Planbeskrivning med genomförandebeskrivning - Härryda kommun

Samrådshandling
November 2013
Sektorn för samhällsbyggnad
Detaljplan för del av Landvetter 3:178
Airport City, del 3, Logistik
i Härryda kommun
Samrådshandlingar:
Plankarta med bestämmelser och genomförandebeskrivning
Illustrationskarta
Planbeskrivning
Preliminär fastighetsförteckning
Bilagor:
Dagvattenutredning, Ramböll AB
Gatuprojektering, ÅF Infrastructure AB
Naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna, Naturcentrum AB
Geoteknisk utredning samt massutkiftningsanvisning, Norconsult AB
1(28)

Planbeskrivning
Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt
att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen
rättsverkan. Detaljplanen upprättas genom enkelt planförfarande.
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Swedavia AB, Flygplatsfastigheter i Landvetter AB och Härryda kommun har samarbetat
kring utveckling av området vid Flygplatsmotet och längs Flygplatsvägen. Ett planprogram
har tagits fram tillsammans med en framtidsvision för Airport City med utveckling
av handel, kontor, kultur, verksamheter och logistik. Detaljplanen tas fram
med syfte att uppfylla ambitionerna i programmet och framtidsvisionen.
Detaljplanen syftar till att möjliggöra en etablering av logistik, lager, industri och kontor
i anslutning till Flygplatsmotet vid Göteborg Landvetter Airport.
Illustrationskarta över planområdet.
2(28)

PLANDATA
Läge och avgränsning
Planområdet ligger i anslutning till Flygplatsmotet på den västra sidan av Flygplatsvägen
och söder om riksväg 40. Planen avgränsas av Flygplatsvägen i öster och av riksväg
40 i norr.
RV 40
Mot
Göteborg
Planområde
Mot Borås
Flygplatsvägen
Göteborg Landvetter Airport
Orienteringskarta med planområdets läge i anslutning till riksväg 40 och Flygplatsvägen.
Areal
Planområdets areal är cirka 27 hektar (ha), varav cirka 22 ha avses för nya verksamheter
för lager, logistik, industri och kontor.
Markägare
Planområdet består av fastigheten del av Landvetter 3:178 som ägs Swedavia AB. Logistic
1 Landvetter AB, som är ett dotterbolag inom Swedavia koncernen, har tecknat
avtal om köp och fastighetsreglering för huvuddelen av planområdet. Trafikverket har
vägrätt för marken kring riksväg 40 och delar av Flygplatsvägen. Det pågår diskussioner
mellan Swedavia AB och Trafikverket kring ett övertagande om väghållaransvar för
Flygplatsvägen.
3(28)

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan för Härryda kommun – ÖP 2012
I Härryda kommuns översiktsplan, ÖP 2012, är planområdet markerat som utbyggnadsområde
för verksamheter på kort sikt, vilket innebär att området planeras att byggas ut
inom 10 år.
Planområde
Utdrag ur kommunens översiktsplan, ÖP2012, markanvändningskarta för flygplatsområdet.
Gällande detaljplaner
För den största delen av området gäller detaljplan S-42, fastställd 1978-12-21. Området
kring flygplatsmotet är planlagt för gatutrafikändamål samt för luftfartsändamål som
inte får bebyggas. Detaljplan P189, för logistikverksamhet, som vann laga kraft 2010-
07-14 angränsar till planområdet i söder. Detaljplan P223, för trafikantservice, som
vann laga kraft 2013-04-02 angränsar till planområdet i öster. En generalplan som omfattar
planområdet fastställdes 1980. I samband med att plan- och bygglagen (PBL)
trädde i kraft 1987 övergick fastställda generalplaner till att bli områdesbestämmelser.
Planområde
Utdrag ur plan S-42.
4(28)

Program samt tekniska utredningar
Ett program för Airport City har upprättats av sektorn för samhällsbyggnad. I programmet
redovisas aktuellt planområdet som utbyggnadsområde för Logistik, kontor och
verksamheter. Kommunstyrelsen godkände planprogrammet 2011-11-21.
Den övergripande idén kring planprogrammet baseras på Härryda kommuns, Flygplatsfastigheters
i Landvetter och Swedavias gemensamma framtidsvision om Airport City –
en arena för utveckling av logistik, handel, upplevelse och kultur, kontor, verksamheter,
hotell och konferens.
Vy över Airport City från norr med ungefärlig plangräns för Logistiketableringen.
(illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder)
Denna mångfald av olika verksamheter lokaliserade i det strategiska läget nära Göteborg
Landvetter Airport förväntas generera affärsmässiga synergier och stärka såväl
kommunal och regional tillväxt som internationell anknytning. Området har en stor
folkgenomströmning – sex miljoner resenärer och besökande passerar flygplatsen varje
år. Långsiktiga prognoser på utökad flygtrafik i takt med regionens utveckling vittnar
om att även genomströmningen av människor på sikt kommer att öka. Inom området
finns god marktillgång för flexibel användning och utveckling över tid. Målet är att utveckla
Airport City till en attraktiv destination för många ändamål - arbete, service,
möten, upplevelser, shopping, resor - och en självklar mötesplats och arbetsplats för en
bred målgrupp av människor.
I utvecklingsarbetet av Airport City avses stor vikt läggas vid hållbarhetsaspekter som
att ge plats för nya miljötekniska innovationer, främja energieffektivt byggande och en
medveten utveckling av områdets gröna miljöer.
5(28)

Planområdet består av programmets delområde Centrum som utgörs av en större logistikdel
och en mindre verksamhets- och kontorsdel. Kontorsområdena är placerade mer
eller mindre synliga från riksväg 40 och Flygplatsvägen. Närmast Flygplatsmotet finns
ett mycket väl exponerat tomtläge som bedöms vara särskilt lämpligt för en käraktärsbyggnad.
Planområde
Programkartan visar huvudsaklig markanvändning inom respektive delområde
I samband med programarbetet har ett flertal tekniska utredningar tagits fram, bland
annat för att kunna bedöma programförslagets konsekvenser. Utredningarna utgör
bilagor till programmet. Nedan redovisas dessa:
- Trafikutredning (WSP)
- Trafikbullerutredning; väg- och flygbuller (WSP)
- Kollektivtrafikutredning (WSP)
- Regional påverkan avseende handel (WSP)
- Regional påverkan avseende logistik (WSP)
- Utsläpp (av föroreningar) till luft (WSP)
- Utsläpp (av föroreningar) till vatten (WSP)
- Dagvattenutredning inklusive hydrogeologi (ÅF)
- Limnologisk utredning - Naturvårdsutlåtande Dammtjärnarna (Naturcentrum)
- Geoteknisk utredning (ÅF)
- Naturinventering (Härryda kommun)
- Kompletterande naturinventering av dammtjärnarna (Naturcentrum)
6(28)

- Arkeologisk utredning (Länsmuseet)
- Terränganalys (Arkitekterna Krook & Tjäder)
- Kvalitativ riskanalys (WSP)
- Flygsäkerhet (Swedavia Konsult)
- Fågel- och viltutredning (Sturnus)
- Vindanalys (Ramböll Sverige AB) – utredningsarbete pågår, kompletteras under
samrådstiden
- Miljökonsekvensanalys
Andra bakgrunds- och underlagsmaterial för programmet är:
- STRAIR, Framtidsvision för Landvetter flygplats (SWECO 2007)
- Masterplan för Göteborg Landvetter Airport (Luftfartsverket 2009-10-27)
- Handelsutredning Landvetter flygplats (Jones Lang Lasalle 2009-08-19)
I samband med aktuell detaljplan har följande utredningar tagits fram:
– Dagvattenutredning, Ramböll AB (2013-06-03)
– PM - Trafikplats söder om Rv40, ÅF Infrastructure AB (2012-10-26)
– Naturvårdsutlåtande av grodor, växter och bottenfauna, Naturcentrum AB
(2012-09-01)
– Geoteknisk utredning samt massutkiftningsanvisning, Norconsult AB
(2013-01-31)
Strandskydd
Planområdet berörs inte av något strandskydd.
Riksintressen
Planområdet berörs av flera riksintressen.
Göteborg Landvetter Airport
”Flygplatsen tillhör det nationella basutbudet av flygplatser. Därmed är flygplatsen
enligt riksdagens beslut en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem
som säkerställer en grundläggande interregional tillgänglighet i hela
landet.” (ur Trafikverkets riksintressetabell)
Riksintresset för Göteborg Landvetter Airport omfattar i förslaget endast själva flygplatsen.
För att säkerställa att utnyttjandet av flygplatsen inte påtagligt kommer att försvåras
ska utöver riksintresseområdet även så kallade influensområden skyddas.
7(28)

Riksväg 40 och väg 546
”Riksväg 40 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna i det
nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Delen mellan Göteborg och
Jönköping ingår även i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-
T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Riksväg 40 är en
viktig tvärförbindelse i Götaland som förbinder norra Kalmar län med Jönköpingsregionen
och västra Sverige.”…”Väg 546 förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse
då den utgör anslutning (från riksväg 40) till en flygplats av riksintresse.” (ur
Trafikverkets riksintressetabell)
Totalförsvaret
I vissa fall kan riksintresset för totalförsvarets militära del redovisas öppet i kommunens
översiktsplan, i andra fall inte. I Härryda kommun finns inga riksintressen som kan redovisas
öppet. De områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet har oftast
koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem.
8(28)

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Topografi och vegetation
En naturinventering (Härryda kommun) och en limnologisk utredning med naturvårdsutåtande
gällande Dammetjärnarna (Naturcentrum) har gjorts i samband med planprogrammet.
Marken utgörs av i huvudsak av naturmark (skogsmark, hyggen och våtmarker).
Marken inom området är kuperad med marknivåer från +172 i sydvästra delen till
+140 i norra delen av området.
Planområdet består till största delar av ett barrskogsområde med främst tall och gran
samt enstaka enar i kanterna. Stora delar av skogen är gallrad eller slutavverkad. Två
större bestånd i nordöst uppnår en ålder på ungefär 95 år med ett intilliggande 55-årigt
barrskogsbestånd. Förutom ett mindre delområde i söder med 65 åriga barrträd ligger
trädåldern på under 35 år (Swedavias skogsbruksplan). På de öppna markytorna växer
ett stort inslag av björk. I den centrala delen av planområdet finns en långsmal mosse
som omges av barrskog av varierad ålder. Pors, ljung, blåbär och lingon dominerar
markskiktet och bitvis finns inslag av bredkaveldun och hjortron. I det södra delområdet
växer även vass.
Markskiktet i övrigt domineras av markmossor, ljung, blåbär och lingon. I fuktigare
delar växer mycket pors. Inslag av hjortron finns liksom flera revlummerbestånd (F) i
de norra delarna av området. Enstaka enar vittnar om att marken tidigare varit öppen.
Marken är bitvis blockrik med flera stora flyttblock. I norr går ett viltstängsel längs motorvägen
och genom området söderut går en kraftledningsgata.
Bedömning
Enligt den naturinventering som utförts i programarbetet är området starkt påverkat av
skogsbruk och saknar höga naturvärden. Fågelfotsmossa som i rödlistan klassats som
sårbar (VU) upptäcktes i området 1921, men har vid återbesök 1989 av T. Hallingbäck
ej påträffats (Artskiktet). Våtmarken är viktigt för hydrologin i omgivningen.
Stora och Lilla Dammtjärn
Limnologin i dammarna utreddes i samband med planprogrammet 2009 och kompletterades
inför detaljplanen med en inventering och ett naturvårdsutlåtande av grodor, växter
och bottenfauna (2012).
Öster om planområdet ligger Lilla Dammtjärnen som ingår i ett myrkomplex tillsammans
med Stora Dammtjärnen. Tjärnarna binds samman av en bäck som rinner i nordvästlig
riktning. Vattensystemet utgör fina grodvatten. Lilla Dammtjärnen omges av
enstaka enar och i vattnet finns bland annat näckrosor. Nordväst om tjärnen växer revlummer.
Lilla Dammtjärnen och Stora Dammtjärnen utgörs av miljöer som är relativt vanliga i
regionen och främst allmänt förekommande arter har noterats inom alla undersökta organismgrupper.
Provfiske (Morin 2011) indikerar att Lilla Dammtjärnen, med sin fiskfattiga
miljö, har potential att hysa vissa arter som är känsliga för konkurrens eller predation
av fisk. Inventering av groddjur (bilaga 1) visar också på förekomst av mindre
9(28)

vattensalamander i Lilla Dammtjärnen men inte i Stora Dammtjärnen. Bottenfaunasamhället
verkar i övrigt inte skilja sig så mycket åt mellan tjärnarna.
Groddjursinventering i Stora och Lilla Dammtjärnen visar att åkergroda förekommer
relativt talrikt i båda tjärnarna. Åkergroda omfattas av artskyddsförordningen där den
finns listad i bilaga 1 med beteckningen N. Detta innebär att den omfattas av bestämmelser
om fridlysning och, enligt EU:s habitatdirektiv, kräver noggrant skydd. Ingen
större vattensalamander observerades vid inventeringen och det bedöms inte sannolikt
att någon av tjärnarna utgör reproduktionslokal för arten.
Resultat av inventeringar av växter kring de två dammarna visar på en artsammansättning
typisk för västsvenska tjärnar med omgivande fattigkärr.
Inga hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta växter eller mossor har observerats.
Inventering av adulta trollsländor samt håvning av larver visar också på en artsammansättning
som är typisk för miljön. Inga trollsländor noterades som är särskilt hänsynskrävande
eller naturvårdsintressanta.
Dykarskalbaggar har eftersökts särskilt med fällor enligt vedertagen metodik. Flest arter
noterades i Lilla Dammtjärnen. Inga särskilt hänsynskrävande eller naturvårdsintressanta
arter observerades dock vid inventeringen.
Även om inga särskilt hänsynskrävande arter observerades har tjärnarna ett naturvärde.
Både små och stora vattensamlingar bidrar till habitatvariation på landskapsnivå och
möjliggör på så vis för en rikare biologisk mångfald regionalt. Om man vid eventuell
exploatering kan bibehålla en hög grad av naturlighet med avseende på vegetation, vattenkvalitet
och hydrologi i och runt tjärnarna kan dessa även fortsättningsvis hysa dessa
landskapsmässiga värden.
Eftersom att flödet från exploateringsområdet inte föreslås att öka med den föreslagna
dagvattenhanteringen (se dagvattenhantering sid 19-20) bedöms inte ett genomförande
påverka djurlivet i dammarna negativt.
Mark
Geoteknik
En översiktlig geoteknisk utredning har gjorts i programskedet ÅF 2011-01-13. Inför
detaljplanen har ett PM beträffande bergtekniska/geotekniska förhållanden samt en
markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) tagits fram av Norconsult AB
2012-10-26.
Aktuellt planområde kan i huvudsak delas in i fastmarksområden och torvområden.
Torv och fastmarksområdenas ungefärliga utbredning framgår av ritning i Markteknisk
undersökningsrapport, geoteknik (MUR).
Fastmarksområden
Enligt utförda undersökningar består de naturliga jordlagren (där inte ytligt berg förekommer)
överst i huvudsak av organisk jord (mulljord, torv mm) till mellan cirka 0-1
10(28)

meter. Under den organiska jorden följer sedan friktionsjord till som mest cirka 2 meters
djup.
Här förekommer också berg i dagen, för ungefärliga lägen på ”hällar”, se karta över
fördelningen av berghällar Inom planområdet på sid 12.
Den organiska jorden bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt
Anläggnings AMA och friktionsjorden bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 3B
och tjälfarlighetsklass 2.
Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan
cirka 0-2 meter.
Torvområden
Inom torvområdena består de naturliga jordlagren från markytan överst i huvudsak av
svart mellantorv till som mest cirka 6 m djup. Hög- och lågförmultnad torv kan även
förekomma. Torvens vattenkvot varierar mellan cirka 150-1200 %. Under torven följer
sedan friktionsjord bestående i huvudsak av silt med inslag av gyttja och sand till som
mest cirka 7 meters djup. Den organiska jorden (mulljord, torv) bedöms utgöras av materialtyp
6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA. Friktionsjorden under
torven bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3 (silt).
Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan
cirka 1-7 meter.
Stabilitet
Eftersom planområdet i huvudsak utgörs av fastmark samt att där torv förekommer är
markytan flackare än 1:10 så anses stabiliteten i området vara tillfredställande för nuvarande
och framtida förhållanden.
Bergteknisk bedömning
Inom planområdet kommer det att uppstå bergskärningar vid schaktning på relativt få
platser. Det är endast i den större sydvästliga höjdryggen, där det planeras schaktning
för logistik/lager i två terrasser, som det skulle uppstå två skärningar med mer betydande
höjder på upp till 10 meter. I övrigt kommer endast smärre skärningar upp till någon
enstaka meter att uppstå.
Den skärning som skulle uppstå mellan terrasserna skulle ha en längsriktning i nordvästlig-sydostlig
riktning, vetta mot nordost och ha en ungefärlig totallängd på cirka
300 meter. Orientering skulle därmed vara i det närmaste parallell med gnejsighetens
strykningsriktning och därmed vara optimal ur stabilitetssynpunkt. Det bekräftas även
av de bergslänter som är belägna i den nordostligaste delen av det aktuella området,
längs avfarten från väg 40.
Den andra stora skärningen som skulle uppstå är i det närmaste vinkelrät mot den större
sydvästra höjdryggens utsträckning. Den kommer därmed att bli mer eller mindre parallell
med sprickgrupp 3. Inte heller denna skärningsriktning är ofördelaktig ur stabilitetssynpunkt.
Den minst fördelaktiga skärningsriktningen med avseende på sprickorienteringarna och
bergartens gnejsighet är en skärning med nordvästlig-sydostlig längdsträckning som
11(28)

vetter mot sydväst. Den största, och i princip enda, existerande bergskärningen i området
har denna orientering. Den är nyligen schaktad och längs vissa partier avsläntad med
skrotsten. Skärningen är genomgående oförstärkt och det föreligger ingen risk för
blockutfall. Enligt planen kommer denna skärning sannolikt att schaktas bort till förmån
för en väg till den övre terrassytan.
Fördelningen av berghällar Inom planområdet. Planerade bergschakt av betydelse har markerats
som rödstreckade linjer.
Rekommenderade åtgärder
Alla befintliga slänter och skärningar i det aktuella området bedöms vara stabila och är
varken i behov av skrotning eller av förstärkningsåtgärder. De bergschakt som planeras
enligt den preliminära exploateringsplanen kommer sannolikt inte att medföra några
stabilitetsproblem som kräver andra åtgärder än skrotning, men besiktning av bergsakkunnig
skall ändå ske efter sprängning och bergrensning (skrotning).
12(28)

Alla planerade bergskärningar skall efter sprängning rensas från lösa block och stenar i
enlighet med bergrensningsklass 2A i AMA Anläggnings 10 (Tabell CBC/4): Borttagning
av löst berg med bergsskopa, därefter efterskrotning med skrotspett. Efter rensning
ska behovet av bultning eller annan typ av stabilitetshöjande förstärkning bedömas. Detta
säkerställs med en planbestämmelse kopplat till plankartan.
Innan grundläggning på berg sker skall den avsprängda bergytan och förhållandena i
anslutning till denna besiktigas av bergsakkunnig.
Inom planområdet förekommer ganska stora områden med organisk jord (t.ex. torv
mm), speciellt inom låglänta partier. Där anläggningar, gator mm skall uppföras inom
dessa områden kommer det därför bli aktuellt med urgrävning av denna organiska jord
för att undvika problem med sättningar mm.
Vid byggnation skall det beaktas att jordlagren kan vara silthaltiga och därmed flytbenägna
och tjälfarliga.
Radon
Inom aktuellt planområde förekommer ytligt berg. Dessa områden har undersökts med
avseende på gammastrålning. Syftet med undersökningen har varit att bedöma risken
för radon från berggrunden. Följande mätningar har utförts:
Gammastrålning från berg i eller nära dagen uppmättes med hjälp av en gammascintillometer
av typen RS-111 med kristall av natriumjodid (NaI).
Undersökningen utfördes i oktober 2012 och uppmätta värden varierade mellan 0,05 -
0,11 μSv/h. Radonklassificering baseras på följande rekommenderade intervaller för
uppmätta halter av gammastrålning från berg:
Lågradonmark < 0,08 μSv/h
Normalradonmark 0,08-0,20 μSv/h
Högradonmark > 0,20 μSv/h
Rekommendationer
Området kan utifrån utförda mätningar över ytligt berg klassificeras som normalradonmark.
Byggnader ska därför utföras radonskyddande för fallet normalradonmark. Detta
innebär att väggar och golv i källare samt bottenplattor i källarlösa hus skall göras täta
och att speciell omsorg skall vidtas för att säkerställa lufttäta rör- och kabelgenomföringar
i byggnadsdelar på mark.
Vid byggnation kan det även komma strålning från det material som används för uppfyllnad
och grundläggning. Fyllnadsmassor med klassificeringen högradonmark är direkt
olämpliga att använda som uppfyllnad under eller i anslutning till planerade byggnader.
Fornlämningar
En arkeologisk utredning har gjorts i samband med programarbetet. Utredningen fastställer
att det inte finns något behov för fortsatt utredning inom planområdet.
13(28)

Bebyggelse
Befintlig bebyggelse
Området är i dagsläget obebyggt. Den närmsta befintliga bebyggelsen är en kontorsoch
logistikbyggnad som angränsar till planområdet i söder. Närmste bostadsfastighet
ligger cirka 700 meter nordost om planområdet.
Verksamheter
Detaljplanen föreslår ett större område för lager, logistik, industri och kontor på cirka
16 hektar samt ett område på cirka 6 hektar utmed väg 40 och Flygplatsvägen för kontor
och verksamheter. Närmast Flygplatsmotet och Flygplatsvägen finns ett mycket väl
exponerat tomtläge som bedöms vara särskilt lämpligt för en käraktärsbyggnad.
Vy över planområde från norr med ungefärlig plangräns för Logistiketableringen.
(illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder)
Grundläggning
Grundläggning av byggnader bedöms preliminärt kunna utföras med platta på mark.
Detta bör dock studeras vidare i samband med detaljprojektering.
Placering och gestaltning
Byggnadsvolymer, fasadutformning och skyltstättning ska utformas med särskild hänsyn
till områdets exponerade läge vid Flygplatsvägen och väg 40. Upplag och parkering
får inte anordnas närmast väg 40 och Flygplatsvägen. Gestaltningsprinciper för området
kommer att studeras noggrannare och redovisas i samband med granskningsförfarandet.
Reklamskyltar och andra reklamanordningar inom kvartersmark ska ha tydlig koppling
till byggnadens pågående verksamhet. Skyltar på byggnaders fastad får inte stick upp
ovanför takfoten. Alla skyltar kräver bygglov.
Av flygsäkerhetsmässiga skäl är platta tak vars ytbeläggning täcks av sand, grus, småsten
eller ett vegetationstäcke olämpligt då dessa ytor drar till sig fåglar. Plåt eller gum-
14(28)

miduk är att föredra. Genom ökad lutning på taken kan måsar och strandskator i viss
mån förhindras att häcka.
För att säkerställa flygsäkerheten begränsas högsta tillåtna totalhöjd i meter över nollplanet
är +166 meter, rikets höjdsystem (RH2000), inom området för lager, logistik och
industri. För områdena närmas riksväg 40 samt Flygplatsvägen är högsta tillåtna totalhöjd
i meter över nollplanet är +155-157 meter.
Illustrationskarta över planområdet.
15(28)

Gator och trafik
Gatunät
Riksväg 40 ingår i det nationella stamvägnätet och binder samman Boråsregionen med
Göteborgs- och Jönköpingsregionen. Väg 40 är även en viktig transportled för godstransporter
och utgör en primär transportled för farligt gods. Sträckningen förbi aktuellt
planområde utgörs av en fyrfilig motorväg med hastighetsbegränsning 110 km/h för
biltrafik och 90 km/h för tung trafik. Flygplatsvägen utgörs idag av en tvåfilig väg med
hastighetsbegränsning mellan 50-70 km/h.
Konsultföretaget WSP har utfört en trafikutredning som omfattar hela vägsystemet för
den planerade exploateringen enligt planprogrammet. Inför aktuell detaljplan har ÅF
Infrastructure AB utfört en gatuprojektering som redovisar en trafiklösning för det planerade
verksamhetsområdet.
För att trafikmata det nya verksamhetsområdet behöver en ny trafikplats byggas utmed
Flygplatsvägen. Föreslagen trafiklösning består av en planskild korsning med en bro
över Flygplatsvägen. Den planskilda korsningen ansluts till den befintliga Flygplatsvägen
via fyra ramper, en i vardera riktningen och på vardera sidan om Flygplatsvägen. På
den västra sidan om Flygplatsvägen ansluter ramperna till en cirkulationsplats som också
ansluter till en bro över Flygplatsvägen, en lokalgata in vid befintlig logistikbyggnad
samt till den planerade Logistikvägen. Den östra anslutningen består också av en cirkulationsplats
som utöver ramperna kommer att ansluta till den planerade Handelsvägen i
framtiden. Fram tills att Handelsvägen byggs ut kan ramperna anslutas via en enklare
korsning.
Möjlig utformning av Flygplatsvägen
Brokonstruktioner föreslås till fyra körfält, två i vardera riktningen samt en gång- och
cykelbana på den södra sidan. Konstruktionen har en spännvidd på cirka 50 meter,
eventuellt kan ett brostöd placeras i mitten av Flygplatsvägen. Önskvärt är dock att
uppnå en stilren utformning då bron har möjlighet att bli ett landmärke för Göteborg
Landvetter Airport och hela Airport City.
16(28)

Planskild korsning med två cirkulationsplatser utmed Flygplatsvägen
Logistikvägen är den planerade anslutningen till den planskilda korsningen. Vägen
kommer att trafikeras av en stor andel tunga transporter eftersom flera logistikverksamheter
skall etableras i området. Vägen ska ha en enkel utformning som en landsväg med
ett körfält i varje riktning. Stödremsorna ska vara gräsbeväxta och diken för dagvattnen
i normalutförandet grunda.
Möjlig utformning av Logistikvägen
17(28)

Trafikverket har vägrätt för riksväg 40 och för cirka 600 meter av flygplatsvägen söder
om motet. Det pågår diskussioner mellan Swedavia AB och Trafikverket om vem som
ska vara väghållare för Flygplatsvägen. Kommunen är inte huvudman för allmän plats.
Gång- cykel- och mopedtrafik
Ett gång- och cykelstråk har färdigställts från Härryda samhälle i norr under väg 40 och
fram till området för trafikantserviceanläggningen på den östra sidan av Flygplatsvägen.
Detta stråk ska, enligt planprogrammet, utökas längs Handelsvägen, över den nya
planskilda korsningen samt vidare längs Logistikvägen och bör därför inkluderas i trafikförslaget
för den planskilda korsningen.
Fram till utbyggnaden av det östra delområdet genomförs finns det behov av en genare
gång- och cykelväg från trafikantserviceanläggningen och till den planerade logistikoch
kontorsverksamheten inom aktuellt planområde. Detaljplanen möjliggör därför en
genare gång- och cykelväg, eventuellt upp längs rampen på den östra sidan om Flygplatsvägen
fram till den planskilda korsningen. Anslutningen kan eventuellt vara provisorisk
fram tills området i öster är fullt utbyggt.
Utmed den nya Logistikvägen ska en gång- och cykelväg byggas ut längs västra och
södra sidan av vägen och ska skiljas från vägen trädplantering.
Parkering och utfarter
All parkering ska lösas inom kvartersmark och ska uppfylla det behov som varje verksamhet
har för anställda och besökande. Inom kartersmarken ska det även finnas lämplig
plats för lastning och lossning. In- och utfarter medges utmed Logistikvägen.
Kollektivtrafik
I dagsläget trafikeras Flygplatsvägen med buss fram till flygplatsen där hållplats finns.
Utöver flygbussarna trafikeras flygplatsen av busslinje 511 från Partille via Landvetters
resecentrum. En viktig del i visionen för Airport City är att få en välfungerande kollektivtrafik
till och från området. Det är därför viktigt att skapa dessa förutsättningar redan
i ett tidigt skede av planeringen.
Utvecklingen av Airport City i enlighet med planprogrammet inkluderar bland annat ett
nytt resecentrum som ska uppföras i delområde öster och fungera som en kollektivtrafikknutpunkt
för området. Innan resecentrumet är byggt finns det dock behov av hållplatser
vid de planerade verksamheterna. Därför ingår nya hållplatser i planförslaget vid
den planskilda korsningen över Flygplatsvägen. Hållplatserna bör vara placerade i anknytning
till de nya verksamheterna, till exempel vid anslutningen av ramperna uppe på
den planskilda korsningen. Placeringen och utformningen måste dock ske på ett sådant
sätt att resenärer inte lockas eller har möjlighet att korsa Flygplatsvägen. Ett alternativ
kan också vara att placera hållplatslägena nere vid Flygplatsvägen för att möjliggöra för
Flygbussar att enkelt kunna stanna i området.
När området är fullt utbyggt kan även behov finnas av separata busskörfält längs Flygplatsvägen
vilket därför har tagit utrymme för i planen.
18(28)

Ny kollektivtrafikknutpunkt som del av handels- och upplevelseanläggningen.
Götalandsbanan
Götalandsbanan förväntas öppna för trafik med höghastighetståg/regiontåg/pendeltåg
och en tågstation i direkt anslutning till Göteborg Landvetter Airports flygplatsterminal.
I detta scenario antas tyngdpunkten för det totala kollektiva resandet till området flyttas
ner till flygplatsen och det resecentrum som kan komma att skapas där. Ambitionen är
då att skapa kollektiv skytteltrafik mellan knutpunkten och resecentrumet.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Göteborg Landvetter Airport vattenförsörjs genom ”Härrydaledningen” som är ansluten
till en lågvattenreservoar och en gemensam förbindelsepunkt nordväst om flygplatsen
inom programområdet. Vattnet pumpas vidare från reservoaren ut på flygplatsens eget
ledningsnät. Vattenreservoaren planeras att byggas ut under i samband med utbyggnad
av planområdet.
En vatten- och spillvattenledning har byggts ut fram till trafikantserviceanläggningen
söder om Flygplatsmotet. I samband med exploateringen kommer nya ledningar byggas
ut från kommunens anslutningspunkt vid flygplatsmotet fram till planområdet i gatumark.
Dagvatten
I samband med planprogrammet tog ÅF konsult fram en princip för dagvattenhanteringen
för hela programområdet. Målsättningen är att inom området skapa avrinningssystem
så att maximala dagvattenflöden (l/s) från området inte ökar jämfört med dagens nivå
samt reducera den förväntade ökningen av föroreningar i dagvatten så att framtida miljöbelastning
minimeras. Dagvattensystemet ska syfta till att få så låg hastighet på vattnet
som möjligt vilket därmed tillåter sedimentation av suspenderat material och patikelbundna
metallföroreningar. Systemet dimensioneras för ett 20-årsregn med 10 minuters
regnvaraktighet. Regnintensiteten är dimensionerad till 286,7 l/s, ha. I dagvatenutredningen
för programmet föreslås åtgärder i tre steg för att fördröja och rena dagvattnet
inom området:
1. Oljeavskiljare och utjämningsmagasin inom fastigheten
2. Vägdiken/dikessystem
3. Befintliga sjöar
19(28)

Ramböll har i samband med detaljplanearbetet gjort en dagvattenutredning, daterad
2013-06-03. Maximalt utgående flöde för dagvatten ska begränsas till 2 l/s ha för regn
med återkomsttid 20 år. 2 l/s ha motsvarar det nuvarande flödet från naturmarken. På
grund av den långt gående fördröjningen från fastigheterna kommer tillrinningen från
planområdet till Stora Dammtjärn inte blir mycket snabbare än idag. Utloppsflödena
från fördröjningsmagasinen är densamma som naturmarksavrinning.
Takvatten från byggnader anses vara så rent att det kan ledas direkt ner i fyllnadsmassorna
för perkolation. Dagvatten från körytor på fastigheten tas omhand i dagvattenbrunnar
där viss sedimentering sker. Från brunnarna leds vattnet vidare i ledningar via
en oljeavskiljare till ett underjordiskt fördröjningsmagasin för fördröjning och sedimentering.
Fördröjningen dimensioneras för regn med återkomsttid 20 år.
Ledningar för uppsamling av det fördröjda vattnet anläggs i allmän platsmark och mynnar
i ett nytt dike som i sin tur ansluter till befintlig vägtrumma under Flygplatsvägen.
Totalt flöde till vägtrumman, efter fördröjning, blir 42,6 l/s vilket motsvarar naturmarksavrinningen
från området. Efter passagen under Flygplatsvägen leds vattnet vidare
via ett befintligt dike till Stora Dammtjärn och sedan vidare till Lilla Dammtjärn för
ytterligare fördröjning och rening.
Dagvatten från gator i allmän platsmark får översila och infiltrera i gräsbeklädda diken i
gatusektionen till fyllnadsmassorna. I dikenas lågpunkter sätts dagvattenbrunnar som tar
överskottsvattnen som kan alstras vid kraftig nederbörd och som leder dagvattnet ner i
fyllnadsmassorna. Det infiltrerade vattnet kommer att bidra till grundvattenbildningen
där en liten del leds till det djupare grundvattnet men den största delen stannar i de urgrävda
torvhålorna. Dikena beräknas ha relativt hög reningseffekt.
Överskott av grundvatten kommer att rinna på bergytan och till sist sippra fram i marken
t ex i en slänt. Vid extrem nederbörd tillåts vattnet rinna på ytan till omgivande
mark där det är möjligt. Eventuella instängda områden, som lokala lågpunkter, studeras
vidare och riskbedöms gällande konsekvenser vid extrem nederbörd.
Exploateringen innebär en ökad föroreningsbelastning till den primära recipienten
”Mölndalsån – Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde” samt nedströms belägna
ytvattenförekomster, framförallt med avseende på metaller och olja där belastningen
från tidigare markanvändning varit liten eller till och med nära noll. Föreslagna dagvattenanläggningar
inklusive Stora och Lilla Dammtjärn innebär en långtgående rening av
dagvattnet.
Schematisk skiss av de olika steg som dagvatten av olika ursprung inom området går igenom
innan det når recipienten
20(28)

Eftersom Göteborgs stads riktvärden och Stockholms läns lanstings föreslagna riktvärden
för dagvatten uppnås i princip för alla parametrar är bedömningen att den föreslagna
dagvattenreningen är god och uppfyller vad som kan anses praktiskt, ekonomisk och
tekniskt rimligt.
Resultat av föroreningsberäkningar samt riktvärden, medelhalter i dagvattnet.
Vid höjdsättning inne på fastigheten är det viktigt att färdigt golv i byggnaderna ligger
högre än omgivande mark så att vattnet alltid kan rinna från byggnaderna.
Miljökvalitetsnormer
De framtagna riktvärdena för dagvattenutsläpp kan vara en bra bedömningsgrund, men
det som egentligen bör styra tillåtna utsläppsnivåer är aktuell recipients känslighet. Den
primära recipienten, Mölndalsån - Landvettersjöns inlopp till Tväråns tillflöde, har bedömts
ha god kemisk status (exklusive kvicksilver) och måttlig ekologisk status (Länsstyrelsen
2013). Mätdata saknas för biologiska kvalitetsfaktorer, bedömningen ”måttlig”
(i stället för ”god”) grundar sig i dagsläget i att vattendraget regleras på ett sätt som kan
vara skadligt för det biologiska livet. Däremot anses statusen god vad gäller näringsämnen
och försurning.
För ytvattenförekomster nedströms (utflödet till Säveån) är bilden dock en annan. Här
har vattenmyndigheten gjort bedömningen att utsläpp av fosfor och kväve måste reduceras
för att nå miljökvalitetsnormerna (WSP 2011).
Det aktuella avrinningsområdet är en mycket liten del av det totala avrinningsområdet
till recipienten. Närsaltsbelastningen före exploateringen är låg då markanvändningen
består av naturmark. Exploateringen med dess föreslagna reningssteg innebär en ökning
av närsalter men dock liten i förhållande till den totala näringsbelastningen och bedöms
inte påverka MKN. För att förbättra statusen i vattendraget måste hela avrinningsområdet
studeras och ytterligare insatser göras där de har större effekt.
Värme
Uppvärmning av bebyggelsen planeras ske med fjärrvärme.
21(28)

El
En befintlig 20 kVledning korsar planområdet från norr. I ett inledande skede planeras
området att elförsörjas via en ledning som dras söderifrån från flygplatsområdet. I framtiden
kan området att kopplas på framtida elledningar som dras i samband med kommande
exploatering enligt Airport City.
Transformatorstation får uppföras inom kvartersmark. Transformatorstationsbyggnaden
tillåts inom prickmark då det i dagsläget inte är möjligt att avgöra var det är mest lämpligt
att placera ny nätstation. Exakt läge prövas i samband med bygglovgivningen.
Transformatorstationernas utseende ska anpassas till den omgivande bebyggelsen.
Avfall
Utrymme för sortering av sopor ska finnas. Lämplig lösning redovisas i varje projekt.
Utseendet på sorteringsutrymmet ska anpassas till den omgivande bebyggelsen.
Data och tele
Planområdet kommer i ett inledande skede att försörjas med data och tele från flygplatsområdet.
Framtida ledningsdragning för data- och telekommunikationsnätet förutsätts
kunna samordnas med dragning av VA-nät.
Belysning
Belysning av fasader, logoskyltar och reklamskyltar ska utformas så att inga starka
strålkastare riktas uppåt. Andra aspekter som behöver kontrolleras i projekteringsskedet
och efter färdigställande kan vara bländnigsrisk från reflexer, fasader och tak.
Risk
En kvantitativ riskbedömning för MKB har gjorts av WSP konsult i programarbetet.
Riskkällor i och omkring området utgörs exempelvis av transporter med farligt gods,
bränsle- och gas depåer, samt flygverksamhet.
Riksväg 40 är en viktig transportled för godstransporter och utgör en primär transportled
för farligt gods. Flygplatsvägen utgör sekundär transportled för farligt gods till och
från flygplatsområdet. På aktuell väg transporteras bränsle i form av diesel, flygbränsle
och gas. Enligt underlag från Swedavia så utgörs den största delen av farligt gods transporterna
av flygbränsle. Idag transporteras maximalt cirka 15 bilar med släp/dygn och
dag till och från flygplatsen med flygbränsle. Denna mängd flygbränsle kan komma att
öka i takt med att Göteborg Landvetter Airport utvecklas. På cirka 30 år bedömer man
att dagens flygtrafik kommer att dubbleras vilket då skulle innebära cirka 12 000 transporter
med flygbränsle per år.
In- och utflygningsriktningen till Göteborg Landvetter Airport går väster om planområdet.
Avståndet mellan den planerade bebyggelsen och in-/utflygningszonen utgörs av
säkerhetsavstånd på cirka 500 meter. Sannolikheten för olyckor med flygtrafik är störst
i samband med in- och utflygning från flygplatser. I en kvantitativ riskbedömning för
Arlanda framgår generellt att cirka 70 % av haverier med flygplan inträffar i samband
med start och landning. Sannolikheten för haveri är dock liten.
22(28)

Studier och fördjupningar av dessa riskkällor har sammanställts nedan. Där anges respektive
riskkälla tillsammans med potentiella konsekvensavstånd givet olycka inom
riskkällan.
De scenarier som identifierats i riskidentifieringen brukar generellt ge allvarliga följder
på omgivningen i händelse av en olycka. I detta fall bedömer dock WSP att höjdskillnaden
i terrängen mot riksväg 40 kommer att ha goda förutsättningar att kunna tillgodoräknas
som en skyddsåtgärd för vissa delar av programområdet.
Detaljplanen medger ingen byggnation inom 30 meter från Flygplatsvägen och väg 40.
För byggnader ska utrymningsmöjligheter finnas som vetter från Flygplatsvägen och
väg 40.
KONSEKVENSER
Avvägningar enligt miljöbalken
Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra
allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3.
Detaljplanen bedöms inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken
kapitel 5 överskrids.
Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKBförordningen
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas ”om
detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med
mark och vatten och andra resurser”.
För att översiktligt klarlägga hela Airport City-projektets miljöaspekter i ett tidigt skede
har en miljöbedömning gjorts under programarbetet. Den sammanvägda bedömningen
är, med nuvarande kunskap och sett till syftet med programmet, att ett genomförande av
dess intentioner är förenliga med en hållbar utveckling. I de olika utredningarna i planprogrammet
föreslås såväl åtgärder som fördjupade/detaljerade utredningar som under-
23(28)

lag för utformning av kommande detaljplaner och formulering av planbestämmelser
som så långt möjligt garanterar en minimering/eliminering av negativ påverkan på miljön.
Förutsatt att så sker bedöms miljöpåverkan kunna begränsas så att den ej blir betydande
Detaljplanen omfattar ett skogs- och mossområde väster om Flygplatsvägen som inte
har några höga naturvärden. Området planläggs för logistik, verksamheter och kontor
med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik.
Härryda kommun bedömer att ett genomförande av planen för Airport City del 3 inte
leder till någon betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs
därför inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna
i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter
enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs
därför inte. Samråd har skett med Länsstyrelsen 2013-02-25, som delar kommunens
bedömning.
Hälsa och säkerhet
Flygsäkerhet
Från flygsäkerhetssynpunkt kan byggnader, fordon och belysning innebära fysiska hinder
för luftfarten, skapa elektromagnetisk störning på luftfartsutrustning, förorsaka en
missledande ljusbild för luftfarten, etc. Planprogrammet för Airport City är anpassat
utifrån en flygsäkerhetsanalys som Swedavia Konsult tagit fram.
Belysningen skall riktas nedåt. Fasadbelysning skall utformas så att inga starka strålkastare
riktas uppåt. Andra aspekter som behöver beaktas i projekteringsskedet är bländningsrisk
från reflexer, utsläpp av rök, fågelförekomst, etc.
Utöver alla dessa aspekter tillkommer andra risker och konflikter för byggperioden som
inte finns i den permanenta lösningen och som inte ingår i analysen (kranar, sprängningar
av sten, dammbildning, etc.). Dessa risker kan dock anses som hanterbara under
en begränsad period.
För att skapa hinderfria områden för flygplans start och landning finns det kring Göteborg
Landvetter Airport upprättade hinderytor vilka begränsar den maximala höjden för
byggnader, träd och andra föremål. Innan byggnation påbörjas ska exploatörerna samråda
med Göteborg Landvetter Airport.
Hela planområdet ligger innanför hinderytornas gränser och är därför höjdbegränsat i
planen till +166 meter som högsta totalhöjd inom södra delen av området.
Trafikbuller
Området påverkas av buller främst från flygtrafiken men även av biltrafik från Flygplatsvägen
och riksväg 40.
Det finns inga fastslagna riktvärden för buller när det gäller verksamheter av den sorten
som omfattas av detaljplanen.
24(28)

Brandförsvar
Vägarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet för räddningsfordon. Brandvattenförsörjningen
löses genom sprinklersystem och vattentank inom området.
Miljömål
Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad
klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö.
Med områdets läge i närheten av flygplats, riksväg 40 anses verksamheterna vara lämplig
för det avsedda ändamålet.
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska,
ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat
och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen.
Organisatoriska frågor
Tidplan
Detaljplanen upprättas genom enkelt planförfarande. Samråd sker under november
2013. Granskning planeras under januari 2013 varefter kommunfullmäktige kan anta
detaljplanen tidigast i april 2014.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 15 år från det datum planen vunnit laga kraft.
Alla detaljplaner får en genomförandetid på mellan 5 och 15 år. Inom den tiden är det
tänkt att planen ska genomföras. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att
gälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på
ersättning för förlorad byggrätt.
Huvudmän
Kommunen är inte huvudman för allmän plats inom planområdet. Planens genomförande
vilar på följande ansvariga:
Fastighetsägare inom
planområdet
Härryda Energi AB/Swedavia
- vägar och gc-vägar och busshållplats
- vatten- och avloppsnät inom planområdet
- naturmark
- kvartersmark
- elförsörjning
Trafikverket har vägrätt för marken kring riksväg 40 och delar av Flygplatsvägen. Det
pågår diskussioner mellan Swedavia AB och Trafikverket om vem som ska vara väghållare
för Flygplatsvägen.
Kommunen har byggt ut gc-väg och vatten- och avloppsledningar med anslutningspunkt
fram till den planerade tillfälliga busshållplatsen vid trafikantserviceanläggningen. Fas-
25(28)

tighetsägaren står för skötsel och har huvudmannaskapet för all allmän platsmark inom
planen.
Markägare
Planområdet består av fastigheten del av Landvetter 3:178 som ägs Swedavia AB. Logistic
1 Landvetter AB, som är ett dotterbolag inom Swedavia koncernen, har tecknat
avtal om köp och fastighetsreglering för huvuddelen av planområdet. I söder angränsar
fastigheten Landvetter 3:286 som ägs av Härryda Terminalen AB. Härryda kommun
äger angränsande fastighet, Dansered 1:64, som ligger norr om riksväg 40. Övrigt angränsande
fastigheter ägs av Swedavia AB.
Fastighetskonsekvensbeskrivning
Nedan följer en beskrivning av konsekvenserna för de fastigheter som ligger innanför
detaljplaneområdet när det gäller fastighetsbildning, förändrad markanvändning samt
inlösen av allmänplatsmark.
Förändrad markanvändning
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
luftfartsändamål, till kvartersmark för industri-, lager- och logistikändamål.
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
luftfartsändamål, till kvartersmark för kontor och industriändamål.
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
luftfartsändamål, till allmän platsmark för lokalgata.
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
område för gatutrafikändamål, till kvartersmark för kontor och industriändamål.
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
område för gatutrafikändamål, till allmän platsmark för infartstrafik.
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
område för gatutrafikändamål, till allmän platsmark för infartstrafik.
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
kontorsändamål, till allmän platsmark för infartstrafik.
Del av Landvetter 3:178, får förändrad markanvändning från kvartersmark för
kontorsändamål, till allmän platsmark för lokalgata.
Fastighetsrättsliga frågor
Kvartersmarken kan avstyckas och bilda egna fastigheter. Fastighetsägaren ansöker om
lantmäteriförrättning.
Gemensamhetsanläggningar
Anslutningsgator på kvartersmark som nyttjas av mer än en fastighet ska inrättas som
gemensamhetsanläggningar. Andra anläggningar på kvartersmark som kan bli gemensamma
för flera fastigheter är VA-serviser, friytor inom storkvarter gemensamma garage-
och parkeringsplatser. Fastighetsägarna ansöker själva om inrättande av gemensamhetsanläggning
hos lantmäteriet.
Frågan om inrättande av gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning hos lantmäterimyndigheten.
Genom en sådan förrättning ges deltagande fastigheter ett andelstal som
26(28)

eglerar fastighetens andel i respektive anläggning samt andel i kostnaderna för utbyggnad
och förvaltning av anläggningen. Förvaltning av gemensamhetsanläggning sker
vanligtvis genom en samfällighetsförening.
Tekniska frågor
Vägar
Trafikverket har vägrätt för marken kring riksväg 40 och delar av Flygplatsvägen.
Swedavia står för samtliga kostnader som krävs för ombyggnad av Flygplatsvägen som
detaljplanen kräver. Fastighetsägaren ansvarar för att anlägga gator samt ansvarar för
framtida drift och underhåll inom kvartersmarken. Alternativt kan vägen inrättas som en
gemensamhetsanläggning där en samfällighetsförening bildas som står för framtida drift
och underhåll. Kommunen har byggt ut GC-vägen fram till den planerade busshållplatsen.
Planen möjliggör en utbyggnad av GC-vägen längre söderut i samband med den
kommande utbygganden av Airport City då GC-vägen kommer att knytas samman med
det framtida GC-nätet
Vatten och avlopp
Nätet är anslutet till det kommunala VA-nätet i en förbindelsepunkt i den norra delen av
planområdet. Nya ledningar och förbindelsepunkter anläggs för planens behov. Fastighetsägaren
ansvarar för utbyggnaden av övriga ledningar inom planområdet utöver den
utbyggda VA-ledningen fram till den framtida busshållplatsen. Förbrukning regleras
genom avtal med kommunen.
Dagvatten
Maximalt utloppsflöde av dagvatten från respektive fastighet och från hela området ska
begränsas till 2 l/s ha.
Dagvatten är förorenat ska passera oljeavskiljare innan det fördröjs i magasin och ska
passera genom svackdike och innan det leds vidare till Stora/Lilla Dammtjärn och vidare
mot Mölndalsån enligt dagvattenutredning, kap 3.8 utförd av Ramböll AB, daterad
2013-06-03 eller likvärdig lösning som godkänns av VA-verksamheten på Härryda
kommun.
Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnaden av dagvattenhanteringen som detaljplanen
kräver.
Elförsörjning
Härryda Energi AB och Swedavia svarar för elförsörjningen inom området.
Ekonomiska frågor
Exploatören bekostar utbyggnad av infrastruktur inom området samt alla tekniska utredningar
som krävs för planens genomförande.
27(28)

Lantmäterikostnader
Fastighetsägaren ansvarar för att fastighetsbildning sker samt bekostar lantmäteriförrättning.
Kommunens ekonomi
Kommunens kostnad för planläggning finansieras via en planavgift som tas ut i samband
med bygglovet. Kommunen har sedan tidigare bekostat delar av planprogrammet
för Airport City, utbyggnad av VA-ledningar samt GC-väg fram till den framtida busshållplatsen.
Anläggningsavgift för vatten och avlopp
Avgift utgår enligt den taxa som gäller den dag debitering sker.
Anslutningsavgift för el
För uppgift om kostnad för anslutning till elnätet hänvisas till Härryda Energi AB samt
Swedavia AB.
Mölnlycke i november 2013
SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD
Planenheten
André Berggren Michaela Kleman Karl Falck
Planarkitekt Planchef Mark- och exploateringsingenjör
28(28)