte att skapa ett levande och attraktivt centrum
för invånare, handel och företag. Arbetsgruppen består
av medlemmar i intresseföreningen, kommunen och det
kommunala bostadsbolaget, förutom Vaggeryds Näringslivsråd.
Med ökad dialog och samarbete mellan
kommun och näringsliv hoppas man på bättre framförhållning
och ett mer effektivt arbete med att locka hit
nya butiker och handlare till Skillingaryds centrum. Motsvarande
arbetsgrupp med fokus på Vaggeryds centrumutveckling
drar igång under hösten 2012.
Turistbefrämjande åtgärder
Fortsatt fokusering mot en stark och bred lokal information
med goda kontakter mot turistentreprenörer,
handel och föreningar.
Under 2011 tas ett nytt informationsunderlag fram –
Guldkorn i Vaggeryds kommun. Foldrarna delas in i
olika kategorier för att skapa ökad tydlighet och attraktion
för de olika utpekade målgrupperna. De olika kategorierna
är:
Barn- & familjekul
Hälsa & välbefinnande
Konst och hantverk
50

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
Kultur och sevärdheter
Sport och motion
Äventyr och adrenalinkickar
Natur & friluftsliv
Shopping & service i Skillingaryd/Vaggeryd
7
6
Kommunledningskontoret
Sjukfrånvaro 2006-2011
Broschyrerna får ett mycket positivt mottagande från
såväl den lokala turismnäringen som från besökare.
Samarbetsorganisationen Smålands turism företräder
kommunen regionalt och nationellt.
Kommunen deltar i den regionala turismutvecklingen
som bland annat syftar till att skapa förutsättningar för
att behålla de turister som besöker regionen under en
längre tid.
5
4
3
2
1
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011
År
Kvinna
Man
Fritidsverksamhetslokaler
Skillingehus ska kunna erbjuda möjligheten att
utnyttja fest och danslokalen för olika typer av
aktiviteter.
Danslokalen har under året utnyttjats av NBV Showdans
vid 68 tillfällen, Studieförbundet vuxenskolan
Linedans vid 34 tillfällen, Christer Djup Buggkurs 28 tillfällen,
Fågelforsskolan en gång , skivmässa två
gånger, visning av arbetskläder två gånger, Skivaryds
samlarklubb en gång. Framför allt nyttjas lokalerna
måndag-torsdag och söndagar, men lördagar har nyttjats.
Under 2011 gjordes 31 guidade visningar för Bissefällarn´s
verk med 480 deltagare. Det är en viss minskning
i förhållande till öppningsåret. De guidade visningarna
marknadsfördes inte alls under 2011, så det finns potential
att utveckla detta mer. Första året gjordes en hel
del utskick till bussbolag och hembygdsföreningar. Nu
sprids dock kännedomen om utställningen person till
person.
Kulturverksamhetslokaler
Biografverksamheten återupptas.
Biografverksamheten har fortfarande inte återupptagits.
Enskilda filmvisningar har dock arrangerats, men inte av
kommunen.
Ytterligare kraft bör ägnas åt att hitta innovativa lösningar
för ett ökat användande av Skillingehus i allmänhet
och biosalongen i synnerhet som en mötesplats och
en del i det fortsatta arbetet med centrumutvecklingen.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Nämnderna uppmanas att ytterligare fokusera på
uppgiften i syfte att reducera sjukfrånvaron och att
sätta upp egna mål för arbetet.
Att sänka sjukfrånvaron för 2011 med ytterligare 0,5
procentenhet av ordinarie arbetstid i jämförelsemed
2010.
Sjukfrånvaron i Vaggeryds kommun har minskat totalt
sett vilket även kommunledningskontoret inklusive arbetsmarknadsenheten
och Räddningstjänsten har gjort.
Från 5,17% 2010 till 2.80, 2011, en minskning på 2,37
procentenheter vilket innebär att målet att minska 0,5
procentenhet är uppfyllt.
Under året har en så kallad balansprofil genomförs av
Previa inom kommunledningskontoret. Resultatet visade
ett behov av fysisk aktivitet för att minska midjemått
och öka konditionen.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Kommunstyrelsen har samordningsansvar för kommunkoncernens
miljöstrategiska arbete. För att hantera
uppgiften har en miljöstrateg anställts 2011. I uppdraget
ingår att samordna och driva på miljömålsarbetet i förvaltningar
och bolag samt uppföljning och redovisning
av miljöarbetet.
Under året har kommunkoncernen gemensamt arbetat
fram en energi- och klimatstrategi. Strategin konkretiserar
och fördjupar tre miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft och delar av God bebyggd miljö.
Projektet genomförs med stor delaktighet hos förvaltningar
och bolag. Två seminarier för anställda i kommunen
genomfördes 2011, dels ett miljöbilsseminarium,
dels ett mer allmänt miljöseminarium med meteorolog
Pär Holmgren. Mycket arbete har också lagts på att
kartlägga kommunens fordonsflotta och att kvalitetssäkra
uppgifterna i syfte att få en nulägesbeskrivning.
En rutin för att uppdatera och rapportera fordon, körd
sträcka och drivmedelsförbrukning har tagits fram. Strategin
är remitterad till nämnder/styrelser och kommer att
antas våren 2012. En förutsättning för strategins genomförande
är att energi- och klimatfrågorna är en naturlig
del i alla verksamheter och i kommunens budget.
Ett statligt stöd för energieffektivisering till kommuner
och landsting har sökts och beviljats 2011. Projektstödets
syfte är att kommunen ska kunna arbeta systematiskt
med energieffektivisering i byggnader och transporter.
Stödet kommer bl a att användas till energikartläggning
av byggnader, både lokaler och bostäder. Stödet
delfinansierar en energiutbildning för drifttekniker vintern
2011/2012. Energieffektiviseringsprojektet och
energi- och klimatstrategiarbetet är samordnat.
Energicentrum A6 är en kommungemensam energioch
klimatrådgivning för invånarna. Den är lokaliserad
på A6-området i Jönköping och här finns en stor utställningshall
som är öppen måndag-fredag. Dessutom ordnas
frukostmöten och årligen två aktivtetsdagar för allmänheten,
en vår och en höst. Energicentrum A6 deltog
på Skillingaryds marknad den 1 oktober i kommunens
infotält. Utöver energirådgivning fanns också möjlighet
51

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
för allmänheten att lämna förslag på miljöåtgärder och
att få information om källsortering m m.
Inriktningen framöver är att marknadsföra Energicentrum
mer och att också ordna fler aktiveter lokalt i kommunen.
Miljödiplomering: I början av januari 2012 är tre företag i
kommunen diplomerade enligt den så kallade Göteborgsmodellen,
en enklare form av miljöledningsssytem
jämfört med ISO 14001.
FN:S BARNKONVENTION
Barns rättigheter och behov finns ständigt med som en
förutsättning för planering och beslut i kommunstyrelsens
arbete. Kommunstryrelsen har ett ansvar för att ytterligare
stärka ungdomars möjligheter till påverkan och
efter att ha varit vilande är ungdomsrådet återigen på
gång att återuppta sin verksamhet och kan därmed involveras
på olika sätt.
PERSONALREDOVISNING
FRAMÅTBLICK
Kommunstyrelsens uppdrag för att utveckla kommunen
är viktig. Beroende på konjunkturläge och samhällsutveckling
i övrigt varierar inriktningen på kommunstyrelsens
fokusområde. För 2012 är arbetet med vision och
marknadsplan för kommunen prioriterat. Arbetet ska
utmynna i vision för Vaggeryd 2020-2025.
Uttalade visioner och tydliga mål gör det lättare att hantera
de krav och förändringar som kommunerna ställs
inför.
Kommunens infrastruktur är också viktigt att ständigt se
som angeläget arbetsområde. Vaggeryd har varit framgångsrik
historiskt men framtiden kräver att ständig utveckling
sker inom området varför kommunstyrelsens
engagemang är viktig för att lyfta infrastrukturen i
hela regionen. Att möjliggöra fortsatt bostadsbyggande
är en del av tillväxtskapande åtgärder. Befolkningstillväxt
om 50 personer per år som kommunen har som
mål kräver att nya bostäder tillkommer för att inflyttning
ska kunna ske. Nya bostäder behövs också för att möta
utglesning i befintligt bestånd samt att kunna för framtiden
erbjuda attraktivt boende i kommunen.
70
60
50
Kommunledningskontoret
Antal anställda/årsarbetare 2011
51
65
60,51
Kommunen är beroende av ett framgångsrikt näringsliv.
Att via näringslivsrådet och egna insatser stimulera
nyföretagande och utveckling av befintligt näringsliv
måste vara kommunens roll även framledes. Utbildningsfrågorna
och utbildningar anpassade för vårt näringsliv
efter gymnasiet hör också till den viktiga delen
av kommunens framtidsfrågor.
40
30
20
14
10
0
TILLSVIDARE VISSTID TOTALT ÅAB
KLK 51 14 65 60,51
Den kommunala ekonomin är beroende
av konjunkturen och tillväxten i samhället men också allt
mer av utjämningssystemen mellan kommunerna. Nuläget
är att resurserna via utjämningen inte har önskvärd
utveckling för vår del. Det blir en utmaning för
kommunstyrelsen att kunna hantera den kommunala
ekonomin i en krympande kostym.
I antalet anställda under kommunledningskontoret ingår
även arbetsmarknadsenheten och Räddningstjänsten.
2011 KVINNA MAN TOTALT
KLK 49,7 50,4 49,7
Medelåldern vid kommunledningskontoret har ökat från
48,2 år 2010 till 49,7 år 2011. Medelåldern för Vaggeryds
kommun 2011 är 46,21 år.
52

Verksamhetsberättelse Kommunstyrelse
DRIFTREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt
Nettokostnad
Budgetavvikelse
Kommunfullmäktige 420 - 420 -5
Kommunstyrelse 3 599 - 3 599 -599
Kommunledningskontor 20 086 3 622 16 464 -8
Datakommunikation och televäxel 5 762 636 5 126 785
Arbetsmarknadsåtgärder 11 596 7 098 4 498 1 194
Flyktingmottagning 6 570 3 568 3 002 -1 002
Fysisk planering 1 701 95 1 606 -427
Kollektivtrafik 8 111 - 8 111 -631
Övrig verksamhet 12 144 1 687 10 457 959
Fastighetsförvaltning 41 715 41 719 4 4
Ekonomiskt bistånd 7 272 364 6 908 -1 658
TOTALT 118 976 58 789 60 187 -1 388
INVESTERINGSREDOV. TKR Utgift Inkomst
Nettoinvestering
Budgetavvikelse
Övergripande datainvesteringar 354 - 354 146
Mark och bostäder 3 822 6 811 -2 989 4 489
Tillbyggnad Skillingehus 11 255 - 11 255 1 107
Ombyggnad sim- och sporthall, Skryd 10 685 161 10 524 -2 606
Personalsystsem 2 000 - 2 000 -2 000
Förskolelokaler Åkers skola 548 - 548 -95
Övrigt 1 098 1 067 31 1 469
TOTALT 29 762 8 039 21 723 2 510
NYCKELTAL
Antalsuppgifter:
Redov.
2011
Redov.
2010
Redov.
2009
Redov.
2008
Redov.
2007
Manuella leverantörsfakturor 2 205 2 993 3 081 3 637 3 934
Scannade leverantörsfakturor 16 615 17 670 17 652 17 318 17 797
Elektroniska fakturor 9 910 7 180 4 935 4 147 3 435
Elektroniska beställningar 2 700 2 730
Bokföringsorder 1 039 1 059 1 421 2 544 2 736
Elektroniska Bokföringsorder 1 989 1 901 1 673
Dagrapportsposter 2 959 3 174 3 404 2 993 3 484
Allmän fakturering antal 42 464 41 127 42 573 18 390 17 722
Registrerade Ramavtal, upphandlenh 235 259 138 138 120
Registrerade Avtalsleverantörer 338 320 180 180 152
Specifika avtal 66 66
Upphandlingar 40 50 44 34 31
Stöldmärkta inventarier 3 082 3 036 2 654 7 448 4 082
Diarieförda ärenden 649 720 702 737 675
Beräknade löner 19 868 21 065 21 469 22 153 22 496
53

Verksamhetsberättelse Överförmyndarverksamhet
Överförmyndare: Ing-Marie Paulsson
Nettokostnad totalt: 682 tkr
Nettokostnad per invånare: 52 kr
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +417 +350 +305 + 314
Verksamhetens kostnader -1 099 -1 050 -857 - 832
Verksamhetens nettokostnader -682 -700 -552 - 518
Kommunbidrag +700 +700 535 + 536
Årets resultat +18 0 -17 + 17
ÖVERFÖRMYNDARENS UPPGIFTER
Överförmyndaren skall enligt 16 kapitlet föräldrabalken
och förmynderskapsförordningen utöva tillsyn över
förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet.
Vid tillsynen skall särskilt tillses att den enskildes tillgångar
i skälig omfattning används för hans eller hennes
nytta och att tillgångarna i övrigt är placerade så att
tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och ger skälig
avkastning. Avsikten med tillsynen är att ge en garanti
mot rättsförluster. Det kan avse underåriga, personer
som på grund av hög ålder, sjukdom, psykisk störning
eller andra funktionshinder inte kan tillvarata sina intressen.
Årligen fastställs storleken av gode mannens och förvaltarens
arvode, som i de flesta fall betalas av huvudmannens
tillgångar. I de fall huvudmannens inkomster
eller andra tillgångar understiger 2.65 basbelopp betalas
arvodet av kommunen.
Tillsynen över överförmyndarens verksamhet utövas av
Länsstyrelsen. Även Justitieombudsmannen har i allt
större utsträckning funnit anledning att granska överförmyndarnas
verksamhet.
Kommunen avgör själv om myndighetsutövningen ska
skötas av en ensam överförmyndare eller av en nämnd
med minst tre ledamöter. Vaggeryds kommun har valt
att ha en överförmyndare.
EKONOMISKT RESULTAT
Ett överskott med 18 tkr redovisas. Överskottet är att
hänföra till löner/arvoden och personalomkostnader.
TILLSYN.
Länsstyrelsen gjorde ett tillsynsbesök 5/12 2011.
Granskningen föranledde ingen anmärkning.
PERSONALREDOVISNING
En handläggartjänst delas med Gnosjö kommun.
Tillgång till kommunjurist.
Oppositionsrådet har som del i sitt uppdrag att vara
överförmyndare.
ÖVRIGT
Ställföreträdarna har bjudits in till informationsmöte
under början av 2011 och till utbildningskväll under
slutet av 2011.
Överförmyndaren har också ägnat kraft åt att rekrytera
nya ställföreträdare. Det är en svår uppgift att hitta
personer som är villiga att åta sig uppdraget att vara
god man eller förvaltare.
Utbildning pågår kontinuerligt för både handläggare och
överförmyndare.
FRAMÅTBLICK
Om och när kommunen avser att ta emot ensamkommande
flyktingbarn kommer det att ställa stora krav på
överförmyndarverksamheten. När beslut fattas i frågan
måste hänsyn vara tagna till möjligheter att rekrytera
gode män och särskilda förordnade vårdnadshavare.
Den nya, samordnade, verksamheten inom GGVV
kommer att hjälpa oss att utöva verksamheten på ett
rättssäkert sätt.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo har nu gemensam
organisation för handläggningen av alla god
mans- och förvaltaruppdrag. Organisationen går under
benämningen Överförmyndare i GGVV. Detta innebär
att det praktiska arbetet nu utförs i Värnamo, där ÖFkontoret
inryms i kommunhuset. Vi har också tillgång till
jurist i den nya organisationen. Myndigheten, överförmyndare
finns dock kvar i var och en av kommunerna,
så också i Vaggeryd.
Handläggaren kommer till Skillingehus varje vecka, eller
vid avtalade tider för att träffa ställföreträdarna om så
behövs.
Stor kraft har ägnats åt att få igång den nya organisationen
och överförmyndarna har träffats regelbundet för
att hjälpa och stödja handläggarna.
54

Verksamhetsberättelse Räddningstjänst
Ordförande: Berry Lilja (s)
Förvaltningschef: Lars-Göran Andersson
Antal anställda: räddningstjänst deltid: 32
Antal årsarbetare adm.3
Nettokostnad totalt: 8 689 tkr.
Nettokostnad per invånare: 660 kr.
Trafikolycka E4:an sommaren 2011
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +1 735 +1 253 +1 304 +1 489
Verksamhetens kostnader -10 022 -9 657 -9 697 -9 519
Verksamhetens nettokostnader -8 287 -8 404 -8 393 -8 030
Finansiella kostnader -78 -80 -93 -143
Avskrivningar -340 -341 -502 -502
Resultat efter avskrivningar -8 705 -8 825 -8 988 -8 675
Kommunbidrag +8 825 +8 825 + 8 728 +8 822
Årets resultat +120 0 -260 +147
RÄDDNINGSTJÄNSTENS UPPGIFTER
Enligt lag skall Räddningstjänsten arbeta med förebyggande
verksamhet mot bränder och olyckor samt även
ha en beredskap för att ingripa vid brand, trafikolycka,
ras, översvämning, utsläpp av farligt gods, oljeskada
med mera.
Vi har skrivit avtal med landstinget om att inom Vaggeryds
kommun åka på hjärtstoppsassistans.
Övriga arbetsuppgifter är hantering och förrådshållning
av krigsräddningstjänstens materiel.
Frivilliga arbetsuppgifter är restvärdesräddning, teknisk
service och extern utbildning.
EKONOMISKT RESULTAT
Räddningstjänsten redovisar för år 2011 ett underskott
med -13 tkr gentemot budget.
Det har varit ett år där larmfrekvensen har stabiliserat
sig och blivit något lägre jämfört med de senaste åren.
Antalet larm är ändå högt om man ser historiskt på
kommunens larmfrekvens. Antalet larm för 2011 blev
239 larm.
Befolkningsskyddet redovisar för år 2011 ett överskott
på + 133 tkr gentemot budget.
RÄDDNINGSTJÄNSTENS ÖVERGRIPANDE
MÅLUPPFYLLELSE
Räddningstjänsten i Vaggeryds kommun skall arbeta för
att minska risken för och följderna av bränder och andra
olyckor för alla som bor, vistas eller verkar i kommunen,
såväl i fred som under höjd beredskap. Det ska ske
genom att medvetandegöra risker och hot, förebygga
olyckors uppkomst samt begränsa konsekvenserna vid
olyckor.
Räddningstjänsten skall vara en effektiv skadeavhjälpande
organisation samt genom sin expertroll svara för
olika förebyggande tjänster. Dessutom skall Räddningstjänsten
ha en samordnande och kontrollerande roll
avseende krishantering och säkerhet i kommunen.
Varje kommuninvånare har tillgång till den närmaste
brandstation som kan bistå med hjälp oavsett var de bor
i kommunen. Detta regleras genom avtal med grannkommunerna
om hjälp av första insats i vår kommun.
Syftet med dessa avtal är att kunna ge en snabb och
effektiv hjälp med den operativa verksamheten.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Utbilda/informera 3 % av kommunens invånare i
självskydd/olycksfall.
Räddningstjänsten har utbildat fyra deltidsbrandmän
externt. Vi har kunnat utbilda 4,6 % av kommunens
befolkning, vilket innebär 600 personer som genomgått
någon form av brandutbildning.
Utföra tillsyn av brandfarlig vara enligt MSB:s riktlinjer.
Tillsyn enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor)
genomförs enligt plan.
55

Verksamhetsberättelse Räddningstjänst
Under året har räddningstjänsten genomfört 35 tillsyner.
Tillsyn enligt LBE (Lagen om brandfarliga och explosiva
varor).
Under året har räddningstjänsten genomfört 12 tillsyner.
Remisser till andra myndigheter.
Vi har yttrat oss till miljö- och byggnämnden, polismyndigheten
samt socialnämnden avseende ett flertal ärenden
(ca 50 st).
Hålla beslutad anspänningstid (tid mellan larm till
1:a bil lämnar stationen).
Medelanspänningstiden har legat under fem minuter
Brandpersonalen övas i beslutad omfattning.
Brandpersonal har övat enligt uppsatta mål. Vi har bl.a.
även detta år varit med på övningar på Axamo där alla
räddningstjänster i länet övas på ett antal scenarier.
Dessa övningar har en hög kvalité och gör att vi kan
verka för att hålla samma kompetens på samtliga räddningsstyrkor
i länet oavsett kommuntillhörighet.
Utbildning av kommunledningens politiker och
tjänstemän avseende krisledning.
Under året som gått har förvaltningschefer i kommunen
informerats/uppdaterats i extraordinär händelse. Vi skall
även under 2012 öva med ledningsgruppen inom kommunen.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Företagshälsovården genomför årligen hälsokontroll av
all brandpersonal. På varje brandstation finns ett mindre
gym för att bedriva träning av kondition.
PERSONALREDOVISNING
Ett antal av våra äldre brandmän har slutat sin tjänst.
Detta har föranlett fyra stycken nyanställningar av
brandmän deltid. Brandmännen har eller skall genomgå
en preparandutbildning och skall inom närmsta året
även genomgå räddningsinsatsutbildning.
Vi har även återbesatt tjänsten efter Kjell Möllås.
Denna heltidstjänst har Mats Carlsson sedan den 1
april 2011.
Det kommer även utbildas en styrkeledare under våren
2012.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Förvaltningens policy är att värna om miljön.
Alla inköp sker med tanke på miljön. Även vid insatser
görs miljömässiga avväganden vid brandsläckning.
JÄMSTÄLLDHET
Kommunen har en plan för jämställdhetsarbetet och
räddningstjänsten arbetar för att öka andelen kvinnor
inom sin förvaltning. För närvarande har vi två kvinnor
anställda i den operativa verksamheten.
FN:S BARNKONVENTION
Räddningstjänsten genomför tillsyn på skolor, förskolor,
fritidshem, sportanläggningar mm för att tillse en så god
säkerhet som möjligt kan uppnås där barnen vistas.
Vi strävar efter att få in kvinnor i vår operativa verksamhet
och vill under året som kommer verka för att kunna
anställa fler kvinnor inom räddningstjänsten.
Samverkan inom RäddSam F
Det är oerhört viktigt att värna om samverkan mellan
räddningstjänsterna i länet. Vi har sett åtskilliga fördelar
som vi kan dra nytta av när vi samarbetar över gränserna
i den operativa verksamheten. Vi ser mer och mer
fördelar även inom de andra delarna i vår verksamhet t
ex: förebyggande frågor och seminarium, framtagande
av kartunderlag i sweref 99, gemensamma övningar på
Axamo mm. Allt detta leder till en kompetenshöjning för
länets räddningstjänster.
Inre befäl kommer att införas under våren 2012. Personal
ifrån räddningstjänstens heltidspersonal kommer att
till viss del ingå i denna uppgift.
Samverkan inom F-samverkan
Vi har i det gemensamma forumet som är F- samverkan
kunnat föra en snabb och effektiv dialog mellan kommun
och övriga i denna grupp. Det har gjorts analyser
av läget via beredskapssamordnare i kommunerna och
en utsedd analysgrupp som följer lägesutvecklingen i
länet och även i hela Sverige. Vi som kommun har med
denna gemensamma analys från F-samverkan kunnat
följa utvecklingen och möta förändringar i ett tidigt
skede. Med de verktyg som finns i denna grupp så blir
vi otroligt effektiva i samverkan.
F-samverkan består av en grupp med alla räddningschefer
i länet, landstingets beredskapsenhet, polismyndigheten,
försvarsmakten samt länsstyrelsen.
Rakel
Rakel är vårt framtida kommunikationssätt. Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap har dragits med
förseningar i införandet. Under 2010 påbörjades driftsättning
i Jönköpings län. Räddningstjänsten i Vaggeryds
kommun har installerat Rakel i samtliga utryckningsfordonen,
och ska införa Rakel på brandstationerna
och kommunledningen under 2012 Vårt gamla analoga
kommunikationssystem kommer att fasas ut och ej
vara oss tillgängligt efter 2012 som det ser ut just nu.
Detta kommer att innebära en stor omställning för samtliga
som skall vara med i detta system.
2011 Sammanfattning
Vi har återigen varit med om ett år där larmfrekvensen
varit hög. Totala antal larm 2011 blev 239. För att möta
trenden med ett ökat antal larm så måste vi ge vår
deltidspersonal än mer utbildning så de klarar av att
hantera de uppdrag de får. Våra deltidsbrandmän gör
en fantastisk samhällstjänst och offrar både fritid och
engagemang på ett imponerande sätt.
Vi ska ge möjlighet till utbildning för våra kommuninvånare
så medvetenheten ökar om risker. Detta är ett sätt
att minska olyckor/bränder så vi i vår kommun ska
slippa de negativa händelser som blir när vi inte är
medvetna om olyckor som kan drabba oss.
FRAMÅTBLICK
Mångfald och jämställdhet
För att kunna ge alla kommunmedborgare lika god
service så måste vi öka mångfalden inom vår egna
organisation. I vissa delar av vår kommun så kommer vi
inte ens i närheten av de befolkningsgrupper vi behöver
nå, varken språkligt eller kulturellt.
56

Verksamhetsberättelse Räddningstjänst
DRIFTREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt Nettokostnad Budgetavvikelse
Brandväsen 10 042 1 204 8 838 -13
Befolkningsskydd och krigsräddningstjänst 398 531 +133 +133
Totalt 10 440 1 735 8 705 +120
INVESTERINGSREDOVISNING. TKR Utgift Inkomst
Nettoinvestering
Budgetavvikelse
Räddningstjänst 845 0 845 -95
TOTALT 845 0 845 -95
RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATSER
Antal händelser per olyckstyp 2011 2010 2009 2008 2007
Vattenskada 9 4 7 0 5
Utsläpp av farligt ämne 6 7 7 4 13
Trafikolycka 46 76 67 56 54
Förmodad räddning 6 10 9 2 0
Förmodad brand 8 18 13 6 2
Falsklarm brand, uppsåtlig 3 2 0 0 1
Drunkning/ -tillbud 1 0 0 0 0
Brand i byggnad 23 28 32 28 40
Brand ej i byggnad 27 37 30 38 26
Automatlarm ej brand 72 62 61 64 51
Annat uppdrag 31 38 20 31 19
Stormskada 1 0 0 3 5
I väntan på ambulans/hjärtstopp 6 5 3
Totalt antal insatser 239 287 249 232 216
Antal händelser per område 2011 2010 2009 2008 2007
Stationsområde Vaggeryd 131 157 119 127 121
Stationsområde Skillingaryd 83 99 96 71 71
Till annan kommun 25 31 34 34 24
Totalt antal insatser 287 249 232 216
Antal utryckningar per styrka 2011 2010 2009 2008 2007
Insatsledare (75 %) 98 131 137 167 155
Räddningsstyrka Vaggeryd 144 178 141 141 138
Räddningsstyrka Skillingaryd 111 152 137 106 112
NYCKELTAL INOM RÄDDNINGSTJÄNSTENS VERKSAMHETER
Bokslut
2011
Budget
2011
Bokslut
2010
Bokslut
2009
Bokslut
2008
Bokslut
2007
Släck- och räddningshjälp:
Från andra kommuner (tkr) 132 200 206 186 298 320
Till andra kommuner (tkr) 63 100 68 149 118 109
Insatstid räddningsstyrka:
1:a timma 1 186 1 150 1 448 1 149 1 236 1 166
Följande timmar 797 900 967 778 1 098 1 431
Ob-ersättning 1:a timma 627 500 674 541 580 622
Ob-ersättning följande timmar 490 575 586 376 723 1 054
Nettokostnad per innevånare 660 kr 653 kr 692 kr 669 kr 707 kr 645 kr
57

Verksamhetsberättelse Räddningstjänst
SOTNINGSVERKSAMHETENS
RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Vaggeryds sotningsdistrikt har under året gjort ett gott
arbete i vår kommun. Räddningstjänsten märker detta
bland annat på att antalet soteldar minskar.
Objektstatistik 2011
Typ 2011 2010 Förändring %-förändring
Antal sotnings
förändring
Pannor Stora pannor 51 57 -6 -10 % -18
Varmluftspanna 27 29 -2 -7 % -6
Ångpanna 1 1 0 0 0
Flispanna 10 8 +2 +25% 6
Summa stora pannor 89 95 -6 -6 % -18
Villapannor Vedpanna konv 329 348 -19 -5 % 57
Vedpanna miljö 363 372 -9 -2.5 % 18
Oljepanna 115 140 -25 -18 % -12
Pelletspanna 289 228 61 +27 % 122
Summa villapannor 1 096 1 088 8 +1 % +185
Lokaleldstäder Bakugn 2 2 0 0 0
Bastukamin 17 15 +2 14 % 1
Kamin 164 166 -2 -1 % -1
Braskamin 838 768 +70 9 % +50
Cronspis 42 42 0 0 0
Rörspis 10 6 +4 40 % +2
Sparspis 10 9 +1 10 % +1
Kakelugn 522 501 +21 4 % +5
Köksspis 558 553 +5 1 % +5
Öppen spis 735 739 -4 0 -1
Ösp med insats 542 501 +41 8 % +10
Summa lokaleldstäder 3 440 3 302 +138 4 % +68
Imkanaler Matlagning 62 62 0
Totalt 4 687 4 547 +140 3 % +235
58

Verksamhetsberättelse Teknisk verksamhet
Ordförande: Carina Ödebrink (s)
Förvaltningschef: Magnus Ljunggren
Antal årsarbetare: 27,15
Nettokostnad totalt: 28 062 tkr
Nettokostnad per invånare: 2 132 kr
Under året genomfördes luft- och vattenspolning
av vattenledningsnätet i Vaggeryd
efter problem med mangan i ledningsnätet.
Under sensommaren genomfördes
lanseringen av brokonstruktionen vid
Folkets hus och järnvägstrafiken bröts
under drygt fyra dygn.
Första delen av 2011 års insatser för
vinterväghållning var av större omfattning.
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +49 932 +47 091 +49 359 +49 727
Verksamhetens kostnader -59 753 -53 334 -57 695 -56 177
Verksamhetens nettokostnader -9 821 -6 243 -8 336 -6 450
Finansiella kostnader -8 661 -8 519 -7 474 -7 063
Avskrivningar -9 580 -9 730 -9 546 -9 590
Resultat efter avskrivningar -28 062 -24 492 -25 356 -23 103
Kommunbidrag 24 492 24492 +23 006 +23 307
Årets resultat -3 570 0 -2 350 +204
TEKNISKA UTSKOTTETS UPPGIFTER
Tekniska utskottets uppgifter är att ta hand om den
tekniska verksamheten och ansvara för kommunens
gator, allmänna platser, parker och planteringar, lekplatser,
vatten- och avlopp, renhållning, bidrag till enskild
väghållning, tekniska kontorets förråd, kommunens
skogar mm. Tekniska utskottet är även beslutsorgan
när det gäller lokala trafikbestämmelser.
EKONOMISKT RESULTAT
Skattefinansierad verksamhet
Vatten och avlopp
Renhållning
Totalt
-1 258 tkr
-534 tkr
-1 778 tkr
-3 570 tkr
Inom det skattefinansierade blocket är de största negativa
avvikelserna inom markreserven på grund av minskade
intäkter. Mindre avverkningsvolym vid markförsäljning
och minskade arrendeintäkter mot tidigare år.
Inom kommunala gator och vägar har kostnaderna för
vinterväghållning, gatubelysning och barmarksrenhållningen
överstigit budget. Årets resultat balanseras
genom minskning av tidigare års fonderade överskott.
Vatten- och avloppsverksamhetens negativa helårsresultat
beror framförallt på periodisering av anläggningsavgifter
utifrån vattentjänstlagens redovisningsprinciper
som medför mindre intäkter under en period av 24 år,
dyrare slamhantering då vassbäddarna upphört att
fungera vintertid (slamcentrifug, transporter och energikostnad
vid centrifugering), behovet av luftvattenspolning
för att upprätthålla vattenkvaliteten och åtgärder på
avloppspumpstationer.
Inom renhållningen har sluttäckning av nedlagd deponi
genomförts. Vaggeryds kommun är först ut i länet som
slutfört täckning av deponi. Stora samordningsvinster
gjordes då detta arbete samordnas med överskottsmassor
(sand) från tunnelbygge i Vaggeryd samt
matjord från Fåglabäck i Skillingaryd. Under ett antal år
har avsättningar genomförts för att finansiera kommande
sluttäckning. Årets stora negativa resultat är av
engångskaraktär, avsatta medel för sluttäckning upplöses
och kvarstående överskott bildar resultatfond för
renhållningen.
UTSKOTTETS ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLELSE
Att besparingarna i verksamheten inte skall medföra
olägenheter för allmänheten.
I genomförda besparingar inom verksamheterna har en
förhållandevis god service upprätthållits mot allmänheten.
Under året har inga nya neddragningar genomförts.
Klagomål på minskad nivå av skötsel på grönytor är
relativt vanligt förekommande. Utökad service på vinterväghållning
och mer belysning och fler lekplatser
samt förbättrade GC-kommunikationer är ofta efterfrågade
önskemål.
Att aktivt genomföra effektiviseringsarbete för att
uppnå kostnadseffektiv service med hög kvalitet.
Normalt diskuteras kostnad, service och kvalitet löpande
dagligen men också i olika arbetsgrupper. Under
året har det pågått fördjupade diskussioner inom bl.a.
förrådets verksamhet, framtida organisation inom tekniska
kontoret och säkerheten inom VA-verksamheten.
På tekniska utskottet behandlas ärenden utifrån kostnad,
service och kvalitet regelbundet.
Att samla den tekniska verksamheten under en
organisation.
59

Verksamhetsberättelse Teknisk verksamhet
Under året har en mätningsingenjör börjat på förvaltningen
efter övertagandet av MBK-verksamheten. Tidigare
handlades MBK- verksamheten på miljö- och
byggförvaltningen och utfördes av Metria. Samlokalisering
av Elverkets nya förråd med tekniska förvaltningens
nuvarande förråd har prövats. Fakturering av
renhållning, vatten och avlopp sker genom avtal med
Vaggeryds elverk. Idag finns ingen koppling mellan
tekniska förvaltningens fakturering och elverkets fakturering
av el, fjärrvärme och bredband varpå fakturering
av de tekniska tjänsterna planeras ske närmare tekniska
förvaltningen under kommande år.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Gemensam teknisk administration
Öka tillgången på dricksvatten i Bondstorp och
Skillingaryd.
Sökandet efter vatten har påbörjats genom översiktlig
analys av de geologiska förutsättningarna i områdena.
Markskanning, provborrning med efterföljande kapacitetspumpning
är inplanerade att påbörjas efter årsskiftet.
Öka trafiksäkerheten genom anläggande av gcvägar.
Nya säkra tunnelpassager för GC-trafik har öppnats:
Fåglabäck i Skillingaryd
Slätten i Vaggeryd
Folkets hus i Vaggeryd
Separat GC-väg har anlagts på Sturegatan i Skillingaryd,
projektet samfinansieras med Trafikverket 50 %.
Öka trafiksäkerheten genom stängning av trafikfarliga
korsningar mellan järnväg och biltrafik efter
genomförda byggnationer av planskilda korsningar.
Förrättning är genomförd för att få den juridiska rätten
att stänga korsningarna. Hestravägens överfart är
stängd. Trafikverket har genomfört utredning för indragningsärende
angående del av väg 645 Ovdaskogsvägen
i Skillingaryd som kommer att övergå i kommunalt
ansvar. Detaljplanen för Smedbygatans anslutning mot
väg 846 har vunnit laga kraft, plankorsningen kommer
att stängas under nästa år.
Skapa förutsättningar för ökad trafiksäkerhet genom
planering för byggande av planskilda korsningar,
Ödestugevägen och Byarum.
Dialogen om framtida trafiksäkerhetssatsningar för
plankorsningar sker med Trafikverket, troligtvis ger inte
medelstilldelningen utrymme att genomföra byggnationer
inom en snar framtid.
Söka energibesparande lösningar inom belysningsområdet.
Drygt 100 stycken 125 W kvicksilverarmarturer byts till
70 W högtrycksnatrium och ca 50 stycken 250 W kvicksilverarmarturer
byts till metallhalogen 100 W under
året.
Att minska den tunga trafiken genom tätorterna.
När kommunen blir väghållare av statlig väg (då positivt
regeringsbeslut har fattats) finns möjligheten att som
väghållare fatta erforderliga beslut som begränsar den
tunga trafiken genom tätorterna.
Undersöka möjligheten att konvertera delar av maskin
och fordonsparken till el- eller gasdrift.
Medel är begärda (2012) till inköp av ett fordon. Praktiskt
ser förvaltningen möjligheter till ett första elhybridfordon
och förhoppningen är att prisbilden generellt
sjunker för elfordon.
Successivt förstärka dagvattennätet för att klara de
regnvattenmängder som är ett resultat av klimatförändringar.
Förstärkningsåtgärder av dagvattennätet har gjorts på
Sturegatan i Skillingaryd. Bristande reinvesteringsutrymme
inom VA-verksamheten medför ytterst begränsade
möjligheter till större insatser på sikt.
Allmän markreserv
Att följa upp och skydda nya planteringar efter tidigare
stormar.
Stora delar av utförda planteringar visar god tillväxt.
Att upprätta uppdaterade skogsbruksplaner med
extra hänsynstagande till friluftslivet.
Målet har påbörjats men återstående insats krävs för att
slutföra uppdatering.
Gator och vägar
Att genom förnuftiga trafiksäkerhetsåtgärder, försöka
tillgodose såväl oskyddade trafikanters krav
på säkerhet som bilisternas önskan om krångelfri
och komfortabel framfart.
Trafikering av GC-tunnlar vid Fåglabäck i Skillingaryd
och vid Slätten i Vaggeryd har möjliggjorts under året.
Den planfria korsningen vid Folkets hus i Vaggeryd är
trafikerbar men det återstår mindre arbeten till nästa år.
Beslutade förbättringsåtgärder på Jönköpingsvägen i
Vaggeryd är genomförda.
Förbereda byggandet av cykelväg till Skillingaryd -
Tofteryd och Vaggeryd - Bäck
Diskussioner mellan kommunen och den militära verksamheten
om tillåtelse för anläggande av cykelväg till
Tofteryd pågår. Tekniska utskottet föreslår kommunfullmäktige
att skjuta byggnationen Vaggeryd – Bäck till
2015. Regionförbundet har tydliggjort medfinansieringsnivån
för båda cykelvägarna till Trafikverket. Detaljprojektering
och marklösen för byggnationer påbörjas
under nästa år.
Att bygga en gatuförbindelse mellan Fåglabäck och
Båramo industriområde, Smedjegatans förlängning.
En mindre sträcka har byggts under året för att skapa
förbindelsen med den nybyggda GC-tunneln i Fåglabäck.
Inom plankommittén har frågan om byggnationens
nytta diskuterats utan att nå konsensus. I samband
med förrättning för att få juridisk rätt att stänga järnvägskorsningen
vid Ovdaskogsvägen framkom tydliga
krav på vägförbindelse.
Anlägga en GC-väg Sturegatan, Skillingaryd
GC-väg har byggts.
Grönytor väg
Gallra bort trafikfarliga träd och buskage.
Arbetet har utförts i enlighet med målen.
Parker och lekplatser
Att ta fram en plan för att utveckla lekplatserna.
Framtagningen av planen beräknas ske gemensamt
med planarkitekt och stadsarkitekt, p.g.a. hög arbetsbelastning
har inte arbetet startat.
Att bygga en pocketpark i Skillingaryd
Investeringsmedel, placering och utformning är beslutade
för genomförande under 2012.
Att förbättra miljön i och vid Linnarbäcken, Vaggerryd.
Rensning av Linnarbäcken gjordes under sommaren,
åtgärder med gångar och belysning har genomförts.
Att tillsammans med GIS-samordnaren utveckla ett
digitalt system för plantering och uppföljning av
parkarbeten.
Inga större ansatser har lagts för att skapa digitalt system
för planteringar och uppföljning av parkarbeten.
Förvaltningens koncentration har i första hand gått till
funktionalitet i GIS-system för VA-ledningar och införande
av nytt primärkartsystem. Dessa system har
60

Verksamhetsberättelse Teknisk verksamhet
prioriterats högre och bör fungera väl innan nya system
utvecklas.
Kommunförråd
Att tydligare särskilja förrådet och Cramoverksamheten.
Cramo valde att lägga ned uthyrningsverksamheten i
Vaggeryd under året. Förrådsverksamhetens bemanning
och uppdrag har förändrats på grund av nedläggningen.
Att införa bränslemätning vid dieseltank.
Nytt tanksystem med registrering av volym för alla dieselfordon
har installerats på förråden i Vaggeryd och
Skillingaryd. Bränslejournal har införts i alla fordon.
GS-personal
Att fortsätta utbildningen för maskinförare
Maskinutbildning av personal pågår kontinuerligt.
Att tillämpa de förvärvade kunskaperna i
ecodriving
Erfarenhetsutbyte mellan fordonsförare sker. Uppföljningen
kommer att underlättas då åtgång av bränsle
registreras per fordon, se införa bränslemätning kommunförrådet.
Maskiner och transportmedel
Förnya maskin och fordonsparken i enlighet med
avskrivningsplanen.
Under året har fordon- och maskinbyte gjorts enligt
plan.
Sträva efter maskiner med minsta möjliga miljöpåverkan.
Miljöaspekten har vägts in vid varje inköp.
Gårds- och vägbelysning
Att överlåta gårdsbelysningen till fastighetsägaren
genom att erbjuda ett kostnadsneutralt bidrag.
Under året har kommunfullmäktige beslutat om nytt
regelverk angående gårdsbelysning. I praktiken innebär
detta att kommunen är ägare av belysningsanläggningen
och att elförsörjningen successivt överkopplas till
fastighetsägarens elnät. Fastighetsägaren får i och med
överkoppling till sitt elnät ett kommunalt bidrag. Överkoppling
sker framförallt då elnätsägarna genomför
åtgärder på sitt elnät och inte accepterar omätt anslutning.
Att förstärka budgeten så att undersskott ej uppstår.
Budgetförstärkning sker 2012 med 700 tkr.
Enskild väghållning
Att inventera statusen på bidragsvägarna
med enbart kommunalt bidrag och uppdatera
registret över bidragsmottagare.
Tekniska kontorets resurser har prioritera att genomföra
större exploateringsinvesteringar och planerat organisationsförändringar
under året varpå resurserna inte
har räckt till.
Kolonilotter
Att successivt avveckla verksamheten.
Tecknat avtal med Lundbyholms koloniförening gäller.
Hållplatser buss- och tågtrafik
Att hålla en aktiv dialog med Trafikverket angående
skötseln av stationsområdena.
Trafikverket har upphandlat skötseln på nationell nivå
och har ingen möjlighet att låta kommunen sköta städning
av området mot betalning. Synpunkter på dålig
städning eller icke åtgärdad skadegörelse fotodokumenteras
och skickas till Trafikverket för en möjlig påverkan
till förändring av skötselnivån.
Dammanläggningar
Att utreda ägarförhållandena och åtgärder vid Vaggeryds
kvarn.
Utredning om ansvarsförhållanden för bron och fallrätten
har beställts. Begäran om investeringsmedel har
gjorts av tekniska utskottet.
Vattenförsörjning
Målet är att till anslutna abonnenter leverera renvatten
av god kvalitet och i erforderlig mängd med
minsta möjliga driftstörningar, samt att mottaga
spillvatten och dagvatten för avledning till reningsverk
respektive till recipient.
Några störningar i vattenleveransen och anmärkningar
på kvaliteten har förekommit, bl.a. har Vaggeryd drabbats
av grått vatten (mangan) under en period men
detta åtgärdades då råvattenbrunn 3 togs ur bruk. Luftvattenspolning
har genomförts i ledningsnät med
manganproblem, störningen av spolningen blev mycket
större än planerat. Ny råvattenbrunn planeras under
2012 för att upprätthålla en uthållig vattenproduktion .
Upprätta plan för den långsiktiga vattenförsörjningen
i hela kommunen.
Upprättande av plan har inletts men beräknas ta några
år innan komplett VA-plan är en realitet.
Överföra data till kommunens nya GIS–system.
Överföring till kommunens GIS-system är genomförd.
Rening av avloppsvatten
Att upprätta en VA-plan för omvandlingsområden
utifrån strategier om landsbygdsutveckling i översiktsplanen.
Delar av VA-planen utifrån landsbygdsutveckling har
upprättats utifrån Länsstyrelsens prioritering av områden.
Upprättande av en komplett VA- plan där omvandlingsområden
utifrån landsbygdsutveckling ingår har
påbörjats men beräknas ta några år innan VA-planen är
komplett.
Att genomföra igångsättning och intrimning av
slamcentrifug.
Genomfört.
Förbättra dagvattennätet i Skillingaryd.
Åtgärder gjorda på Sturegatan i Skillingaryd.
Att upprätta en plan med åtgärder i svaga punkter
och sträckor på VA-ledningsnätet i Vaggeryd.
Svaga punkter/sträckor på avloppsledningsnätet genom
Vaggeryd har lokaliserats. Plan för åtgärder arbetas in i
VA-planens framställande.
Besiktning och mätning
Att registrering av vattenförbrukningen till 90 %
sker genom självavläsning.
Det återstår en bit innan målet nås (83 %). Tendensen
är stigande men det kräver större informationsinsats för
att nå målet.
Att registrering av vattenförbrukningen till 60 %
sker genom internet.
Målet nås nästan (59 %). Tendensen är stigande men
det kräver större informationsinsats för att nå målet.
Bortforsling av avfall
Att undersöka möjligheten att transportera matavfall
från storkök till rötning och gasutvinning.
Gemensamt med GGVV-regionen har frågan diskuterats
men inte lösts. Behovet av samarbete anses vara
avgörande för att uppnå målet. Dialog om samarbete
förs med närliggande kommuner för att stärka verksamhetens
möjlighet att klara kommande krav och
61

Verksamhetsberättelse Teknisk verksamhet
behov. Efter omgjord upphandling levereras hushållsavfallet
till Torsvik, Jönköping.
Återvinning
Att utveckla möjligheten till återanvändning
Samarbete med AME har inletts under året där återvinningscentralen
samlar materiel för iordningställning och
åter till konsument. Sen tidigare finns ett samarbete
med Kupan.
Sidoordnad verksamhet , renhållning
Att förbättra registret och kontrollen över fettavskiljare
och avloppsbrunnar.
Förberedande ansats är gjord och enkelt utredda registerbrister
är åtgärdade, fältinventering kvarstår.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Att ha en god stämning på arbetsplatserna
Stämningen bland personalen upplevs god, få konflikter
förekommer.
Att upprätta allomfattande arbetsmiljöplaner
Ett inledande arbete har påbörjats men det återstår ett
stort arbete innan arbetsmiljöplanerna är kompletta och
implementerade.
Att ordna gemensamma aktiviteter t.ex. studieresor
och fritidsaktiviteter utanför arbetstid.
Ett antal aktiviteter utanför arbetstid har arrangerats i
olika konstellationer.
PERSONALREDOVISNING
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron bedöms som låg inga riktade insatser har
genomförts.
Sjukfrånvaro
Kvinna Man 2011 2010
TEKNISKA 1,24 1,81 1,72 1,96
VK 5,11 1,9 4,55 5,27
Personalrekrytering
Personalomsättningen är låg och inga återbesättningar
har genomförts. Tjänstemannaorganisationen är förstärkt
under året med en ingenjör i första hand p.g.a.
den stora investeringsvolymen som hanteras inom
förvaltningen. I vanlig ordning förekommer ett antal
tidsbegränsade anställningar för att upprätthålla servicen
under semestern och vid längre tids frånvaro av
driftpersonal.
Arbetsmiljö
Inga allvarliga olycksfall inträffade under året. Mindre
tillbud inom verksamheterna har tagits upp och diskuterats
direkt i personalgrupperna. Arbetsmiljön är stående
punkt vid arbetsplatsträffar eventuella arbetsmiljöproblem
prioriteras och åtgärdas fortast möjligt. Arbetsmiljörisker
analyseras och förebyggs vid personalträffar.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet har påbörjats men
det finns mycket att förbättra vad gäller kraven på
dokumentation och handlingsplaner.
Arbetsmiljön för delar av förvaltningens personal är
ansträngd framförallt på grund av flera stora investeringsprojekt,
detta medför ett ständigt prioriterande. Nya
problem eller tillkommande uppgifter medför att något
annat läggs åt sidan.
Möten
Under året har kontinuerliga personalträffar genomförts
inom varje personalgrupp. Ett gemensamt möte för
förvaltningen där all personal från verksamheterna har
deltagit har genomförts i samband med en gemensam
utflykt.
Utbildning och kompetensutveckling
Under året har personal deltagit i ett antal kortare eller
längre kurser och konferenser. Utbildningsinsatserna är
behovsstyrda utifrån arbetsuppgifterna som är skiftande
inom förvaltningen.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Att alltid låta miljöaspekten väga tungt i alla sammanhang,
transporter, materialval och maskininköp.
Den som levererar trädgårdsavfall får matjord framställt
ur kompostmaterial utan kostnad. På Återvinningscentralen
sker insamling till återanvändning åt Kupan och
AME om kund så medger. Återanvändning av asfalt och
betong sker. Kontinuerlig pågår miljöarbete i enlighet
med kommunens övergripande miljömål. Under året har
förvaltningen varit engagerad i framtagandet av energioch
klimatstrategi.
JÄMSTÄLLDHET
Eftersträva större jämställdhet.
Tekniska utskottet verkar utifrån att värdera alla människor
lika.
Att utjämna könsfördelningen.
Personalstyrkan består av 31 personer, 8 kvinnor och
23 män. Tekniska utskottet består av 4 kvinnor och 1
man.
FN:S BARNKONVENTION
Eftersträva hög standard på den miljö där barn
vistas, exempelvis lekplatser och skolvägar.
Genom genomförda satsningar på gång- och cykelvägar
och planskilda korsningar (järnvägskorsningar) har
en säkrare och tryggare vardag åstadkommits, som
medger en större rörelsefrihet för de oskyddade barnen.
FRAMÅTBLICK
Volymökningen av driftåtagande genom övertagande av
statliga vägar, allmänt järnvägsspår, gång- och cykelvägsutbyggnad,
nya och växande industriområden samt
bostadsområden kommer att kräva resurstillskott. Normalt
effektiviseras verksamheten för att klara mindre
andel tillkommande åtaganden med förbättrad teknik
och effektivare maskinpark. Men den stora volymökningen
som har skett och förväntas ske framåt bedöms
vara omöjlig att klara genom enbart effektiviseringar.
Om volymökningen förutsätts hanteras utan resurstillskott
återstår större förändring i servicenivån som leder
till olägenheter för allmänheten. Från och med budget
2012 har det aviserats budgettillskott för utökat väghållningsansvar
efter övertagande av statlig väg samt tillskott
för ökade driftåtagande. Infrastruktursatsningar
samt bra standard på driftnivån möjliggör nya etableringar
på industriområden och nybyggnation av bostäder
i Vaggeryds kommun. En växande och attraktiv
kommun gynnar kommunen som helhet.
En relativt stor andel av kostnaderna inom tekniska
utskottet styrs utifrån energikostnaden (el, diesel, bitumen
mm.), utvecklingen av energiprisläget och omställning
till bättre energiutnyttjande har betydelse för den
framtida servicenivån.
62

STÖRRE INVESTERINGAR
Aktivitet
Verksamhetsberättelse Teknisk verksamhet
KF budget tkr
2007- 2011
Investering
totalt tkr
2007- 2011
Belopp tkr
2011
Avvikelse
mot totalbudget
1 Expl. industriområde Stigamo 60 000 11 203 9 437 48 797
2 Expl. Båramo 47 020 30 808 6 056 16 212
3 Planskilda korsningar Vaggeryd-Skillingaryd 11 500 26 886 15 495 -15 386
4 Expl. Fåglabäck Skillingaryd 8 250 8 493 10 -243
5 Smedjegatans förlängning Skillingaryd 3 430 1 409 278 2 021
6 Södraparkvägen, Vaggeryd bro- och gata 3 200 2 316 0 884
7 Expl. norr om travbaneområdet 3 000 1 590 37 1 410
8 GC-väg Skillingaryd - Tofteryd 1 875 181 0 1694
9 Maskiner 1 800 1 872 729 -72
10 Expl. Industriområde ospecificerat 1 500 1 293 536 207
1. Projektering, geotekniska undersökningar och
dimensioneringen för infrastrukturen är i grova drag
färdigt. Ansökan angående avvattning och grundvattensänkning
har påbörjats, inledande samråd
med berörda markägare utanför detaljplanområdet
har genomförts. Ansökningsprocessen beräknas ta
minst 1 år innan beslut fattas av Mark- och miljödomstolen.
Denna process försenar byggnationen
av infrastrukturen och därmed möjligheten att sälja
tomtmark. Anläggningsavgift för vatten och avlopp
har erlagts till Jönköpings kommun under året.
2. Projektet pågår.
3. Projektet pågår och avslutas då 7 plankorsningar
är stängda. Inför byggstart av tunnel vid Folkets
hus i Vaggeryd begärdes 8 400 tkr i tilläggsbudget.
Enligt avtal bidrar Trafikverket med totalt 15 000 tkr
i projektet, utbetalning sker i efterhand då plankorsningar
stängs. Projektets ekonomiska resultat
kommer inte att gå ihop. Bedömd slutkostnad pekar
mot -2,5 miljoner för hela projektet. Kostnadsökningar
i förhållande till uppskattade kostnader för
projektet är: vinterbyggkostnader, grundvattenavsänkning,
bergssprängning, förrättningskostnader,
försenade byggritningar, reservkraft med större
pumpkapacitet, spårarbeten, ersättning för merkostnader
för trafikering mm.
5. En mindre del av gatans förlängning har byggts
under året för att ansluta nya GC-tunnlen i Fåglabäck.
Fortsättning avvaktar ställningstagande av
kommunens planeringsavdelning och berördas
synpunkter.
6. Projektet är i det närmaste färdigt vissa delar återstår
då Götarpsvägens plankorsning stängs.
7. Projektet är vilande.
8. Diskussioner mellan kommunen och den militära
verksamheten om tillåtelse för anläggande av cykelväg
pågår. Regionförbundet har tydliggjort medfinansieringsnivån
för Trafikverket. Detaljprojektering,
uppdatering av kostnadsuppskattning och
marklösen kommer att genomföras under kommande
år.
9. Årligt anslag för inköp av maskiner.
10. Årligt anslag för mindre exploateringskostnader i
samband med försäljning av industrimark
4. Investeringen är genomförd, viss överkostnad
konstateras.
63

Verksamhetsberättelse Teknisk verksamhet
DRIFTSREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt
Nettokostnad
Avvikelse
Gemensam administration 1 288 1 218 70 466
Förråd 1 794 1 455 339 1
Allmän markreserv 6 323 1 146 5 177 -1 760
Gator och vägar 18 232 3 357 14 875 -1 120
Enskild väghållning 1 553 0 1 553 153
GS-personal 4 164 4 719 -555 686
Maskiner o bilar 2 299 2 554 -255 -263
Parker och lekplatser 5 009 2 060 2 949 274
VA-verksamhet 19 850 19 316 534 -534
Avfallshantering 13 192 11 414 1 778 -1 778
Övrig verksamhet 4 290 2 693 1 597 305
TOTALT 77 994 49 932 28 062 -3 570
INVESTERINGSREDOVISNING. TKR Utgift Inkomst
Nettoinvestering
Budgetavvikelse
Gator och vägar 3 099 470 2 629 4 021
Parker och lekplatser 747 0 747 -397
Vatten- och avloppsverk 4 234 1 439 2 795 -1020
Avfallshantering 0 0 0 500
Övrig verksamhet, fordon 979 0 979 -279
Exploatering 49 915 13 900 36 015 61 440
TOTALT 58 974 15 809 43 165 64 265
64

Verksamhetsberättelse Teknisk verksamhet
NYCKELTAL Redovisning Budget Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning
TEKNISK VERKSAMHET 2011 2011 2010 2009 2008 2007
Antal torgplatser 6 6 6 6 6 6
Nettointäkt per torgplats, kr 50 50 1 333 200 666 -500
Antal kommunala ljuspunkter 4 500 4 500 4 900 4 450 4 400 4 400
Nettokostnad per ljuspunkt, kr exkl kaitalkostn. 609 565 637 668 530 520
Nettokostnad gator och vägar, tkr 14 875 15 300 17 899 15 730 14 099 12 560
Nettokostnad per invånare, kr 1 144 1 182 1381 1 214 1 085 971
Antal gårds- och vägbelysningar 1 150 1 150 1150 1 300 1 125 1 075
Nettokostnad per belysning, kr 1 305 1 391 1 186 1 190 1 145 896
Enskilda vägar utan statsbidrag 118 118 120 120 120 118
Nettokostnad per väg, kr 1 534 1 900 1 633 1 650 1 750 1 680
Bidragsberättigad väglängd, km 62 62 64 65 65 64
Nettokostnad per km, kr 2 919 3 630 3 063 3 015 3 230 3 094
Enskilda vägar med statsbidrag 92 92 92 92 92 92
Nettokostnad per väg, kr 12 826 10 450 12 663 12 160 11 880 13 000
Bidragsberättigad väglängd, km 270 270 270 270 270 270
Nettokostnad per km, kr 4 370 3 559 4 315 4 140 4 048 4 429
Parkmark och grönområden, yta m 2 500 000 500 000 515 000 492 000 490 000 440 000
Nettokostnad per m 2 , kr Inkl. kap o lekpl. 5,90 6,40 6,32 6,65 6,45 6,90
Nettokostnad per invånare 227 247 251 250 242 236
Dagvattenledningar, km 78 78 77 76 75
Vattenledningar, km 145 146 144 143 140,5 140
Försålt vatten till abon. Med mätare, m 3 704 000 700 000 660 000 710 000 710 000 695 000
Avloppsledningar, längd, km 133 133 132 132 130,5 128
Behandlat avloppsvatten. m 3 1 196 000 1 250 000 1 162 000 1 020 888 1 200 000 1 292 000
Kostnadstäckningsgrad VA 97% 97% 96% 96% 96 % 96 %
Hushålls-& hushållsliknande avfall till
förbränning, ton 2 211 3 000 2 407 2 304 2 600 3 132
65

Verksamhetsberättelse Kommunrevisionen
Ordförande: Daniel Paulsson (fp)
Nettokostnad totalt: 650 tkr
Nettokostnad per invånare: 49 kr
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter 0 0 0 0
Verksamhetens kostnader -650 -700 -660 -671
Verksamhetens nettokostnader -650 -700 -660 -671
Finansiella kostnader 0 0 0 0
Avskrivningar 0 0 0 0
Resultat efter avskrivningar -650 -700 -660 -671
Kommunbidrag 700 +700 +650 +670
Årets resultat 50 0 -10 -1
KOMMUNREVISIONENS UPPGIFTER
Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige.
Inom ramen för den kommunala självstyrelsen
prövar fullmäktige årligen ansvarstagandet för dem
som har uppdrag att genomföra verksamhet på fullmäktiges
uppdrag. Fullmäktiges instrument för granskning
och kontroll är de förtroendevalda revisorerna som
granskar verksamheten och prövar ansvarstagandet
samt lämnar ett uttalande om detta till fullmäktige.
Enligt kommunallagen skall all verksamhet granskas
årligen.
Revisorerna granskar om redovisningen är rättvisande
och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Revisorerna granskar om verksamheten bedrivs
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt på ett
tillfredsställande sätt.
EKONOMISKT RESULTAT
Revisorerna redovisar ett överskott i förhållande till
budget på 50 tkr.
REVISORERNAS ÖVERGRIPANDE
MÅLUPPFYLLELSE
Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt
kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet
som bedrivs i kommunens samt pröva ansvarstagandet.
Den kommunala revisionen är oberoende och
granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt
också för medborgarna. Med sin granskning och
prövning bidrar revisorerna till en effektiv verksamhet
samt till att värna demokrati, mänskliga rättigheter och
rättssäkerhet.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Under revisionsåret 2011 har revisorerna haft överläggningar
med flertalet nämnder och styrelser. Revisorerna
har utöver granskning av årsredovisning, delårsbokslut
och mindre granskningar genomfört fördjupade granskningar
avseende elverksstyrelsen, socialnämnden,
lönehantering, intern kontroll och löpande redovisning.
Lönehantering
Under 2011 har kommunen uppgraderat sitt personaloch
lönesystem och i samband med detta förändrat
rutinerna kring lönehantering. Personalen på förvaltningarna
hanterar nu i ökad utsträckning sin egen löneadministation
– så kallad självservice. Vid granskningen
har vi konstaterat vissa brister i lönehanteringen. Det
är viktigt att kommunstyrelsen funderar över vilka rutiner
som ska användas för att övervaka lönesystemet.
Löpande redovisning
Vi har granskat rutinerna kring fakturering av äldreomsorgsavgifter
och bygglovavgifter. Enligt vår bedömning
finns det vissa brister i rutinerna kring fakturering
av vissa äldreomsorgsavgifter. Bristerna består främst
av avsaknad av skriftliga rutinbeskrivningar.
I mars kommer revisorerna att rapportera resultaten
från granskning av socialnämnden och en fördjupad
granskning av styrelser och nämnders intern kontroll.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Alla kallelser till möten och sammanträden sker med e-
post.
JÄMSTÄLLDHET
Samtliga fem revisorer är män.
FN:S BARNKONVENTION
Revisorerna genomförde under 2009 en granskning av
kommunens efterlevnad av barnkonventionen.
FRAMÅTBLICK
Revisorerna kommer att forsätta att granska verksamheten
som bedrivs i nämnder och styrelser och pröva
ansvarstagandet. Med granskningen och prövningen vill
vi fortsätta att bidra till en effektiv verksamhet.
Elverksstyrelsen
Vid vår granskning har vi granskat om elverksstyrelsen
har utformat ett ändamålsenligt system för att styra
verksamhet och ekonomi. Vi har konstaterat att det
finns brister när det gäller hur elverksstyrelsen har utformat
styrningen av den interna kontrollen.
66

Verksamhetsberättelse Valnämnd
Ordförande: Katarina Gustavsson (s)
Verkställande tjänsteman: Torbjörn Åkerblad
Nettokostnad totalt: 8 tkr
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter 0 0 +167 +160
Verksamhetens kostnader -8 -25 -376 -300
Verksamhetens nettokostnader -8 -25 -209 -140
Finansiella kostnader 0 0 0 0
Avskrivningar 0 0 0 0
Resultat efter avskrivningar -8 -25 -209 -140
Kommunbidrag +25 +25 +225 +141
Årets resultat +17 0 +16 +1
VALNÄMNDENS UPPGIFTER
Valnämnden handhar alla uppgifter och organiserar genomförandet
av de allmänna valen till riksdag, landsting
och kommunfullmäktige samt val till EU-parlamentet.
Verksamheten är lagreglerad och kan - förutom ovanstående
val - även omfatta till exempel lokala, regionala eller
riksomfattande folkomröstningar.
EKONOMISKT RESULTAT
Nämndens verksamhet ger ett överskott med 17 tkr.
NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLELSE
Målet är att val genomförs med god ordning och utan
störningar så att valhandlingarna kan överlämnas till
länsstyrelsen inom föreskriven tid och utan anmärkning.
Inga val har genomförts under 2011.
FRAMÅTBLICK
Val till EU-parlamentet och de allmänna valen kommer att
hållas under 2014.
67

Verksamhetsberättelse Miljö- och byggnämnd
Ordförande: Monika Sporrong (s)
Förvaltningschef: Ivar Pettersson
Antal årsarbetare: 10
Nettokostnad totalt: 6 725 tkr
Nettokostnad per invånare: 511 kr
Bosarydssjön, kalkning 2011
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +5 391 +4 624 +4 967 +4 876
Verksamhetens kostnader -12 116 -10 939 -10 875 -10 800
Verksamhetens nettokostnader -6 725 -6 315 -5 908 -5 924
Finansiella kostnader 0 0 0 0
Avskrivningar 0 0 0 0
Resultat efter avskrivningar -6 725 -6 315 -5 908 -5 924
Kommunbidrag +6 315 6 315 +6 151 +6 327
Årets resultat -410 0 +243 +403
NÄMNDENS BIDRAG TILL ATT UPPFYLLA
KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL
Öka invånarantalet med 50 personer per år.
Nämnden har upprättat och avslutat en detaljplan
för bostäder.
MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDENS UPPGIFTER
Nämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att svara
för tillsyn, bevilja lov, ge tillstånd med villkor samt meddela
råd och anvisningar enligt bl.a. miljöbalken, planoch
bygglagen, livsmedelslagen och lagen om bostadsanpassningsbidrag
etc.
Nämndens arbetsuppgifter omfattar planläggning av
mark och vatten, prövning av frågor om bygglov, bygganmälan,
samråd, beslut om kontrollplan, rivningslov,
marklov och förhandsbesked samt obligatorisk ventilationskontroll.
Nämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att ansvara
för kalkning av sjöar och vattendrag och är ansvarig
nämnd för naturvård och bostadsanpassningsbidrag.
Nämnden skall uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen
inom sitt ansvarsområde samt ta initiativ och
vidta de åtgärder som den finner lämpliga.
I enlighet med artikel 5 i Romfördraget är nämnden
liksom alla myndigheter och domstolar inom Europeiska
Unionen skyldig att tillse att EG-rätten följs.
Nämnden skall handlägga och besluta med saklighet
och opartiskhet i sin myndighetsutövning (1 kap 9 §
68
regeringsformen). I sin myndighetsutövning är nämnden
helt fristående från fullmäktige, övriga kommunala styrelser
och nämnder (11 kap 7 § regeringsformen).
EKONOMISKT RESULTAT
Bakom resultatet ligger ett gott arbete från personal och
stor aktivitet inom verksamhetsområdena. Nämndens
resultat ger ett underskott med 410 tkr för verksamhetsåret
2011.
NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLELSE
Förebygga och undanröja olägenheter för människors
hälsa och miljön.
Se tabell uppföljning av tillsynsplan.
Natur- hälso- och miljöhänsyn i all planering.
Arbetet pågår.
Hellre förebygga än förelägga.
Arbetet pågår.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Uppföljningen av tillsynsplanen (TP) visar följande:
Enligt tillsynsplanen var antalet objekt som planerades
att besökas under 2011 och antalet gjorda inspektioner
följande:
Antal objekt
Tillsynsområde enligt TP
Miljöskydd 138 19
Hälsoskydd 15 15
Livsmedel 85 66
Antal kontrollerade
objekt

Verksamhetsberättelse Miljö- och byggnämnd
Miljö- och byggnämndens måldokument är tillsynsplanen
som nämnden fastställer varje år. Regler för detta
finns i miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Tillsynsplanen
omfattar tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen.
Uppföljningar som görs var 4:e månad
visar att nämnden inte klarar att utföra planerad tillsyn i
enlighet med planen. I planen planeras tillsynen av
befintliga tillsynsobjekt. Tidsåtgången för händelsestyrd
verksamhet, d v s inkommande ärenden, tillbud, rådgivning
och information uppskattas bl.a. utifrån tidigare års
resultat. Skillnad råder alltid mellan planering och utfört
arbete.
Översiktsplanen
Förvaltningen har projektlett, deltagit och varit drivande i
arbetsgruppen för ny översiktsplan.
Omarbetningen av översiktsplanen fortsätter under
2012. Förhoppningen är att en ny översiktsplan skall
antas under 2012. Översiktsplanen tar fasta på material
från grönplanerna och kommer att ersätta fördjupade
översiktsplaner.
En översiktsplan är en plan som visar kommunens syn
på hur kommunen skall utvecklas. Varje kommun ska
ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen.
Översiktsplanen skall ligga till grund för beslut i
kommunens nämnder och förvaltningar samt andra
myndigheter i planerings- och bebyggelsefrågor, tillståndsprövningar,
osv. Översiktsplanen skall också ge
information till kommuninvånare, företag och organisationer
om hur kommunen ser på utvecklingen i olika
delar i kommunen och vad som kan komma att hända
där i framtiden.
En översiktsplan ska i första hand hantera frågor om
användningen av mark och vatten i kommunen. Det är
också lämpligt att i planen beskriva andra frågor viktiga
för kommunens utveckling. En översiktsplan skall också
redovisa hur kommunen skall säkerställa riksintressen
och allmänna intressen.
Energi- och klimatstrategi
Förvaltningen har projektlett, deltagit och varit drivande i
arbetsgruppen för Vaggeryds kommuns energi- och
klimatstrategi.
Ärenden
Under år 2011 har 1079 ärenden diarieförts. Dessa är
fördelade på 190 bygglov, 46 lantmäteri, 71 bostadsanpassningar,
6 planer, 47 administrativa, 321 hälsoskydd,
104 miljöskydd, 10 naturvård, 65 renhållning,
197 livsmedel och 22 brandfarlig vara.
Statistik 2009 2010 2011
Inkomna ärenden 981 847 1079
Nämndbeslut 281 263 262
Delegationsbeslut
- Miljö 461 258 234
- Bygg 293 387 288
- Bostadsanpassning 99 96 71
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD
Miljö- och byggnämndens måldokument är den
tillsynsplan som nämnden enligt miljöbalken fastställer
för varje år. Tillsynsplanen omfattar utöver
tillsyn enligt miljöbalken även livsmedelslagen.
Se tabell uppföljning av tillsynsplan.
Miljöskydd
Inkomna ärenden gällande nya, ändrade verksamheter
och kontrollprogram har handlagts. Sju ärenden gällande
nedskräpning i naturen har utretts. Ärenden gällande
vindkraft har varit tidskrävande.
Miljö- och byggnämnden deltar tillsammans med kommuner
och länsstyrelsen i Jönköpings län i tillsynsprojekt
inom förorenade områden. Pågående verksamheter
inom branscher som prioriteras av Naturvårdsverket ska
inventeras. Nämnden har tidigare förelagt 16 verksamheter
att utföra MIFO fas 1 inventering. Under 2011 har
miljö- och byggnämnden fortsatt arbetet med två av
verksamheterna. Kompletteringar och undersökningar
har begärts, inventeringsrapporter och provtagningsplaner
har granskats.
46 ärenden gällande nya eller ändrade enskilda avlopp
har handlagts. Utöver tillsynsplanen har enskilda avlopp
inventerats. Miljö- och byggnämnden ansökte om och
erhöll LOVA-bidrag för projektet inventering av enskilda
avlopp inom Hokaåns och Häråns avrinningsområden.
Projektet pågår under 2011 och 2012 och syftar till att
minska kommunens bidrag av näringsämnen till Västerhavet.
Totalt ska ca 190 avloppsanläggningar kontrolleras.
Under 2011 inspekterades 152 anläggningar, 50 %
av dem hade bristfällig rening och 20 % saknade erforderliga
tillstånd. Endast 20 anläggningar bedömdes
godtagbara.
Endast en liten del av planerad tillsyn har kunnat utföras
på grund av händelsestyrd verksamhet.
Miljöhandläggare har medverkat i ÖP-arbetet.
Luftkvalitet
Under senhösten startade arbetet med att etablera ett
samverkansområde för att mäta och beräkna luftkvaliteten
i länets kommuner. Inriktningen är att verksamheten
ska starta 2013.
Skydda kommuninvånarna från hälsorisker och
fusk i livsmedelshanteringen.
Målet har uppfyllts, se tabell uppföljning av tillsynsplan.
Hälsoskydd
Inspektioner har utförts vid kommunens strandbad och
bassängbad. Under 2011 handlades 17 ärenden gällande
klagomål på bl.a. bostadsmiljö, skadedjur och
nedskräpning. 62 anmälningar om inrättande av värmepump
behandlades. Information om buller har skickats
ut till kommunens föreningar. En bullerindikator som
indikerar på höga ljudnivåer har köpts in med syfte att
lånas ut.
Livsmedel
Kontrollplanen som upprättades 2010 har reviderats
och antagits av miljö- och byggnämnden. Avvikelser
som påtalades vid länsstyrelsens revision av kommunens
livsmedelskontroll 2010 har åtgärdats och redovisats
till Länsstyrelsen.
Miljö- och byggnämnden deltog i årets länsprojekt
”Provtagning på mjukglass och kulglass”. Projektets
syfte var att undersöka och kartlägga hur glasshanteringen
inom länet förhöll sig. Sju anläggningar i kommunen
kontrollerades.
69

Verksamhetsberättelse Miljö- och byggnämnd
Livsmedelstillsyn ska enligt livsmedelslagstiftningen
vara riskbaserad. På grund av stora förändringar i
Livsmedelsverkets riskklassningsmodell, som miljö- och
byggnämnden använder sig av, reviderades kommunens
livsmedelstaxa under 2011. Arbetet med att omklassa
alla verksamheter påbörjades.
I Vaggeryds kommun finns det för närvarande ca 110
livsmedelsverksamheter. Av dessa verksamheter har
drygt 65 anläggningar kontrollerats under året. Riskklassningen
avgör tillsynsfrekvensen. Verksamheter
med störst risker ska kontrolleras årligen. Tio nya livsmedelsverksamheter
har registrerats.
NATURVÅRD
För varje kalkningsprojekt finns måluppfyllelse
vilka skall uppnås. Dessa mål är uppsatta i kalkplan
för Jönköpings län.
Målet har uppfyllts men kalkning måste ske för att bibehålla
måluppfyllelsen.
Kalkning
Nämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att ansvara
för kommunens kalkningsverksamhet. Uppdraget omfattar
planering, spridning, kontroll och recipientkontroll av
sjöar och vattendrag. I uppdraget ingår också det ekonomiska
ansvaret. Kommunen kan få 85 % av totalkostnaderna
som statsbidrag. Resterande 15 % finansieras
av kommunala medel.
Kalkmängden som ska spridas justeras varje år.
Avtal om ny kalkningsentreprenad undertecknades
under året. Entreprenaden omfattar tiden 2011 – 2014
och är upphandlad för nio kommuner.
Under året utfördes 299 provtagningar i recipientkontrollen.
Provtagningarna sker i största möjliga utsträckning
vid högflöde. Resultaten publiceras på kommunens
hemsida.
Natur- och miljöråd
Kommunfullmäktige har fastställt arbetsordning för
natur- och miljörådet. Rådet har under året hållit två
möten.
BYGG OCH PLAN
Ha beredskap att anpassa och förändra fysiska
planer för att tillgodose en ändamålsenlig samhällsutveckling.
Målet har uppfyllts, 6 detaljplaner har antagits och 8 är
under utarbetande.
Verka för en god byggnadskultur samt en god tätorts-
och landskapsmiljö.
Målet har uppfyllts, förvaltningen har diskuterat och
upprättat ett antal förslag till hänsynsfull utformning
samt deltagit i gestaltningsprocessen för Stigamo –
Torsvik.
Detaljplaner
Under 2011 färdigställdes 6 detaljplaner, varav två för
industriändamål, en för handel och en för bostäder. Två
planer gjordes för trafikändamål i linje med kommunens
arbete att åtgärda planskilda korsningar.
Antagna planer 2011:
Stödstorp 2:1 – LogPoint South Sweden
Kv Planen och kv Slätten m fl
Jonstorp 2:1 – Götaforsvägen
Munksjö 1:4 m fl – Kullebrogatan
Götastrand 1:1 – Handelstomt vid Torsbo
Götastrand 1:1 – Götarpsvägen m.fl.del 1 och 2
Pågående detaljplaner:
Fåglabäck 2:6 – Förlängning av Smedjegatan
Fåglabäck 2:6 – Utvidgning av Båramoområdet
Förbifart Hok – Vaggeryd - Malmbäck
Kv Tor – Tors trädgård
Stödstorp 2:1 och Bratteborg 2:6 – Norr om
Bondstorpsvägen
Södra Park 1:1 – nya bostäder vid kvarnen, Dammgatan
Gärahov 2:1 och Stödstorp 2:1 – gc-bro över Hjortsjön
Kv Kärnan – tillägg till detaljplan
Bygglov, bygganmälan och kontrollplaner
Under år 2011 gavs 140 bygglov och av dessa var 11
för verksamhet så som industri/affärsändamål. Det har
beslutats om 95 kontrollplaner/beslut om startbesked, 7
strandskyddsdispenser och 97 slutbevis/besked.
Dessutom har diverse lov enligt PBL beviljats, totalt
15 st.
Under 2011 färdigställdes 44 nya lägenheter i kommunen
varav 16 är villor. Vid årsskiftet 2011/2012 pågår
byggandet av 35 nya lägenheter, varav 19 är villor.
En viktig del i myndighetsutövningen är uppföljning av
ärenden, t ex kontroll av påbörjade och avslutade lov
mm. Det är här det saknas resurser.
BOSTADSANPASSNING
Bostadsanpassningsbidrag skall användas till sådant
som underlättar och möjliggör den funktionshindrades
dagliga liv i hemmet.
Målet har uppfyllts.
Kommunen ska bevilja bostadsanpassningsbidrag för
åtgärder, i och i anslutning till bostaden, för att människor
ska kunna bo kvar i sina hem trots handikapp eller
ålderdom.
Antalet ansökningar om bostadsanpassningsbidrag har
under året legat på en hög nivå. Nämnden bedömer att
omfattningen av bidrag även i fortsättningen kommer att
ligga på en hög nivå, eftersom många äldre bor kvar
hemma. Avvikelsen i 2011 års budget är -526 tkr.
RÄDDNINGSTJÄNST
Räddningstjänst – tillsyn och brandsyn
Från och med 2009 är miljö- och byggnämnden räddningsnämnd
avseende myndighetsutövning för tillsyn
och brandskyddskontroller enligt Lagen om skydd mot
olyckor samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor
på kommunens egna fastigheter och verksamheter.
Räddningstjänsten har under 2011 genomfört tolv tillsyner
enligt lagen om skydd mot olyckor i kommunala
fastigheter. Tillsyn har skett i skolor och förskolor. Vid
samtliga tillsyner har anmärkningar noterats. Det som
man kan se som en generell brist är att man inte utför
systematiskt brandskyddsarbete. Detta är alla fastighetsägare/verksamheter
skyldiga att utföra för att kunna
komma upp i vad som kallas ett skäligt brandskydd.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Inga längre perioder med sjukfrånvaro finns på förvaltningen.
Sjukfrånvaron var låg.
70

Verksamhetsberättelse Miljö- och byggnämnd
PERSONALREDOVISNING
Miljö- och byggnämnden har som verkställande organ
miljö- och byggförvaltningen. På förvaltningen finns det
sammanlagt elva tjänster.
En bygginspektör har avgått med pension 2011 efter
mer än 20 års tjänst och en har bytt kommun. Två nya
bygginspektörer och en miljöstrateg har anställts, de
började i februari. En administratör anställdes i augusti
p g a ny PBL och att en har gått ner i tjänstgöringsgrad.
Utbildning – kompetensutveckling
Ingår som en naturlig del av verksamhetsplanen med
anledning av förändringarna i lagstiftning, förordningar
osv.
Nämnd och förvaltning har deltagit i konferensen –
Klimatet, samhället och individen på Högskolan i Jönköping.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Ökat miljömedvetande hos alla.
Internt
Många i personalen har deltagit i den årliga klimatkonferensen
på högskolan i Jönköping, i ett miljöbilsseminarium,
i miljöseminariet om upphandling och inköp och
miljöseminariet med meteorolog Pär Holmgren.
Externt
Miljö- och byggförvaltningen har ett uppslag i Vaggeryds
kommun info, en tidning som går till alla hushåll i
kommunen. 2011 har artiklarna bland annat handlat om
att minska biltvätt på gatan, att använda alkylatbensin,
behovet av att mäta radon i bostadshus, att elda rätt
och om energisnåla lampor.
JÄMSTÄLLDHET
Förvaltningen har en platt organisation.
FN:s BARNKONVENTION
I planeringsprocessen ska alla i samhället engageras
och synpunkter tas till vara.
Ungdomsrådet är ett bra sätt att engagera och få in
ungdomars synpunkter.
FRAMÅTBLICK
2012 kommer att bli ett år med viktiga arbetsuppgifter
när det gäller miljömålen och därtill hörande kvalitetsmål.
Utmaningen är ett samarbete där nämndens alla tillsynsområden
är integrerade i varandra till gagn för
kommunens företag och invånare. Avgörande för att nå
framgång är en motiverad personal och resurser att
klara de krav som finns idag.
Nämndens behovsutredning för 2012 redovisar att
ytterligare en tjänst erfordras på förvaltningen omgående.
En mycket viktig aspekt av myndighetsutövningen är
det förebyggande arbetet. Framtidens tillsyn kommer att
ha en ännu större prägel av samarbete över kommungränserna.
Kraven på den enskilde tjänstemannen ökar
och kräver mer specialistkunskap. För att möta detta
måste den lilla kommunen samarbeta mer intensivt med
kommunerna runt omkring. Detta görs bl a i Miljösamverkan
f.
Ny PBL (Plan- och bygglag) började gälla 2011-05-02.
Nämndens uppgifter i miljöprogrammet redovisas i
Vaggeryds kommuns miljöredovisning.
DRIFTREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt
Nettokostnad
Budgetavvikelse
Bygg och plan 3 363 -1 367 1 996 21
Bostadsanpassning 1 626 0 1 626 -526
Miljö- och byggnämnd 576 0 576 -151
Miljö- och hälsoskydd 3 457 -1 399 2 058 247
Naturvård 3 094 -2 625 469 -1
TOTALT 12 116 -5 391 6 725 -410
71

Verksamhetsberättelse Kultur- och fritidsnämnd
Kenth Williamsson (s)
Förvaltningschef: Göran Svensson
Antal årsarbetare: 26,0
Nettokostnad totalt: 25 380 tkr
Nettokostnad per invånare:1 930 kr
Skidåkare i Kyllåsbacken. Kulturskolan uppträder. Full aktivitet i Skillingaryds Arena.
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter + 8 364 +7 291 +7 375 +6 920
Verksamhetens kostnader -32 560 -31894 -29 494 -29 019
Verksamhetens nettokostnader -24 196 -24 603 -22 119 -22 099
Finansiella kostnader -259 -300 -278 -410
Avskrivningar -925 -949 -896 -865
Resultat efter avskrivningar -25 380 -25 852 - 23 293 -23 374
Kommunbidrag +25 852 +25 852 +23 411 +24 557
Årets resultat +472 0 118 +1 183
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS UPPGIFTER
Nämndens uppdrag är att ta hand om kommunens kulturoch
fritidsverksamhet samt ansvara för verksamheter som
bibliotek, kulturskola, sim- och sporthallar, ungdomscafé.
Vidare har nämnden ansvar för bidragsgivning till föreningar
och studieförbund, samt att främja den allmänkulturella
verksamheten. Barn och ungdomsverksamheten skall
särskilt uppmärksammas.
EKONOMISKT RESULTAT
Under 2011 har kultur- och fritidsnämnden tillförts sammanlagt
2 441 tkr vilket innebär en ökning med 10%, vilket
skall jämförs med den besparing på 1 215 tkr som gjordes
under 2010.
Årets resultat, som blev + 472 tkr, fördelas på gemensam
administration + 226 tkr, fritid – 60 tkr och kultur + 306 tkr.
Nämndens verksamhet har omsatt drygt 33 milj kr.
Nämnden och förvaltningens verksamhet visar ett överskott
på 226 tkr. För nämndens del är det ränteintäkter
från resultatregleringsfond och kontot till nämndens förfogande
som gett ett överskott medan politikerarvodet gått
med underskott. Förvaltningens kostnader är lägre än
budget och har resulterat i ett överskott på totalt 159 tkr.
Anledningen till överskottet beror huvudsakligen på sjukfrånvaro
på assistenttjänsten.
Programmet anläggningar för utomhusidrott redovisar
ett överskott på 49 tkr. Anledningen till överskottet är att
anslaget som nämnden har budgeterat till gemensamma
åtgärder inte har förbrukats.
Både föreningen Movalla och Vaggeryds IP har använt
mer av kommunala pengar än vad nämnden beviljat i
förvaltningsbidrag 2011. De har en sammanlagd skuld till
kommunen på 205 tkr, för Movallas del är skulden 104 tkr
och Vaggeryds IP 101 tkr.
Sim- och sporthallsverksamheten redovisar ett underskott
på 32 tkr. Anledningen till underskottet är lägre intäkter,
som följd av att simhallen i Skillingaryd varit stängd
under årets åtta första månader. Dessutom har del verksamhetsrelaterade
investeringar gjorts i anläggningarna i
Vaggeryd och i Skillingaryd.
Friluftsbaden har överskridit budgeten med 12 tkr. Anledningen
är att den besparing på 24 tkr som gjordes 2010
inte har genomförts i praktiken. För att klara detta behöver
strukturella förändringar göras i verksamheten, som t.ex.
att överlåta badplatser till föreningar som mot en mindre
ersättning tar över ansvaret för hela verksamheten.
Resultatet för bowlinghallen blev enligt budget. Bowlingalliansens
årshyra för 2011 har uppgått till 75 000 kr vilket
är 12 500 kr högre än år 2010 men i enlighet med träffad
uppgörelse med bowlingalliansen.
Ungdomsverksamheten UC/UG har förbrukat 51 tkr
utöver budget. Anledningen till överskridandet är ombyggnadskostnader
för UC i Vaggeryd. Kostnaden för ombyggnationen
blev totalt 209 tkr.
Personalbudgeten har under året kunnat ökas med 250 tkr
genom fullmäktiges tilläggsbudget. Pengar som använts
för att inrätta en fritidsledartjänst.
Utbetalningar av bidrag till föreningarna blev 10 tkr högre
än budget. Bidrag har under året fördelats enligt gällande
normer. Av den totala bidragssumman på 2 Milj kr har 288
tkr fördelats i särskilt bidrag, vilket motsvarar överskottet
från övriga föreningsbidrag.
Biblioteksverksamheten redovisar ett överskott på 93
tkr. Detta beror på att biblioteket sålt tjänster till bla Miliseum.
Vidare har kostnaden för städning blivit något billigare,
som följd av ändrad städorganisation.
Årets budget till allmän kulturverksamhet visar ett överskott
på totalt 177 tkr.
1
72

Verksamhetsberättelse Kultur- och fritidsnämnd
Anledningen till överskottet är bla att anslaget till kommunal
museiverksamhet på 100 tkr inte har använts eftersom
någon verksamhet inte bedrivits.
Av det totala anslaget på 149 tkr till kulturminnesvård har
129 tkr förbrukats. Överskottet har använts för att täcka
2010 års underskott på 17 tkr. 2011 års anslag har använts
inom kulturarvsområdet med hembygdsrörelsen som
projektansvariga.
Kostnaderna för Bissefällarutsällningen visar vid årsskiftet
ett minus på 4 tkr.
Verksamheterna kulturarrangemang och övrig kulturverksamhet
visar på + 57 tkr. Orsaken till överskottet är att det
under 2011 inte har ordnats något större arrangemang
som varit kostnadskrävande. Vidare har kostnaden för
biografutredningen inte bokförts på 2011.
Av det budgeterade anslaget på 90 tkr till kulturföreningar
har 92 tkr förbrukats.
Miliseums kostnader på knappa 1,4 Mkr, har balanserats
med 900 tkr via statsbidrag och 500 tkr i kommunalt anslag
som använts till personalkostnader.
Det totala anslaget till studieförbunden har under året
ökat med 100 tkr i en tilläggsbudget. Årets resultat blev ett
överskott på 37 tkr. Av budgeterade 343 tkr i kontantbidrag
till studieförbunden har hela summan betalts ut. Lokalsubventioner
för hyra av kommunala lokaler och Folkets Hus
har gett ett överskott på 27 tkr. Anledningen till överskottet
är färre hyrda timmar i dessa lokaler. Av anslaget till ungdomsprojekt
återstår 10 tkr.
Kulturskolans resultat blev ett underskott på 5 tkr. Noterbart
är att kulturskolan fått betala närmare 70 tkr för utnyttjandet
av den teknikertjänst som fanns i huset samtidigt
som kulturskolan inte fått ersättning för de tjänster som
gjorts åt Fenix.
Ökade intäkter från elevavgifter samt uppdragsverksamhet
har gjort det möjligt för kulturskolan att expandera verksamhetsmässigt.
Projekt INFRA, samarbetsprojektet mellan GGVVkommunerna,
som Vaggeryds kommun står som projektägare
till, och som avser integrationsfrågor har omsatt
1 183 tkr. Samtliga kostnader har kunnat finansieras med
medel från EU och kommunalt försörjningsstöd.
Investeringsredovisningen visar att totalt 1 916 tkr förbrukats
under året för en rad olika investeringar. Nytt kyltorn
till bandybanan, ny belysning i ishallen samt maskinell
utrustning till idrottsplatserna är några av de investeringar
som gjorts på idrottsplatserna. Kulturskolan har använt det
återstående anslaget från 2010 till inventarier i lokalerna
på Fenix. Biblioteket har gjort inköp av datorutrustning,
och programvara till bibliotekets nya webbplats.
Återstående budget 544 tkr till bla kulturminnesvård, rörligt
friluftsliv, badplatser överförs till 2012 års investeringsbudget.
Konstutskottet har använt 230 tkr i investeringsmedel för
utsmyckningar enligt 1%-regeln.
NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSIDÉ
Verka för och bidra till ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud
av god kvalitet riktat till alla kommuninvånare
och då i första hand barn och ungdomar.
Stimulera möjligheten till gemenskap, kommunikation,
aktiviteter och utveckling av människan.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Gemensam administration
Uppfylla tjänste- och kvalitetsgarantier.
Något aktivt arbete med garantierna har inte gjorts under
året. Orsaken är att garantierna oftast upplevs som självklara
och mer som en administrativ belastning än något
2
73
utvecklande.
Arbeta med inriktningsmål för nämndens verksamhetsområden.
Nämnden har målmedvetet och strukturerat arbetat med
att ta fram nya inriktningsmål för biblioteksverksamheten.
Introduktion och utbildning av den nya nämnden.
Utbildningar om nämndens olika verksamheter har genomförts
i samband med nämndens sammanträden. Utbildningar
som fortsätter under 2012.
Marknadsföring av nämndens olika verksamheter i
syfte att utöka användandet av lokaler och anläggningar
och anpassa dessa till de önskemål kommuninvånarna
har.
Marknadsföringen har genomförts på olika sätt. Förutom
kommunens hemsida har det funnits reklamplats på Skillingaryd.nu
där information visats om olika arrangemang
och verksamheter.
Idrottsplatser och rörligt friluftsliv
Översyn av idrottsplatsernas drift och skötsel för att
göra arbetet effektivare men utan att inkräkta på föreningarnas
engagemang i anläggningarna.
2007 genomfördes en granskning av drift och skötsel av
idrottsplatserna. Granskningen konstaterade att det fanns
bristande resurser i förhållande till verksamhetens omfattning.
Nämnden har gjort bedömningen att någon ytterligare
utredning om den framtida driften och skötseln av idrottsplatserna
inte behöver göras så länge nuvarande organisation
är villig att fortsätta sitt arbete.
Undersöka möjligheterna att införa ett ekonomiskt
redovisningssystem som underlättar för kommunen
och berörda föreningar vid planering och uppföljning
av ekonomin.
Föreningarna använder var för sig två olika redovisningssystem,
som uppfyller de krav och önskemål som finns för
att kunna följa redovisningen på tillförlitligt sätt. Något
behov ur föreningssynpunkt att ändra på dessa rutiner
finns för dagen inte och därför har frågan inte förts vidare.
Ökad kompetens bland personal som arbetar på idrottsplatserna.
De utbildningsinsatser som genomförts har varit av internt
slag och på resp idrottsplats.
Ökade resurser för fastighetsunderhåll vid idrottsplatserna.
Några ökade resurser för fastighetsunderhåll har inte kunnat
anslås i 2011 års förvaltningsbidrag.
Inom ramen för befintligt anslag har Vaggeryds Ip använt
ca 50 000 kr till fastighetsunderhåll.
Ta fram kartmaterial över Höglandsleden.
I brist på tid har arbetet att ta fram kartmaterial för Höglandsleden
fått stå tillbaka för andra arbetsinsatser.
En handlingsplan för satsningar inom det rörliga friluftslivet.
Nämnden har för kommunstyrelsen redovisat en plan för
hur de investeringsmedel som finns avsatta för rörligt
friluftslivet skall användas. 2011 års anslag har använts
som delfinansiering för inköp av pistmaskin till Kyllåsbacken.
Sim- och sporthallar
Praktiskt utveckla ett ”Friskvårdens hus” i första hand
i den del av Skillingaryds Arena som renoverats. (tidigare
sim- och sporthallen)
Den höj- och sänkbara bottnen har inneburit nya möjligheter
till utökad verksamhet för olika åldersgrupper. Nya
och ändamålsenliga gymlokalerna har inneburit ett ökat
antal besökare och ett uppsving för verksamheten.
Genomföra en besöksenkät om vad kommuninvånarna
tycker om renoveringen av Skillingaryds Arena.
Fenix fick i uppdrag att genomföra en enkätundersökning
under hösten. Av olika skäl genomfördes den inte. Me-

Verksamhetsberättelse Kultur- och fritidsnämnd
ningen är att den skall göras under våren 2012.
Se över och utveckla öppettiderna för allmänhetens
bad, så de anpassas till deras önskemål.
Den grupp som önskar mer öppettid är i första hand morgonbadarna.
För att tillgodose detta önskemål kommer
säsongen att förlängas t o m v 26 för att åter starta v 33.
En marknadsföringsstrategi tas fram.
Någon nedskriven strategi har inte tagits fram men ett
antal konkreta åtgärder har genomförts för att marknadsföra
verksamheten. TV-reklam på ICA i Vaggeryd, gemensam
marknadsföring för Kultur/fritid på Skillingaryd.nu
En plan för fastighetsunderhållet vid sim- och sporthallarna
redovisas för nämnden.
Fastighetsenheten har tagit fram en underhållsplan för sim
och sporthallarna. Planen avser åren 2010-2014 och kan
redovisas för nämnden våren 2012.
Friluftsbad/camping
Förbättra kvalitén på Hjortsjöns camping.
Nämnden har fått i uppdrag av fullmäktige att belysa campingverksamheten
i kommunen. I denna utredning skall
framtiden för Hortsjöns camping redovisas. Några åtgärder
som ökat standarden på anläggningen har därför inte
gjorts.
Badplatsen vid Rasjön i Bondstorp får ny toalett. Nuvarande
latrin ersätts med mulltoa.
Någon mulltoa har inte kommit på plats vid badplatsen.
Anledningen är att kostnaden för en ny toalett är högre än
vad det finns utrymme för i budget. Tillsammans med
budget 2012 finns möjligheten.
Undersöka möjligheterna att finna intressenter som är
villiga att ta ett totalansvar för drift och skötsel av
Långasjöbadet i Åker.
Åkerbygdens Tonår har under de senaste åren svarat för
den regelbundna tillsynen och skötseln av badet vid Långasjön.
Tekniska kontoret svarar för iläggning och upptagning
av bryggor. På grund av bristande ekonomiska resurser
kan det bli nödvändigt att förändra rutinerna med ökat
ideellt arbete som inriktning.
Bowlinghall
Diskussioner förs med Bowlingalliansen om långsiktiga
lösningar runt den framtida bowlingverksamheten.
Nämnden har fått i uppdrag av fullmäktige att belysa bowlingverksamheten
i kommunen. I utredning kommer bowlingalliansens
syn på frågan att tas med. Utredningsarbetet
har ännu är inte påbörjats. Anledningen är en förväntad
inspektion från Arbetsmiljöverket.
Ungdomsverksamhet
Programbeskrivning för ombyggnation av C Svenssons
Smedja till ungdomsverksamhet.
Fullmäktige fattade i november beslut om att Svenssons
smedja skall säljas. Detta innebär att det inte är aktuellt
med ungdomsverksamhet i lokalerna.
Finna former för ökad förståelse mellan ungdomsgrupper
med olika etnisk bakgrund.
Arbetet med ökad förståelse mellan ungdomsgrupper med
skild etnisk bakgrund pågår ständigt. Detta kan göras på
olika sätt. Med gemensamma resor utanför kommunens
gränser ges möjlighet att se nytt och uppleva händelser
tillsammans.
Verka för att en skateboardanläggning byggs i Skillingaryd.
Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda frågan.
Uppdraget är ännu inte påbörjat och därför heller inte
redovisat.
Fortsatt arbete med att finna möjligheter för en mötesplats
för äldre ungdomar.
Ärendet bedöms inte längre som aktuellt och har därför
inte arbetats med under 2011.
3
74
Vuxenvandringar utvärderas och fortsätter under 2011
tillsammans med föreningslivet.
Vuxenvandringarna har genomförts i Vaggeryd och Skillingaryd
fredag och lördagskvällar/nätter under perioden
maj-september med undantag för juli månad.
Tio föreningar har delat på 48 pass under denna period.
Föreningsbidrag
Följa upp hur de föreningar som antagit en drog och
mobbningspolicy efterlever de framtagna planerna
och hur de redovisas i föreningens årsbokslut.
De föreningar som har en drog- och mobbningspolicy har
ombetts att i sina verksamhetsberättelser för 2011 redovisa
sitt arbete.
Arbetet med att revidera normerna för föreningsbidraget
fortsätter under 2011.
Det under 2010 påbörjade arbetet med att se över bidraget
till lokaler och anläggningar ägda av föreningslivet har
inte kunnat fullföljas under 2011. Skälet är reducerad personalstyrka
inom administrationen
Skapa kontaktytor mellan föreningslivet och olika
invandrargrupper genomprojektet INFRA.
Projekt INFRA, ett gemensamt integrationsprojekt mellan
GGVV-kommunerna inleddes 2011. I Vaggeryds kommun
har tio föreningar visat intresse av att ta emot ett 15 – tal
deltagare . 16 personer har anmält sitt intresse att delta i
projektet. Fyra personer har genomfört och avslutat sin
praktik. Projektet pågår tom 2013.
Uppmuntra föreningar att utbilda sina ledare och administratörer
i samarbete med SISU och övriga studieförbund.
Tillsammans med Smålandsidrotten/SISU har riktade
insatser gjorts mot några idrottsföreningar i kommunen.
Någon allmän breddutbildning för att utbilda ledare och
administratörer har däremot inte ordnats.
Införa elektroniska blanketter för ansökningar av
kommunala bidrag.
Arbetet med elektroniska blanketter har avancerat så långt
att alla ansökningsblanketter nu finns att hämta och kan
fyllas i via kommunens hemsida. Möjlighet att sända blanketten
elektroniskt finns tyvärr inte utan det måste göras
på sedvanligt sätt.
Ordna minst en föreningssamling.
I november genomfördes en föreningsträff med temat ”
Manligt och kvinnligt ledarskap” Samlingen var förlagd till
Fenix Kulturcentrum och besöktes av 30-tal personer från
12 föreningar.
Biblioteksverksamhet
Rutiner för mediehantering ses över.
I medieplanen som är under slutförande kommer rutiner
för mediehanteringen att ingå.
En marknadsföringsstrategi upprättas.
Någon strategi för markandsföring av bibliotekets verksamhet
är inte framtagen. Orsaken är att den är avhängig
en IT-strategi, vilken är under framtagande.
Avdelningen för anpassade medier för barn med särskilda
behov, en sk Äppelhylla utvecklas.
En sk Äppelhylla finns på Vaggeryds bibliotek. Mer kan
göras för att marknadsföra dessa medier. Arbetet med
detta fortsätter under 2012.
Se över och utveckla öppettiderna vid biblioteken.
Detta mål har inte uppnåtts och är därför överfört till 2012.
Ta fram en handlingsplan för att göra biblioteken till
attraktiva mötesplatser med ökat antal besökare.
Att göra biblioteken till attraktiva mötesplatser hänger
samman med inriktningsmålen för verksamheten. Arbetet
med en handlingsplan för biblioteket som mötesplats flyttas
till 2012.
En IT- och teknikutvecklingsplan tas fram.
Arbetet med att ta fram en IT-plan pågår och kommer att
redovisas för nämnden under första halvåret 2012.

Verksamhetsberättelse Kultur- och fritidsnämnd
Kulturverksamhet
Det övergripande målet är att på olika sätt stärka kulturverksamheten.
Ekonomiskt har kulturverksamheten fått ett rejält uppsving
under 2011. Totalt har 700 tkr tillförts kulturverksamheten
varav 500 tkr avser tjänst till Miliseum. Detta kan jämföras
med den besparing på 446 tkr som gjordes året innan.
Verksamhetsmässigt har detta inneburit att kommunen
uppfyllt sitt åtagande för att få statsbidrag till Miliseum.
Kultursatsningen har vidare inneburit ökade bidrag till
studieförbunden samt hembygdsrörelsen. Kulturskolan har
fått möjlighet att öka personalstyrkan något, vilket inneburit
ökad verksamhetsvolym.
Insatser görs för att marknadsföra Bissefällarutställningen.
2010 togs en särskild broschyr fram om Bissefällarutställningen.
Broschyren har bla använts i marknadsföringssyfte.
Samlingen marknadsförs även inom ramen för
kommunens turistverksamhet.
Första etappen i revideringen av den kulturhistoriska
utredningen färdigställs, inventeringen av byggnader.
Hembygdsföreningarna inledde inventeringsarbetet under
2010. Arbetet har av olika skäl kommit olika långt ute i
föreningarna och är därmed inte helt slutfört. Arbetet förväntas
vara färdigt under 2012.
Stiftelsen Regementsheden har som övergripande mål
att museilokalerna för Miliseum färdigställs och att en
första basutställning produceras.
Under året fattades alla nödvändiga beslut i kommunen
som gjort det möjligt att inleda byggnationen av lokaler för
Miliseums räkning. Lokalerna förväntas stå färdiga sommaren
2012. Därefter vidtar drygt ett halvårs arbete att
inreda lokalerna. Museet kommer att öppnas för allmänheten
under 2013.
Frågan om ett lokalt museum i Skillingaryd är i mångt
och mycket sammankopplat med frågan om Miliseum.
I det avtal som kommunen tecknat med Fortverket om
lokaler för Miliseums räkning ingår även en byggnad som
kan användas som lokalt museum. I investeringsbudgeten
för mandatperioden 2011-2014 finns dock inga pengar
avsatta för att ställa i ordning lokalen för museiverksamhet.
Konstutskottet fullföljer sitt uppdrag att utsmycka
kommunala lokaler och offentliga platser.
Konstutskottet har utsmyckat den renoverade delen av
Skillingaryds Arena. Tre konstnärer har anlitats för ändamålet.
Socialförvaltningens nya lokaler har fått en utvändig
utsmyckning i form av en skulptur.
Vidare har lös konst för offentlig utsmyckning köpts in.
Samordning av programverksamheten i det nya ”Kulturcentrum”
utvecklas och ny verksamhet genomförs.
Den verksamhet som nämnden ansvarar för är förlagd till
Fenix samordnas via förvaltningen. Lokaluthyrning sker via
Fenix Kunskapscentrum. Någon samordning av aktiviteter
och lokaluthyrning sker för närvarande inte.
Ett antal olika arrangemang har genomförts i de nya lokalerna.
Teaterföreningen har förlagt en av sina föreställningar
till Multihallen. En aktivitet som kan betraktas som
ett nytt arrangemang i dessa sammanhang.
Nämnden stödjer minst ett kulturarrangemang som i
första hand vänder sig till ungdomar.
Två Ungdomsexpo har genomförts, ett under våren och ett
under hösten. Detta som ett samarrangemang mellan
bibliotek, kulturskola och UC/UG med möjlighet att få
prova på olika kulturaktiviteter.
75
Studieorganisationer
Tillsammans med studieförbunden revidera normerna
för det kommunala kontantstödet.
Bidraget till studieförbunden har höjts med 100 tkr inom
ramen för 2011 års tilläggsbudget. Detta efter den minsk-
4
ning som gjordes året innan. Någon revidering av normerna
har inte genomförts utöver den förändring som gjorts
som följd av ökat kommunalt bidrag.
Kulturskola
Kulturskolan behåller ett oförändrat deltagarantal när
det gäller instrumental- och sångundervisning. Antalet
deltagare fortsätter att öka inom övriga verksamhetsområden
som bild, dans och drama, med en särskild
satsning på dans.
Deltagarantalet i instrument och sång ligger kvar på en
hög nivå om än något lägre än tidigare. Inom bild dans och
sång fortsätter uppgången. Det genomsnittliga antalet
deltagare i verksamheten ligger över det satta målet 350.
Det utökade samarbetet med skola och fritidshem har lett
till att över 1000 barn och ungdomar regelbundet deltagit i
någon form av estetisk verksamheten.
Det pedagogiska utvecklingsarbetet för att skapa nya
former för samspel i instrumentundervisningen, och
mellan våra olika ämnesområden, fortsätter.
Samspelsveckorna under våren och hösten har fortsatt.
Höstens vecka blev en manifestation för alla olika samspelsformer
i olika grupperingar med möjlighet att göra
studioinspelningar.
Arbetet med en ” estetisk plattform” i samarbetet med
grundskolan och förskolor utvecklas i syfte att använda
gemensamma resurser inom estetisk verksamhet
på ett mer ekonomiskt och strategiskt sätt.
2011 har varit ett utvecklande år när det gäller möjligheter
att hitta samverkansformer med skolan. Hösten har ägnats
åt att utveckla bredare arbetsformer för att kunna vara en
resurs för skolan inom olika ämnesområden. Kulturskolans
intåg i fritidshemsverksamheten har breddat samarbetsmöjligheterna
betydligt.
Ett bredare och djupare samarbete med Fenix Kunskapscentrum
kring de estetiska ämnena och allmänkulturen
på skolan utvecklas.
Medvetenheten på Fenix om brister i allmänkulturen ger
möjligheter för kulturskolan och biblioteket att initiera nya
verksamheter. På prov har det under hösten genomförts
kulturprogram för alla Fenix elever under temat ”Kultur på
Fenix”. Något samarbete kring ett Estetiskt program blev
det inte som följd av för få sökande till programmet.
Projektet med inriktning på vuxenundervisning och
utbildningar/fortbildningar i samarbete med skolan,
inom kulturskolans ämnesområden, genomförs.
Under våren genomfördes kurser för vuxen allmänhet/skolpersonal
i ”Akvarell och blandteknik” och ”Gitarr för
nybörjare”. Kurserna har fortsatt under hösten och utökats
med” Gitarr-fortsättningskurs”.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Undvika att medarbetarna blir sjuka pga. arbetet.
Den huvudsakliga bedömningen är att arbetet inte har
förorsakat någon sjukfrånvaro av arbetsmiljöskäl. Ett undantag
finns bland personalen vid simhallarna, där en
förslitningsskada kan ha uppkommit som följ av mångårigt
arbete i vatten.
Förebyggande friskvårdsarbete uppmuntras.
Kommunens policy är ” att uppnå och bevara fysiskt, psykiskt
och socialt välbefinnande, att må bra, i arbetet och på
fritiden”. Alla anställda inom kommunen har möjlighet till
subventionerad friskvård. Subventionen är 50 % eller max
500 kr/år.
Bibliotekets friskvårdsarbete har gjorts genom att all personal
fått en stegmätare.
Våra anställda skall vara oberoende av tobaksprodukter.
Målet är uppnått vad avser rökning men inte helt vad avser
snus. Några aktiva insatser för att helt få de anställda att
avstå tobaksprodukter under arbetstid är inte gjorda.

Verksamhetsberättelse Kultur- och fritidsnämnd
PERSONALREDOVISNING
Antalet utförda arbetstimmar motsvarar 26 årsarbetare,
vilket är en ökning med 1 årsarbetare. Ökningen finns i
första hand inom UC/UG verksamheten där en tjänst som
fritidsledare har anställts samt vidare inom kulturskolans
verksamhet.
Antalet anställda med tillsvidareanställning uppgår till 21
(11 kvinnor och 10 män). 4 av tillsvidaretjänsterna är deltidstjänster
(4 kvinnor). Antalet visstidsanställda uppgår till
9 ( 6 kvinnor och 3 män ),
Sjukfrånvaron har minskat från 2,28 % till historiskt låga
1,39 % av arbetstiden ( varav 68 % är långtidssjukfrånvaro
och 32 % korttid).
ARBETSMILJÖ
Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet ute i verksamheten.
En stående punkt på dagordningen är arbetsmiljöfrågor.
Medarbetarsamtal har genomförts med all personal inom
förvaltningen.
Ett allvarligt tillbud har rapporterats nämligen hot och våld
mot en av fritidsledarna inom ungdomsverksamheten,
UC/UG.
I övrigt finns inga arbetsskador att rapportera men väl ett
antal tillbud med besökare vid simhallarna och då i första
hand halkolyckor.
Någon allmän hälsokontroll bland personalen har inte
genomförts. Anledningen är att Previa inte prioriterat
nämndens verksamhet.
JÄMSTÄLLDHET
God balans mellan könen på alla arbetsplatser.
Kultur/fritidsförvaltningens personal består av 57 % kvinnor
och 43 % män.
Lika lön för lika arbete.
Kvinnor och män som arbetar med likvärdiga arbetsuppgifter
inom förvaltningen har i princip lika lön. En begränsad
skillnad kan finnas inom ramen för individuell lönesättning.
Alla anställda skall få möjlighet till kompetensutveckling.
Möjligheten till kompetensutveckling och fortbildning har
varierat mellan de olika verksamheterna. Någon förvaltningsgemensam
utbildning var inte inplanerad och är
heller inte genomförd. De utbildningar som ordnats har i
stället varit inriktade mot resp. verksamhetsområde.
Kulturskolans personal har deltagit i olika länsövergripande
utbildningar. Hela bibliotekspersonalen har gjort en
studieresa till bla Stockholm och Helsingfors. Simhallspersonalen
har varit på kickoff-dagar i Göteborg inför höstens
uppstart. UC/UG har samarbetat med Värnamo Folkhögskola
om ledarrollen och hur man bemöter ungdomar.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Kommunens miljöprogram är utgångspunkten för
miljöarbetet.
Nämndens miljöarbete finns redovisat inom ramen för det
särskilda miljöbokslutet. Av de uppsatta miljömålen är
vissa helt eller delvis uppnådda medan andra mål inte har
uppnåtts.
Insatser görs för att minska energiförbrukningen vid
olika kommunala idrottsanläggningar.
Movalla ishall har fått ny belysning. Förutom en förbättrad
ljusstyrka, så beräknas energiförbrukningen för belysningen
minska med ca 30 %. På Vaggeryds Ip har en luftvärmepump
installerats och ersatt direktverkande el.
Den genomsnittliga elförbrukningen under femårsperioden
har för Movalla varit 513000 kWh. 2011 var förbrukningen
490 000 kWh. Motsvarande uppgifter för Vaggeryds Ip
503 000 kWh resp 505 000 kWh.
5
76
I samband med ombyggnaden av Skillingaryds sim- och
sporthall har olika åtgärder vidtagits för att minska energiförbrukningen.
Bla har energisnålare belysning och ny
ventilation installerats, vidare har alla fönster bytts ut till
isolerglasfönster.
Möjligheter till ytterligare energieffektivisering finns vid de
kommunala idrottsanläggningarna men bristen på ekonomiska
resurser gör att åtgärderna uteblir.
FN: S BARNKONVENTION
Utgångspunkt i nämndens arbete är barnperspektivet med
särskild inriktning på följande artiklar i konventionen
Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor
Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut
Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling
Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening och få den
respekterad
Den handlingsplan som nämnden tidigare tagit fram för
verksamheten är utgångspunkt för arbetet.
Barnkonventionen är ett av de styrdokument som ligger till
grund för kommunens biblioteksplan.
Kulturskolan framhåller särskilt barnets personliga förutsättningar
både i ett socialt och färdighetsmässigt avseende.
Sim- och sporthallarna betonar alla barns rättigheter och
lika värde. Ingen får ur verksamhetssynpunkt diskrimineras.
Det är barnets bästa som det i första hand skall tas
hänsyn till.
Föreningsbidragen har till syfte att stödja i första hand
föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet.
Fritidsgårdsverksamheten har en tydlig inriktning mot
ungdomar i tonåren.
FRAMÅTBLICK
Allmänkultur - Arbetet med en kulturstrategi för Fenix
kultur- och kunskapscenter kommer att inledas under året.
Det finns planer på att införskaffa en digital ”kultursamordnare”.
Arbetet kulturinventeringen som hembygdsföreningarna
ansvarar för beräknas fortsätta och kan kanske
bli klar under 2012. En konst och kulturhelg kommer att
genomföras hösten 2012. Arbetet med att bevara omklädningsbyggnaden
på Vaggeryds Idrottsplats fortsätter.
Byggnaden är tänkt att användas som ett idrottsarkiv för
att visa bla Waggeryds IK:s historia.
Bibliotek – Teknikutvecklingen sker allt snabbare, så
även inom biblioteksverksamheten. Sannolikt kommer
utlåningen av fysiska medier över tid att minska. Allt fler
efterfrågar medier som t.ex. e-böcker och ljudböcker i olika
format.
Medieanslaget är ansträngt efter att ha sänkts ett par
gånger sedan 90-talet samtidigt som teknikutvecklingen
gör att anslagen för inköp av media urholkas ännu mer.
Utbudet av databaser kommer att öka, vilket också kommer
att medföra ökade kostnader för licenser
I budgeten finns 0.5 tjänst för ungdomsbibliotekarie, vilket
inte är tillräckligt för att bedriva en bra ungdomsverksamhet.
I budget 2013 finns 250 tkr extra för ungdomsbibliotekariestjänsten,
vilket skulle innebära en hel tjänst.
Det fysiska biblioteket kommer inte bara vara en plats där
man hämtar medier, utan en plats för möten, vägledning
och information. Biblioteket har också ett särskilt ansvar
att informera invånarna om miljöfrågor, och särskilt energi
och klimatfrågor.
Det framtida virtuella bibliotekets betydelse kommer att
öka och kräva mer resurser samtidigt som marknadsföringen
av bibliotekets tjänster blir allt viktigare.
Under 2012 kommer nämnden att anta nya inriktningsmål
för biblioteksverksamheten. Om biblioteken ska arbeta
med nya verksamhetsområden, för grupper med särskilda
behov tex. funktionshindrade eller integrationsfrågor, behövs
också ökade resurser.

Verksamhetsberättelse Kultur- och fritidsnämnd
Bio – Stora förändringar är att vänta inom filmbranschen.
Inom en snar framtid kommer den digitala teknikens intåg
påverka verksamheten. Frågan om och var film skall visas
i kommunen, utreds just nu av nämnden och ett förslag
kommer att presenteras under våren 2012.
Bowling – Framtiden för bowlingverksamheten i lokalerna
på Skillingehus är under utredning. Nämnden har fått i
uppdrag av fullmäktige att belysa frågan. Arbetsmiljöverket
kommer att göra en inspektion av hallen för att kontrollera
säkerheten på maskinerna. Nämnden avvaktar resultatet
från inspektionen innan åtgärder vidtas.
Höga hyreskostnader, sliten och ålderdomlig utrustning
gör situationen oviss. Verksamheten säger sig inte ha
möjlighet att lösa den ekonomiska situationen utan kommunala
insatser. Nämnden skulle gärna se att verksamheten
ser sig om efter större lokaler i ett verksamhetsutvecklande
syfte.
Camping – Arbetsmarknadsenheten har för fjärde året
svarat för driften av Hjortsjöns camping.
Hur framtiden för camping kommer att te sig skall belysas i
en utredning, som nämnden fått i uppdrag att göra. Huvudfrågan
blir om verksamheten skall vara kvar på nuvarande
plats och hur den då skall utvecklas. Utredningen kommer
att påbörjas efter det att den framtida biografverksamheten
är utredd.
Friluftsbad - Under 2012 kommer en översyn av badplatserna
att göras.
Föreningslivet – Föreningsverksamhet, såväl inom fritidsrespektive
kulturområdet, är basen i det verksamhetsutbud
som erbjuds allmänheten. Det är ur detta perspektiv angeläget
att stödet till de ideellt arbetande förningarna stärks.
Under 2012 kommer anslaget till de föreningsägda anläggningarna
att öka med 150 tkr.
En utredning om förenklat bidragssystem sk nolltaxa, i
kommunala lokaler kommer att utredas.
Idrottsplatserna – Det är fortfarande angeläget att
komma tillrätta med det svåra ekonomiska läget som idrottsplatserna
befinner sig i. Särskilt angeläget är det att
underhållet av idrottsplatserna stärks men även milda
vintrar påverkar resultatet.
Under 2012 kommer en konstgräsplan anläggas i Vaggeryd.
Ansvaret för detta projekt har en arbetsgrupp, bestående
av fotbollsföreningarna i kommunen och de kommunala
idrottsplatserna.
Även friidrottsanläggningen på Movalla kommer att utredas.
Kulturskolan - För att Kulturskolan ska behålla, utveckla
och medvetandegöra den position den har behöver satsningar
göras på att kvalitetsutveckla övriga verksamheterna
(Bild-, Dans och Drama/Teater) medan instrumentaloch
sångundervisningen ligger kvar på samma elevantal.
Detta vill nämnden göra genom att initiera projekt ” Kulturskola
2015”.
Det pedagogiska arbetet för att skapa nya former för sam
spel i instrumentalundervisningen, och mellan olika ämnesområden
fortsätter. Nu också med målsättningen att
varje elev ska få möjlighet att delta vid olika typer av
gruppinspelningar i anslutning till samspelsveckorna.
Under 2012 kommer kulturskolan att ha en bred personell
kompetens och ett genomtänkt, målinriktat program för
estetiskt och kulturell verksamhet.
Nya former för en öppen ungdomskulturverksamhet testas
och utvärderas i samverkan med andra ungdomsinriktade
verksamheter inom ramen för det sk Ungdomskulturprojektet.
Museiverksamhet– Byggandet av Miliseum är den enskilt
största frågan inom kulturområdet. Lokalerna väntas stå
klara i juni 2012. Verksamheten förväntas bli ett kulturellt
lyft för kommunen och en turistattraktion.
Frågan om ett lokalt museum i anslutning till Miliseum
kvarstår.
Bissefällarns samling finns på plats i Skillingehus. För
framtiden är det viktigt att marknadsföra samlingen som
den attraktion den är.
Sim- och sporthallar – Fortsatt arbete med att utveckla
verksamheten, kundfokus och servicetänkande är väldigt
viktigt. Öppettider och tillgänglighet ses över. Påbörja
arbetet med att kartlägga behovet av framtida renovering
av Vaggeryds simhall. Ett försök att få till ett beslut att dela
rening och värmning av de två bassängerna i Vaggeryds
simhall. Detta skulle ge positiva effekter för energianvändning
och verksamheten .
Ungdomsverksamhet – Ett av de mest angelägna ärenden
nämnden har att lösa under denna mandatperiod är
att få till en bättre ungdomsverksamhet. Nu när C Svensson
smedja inte är aktuella för ungdomsverksamhet så
fortsätter arbetet att hitta andra lämpliga lokaler för att
utveckla verksamheten.
Avsikten är att vuxenvandringarna skall fortsätta under
2012 om än i begränsad omfattning.
Under 2012 kommer arbetet med att hitta en lämplig plats
för skateboardverksamhet i Skillingaryd att fortsätta.
DRIFTREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt
Nettokostnad
Budgetavvikelse
Projekt INFRA 1 183 -1 183 0 0
Kultur/ fritidsnämnd/förvaltn. 1 593 -18 1 575 226
Idrottsplatser 4 253 0 4 253 49
Sim- och sporthallar 11 513 - 5 124 6 389 -32
Friluftsbad/Camping 253 0 253 -12
Bowlinghall 200 -75 125 0
Ungdomsverksamhet 1 596 -75 1 521 -51
Föreningsbidrag 1 980 0 1 980 -10
Biblioteksverksamhet 5 197 -298 4 899 93
Kulturverksamhet 1 899 -868 1 031 177
Studieorganisationer 394 0 394 37
Kulturskola 3 694 -733 2 961 -5
TOTALT 33 755 -8 374 25 381 472
6
77

Verksamhetsberättelse Kultur- och fritidsnämnd
INVESTERINGSREDOVISN., TKR Utgift Inkomst
Nettoinvestering
Budgetavvikelse
Idrottsplatser 1 547 0 1 547 403
Friluftsbad 25 0 25 100
Biblioteksverksamhet 178 0 178 72
Kulturskolan 137 0 137 -137
Kulturminnesvård 0 0 0 100
Konstinköp 29 0 29 6
TOTALT 1 916 0 1 916 544
Redov
2011
Budget
2011
Redov
2010
Redov
2009
* Skillingaryds sim- och sporthall har varit stängd under 8 månader för renovering.
** Inkl Bissefällarns samling, som betraktas som ett konstverk – innehållande 400 alster.
Redov
2008
Redov
2007
NYCKELTAL
Idrottsplatser,
Bandybana, Ishall. verk tim 1.960 2.200 2.080 2.020 2.600 2.600
Fotbollsplaner, friidrott 2.600 2.600 2.760 2.790 2.250 2.250
Kostnad kr/tim 916:- 890:- 869:- 912:- 1.006:- 1.006:-
Simhallar *
Antal bad 42.551 40.000 41.576 47.387 49.896 49.306
varav skolbad 13.651 12.000 14.103 16.271 17.313 17.298
Verksamhetstimmar,antal 4.374 4.000 4.435 4.694 4.850 4.796
Allmänhetens bad /tim 15,1 8,3 14,1 14,1 13,4 13,8
Skolbad /tim 5,5 6,5 5,7 6,5 6,9 6,9
Sporthallar *
Allmänhet,grupper mm/ verkstim 5.743 4.800 5.723 5.366 5.180 5.190
Skolan 3.378 3.200 3.738 3.738 3.738 3.738
Sim- och sporthallar
Bruttokostn.sim+sport/verktim 831:- 987:- 765:- 786:- 614:- 536:-
Friluftsbad
Antal bad 5 5 5 5 6 6
Kostnad/bad 50.600:- 48.200:- 52.000:- 55.500:- 56.833:- 48.700:-
Ungdomsverksamhet
Antal verksamhetstim 1.000 1.000 1.000 1.000 1.000 1.000
Kostnad/tim 1.521:- 1.210:- 1.161:- 1.134:- 1.150:- 1.162:-
Antal besök 7.900 8.000 7.500 7.900 8.100 9.000
Besök/verksamhetstimma 7,9 8,0 7,5 7,9 8,1 10,0
Föreningsbidrag
Verskamhetsbidrag/förening 9.140:- 9.600:- 8.103:- 9.800:- 9.090:- 9.481:-
Bidrag/föreningsägd anläggn. 14.035:- 13,450:- 14.482:- 14.413:- 12.406:- 11.800:-
Bidrag/kulturförening 6.100:- 7.000:- 4.500:- 4.722:- 4.722:- 3.750:-
Biblioteksverksamhet
Antal lån 75.518 75.000 71.882 74.805 77.088 78.561
Antal lån/invånare 5,7 5,8 5,5 5,7 6,0 6,1
Kostnad/lån 64:90 65:20 70:90 64:00 62:68 60:47
Öpettimmar 4.164 4.700 4.660 4.720 4.720 4.737
Kostnad/öppettim 1.177:- 1.040:- 1.093:- 1.014:- 1.024:- 1.029:-
Offentlig konst
Antal konstverk, löskonst 325 310 306 290** 286 275
Antal utsmyckningar, 1%- regeln 2 2 2 3
Investering. tkr 230 230 470 248
Arrangemang
Antal arrangemang 17 20 16 18 11 10
Kostnad/arrangemang 7.350:- 13.500:- 8.750:- 6.388:- 12.273:- 9.500:-
Studieförbund
Antal studieorganisationer 9 8 9 8 7 8
Antal deltagartimmar 150.659 140.000 140.958 127.976 158.433 143.475
Kommunalt bidrag/delt.tim 2:28 1:85 1:72 2:36 2:32 2:55
Kulturskola
Antal elever, exkl rockstudio 368 350 373 351 364 323
Nettokostnad/elev 8. 046:- 8.445:- 6.477:- 6.509:- 6.244:- 7.198:-
78

Verksamhetsberättelse
Ordförande: Martin Gunnarsson (s)
Förvaltningschef: Anders Wahlgren
Antal årsarbetare: Inga anställda
Kablifiering mellan Källeberg och Högås utförs av Emil
Davidsson och Oskar Johansson.
Nytillträdde driftchefen Thomas Cramer i samband med
ombyggnation i Stödstorp.
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +41 774 +43 866 +46 241 +40 832
Verksamhetens kostnader -34 117 -35 690 -34 727 -29 750
Verksamhetens nettokostnader +7 657 8 176 +11 514 +11 082
Finansiella kostnader -652 -700 -744 -862
Avskrivningar -4 959 -5 127 -4 916 -5 771
Resultat efter avskrivningar +2 046 2 349 +5 854 +4 499
Bokslutsdispositioner +56 +56 +56
Resultat efter bokslutsdispositioner +2 102 2 405 +5 910 +4 505
Avsättning resultatregleringsfond +602 +905 +4 410 +3 005
ELVERKETS UPPGIFTER
Elverksstyrelsen har till uppgift att handha förvaltningen
av kommunens elverk med därtill hörande fast och lös
egendom. Det åligger elverksstyrelsen bl.a. att:
- i den mån så följer av lag eller annan författning eller
av kommunfullmäktiges beslut, svara för försörjningen
av ledningsbunden energi inom kommunen,
- fullgöra kommunens åvilade skyldighet att leverera
energi utanför kommunens område,
- för fullmäktige framlägga förslag till taxor och andra
leveransvillkor
- svara för samverkan med andra energiintressenter
av betydelse för kommunens elförsäljning
- utfärda de bestämmelser som behövs inom dess
förvaltningsområde, såsom i fråga om anslutning och
installation
EKONOMISKT RESULTAT
Vaggeryds Elverk redovisar ett resultat på 2 102 tkr per
31/12 2011. Av detta härrör 568 tkr från entreprenadverksamheten.
Av nätverksamhetens resultat 1 533 tkr överförs
1 500 tkr till kommunen.
Bidragande orsaker till nätverksamhetens, jämfört med
budget, något negativa resultat är bl.a. högre kostnader
för skogsröjning, högre kostnader för drift och underhåll
av mätare samt två företagskonkurser. Kostnader för
elinköp som täcker nätförlusterna, kostnader för besiktning
och förrådskostnader har varit lägre än väntat. Kostnader
för inhyrd personal (energibolaget) kompenseras
delvis av motsvarande lägre kostnader för drift och underhåll
samt arbetsledning.
Investeringar uppgår till 6 019 tkr, varav 2 057 tkr i byte
av högspänningsställverk vid Stödstorp.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Arbetet att bygga ett elnät som är mindre känsligt för
störningar, främst genom förläggning av jordkabel fortgår.
Under 2011 minskade mängden friledning med cirka 9
km.
%
80,00
70,00
60,00
50,00
40,00
30,00
20,00
10,00
0,00
Fördelning av kabeltyp för högspäning 12 kV åren 1996 till 2011
1996 2001 2006 2011
De mest omfattande kabelarbetena har gjort vid Källeberg-Högås-Ahl
ca: 3 900m samt vid Stora Sjöbo-Åker
2 320m.
Friledning
Belagd luftledning
Jordkabel
79

Verksamhetsberättelse
Entreprenadverksamheten har minskat i omfattning till
3 460 tkr. Från 2012-01-01 övergår denna verksamhet till
energibolaget.
Transitering av el från regionnät till Elverkets kunder har
minskat kraftigt till 244 GWh, närmare -10%, jämfört med
föregående år. En av anledningarna är att 2011 var
mycket varm jämfört med 2010 som var mycket kall,
dessutom har Waggeryd Cell ett minskat uttag.
Trots arbetet göra driften säkrare kan nätet drabbas av
oförutsedda störningar. Vid flera tillfällen har strömavbrott
orsakats av skogsavverkning.
Avkastning till Vaggeryds kommun
Årets resultat på nätverksamheten 1 533 tkr täcker
utdelningskravet 1 500 tkr.
Drift och underhåll av elnätsverksamhesten
Vaggeryds Elverks verksamhet är till stor del styrd
av lagstiftning. Under 2011 har vi genomfört omfattande
röjningsarbete i linjegator. Med insatser inom
detta område så kan störningar begränsas, främst
under vintertid, då snö annars riskerar tynga ned
träd mot ledningen.
Besiktning och mätning
Det gamla systemet för insamling av timvärden har
avvecklats. Arbetet med att integrera mätvärdesinsamlingen
med debiteringssystemet har visats sig
vara mer omfattande än väntat varför vi avvaktar
med denna åtgärd.
Linjer och mottagningsstationer har besiktigats med
användande av inhyrd personal.
PERSONALREDOVISNING
Vaggeryds Elverk köper sedan 1/7 2011 tjänster av Vaggeryds
Energi AB till vilken all personal har överförts.
Förutom de tidigare tjänsterna administration, ekonomi,
IT-tjänster, samt förvaltningsledning nu även montörs och
förrådstjänst.
Den tidigare driftchefen som avgått med pension har
ersatts genom nyrekrytering på energibolaget.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
I avvaktan på att fordon lämpliga för verksamheten erbjuds
med alternativa drivmedel (ex. fyrhjulsdrift och hög
markfrigång) sker en övergång från bensin till diesel. Vi
har idag endast ett bensinfordon kvar vilken planeras
bytas under 2012 men då för energibolagets räkning.
- SF-6 gas som isolergas (vilken påverkar ozonskicktet)
används inte längre vid nyinköp.
- Övergång från kvicksilverlampor till andra typer
exempelvis natrium, LED och halogen för gatubelysning.
- Inhyrda grävmaskiner går på miljödiesel
- Inköp av elmateriel sker från miljöcertifierade
grossister
Uppvärmning av elverksförrådet sker idag med eldningsolja,
vilket vi kommer ifrån i och med flytt till nya lokaler.
FRAMÅTBLICK
Arbetet med att säkra elnätet på landsbygden kommer att
fortgå med totalt cirka 10 km nedgrävd ledning 2012 med
prioritering efter hur utsatta ledningarna är för störningar.
Dessutom erhåller vi ytterligare ökad leveranssäkerhet på
Bondstorpsnätet och Hultaströmsnätet genom att dess
sammanbinds med en ledning mellan Lomsjö och Södra
Mossult vilket gör att områdena kan matas från två separata
vägar.
Under 2012 kommer fortsatt förnyelse av mottagningsstation
i Stödstorp att planeras. Dessutom kommer även
takkonstruktionen att förbättras på Stödstorpstationen för
att minimera risken för inläckande vatten.
Vaggeryds Energi AB tar in priser för en byggnation av
förråd och personallokaler som i huvudsak kommer till
nytta för elverksverksamhet. Målsättningen är att lokalerna
skall stå färdiga för inflyttning senast halvårsskiftet
2013.
Energimarknadsinspektionens beslut om intäktsramar för
åren 2012 till 2015 har överklagats. Främsta anledningen
är att den framräknade intäktsramen skulle tillåtas först
om 16 år.
Av allt att döma kommer kundkontakter från elnätsverksamheten
framöver att hanteras av resp. kunds elleverantör.
Bl.a. innebär det att Elverkets nätavgifter kommer att
faktureras av många olika leverantörer som också kommer
att svara för stora delar av kundkontakten.
Flera intressenter undersöker för närvarande möjlighet till
etablering av vindkraft inom Elverkets koncessionsområde
bl.a. vid Palsbo och Hagstad. Elverkets investeringar
för lokalnät och stationer kan komma att uppgå till 50-100
Mkr inom några få år om projekten kommer till stånd.
Allt avfall källsorteras och en stor mängd metall återvinns
från de ledningar som tas ned i samband med kablifieringen.
Andra åtgärder att nämna är:
- Alkylatbensin används numera till våra arbetsredskap.
- Den färg vi använder för kabelvisning är miljövänlig.
- Vi använder miljövänlig avfettning
- Kablifieringen innebär att kreosotbehandlade
stolpar försvinner allt mer.
80

Verksamhetsberättelse
DRIFTREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt
Netto-
Kostnad Avvikelse
Interna poster ingår
Gemensam administration -1 843 2 -1 841 +60
Elproduktion & Regionnät -20 846 37 601 16 755 +540
Avkastning Kommunen -1 500 0 -1 500 0
Anläggningar -10 767 709 -10 066 -673
Mätare -3 324 2 -3 323 -298
Elverkets bilar, netto 0 0 0 0
Entreprenadverksamhet -2 892 3 460 568 +68
TOTALT 41 172 41 774 602 -303
INVESTERINGSREDOV. TKR Utgift Inkomst
Nettoinvestering
Budgetavvikelse
Mark 0 0 0
Eldistribution & mätare 6 019 0 6 019 +1 631
Fordon & inventarier 0 0 0 +350
TOTALT 6 019 0 6 019 +1 981
81

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
Ordförande: Roger Ödebrink (S)
Tf förvaltningschef: Carina Sandberg
Antal årsarbetare: 508
Nettokostnad totalt: 296 381 tkr
Nettokostnad per invånare: 22 521 kr
Sörgårdsskolan i vinterskrud.
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +47 519 +39 271 +49 591 +45 189
Verksamhetens kostnader -341 012 -329 122 -329 789 -328 750
Verksamhetens nettokostnader -293 493 -289 851 -280 198 -283 561
Finansiella kostnader -722 -593 -382 -373
Avskrivningar -2 166 -1 778 -1 148 -868
Resultat efter avskrivningar -296 381 -292 222 -281 728 -284 802
Kommunbidrag +289 265 +289 265 +282 412 +288 470
Årets resultat -7 116 -2 957 +684 +3 668
Överskott vårdnadsbidrag -261
Resultat till fond -7 116 +684 +3 407
NÄMNDENS BIDRAG TILL ATT UPPFYLLA
KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE
MÅL
Vår uppfattning är att Barn- och utbildningsnämndens verksamheter
bidrar till de flesta av målen när det gäller sådant
som befolkningsutveckling, attraktivitet och offentlig service.
Det har främst skett genom att vi har tillgodosett inflyttade
familjers behov av förskole- och fritidshemsplatser i en omfattning
som legat utanför vår rambudget.
Våra ordinarie verksamheter bidrar till en höjd utbildningsnivå
på olika sätt . Det omfattande EFS projektet avslutades
under året. Det har varit en positiv satsning för kommunen.
332 personer har deltagit i projektet, vilket motsvarar
83 % av budgeterat antal. De var fördelade på 183 män
(55 %) och 149 kvinnor (45 %). Av dessa personer hade
50 % svenska som modersmål och 50 % hade annat modersmål
Sjukfrånvaron visar på en fortsatt positiv utveckling, den
har minskat varje år sedan 2007. Jämfört med 2010 har
den minskat från 4,77 % till 4,18 %. Den yrkesgrupp som föregående
år hade den största sjukfrånvaron var fritidspedagoger.
Av den orsaken har under året en särskild satsning genomförts
genom företagshälsovården för den yrkesgruppen. Målet att
sänka sjukfrånvaron för 2011 med ytterligare 0,5 procentenheter
är uppfyllt.
Samverkan med Kulturskolan för att stärka kommunens kulturverksamhet
har skett dels genom Kulturrådets satsning ” Skapande
Skola” som under året helt har fokuserat på särskolan.
Dels genom att samverkan med förskolorna och fritidshemmen
har ökat.
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPGIFTER
Nämnden är huvudman och har myndighetsansvar för
barn- och skolbarnsomsorg, kommunalt drivna förskoleklasser
och obligatoriska skolan, särskolan och de frivilliga
skolformerna. Nämnden ger bidrag till och utövar tillsyn av
alternativt drivna förskolor och fritidshem. Bidrag ges för
elever i friskola inkl.
förskoleklass.
Inom Komvux finns svenskundervisning för invandrare
(SFI), grundläggande utbildning av vuxna och sedan 1999
är det en påbyggnadsutbildning för vuxna med genomförd
gymnasieutbildning. Vid Fenix Kultur och Kunskapscentrum
bedrivs även uppdragsutbildningar
åt näringsliv och offentlig förvaltning samt verksamhet med
olika decentraliserade högskoleutbildningar och utbildningar
inom Yrkeshögskolan (YH).
Skolformerna styrs av skollag och förordningar samt av de
i regeringen beslutade läroplanerna och allmänna råden.
Lokalt styrs nämndens arbete av Kommunfullmäktige genom
reglemente, Skolplan för 2008 - 2011, samt budget
för nämnden. Enheternas arbete styrs av upprättade utvecklings-
och arbetsplaner.
Nämndens verksamhetsberättelse redovisar hur den
uppfyllt de i budgeten givna ramarna och ställda
målen.
82

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
EKONOMISKT RESULTAT
År 2011 avslutas med en negativ budgetavvikelse på
-7 116 tkr. De största obalanserna finns inom programområden
IKE Gymnasieskola, Gymnasieskola Fenix och
Förskola medan övriga program har mindre avvikelser
såväl positiva som negativa.
Under hösten 2011 avslutades dessutom ESF projektet
Kompetensvågen som bedrevs på Fenix Gymnasieskola
och vilken redovisar en positiv budgetavvikelse på 1 643
tkr.
Budgeterat underskott
Ett stort underskott på -2 657 tkr som budgeterades för
hela BUN:s verksamhet under år 2011, placerades inom
programområde Gemensam administration. För att ta bort
budgeterade underskottet ålades på BUNs verksamhetsområden
ett sparbeting under år 2011. Sparbetinget på
2 657 kr fördelades enligt följande: Skolområde Fågelfors
850 tkr, Skolområde Norr 1 124 tkr, Fenix 446 tkr samt
Kosten 240 tkr. Effekten av vidtagna sparåtgärder uteblev
på grund av att både område Norr och område Fågelfors
hade fler barn i förskola och i fritidshem än det budgeterade
uppdraget. Personalkostnader ökade istället föra att
minska.
Område Fenix fick bära investeringskostnader samt kapitalkostnader
på inventarier som inte kompenserades i
budgeten. Det område som lyckades till stor del att uppnå
den ålagda besparingen var Kosten. Dessvärre minskades
BUNs ram under året med 300 tkr, vilket ökade det ursprungliga
underskottet till -2 957tkr.
Grundskola
Det totala underskottet i Grundskolan uppgår till 1 568 tkr.
Underskottet består till största delen av högre personalkostnader
för vikarier och föräldralediga. Dessutom gjordes
stora inköp som översteg budgeten.
Gymnasieskola Fenix
Nybyggnationen av Fenix 2 påverkade i hög utsträckning
gymnasieskolans ekonomiska förutsättningar under 2011.
Inventariekostnaden översteg den planerade investeringskostnaden
vilket resulterade i högre kapitalkostnader.
Ökningen av kapitalkostnader för inventarier uppgick i år
till drygt 538 tkr och kompenserades inte i budgetramen.
Dessutom för att färdigställa Fenix 2, gjordes under året
investeringar i inventarier och utrustning till Multihallen och
träningslokalen. Dessa investeringar finansierades av
driftbudgeten samt genom uttag från resultatfonden. Vid
bokslutsgenomgången lyftes dessa kostnader bort från
driftskostnaderna och fördes istället in på investeringskonto
i belopp 374 tkr. Uttaget från resultatfonden återtogs
och fördes tillbaka till Fenix resultatfond.
Under vårterminen inhyrdes vikarierande gymnasiechef
vilket fördyrare kostnaden med över 200 tkr. Vidare översteg
personalkostnader för IT, kurator och inköp av konsulter
den budgeterade ramen väsentligt. Dessutom avsattes
ingen budget för marknadsföring vilket ytterligare påverkade
resultatet negativt. Det totala underskottet i Fenix
gymnasieskola är minus 2 299 tkr.
IKE Gymnasieskola
Programområde IKE Gymnasieskola omfattar interkommunala
ersättningar samt bidrag till fristående gymnasieskolor.
Detta område är svårt att budgetera eftersom kostnaden
är beroende av antalet sökande till gymnasieutbildningar
inom den kommunala gymnasieskolan i Vaggeryd
och till andra utbildningsanordnare. För år 2011 budgeterades
att i genomsnitt 318 elever skulle gå på Fenix gymnasieskola,
utfallet blev 305 elever. Detta resulterade i
ökade IKE utbetalningar och slutligen en negativ
avvikelse mot budget på 1 325 tkr.
Förskola
Det budgeterade uppdraget i förskolan utgick ifrån
täckningsgrad på 84 % vilket innebar 675 barn. Det
totala utfallet visade dock att förskolan i genomsnitt
hade 727 förskolebarn vilket motsvarade täckningsgrad
på 86 %. Det innebar att verksamheten tog
emot fler barn än det som var budgeterat. Kommunala
förskolor tog emot 620 barn mot budgeterade
582 barn samt alternativa verksamheter 107 barn
mot budgeterade 93. Det ökade uppdraget i förskolan
resulterar i en negativ budgetavvikelse på 2 900
tkr.
NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE
MÅLUPPFYLLELSE
Lärande
Statens uppdrag innebär en allsidig utveckling av
kunnande, kompetens, kreativitet och ansvarstagande
och en livslång lust att lära Alla elever har rätt
att få utvecklas så långt som möjligt. Hänsyn ska tas
till var och ens behov och skolan har ett kompensatoriskt
uppdrag. För BUN är det allt överordnade
målet att höja måluppfyllelsen i grundskolan. Detta
kräver ett målmedvetet arbete som går som en röd
tråd genom skolsystemet och där den viktiga grunden
läggs i förskolan. I den andan kommer vi att
särskilt arbeta vidare med vårt Läsa – skriva - räkna
projekt F-5 för att öka personalens kompetens för att
kunna sätta in kompensatoriska åtgärder i tid. Vi
kommer även att göra en översyn över vår organisation
i syfte att främja ökad måluppfyllelse och ökad
likvärdighet mellan alla skolenheter. Vårt projekt att
utveckla en modern IT-miljö i våra skolor fortsätter.
Måluppfyllelse: Målet delvis uppfyllt
Läsa – Skriva – Räkna och Matematiksatsningen
genomförs genom resurser från statliga medel. Läsa
– Skriva - Räkna är riktad till åk 1-3, vi har själva i
kommunen utvidgat det till att innefatta förskoleklass
till viss del och även involverat arbetslagen i årskurs
4 och 5 med egna medel. IT - miljöerna i främst
grundskolan följer den plan som är utarbetad. De
statliga medlen har även bidragit till en höjd standardnivå
i klassrummen när det gäller IKT utrustning.
Orsaken till att målet inte är helt uppfyllt beror på att
vi bedömer att vi inte möter upp mot allas behov i
målet
”Hänsyn ska tas till var och ens behov och skolan
har ett kompensatoriskt uppdrag”. Vi har inte de
resurserna fullt ut, utan det sker utifrån de resurser vi
har tilldelade.
Entreprenöriellt lärande
I statens program för skolreformer riktade mot alla
åldrar ingår entreprenörskap som en röd tråd. Entreprenöriellt
lärande kan enklast beskrivas som Ta-sigför-samhet.
Med det menas att alla elever tränas för
att utveckla sådana kompetenser som krävs för att
våga ta initiativ, vara aktiva/kreativa och omsätta
planer och idéer i praktisk verklighet. Detta arbete
inkluderar på ett naturligt sätt kontakter mellan skola
och samhället utanför skolan. Förskolan kan inom
detta område vara en inspirationskälla för övriga
verksamheter. Vi kommer särskilt att arbeta med att
bevaka att detta perspektiv finns med i implementeringen
av alla skolreformer.
83

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
Måluppfyllelse: Målet uppfyllt
Inför de nya reformerna som trädde i kraft 11-07-01 har
samtliga lärare i grundskolan och på Gymnasiet fått, läst
och diskuterat foldern "Entreprenörskap i skolan" vid en
studiedag i februari-11. Under hösten 2011 har samtliga
lärare inom grundskolan, Fenix, förskolan och
fritidshemmen tagit del av en halvdags föreläsning av Per-
Gunnar Hallbergs, forskare vid Forskningscentrum
Företagsamt lärande och Entreprenöriell pedagogik,Umeå
universitet.
Vi har deltagit i en hearing med näringslivet som
Näringslivsrådet ansvarade för, det genomfördes i
november 2011. Fenix ingår i ett rikstäckande nätverk
Ifous (innovation,forskning och utveckling i skolan) som
arbetar med att utveckla entreprenöriellt lärarande.
Vaggeryd ingår tillsammans med Värnamo, Gnosjö och
Gislaved (GGVV)och har fått statsbidrag för en satsning
med namnet ”Entreprenörskap i skolan”. Skolverket har
valt att satsa på oss främst för att det är ett projekt som
sträcker sig över flera år, dels för att vi har en forskare som
ska följa vårt arbete. Vi ingår även i Skolkraft – krAft för
entreprenörskap i skolan. Det är ett projekt som drivs med
medel från regionförbundet i Jönköpings län och inom
ramen för Akademin för skolnära forskning vid Högskolan
för lärande och Kommunikation (HLK).
Bemötande/Inflytande/Trygghet/Tillgänglighet
2010 genomfördes en omfattande enkät med föräldrar och
elever. Under 2011 avser vi att analysera resultaten och
starta upp åtgärder på respektive skolenhet för att åtgärda
de förbättringsområden som vi identifierar. Vi avser att
genomföra en ny enkätundersökning 2012. Inför detta
arbete vill vi ytterligare utveckla föräldrarnas delaktighet
och inflytande. För att lyckas med detta behöver vi utveckla
vår information till hemmen och se över hur vi använder
olika kommunikationsvägar.
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Analysen har inte helt utgått från enkäten 2010 utan även
andra kända fakta. Det beror delvis på att svarsfrekvensen
var låg på föräldrafrågorna och delvis på att Fenix genomfört
sin och gjort jämförande studier med andra fristående
gymnasium.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
600 Gemensam administration
Höja studieresultaten inom skolverksamheten
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
2010 var det 80 % av eleverna som gick ut åk 9 som
nådde målen i samtliga ämnen. Andelen sjönk under 2011
till 69.5 %.
Utveckla modeller för fördjupad samverkan med IFO
kring barn i särskilt behov av stöd
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Vi har kommit en bit på väg men anser att vi i dagsläget
inte kommer framåt i den takt som vi önskar. Vi har vidtagit
åtgärder inför kommande år.
Politisk samordning i frågor som rör barn och unga
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Har ej genomförts, det beror på att förvaltningen under
2011 varit underbemannad.
Samordning av projekt
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Har ej genomförts, det beror på att förvaltningen under
2011 varit underbemannad.
Ta fram förbättrade rutiner för vår ungdomsuppföljning
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Dialog har genomförts mellan förvaltningschefer och
presidier i länet kring frågan. Åtgärder är vidtagna så
att en förbättring ska ske på gymnasienivå
Introduktion av ny nämnd
Måluppfyllelse: Uppfyllt
Under två dagar träffade nämndens ledamöter rektorer
och förvaltningen för att få en presentation av
nämndens olika ansvarsområden och dess lagstiftning.
Löpande under året har nämndens ledamöter
fått en fördjupad introduktion kring de ärenden som
varit aktuella på dagordningen. Erbjudanden om
kurser och konferenser kring nämnden ansvarsområden
sänds kontinuerligt till presidiet.
Förbättring av inom/utomhusmiljö
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
En kartläggning av utomhusmiljön gällande utebelysning
är genomförd av Arbetsmiljöingenjör och
rektorer. Med den som underlag har en prioriteringslista
sammanställts i ledningsgruppen. Åtgärder har
genomförts för att säkra utemiljön. Den pedagogiska
miljön i klassrum har inte påbörjats.
Modersmålsundervisningen
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Rekrytering av modersmålslärare till språk där efterfrågan
har varit tillräckligt stort men där vi saknat
lärare har vi klarat i begränsad omfattning. Ny teknik
för den här undervisningen har inte utvecklats mer
än att fler lärare använder datorer.
Genomföra ny upphandling av skolskjutsar
Måluppfyllelse: Uppfyllt
601 Kompetensutveckling
Av vår totala personal i förskolan ska minst 85 % ha
förskollärarutbildning
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Andelen förskollärare sjunker och var 74 % under
2011.
Behörighetsutbildningar kompetensutveckling
Måluppfyllelse: Delvis uppfylld
Under våren fick lärarna själva uppskatta sin behörighet
för att vi skulle få en grov uppfattning om hur
det ser ut med ämnesbehörigheter och kompetenser.
Under hösten har ett fördjupat kartläggningsarbete
påbörjats men inte avslutats.
603 Gemensam administration område norr
Minska elevernas frånvaro
Måluppfyllelse: Uppfyllt
2010 var siffran för ogiltig frånvaro 0.9%, för 2011
var siffran istället 0.8%
Den totala frånvaron har däremot ökat från 6.5% till
7.1%.
IT-satsning
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Utöver de riktade insatserna som förvaltningen genomfört
genom investeringspengar och statliga projektmedel
har området köpt in några Ipads och några
projektorer.
Förbättra ute/inne miljö
Måluppfyllelse: Uppfyllt
84

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
De har under året förbättrat utebelysningen på flera enheter,
bland annat Götafors skola och förskola, Östra skolan,
Slättens förskola. De har ökat barnens möjligheter att vara
ute mer genom att sätta upp nya solskydd. T ex på Götafors
har man både satt upp solsegel och plasttak, vilket
ledde till att barnen kunde vistas mer utomhus. I Hok har
man byggt en altan med plasttak för att skydda mot solen.
Man har även förbättrat utemiljön genom att gräva och
asfaltera utanför skolan/förskolan. Det har även kommit
upp ett nytt staket. Utebelysningen vid Hok, Byarum och
Svenarum beräknas vara åtgärdade under våren 2012.
604 Gemensam administration Fågelforsområdet
Minska elevernas frånvaro
Måluppfyllelse: Uppfyllt
2010 var siffran för ogiltig frånvaro 2,8 %, för 2011 var
siffran istället 1,2 %
Den totala frånvaron minskade också från 8,2 % till 7,0 %.
De har utarbetat en handlingsplan för hur elevers frånvaro
skall hanteras i olika steg utifrån hur hög frånvaron är.
Planen är implementerad bland personal och föräldrar på
skolorna. Detta innebär att lärarna har en snabb återkoppling
och fångar upp elever snabbt när de inte är i skolan.
IT-satsning
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Skolorna på området har utrustats med bärbara datorer i
klassuppsättningar för utlåning vid behov. Det antalet
räcker inte till, framför allt Fågelforsskolan år 6 - 9 har
behov av ytterliggare datorer och vagnar.
IT-projektet digITalen är ett skoldatatek där elever, föräldrar
och lärare får hjälp och stöd i att prova ut rätt kompensatoriska
hjälpmedel och stöd för skolarbetet genomfördes
under 2011 med gott resultat.
Förbättra ute/inne miljö
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Fågelfors 1-6 och 7-9 samt Fågelfors förskola är åtgärdad
när det gäller belysning ute. Övriga enheter beräknas bli
klara under våren 2012.
Utemiljön på Fågelfors F-5 har inte åtgärdats trots stort
behov.
621 Kosthåll
Starta ett systematiskt kvalitetsarbete
Måluppfyllelse: Uppfyllt
Näringsberäkning sker av matsedlar med grund för Livsmedelsverkets
riktlinjer för kost till skolan.
Genomföra kompetensutveckling för personalen
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Utbildningsdag för all personalen inom kosten.
Brandutbildning av räddningstjänst vad som kan hända i
kök ifall det händer en olycka.
Ergonomi lyftteknik av Previas sjukgymnaster.
Egenkontroll med riskbedömning (Haccp) .
Öka elevernas inflytande
Måluppfyllelse: Uppfyllt
Matråd på skolor och på gymnasiet. Önskevecka en vecka
per termin. Svenarum var den skola som har börjat med
önskevecka en grilldag på gymnasiet har också genomförts.
Utveckla information till elever, föräldrar och allmänhet
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
624 Skolskjutsar
Genomföra säkerhetsutbildning
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
När utbildningen skulle genomföras fanns det inte
plats för oss i kommunen. I samråd med Räddningstjänsten
ska den genomföras inom Vaggeryds kommun
i samarbete med Räddningstjänsten.
723 Förskoleklass
Fullfölja läsa – skriva - räkna satsningen
Måluppfyllelse: Uppnått
641 Grundskola
Andelen elever som har nått målen i samtliga
ämnen skall öka från 82 % till 85 %
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Resultatet har minskat till 69,5%. Andel
elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera
ämnen är således 30,5 %. Behöriga till gymnasiet
var 79,7%
Andelen elever med behörighet till nationellt
gymnasieprogram ska öka från 83,8% till 89 %
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Behöriga till gymnasiet var 79,7%
Sträva efter likvärdig betyg och bedömning
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Bedömargrupper har startat.
657 Gymnasieutbildning, studieplatser i annan
kommun
Vid starten av läsåret 2011/2012 ska minst 60 %
av årskullen från grundskolan i vår kommun gå
på Fenix Kultur och Kunskapscentrum
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt, det blev 45 %
658 Lokalkostnader Fenix Kunskapscentrum
Reinvesteringar ska samordnas med centrala ITsatsningar
och övriga insatser för att utveckla
den inre pedagogiska miljön.
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
En ny tekniker/vaktmästartjänst ska inrättas
Måluppfyllelse: Uppfyllt och avvecklad under året
eftersom vi inte hade ekonomiska möjligheter till
den.
659 Gymnasieskola
Andelen av eleverna som avslutar årskurs 3 med
slutbetyg som ger allmän behörighet till högskolestudier
ska öka från 75 % till 80 %.
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Andelen som var behöriga till högskolan sjönk från
75 % till 72 %. Andelen elever med utökad kurs är
51 % av de med slutbetyg.
Andelen elever som fått slutbetyg med grundläggande
högskolebehörighet har ökat från 90 % till 96
%.
Andelen som avslutar sina studier inom tre år
ska öka jämfört med läsåret 09/10.
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Andelen i % minskade från 85.2 till 81.8, nationellt
var resultatet 76,8%. Nationellt har man inte kunnat
visa på några enkla eller entydiga samband mellan
elevernas programval kring resultatet.
85

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
Betygspoängen för slutbetygen på yrkesprogrammen
ska öka jämfört med lå 09/10
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Utav 38 studerande vid yrkesförberedande program i årskullen
som slutade gymnasiet har 20 studerande lyckats
klara kraven för slutbetyg, Det motsvarar 53 % för 2011
vilket är en försämring jämfört med 2010 som visade att på
att 75 % klarade av att få slutbetyg.
Redovisa hur eleverna bedömer trivsel, trygghet och
inflytande
En enkät genomfördes efter HT 2011 där en jämförelse
kunde göras med andra skolor med liknande arbetssätt. Vi
kan med glädje konstatera att Fenix KKC står sig väl i
relation till dessa skolor. Trivsel, trygghet får mycket höga
värden, inflytande lägre men fortfarande högt i jämförelse
med andra skolor.
661 Vuxenutbildning
Anpassa utbud av kurser till efterfrågan
Målet: Delvis uppfyllt.
ESF projektet har utgått från en samverkan kring dessa
frågor. Marknadsanpassad verksamheten svänger mer
mot yrkesvuxenutbildning
Redovisa studieresultaten för SFI-studeranden under
perioden 2010-2011
Det innebär att: Vi ska redovisa studieresultaten för de
som började sina SFI-studier under kalenderåret 2010
Under 2010 var det 86 studerande på SFI, de läste totalt
113 kurser. Av dessa 86 studerande var det 36st som
påbörjade studier under 2010 och de läste tillsammans 67
kurser. Ett antal av dessa elever fortsätter någon eller
några kurser och drygt 55 % avslutade under 2010 någon
eller några kurser.
Redovisa antal utbetalda SFI-bonusar
Ingen utbetalning har skett.
671 Särskola
Genomföra kultur i skolan projekt med särskolans
elever.
Måluppfyllelse: Uppfyllt
Att redovisa grundsärskoleelevernas kunskapsutveckling
för nämnden.
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Redovisning är genomförd till Presidiet vid genomgång av
kvalitetsredovisning. De har utarbetat en modell för hur
man ska redovisa, den är inte presenterad för nämnden
Utarbeta ett förslag till programinnehåll för gymnasiesärskolan
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Huvuddelen av bestämmelserna inför nya gymnasiesärskolan
ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas
efter den 30 juni 2013, riktlinjer är inte framtagna ännu.
724 Förskola
Att bibehålla nuvarande personaltäthet
Måluppfyllelse: ej uppfyllt
Antalet förskolor och placerade barn på förskolorna har
utökats. De befintliga förskolorna har fått lägre personaltäthet
då de små enheterna startat eftersom även de
mindre förskolorna har samma krav på öppettider. En
minskning av personalresurser som löste av förskolepersonalen
vid planeringstillfällen. Detta är en stor arbetsmiljöfråga
för förskolans personal att de skall kunna planera
under ordinarie arbetstid under dagen. Som läget är nu
sker all planering på kvällstid. Det har varit svårt att rekrytera
behöriga förskollärare och detta är nu ett krav
enligt skollagen att alla förskoleavdelningar skall ha
minst en förskollärare
Genomföra implementering av den nya läroplanen.
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Studiedagar med föreläsningar om de nya styrdokumenten
är genomförda. Nätverksgrupper arbetar
under ledning av rektorer/förskolechefer, pedagogiska
handledare och specialpedagoger med att
implementera den nya skollagen och den reviderade
läroplanen för förskolan. Det finns en långsiktig plan
för arbetet som utarbetats i ett kommunperspektiv
Arbeta fram en strategi för hur vi kan tillgodose
en efterfrågan av barntillsyn på obekväma tider.
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
725 Fritidshem
Bibehålla nuvarande personaltäthet
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Antalet barn på fritidshemmen har ökat men inte
personaltätheten. 2010 var det 17,7 barn per årsarbetare
och under 2011 var det 19,5.
Utarbeta ett lokalt måldokument med utgångspunkt
från skolverkets allmänna råd.
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
Kvalitetsarbetet har utvecklats och den nya läroplanen
är implementerad. Pedagogisk handledning som
stöd för utvecklingen för fritidspedagogerna är inrättats.
727 Vårdnadsbidrag
Förbättra uppföljning och kontroll av utbetalda
vårdnadsbidrag.
Måluppfyllelse: Ej uppfyllt
För de familjer som själva ansökt om bidraget utgår
vi från att det har inneburit en ökad valfrihet för dem.
Vi har inte genomfört någon uppföljning eller utvärdering
av verksamheten under 2011.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Sjukfrånvaron för hela förvaltningen ska sänkas
ytterligare jämfört med 2010. Detta kräver en ännu
mer utvecklad samverkan mellan personal/ledning/elever
och föräldrar kring arbetsmiljöfrågor
och ytterligare utveckling av samverkan kring
rehabiliteringsinsatser.
Måluppfyllelse: Uppfyllt
Samtliga fritidspedagoger har genomgått en satsning
med Balansprofil under 2011. Analys av resultaten
ska ske under våren 2012.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Hållbar utveckling ska vara integrerad i ordinarie
ämnen/kurser och löpa som en (grön!) tråd genom
hela skolgången. Hållbar utveckling hör naturligt
samman med entreprenöriellt lärande. Vi arbetar
vidare med målsättningen att alla skolor/förskolor
ska bli certifierande med Grön Flagg.
Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt
Samtliga enheter inom Fågelforsområdet har erhållit
Grön Flagg. Inom område Norr är det främst skolorna
på Hjortsjöskolan som saknar utmärkelsen.
När vi jämför antal enheter som har fått utmärkelsen
i länet så ligger vi på en andra plats med 18 enheter.
86

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
Jönköping ligger nu på första plats med 25 enheter. (I
siffrorna ingår familjedaghem och fristående verksamheter.)
JÄMSTÄLLDHET
Jämställdhet ingår som en viktig del i skolans värdegrundsarbete.
Elevenkäten från 2010 ska analyseras utifrån
ett jämställdhetsperspektiv så att vi kan göra en djupare
analys av skillnaderna i svaren mellan pojkar/flickor. I
samverkan med personalavdelningen bör en analys av
löneskillnader göras inför lönerevision 2011. Ett långsiktigt
mål är att öka andelen manliga anställda inom våra verksamheter.
Måluppfyllelse: Delvis uppnått
Värdegrundsarbete pågår i alla våra verksamheter ständigt
och alltid. I samband med nya skollagen arbetade samtliga
lärare igenom kapitel 1 som handlar om skolans värdegrund
och uppdrag. När det gäller betygsresultat i skolan
följer vår kommun de resultat som visas på nationell nivå,
att flickor har bättre resultat än pojkar. Av de elever som
uppnått målen i 16 ämnen eller fler var fördelningen 82,3%
flickor och
72,7% av pojkarna. Flickorna hade även högre meritpoäng.
FN: S BARNKONVENTION
Den ligger som grund för allt vårt arbete i Barn och Utbildningsnämnden.
Skolorna uppmärksammar Barnkonventionen i samband
med den årliga FN-dagen. Elevernas åsikter och intressen
tas tillvara genom återkommande mentorssamtal lärare/elev,
utvecklingssamtal varje termin med
elev/förälder/mentor, enkäter till utvalda årskurser, elevrådsarbete,
och i de högre årskurserna/gymnasiet genom
elevskyddsombud. Eleverna är även delaktiga i arbetet
med att varje år revidera skolornas likabehandlingsplan.
Utöver dessa aktiviteter som ingår i vårt löpande arbete
har vi inte bedrivit några speciella aktiviteter kring FN:s
barnkonvention under 2011.
FRAMÅTBLICK
Utbildningssektorn i hela landet har stora utmaningar framför
sig de närmaste åren. Den mest omfattande förändringen
i utbildningsväsendet ska nu implementeras och
verkställas. Förändringarna påverkar alla våra verksamheter
från förskola till vuxenutbildningen. Det är viktigt att vi
fortsätter vårt arbete med dialog mellan medarbetare och
arbetslag, mellan rektorer och politiker så att vi kan genomföra
detta arbete med kvalité i verksamheten. Nya
skollagen består av tre delar, det första har fokus på värdegrundsfrågorna
och uppdraget, den andra delen övergripande
mål och riktlinjer för utbildningen och den sista
kursplanen och kunskapskrav. Vår verksamhet är en social
och kulturell mötesplats som arbetar för att stärka förmågor
och skapa en god miljö för både elever och de som
arbetar där.
I samband med den nya skollagen avskaffades kravet på
kommunal skolplan och kvalitetsredovisning. För att vi ska
kunna analysera våra resultat och vidta åtgärder så att vår
verksamhet utvecklas ska vi arbeta fram ett systematiskt
kvalitetsarbete som genomsyrar samtliga verksamhetsområden
Det är ett omfattande arbete som kommer att ta tid
men som leder fram till att vi får kunskap om att vi arbetar
med rätt saker och att vi kan utveckla våra tillkortakommanden.
I den nya skollagen ingår det att arbeta med entreprenörskap
i samtliga verksamheter. Entreprenörskap är ett
pedagogiskt förhållningssätt lika mycket som det är
en kunskap om företagande. Det handlar om att ta
fram och utveckla barns och elevers inneboende
nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan
från tidiga åldrar. Utbildning i entreprenörskap kan
också innebära att utveckla och stimulera generella
kompetenser som att se möjligheter, ta initiativ och
omsätta idéer till handling. Ett sätt att nå målen är att
Vaggeryds kommun tillsammans med Gnosjö, Gislaved
och Värnamos kommuner arbetar tillsammans
för att lära och utvecklas tillsammans kring det.
Forskare från högskolan för lärande och kommunikation
i Jönköping kommer att följa det arbetet. BUN
satsar tid och ekonomiska medel på det här arbetet
och dessutom får vi utvecklingsbidrag från staten
eftersom de tror att vårt arbete kan komma att utgöra
goda exempel för andra kommuner.
Vi vet att ett väl fungerande språk är en förutsättning
för alla barn och elever för att de ska kunna uppnå
den kunskap, trygghet och framtidstro de har rätt till.
Tillgång till ett rikt språk är en demokratifråga i dagens
samhälle och en förutsättning för det livslånga
lärandet. Ett led i arbetet att alla ska få tillgång till ett
språk är att ta fram en språkutvecklingsplan. Syftet
med den är att uppnå en långsiktig uthållig och medveten
språkutveckling från förskola till och med gymnasiet.
Nämnden avser att fördjupa samverkan med individ
och familjeomsorgen och kultur och fritid kring våra
barn och unga. Det är ett omfattande arbete, det
gäller från att arbeta för en komplett familjecentral för
småbarnsföräldrar till att våra ungdomar har meningsfull
sysselsättning på sin fritid.
Arbetet med att utveckla samverkan mellan IFO och
Bun fortsätter. En bra samverkan finns avseende
Familjecentralen och Ungdomsmottagningen.
Modellområde barn och ungas Psykiska hälsa
Sveriges kommuner och landsting har under åren
2009-2011 genomfört en satsning för att förebygga
ohälsa bland barn och ungdomar. Fjorton kommuner
har deltagit och undersökt hur man kan stärka den
psykiska hälsan hos barn och unga och förbättra
barns och ungdomars tillgänglighet till tidiga och
effektiva insatser. Vaggeryds kommun tillsammans
med fler kommuner i länet har nu under Regionförbundets
projektledning gått med i att skugga modellområdesarbetet.
Styrgrupp har utsetts med representanter
från individ- och familjeomsorgen, barnoch
utbildningsförvaltningen samt landstinget. Syftet
är att ta fram fungerande arbetsmodeller och samverkansformer
för en lättillgänglig första linjens vård
för den under de senaste åren växande gruppen av
barn- och unga med psykiska hälsoproblem. Det
handlar om den grupp barn och unga som inte ska
hanteras inom specialistvården.
Att vi har lärare med rätt behörighet i rätt verksamhet
och för det ämne den undervisar i blir en stor utmaning
för oss. Förutsättningarna från staten för kompensation
för löner för de lärare som studerar har
försämrats utifrån tidigare intentioner. Högskolan för
lärande och kommunikation har inte tillstånd att
bedriva utbildning till förskollärare längre. Det tillsammans
med att lärarlönerna halkar efter i jämförelse
med vissa grannkommuner gör att vi kan få
svårighet att rekrytera behöriga lärare framöver.
Fritidspedagogerna är en yrkesgrupp som står utan-
87

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
för behörighetskraven. Våra fritidspedagoger arbetar integrerat
i skolan. Det innebär att övervägande delen av våra
fritidspedagoger har behov av ämnesbehörighet i det
ämne de undervisar i.
I den nya skollagen framgår det tydligt att vi ska medverka
till att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet
att utveckla svenska språket och sitt modersmål. I
dag ges inte den möjligheten för barn/elever i förskola och
förskoleklass
Modersmålsstödet är ett pedagogiskt stöd i barnets språkutveckling
som ska vara en hjälp i den vardagliga verksamheten
där arbetssätt, material och miljö anpassas till
barnets behov. Det är viktigt att betona att det inte handlar
om undervisning som det är för elever i grundskolan, utan
det handlar om stöd i form av tvåspråkig personal, modersmålslärare
eller tekniska hjälpmedel.
Förskolan
I takt med att kommunens invånare växer krävs det att vi
samverkar med andra förvaltningar kring hur vi ska planera
och bygga ut förskolelokaler så att vi kan erbjuda förskoleplatser
till de föräldrar som önskar det. Vi ska även fortsättningsvis
ha fokus på det inre arbetet så att vi kan erbjuda
den verksamhet som står i den nya läroplanen.
Grundskolan
Fokus är att höja måluppfyllelsen för alla elever, både för
att nå nivå E i den nya betygsskalan (tidigare godkänd
nivå) men även för dem som vill utvecklas till nivå D och
vidare mot A. De nya antagningsreglerna inför studier på
gymnasiet kräver utökad behörighet i alla ämnen i grundskolan.
Ett led i det arbetet är att utveckla den struktur som
vi i dag har för att följa elevernas språkliga och matematiska
utveckling i en språkutvecklingsplan som gäller för
samtliga ämnen.
Fritidshem
En gemensam personalgrupp från båda skolområdena har
påbörjat arbetat med att ta fram ett gemensamt måldokument.
Det ska färdigställas, implementeras och utvecklas
under de här åren. Det arbetet behöver vi lyfta och kommunicera
bättre i vårt systematiska kvalitetsarbete.
Gymnasiet
Vår gymnasieskola har nu gått in i en period präglad av
förändringar och utmaningar. Dessa består i en helt ny
gymnasieskola Gy-11, mindre elevkullar samt en ökad
konkurrens. Detta sätter press på såväl organisationen
som skolans ekonomi. Den inre organisationen måste
förändras och ett helt nytt arbetssätt måste till för att möta
utmaningarna. För att attrahera fler ungdomar att gå på det
egna gymnasiet har ett antal åtgärder vidtagits, där den
viktigaste är att lyfta fram och säkerställa skolans inre
kvalitet. I en tid av stora utmaningar så krävs det att
Fenix som organisation fokuserar och optimerar sina
resurser utifrån varje verksamhetsområde. Särskilda
insatser måste också sättas in för att marknadsföra
skolan i olika sammanhang för att få igång ett positivt
samtal kring verksamheten. Gymnasiet har nu
lagt en bra grund för programmen i den nya gymnasieskolan
men ytterligare utveckling måste ske.
Detta berör områden såsom samarbete med näringsliv,
pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetsarbete
för att nämna några.
Vuxenundervisning
Vuxenutbildningen på Fenix består idag av komvux,
grundläggande vuxenutbildning, svenska för invandrare
SFI, högskola på hemmaplan, uppdragsutbildning
samt yrkeshögskola. Verksamheten är idag
spretig och har något svårt att fokusera. Inom de
kommande åren kommer vi att fortsätta att utveckla
den yrkesinriktade komvuxutbildningen då vi ser att
denna är attraktiv för såväl medborgare som för
näringslivet. Verksamheten är naturlig att integrera
med gymnasiet och även en bra fortsättning för SFI.
Ett utvecklingsarbete behöver göras inom vuxenutbildningen
för att bättre möta utbildningsbehovet i
samhället. Vi har bl.a. behov av att utveckla distansundervisningen
och där flexibel kursstart/slut är
naturlig. Arbetsformerna på skolan måste också
utvecklas på ett sådant sätt att intensivkurser kan
genomföras då företagen har konjunkturnedgång.
Detta ställer krav på organisationens flexibilitet och
vi behöver med all sannolikhet se över på det sätt vi
bemannar verksamheten. Yrkeshögskoleutbildningar
kommer att fortsätta att startas inom de områden där
det lokala näringslivet står sig starkt.
Särskolan
Särskolan måste under kommande åren fortsätta
med att utveckla såväl grundsärskolan som den nya
gymnasiesärskolan. Detta för att erbjuda alla elever
möjlighet att genomföra hela sin skolgång i Vaggeryds
kommun. Implementeringsarbetet av de nya
styrdokumenten måste fortsätta.
Gymnasiesärskolan står inför en nationell reformering
som vi ännu bara kan spekulera kring. Med
största sannolikhet kommer den nationella strukturen
likna den för nationella program. Ett prioriterat område
för gymnasiesärskolan är att integrera in så
många delar som möjligt i den utbildningsstruktur
som nu finns på Fenix. Fokus kommer att ligga på
den yrkesinriktade delen där såväl praktik som yrkesutbildning
är centrala delar.
88

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
DRIFTREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt Nettokostnad Budgetavvikelse
600 Gemensam administration 7 756 114 7 642 -2 338
601 Personalutbildning 493 287 205 849
603 Gem adm. omr. Norr 5 217 60 5 157 -227
604 Gem adm. omr. Fågelfors 4 708 126 4 582 -214
621 Kosthåll 21 916 21 507 410 127
624 Skolskjutsar 10 838 0 10 838 -38
641 Grundskola 101 983 3 129 98 854 -1 568
657 IKE Gymnasieskola 28 125 1 334 26 792 -1 325
658 Lokaler och inventarier, gymn. 1 162 0 1 162 -56
659 Gymnasieskola Fenix 31 486 908 30 579 -2 299
661 Vuxenutbildning 10 003 1 305 8 698 58
662 HPH/KY 3 870 1 731 2 139 129
665 ESF Projekt kompetensvågen 3 838 2 611 1 227 1 643
671 Särskola 11 877 468 11 409 -105
723 Förskoleklass 7 921 6 7 915 243
724 Förskola 74 154 8 577 65 577 -2 900
725 Fritidshem 17 415 5 235 12 180 120
727 Vårdnadsbidrag 1 016 0 1016 784
728 Projekt ReMida 121 121 0 0
TOTALT 343 900 47 519 296 381 -7 116
INVESTERINGSREDOV. TKR
Nettoinvestering
Budgetavvikelse
9635 Fenix 2, inventarier * 779 -779
9639 Upprustning, IT-miljön i skolor, engångsinsats
1674 +326
9643 Säkra transporter samt utemiljöer fsk
och grskl 772 +528
*På investeringskonto 9635 Fenix 2 fanns ingen investeringsbudget avsatt för färdigställandet av Fenix 2.
Detta har resulterat i följande kostnadsökning. Ändringar av elinstallationer av scenen samt ljud/ljus installationer i Multihallen,
ändringar i verkstadslokaler samt tele/dataanpassning för ca 356 tkr. Maskiner och utrustning till verkstaden och
musikutrustning till Multihallen för ca 49 tkr.
Vid bokslutsgenomgången fördes ytterligare in på detta konto inventarier för 374 tkr. Dessa inventarier inköptes också
för att färdigställa Fenix 2 och finansierades ursprungligen med gymnasieskolans driftbudgetmedel för 2011.
89

Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnd
Nedanstående sammanställning har som underlag för nyckeltalen endast kostnader inom Barn- och utbildningsnämndens
budget/bokslut. Inga fördelningar av centrala kommunala kostnader har gjorts varför nyckeltalen ej kan jämföras
med SCB:s eller Skolverkets sammanställningar.
Kostnad = bruttokostnad i tkr inkl andel av BUN:s gemensamma kostnader.
Redov.
2011
Budget
2011
Redov.
2010
Redov.
2009
Redov.
2008
Redov.
2007
Grundskola, inkl friskola
Antal elever snitt vt/ht 1 395 1 386 1 378 1 415 1 446 1 483
Kostn/elev 89,1 86, 1 86,5 86,7 82,9 76,7
Elever per lärare 10,97 10,6 11,4 10,4 10,4 10,3
Gymnasieskola
Antal elever snitt vt/ht (inkl IKE) 578 557 597 599 604 589
Kostn/elev (inkl IKE) 106,3 * 94,8 101,4 103,1 97,2
Elever per lärare 10,55 * 12,1 13,0 10,1 9,1
Komvux
Heltidsstud. exkl. interkomm. elever 170 120 186 146 117 119
Förskola, inkl alternativa förskolor
Antal barn snitt vt/ht 727 676 698 691 697 694
Kostn/barn 107,7 104,5 106,2 104,4 100,1 91,0
Barn per årsarbetare förskola 5,6 5,4 5,4 5,5 5,6 5,5
Fritidshem, inkl alt. fritidshem
Antal barn snitt vt/ht 578 520 534 474 510 495
Kostn/barn 31,5 34,7 33,5 35,4 32,9 28,2
Barn per årsarbetare fritidshem 19,5 16,3 17,7 16,2 16,3 18,4
Förskoleklass
Antal barn snitt vt/ht 164 167 176 166 165 143
Kostn/barn 50,6 44,6 45,7 46,7 45,7 47,5
Barn per årsarbetare 13,0 15,4 13,7 14,0 14,0 13,4
Särskola
Antal elever snitt vt/ht 32 31 32 33 34 35
Kostn/elev 371,2 365,1 309,3 341,3 317,1 303,5
* inget nyckeltal var framtaget för 2011
90

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Ordförande: Sören Ståhlgren (s)
Vård- och omsorgschef: Agneta Hugander, IFO-chef: Annika Åberg
Antal årsarbetare: 339,4
Nettokostnad totalt: 194 283 tkr
Nettokostnad per invånare: 14 763 kr
Midsommartraditioner vid Sörgårdens äldreboende.
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter +51 767 +21 456 +57 055 +61 330
Verksamhetens kostnader -245 838 -212 434 -247 562 -259 477
Verksamhetens nettokostnader -194 071 - 190 978 -190 507 -198 147
Finansiella kostnader -101 -127 -32 0
Avskrivningar -112 -113 -157
Resultat efter avskrivningar - 194 283 191 105 -190 652 198 304
Kommunbidrag 191 105 191 105 +181 333 191 726
Årets resultat - 3 178 0 -9 319 -6 578
NÄMNDENS BIDRAG TILL ATT UPPFYLLA
KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL
Socialnämndens bidrag till att uppfylla kommunfullmäktiges
övergripande mål avseende tillgänglighet, kvalitet,
effektivitet, samverkanslösningar och rollen som arbetsgivare
berörs på ett flertal ställen i verksamhetsberättelsen.
SOCIALNÄMNDENS UPPGIFTER
Socialnämndens övergripande mål är att på demokratins
och solidaritetens grund främja människors ekonomiska
och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva
deltagande i samhällslivet. Varje kommun svarar för
socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret
för att de som vistas i kommunen får det stöd och
den hjälp de behöver. Socialnämnden svarar för individoch
familjeomsorg, äldre- och funktionshinderomsorg och
det kommunala ansvaret inom psykiatrin. Till socialnämndens
uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med
levnadsförhållanden i kommunen, att medverka i samhällsplaneringen
och att i samarbete med andra samhällsorgan,
organisationer, föreningar och enskilda främja
goda miljöer i kommunen. Vidare ska socialtjänsten svara
för uppsökande verksamhet, service, upplysningar, råd,
stöd och vård till de som behöver detta.
EKONOMISKT RESULTAT
Socialnämndens redovisar ett underskott på 3 178 tkr för
år 2011. Med en total budget på 191 105 tkr har socialnämnden
överskridit sin budget med 1,66 %.
Socialnämnd + 28 + 2,7%
Individ- och familjeomsorg - 1 187 - 6,37 %
Äldreomsorg - 2 065 - 1,8 %
Funktionshinderomsorg + 45 + 0,08 %
Totalt - 3 178 - 1,66 %
Individ- och familjeomsorg
Redovisning
2011
Budget
2011
RESULTATRÄKNING, TKR
Verksamhetens intäkter +1 041 +204
Verksamhetens kostnader -20 824 -18 820
Verksamhetens nettokostnader -19 783 - 18 616
Finansiella kostnader -37 -29
Avskrivningar -12
Resultat efter avskrivningar - 19 832 -18 645
Kommunbidrag 18 645 18 645
Årets resultat - 1 187 0
Individ och familjeomsorgen uppvisar ett underskott på
1 187 tkr. Underskottet beror på delprogrammen insatser
barn och ungdom och insatser vuxna.
Delprogram individ- och familjeomsorg administrations
överskott uppgår till 324 tkr. Inom delprogrammet finns
social jour, ledning samt administration. Samtliga uppvisar
överskott. Nämnden erhöll i tilläggsbudget 200 tkr för
2011 för inrättande av socialjour, i form av tjänstemannaberedskap
som startade den 27 maj.
Delprogram familjerådgivnings överskott uppgår till 26 tkr.
Totala lönekostnader för hela individ- och familjeomsorgen
uppvisar ett överskott.
Delprogram insatser barn och ungdoms underskott uppgår
till 743 tkr. Underskottet härrör sig främst från ökade
kostnader för arvoden och omkostnader till kontaktpersoner/kontaktfamiljer
samt familjehemsplaceringar. Vård för
barn institution uppvisar ett underskott på 243 tkr.
91

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Delprogram insatser vuxna har upparbetat ett underskott
på 793 tkr vilket främst beror på placering i skyddat boende
som gett ett underskott på 677 tkr.
Medelkostnad per invånare år 2010 för jämförelsekommuner
avseende IFO var 2 878. Kostnaden för IFO i
Vaggeryds var samma år 1 951 kr/invånare.
NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLELSE
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
Den enskilde har rätt till bistånd för sin försörjning
och sin livsföring i övrigt om behovet inte kan tillgodoses
på annat sätt. Biståndet ska utformas så att
det stärker de egna resurserna – för ett självständigt
liv. I den mån det är nödvändigt kan ingripande ske
med tvångslagarna, lagen om vård av unga LVU och
lagen om vård av missbrukare LVM.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
750 ADMINISTRATION
Delprogrammet omfattar individ och familjeomsorgens
ledning, nämndsekreterare, social jour, hyreskostnader,
data- och telekommunikation, kompetensutveckling,
företagshälsovård och övrigt som inte kan knytas till specifikt
delprogram. Budget har hållits och genererat ett
överskott på drygt 300 tkr.
751 FAMILJERÅDGIVNING
Kommunen har en lagstadgad skyldighet att svara för
familjerådgivning. På uppdrag av länets kommuner sköts
verksamheten på entreprenad av Familjerådgivarna i
Småland AB. Familjerådgivarna fakturerar antalet behandlingstimmar
och för 2011 har kostnaden stämt med
budgeterat belopp. De som önskat familjerådgivning har
erbjudits detta.
Målet är uppfyllt
752 FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Budget ligger under kommunstyrelsen. Personella resurser
för handläggning, beslut om insatser och uppföljning
av dessa finns under delprogram 755 insatser vuxna.
754 INSATSER BARN OCH UNGDOM
Handläggningen ska vara rättssäker och skyndsam.
Beslutade insatser ska vara av god kvalitet, väl planerade
och följas upp regelbundet på det sätt som
lagstiftning föreskriver.
Samverkan, rådgivning och information ska leda till
att färre barn och ungdomar blir aktuella för insatser.
Insatser ska verkställas inom 3 månader.
Barns behov av skydd ska tillgodoses.
Målen är uppfyllda avseende uppföljning av placerade
barn och att barns behov av skydd tillgodosetts.
Målen är ej uppfyllda avseende handläggningstider för
utredningar och i tre ärenden har beslut ej kunnat verkställas
inom rimlig tid.
Budget har överskridas med 743 tkr på grund av kostnader
för institutionsplaceringar, insats i form av kontaktfamiljer
och familjehemsplaceringar.
Detta delprogram omfattar Individ- och familjeomsorgens
arbete med barn och unga, såsom förebyggande insatser,
myndighetsutövningen och behandlingsinsatser både
i öppna former och i form av placeringar utanför hemmet.
Huvuddelen av behandlingsinsatser i öppenvård utförs i
egen regi i Familj och ungdomsteamet (FUT).
Arbetet med att utveckla samverkan mellan IFO och Bun
fortsätter. Samverkan finns på alla nivåer men tydliga och
konkreta former för samarbetet i individärenden behöver
tas fram inte minst för att underlätta vid personalförändringar.
Arbetet med att ta fram fullödiga samverkansverktyg
har försenats på grund av personalomsättningar i
båda verksamheterna. En bra samverkan finns avseende
Familjecentralen och Ungdomsmottagningen.
Myndighetsutövningen
Ärendemängden rörande barn och unga har varit fortsatt
hög. Anmälningarna rörande barn 0-17 år har ökat från
234 under 2010 till 290 stycken under 2011. Antalet ansökningar
var 48 under 2010 mot 68 under 2011. Ökad
arbetsmängd, att områdeschefen och 5 av sex socialsekreterare
tillträtt sina tjänster under året, vakanser på
tjänster och sjukfrånvaro har gjort att arbetssituationen
varit mycket ansträngd. Bemanningskonsulter har tagits
in i olika perioder för att göra klart barnavårdsutredningar
och komplicerade faderskapsärenden.
Anmälningar har hanterats inom 14 dagar, med undantag
för ett fåtal ärenden. Utredningstiden på 4 månader har
inte klarats och i ett flertal ärenden har tiderna överskridits
men flera månader. Socialnämnden har fått erlägga
sanktionsavgift till Socialstyrelsen i tre ärenden där beslut
om insats inte verkställts i tid. Socialstyrelsen har efter
klagomål från en förälder riktat kritik då utredningstiden
överskreds med sju månader.
Familjerättsärenden, som komplicerade faderskapsutredningar
samt adoptionsutredningar har inte kunnat handläggas
med den skyndsamhet som anges i målen.
Barns behov av skydd i form av placeringar har tillgodosetts
då detta har prioriterats framför ärenden där det
enbart funnits behov av stöd.
Öppenvården-Familj och ungdomsteamet
Vid FUT har det också varit personalomsättning varför
det bildats kö och flera barn och ungdomar och deras
familjer har fått vänta på att insats ska komma igång. En
halvtidstjänst vid FUT har inte kunnat besättas då nämnden
har tvingats använda medel för denna tjänst för att
finansiera förstärkning inom missbrukshandläggningen.
Domstolsbeslut om ungdomstjänst eller vård inom socialtjänsten
har verkställts inom tre månader.
För tidigt förebyggande insatser har målen uppnåtts när
det gäller rådgivning av socionom på familjecentral samt
att fältsekreterarna har bedrivit uppsökande arbete, genomfört
gruppaktiviteter samt antilangningskampanj.
Institutionsplaceringar av barn
Budget har överskridits med drygt 200 tkr. Det har varit
fler och dyrare placeringar än vad det funnits medel i
budget. Totalt har sex barn varit heldygnsdygnsplacerade
och två barn dagplacerade på skol/behandlingshem,
under hela året eller del av året. Tre barn har varit dygnsplacerade
tillsammans med en eller två föräldrar och
därför varit särskilt kostsamma. En av dygnsplaceringarna
avser ett ensamkommande flyktingbarn där kostnaden
är återsökt hos Migrationsverket. Under årets två sista
månader .var inget barn dygnsplacerat medan två barn
var dagplacerade. Samtliga placeringar har följt upp regelbundet
och i enlighet med lagens krav.
Familjehemsplacerade barn
Budget har överskridits med 100 tkr då det tillkom nya
placeringar under slutet av året.
Sex barn har varit familjehemsplacerade för stadigvarande
vård och fostran. En placering upphörde från au-
92

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
gusti månad och tre nya familjehemsplaceringar tillkom
under året. Placerade barn har följts upp minst en gång
per halvår och nämnden har i samtliga fall tagit ställning
till om vården ska fortsätta. Genomförandeplaner finns för
alla placerade barn.
Sex barn varit placerade för kortare tid i så kallat enskilt
hem det vill säga placering i en annan familj än den egna
under kortare tid än fyra månader. Två av dess övergick
till placering i familjehem för stadigvarande vård och
fostran.
755 Insatser vuxna
Delprogrammet omfattar handläggning av ekonomiskt
bistånd, förebyggande insatser till vuxna missbrukare
missbrukshandläggning och institutionsvård för missbrukare.
Junepoliklinikens och Galaxens alkohol- och drogmottagningar
ingår liksom, Medverkan, familjefrid i GGVV
och skyddat boende för vuxna.
EKONOMISKT BISTÅND
Handläggningen ska vara skyndsam och rättssäker.
För alla som uppbär försörjningsstöd ska det finnas
en plan för hur den enskilde ska bli självförsörjande
Barn i familjer med bidragsbehov ska särskilt uppmärksammas.
Samverkan med andra ska öka möjligheterna till
egenförsörjning.
Målen är uppfyllda
214 hushåll har beviljats ekonomiskt bistånd under 2011
mot 205 under år 2010. 245 hushåll har ansökt men ej
beviljats. Av de hushåll som beviljats är 1/3 ungdomar 16
– 24 år
Antalet hushåll har ökat under de senaste åren. De vanligaste
orsakerna till biståndsbehov är arbetslöshet med
ingen eller otillräcklig annan ersättning eller arbetshinder
av sociala skäl. Förändringar i övriga socialförsäkringssystem
påverkar också behoven. Förändringar på arbetsmarknaden
där mindre kvalificerade arbeten har försvunnit
medför svårigheter för många att få anställningar. För
vissa grupper som ungdomar och äldre som saknar specifik
yrkeskompetens är det särskilt svårt.
Det finns en tydlig struktur för samverkan mellan IFO och
AME på den övergripande nivån och i arbetet med enskilda.
De med försörjningsstöd erbjuds kartläggning och
utredning i Nytt steg och ungdomar kan även erbjudas
deltagande i Trappsteget 2 som är en fortsättning på det
nu avslutade ESF-projektet.
Arenagruppen med representation från IFO, AME, vårdcentralerna,
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
har startat under året. Här tas gemensamma rehabiliteringsärenden
upp och syftet är att den enskilde ska få rätt
insats från rätt organisation.
Alla ansökningar behandlas inom 14 dagar. Beslut har
meddelats inom en vecka från det att allt utredningsunderlag
inkommit. 17 överklagningar har behandlats i
Förvaltningsrätten och endast en överklagan har biffallits.
En plan som syftar till självförsörjning finns i alla ärenden
och upprättas senast efter tre månader.
Normen för försörjningsstöd för barn ligger över riksnormen.
Fler hembesök har gjorts i barnfamiljer med försörjningsstöd
under året i syfte att följa upp behov av hemutrustning
och om barnen kan delta i fritidssysselsättningar
på likvärdigt sätt som andra barn. Barns villkor i familjer
med långvarigt ekonomiskt bistånd i vår kommun behöver
undersökas mer. Forskning har visat att barn i familjer
med långvarigt behov av försörjningsstöd i större utsträckning
än andra lämnar grundskolan utan godkända
betyg i kärnämnena. För barnen innebär detta sämre
förutsättningar att klara sig i vuxenlivet.
BOENDE
Boendeproblematiken har ökat och alltfler personer vänder
sig till individ- och familjeomsorgen när de saknar
bostad. 22 hushåll har så kallade sociala kontrakt, andrahandskontrakt
med socialnämnden som hyresvärd. 6
hushåll har kommunal hyresgaranti där Statens bostadskreditnämnd
gett ett mindre bidrag till kommunen för att
garantin kommit till. Boendefrågorna är tidskrävande och
rollen som hyresvärd besvärlig då förvaltningen saknar
kompetens och verktyg för administration och hantering.
MISSBRUK
Utredningar och uppföljningar ska göras med stöd av
ASI (Addiction severity index).
Vårdinsatser ska ha god kvalitet och matchas mot
den enskildes behov.
Målen är uppfyllda
Totala kostnader för missbruk blev 196 tkr lägre än budget.
Orsaken är färre vårddygn på behandlingshem.
Antal anmälningar avseende missbruk var under 2011,
155 stycken. Under 2010 var motsvarande siffra 98.
Antalet genomförda utredningar avseende missbruk var
under 2011 51 stycken mot 47 under 2010
Antalet personer som aktualiserats för missbruksproblematik
har ökat under de senaste åren. För att klara
lagstadgade krav på hantering av anmälningar ansökningar,
utredningar och uppföljningar har nämnden fått
omfördela personal- resurser från insatser för barn och
unga (från FUT). Detta har inneburit att handläggningen
idag är rättssäker och att utredningar och uppföljningar av
vårdinsatser kan göra med stöd av instrumentet ASI.
Nämnden äskade om medel till ytterligare missbrukshandläggare
för 2012 men fick inte detta. Socialstyrelsen
riktade kritik mot nämnden vid tillsyn 2010 för brister i
missbrukshandläggningen och krävde att nämnden åtgärdade
dessa vilket har gjorts genom personalförstärkning
vilket dock har fått konsekvenser för arbetet med
barn- och unga
Fem personer har varit i heldygnsvård under delar av året
sammanlagt 234 vårddygn.
Fyra personer har varit i dagvård som köpts från Tursbo
Rehab i Åkers kyrkby eller Iris behandlingscenter i Jönköping.
Antalet vårddagar uppgick till 133.
VÅLD I NÄRA RELATIONER
Kvinnor och män som utsatts för hot eller våld i nära
relationer ska erbjudas skydd och stöd.
Målen är uppfyllda
Budget har överskridits på grund av en placering i skydddat
boende kopplat till hedersrelaterat hot och våld. Myndighetsutövningen
avseende akuta behov och bistånd för
t.ex. skyddat boende hanteras av socialsekreterare inom
individ och familjeomsorgen.
Råd och stöd utan föregående biståndsbedömning ges
av Medverkan-familjefrid i GGVV, mottagning för kvinnor
och mäns som utsatts för våld i nära relationer. Medverkan
drivs i samverkan av GGVV-kommunerna. Under
93

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
2011 startade ett projekt för en utökning av insatserna
som riktar sig till män som slår samt så kallade Trappansamtal
en manualbaserad metod riktat till barn som bevittnat
våld. Projektet finansieras av statliga stimulansmedel
och kommunerna har att ta ställning till permanentning
av projektet i budget 2013 eventuellt 2014.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Genom ett nära ledarskap ska varje medarbetare ges
det stöd som behövs.
Genom kompetensutveckling i form av utbildning och
handledning ska personalen ges möjlighet att utföra
ett professionellt arbete.
Mängden ärenden och dess komplexitet ska vara
rimligt utifrån medarbetarens utbildning och erfarenhet.
Målen har delvis uppfyllts
Sjukfrånvaron har under året varit högre än normalt och
är både medicinsk och arbetsrelaterad.
Den höga personalomsättningen har medfört att målen
bara delvis har uppnåtts. Personalomsättningen har inneburit
stora påfrestningar och starkt påverkat effektiviteten
i arbetet. Hög andel av chefernas arbetstid har gått åt
till nyrekryteringar och introduktion av ny personal och
tagit tid från arbetsledning för övriga.
Grundutbildning för nyanställda i våra gemensamma
arbetsmetoder har tagit mycket av budget för kompetensutveckling
utan att den totala kompetensnivån har
höjts.
Den psykosociala arbetsmiljön har kontinuerligt följts upp
i lokal samverkan med fackliga representanter och av
cheferna vid gruppmöten och med enskilda medarbetare.
Personalenheten har också bistått med råd och stöd.
Ärendemängden på respektive tjänst följs regelbundet
upp och omfördelning av arbetsuppgifter har gjorts. Åtgärder
har vidtagits i form av tillfälliga personalförstärkningar
och bemanningskonsulter togs in under maj har
tagits in. Trots insatserna finns fortfarande eftersläpningar
i handläggningstider och för insatser som inte kunnat
verkställas inom rimlig tid.
Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att analysera
organisation och resurser inom området barn och unga.
Analys och förslag till åtgärder ska presenteras för nämnden
under början av 2012.
PERSONALREDOVISNING
Antal anställda december 2011
KVINNA MAN TOT
Individ- och familjeomsorg 23 2 25
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Personalen uppmanas att använda allmänna kommunikationer
när det är möjligt. Länstrafikens värdekort är
inköpta och tillgängliga för all personal.
Förvaltningen leasar två bilar varav en är dieseldriven.
FN:s BARNKONVENTION
I frågor som rör barn ska alltid barnets bästa ha företräde
framför vuxnas och detta synsätt tillämpas vid bedömningar
och beslut.
I frågor som rör barn ska barnets uppfattning alltid efterfrågas
och redovisas. I alla utredningar som rör barn ska
utredaren alltid samtala med barnet om barnets ålder och
mognad gör det möjligt. Hänsyn tas till barnets uppfattning.
Barn som är placerade utanför hemmet erbjuds
alltid enskilda samtal när vården följs upp.
I insatser som rör barn ska socialnämnden så långt som
möjligt skapa förutsättningar för barn att växa upp med
sina föräldrar såvida barnets behov av skydd samtidigt
kan tillgodoses. Ett medvetet arbete har bedrivits för att
placerade barn så snart som möjligt ska kunna flytta hem
med insatser på hemmaplan.
JÄMSTÄLLDHET
Verksamheten domineras av kvinnlig personal. En man
har anställts och totalt finns nu två män vid förvaltningen.
Vid nyanställningar eftersträvas att anställa fler män. m
Det är möjligt att ta fram könsuppdelad statistik och att
analysera skillnader avseende t.ex. beviljat bistånd. Generellt
är det fler män som erhåller ekonomiskt bistånd
likaså är det fler män som får vård på grund av missbruksproblem.
Vad gäller anmälningar om misstanke att
barn far illa är andelen pojkar högre och ofta beroende på
att de agerar ut och då märks på ett annat sätt än flickor
som ofta vänder bekymren inåt.
Medverkan, familjefrid i GGVV har en man anställd på för
att arbeta med männen i de relationer där det finns hot
eller våld.
FRAMÅTBLICK
Strategier ska tas fram under 2012 för arbetet med försörjningsstöd
och missbruksproblematik för genomförande
under åren framöver.
Barn och unga
I hela landet brottas socialtjänsterna med den höga personalomsättningen
inom myndighetsutövningen avseende
barn- och unga. Vaggeryds kommun har samma
problem. Detta har fått till resultat att vi inte heller under
2011 kommit ikapp de eftersläpningar som förvärrades
under slutet av 2010 avseende utredningstider och verkställighet
av beslutade insatser. Situationen har snarare
förvärrats under 2011 då antalet anmälningar ökat och
fem av sex socialsekreterare inom myndighet barn och
unga är nya på sina tjänster. Kompetensutveckling av
både ny och gammal personal är en del i att komma
tillrätta med problematiken. Under 2012 kommer kompetensutveckling
att erbjudas för socialsekreterare som
arbetar med barn och unga i myndighetsutövning. Satsningen,
”Närd, inte tärd” anordnas av Regionförbundets
FouRum med stöd från ESF-rådet. Men detta kommer
inte att vara tillräckligt. En analys av organisation och
resursbehov samt förslag på åtgärder kommer att presenteras
för nämnden under början av 2012.
Modellområde barn och ungas Psykiska hälsa
Sveriges kommuner och landsting har under åren 2009-
2011 genomfört en satsning för att förebygga ohälsa
bland barn och ungdomar. Fjorton kommuner har deltagit
och under sökt hur man kan stärka den psykiska hälsan
hos barn och unga och förbättra barns och ungdomars
tillgänglighet till tidiga och effektiva insatser. Vaggeryds
kommun är tillsammans med fler kommuner i länet har nu
under Regionförbundets projektledning gått med i att
skugga modellområdesarbetet. Styrgrupp har utsetts med
representanter från individ- och familjeomsorgen, barnoch
utbildningsförvaltningen samt landstinget. Syftet är
att ta fram fungerande arbetsmodeller och samverkans-
94

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
former för en lättillgänglig första linjens vård för den under
de senaste åren växande gruppen av barn- och unga
med psykiska hälsoproblem. Det handlar om den grupp
barn och unga som inte ska hanteras inom specialistvården.
Samverkan
Arbetet med att utveckla samverkan med andra aktörer
kommer att vara fortsatt viktig. Fokus måste ligga på att
effektivisera så att den enskilda människan får bästa
hjälpen inom rimlig tid. En ny samverkansform har kommit
till genom att Vaggeryds kommun nu är medlem i
Samordningsförbundet södra Vätterbygden tillsammans
med Jönköpings, Mullsjö och Habo kommuner samt
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget.
I förbundets regi ska olika projekt genomföras och samfinansieras.
Projektens syften ska vara att människor som
står långt från arbetsmarknaden ska bli självförsörjande.
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
EKONOMISKT RESULTAT
Vård och omsorg
Redovisning
2011
Budget
2011
RESULTATRÄKNING, TKR
Verksamhetens intäkter +50 726 +21 252
Verksamhetens kostnader -224 006 -192 577
Verksamhetens nettokostnader -173 280 - 171 325
Finansiella kostnader -88 -98
Avskrivningar -75
Resultat efter avskrivningar - 173 443 171 423
Kommunbidrag 171 423 171 423
Årets resultat - 2 020 0
Vård och omsorg har ett budgetöverskridande på 2 020
tkr.
Äldreomsorg
Äldreomsorgens underskott uppgår till 2 065 tkr. För
överskridandet svarar främst resursenheten, hemtjänst
och demensvård.
Delprogram vård och omsorg administration har ett överskott
på 425 tkr. Att delprogrammet redovisar överskott
beror främst på att enbart 233 tkr av den totala budgeten
på 1 000 tkr för kompetenshöjande insatser utnyttjats.
Överskottet hade varit ännu högre om det inte vore för
resursenheten som ligger inom delprogrammet och som
uppvisar ett underskott på 705 tkr. Inom resursenheten
anställs samtliga medarbetare som saknar fast placering.
I samband med Humanas (Assistansia AB:s) övertagande
av personlig assistans uppstod en övertalighet av
personal inom vård- och omsorgsförvaltningen. Förvaltningen
har mellan april och augusti haft lönekostnader på
788 000 kr som har bokförts på resursenheten.
Delprogram särskilt boende har ett överskott på 112 tkr.
Inom delprogrammet har Furugården och Sörgården
överskridit sina budgetar vilket till största del beror på
personalkostnader. Bufferten som finns inom delprogrammet
är främsta orsaken till delprogrammets totala
överskott. Kostverksamheten har erhållit en tilläggsbudget
på 300 tkr ämnad för bättre råvaror.
Demensvård har ett underskott på 228 tkr. Anledningen
till underskottet beror på demensboende Talluddens
personalkostnader. Vidare har ett engångsbelopp betalats
ut i överenskommelse med en arbetstagare som
slutade sin anställning sista april.
Sjukvårdsinsatser redovisar ett överskott på 87 tkr. Enheter
som överskridit sina budgetar inom delprogrammet
är betalningsansvar utskrivningsklara och arbets- och
fysioterapi.
Nettokostnaderna för delprogram hemtjänst och övrig
service har överstigit budgeterade medel med 2 451 tkr.
Hemtjänstens kostnader har överskridit intäkterna från
LOV-ersättningen. Hemtjänsten i Vaggeryd uppvisar ett
minusresultat på 2 555 tkr. Motsvarande siffra för Hemtjänsten
i Skillingaryd är – 1 559 tkr. Däremot uppvisar
LOV, där hemtjänstens budget ligger, ett överskott på
1 115 tkr.
Därutöver redovisar nattpatrullen ett underskott på 152
tkr. Verksamhetsanpassning utifrån beviljade budgetramar
inom nattpatrullen försenades och var inte helt genomförd
förrän i maj vilket medförde kostnader som inte
varit budgeterade. Även anhörigvården uppvisar underskott.
Övriga enheter inom delprogrammet uppvisar överskott.
Färdtjänsten uppvisar en negativ avvikelse på 9 tkr.
Funktionshinderomsorg
Funktionshinderomsorgens överskott uppgår till 45 tkr.
Delprogram bostad med särskild service uppvisar ett
överskott på 1 611 tkr. Överskottet beror främst på färre
tjänsteköp än förväntat men också på den buffert som
finns inom delprogrammet. Det sammantagna överskottet
för de sex gruppbostäderna uppgår till 206 tkr.
Socialnämnden har fördröjt verkställighet av kommunfullmäktiges
beslut rörande omstrukturering på Smedjegatan.
Kostnaden för Smedjegatan har uppgått till 4 682
tkr 2011. Budgetmässigt har reduktionen av antalet platser
gjorts från och med januari 2012 och motsvarar 955
tkr.
Delprogram övriga insatsers överskott uppgår till 1 580
tkr. Här finns boendestödsteamet som inte startats upp
vilket bidragit med ett överskott på 1 125 tkr. Bufferten
som finns inom delprogrammet samt överskottet för daglig
verksamhet har vidare förbättrat resultatet. Ledsagarservice,
kontaktperson samt korttidstillsyn redovisar negativa
budgetavvikelser.
För underskotten svarar socialpsykiatrin och personlig
assistans. Socialpsykiatrins underskott på 274 tkr beror
till största del på oväntade tjänsteköp men också på
Karlavägens gruppboende och Träffpunkten. Träffpunktens
underskott kan hänföras till högre lönekostnader än
budgeterat. Karlavägens gruppboendes underskott beror
delvis på personalkostnader men också på kostnad för
personliga ombud. Störst underskott svarar personlig
assistans för.
Personlig assistans
Personlig assistans har upparbetat ett underskott på
3 028 tkr. Underskottet har två orsaker. För det första har
programmet budgeterats otillräckligt. 72 % av den totala
budgeten på 8 500 tkr förbrukas redan av LASSkostnaderna;
betalningar som kommunen gör till försäk-
95

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
ringskassan för de första 20 timmarna per brukare och
vecka.
För det andra har personlig assistans haft flera oväntade
kostnader. Förvaltningsrätten biföll ett överklagande
retroaktivt gällande personlig assistans för perioden december
2009 - juni 2010 vilket har medfört ökade kostnader
på 120 tkr. Kommunen har vidare gjort en utbetalning
på 200 tkr till Assistansia avseende kompensation för
övertalig tjänstgöringsgrad.
År 2011 har personlig assistans haft kostnader på 18 642
tkr. I kostnaderna ingår kostnader för LASS (6 128 tkr)
samt kostnader för LSS såsom utförd assistans, tillfälliga
utökningar samt sjuklöner. LSS-kostnaderna uppgår till
7 653 tkr. Fram till och med mars har kommunen utfört
delar av assistansen vilket har inneburit att förvaltningen
haft lönekostnader på 4 516 tkr. Övriga kostnader såsom
bilersättningar, kostnadsersättning, lokalhyra samt övriga
verksamhetskostnader uppgår till 346 tkr.
Fram till den 15:e mars, då kommunen helt överlät utförandet
till Humana (Assistansia AB), har kommunen
erhållit bidrag från försäkringskassan. Kommunen skall
stå för de första 20 timmarna per brukare och vecka men
timmarna därutöver skall försäkringskassan svara för.
Detta bidrag från försäkringskassan uppgår till 6 996 tkr.
Övriga intäkter uppgår till 118 tkr.
Sammanställning
Kostnader LASS
- 6 128 tkr
Kostnader LSS
- 7 653 tkr
Löner
- 4 516 tkr
Övriga kostnader
- 346 tkr
Intäkter från försäkringskassan + 6 996 tkr
Övriga intäkter + 118 tkr
Nettokostnader
- 11 529 tkr
Budgetmedel på 8 500 tkr räcker inte för att täcka nettokostnader
på 11 529 tkr och innebär därmed att verksamheten
upparbetat ett underskott på 3 028 tkr.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
VÅRD OCH OMSORG
Socialnämnden ska verka för att äldre får tillgång till
goda bostäder och att de som har behov får hjälp och
stöd i hemmet. För äldre med behov av särskilt stöd
ska kommunen inrätta vårdbostäder. Den enskilde
ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska
utformas så att det stärker de egna resurserna.
Brukarperspektivet är vägledande inom samtliga
verksamhetsdelar för äldreomsorgen.
De äldre bemöts med respekt, lever ett aktivt och
självständigt liv och har inflytande över sin vardag.
Socialtjänstens arbete präglas av ett socialt synsätt
utifrån ett helhetsperspektiv när det gäller äldre och
åldrande.
Arbete med att ta fram värdighetsgarantier har påbörjats.
Stödet i den egna bostaden har utvecklats så att fler
äldre har möjlighet att bo kvar i sin ursprungliga bostad.
770 VÅRD OCH OMSORG ADMINISTRATION
MÅL UNDER 2011
Myndighetsutövningen inom vård och omsorg ske korrekt
utifrån lagstiftning och praxis. Myndighetsutövningen ska
till sin hjälp ha doktrin och myndighetspublikationer. Myndighetens
bedömningar ska följa socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd SOSFS 2006:5 (S), handboken
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten,
regelverk om samordnad samverkan samt av socialnämnden
antagna riktlinjer.ska
Detta innebär:
Professionell handläggning ska ske utifrån lagstiftning,
rättspraxis och föreskrifter.
Målet är uppfyllt.
Aktuell litteratur har införskaffats och prenumeration på
databas gällande vård- och omsorgsjuridik har påbörjats.
Kontinuerlig kunskapsutveckling sker i takt med de förändringar
som sker i lagstiftning och vad som framkommer
genom rättspraxis. Samtliga äldreomsorgens handläggare
har genomgått utbildning gällande handläggning,
nya lagstiftningen och innebörden av LOV (Lagen om
valfrihet).
Ansökningarna ska vara grundligt utredda genom att
i detalj utreda behovet utifrån många aspekter.
Målet är uppfyllt.
Genom nytt arbetssätt där handläggarna samlas återkommande
varje vecka för genomgång av ärenden, vägs
olika perspektiv samman utifrån kunskap och erfarenheter.
Riktlinjer och kriterier för biståndsbedömning ska
arbetas fram, tydliggöras och tillämpas.
Målet är uppfyllt.
Riktlinjer för handläggning har reviderats och tillämpas.
Bedömningen ska följa lagstiftarens princip.
Målet är uppfyllt.
Prenumeration på en specialiserad databas på vård- och
omsorgsjuridik har införskaffats.
Handläggningen ska renodlas från verkställigheten.
Målet är uppfyllt.
Med fokus på den enskildes behov undviks anpassning
av beslut utifrån verksamhet. En tydlig gränsdragning
mellan myndighetsbeslut och verkställighet medför en
ökad rättsäkerhet för den enskilde.
Handläggningen ska präglas av noggrannhet i utredningar
och ge god service i samverkan med den enskilde
samt gott bemötande.
Målet är uppfyllt.
Handläggarens fokus på den enskildes behov bidrar till
noggrannhet, god service samt ett gott bemötande.
Vid prövning av rätten till bistånd ska det ske i samförstånd
med den enskilde som dock inte har ovillkorlig
rätt till bistånd i en viss form.
Målet är uppfyllt.
Med fokus på den enskildes behov undviks anpassning
av beslut till andra verksamheter.
Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes
förmåga att klara vardagen.
Målet är uppfyllt.
Målbeskrivningar finns i samtliga beslut.
Beslut om insatser och genomförande ska systematiskt
följas upp och dokumenteras.
Målet är inte uppfyllt.
Samtliga ärenden dokumenteras men följs inte alltid upp
inom given tid. Ärendetrycket är högt samtidigt som ny
handläggare rekryterats.
96

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Förenklad biståndsbedömning för serviceinsatser
ska utredas. Målet med utredningen är att få en brukarorienterad
service.
Målet är inte uppfyllt.
Bedömningen av rätten till bistånd ska baseras på
den äldre personens egen beskrivning och bedömning.
Målet är uppfyllt.
Utredningarna baseras på den äldre personens beskrivning.
Fokus på frivillighet, deltagande och värdegrund
kommer att sättas.
Målet är uppfyllt.
Myndigheten ska fungera självständigt och neutralt
gentemot samtliga utförare.
Målet är uppfyllt.
I samband med ansökan om hemtjänstinsatser och vissa
LSS insatser informeras brukare och anhörig av
handläggaren om möjligheten att välja utförare. Aktuella
utförare presenteras på ett konkurrensneutralt sätt.
ÄLDREOMSORG
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får
möjlighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och
meningsfull tillvaro med andra. Socialtjänstens omsorg
om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett
värdigt liv och känna välbefinnande
771 SÄRSKILT BOENDE
MÅL UNDER 2011
Verksamheten vänder sig till äldre med så
omfattande behov av service och vård att insatser inom
ramen för hemtjänst och andra öppna insatser är otillräckliga.
Detta innebär:
Bostäderna ska uppfylla krav på trivsel och komfort,
men också ge bra arbetsvillkor.
Målet är uppfyllt.
Fortlöpande reparationer och upprustning av byggnader
för särskilt boende sker utifrån de renoveringsbehov som
uppstår. Före inflyttning besiktigas lägenheterna då fel
och brister åtgärdas. Personalen har tillgång till
arbetstekniska hjälpmedel utifrån vad som krävs i vårdoch
omsorgsarbetet.
Vårdtyngdsmätning inom särskilt boende fortgår.
Målet är uppfyllt.
Vårdtyngden mäts regelbundet med hjälp av framtagna
modeller, månadsvis på Sörgården och kvartalsvis på
Furugården.
Den enskildes resurser ska tas tillvara liksom anhörigas
möjlighet till medverkan i vård och serviceuppgifter.
Målet är uppfyllt.
Samtliga brukare har en kontaktman som är känd och
som är tillgänglig för brukaren och hans/hennes anhöriga.
Kontaktmannen ansvarar för att brukare och anhöriga/företrädare
görs delaktiga vid upprättande av genomförandeplanen
och vid uppföljning av planen som sker vid
behov eller minst en gång per år. Arbete fortgår med att
förbättra kvalitén av planen. De boende uppmuntras till
att vara aktiva att klara sin vardag. Anhöriga är så långt
det är möjligt med brukaren i samband med besök hos
sjuk- och tandvård.
För att kartlägga framtida behov av bostäder för äldre
ska en inventering utifrån ålder och behov av stöd
genomföras.
Målet är delvis uppfyllt.
Under hösten 2011 har projektet ”Bo bra på äldre dar”
påbörjats. Arbetet kommer att intensifieras under våren
2012.
Kartläggning av kostverksamheten ska genomföras.
Målet är uppfyllt.
Genom projektet ”Kost och nutrition” har en nutritionspolicy
samt riktlinjer för kost och nutrition framarbetats för all
vård- omsorgsverksamhet i Vaggeryds kommun. Rutin är
framtagen för att förebygga och behandla undernäringstillstånd.
773 DEMENSVÅRD
MÅL UNDER 2011
Socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom
en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet,
tillgänglighet och ett meningsfullt innehåll i vardagen.
Detta innebär:
Livskvaliteten ska förbättras för personer med demenssjukdom
som bor i anpassat boende.
Målet är uppfyllt.
Tillgång till personal i de boendes omedelbara närhet
som har goda kunskaper om varje brukare möjliggör att
personalen kan handleda de boende i vardagen och
tillgodose behovet av trygghet, omvårdnad och bemötande.
Registrering i Senior Alert gör att risker identifieras.
Tvärfackliga möten genomförs halvårsvis för genomgång
av risker. Genom förkortad nattfasta har riskerna för
undernäring minskat. För att bevara och förbättra funktioner
ges de boende möjlighet till regelbunden gång och
balansträning. Daglig utomhusvistelse erbjuds.
Brukare med demensdiagnos ska bemötas
med respekt och med bevarande av integritet.
Målet är uppfyllt.
För att tillgodose samtliga boende för att tillgodose behovet
av trygghet och rätt bemötande har bemötandeplaner
upprättats för samtliga boende. Av vikt är att personalen
har ett gemensamt syn- och förhållningssätt till varje
brukare. Anhöriga görs så långt det är möjligt delaktiga
vid upprättandet av planen.
Dagverksamheten ska erbjuda stimulerande gemenskap.
Målet är uppfyllt.
Dagverksamheten erbjuder sittgymnastik och en gemensam
aktivitet dagligen. Aktiviteter planeras utifrån
årstider, högtider och traditioner.
Den som vårdar närstående med demenssjukdom
ska erbjudas avlastning.
Målet är uppfyllt.
Avlastning erbjuds utifrån behov och önskemål i form av
växelvård och dagverksamhet.
Evidensbaserade metoder ska användas inom demensvården.
Målet är uppfyllt.
Ett aktivt arbete pågår med att implementera ”Nationella
riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom”.
774 SJUKVÅRDSINSATSER
MÅL UNDER 2011
Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård upp
97

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
till sjuksköterskenivå till dem som bor i särskilda boendeformer
eller vistas i dagverksamhet. Äldreomsorgen och
funktionshinderomsorgen skall sörja för att omvårdnaden
är av god kvalitet.
Detta innebär:
Omvårdnaden och rehabiliteringen ska utgå från
varje persons individuella behov, i samverkan med
den som behöver hjälpen.
Målet är uppfyllt.
För att omvårdnaden och rehabiliteringen ska kunna
utföras på bästa sätt dokumenteras varje persons
individuella vårdbehov i vårdplaner som vårdpersonalen
upprättar i samverkan med brukaren.
Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller
kraven på en god och säker.
Målet är uppfyllt.
Vård- och omsorgsverksamheten uppfyller kraven på en
god och säker vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen.
Kvaliteten i vården ska fortlöpande utvecklas.
Målet är uppfyllt.
Arbetet med kvalitetsregistret Senior Alert som är den del
av verksamhetens patientsäkerhetsarbete fortgår och har
utvecklats tillsammans med ett nutritionsprojekt. Arbetet
har lett till att det finns aktuell status för varje vårdtagare,
vad gäller risk för fall, trycksår och undernäring.
Det ska finnas personal, lokaler och den
utrustning som behövs för att en god och säker vård
ska kunna ges.
Målet är uppfyllt.
Trots rekryteringsproblem under sommaren har kraven
på patientsäkerhetsarbetet uppnåtts.
Inköp av produkter och tjänster ska ske från godkända
leverantörer.
Målet är uppfyllt.
Samtliga köp av produkter har skett med redan godkända
leverantörer.
Förhållningssättet ska vara jag-stödjande med ett
vardagsrehabiliterande arbetssätt där personen känner
sig värdefull.
Målet är uppfyllt.
Med stöd av rehabiliteringspersonalens kunskap och
närvaro arbetar samtlig personal med ett jag-stödjande
och vardagsrehabiliterande arbetssätt.
Omvårdnaden ska tillvarata personens egna resurser,
behov och möjligheter och vara en hjälp till självhjälp.
Målet är uppfyllt.
Omvårdnadsplanerna som upprättats för varje brukare är
ett led i att ta till vara individens egna resurser och att
synliggöra aktuell information för samtlig personal som
finns kring brukaren.
Övergripande rutiner i samband med egen vård ska
utarbetas.
Målet är uppfyllt.
Rutiner för egenvård har arbetats fram både på regional
och lokal nivå utifrån socialstyrelsens föreskrift om egen
vård 2009:6.
Samverkansformer inom GGVV ska utvecklas.
Målet är uppfyllt.
Samverkan mellan de fyra kommunerna i södra delen av
länet har utvecklats. Det finns ett fungerande nätverk för
olika professioner.
Arbetet för att få en fungerande form vid vårdplaneringar
enligt LOTS modellen ska utvecklas.
Målet är inte uppfyllt.
Arbetet med LOTS modellen som skulle vara en del i
vårdplaneringarna mellan sjukhuset och kommunerna i
GGVV (Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd) har inte
fullföljts. Kommunerna och landsting har avslutat projektet.
Användandet av palliativa registret ska utvecklas.
Målet är uppfyllt.
Registrering i nationella palliativa registret sker på
samtliga särskilda boenden. Ansvarig för registreringen är
sjuksköterska. Registreringen visar på måluppfyllelse för
de nationella målen.
Samverkansformer i samband med vårdvalet ska tas
fram.
Målet är uppfyllt.
Samverkansrutiner mellan kommun och landsting har
förtydligats. I regelbundna möten ingår chefen för kommunens
hemtjänst, verksamhetschefen på vårdcentralen
och Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Vid behov närvarar
även samordnare för hemtjänsten samt
distriktssköterskor.
776 HEMTJÄNST OCH ÖVRIG SERVICE
MÅL UNDER 2011
Kommunen ska tillhandahålla ett tjänsteutbud i ordinärt
boende som möjliggör kvarboende i det egna hemmet.
Detta innebär:
Ordinärt boende
Hemtjänsten ska utvecklas för att garantera brett
utbud av tjänster under hela dygnet.
Målet är uppfyllt.
Samtliga brukares behov tillgodoses hela dygnet.
Den enskildes egna resurser ska tas tillvara så långt
det är möjligt.
Målet är delvis uppfyll.
Vid upprättande av genomförandeplanen görs brukare
och anhöriga/företrädare delaktiga i planeringen av omsorgen
och den enskildes resurser tas till vara. Genomförandeplaner
hålls aktuella och följs upp vid behov eller
minst en gång per år. Verksamheten eftersträvar att
samtliga brukare oavsett insats får en plan upprättad.
Varje brukare ska tillförsäkras en individuellt anpassad,
trygg, säker och sakkunnig vård och omsorg.
Målet är uppfyllt.
Kontaktmannaskapet har tydliggjorts för personal och
brukare. Varje brukare garanteras en kontaktman inom
tre dagar som har ett helhetsansvar för brukarens välbefinnande.
Individanpassad genomförandeplan
säkerställer en trygg säker och sakkunnig vård och omsorg.
Hemtjänsten ska anpassa sin organisation och arbetssätt
i respektive arbetslag efter ett nytt resursfördelningssystem.
Målet är inte uppfyllt.
Hemtjänstorganisationen har genomlysts och identifierats.
Förändringsarbetet har påbörjats.
98

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Den enskilde ska enligt LOV välja utförare inom ramen
för biståndsbeslutet.
Målet är uppfyllt.
Brukare hänvisas till biståndsenheten vid önskemål om
byte av utförare av hemtjänstinsatser.
Utförd insatstid ska mätas med hjälp av Mobipen.
Målet är uppfyllt.
Genom Mobipen garanteras brukaren få det stöd och den
tid som hon/han enligt biståndsbeslutet har rätt till.
Rutiner för hantering av den enskildes nycklar ska
finnas.
Målet är inte uppfyllt.
Införskaffande av nyckelskåp med kodlås har inte skett.
Rutiner ska finnas för hur privata medel handhas.
Målet är uppfyllt.
Personalen inom hemtjänsten hanterar inte privata medel.
Korttidsvård
Vistelsetiden på korttidsboende ska begränsas till
max tre veckor för att säkerställa att alla brukare som
har behov av insatsen ska garanteras plats.
Målet är uppfyllt.
Information och tydliggörande om begränsad vistelsetid
har getts till personal, brukare och anhöriga. Biståndsenheten
utreder och bedömer vistelsetiden på korttidsboendet.
Samtliga platser inom korttidsvården ska användas
på ett effektivt sätt.
Målet är uppfyllt.
För att effektivisera korttidsvistelseplaneringen har samverkansrutiner
setts över inom teamet. Områdeschef
deltar regelbundet i teamträffarna som genomförs varje
vecka gällande aktuella brukare.
Kontinuerlig statistik över antal personer och vistelsetid
pågår.
Målet är uppfyllt.
Kontinuerlig statistik över antal personer och vistelsetid
pågår. Statistiksammanställning och rapportering sker
halvårsvis.
Brukarnas synpunkter ska tas tillvara genom brukarenkät
som lämnas efter avslutad vistelsetid på Granen.
Målet är uppfyllt.
Utvärderingsblankett lämnas till varje brukare under vistelsetiden
på Granen. Enkäten underlättar för brukaren
att lämna sina synpunkter som sker anonymt.
Vårdtyngdsmätning sker en gång i månaden.
Målet är uppfyllt.
Resultatsammanställning av vårdtyngdsmätningen sker
månadsvis.
Anhörigstöd
Anhörigvårdskonsulent ska stödja personer som
stöder närstående.
Målet är uppfyllt.
Hembesök genomförs av anhörigvårdskonsulent för enskilda
samtal inom sex månader efter biståndsbeslutet
samt därefter vid behov.
Jupiter ska vara öppet för anhörigvårdare.
Målet är uppfyllt.
Jupiter är öppet för anhörigvårdare men också för primärvård,
tandvård, bibliotek och räddningstjänst.
Studiecirklar ska erbjudas anhörigvårdare på Jupiter.
Målet är uppfyllt.
Anhörigvårdskonsulenten stödjer i huvudsak närstående
till äldre. Studiecirklar för närstående bedrivs i samarbete
med NBV. Må bara dagar genomförs med möjlighet till
massage, fotvård, öronljus, mat, musik, spel och samvaro.
Anhörigkonsulenten ska genom uppsökande verksamhet
identifiera individuellt behov av stöd.
Målet är uppfyllt.
Anhörigvårdskonsulenten bedriver uppsökande verksamhet
och gör hembesök för enskilda samtal. Enkätundersökningar
genomförs för att få kunskap om individuella
förutsättningar som i ska utgöra underlag för riktat stöd.
Anhörigkonsulenten ska vid behov göra hembesök
för enskilda samtal.
Allaktivitetshuset ”Nya Jupiter”
Allaktivitetshuset ”Nya Jupiter” ska erbjuda kommuninnevånarna
möjlighet till sociala kontakter. Verksamheterna i
huset är hemtjänst, boendestöd för personer med psykisk
funktionsnedsättning, dagverksamhet för personer med
psykisk funktionsnedsättning och personer med intellektuell
funktionsnedsättning samt köksverksamhet och
anhörigkonsulent.
Detta innebär:
Ett mångfaldigt utbud av gemensamma aktiviteter
ska erbjudas.
Målet är uppfyllt.
Aktiviteter ordnas dagligen i form av bingo, gruppgymnastik,
sång och musik och gudstjänster. Genom aktiviteter
t .ex. i form av café och olika temaevenemang som anordnas
av Röda korset och kyrkorna finns forum i för
social samvaro. Andra aktiviteter som erbjuds är grillkvällar,
vårfest, midsommarfirande, öppet hus, tipspromenader
utomhus, läsecirkel och julgranspundring. Samarbete
sker med olika lokala föreningar t.ex. Afasiföreningen,
NBV, Vuxenskolan och Bilda som kommer till Jupiter och
har föreläsningar och utställningar. Kulturskolan har haft
konsert på Jupiter. Aktiviteterna som erbjuds på Jupiter
riktar sig till de boende i huset och till allmänheten.
Gemensamma kvällsaktiviteter ska erbjudas för brukare
och anhörigvårdare.
Målet är uppfyllt.
Erbjudanden om aktiviteter till brukare och anhörigvårdare
har inte lett till gensvar i någon större omfattning.
Gemensamma aktiviteter för målgruppen personer
med psykisk funktionsnedsättning ska anordnas.
Målet är uppfyllt.
Aktiviteter riktar sig till samtliga målgrupper. Det finns
ingen aktivitet som specifikt riktar sig till personer med
psykiska funktionsnedsättningar. Målgruppen har heller
inte valt att närvara vid anordnande av gemensamma
aktiviteter. En gång i månaden anordnas ”Fredagscafé
där brukare träffas för social samvaro och möjlighet till att
delta i olika aktiviteter som t.ex. se film, spel, lyssna på
musik
Generations- och kulturöverbryggande mötesplats
ska skapas.
Målet är inte uppfyllt.
Nystarten har i första hand riktats till de boende i huset
och i närområdet.
99

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Fokus ska ligga på gemenskap, kultur och teknik.
Målet är uppfyllt.
Vid anordnandet av aktiviteter har fokus legat på gemenskap
men även på kultur. En datakurs startades upp med
möjlighet till deltagande två tillfällen per vecka. En större
TV samt digital fotoram har införskaffats.
Samordnare ska finnas som en länk till nya kontakter.
Målet är uppfyllt.
Samordnare är aktiv i sitt arbete med att vara en länk till
att skapa nya kontakter. Kontakter med ideella och politiska
organisationer har etablerats för att presentera
Jupiter.
777 FÄRDTJÄNST
MÅL UNDER 2011
Lagen om färdtjänst reglerar kommunernas ansvar för
färdtjänst. Färdtjänstlagen ska betraktas som ett komplement
till den allmänna trafikförsörjningen. Kommunen
har ansvar för att färdtjänsten ska vara av god kvalitet.
Detta innebär:
Förvaltningen ska verka för att tillståndsgivningen för
färdtjänst och riksfärdtjänst ska ligga på länstrafiken.
Målet är uppfyllt.
Arbete pågår i regionförbundet om tillståndsgivningen ska
ligga på länstrafiken. Socialnämnden stöder frågan sedan
tidigare i ett yttrande.
Gemensamt regelverk ska förbättra servicen för brukaren.
Målet är inte uppfyllt.
FUNKTIONSHINDEROMSORG
Socialnämnden ansvarar för stöd till människor med
fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar.
Socialtjänstens stöd ges utifrån socialtjänstlagen
(SoL) och lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Målet är att är att ”leva som
andra”. Den enskilde ska genom insatser enligt SoL
uppnå ”skälig levnadsnivå” och insatser enligt LSS ska
garantera ”goda levnadsvillkor”. Grundläggande principer
är full delaktighet och jämlikhet.
Personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att
bo i en boendeform som stämmer överens med
hans/hennes behov.
Boendeformen tillvaratar den enskildes resurser och
tillgodoser hans/hennes behov.
Genom goda och individuellt anpassade stöd- och
serviceinsatser erbjuds den enskilde arbete och meningsfull
sysselsättning samt gemenskap och delaktighet
i samhället.
781 PERSONLIG ASSISTANS
MÅL UNDER 2011
Personlig assistans är ett personligt utformat stöd enligt
LSS eller LASS som är knutet till den enskilde. Vissa
grundläggande behov ska ligga till grund för rätten till
insatsen. Insatsen ska stärka den enskildes möjlighet att
leva ett självständigt och oberoende liv.
Detta innebär:
Brukare ska själv ha möjlighet att välja assistansanordnare.
Målet är uppfyllt.
Lagstiftningen samt handläggarnas vägledning garanterar
den enskilde rätten till valfrihet i samband med val av
assistanssamordnare.
Verksamheten ska göra det möjligt för brukaren att
vara delaktig i rekryteringsprocessen vid valet av
personlig assistent för uppdraget.
Målet är uppfyllt.
Skriftligt avtal ska upprättas mellan den enskilde och
kommunen eller annan assistansanordnare.
Målet är uppfyllt.
Uppföljning av avtalet med Assistansia AB har genomförts.
Dialog med Assistansia AB förs kontinuerligt.
Personalen ska ge ett gott stöd, god service och
omvårdnad.
Vid all dialog som rör brukaren ska särskild hänsyn
tas till brukare med funktionsnedsättning som medför
kommunikativa svårigheter.
Rutiner för samverkan med brukare/företrädare ska
finnas.
Rutiner ska finnas för hur privata medel ska handhas.
Insatsen ska verkställas omgående d.v.s. inom fyra
veckor efter beställningen mottagits.
782 ÖVRIGA INSATSER
MÅL UNDER 2011
Korttidsvistelse/Korttidstillsyn
Korttidsvistelse ska ge personer med funktionsnedsättning
möjlighet till miljöombyte och rekreation. Anhöriga
ska beredas möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet.
Korttidstillsyn erbjuds skolungdom över 12 år utanför det
egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov.
Detta innebär:
Verksamheterna korttidsvistelse och korttidstillsyn
ska renodlas.
Målet är inte uppfyllt.
Arbete har påbörjats för att planera inför förändring av
verksamhetens lokaler/innehåll.
Lokalerna för verksamheten kommer att förändras för
att kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet och
för att på ett bättre sätt kunna tillvarata varje brukares
individuella behov.
Målet är inte uppfyllt.
Verksamheten ska främja barns och ungdomars möjligheter
att utvecklas och bli självständiga.
Målet är uppfyllt.
Genom att träna på att planera, organisera och genomföra
aktiviteter som förekommer i vardagen förbereds
barnen/ungdomarna på att utvecklas och bli självständiga.
Föräldrar ska ges möjlighet att förvärvsarbeta och
vara delaktiga i samhället.
Målet är delvis uppfyllt.
Korttidsvistelseverksamheten är öppen efter skolans slut
och lovdagar 48 veckor per år. Morgontillsynen sker i
samarbete med skolan.
Verksamheten ska skapa förutsättningar för att ta
tillvara ungdomarnas intressen och individuella behov,
vilket skulle kunna utgöra en grund för insatser
senare i livet, t ex för att anpassa daglig verksamhet
eller för att hitta lämplig arbetslivsinriktad daglig
verksamhet.
100

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Målet är delvis uppfyllt.
Genom att träna och planera aktiviteter som förekommer i
vardagen förbereds ungdomarna för vuxenlivet. Korttidsvistelseverksamheten
arbetar med att stötta varje
barn/ungdom att hitta fritidsaktiviteter utifrån individuella
behov. För att kartlägga barnens/ungdomarnas intressen
har intervjuer genomförts i samarbete med särskolan.
Avlösarservice
Avlösarservice ges till föräldrar eller närstående i det
egna hemmet genom att en person tillfälligt övertar omvårdnaden.
Ledsagarservice
Ledsagarservice är avsedd för besök hos vänner eller vid
deltagande i kulturlivet eller bara för att promenera.
Kontaktperson
Kontaktpersonen ska vara en medmänniska som ska
kunna ge stöd för att bryta den enskildes isolering, en
hjälp vid fritidsaktiviteter och för att kunna ge råd.
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet enligt LSS riktar sig till personer i
yrkesverksamhet som saknar arbete eller annan daglig
sysselsättning.
Detta innebär:
Verksamheten ska utvecklas så att brukarens intressen,
önskemål och behov tas tillvara.
Målet är delvis uppfyllt.
Träffar genomförs varje vecka där information delges
samt utbyte av erfarenhet av brukarens önskemål. Intressen
och behov blir tillgodosedda så långt det är möjligt.
Även genomförandeplanen utgör underlag.
Brukaren ska ges möjlighet till arbetslivsinriktad
daglig verksamhet så långt det är möjligt.
Målet är uppfyllt.
Vissa arbetslivsinriktade aktiviteter erbjuds i daglig verksamhet
på Fabriken. Tre brukare har tillgång till arbetslivsinriktad
daglig verksamhet utanför ordinarie daglig
verksamhet.
På kortare eller längre sikt ska insatsen utveckla den
enskildes möjligheter till arbete.
Målet är delvis uppfyllt.
Aktiva försök har gjorts för att kunna erbjuda brukare
arbetslivsinriktad daglig verksamhet. En svårighet är dock
att tillgången till arbetsplatser på öppna arbetsmarknaden.
Samverkansformer med arbetsmarknadsenheten
AME ska utvecklas.
Målet är inte uppfyllt.
Verksamheten har inte arbetat aktivt med detta mål.
Boendestöd
Boendestöd är ett individuellt anpassat stöd som utförs
utifrån ett socialt och pedagogiskt arbetssätt. Stödet riktar
sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Detta innebär:
Boendestöd ska utvecklas.
Den enskildes egna resurser ska stärkas.
Boendestödet ska skapa förutsättningar för personer
med intellektuell funktionsnedsättning att klara vardagen
i ordinärt boende.
Målen har inte uppfyllts.
På grund av budgetunderskott under året har avsatta
medel för uppstart av boendestöd ej kunnat genomföras.
785 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE
MÅL UNDER 2011
Människor med funktionsnedsättning ska leva och bo så
likt andra som möjligt. Brukare som trots stödinsatser inte
klarar att bo i ordinärt boende kan vara i behov av en
anpassad bostad.
Detta innebär:
Ett kvalificerat stöd som tillgodoser varje brukares
individuella behov av stöd och service ska erbjudas.
Målet är uppfyllt.
Kompetensutveckling sker genom utbildningssatsningar
utifrån de funktionsnedsättningar och diagnoser som
förekommer samt utifrån tillgänglig kunskap inom området.
Kunskaps- och erfarenhetsutbyte är en ständigt
pågående process inom personalgruppen.
Brukaren ska garanteras kontinuitet i stödet som ges.
Målet är uppfyllt.
Ett led i att skapa kontinuitet, trygghet och för att brukaren
ska kunna utveckla sin självständighet är att varje
brukare har tillgång till en kontaktman och att en genomförandeplan
upprättas tillsammans med brukaren och
anhöriga/företrädare. Genomförandeplanen tydliggör
brukarens delaktighet i samband med de stödinsatser
som ges. Arbete pågår med att begränsa antalet personal
kring brukaren.
Samtliga behov ska så långt det är möjligt tillgodoses
inom ramen för beslutet om bostad med särskild
service.
Målet är uppfyllt.
Brukarens individuella behov/önskemål om fritidsaktiviteter/semesterresor
kan se mycket olika ut. Under året som
gått har samtliga behov tillgodosetts inom ramen för
beslutet om bostad med särskild service.
Samtliga brukares behov ska i första hand tillgodoses
i den egna kommunen.
Målet är delvis uppfyllt.
Genom anpassning av verksamheten ges den enskilde
tillgång till ett boende som stämmer överens med
hans/hennes behov. För närvarande finns tre tjänsteköp i
annan kommun.
För att kartlägga framtida boendebehov för personer
med funktionsnedsättning ska en inventering genomföras.
Målet är uppfyllt.
En inventering av framtida bostadsbehov för ovan
nämnda målgrupp har genomförts.
756 SOCIALPSYKIATRI
MÅL UNDER 2011
Socialtjänsten ska erbjuda människor med psykisk funktionsnedsättning
insatser som tillvaratar den enskildes
egna resurser och ger möjlighet till ett självständigt liv i
samhällets gemenskap. Insatser för personer med psykisk
funktionsnedsättning ges enlig SoL och LSS.
Detta innebär:
Stöd i gruppbostaden ska renodlas.
Målet är uppfyllt
Arbete har påbörjats för att implementera AMPS (The
Assessment of Motor and Process) som är ett exempel
på skattningsskala som används av arbetsterapeuter för
att definiera brukarens kognitiva funktionsnedsättning
101

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
som t.ex. att ha svårigheter att organisera sin vardagstillvaro.
Boendestödet ska utvecklas.
Målet är uppfyllt.
Ett förändrat arbetssätt med mer struktur och med stöd
av genomförandeplaner, där kontaktmannen i dialog med
brukaren gör täta uppföljningar säkerställs att insatserna
gör skillnad för brukaren.
Genom förnyat arbetssätt inom boendestödet, med
fokus på brukarperspektivet och de egna resurserna
ska brukarens behov så långt det är möjligt säkerställas
i ordinärt boende.
Målet är uppfyllt.
En process har påbörjats för att personalen ska börja
använda CAN (Camwell Assessment of Need) som är en
behovsskattningsskala vilket berör 22 olika livsområden i
brukarens vardag. Mätning som sker i dialog med brukaren
genomförs före insatsen påbörjats och efter insatsen
pågått över tid. Detta möjliggör kvalitetssäkring med
utvärdering av insatser inom boendestöd och gruppbostad.
Brukarperspektivet tydliggörs i den fortbildning som
påbörjats under hösten 2011.
Kontaktmannaskapet ska tydliggöras i verksamheten
och utgöra kärnan i arbetet kring brukaren.
Målet är uppfyllt.
Uppdraget som kontaktman och ansvarsområde har
tydliggjorts.
Brukaren ska tillförsäkras kontinuitet, trygghet och
förutsägbarhet.
Målet är uppfyllt.
Kontaktmannaskapet har tydliggjorts för brukaren.
Genomförandeplaner följer en struktur veckovis och är
tydlig på detaljnivå som säkerställer målsättningen med
insatsen och brukarens rättighet i samband med insatsens
genomförande.
Ett rehabiliterande synsätt ska råda.
Målet är delvis uppfyllt.
Fortbildningen ”Reflektion kring rehabilitering och återhämtning”
har påbörjats. Genom ett gemensamt synsätt
hos personalen synliggörs brukarens förmågor och möjlighet
att återfå tidigare förluster.
Evidensbaserade metoder ska implementeras.
Målet är uppfyllt.
Implementering av arbetsmodellerna ESL (Eget Självständigt
liv) samt CAN (Camwell Assessment of Need)
har genomförts.
Brukare som trots olika stödinsatser ej klarar att bo i
eget boende, ska erbjudas ett anpassat boende.
Målet är uppfyllt.
Brukare vars stödbehov ej kan tillgodoses genom aktuella
insatser informeras om möjligheten till anpassat boende.
Verksamheten ska anpassas så att samtliga brukares
behov i första hand ska tillgodoses i den egna kommunen.
Målet är uppfyllt.
Samtliga brukares behov för målgruppen är tillgodosedda
i den egna regin.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
För vård- och omsorg
Verksamheten har fokuserat på att skapa förutsättningar
för en lärande organisation, genom att öka personalens
kunskaper och ta tillvara uppnådd kompetens i det dagliga
arbetet, utifrån verksamhetens och medarbetarens
behov. Kompetensutveckling och fortbildning har under
året intensifierats internt och genom externa möjligheter.
All verksamhet har arbetat med ett hälsofrämjande /
salutogent synsätt och arbetssätt utifrån varje brukares
enskilda förutsättningar att klara sin vardag, genom att
stimulera känslan av meningsfullhet och självständighet.
Samtliga medarbetare har erbjudits möjlighet att påverka
sin arbetsmiljö och att ta ansvar för varandras arbetsmiljö.
Genom att ge medarbetarna verktyg för att identifiera
och uppmärksamma risker och hinder i det dagliga
arbetet har en större delaktighet i den systematiska arbetsmiljön
kunnat uppnås. Arbetsmiljön har på så sätt
säkrats till att vara en trygg och säker miljö.
Medarbetarsamtal har genomförts för att komma överens
om ansvar och befogenheter för den enskilde medarbetaren.
Samtalen bidrar dessutom till att systematiskt upptäcka
brister och positiva prestationer hos medarbetare,
ledare och i omsorgsarbetet generellt. Samtalet möjliggör
därmed utveckling av verksamheten / organisationen.
Införandet av samverkansavtalet FAS 05 om Förnyelse-
Arbetsmiljö-Samverkan ger medarbetarna större möjligheter
till att aktivt påverka verksamhetens innehåll och
utveckling. Delaktighet och glädje i vardagen skapar
förutsättningar för trivsel och minskar ohälsotalen.
Medarbetarskapet har definierats och förtydligats
Detta innebär att medarbetare:
Arbetar för vision, verksamhet och värdegrund.
Söker den information som behövs för att kunna
utföra arbetsuppgifterna.
Som person och med sin förmåga bidrar till arbetslaget
och verksamheten utveckling.
Har en vilja att använda sina kunskaper med engagemang
och generositet
Medarbetare är delaktiga, har arbetsglädje som bidrar
till nya möjligheter.
Deltagare från samtliga verksamheter finns representerade
i arbetsgruppen som arbetat med ”värdegrund” som
startats upp under hösten. Arbetsgruppen kommer även
att vara en del vid framtagandet av lokala värdighetsgarantier
för äldreomsorgen. Medarbetare har varit delaktiga
i samband med att rollbeskrivningar gällande kontaktman
och omsorgspersonal tydliggjorts.
Ledarskapet har definierats och förtydligats
Detta innebär att ledare:
Har fokus på sitt uppdrag
Är bärare av vision, verksamhetsidé och värdegrund.
102

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Ser medarbetarna och verkar aktivt för att arbetslagen
får använda hela sin förmåga.
Arbetar utifrån ett konsultativt förhållningssätt där
flöden och processer hanteras före situationer och
detaljer.
Företräder arbetsgivaren och är goda ambassadörer
för kommunen.
PERSONALREDOVISNING
Antal anställda december 2011
KVINNA MAN TOTALT
Vård och omsorg 361 17 378
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Miljöarbetet ska genomsyra hela verksamheten.
Målet är delvis uppfyllt.
Genom framtagandet av energi- och klimatstrategin har
förvaltningens medvetenhet kring miljöarbetet förbättrats
väsentligt. Delaktigheten har ökat.
Arbetet med miljöbokslut ska intensifieras.
Målet är uppfyllt.
Genom framtagandet av riktlinjer och årscykel har arbetet
systematiserats.
GIS (geografiskt informationssystem) ska användas
för planering av resor i verksamheten.
Målet är delvis uppfyllt.
Hemtjänsten har påbörjat arbetet med införandet av GIS.
JÄMSTÄLLDHET
Alla verksamheter ska utveckla ett genusperspektiv.
Målet är delvis uppfyllt.
Genusperspektivet används och utvecklas. I samband
med rekrytering uppmuntras både kvinnor och manliga
sökanden till vård- och omsorgsverksamhetens olika
arbetsplatser. Arbetsmiljön anpassas till att passa både
kvinnor och mäns behov. Löneskillnader på grund av kön
förekommer inte, ej heller trakasserier på grund av kön.
Arbetet med brukaren ska ske utifrån jämställdhetsperspektiv.
Målet är uppfyllt.
Arbetet med brukaren sker utifrån jämställdhetsperspektiv.
En likartad service och omvårdnad ges för alla som är
i behov av och efterfrågar detta.
Jämlikhet och mångfald ska eftersträvas för brukare
och personal.
Målet är uppfyllt.
Samtliga verksamheter har arbetat med mångfald och
jämlikhet. Vård- och omsorgsverksamheten erbjuder en
jämställd socialtjänst där alla människors lika värde beaktas.
FRAMÅTBLICK
Vård- och omsorgsförvaltningen har under hösten påbörjat
ett värdegrundsarbete som beräknas slutföras under
våren 2012. Utgångspunkten är den nationella värdegrunden
för äldre som inriktas på att äldre personer får
leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Syftet med
den nationella värdegrunden är att tydliggöra de etiska
värden och normer som styr ur verksamheten inom
äldreomsorgen. Värdegrundsarbetet är i ett led arbetet
med att ta fram lokala värdighetsgarantier vilket kommer
att påbörjas och fortgå under året. När en äldre person
har kontakt med verksamheter inom äldreomsorgen ska
den äldres behov av värdighet stå i centrum. Den äldre
och dennes anhöriga ska veta vad de kan förvänta sig av
äldreomsorgen i Vaggeryds kommun.
Medarbetare inom äldreomsorgen har genom det s.k.
omvårdnadslyftet möjlighet att stärka sin kompetens och
på så sätt växa i sina yrkesroller. En utbildningssatsning
av regeringen som genomförs under 2011 – 2014 med
fokus på grundläggande kunskaper som är ett första steg
har påbörjats inom vård- och omsorgsförvaltningen. Ytterligare
kompetenshöjningsmöjligheter på högskolenivå
gällande specialiserade arbetsuppgifter kommer därefter
vara möjligt.
Projektet ”Bo bra på äldre dar” som startades upp under
hösten har intensifierats och beräknas genomföras under
våren.
Länets samtliga kommuner och landsting har i det gemensamma
arbetet ”Bättre för de mest sjuka äldre” antagit
en struktur för ledning och handlingsplan med förbättringsområden,
mål, aktiviteter och plan för uppföljning.
Ambitionen är bl. a. att minska undvikbar slutenvård och
återinläggningar inom 30 dagar med minst 30 % de
närmaste åren, förbättra läkemedelsbehandling, öka den
äldres inflytande, utveckla vård och omsorg i livets slutskede,
tidigt identifiera och ge god vård och omsorg,
utöka det preventiva arbetet som fångas upp genom
Senior Alert, förbättra rehabinsatserna främst vid stroke
samt genomföra KomHem. Överföring av hemsjukvården
från landstinget till kommunerna pågår under 2012.
Övergripande mål är ”Jag ska kunna bo och leva tryggt i
mitt hem och få min omsorg och vård där”. Själva övertagandet
sker 1 januari 2013.
Vaggeryds kommun ingår i ”Herman och Brita” som är ett
samverkansforum för GGVV kommunerna och södra
sjukvårdsdistriktet. Teamet som är ett av länets tre team
ingår i det nationella arbetet ”Ledningskraft” sker i samarbete
med SKL och beräknas pågå under hela 2012.
Utvecklingsarbetet pågår i samtliga kommuner i landet för
att förbättra vård och omsorg om äldre.
Ytterligare satsningar ur ett nationellt perspektiv är förstärkning
av ledarskapet. Förvaltningens ledningsgrupp
och områdeschefer kommer till hösten 2012 delta i SKL:
s program ”Leda för resultat”. ”Leda för resultat” är en del
av överenskommelsen mellan regeringen och SKL som
avser stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i
socialtjänsten. Ständiga utmaningar tillsammans med
aktivt förbättringsarbete ställer höga krav på ledningsfunktionen
inom socialtjänsten. Det behövs kunskap för
att leda och styra med hjälp av moderna kvalitetsmetoder,
öppna jämförelser och utvecklad data som speglar
faktiska resultat.
När det gäller funktionshinderomsorgens verksamhet är
det framför allt frågor som rör insatsen bostad med särskild
service som har prioriterats. För att identifiera framtida
boendebehov för målgruppen har en inventering
genomförts, vilken kommer att ligga till grund för planeringen
av bostäder för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen har presenterat en strategi för genomförande
av funktionshinderpolitiken under 2011-2016. Den nationella
handlingsplanen ”Från patient till medborgare”
(prop. 1999/200) ligger fast. Inriktningen på arbetet är
även i fortsättningen att identifiera och undanröja hinder
103

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
PERSONALREDOVISNING SOCIALNÄMNDEN
Antal anställda per anställningsform
TILLSVIDARE VISSTID TOT 2010
TOTALT
2011
SOC 372 30 467 402
Antal anställda/kön 2011
KVINNA MAN TOT 2011 2010
SOC 383 19 402 455
Sjukfrånvaro
förv/kön
KVINNA MAN 2011 2010
SOC 6,48 1,86 6,20 6,32
VK 5,11 1,9 4,55 5,27
Nettokostnad
för full delaktighet för flickor, pojkar och kvinnor med
funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering
samt att skapa förutsättningar för självständighet
och självbestämmande. I strategin finns inriktningsmål
med insatser inom nio prioriterade områden varav
inriktningsmål ”arbetsmarknadspolitik” är en del som
berör kommunens ansvar fösr sysselsättning. Arbetet
med att finna alternativa lösningar som möjliggör praktik /
sysselsättning för personer med funktionsnedsättning på
den öppna arbetsmarknaden kommer att intensifieras
under 2012 inom ramen för kommunens sysselsättningverksamheter.
Budgetavvikelse
DRIFTREDOVISNING, TKR Kostnad Intäkt
Socialnämnd
700 Socialnämnd -1 009 0 -1 009 +28
Individ- och familjeomsorg
750 Administration -3 861 +246 -3 614 +324
751 Familjerådgivning -105 +12 -94 +26
754 Insatser barn och ungdom -12 099 +725 -11 373 -743
755 Insatser vuxna -4 808 +58 -4 750 -793
Socialpsykiatri
756 Socialpsykiatri -7 734 +698 -7 036 -274
Äldreomsorg
770 Vård och omsorg administration -8 142 +842 -7 300 +425
771 Särskilt boende -60 026 +14 774 -45 252 +112
773 Demensvård -13 034 +1 997 -11 036 -228
774 Sjukvårdsinsatser -10 996 +51 -10 945 +87
776 Hemtjänst och övrig service -61 734 +22 046 -39 688 -2 451
777 Färdtjänst -2 768 +290 -2 479 -9
Funktionshinderomsorg
780 Administration LSS 0 0 0 +157
781 Personlig assistans -18 642 +7 114 -11 528 -3 028
782 Övriga insatser -11 152 +484 -10 667 +1 580
785 Bostad med särskild service -29 941 +2 431 -27 510 +1 611
TOTALT -246 051 +51 767 -194 283 - 3 178
104

Verksamhetsberättelse Socialnämnd
Nyckeltal inom Socialnämndens verksamheter, nettokostnader i tkr
Redovisning 2011 Budget 2011 Redovisning 2010 Redovisning 2009 Redovisning 2008 Redovisning 2007
Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad
Individ- och familjeomsorg
Placerade barn, institution 2,64 1 184,8 3,0 1 146,0 2,0 1 804,5 5,3 1 261,0 6,8 1 212,5 2,5 837,2
Placerade barn, familjehem 4,9 207 5,0 180,0 7,2
Familjerådgivning, antal behandlingstimmar 108 0,9 150 0,8 120
Institutionsvård missbruk, antal vårddygn 234 1,7 365 2,1 895
138,8 4,9 0,95 1,9 200,6 3 145,0 3 134,3
101 0,9 96 0,8 147 0,8
831 1,4 384 2,7 257 1,5
Vård- och omsorg
Särskilt boende, antal platser 116 396,8 116 392,9 116 396,3 116 413,8 116 407,8 116 386,1
Korttidsvård, antal platser 19 459,1 19 474,8 19 449,7 19 385 19 395,3 19 356,8
Demensboende, antal platser 16 534,7 16 512,4 16 500 15 529,3 15 541,4 15 519
Personer med hemtjänst 214 142,3 216 127,5 221 122,9 230 118,9 195 135,9
Färdtjänsttillstånd 424 5,2 390 5,64 398 5,3 381 6,6 492 5,0 511 4,8
Antal personer som nyttjat färdtjänsten 311 7,1 290 7,59 296 6,9 285 8,9 - - - -
Antal enkelresor 14 577 0,15 15 000 0,15 16 425 0,12 15 200 0,2 13 440 0,18 11 177 0,22
Riksfärdtjänst, antal resor 167 1,66 188 1,44 195 1,4 193 1,4 201 1,6 176 1,4
LSS-ärenden 9 474 8 262,5 8 300,0 8 229,5 7 238,7 5 186,4
LASS-ärenden 22 330,3 20 320,0 27,5 338,3 40 292 46 285 47 264,5
Korttidsvistelse, antal inskrivna 13 111,3 12 125,5
Korttidstillsyn, antal inskrivna 11 90,5 9 76,7
Daglig verksamhet, antal inskrivna 51 163,5 51 170,3
Bostad med särskild service 38 656,4 38 680,9 23,25 727,5 20 654,6 20 643 23 611
Gruppboende psykiatri 5 860,4 5 853,4
105

Verksamhetsberättelse
Ordförande: Martin Gunnarsson (s)
Verkställande direktör: Anders Wahlgren
Antal årsarbetare: 19,5
Ny reservpanncentral i anslutning till pelletspannan
på Fabriksgatan i Skillingaryd.
Alexander Zager och Fredrik Oskarsson svetsar
fiber i samband med tunnelbygget.
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Rörelseintäkter +78 240 +73 754 +84 856 +69 978
Rörelsekostnader -65 872 -60 574 -72 681 -57 162
Avskrivningar -8 011 -8 646 -8 246 -8 670
Rörelseresultat +4 357 +4 534 +3 929 +4 146
Finansiella poster -2 359 -2 656 -1 446 -1 431
Bokslutsdispositioner och skatt -1 697 0 -2 182 -2 658
Årets resultat +301 +1 878 +301 +57
EKONOMISKT RESULTAT
Vaggeryds Energi AB redovisar ett resultat på 1 998 tkr
per 31/12 2011, en positiv avvikelse med 120 tkr jämfört
med budget. Fjärrvärmeförsäljningen överträffar förväntningarna
med hänsyn till att året varit mycket varmt.
Normalårskorrigerat ökade försäljningen med 7,7 % till
53,7 GWh.
Optoverksamheten visar för första gången ett positivt
resultat och överträffar dessutom budget. Bidragande
orsaker är trafikintäkter som är högre än budget och
kostnader för inköpt kapacitet lägre än budget. Elhandelsverksamheten
har gått mycket dåligt med ett resultat
706 tkr sämre än budget. Avvikelsen kommer främst
genom företagskonkurs och volymrisken som inneburit
att vi varma dagar sålt tillbaka elenergi till ett lägre pris
jfr vad vi köpt in den för.
De nya affärsområdena entreprenad och elproduktion
bidrar båda positivt till årets resultat. Årets investeringar
uppgår till 10,3 Mkr.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Elhandelsverksamheten arbetar på en marknad med
extrem konkurrens och med mycket små marginaler.
Märkligt nog kan kunderna dessutom köpa en vara för
leverans om ex. ett till tre år till ett fast pris utan att
definiera mängden vara. För 2011 har väderleken inneburit
att vi säkrat för liten volym i början av året då det
var kallt och en för stor i slutet då väderleken var varm.
I båda fallen blev vi som elhandlare förlorare. I januari
fick vi köpa till volymer till ett högre pris och i december
sälja tillbaka till ett lägre. Elhandeln drabbades även av
två företagskonkurser.
Vi har tyvärr inte kommit närmare målet att ”göra hela
kommunen till vår hemmamarknad”. Antalet kunder i
såväl Vattenfalls område som e-ons är nära oförändrat
jfr för ett år sedan. Inom det egna området har vi tappat
något, främst på grund av telemarketing där kunden
ofta blir direkt missledd av säljaren. De senaste månaderna
har vi emellertid vunnit lika många som vi tappat.
Under året har vi anslutit 16 st. nya fjärrvärmekunder
varav 10 st. villakunder. Bland de stora kunderna kan
Expertlagret och Vaggeryds Handelsträdgård nämnas.
Totalt har kunder med en förväntad årsenergiförbrukning
av 3 000 000 kWh anslutits. De största investeringarna
har varit fullföljandet av förbindelsekulvert
mellan pelletanläggningen på Fabriksgatan i Skillingaryd
och Experts lager på Båramo, kulvert mot
Strömslund, en ny reservpanncentral, utbyte av driftdatorer
och byte av rökgasrening i Vaggeryd.
God drifttillgänglighet tillsammans med en varmare
väderlek har medfört rekordlåg andel oljeanvändning,
närmare bestämt 0,55 % (1,2 % 2010). Målet att fjärravläsa
alla kunder har uppnåtts.
Antalet företagskunder inom Optoverksamheten har
ökat kraftigt under 2011. Vi når nu två nya industriområden,
Båramo och Neova. Vi har dessutom anslutit 4
st. Landstingsfastigheter och påbörjat en utbyggnad
mot industriområdet längs Åkersvägen i Skillingaryd. På
privatsidan har Södra Park etapp lll varit det dominerande
projektet. I och med denna etapp kan 210 st.
hushåll i området erbjudas bredband och TV. Andra
arbeten har varit Tunnelbygget, förtätningar och utbyte
av utrustning för att säkra drifttillgängligheten. Bl.a. har
huvudcentralen för tilläggsutbudet av TV bytts liksom
viss annan central utrustning samt områdesnoder.
Affärsområdet entreprenad tillkom i och med överföringen
av Elverkets personal från 1/7. Verksamheten
106

Verksamhetsberättelse
har dock varit begränsad och alla tjänster har fortsatt att
säljas via Elverket. Först från 1/1 2012 kommer bolaget
själva sälja entreprenadjobben. Största kunder är Elverket,
Tekniska Förvaltningen och Waggeryd Cell AB.
Elproduktionen i vår kraftstation i Lagan har slagit nytt
produktionsrekord under 2011 med 726 908 kWh. Lönsamheten
är dock begränsad. Dels har intäkterna fallit
för både el-certifikat och elenergi. Dessutom har affärsområdet
belastats med ett avgiftskrav på 200 tkr från
ägaren.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Även för 2011 kan mycket lågt ohälsotal redovisas
endast 0,49 %. Personalen erbjuds en personlig friskvårdspremie,
dessutom genomförs olika trivselaktiviteter.
PERSONALREDOVISNING
I och med överföring av Elverkets personal till bolaget
1/7 2011 så utgör personalstyrkan motsvarande 22
heltidstjänster. Affärsområdet Entreprenad har skapats
med 8 anställda och affärsområde Opto, som nu också
hanterar mätvärdesinsamling, har 3 anställda.
Med förändringen köper Vaggeryds Elverk administration,
ekonomi, IT-tjänster, förvaltningsledning, montörs
och mättjänster motsvarande 10 tjänster från Vaggeryds
Energi AB, dessutom säljs motsvarande en tjänst
till Tekniska förvaltningen
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Vaggeryds Energi AB har levererat 46 668 000 kWh
fjärrvärme under 2011, en minskning med 12,4 % jämfört
med föregående år. Om hänsyn tas till avvikelsen i
utetemperatur jämfört med ett normalår så har försäljning
i stället ökat med 7,7 %, d.v.s. en mycket kraftig
ökning på ett år. Värmeproduktionen sker nästan uteslutande
från förnyelsebart biobränsle, endast 0,55 %
olja har använts. Omräknat till oljeekvivalenter så har
motsvarande ca: 5 800 kubikmeter olja ersatts med
biobränsle. (Oljeanvändningen begränsades till 39
kubikmeter).
Utnyttjande av rökgaskondensorer både på anläggningen
i Skillingaryd och i Vaggeryd, totalt 7 031 000
kWh har inneburit minskad användning av biobränsle
med motsvarande ca: 9 900 kubikmeter jämfört med om
vi kört utan kondensorer. Lastbilstransporterna till och
från anläggningen har därmed minskat med ca: 83 st.
bil och släp per år. Förbrukning av diesel för transporter
till anläggningen (och där med koldioxidutsläppen)
har på så sätt begränsats. Användningen av rökgaskondensorer
innebär också låga stoftutsläpp med
rökgaserna.
Under året så har först kontoret och sedermera också
fjärrvärmeverksamhet övergått till att enbart använda
förnyelsebar el till verksamheten. I den mån den egna
kraftstationens produktion inte räcker så köps ursprungsgarantier
in av annan producent.
Vi har också källsortering av brännbart, kontorspapper
och wellpapp.
Företagets personbilar utgörs av två små dieselbilar
med förbrukning nära gränsen för att miljöklassas samt
en bil för etanolbränsle.
JÄMSTÄLLDHET
I och med överföringen av Elverkets personal så förstärks
könsfördelningen. D.v.s. män arbetar inom tekniska
områden och kvinnor inom ekonomi och administration.
Antalet män var 17 st. vid årsskiftet och antalet
kvinnor 5 st.
FRAMÅTBLICK
Gemensamt för både Fjärrvärme- och Optoverksamheten
är att vi under 2012 kommer att studera möjligheterna
till etablering inom nya geografiska områden
ex. Stigamo och för opto även mindre orter. Förtätning i
befintliga områden sker fortlöpande. Med nya skattregler
för tillverkande industri förväntar vi oss ökade möjligheter
att ansluta dessa till fjärrvärmen.
På sikt önskar vi öka egen produktion av förnyelsebar
elenergi varför även denna fråga kommer att studeras.
Förfrågan för förråds-, personal och kontorslokaler har
gått ut. Beslut om byggnation kommer under våren och
byggnation beräknas att påbörja senast i september
2012.
NYCKELTAL
2011 2010 2009 2008 2007
Omsättning Mkr 78,2 84,9 70,0 69,7 57,3
Resultat efter finansiella poster Mkr 2,0 2,5 2,7 0,7 0,8
Balansomslutning Mkr 127,6 125,3 110,2 111,3 96,9
Medeltalet anställda 19,5 11,5 11,5 11,5 11,5
Avkastning på eget kapital % 7,1 8,6 13,0 3,6 2,6
Avkastning på totalt kapital % 3,5 3,1 3,9 3,1 2,9
Soliditet % 22,0 21,4 19,0 17,1 19,5
107

Verksamhetsberättelse
Ordförande: Lars-Erik Joakimson (s)
Verkställande direktör: Satu Jonsson
Antal årsarbetare: 25
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Redovisning
2008
Nettoomsättning +57 544 +58 619 +56 042 +54 327
Fastighetskostnader -50 432 -47 306 -46 198 -47 992
Städverksamhet 0 -1 266 -931 +175
Rörelseresultat +7 112 +10 048 +8 913 +6 510
Finansiella poster -8 740 -8 683 -7 390 -7 843
Resultat efter finansiella poster -1 628 +1 365 +1 523 -1 333
Bokslutsdispositioner och skatt +410 -476 -495 +837
Årets resultat -1 218 +889 +1 028 -496
BOLAGETS BIDRAG TILL ATT UPPFYLLA KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL
Öka invånarantalet med 50 personer per år.
VSBo erbjuder ett småskaligt boende med många olika typer av lägenheter, både vad gäller storlek, läge och prisnivå. I
Skillingaryd har under året färdigställts ett Trygghetsboende med 28 ombyggda och 28 nybyggda lägenheter. Drygt
hälften av lägenheterna är idag uthyrda. Dom som flyttat in har i många fall sålt villor till barnfamiljer, både i kommunen
och inflyttande utifrån. Flera hyresgäster har flyttat till kommunen bara för att komma till Trygghetsboendet.
För den närmaste framtiden planeras för ytterligare nyproduktion – nu i Vaggeryd.
VSBo har en god beredskap, i både befintligt bestånd och i planerade framtida projekt, för att möta en ökande
efterfrågan. I dagsläget är vakansgraden något hög i Skillingaryd och tomma lägenheter utgör en stor kostnad och vi
måste samtidigt ha en balans mellan utbud och efterfrågan.
Bli länets bästa boendekommun.
Vår personal får mycket bra betyg i alla undersökningar för god service och bra bemötande. Med en bra personal och
väl underhållna fastigheter ökar vi hyresgästernas trivsel så att dom som finns i kommunen också vill stanna.
Vi försöker erbjuda våra hyresgäster bästa möjliga boende genom att underhålla och förbättra det vi har och vid behov
bygga nytt. Vår personal har en daglig kontakt med hyresgästerna och vi försöker informera och se till att vara
anträffbara för att kunna hjälpa hyresgästerna så snabbt som möjlig.
Sänka sjukfrånvaron bland kommunens anställda med 1 %.
Sjukfrånvaron hos VSBo ligger på en låg nivå och vi satsar på personalvård och trivselfrämjande åtgärder av olika slag.
108

Verksamhetsberättelse
EKONOMISKT RESULTAT
VSBo redovisar ett negativt resultat, före skatt och
bosklutsdispositioner, på -1,6 Mkr.
Aktiekapitalet uppgår till 5 miljoner kronor och samtliga
aktier ägs av Vaggeryds kommun.
Bolaget har en soliditet på 8,6 %.
BOLAGETS ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLELSE
Enligt bolagsordningen ska VSBo främja kommunens
försörjning med bostäder och kommersiella lokaler.
Under senare år har två projekt färdigställts i Skillingaryd
och dessa har totalt tillfört 50 lägenheter. Idag är
vakansgraden hög och överskottet på tomma lägenheter
finns i Skillingaryd. Även i Klevshult finns oroväckande
många vakanser.
Planerna för nyproduktion den närmaste framtiden är
därför inriktade på Vaggeryd. I kv Tor planeras för ett
hundratal lägenheter på några års sikt. Detaljplanen
väntar på sanering av marken och saneringen kan
påbörjas så fort de gamla industrilokalerna är rivna.
När det gäller kommersiella lokaler finns för närvarande
ett överskott i Skillingaryd. Även iVaggeryd har det
funnits outhyrda lokaler men nya hyresgäster är på väg
in i dessa.
VERKSAMHETEN
Fastighetsförvaltning
Den egna fastighetsförvaltningen omfattade vid
verksamhetsårets slut 1 018 (992) bostadslägenheter
och 37 (37) lokaler.
Slätten 5 i Skillingaryd har byggts om och byggts på
med två våningar till 56 lägenheter i Trygghetsboende
med gemensamma lokaler.
Inflyttning påbörjades 2011.08.01 och drygt hälften av
lägenheerna är idag uthyrda. Åldersgränsen, för att få
flytta in, är idag 70 år men kommer förhoppningsvis att
sänkas i framtiden.
På Tor 2, 9 och 10 i Vaggeryd har markundersökning
gjorts och sanering kommer att utföras när befintliga
byggnader rivits. Rivning pågår och ska vara klar mars
2012.
Ny detaljplan för området finns framtagen och väntar
på sanering innan planen ställs ut. Drygt 100 lägenheter
i två eller tre etapper ska byggas inom området.
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Ohälsotalet hos VSBo är inte alarmerande högt.
Förutom en långtidssjukskrivning är frånvaron låg. Vi
har under lång tid arbetat med friskvård för att öka
trivsel och välmående hos personalen. VSBo betalar
en del av personalens träningskostnader och alla erbjuds
subventionerad massage och tillgång till ett litet
gym. Gemensamma friskvårdsaktiviteter erbjuds flera
gånger per år. Vi arbetar också för en bra sammanhållning
i arbetsgrupperna vilket är viktigt för trivseln
och välmåendet. Trivs man på arbetet mår man bättre
även i övrigt och har större förutsättning att göra en bra
insats.
PERSONALREDOVISNING
2011.12.31 var 26 personer tillsvidareanställda i
bolaget. 7 personer arbetar med huvudsakligen
administrativa uppgifter, 14 är fastighetsskötare och
hantverkare, på seniorboendet och trygghetsboendet
finns en värdinna på resp. boende och 3 personer
arbetar med lokalvård.
Två anställda har slutat under året, en fastighetsskötare
och en hantverkare. Tre nya medarbetare har
anställts under året, två hantverkare och en lokalvårdare.
Personalens medelålder är 53 år. Idag finns inga
anställda under 30 år och bara en under 40 år.
Inom vissa personalkategorier är medelåldern hög och
en föryngring måste till för att klara fortsatt verksamhet
efter pensionsavgångar. Nyrekryteringarna är få och
det är svårt att hitta ung personal med tillräcklig
erfarenhet. Då kan ofta en rekrytering innebära en
ytterligare höjning av medelåldern.
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Under några års tid har fönsterbyten genomförts i
beståndet, 2011 på delar av Rönnbäret i Skillingaryd.
Ytterligare fönsterbyten är planerade för kommande år.
Vindsbjälklaget på Merkurius 5 har tilläggsisolerats.
Fastighetsskötare mfl genomgår en omfattande
utbildning i energieffektivisering.
VSBo deltar i kommunens arbete med att utarbeta en
klimat- och energistrategi. I arbetet ingår bla
kartläggning av fastigheternas energiprestanda och
utbildning av berörd personal.
JÄMSTÄLLDHET
42 % av personalen är kvinnor. Samtliga hantverkare
är män och det finns en kvinna bland fastighetsskötarna.
Två seniorvärdinnor och tre lokalvårade är alla
kvinnor och Inom administrationen är majoriteten, fem
av sju, kvinnor.
FN:S BARNKONVENTION
Traditionellt bor inte många barnfamiljer, i mindre
villakommuner som Vaggeryd, i hyresrätt. Dom stora
grupperna hyresgäster är i stället pensionärer och
ungdomar. Med flyktingarna har dock barnfamiljerna
flyttat in hos VSBo. Vi arbetar mycket med våra yttre
miljöer och försöker göra om dessa så att alla boende
ska ha glädje av dom. Både lekande barn och äldre
som vill vistas på en vacker gård.
FRAMÅTBLICK
Ny -och ombyggnation av kv Slätten 5 i Skillingaryd till
Trygghetsboende med totalt 56 bostadslägenheter
samt gemensamma lokaler färdigställdes hösten 2011.
Åldersgränsen på 70 år och det stora antalet
lägenheter har medfört att många lägenheter fortfarande
är outhyrda. Dessutom finns fortfarande 8 tomma
lägenheter på Smultronet som var färdigt hösten 2009.
Så mycket tomma lägenheter och dessutom i nyproduktion
medför höga hyresförluster. Antalet vakanser
måste därför minska så fort som möjligt och absolut
innan ytterligare lägenheter kan produceras.
Nyproduktion innebär alltid större hyresförluster en
period och renovering av befintliga lägenheter på
Slätten har dessutom belastat underhållskontot hårt.
109

Verksamhetsberättelse
Med lokalvårdens avveckling betald och mindre
hyresförluster ökar möjligheten att underhålla det
befintliga beståndet.
I underhållsplaner framåt finns flera fönsterbyten. Ett
fönsterbyte spar energi och miljö och ökar dessutom
komforten i lägenheterna. På sikt kommer också fler
stambyten att behöva göras och det finns objekt som, i
mån av resurser, skulle vara lämpliga att konvertera
från direktverkande el till fjärrvärme. Det är av stor vikt
att det befintliga beståndet underhålls. I dagsläget
utgör vattenskador av olika slag en stor belastning och
en hög kostnad.
Underhåll kan också ofta kombineras med
energiåtgärder vilket på sikt sänker kostnaderna för
framför allt uppvärmning. Sophantering är ett annat
område där åtgärder kan vara både kostnadseffektiva
och bra för miljön. 2011 installerades Molok behållare
på ett antal större fastigheten och resultatet är
snyggare omgivningar och betydligt lägre kostnad för
sophanteringen. Hyresgästerna tycks sortera sina
sopor bättre. Fler Molok och ytterligare
informationsinsatser planeras för 2012.
VSBo deltar i kommunens arbete med en energi - och
klimatstrategi. Förutom kartläggning av nuläget ingår
utbildning av personalen och energikartläggning av
fastigheter. Nu under vintern fotograferas fastigheterna
dessutom med värmekamera för att ytterligare få
underlag för framtida energiåtgärder.
Beredskapen för ytterligare nyproduktion är god och
diskuteras kontinuerligt. Dom senaste byggprojekten
återfinns i Skillingaryd och därmed också vakanserna.
Trots att 38 lägenheter sålts i dom södra
kommundelarna på senare år återfinns hälften av
VSBo:s lägenhetsbestånd i Skillingaryd. Det bor fler
människor i Vaggeryds tätort än i Skillingaryds tätort.
Tittar man på VSBo:s bostadskö söker 60 % av dom
köande en lägenhet i Vaggeryd. Detta kombinerat med
närheten till Jönköping och Torsvik gör att VSBo
planerar för byggnation i Vaggeryd dom närmaste
åren.
Detta tillsammans med fortsatta kostnader till följd av
avveckling av lokalvården är orsaken till det redovisa-
Nu ska alla kostnader för lokalvården vara betalda och
inom en snar framtid kan troligen åldersgränsen för
Trygghetsboendet sänkas så att kundgruppen blir
större. 2011 var inflyttningen till kommunen stor och
fortsätter den trenden ska Smultronet också hitta
hyresgäster.
de underskottet 2011.
Dom mest aktuella projekten idag är:
I kv Tor, med ett mycket centralt läge, är tanken att
ett hundratal lägenheter ska byggas i två eller tre
etapper – i punkthus på fyra våningar och uppåt.
Projektet väntar på rivning av gamla
industribyggnader, sanering av marken och
antagande av detaljplanen – i nämnd ordning.
Parallellt med Tor pågår arbete för att kunna
uppföra marklägenheter vid Kvarnen i Vaggeryd.
Marklägenheter är en boendeform som är mycket
eftertraktad som hyresrätt, för människor som
tröttnat på att ta hand om sitt hus men ändå vill ha
markkontakt och lite gräs under fötterna.
Marklägenheter har också en hög tillgänglighet och
läget vid Kvarnen är väldigt attraktivt.
Detaljplanearbetet är igång och en första kontakt
med kringboende har tagits.
Vilket av projekten som kommer igång först och när det
kan bli aktuellt är beroende av var det går snabbast att
komma fram med detaljplan och bygglov, hur
efterfrågan och vakansgraden utvecklas och också på
hur andra aktörer på marknaden agerar.
En fråga som troligen kommer att engagera många
förvaltningar i kommunen är anhöriginvandringen som
kan väntas öka nästa sommar. I kommunen bor många
flyktingar som väntar på sina familjer. När dessa
kommer blir det, för VSBo:s del, snabbt ett stort behov
av större lägenheter och många av familjerna är riktigt
stora med svenska mått mätt. Det kommer inte att vara
möjligt att bygga sig ur problemet. Nybyggda stora
lägenheter får så höga hyror att den aktuella
kundgruppen inte kommer att kunna betala för sitt
boende. Andra lösningar måste till och ett samarbete
mellan flera aktörer kommer att behövas.
Alla problem som ska lösas och alla planer som ska
genomföras, liksom den löpande verksamheten, är
beroende av bra personal. Och VSBo har en bra
personal, enligt alla undersökningar och alla
kommentarer är personalen det bästa hos VSBo.
Många stannar länge men ibland lämnar någon och
nyrekryteringar måste göras. Medelåldern är ganska
hög och pensionsavgångar är oundvikliga. Det är inte
lätt att hitta rätt personer med rätt kompetens som
passar in, trivs och vill stanna. Yrkeskompetens är en
förutsättning men räcker absolut inte. Ett serviceyrke
med mycket kontakter med olika typer av människor
kräver rätt person på rätt plats.
110

Verksamhetsberättelse Högskolan på hemmaplan i GGVV
Regional samordnare: Linda Johansson
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Budget
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Verksamhetens intäkter 1126 3259 +2 585 +4 988
Verksamhetens kostnader -3106 -4924 -4 311 -6 693
Verksamhetens nettokostnad -1981 -1665 -1 726 -1 705
Kommunala bidrag och övriga resultatposter 1759 1730 +1 741 +1 710
Årets resultat -221 65 15 5
ÖVERGRIPANDE MÅLUPPFYLLELSE
Högskolan på hemmaplan skall skapa möjligheter
för invånare i regionen att kompetensutveckla sig
på hemmaplan för både arbetsliv och personlig
utveckling. Detta skall ske genom att söka utbildning
inom Yrkeshögskola och skapa uppdragsutbildning
som möter arbetslivets krav och behov
samt genom reguljär högskoleutbildning, utlokaliserad
eller på distans.
VERKSAMHETENS
RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Bokslutet 2011 visar på ett minusresultat.
Detta beror på flera olika faktorer. En översyn av
organisationen efter Värnamo kommuns utträde
medförde en icke budgeterad kostnad. Den av
Myndigheten för yrkeshögskolan godkända utbildningen
som skulle startat intag 2 hösten 2011
kunde ej starta på grund av för få ansökningar.
Kostnader för marknadsföring av utbildningen hade
redan uppstått. Inga av de tre sökta Yh utbildningarna
som skulle startat hösten 2011 godkändes för
start av YH myndigheten, vilket genererade i minskade
intäkter. Den sk Bryggan för telebildsändning
som HPH ägt tillsammans med övriga länets kommuner
samt Högskolan i Jönköping togs ut drift och
slutavstämningen var osäker fram till bokslutet.
PERSONALREDOVISNING
HPH har ingen egen anställd personal
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
HPH försöker minska miljöpåverkan genom att
samåka och använda modern distansmötesteknik
för att undvika onödiga resor i den mån det är
möjligt.
FRAMÅTBLICK
HPH skall i nära samarbete med det lokala arbetslivet
arbeta fram och söka Yrkeshögskoleutbildningar.
HPH skall även tillgodose kompetensbehovet
genom uppdragsutbildning
111

Verksamhetsberättelse
Näringslivschef: Carl-Gunnar Karlsson
Årsarbetare: 1,9
RESULTATRÄKNING, TKR
Redovisning
2011
Redovisning
2010
Redovisning
2009
Rörelsens intäkter +1 714 +3 789 +3 854
Rörelsens kostnader -3 043 -5 071 -5 063
Rörelseresultat -1 329 -1 282 -1 209
Finansiella poster +20 +4 +2
Årets resultat -1 309 -1 278 -1 206
NÄRINGSLIVSRÅDETS BIDRAG TILL ATT
UPPFYLLA KOMMUNFULLMÄKTIGES
ÖVERGRIPANDE MÅL
Vaggeryds Näringslivsråd KB har under 2011 genomfört
sitt 16:e verksamhetsår.
NÄRINGSLIVSRÅDETS ÖVERGRIPANDE
MÅLUPPFYLLELSE
Vaggeryds Näringslivsråd arbetar både med strategiska
utvecklingsfrågor och genomförande av olika insatser
och program. I uppdraget ingår att till 65 % vårda och
utveckla och kompetensutveckla befintliga företag, 25
% åstadkomma nyetablering dvs. marknadsföra Vaggeryds
kommun speciellt mot verksamheter med extra
goda förutsättningar i kommunen och nyföretagande,
samt 10 % övrig verksamhet. Verksamheten omfattar
företagsutveckling inom alla branscher.
VERKSAMHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Väsentliga händelser i bolaget för verksamhetsåret har
varit skolprojektet ” Ung teknikkompetens” som drivits i
syfte att attrahera ungdomar till teknikutbildningar” . En
förstudie har genomförts samt en ”hearing” med representanter
från näringsliv, skola och kommunledning.
Under året har ett nytt ESF kompetensprojekt
LOGKOMP startat inom logistik där näringslivsrådet
samarbetar med näringslivsorganisationerna i Jönköping
och Nässjö. Projektet omsluter 7,2 milj. kr och
berör 41 företag och ca 500 medarbetare under två år
med start i augusti 2011.
Konjunkturläget 2011 utvecklades mycket starkt under
första halvåret, men har sedan avmattas till följd av den
globala krisen och finansiella oron. Arbetslösheten har
ökat något men det finns fortfarande bristkompetens
inom vissa yrkesområden. Insatser kommer att krävas
för att starta utbildningar, som matchar näringslivets
behov.
Näringslivsrådet arbetar med att bearbeta nya intressenter
för etableringar i kommunen. Detta sker bl.a. i
samarbete med Location Scandinavia (Regionförbundet)och
IS– Invest Sweden. Under året har 10 förfrågningar
inkommit och flera är i process. Nya inflyttade
etableringar under året är bl.a. Trek Bikes, Bioklean,
TheSigns, Netto.
Experts etablering och Vaggerydsterminalens start på
Båramo industriområde har bidragit till att placera regionen
Jönköping/Vaggeryd/Nässjö till det tredje bäst
rankade logistikläget i Sverige. Näringslivsrådet har
tillsammans med kommunen marknadsfört varumärket
Vaggeryd Logistic Center på logistikmässor i München
(Transport and Logistic)) och ELMIA Jönköping (Future
Transport).
Inom besöksnäringen har Näringslivsrådet bidragit med
samverkan och arrangemang tillsammans med kommunen
som ansvarar för turistinformationen. Näringslivsrådet
har varit ansvarigt för samordning av Hjulafton
som arrangerades den 4 juni.
Kreativ Arena är Vaggeryds del av Science Park Systemet
i Jönköpings län. Verksamheten innefattar företagsrådgivning
och en inkubator för nystartade företag.
Totalt har ett 60-tal bolag startats i kommunen varav ca
25 företag erhållit olika former av rådgivningsstöd.
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Ägarna till bolaget har utgjorts tillika delar av Vaggeryds
Näringslivsråd Ideell Förening, stiftare och Vaggeryds
Kommun, komplementär. Vid årets slut fanns 100 före-
112

Verksamhetsberättelse
tag med totalt 2106 anställda anslutna. Styrelsen har
Bo Johansson, Per Larsson, Jonas Sandahl, Thomas
Wilsson, från Vaggeryds kommun: Berry Lilja, Ing-Marie
Paulsson, Ulf Abrahamsson, Bengt-Olof Magnusson
och från AF: Tommy Sjögren, Näringslivssuppleanter:
Eva Jonsson, Thomas Kimmehed, Christer Lundh.
Styrelsen har haft 6 ordinarie styrelsemöten under året
och genomfört en styrelseutbildning i samarbete med
Styrelseakademin.
EKONOMISKT RESULTAT
- 1 309 tkr som täcks av ägartillskott
PERSONAL – ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA
OHÄLSOTALEN
Näringslivsrådet samverkar med bl.a. Hälsan Småland i
syfte att minska ohälsotalen.
PERSONALREDOVISNING
Personalresurserna i näringslivsrådet har under verksamhetsåret
utgjorts av näringslivschef 1 tjänst 100 %.
och affärsutvecklare 1 tjänst 90 %..
REDOVISNING AV MILJÖARBETET
Näringslivsrådet driver utveckling av företagens miljöarbete
inom ramen för olika projektsatsningar bl.a. miljö-
utgjorts av: från näringslivet Mårten Ewertson ordf.,
diplomering och energianalyser. Ett miljönätverk mellan
företag har startats under året.
JÄMSTÄLLDHET
Näringslivsrådet arbetar för en ökad jämställdhet på
företagen genom olika projektsatsningar.
FN:S BARNKONVENTION
Näringslivsrådet stödjer riktlinjerna i Fn:s Barnkonvention
för barnens rättigheter och förhindrande av barnarbete.
FRAMÅTBLICK
Tillväxtfrågor som står i fokus inför närmaste året är:
1) Tillväxtfrågor i det befintliga näringslivet bl.a. genom
LOGKOMP och marknadsutveckling
2) Nätverksamverkan mellan företag
3) Upphandlingsfrågor
4) Rekrytering av nya etableringar till kommunen
5) Utveckling av nyföretagandet genom Kreativ Arena
och Science park systemet.
6) Samverkan mellan skolan och näringslivet i projekt
”Ung Teknikkompetens”
7) Utveckling av handeln och Centrumutveckling i
Skillingaryd och Vaggeryd
8) Miljö- och energifrågor
113

Ekonomisk ordlista
Anläggningstillgångar: Tillgång avsedd för
stadigvarande innehav såsom fastigheter och
inventarier.
Avskrivning: Planmässig värdeminskning av
anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden
över tillgångens livslängd.
Avsättning: Utgörs av de betalningsförpliktelser
som är säkra eller sannolika till sin existens men där
det finns osäkerhet beträffande beloppets storlek
eller tidpunkten för betalning till exempel avsättning
för pensioner.
Balansräkning: Visar den ekonomiska ställningen
vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar,
eget kapital, avsättningar och skulder.
Eget kapital: Skillnaden mellan totala tillgångar och
avsättningar och skulder enligt balansräkningen, det
vill säga nettoförmögenheten.
Extraordinära intäkter/kostnader: Saknar tydligt
samband med ordinarie verksamhet och är av
sådan art att de inte förväntas Inträffa ofta eller
regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp.
Finansieringsanalys: Visar kassaflöden från den
löpande verksamheten. Investerings- och
finansieringsverksamheten samt förändring av
rörelsekapital. Summa av dessa komponenter utgör
förändringen av likvida medel.
Förvärvsmetod: Vid förvärvstillfället förvärvat eget
kapital elimineras varefter intjänat kapital räknas in i
koncernens egna kapital.
Intern ränta: Kalkylmässigt beräknad räntekostnad
grundad på anläggningstillgångarnas bokförda
värde.
Jämförelsestörande poster: Viktiga händelser
eller transaktioner som inte är extraordinära men
viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra
perioder och mellan olika kommuner.
Kortfristiga fordringar och skulder: Fordringar
och skulder som förfaller till betalning inom ett år
efter balansdagen.
Kreditivränta: Kalkylmässigt beräknad
räntekostnad under byggnadstid.
Likvida medel: Kontanter eller tillgångar som kan
omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktilIgångar,
postväxlar samt värdepapper till exempel
statsskuldväxlar, bankcertifikat.
Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt. Kan
uttryckas i olika mått, exempelvis rörelsekapital och
ställas i relation till externa utgifter.
Långfristiga fordringar och skulder: Fordringar
och skulder som förfaller till betalning senare än ett
år efter balansdagen.
Medelskattekraft: Antal skattekronor per invånare i
riket.
Omsättningstillgångar; Tillgång som beräknas
innehas kortvarigt exempelvis kundfordringar och
förrådsartiklar.
Proportionell konsolidering: Om ägda bolag ej är
helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna
in i koncernredovisningen.
Resultaträkning: Redovisning av samtliga intäkter
och kostnader under en viss period till exempel
verksamhetsåret.
Rörelsekapital: Den del av kapitalet som står till
förfogande för finansiering av utgifter, det vill säga
skillnaden mellan omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder.
Sammanställd redovisning: Sammanställning av
resultaträkningar och balansräkningar för olika
juridiska personer i vilka kommunen har ett
betydande inflytande. Ger en helhetsbild av
ekonomiska åtaganden oavsett i vilken juridisk form
verksamheten bedrivs.
Skattekraft: Antal skattekronor per invånare.
Skatteunderlag: Totala beskattningsbara
inkomster. Uttrycks vanligen i skattekronor, det vill
säga skatteunderlaget delat med 100.
Soliditet: Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks
vanligen som eget kapital i förhållande till totala
tillgångar på balansdagen.
Tack till alla bolag, förvaltningar och medarbetare
inom Vaggeryds kommun för er medverkan i årsredovisningen.
Producerad av ekonomienheten.
Tryckeri: Skilltryck AB, Skillingaryd. April 2011
Foto: Emelie Danielsson, Lena Allthin, Jessica Alaniesse Karlsson, Smålandsbilder.se, Lennart Krafve, Henning
Berggren, Örjan Carlström, Räddningstjänsten, Tekniska kontoret, Vaggeryds Energi, Barn- och
utbildningsförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen, Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB, kommunens
arkivbilder.
114

Noteringar

Noteringar

Noteringar

Noteringar

”Där hjulen
alltid snurrar”
Vaggeryds kommun har ca 13 000
invånare - och vi vill gärna bli flera.
Vi har ett geografiskt läge som ger
möjlighet till goda kommunikationer
och bra boende till en rimlig peng.
Vi är en del av entreprenörsregionen.
Inom kommunen är vi cirka 1200
anställda.
Välkommen till oss!
Adress
Besök
Internet
E-post
Telefon
Box 43, 568 21 Skillingaryd
Bangårdsgatan 2, Skillingaryd
www.vaggeryd.se
kommunstyrelsen@vaggeryd.se
0370-678 000