Energiplan för Skellefteå kommun

Energiplan för 

Skellefteå kommun 

kortversion 

Ett förslag till energiplan för Skellefteå kommun 

som har upprättats av Skellefteå Kraft i samverkan 

med Skellefteå kommuns styr- och referensgrupp.

–––– Energiplan för Skellefteå kommun –––– 

Varför energiplan? 

Enligt lagen om kommunal energiplanering skall det i varje kommun ”finnas en 

aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi”. 

Förslaget har avfattats med beaktande av riktlinjer för det internationella 

samarbetet, som syftar till att begränsa de globala miljöproblemen och sträva efter 

en hållbar utveckling, samt med stöd av regeringens proposition 1996/1997:84 

”En uthållig energiförsörjning”. 

”Beslutet att ta fram en ny energiplan antogs av KF 2001-12-18, § 289 ” 

Kommunen skall aktivt verka för: 

• En säker och effektiv energiförsörjning till konkurrenskraftiga villkor. 

• En ökad hushållning med energi. 

• en övergång till energisystem som fungerar väl i samband med naturligt 

förekommande kretslopp och som baseras på förnyelsebara energikällor. 

• att användning av lokala energilösningar underlättas, t ex energi ur vatten, 

skogsprodukter, spillvärme, avfall och vind. 

• att kommunens långsiktiga behov av beredskap och handlingsfrihet inom 

energiområdet säkerställs. 

Läsanvisning 

Den fullständiga energiplanen är uppbyggd av 5 delar: 

Popversionen – En kortfattad och lättläst variant på huvuddokumentet som du nu 

håller i din hand. 

Huvuddokumentet - Är en mera utförlig och längre variant av dokumentet 

Åtgärdskatalog – Åtgärder som skall genomföras under innevarande år. 

Antingen plockade från förslag i huvuddokumentet eller nya idéer. Hanteras som 

en del i Skellefteå kommuns ordinarie budgetarbete. 

Verktygslåda – innehåller metoder för att göra bl a livscykelkostnadsanalyser, 

miljökonsekvensbeskrivningar och miljövärderingar samt en sammanställning av 

länkar till informativa hemsidor om energi och miljö. 

Inventering och faktasamling – Inventering av energiläget i Skellefteå kommun 

2001. Faktasamlingen innehåller bl a studiematerial för skolor och hushåll. 

2 ––––


Så här skulle framtiden kunna se ut. 

Skellefteå kommun är gynnat genom sin lokala energiproduktion som ger goda 

exportinkomster. 

Bilarna drivs på en kombination av lokalproducerad etanol ur biobränsle, biogas 

ur komposterbara fraktioner och el producerad av vatten- biobränsle och andra 

alternativa energikällor från det lokala kraftbolaget. Centrala stan är i princip bilfri 

och det har blivit populärt att flanera längs gatorna. Goda parkeringsmöjligheter 

finns i utkanten av centrum. Det finns även gratisparkering med en så kallade p- 

skiva. Något som fått konsumenterna att stressa mindre. Ett rikt gatuliv har 

utvecklats. 

Oljeoberoende 

Skellefteå Kraft AB som fortfarande är kommunägt satsade tidigt på att ersätta 

den olja som vi importerar. Genom oljeoberoendet har också bytesbalansen blivit 

positiv för kommunen. De senaste resultaten visar att vad gäller fossila bränslen 

har förbrukningen minskat med 90% sedan 1990. Storskalig produktion av bland 

annat etanol har gett Skellefteå status som energiexportör. Råvaran hämtas ur den 

välskötta skogen i Västerbotten. Idag importeras bara små mängder olja för att 

tillgodose behovet inom tillverkningsindustrin. Fossila bränslen används över 

huvud taget inte till uppvärmning. Majoriteten av fastigheterna är anslutna till ett 

väl utbyggt fjärrvärmenät vars värmeverk eldas med återvunna material och 

skogsbränslen. 

Miljöcenter 

Eftersom de stora bensinbolagen har vidgat sin affärside´ och slutat satsa på 

fossila bränslen har den alternativa produktionen av energi i Skellefteå fått ett 

uppsving. För att samla alla intressanta erfarenheter som görs i Skellefteå med 

omnejd har ett kunskapscentrum bildats där fakta finns att hämta och där även nya 

rön på miljöområdet publiceras regelbundet. Numera klarar Skellefteå alla 

miljökvalitetsnormer för uteluften. Både i centrala stan och ute i de mindre 

tätorterna. 

Känt namn 

Samarbetet mellan Universiteten i Umeå och Luleå och högskolan i Skellefteå har 

resulterat i fler högre utbildningar, som lockat studerande från hela världen till 

Skellefteå som blivit ett mångkulturellt centrum för musik- och kultur. Skellefteå 

är en färgstark, kontrastrik stad som inspirerar och ger drivkraft åt företagare och 

uppfinnare. Fördelen är att i Norrland finns den kreativa frihet som saknas på så 

många andra håll i världen. 

3 ––––


Energivision för Skellefteå år 2025 

• Skellefteå ska vara ledande inom alternativa energislag där vi har 

goda lokala förutsättningar. Skellefteå kommun skall ligga i 

frontlinjen vad gäller nya processer inom förädling av bioråvara. 

• Skellefteå är en fossilfri kommun. Olja kol och naturgas används 

inte för uppvärmning. Anläggningar för produktion av etanol och 

biogas eller annat alternativ tillgodoser behovet av drivmedel för 

transporter. 

• Skellefteå kommuns goda förutsättningar har medfört att 

kommunen producerar mer energi än vad den använder och den 

energi som produceras i kommunen är miljövänlig. 

• Modern energiteknik används och utvecklas på ett sätt som gör att 

Skellefteå kommun väl följer med i utvecklingen. Universiteten i 

Skellefteå är kunskapscenter inom energi. 

• Förekomst av spillvärme och överskottsvärme ska undersökas och 

där ekonomin så tillåter ska energin tillvaratas. 

• För energi som används inom kommunen, men produceras på 

annat håll, gäller samma krav på hänsyn till miljö och människor 

som för energiproduktionen inom kommunen. 

• De energiproduktionsmetoder som används orsakar inte utsläpp 

eller påverkan på luft, vatten och mark som överskrider vad 

naturen långsiktigt tål. Inte heller skadar de människors hälsa, den 

biologiska mångfalden eller rubbar naturens ekologiska balans. 

4 ––––


Energiplanens syfte 

En aktiv energiplanering är nödvändig för att kunna styra mot en hållbar 

utveckling. 

Övergången till förnyelsebara energikällor och en förbättrade effektivitet vid 

produktion, överföring och användning av energi är av strategiskt natur. 

Genom energiplanering är det möjligt att synliggöra energiflödena inom 

kommunen. Planen är således ett viktigt underlag i den översiktliga planeringen. 

Energiplanen har två huvudsyften: 

• Spara energi 

• Övergång till förnyelsebar energi 

Energi mål till år 2010 

Skellefteå kommun ska vara ett föredöme och genomföra åtgärder i de egna 

fastigheterna, den egna verksamheten och de egna bolagen som medger att 

visionerna uppfylls. Energimålen skall fungera som en brygga mellan visionen 

och verkligheten. 

Målen skall vara genomförda till utgången av år 2010. 

Skellefteborna har goda kunskaper inom området energioch 

miljö. 

Kommunledningskontoret 

• Mål 1. Allmänheten och kommunens personal skall vara väl utbildade 

och engagerade i energioch miljöfrågor. (2008) 

5 ––––


Kommunen ska genom sin verksamhet bidra till att 

främja miljö- och energieffektiva alternativ. 


• Mål 2. Klara samordning av energimålen. 2005. 

• Mål 3 Årliga energiåtgärder tas fram inför kommunens ordinarie 

budgetarbete. 2005. 

• Mål 4. Berörda kommunala nämnder och bolag skall årligen redovisa 

kvantifierade mätbara energimål inom angivna huvudmål i 

budget/verksamhetsberättelse. 2005 och löpande. 

• Mål 5. Kommunens anskaffning av varor och tjänster ska präglas av ett 

hållbart samhällstänkande. 2005. 

Fastighetskontoret 

• Mål 6 Utbildad engagerad personal. 2005 och löpande. 

• Mål 7 Mätbara energimål gällande kommunens fastigheter. 2005 och 

löpande. 

Bygg- och miljökontoret 

• Mål 8 Energirådgivning skall erbjudas till kommunens innevånare. 2005 

och löpande. 

• Mål 9 Tillkommande bebyggelse skall ha ett miljöanpassat energisystem. 

2005 och löpande. 

• Mål 10 Befintlig bebyggelse ska fortlöpande analyseras utifrån nuvarande 

uppvärmningssystem. 2005 och löpande. 

• Mål 11 Att i samband med upprättande av fördjupade översiktsplaner 

göra en ”uppvärmningsplan” för att klarlägga framtida 

uppvärmningssätt och behov. 2005 och löpande. 

Tekniska kontoret 

• Mål 12 Energi skall sparas med materialåtervinning avfall skall i 

möjligaste mån användas som energikälla. 2005 och löpande. 

Skellefteås näringsliv ska i sin verksamhet vara miljö- och 

energieffektivare än jämförbara företag i världen 


• Mål 13. Industrierna i Skellefteå har energimål. 

Ska vara uppnått 2008.. 

6 ––––


Utsläpp och andra miljöeffekter från trafik och 

värmeproduktion i Skellefteå ska minska från och med 

2005. Specifikt skall koldioxidutsläppet år 2010 per capita 

ha minskat med 8 % i förhållande till 1990 års värden. 

Bygg- och miljökontoret 

• Mål 14. Ingen ska besväras av luftutsläpp från värmeproduktion. 2005 

och löpande. 


• Mål 15. För att minska den totala energianvändningen ska effektivare 

transportlösningar inom kommunen eftersträvas. 2005 och löpande. 

• Mål 16. Skellefteå kommuns Rese- och transportpolicy ska syfta till att 

uppnå energieffektiviseringar. 2005 och löpande. 

7 ––––


Uppföljning 

Arbetet med att ta fram och förankra en energiplan i kommunen är en kontinuerlig 

process och inte som tidigare, ett traditionellt begränsat projekt. Denna process 

behöver löpande rapporteringar, kontrollstationer och förbättringar. Den måste 

därför ingå som en del av det politiska arbetet i kommunen. 

Åtgärdskatalog 

Åtgärder som syftar till att uppnå energimålen hanteras separat som en del i den 

ordinarie budgetprocessen. 

Kommunstyrelsen är ansvarig för att målen följs upp och att ansvaret för 

respektive mål/åtgärd delegeras så att utvalda mål genomarbetas till år 2008. 

Energibokslut 

Vartannat år ska ett energibokslut tas fram, där läget med energiplanens etappmål 

och åtgärder visas. 

Kommunstyrelsen ansvarar för att energi boksluten tas fram. 

Energibokslutet samordnas med det miljöbokslut som ska tas fram vartannat år. 

Samordning 

För att målarbetet ska kunna planeras och utvärderas krävs samordning via en 

tjänstemannagrupp med företrädare för olika verksamheter. 

Kommunledningskontoret, Bygg- och miljökontoret, Fastighetskontoret, Tekniska 

kontoret och Skellefteå Kraft AB ska vara representerade i arbetsgruppen för 

energiplanering (energigrupp) 

Energigruppen ska: 

• Årligen revidera energiplanens åtgärds katalog 

• Sprida information om energiplanen till allmänhet, föreningar, fastighetsägare, 

företag och verka för att energiplanens intentioner följs upp i kommunens 

utåtriktade verksamhet. 

• Vara en resurs i framtagandet av energiboksluten vartannat år. 

8 ––––


Vad är energi? 

Energi = förmåga att förändra tillstånd 

Allt som händer innebär att energi omsätts. Energi kan aldrig bildas eller 

förstöras, bara omvandlas mellan olika energiformer. Några exempel på dessa 

energiformer är: 

• Rörelseenergi, lägesenergi, elenergi, kemisk energi ,värmeenergi, 

strålningsenergi, ljudenergi, magnetisk energi ,elasticitetsenergi och 

kärnenergi 

När man studsar en boll sker en omvandling mellan minst fem olika energiformer: 

lägesenergi 

kemisk energi i musklerna 

rörelseenergi 

När bollen till slut slutat studsa 

har all energi ombildats till 

värmeenergi (via friktion). 

elasticitetsenergi 

Energi mäts oftast i enheten kilowattimmar [kWh]. Om en motor med effekten 10 

kilowatt [kW] är i drift i 6 timmar [h] har den under den tiden omsatt 10 * 6 = 60 

kWh. 

Ett närbesläktat begrepp som beskriver energins kvalitet är exergi. Definitionen på 

exergi lyder som följer: 

Exergi är måttet på energins användbarhet, förmåga att utföra arbete 

Allting som händer medför att exergi förbrukas. Effektiv energianvändning 

innebär att man omsätter energi utan att förbruka onödigt mycket exergi. Detta 

kan göras genom att inte använda energi av högre kvalitet än nödvändigt. 

Energikälla – Energibärare 

Energikälla brukar man kalla det material i naturen ur vilket vi utvinner energin. 

De olika energikällorna härstammar från antingen solen, uran, tidvattenkraften 

(dragningskraft från månen eller solen) eller geotermisk energi (värme från 

jordens inre). 

9 ––––


Energikällorna kan delas in på olika sätt. En vanlig indelning är: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Fossila bränslen (kol, olja, naturgas) 

Förnybara energikällor (vatten, sol ,vind, jordvärme) 

Kärnkraft 

Biomassa (trävirke, torv, avfall) 

En annan indelning är: 

Tillgångar som ständigt flödar (ex vind, vatten) 

Tillgångar som är lagrade (ex biobränsle, fossila bränslen) 

En energikälla räknas som förnybar om den förnyas i minst samma takt som den 

förbrukas. (Därför är de flesta biobränslen förnybara även om de sorterades i en 

egen kategori i den första indelningen.) 

En energikälla som ständigt flödar innebär att tillgången inte förändras efter att 

vi tagit ut energin. T ex ser vattenmolekylerna i vattnet likadana ut före och efter 

vattenturbinen. 

De allra flesta energikällor har sitt ursprung i solen. Detta gäller t ex lagrade 

fossila bränslen, där solstrålar för en lång tid sedan byggde upp de växter och djur 

som nu ombildats till exempelvis kol och olja. Ett annat exempel är vattenkraften, 

där solen gör att vatten i hav och sjöar avdunstar, blir till moln, som flyger iväg in 

över landområden och regnar ned uppe i fjällvärlden. Detta ger ett flöde till 

älvarna som rinner ned mot havet och kretsloppet är slutet. På vägen ned längs 

älvarna fångar man upp vattnet och omvandlar lägesenergin till elektricitet i 

vattenkraftsstationer. Till och med jordvärme har sitt ursprung i solen, där 

sommarens solstrålar tinar upp den is som bildats runt slangarna och på så sätt 

möjliggör ett nytt uttag av värme under den kommande vintern. 

Energibärare är ett medel som man använder för att transportera energi från ett 

ställ till ett annat. Exempel på energibärare är: 

• 

• 

• 

• 

el 

fjärrvärme 

pellets 

vätgas 

Det finns exempel på saker som fungerar både som energikälla och energibärare, 

exempelvis olja. 

10 ––––


Energin, samhället och miljön 

TWh 

Energianvändningen och dess följder 

Energi, ett fenomen som berör oss alla 

Energi är ett fenomen som vi alla ständigt kommer i kontakt med och som har 

spelat en central roll i uppbyggandet av det samhälle vi lever i idag. Tack vare att 

vi lyckats tämja några av naturens väldiga krafter får vi mycket hjälp i vårt 

dagliga liv. Vi omvandlar energi för att sätta fart på bilen, för att hålla en behaglig 

temperatur inne i hemmen och för att få ljus. Mycket stora energiflöden har även 

varit med i bilden innan maten står på bordet. 

Före den industriella revolutionen tog vi hjälp av våra fyrfota vänner när tyngre 

uppgifter skulle utföras och vi använde ved från skogen till att laga mat och värma 

våra hus. Energi från solen var naturligtvis, liksom nu, livsavgörande för att få det 

att växa på åkrar och i skogen, men de direkta mänskliga ingreppen i energins 

vandringar var mycket små. I takt med att den industriella revolutionen gjorde sitt 

intåg följde också ett allt större behov av att kunna utnyttja energi. De traditionella 

energikällorna var nu inte längre tillräckliga. 

Nya energikällor kommer in i bilden 

I Sverige fick oljan, som är lätt att hantera och har ett högt energiinnehåll, en 

enorm genomslagskraft. Den totala energianvändningen, liksom oljans andel av 

totala energitillförseln, steg stadigt under hela mitten av 1900-talet. 1970 kom hela 

75% av Sveriges totala energitillförsel från oljeprodukter. [1] Oljan utnyttjades för 

transporter likväl som för uppvärmning. 

Största delen av vattenkraften i Sverige byggdes ut under första hälften av 1900- 

talet och har sedan dess utgjort grundplåten för svensk elproduktion. I och med 

oljekriserna under 1970-talet beslöts att man skulle satsa på kärnkraft för att säkra 

den Svenska energitillförseln. Olja för uppvärmning ersattes med kärnkraftsel och 

kärnkraft står i dag för en lika stor andel av elproduktionen som vattenkraft. 

Sveriges energitillförsel under 1900-talet [ 2] [ 3] 

500 

400 

Kärnkraft 

Vattenkraft 

300 

200 

100 

Olja & Naturgas 

Kol & Koks 

Inhemska bränslen 

1900 1925 1950 70 80 90 

1 Energimyndigheten: Energiläget 1999. < http://www.stem.se/ > 

2 AB Svensk Energiförsörjning: Energifakta. 

3 Energimyndigheten: Energiläget 1999. < http://www.stem.se/ > 

2000 

11 ––––


Energianvändningens baksida 

Från början tänkte man inte så mycket på vilka konsekvenser den ökade 

energianvändningen medförde. Det är först under de senaste årtiondena som vi har 

uppmärksammat miljöproblemen i större omfång. Begrepp som luftförorening, 

skogsdöd och växthuseffekt, har blivit mer och mer aktuella. Miljömedvetenheten 

har ökat kraftigt och man har börjat inse att hot mot den yttre miljön även är ett 

hot mot samhället. [4] 

Merparten av vår tids stora miljöaspekter har en mycket stark koppling till vårt 

sätt att använda energi. 

Vidgade vyer 

Miljöproblem var tidigare ofta av lokal karaktär men har nu i mångt och mycket 

blivit internationella frågor. Detta gäller i allra högsta grad även miljöeffekter av 

energianvändning. Utsläpp av koldioxid i Skellefteå kan via växthuseffekten få 

störst skadeverkningar för folket i Bangladesh, samtidigt som utsläpp av 

svaveldioxid i Storbritannien kan ge större försurande verkan i Skellefteå än i 

Storbritannien. 

Ett annat exempel på internationaliseringen i energi/miljö-frågor är den 

avreglerade elmarknaden. Att vattenkraft är den enda elproduktionsmetoden inom 

Skellefteå kommun betyder inte att man utan vidare kan tänka på miljöaspekterna 

av elanvändningen som om elen vore producerad med vattenkraft. Att slå på en 

elradiator i Skellefteå kan i praktiken betyda att man tvingas höja effekten i ett 

Danskt kolkraftverk. 

En annan trend i energi/miljö-frågorna är att den enskilde konsumenten får en allt 

större valfrihet i sitt agerande. Lagar och förordningar var tidigare ofta utformade 

efter du får inte- principen. Numer utnyttjas exempelvis skatter och bidrag i allt 

större utsträckning för att uppmuntra till egna initiativ. 

Ytterligare en trend är att den miljömedvetne konsumenten på ett påtagligt sätt 

kan påverka stora producenter. Även om ekonomin ofta är avgörande ges ett allt 

större utrymme till andra mervärden som t ex miljö och hälsa. 

Kommunens roll för att bidra till ett hållbart energisystem handlar mycket om att 

skapa de rätta förutsättningarna för privata initiativ. Förutom ramförutsättningarna 

via exempelvis översiktsplan, bör en kommun naturligtvis även föregå med gott 

exempel samt aktivt sprida kunskap i ämnet. 

Vad kännetecknar ett hållbart energisystem? 

Hållbar utveckling 

Att skapa ett hållbart energisystem handlar i mångt och mycket om att bygga ett 

system som inte kommer på kollisionskurs med de spelregler som gäller i naturen. 

Här krävs ett långsiktigt tänkande och ett handgripligt agerande. 

4 Universitetsforlaget AS, Norge (1992). Enøk i byggninger. 

12 ––––


Hållbar utveckling 

Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande 

Agenda 21 

År 1992 hölls en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i FN:s regi 

som kommit att innebära stora förändringar. Ett stort antal länder, däribland 

Sverige, enades om ett handlingsprogram för en hållbar utveckling för det 21:a 

århundradet. 

Kyotomötet 1997 

Kyotoprotokollet är det första bindande dokumentet om reduktion av utsläpp av 

växthusgaser. 

Mötet kom fram till att med några få undantag kommer alla i-länder att vara 

tvungna att minska utsläppen jämfört med dagens nivå. T.ex. förband sig USA att 

minska sina utsläpp med 7%, EU med 8% och Japan med 6%.Sedan mötet i 

Kyoto har dock både USA och Japan dragit sig ur sina åtaganden. 

Sveriges regering har beslutat att vi skall minska koldioxidutsläppen med minst 

4% till 2010 jämfört med 1990 års nivå. Det är 11% mer än vad vi är förpliktigade 

till enligt Kyoto. Gröna el-certifikat för att stimulera utvecklingen av de förnybara 

energikällorna är ett sätt att skynda på utvecklingen. Vid konferensen i 

Johannesburg 2002 beslutades att öka andelen förnyelsebar energi både i i- och u- 

länderna samt att verka ör ett ökat samarbete mellan dem. 

Några naturgivna principer 

För att finna principer för ett hållbart energisystem är det bra att först ägna en 

stund uppmärksamhet åt de principer som gäller för energisystem i naturen. 

• Ett ständigt flöde av energi från solen: Solen är den stora motorn för i princip 

all energiomsättning i naturen. Det årliga inflödet av energi som jorden får 

från solen är ofattbart stort, hela 1 500 000 000 TWh, vilket kan jämföras mot 

hela mänsklighetens energianvändning på blygsamma 100 000 TWh. [5] Delar 

av solinstrålningen reflekteras direkt tillbaka till rymden, medan huvuddelen 

av energin absorberas och bildar värme, något som också driver havens 

cirkulation, vindsystemen och vattnets kretslopp. Den energimängd som 

utnyttjas för att driva fotosyntesen motsvarar ca 1 000 000 TWh per år. All 

energi omvandlas till slut till värmeenergi som slutligen lämnar jorden och 

strålar ut som värmeenergi ut i rymden. Det principiellt viktiga i 

sammanhanget är att naturens drivkälla, solenergin, är en oändlig resurs som 

ständigt förnyas. 

• Växterna har en nyckelroll: Fotosyntesen är den enda mekanism i naturen som 

bygger upp energi av hög kvalitet och som dessutom går att lagra. 

• Vi människor, liksom allt annat levande, är direkt beroende av växternas 

fotosyntes. Dessutom är växterna de enda som kan förvandla avfall till nya 

resurser på ett effektivt sätt. Ett flertal av malmtillgångarna liksom alla 

5 Luleå Tekniska Universitet, Kurskompendium i Energiteknik, MTM 027. 

13 ––––


tillgångar av fossila bränslen (olja, kol och naturgas) har bildats tack vare 

växterna. 

• Kretsloppsprincipen: Solens energi flödar igenom biosfären (allt levande) 

för att sedan åter ge sig av mot världsrymden. All materia däremot följer 

kretsloppsprincipen och cirkulerar gång på gång igenom biosfären. Ett 

kännetecken på ett hållbart system är att växterna hinner med att 

processera allt avfall till nya råvarutillgångar. En viktig aspekt är tiden. 

Snurrar kretsloppshjulet för snabbt hinner växterna inte med och då bryts 

cirkeln och avfall börjar samlas på hög. 

Nedan visas en enkel principskiss på energins och materians vandringar i det 

naturliga systemet där solens energi driver materians kretslopp. 

Lagrade energitillgångar 

En liten del av den solenergi som passerat biosfären under årens lopp har 

ackumulerats och återfinns nu i form av olja, kol, naturgas och torv. Alla dessa 

tillgångar har sitt ursprung i biologiskt material som inte förmultnat fullständigt 

och den lagrade energin härstammar ursprungligen från solen. Energin i dessa 

fossila bränslen är kemiskt bunden i form av ej oxiderat kol. 

Ackumulation av energi sker även i dag bland annat i torvmossar där 

oförmultnade växtdelar lagras åt eftervärlden. Det totala uttaget från världens 

fossila bränsletillgångar är dock mycket större än nybildandet. 

Uran som går att utnyttja till kärnklyvning i kärnkraftsverk, är den enda idag 

använda lagrade energitillgången som inte har sitt ursprung i solenergi. 

Med dagens nyttjande, prisnivå och ekonomiska lönsamhetskrav, räcker kända 

energireserver av… [6][7] 

… olja i 43 år. 

… kol i 235 år. 

… naturgas i 66 år. 

… uran i 70 år. 

Energitillgångarna kommer inte att ta slut helt abrupt. Det är snarare en 

ekonomisk fråga eftersom resurserna med tiden kommer att bli allt svårare och 

6 BP (1995): BP statistical review of world energy. 

7 AB Svensk Energiförsörjning: Energifakta. 

14 ––––


dyrare att utvinna. Vid höjda råvarupriser blir nya tillgångar lönsamma att 

utvinna, och de totala tillgångarna blir på så sätt större än i exemplet ovan. Ny 

teknik tänjer ständigt gränserna och de påvisade källor har aldrig varit större än 

nu. 

Det stora problemet med de fossila bränsletillgångar är dock inte att de riskerar att 

ta slut. Problemet är den växthuseffekt de förorsakar. Skulle alla nu kända 

tillgångar förbrännas innebär det en miljökatastrof av ofattbar karaktär. Frågan är 

inte hur länge resurserna räcker utan hur snabbt vi är tvungna att sluta nyttja dem. 

Energihushållning 

Att lösa energiproblem blir lätt en fråga om att finna nya tekniker för 

energitillförsel. Lyckligtvis har nu fokus kommit även på den andra delen av 

ekvationen, energibehovet. Här finns en enorm sparpotential, och vi som enskilda 

individer har goda möjligheter att dra vårt strå till stacken genom att bättre 

hushålla med energin. 

15 ––––


Miljöaspekter kring de femton miljömålen. 

Ett flertal av dagen allvarliga miljöproblem har som tidigare sagts en stark 

koppling till vårt energianvändande. Våren 1999 beslutade riksdagen om 15 

nationella miljökvalitetsmål [ 8] 

Vi kommer här att belysa miljöaspekterna med 

utgångspunk i de miljökvalitetsmål som berör energianvändning i Skellefteå. 

Naturvårdsverket anser att klimatmålet är det mål som blir svårast att nå, trots att 

målsnöret ligger så långt fram som år 2050. [9 

Frisk luft 

”Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden 

inte skadas” 

Regeringens proposition 2000/01:130 

Situationen i Skellefteå 

Bygg- och miljökontoret äger en mobil mätutrustning. Mätutrustningen har stått 

på flera ställen i kommunen eftersom behoven varit stora att mät luftkvaliteten. 

Eftersom endast begränsade mätningar har genomförts på samma plats i Skellefteå 

sedan 1992, går det inte att redovisa huruvida luftkvalitén i Skellefteå förbättrats 

eller försämrats under de senaste åren. 

Mätningar 97/98 i Skellefteå var visade att halterna av både stoft och VOC i nivå 

med halterna i flera andra orter i Västerbotten. Det finns idag inget gränsvärde för 

hela gruppen VOC. 

Två huvudsakliga förklaringar finns till höga stoft och VOC-halter. Den ena är 

vedeldning i gamla, ineffektiva vedpannor, den andra är trafiken. 

Det finns ingen gällande miljökvalitetsnorm för sot - däremot för partiklar (PM10) 

I miljömålsproppen finns däremot ett generationsmål för sot på 10 ug/m3 som 

årsmedel. Värdena från sotmätningarna vinterhalvåren 95/96 t o m 97/98 i 

projektet "Hälsorelaterad miljöövervakning i Västerbottens län" visade på 

vinterhalvårshalter som låg på ca 4-7 ug/m3. Inga sotmätningar har skett efter 

detta [ 10 ] . För Skellefteås del finns ändå anledning att vidta åtgärder för en fortsatt 

förbättring av luftkvalitén. Främst genom minskade utsläppen från vedeldning, 

samt från trafik. 

Huvudpunkter för frisk luft i Skellefteå 

• Återkommande mätning av luftkvalité 

• Begränsa utsläpp från värmeproduktion och trafik 

Levande sjöar och vattendrag 

”Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika 

livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, 

8 Miljödepartementet: < http://www.hallbarasverige.gov.se/vagar_till/miljomal/miljomal.htm > 

9 Naturvårdsverket: Tufft att klara miljömålen.< http://www.environ.se/ > 

10 Länsstyrelsen i Västerbottens län (1999): Halter av sot och VOC i Västerbottens län vintern 

1997/98 

16 ––––


kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion 

skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas” 



Vattenkraften utgör basen för svensk elförsörjning och är på många sätt en ren och 

miljöriktig sådan i jämförelse med flera andra elförsörjningsalternativ. Även 

vattenkraften har dock effekter på miljön. 

Exploatering av vattendrag genom dammar och andra vandringshinder räknas som 

en stor negativ miljöeffekt. Kommunen bör aktivt verka för att minska 

fragmenteringsgraden i kommunens vattendrag. Detta kan ske genom att riva 

gamla dammar. Den negativa påverkan kan också mildras genom att bygga 

fiskvandringsvägar förbi dammar. Byskeälven är den enda av kommunens älvar 

som inte är fragmenterad av dammar. Forskning har visat att 

vattenkraftsutbyggnader i mindre vattendrag ger proportionellt sett stora 

miljöskador. Inga fler vattenkraftsutbyggnader bör därför ske i kommunen. [57] 

I vattendragsutredningen SOU 1994 redovisades en ytterligare möjlig utbyggnad 

med ca 15 MW i kommunens vattendrag. Denna effekt kan jämföras med 

eleffekten från Hedensbyns kraftvärmeverk som var 39 MW, 2001 

Huvudpunkter för levande sjöar och vattendrag i Skellefteå 

• Ingen byggnation av kraftverk i skyddsvärda eller känsliga system. 

• Ta del av pågående forskningsinsatser för att se vilka möjligheter det finns 

att förbättra situationen för flora och fauna i redan utbyggda vattendrag 

Myllrande våtmarker 

”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall 

bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.” 


Behov av åtgärder i Skellefteå 

• Vara restriktiv med tillstånd till torvbrytning. 

Ingen övergödning/ bara naturlig försurning 

”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida 

gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller 

inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och 

byggnader.” 


57 Bo-Göran Persson Limnolog Skellefteå kommun. 

17 ––––


Totalt svavel- och kvävenedfall över Sverige [11] 

svavelnedfall kvävenedfall [mg/m 2 år] 

Utifrån kartan deponeras ca 350 mg svavel per m 2 och år och 350 mg kväve per 

m 2 och år över Skellefteå, d v s något över den kritiska belastningen. 

Utsläppskällor och situationen i Skellefteå 

Nedfallet av försurande ämnen över kommunen är fortfarande större än vad 

naturen tål. Rönnskärsverken är i särklass den största utsläppskällan för svavel 

och äldre beräkningar har visat att industrin bidrar med ca 50% av nedfallet inom 

ett område 2 x 2 mil från smältverket. I övrigt dominerar idag från källor 

utomlands. Svavelutsläppen från Rönnskärsverken har ökat sedan mitten av 1990- 

talet, efter att tidigare ha minskat mycket kraftigt. 

Naturvårdsverket anger att skogbruket i norra Sverige bidrar i ungefär lika stor del 

till försurningen som nedfallet av försurande ämnen. När träd avverkas och tas 

bort försvinner även baskatjoner som träden tagit upp under sin tillväxt vilket 

leder till en långsam markförsurning. Skogsbrukets markanvändning har också 

inneburit problem med förändrade flöden i vattendrag pga markavvattning, ökad 

markerosion och sedimenttransport till små vattendrag. 

Försurningspåverkan i kommunens större sjöar är liten förutom att kortvariga 

surstötar kan förekomma i sjöarnas ytvatten under islossningen. I kustområdet och 

i avrinningsområden med hög myrandel är sjöarna i allmänhet surare. 

De största försurningseffekterna hittar finner vi i vattendragen. Surstötar under vår 

och höst sänker pH-värden och medför höga halter av oorganiskt aluminium som 

är giftigt för främst fisk och bottendjur. 

11 Naturvårdsverket. < http://www.environ.se/ > 

18 ––––


Många mindre vattendrag saknar alkalinitet under någon period under året. Våra 

data tyder också på att det är de kustnära vattendragen som drabbats hårdast. [57] 

Huvudpunkter för begränsning av försurning och övergödning i Skellefteå 

• Minska SO 2 -utsläppen. 

• Minska NO x -utsläppen. 

• Biobränslen bör produceras och användas så att balansen av baskatjoner 

bibehålls. 

Levande skogar 

”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas 

samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och 

sociala värden värnas.” 


Huvudpunkt levande skogar i Skellefteå 

• Vid ett större nyttjande av energiråvara från skogen, bör i första hand 

industriella biprodukter (spån, bark m m ) nyttjas effektivare. Nyttjande 

av grenar, toppar (GROT) och skräpskogar bör ske återhållsamt och 

föregås av miljövärdering. 

Ett rikt odlingslandskap 

”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och 

livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och 

kulturmiljövärdena skyddas och stärks.” 


Odling av energigrödor ger en möjlighet att behålla den öppna landskapsbilden 

och samtidigt ta vara på åkermarkens resurser. Speciellt lovande för nordliga 

sammanhang är odling av rörflen. Rörflen skördas med samma maskinpark som 

vanlig vall. En väsentlig skillnad är dock att skörden sker på våren för att få bästa 

bränslekvalitet. Fördelar med rörflen är den låga fukthalten (10-15% redan vid 

skörd) och att askan har hög smälttemperatur (gäller vårskördad rörflen). En 

nackdel är att askhalten är högre än för trädbränslen. [12] 

God bebyggd miljö 

”Städer tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam 

livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och 

kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall 

57 Bo-Göran Persson, Limnolog Skellefteå kommun. 

12 NENET och Länsstyrelsen i Norrbotten (2000): Energin och Framtiden i Norrbotten. Rapport 

5/2000 < http://www.boden.se/energikontoret/index.html > 

19 ––––


lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god 

hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” 

Huvudpunkter för god bebyggd miljö i Skellefteå 

• Öka användning av biobränslen 

• Minska beroende av energikrävande transporter 

• Ta tillvara spillvärme från processer 

• Spara energi. 


Giftfri miljö 

”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av 

samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.” 

Propositionen 2000/01:65 


När det gäller utsläppen av tungmetaller är trenden mycket positiv i Sverige. 

Svenska industrins metallutsläpp till luften har reducerats till enstaka procent av 

1970-talets nivåer, och biltrafikens blyutsläpp har helt upphört. Figuren nedan 

visar hur halterna av bly i mossa kraftigt sjunkit under de senaste årtiondena. 

Bly i mossa 1975, 1985 och 1995 [13] 

μg/g mossa torrvikt 

Större delen av de metallmängder som genom åren släppts ut i luften finns 

emellertid fortfarande kvar i marken där de fallit ned. 


• Använda biobränslen före fossila bränslen för att förhindra ett 

nettotillskott av tungmetaller till biosfären. 

• I Skellefteå kommun tillvaratas metaller för återvinning. 

13 Naturvårdsverket. < http://www.environ.se/ > 

20 ––––


Säker strålmiljö 

”Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga 

effekter av strålning i den yttre miljön.” 


Säker strålmiljö innebär, enligt riksdagen, att människors hälsa och den biologiska 

mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 


Skellefteå kommun kan underlätta omställningen av det svenska energisystemet 

genom att kontinuerligt jobba med energieffektiviserande åtgärder, samt att främja 

utvecklingen av förnyelsebar energiproduktion. 

Elektromagnetiska fält 

Elektriska och magnetiska fält (EMF) uppkommer vid generering, överföring och 

distribution samt slutanvändning av el. 

Det finns en viss oro för att dessa fält kan orsaka hälsoeffekter. 


Vid planering av bebyggelse och nybyggnationer bör försiktighetsprincipen råda, 

så att ny bostadsbyggelse eller daghem ej planeras i närheten av 

högspänningsledningar med stora strömmar, samt att man i samband med 

nybyggnation eftersträvar att elinstallationerna planeras så att exempelvis 

vagabonderade strömmar undviks. [30] 

Huvudpunkter säker strålmiljö i Skellefteå 

• Underlätta omställningen av det svenska energisystemet från kärnkraft 

genom energibesparande åtgärder och uppmuntring av förnyelsebar 

energiproduktion. 

• Vid byggnationer och installationer bör risken för elektromagnetiska fält 

beaktas. 

Skyddande ozonskikt 

Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. 

Regeringens proposition . 2000/01:130 

Ungefär 10-50 km ovanför jordytan, i stratosfären, omvandlar solljuset ständigt 

syremolekyler (O 2 ) till ozon (O 3 ). Detta naturliga ozonskikt är livsviktigt för livet 

på jorden eftersom det har förmåga att absorbera farliga ultravioletta strålar från 

solen, den s.k. UV-B-strålningen (strålning inom våglängdsområdet 280–315 nm). 

Huvudpunkt skyddande ozonskikt i Skellefteå 

Begränsa utsläpp av ämnen som påverkar ozonskiktet. 

21 ––––


Begränsad klimatpåverkan 

”Halten av växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras på en nivå som innebär att 

människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig” 


Allvaret i frågan går knappast att ta miste på och enigheten bland forskarna blir 

allt större. Människan håller på att förändra det globala klimatet! 

Inom 50 - 100 år kan vi ha samma klimat i Västerbotten som Stockholm har i dag. 

Problembilden 

Växthuseffekt är ett naturligt fenomen som gör att vi har en behaglig temperatur 

på jorden. Växthusgaser i atmosfären bildar ett skikt som bromsar värmeutflödet 

från jorden. Tack vare detta är jordens medeltemperatur +15 °C istället för -18 °C 

som den skulle ha varit utan dessa gaser. 

Solens strålar har kort 

våglängd och tar sig lätt 

igenom atmosfären. 

Värmestrålningen från jorden 

har lång våglängd och 

bromsas i atmosfären och 

reflekteras tillbaks mot jorden. 

Mänskliga aktiviteter har tyvärr fått halterna av dessa gaser att kontinuerligt stiga. 

Detta kommer att medföra att medeltemperaturen på jorden höjs och detta i sin tur 

ger störningar i vädersystem och medför mera extrema vädertyper. 

Snedfördelningen av utsläppen av växthusgaser visas tydligt av figuren på nästa 

sida. Arean under grafen motsvarar de totala CO 2 -utsläppen från fossila bränslen. 

En tredjedel av jordens befolkning orsakar 75% av de totala utsläppen. En annan 

tredjedel har bara 5% av utsläppen till sitt förfogande. 


Vi kan utnyttja träråvara för att producera flytande bränslen. Etanol går att 

framställa ur träråvaror och är ett fullvärdigt alternativ till bensin som drivmedel. 

Pyrolysolja, som ersättning för eldningsolja, går också framställa ur träråvaror. Att 

förbränna bränslen som härstammar från skogsråvaror, innebär inget nettotillskott 

av CO 2 till atmosfären. De stora skogstillgångar som finns inom kommunen är 

därmed en värdefull resurs. Att placera en etanolproduktionsanläggning i 

Skellefteå kan vara realistiskt inom ca 10-15 år. Anläggningarna måste i dagsläget 

vara stora för att få god ekonomi. En mindre del av råvarans energiinnehåll 

omvandlas till etanol medan en stor del av energiinnehållet blir kvar som lignin. 

Detta kan utnyttja som bränsle i ett kraftvärmeverk, och därför är det önskvärt att 

det finns avsättning för en stor mängd värmeenergi (fjärrvärme) i närheten av 

anläggningen. Produktion av pyrolysolja kräver mindre anläggningar och mindre 

avsättning för värme än etanolproduktion. Även dessa anläggningar måste dock 

22 ––––


vara relativt stora för att få god ekonomi. [14] I dagsläget förekommer kommersiell 

produktion av flytande biobränslen enbart i en fabrik i Sverige. 

Trädbränslen för värmeproduktion är en viktig resurs för att ersätta den olja och el 

som i dagsläget används för uppvärmning. 

Det finns också torvmossar som avger koldioxid pga att de urdikats. [60] 

Torvutredningen (SOU 2002:100), ville inte ta ställning till om torv skulle räknas 

som fossilt bränsle eller inte. Om det skulle komma signaler på att torven skulle 

betraktas som fossil, så ska det finnas möjlighet att avsluta torvbrytningen 

Möjlighet finns att i framtiden öka användning av torv, något som är intressant för 

Skellefteå där stora arealer torvmyrar finns. 


• Börja en strukturomvandling för att minska CO 2 -utsläppen med sikte mot 

att minst halvera de totala CO 2 -utsläppen till år 2050. 

Förbrukning av naturresurser 

Olja, kol, naturgas, uran, järnmalm, kopparmalm, fosfor och naturgrus är exempel 

på några resurser som är ändliga och som en dag riskerar att ta slut. Det är 

oförsvarbart att några få generationer skall göra slut på dem för eftervärlden. 

Det finns två effektiva metoder att minska energiåtgången till 

råvaruframställningen: 

• Minska konsumtionen av varor och material 

• Förbättra återvinningen (ökad återvinningsgrad, förbättrade produktions 

processer) 

Mat 

Utifrån en rapport från Naturvårdsverket uppskattas att ungefär en fjärdedel 

(ca 105 TWh/år) av Sveriges totala energianvändning används till att få mat på 

bordet. Bilden nedan visar förbrukningens fördelning: 

Fördelning av energiåtgång inom livsmedelskedjan. [15] 

Jordbruk 

17% 

Konsumtion 

41% 

Förädling 

18% 

Distribution o handel 

24% 

Några enkla tumregler för att minska energianvändningen till mat: 

14 NENET och Länsstyrelsen i Norrbotten (2000): Energin och Framtiden i Norrbotten. Rapport 

5/2000 < http://www.boden.se/energikontoret/index.html > 

60 Stiftelsen svensk Torv < http://www.torvforsk.se/torvfakt.htm > 

15 Uhlin H-E (1997). Energiflöden i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket RAPPORT 4732. 

23 ––––


• Ät mindre kött, ät mera rotfrukter och spannmålsprodukter. 

• Köp mat som odlats lokalt för att undvika långa transporter. 

• Undvik frysta varor och enportionsmat. 

• Använd energieffektiv köksutrustning. 

För övrigt bör nämnas att matavfall inte har högt förbränningsvärde och det bör 

därmed inte följa med övrigt hushållsavfall till förbränning utan tas bäst omhand 

via kompostering eller rötning. 

Transporter 

Transportsektorn är den verksamhet som i dagsläget är allra mest beroende av icke 

förnyelsebara resurser. Oljans mobilitet gör att den ännu så länge håller sin starka 

ställning. I Skellefteå står transporter för en dryg fjärdedel av den totala 

energiförbrukningen. 


• Fortsatt arbete med system för källsortering, materialåtervinning och 

kompostering. 

• Uppmuntra till lokal produktion av mat. Upplysa om matkedjans betydelse 

ur energi och miljösynpunkt. 

• Minska användandet av oljeprodukter till transporter. 

Säkerhetsaspekter 

Detta avsnitt vill belysa några olika typer av problem, konflikter och hot, som 

uppstår i samband med produktion och användning av energi. 

Lokala och nationella säkerhetsproblem 

Energianvändandet i Sverige, framförallt inom transportsektorn, är trots 

ansträngningar fortfarande starkt beroende av importerade bränslen i form av olja. 

Ett lager motsvarande ca 4 – 5 månaders användning finns, men vid en 

krigssituation eller vid kraftigt höjda priser på råolja, kommer oljeberoendet att 

skapa stor problem inom transportsektorn. [16] 

Elsystemet är nästan inte alls beroende av fysiska importer från andra länder. 

Samtidigt är systemet känsligt och i behov av ständig kontroll i och med att all el 

måste produceras i samma sekund som den konsumeras. Driftsäkerheten vid 

tekniska störningar, naturkatastrofer, sabotage och krig har utretts från teknisk 

synpunkt. Resultatet visar att driftsäkerheten i fredstid är mycket hög, medan 

elsystemet i krig skulle vara relativt sårbart. 

Länsstyrelserna har ett regeringsuppdrag om att bilda samordningsgrupper för att 

samverka kring säkerhetsfrågor angående höga flöden i reglerade älvar. En sådan 

grupp finns för Skellefteälven, med representanter från bland annat berörda 

kommuner, länsstyrelsen, företag, räddningstjänst och övriga intressenter. 

16 Helby P. i Jervas G. m fl. (1997): 2000-talets stora utmaningar; Energi som säkerhetsfråga. 

24 ––––


Globala säkerhetsproblem 

När naturresurserna minskar finns det risk för att väpnade konflikter uppstår. 

Växthuseffekten utgör också ett potentiellt säkerhetspolitiskt hot. Redan i 

dagsläget finns fler ekologiska flyktingar i världen än de som flytt sina hem pga 

konflikter. Naturkatastrofer kommer ytterligare att spä på flyktingströmmen, och 

kan orsaker konflikter mellan flyktningar och den bofasta befolkningen. 

Rättigheter till kvoter att släppa ut CO 2 kan också orsaka motsättningar mellan 

stater. 


• Minska utsläppen av växthusgaser (främst CO 2 ). Främst genom att minska 

oljeberoendet inom transportsektorn. 

• Samråda med kraftbolag vid bygglovsärenden i översvämningskänsliga 

områden. 

• Säker tillgång till elenergi är en grundförutsättning för ett robust samhälle. 

Räddningstjänsten ansvarar för kommunens beredskapsplanering och för 

att vi ska uppnå ett robust samhälle, måste en översyn göras av hur 

elförsörjningen kan lösas när det ordinarie elsystemet ej fungerar. 

Möjligheter 

För att uppnå miljömålen så måste det totala behovet av energi minska, genom 

besparing eller energieffektivisering de är de första åtgärden man bör vidta. Det 

finns också andra vägar att gå; ny energiförsörjning och reningstekniker. 

Slutsatsen blir att vägen för att nå ända fram är en kombination av många större 

och mindre åtgärder, där förändrade livsmönster är en nödvändig beståndsdel. 

Ny energiförsörjning 

När energieffektivisering har minskat förbrukningen är det dags att se över 

energiförsörjningen. I Energimyndighetens arbete med en omställning av 

energisystemet, ingår ett mål om att minska elanvändningen för uppvärmning 

av hus. Att konvertera från oljeuppvärmning till alternativa energiformer är 

också önskvärt. Det finns ett flertal fullgoda alternativ, som dock alla kräver en 

viss investering, men lönsamheten är med dagens höga oljepris mycket god. 

Uppvärmningsformer 

Där det finns möjlighet att bygga ut fjärrvärme är detta ett bra alternativ. 

Fjärrvärme är ett sätt att elda tillsammans, vilket ger bättre verkningsgrad och 

möjligheter till bra rening. Små fjärrvärmeanläggningar i byakärnor, s k 

närvärmesystem, är en teknik på uppgång. Lokalt producerade biobränslen (spån, 

flis m m) är möjliga att använda. En annan möjlighet är att förädla dessa bränslen 

till pellets. En närvärmeanläggning eldad med pellets har fördelar såsom enkel 

bränslehantering och låg investeringskostnad. 

25 ––––


För den enskilde villaägaren som saknar möjlighet att ansluta till fjärrvärme är 

alternativen pellets, värmepump eller ny vedpanna, relativt likvärdiga ur 

miljösynpunkt. De praktiska möjligheterna att använda dessa alternativ varierar 

dock från fall till fall. 

Nya köldmedier gör att värmepumpen inte längre riskerar att skada ozonskiktet. 

Dock krävs fortfarande cirka en tredjedel av den gamla elförbrukningen för att 

driva värmepumpen. 

Nya vedpannor har utsläpp av hälsofarliga ämnen som bara är en hundradel av 

vad gamla pannor utan ackumulatortank har. Därför är rätt genomförd vedeldning 

ett alternativ även i tätare bebyggda områden. 

En pelletbrännare kan installeras i såväl en gammal oljepanna som i en gammal 

vedpanna. En stor fördel med pelleteldning är att det inte krävs någon 

ackumulatortank. Med pelletbrännare nås samma låga utsläppsvärden som med en 

ny panna, men till en betydligt lägre kostnad. 

För den som i dagsläget har direktverkande elradiatorer krävs ombyggnation 

till vattenburet system för att fullt kunna nyttja de alternativa energikällorna. Det 

finns dock några mellanformer, där de direktverkande radiatorerna finns kvar, 

samtidigt som en alternativ energiform bidrar med en stor del av energibehovet. 

T ex kan en pellets- eller braskamin, som är rätt placerad, värma en stor del av 

huset. Även små jordvärmesystem kan värma en stor del av huset, utan att hela 

huset måste byggas om till vattenburet värmesystem. Två eller tre rätt placerade 

radiatorer täcker största delen av värmebehovet. 

Tekniker för att utnyttja solenergi har utvecklats i en snabb takt och i dagsläget 

finns det flera exempel på applikationer där solvärme är ett realistiskt alternativ 

även ur ekonomisk synvinkel. 

Biobränslen 

Biobränslen har stor potential, speciellt i en kommun som har så pass mycket 

skogsmark som Skellefteå. Ett sätt att utnyttja mer biobränslen, utan ökade 

ingrepp i naturen, är att effektivisera användandet av industriella biprodukter i 

form av bark, spån, flis, m m. Potentialen och lönsamheten för detta är ofta 

mycket god. De industriella biprodukterna behöver inte nödvändigtvis eldas upp 

direkt på plats. Ofta kan det vara fördelaktigt att förädla dem till t ex pellets för 

därigenom kunna använda enklare och billigare förbränningsanläggningar. 

Rivningsvirke och annat industriavfall har ofta biologiskt ursprung och kan vara 

lämpat som bränsle. Från 2002 är det förbjudet att deponera brännbart avfall. År 

2005 blir det förbjudet att deponera allt organiskt material. 

Rörflen och Salix kan odlas på nedlagd åkermark. 

Etanol är ett fullvärdigt alternativ till bensin som bränsle till fordon. Etanol kan 

t ex produceras från skogsråvaror och ger därmed inget nettotillskott av koldioxid 

till atmosfären. Genom pyrolys (upphettning utan tillgång till syre) av ved kan 

flera värdefulla varor framställas, exempelvis oljor och tjära. 

Torv är användbar både som bränsle och som jordförbättringsmedel och i 

Skellefteå finns stora arealer torvmyrar. Torven i Sverige återbildas i betydligt 

snabbare takt än vad som utnyttjas. Ur det perspektivet är torven förnyelsebar på 

ett helt annat sätt än oljan, kolet och naturgasen. Även om torvåterbildningen för 

26 ––––


Sverige i snitt är större än uttaget så vet vi inte om detta gäller i Skellefteå 

kommun. Att bryta torv har både negativ och positiv effekt för växthuseffekten. 

Den negativa effekten är att kolet som lagrats i torvmyren frigörs och avgår som 

koldioxid till atmosfären. En önskad strukturomvandling för att minska CO 2 - 

utsläppen borde vi även ta med torven som CO 2 källa. Det positiva är att metan, 

som liksom koldioxid är en växthusgas, slutar bildas i torvmyren. 

Vindkraft 

Regeringen har beslutat om ett produktionsmål på 10 TWh från vindkraft år 2015. 

För att det nationella planeringsmålet målet ska bli hanterbart måste målet brytas 

ner länsvis. För Västerbottens län är planeringsmålet 303 GWh. I den fördjupade 

översiktsplanen planeras ett antal områden för vindkraftsproduktion. 

Nya produktionsmetoder 

Elcertifikatsystemet 

I Sverige har staten med hjälp av bidrag och skatter länge arbetat för att öka 

produktionen från förnybara energikällor. När regeringen och riksdagen beslutade 

att övergå till ett mera marknadsorienterat system föll valet på elcertifikat. Ett 

system som utnyttjar marknadskrafterna för att skynda på utbyggnaden av 

förnybara energikällor. Olika sätt att producera förnybar el ska konkurrera med 

varandra på lika villkor. Det ska på sikt sänka kostnaderna och stärka ny 

ekonomiskt konkurrenskraftig produktionsteknik. 

Principutformning av elcertifikatsystemet 

Elcertifikatsystemet bygger på att producenterna av förnybar el får elcertifikat för 

den el som produceras. Varje MWh (megawattimme) föreslås ge ett certifikat. 

Försäljningen av certifikaten ska ge producenterna en intäkt för produktionen 

utöver intäkten från elförsäljningen. För att skapa efterfrågan på certifikat blir det 

obligatoriskt för elanvändare att köpa en viss mängd certifikat i förhållande till sin 

elförbrukning, en s.k. kvotplikt införs. 

För varje år ökar mängden certfikat som elanvändarna är skyldiga att köpa. Det 

medför en ökande efterfrågan på certifikat och är därmed en stimulans till ökad 

produktion av förnybar el. 

Elleverantören kommer att sköta inköpen av certifikat för sina kunder och på sätt 

svara för att deras kvotplikt uppfylls. 

Solceller eller termiska solanläggningar används ofta för att producera el i 

isolerade system. Ännu återstår dock mycket innan dessa är konkurrenskraftiga 

mot andra elproduktionsmetoder i nätanslutna system. 

Kraftvärmeverk, för samtidig produktion av el och värme, har funnit en plats 

inom såväl industrin som i kommunala fjärrvärmenät. I Skellefteå finns 

kraftvärmeverk i Hedensbyn. 

Bränslecellen kan vara en framtida lösning för fordonstrafik, i den utnyttjas vätet 

i bränslet och restprodukten från processen blir vatten. Som bränsle kan t ex 

vätgas och etanol användas. 

27 ––––


Reningstekniker 

Teknikerna för att rena utsläpp från större industrier och energianläggningar 

förbättrades högst påtagligt för ett tiotal år sedan. Teknikutvecklingen fortsätter 

fortfarande, men inte i samma höga tempo. Även utsläppen från vedpannor har 

kunnat reduceras enormt bara under senaste åren. Glappet mellan bästa kända 

teknik och vad som i praktiken används är dock ofta ganska stort. Därför är det 

nog så viktigt att bästa kända teknik kommer till användning, som att 

spjutspetstekniken förbättras ytterligare. 

Generellt sett har större anläggningar bättre förutsättningar att rena utsläppen än 

vid mindre anläggningar. 

Förändrade livsmönster 

Att förändra vanor och livsmönster kan ge stora positiva effekter med små medel. 

Det är mycket en fråga om att fokusera på livskvalitet istället för på kvantitet. 

Exempel finns i idébanken i huvuddokumentet. 

28 ––––

Energiplan för Skellefteå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?