Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv

leveranser från tillverknings-och grossistföretag. Övriga leveranser baseras på annan
tillgänglig statistik, bl.a. SSB:s statistik för jordbruk, skogsbruk, fiske och akvakultur
och statistik från Bergvesen och Norges geologiska undersökningar av gruvdrift.
Dessutom används branschinformation t.ex. för timmertransporter och petroleumtransporter
och transporter till/från slakterier och mejerier. Vid framtagningen av
godsefterfrågematriserna för basår 2003 fanns ingen varuflödes-undersökning
tillgänglig varför leveransmönster mellan producenter och konsumenter huvudsakligen
baseras på matrisbalanseringar med hjälp av gravitationsmodeller. Med undantag för
statistiken över primärnäringarna är all ekonomisk statistik i kronor. Motsvarande
värden i ton beräknas med hjälp av omräkningsfaktorer.
Kostnadsfunktionernas struktur beskrivs i (TØI & Sitma, 2011). Kostnaderna beräknas
som en funktion av flera variabler, varav vissa variabler som t.ex. räntekostnader, är
gemensamma för alla transportmedel. Ett generellt problem är att några kostnadskomponenter
(t.ex. bränslepriser, räntor och valutakurser) fluktuerar på kort sikt,
beroende på marknadens villkor. I modellen strävar man efter att spegla de långsiktiga
kostnaderna snarare än de kortsiktiga. Detta innebär att man i verkligheten kan hitta
transportörer som har högre eller lägre kostnader än de kostnader som anges i modellen.
Vad det gäller nätverk bygger vägnätet på information från Vegdirektorates vegdatabank
(NVDB). Det finns för närvarande ingen automatisk metod att ta in uppdaterade
nätverk från NVDB. Vegdirektoratet genomför dock ett projekt där man försöker att få
till en sådan funktion genom att använda ArcGIS 10. Järnvägsnätet är mindre
komplicerat och det är lättare att hålla reda på vilka förändringar som bör ingå i
modellen. För sjötransporter finns både ett farledsnätverk och länkar som beskriver
färjelinjer mellan Norge och utlandet. Det senaste nationella farledsnätverket bygger på
Kystverkets farledsdatabas medan information om färjelinjer baseras på information
från färjerederiernas hemsidor. Taxor av vägtullar och inrikes färjor hämtas från
Vegdirektoratet och vägtullsorganisationerna (Bompengeselskapene). Det internationella
nätverket har inte uppdaterats på länge. Man har inte bestämt hur man bäst ska
hämta in data för dessa nätverk.
De viktigaste indataposterna för den allmänna jämviktsmodellen PINGO är uppgifterna
från SSB:s Nationalräkenskaper uppdelat per fylke. Därutöver används information om
handelsmönster från logistiskmodellens varugruppspecifika efterfrågematriser och
transportkostnader mellan zoner. Se Bilaga 1 för detaljer med avseende på insamlingen
av indata till den norska nationella godsmodellen.
Finns det specificerade krav på precision i modellresultat?
Ett betydande problem med hänsyn till valideringen av modellen är bristen på tillgänglig
statistik som inte redan använts i modellutvecklingsarbetet. Exempel på statistik som
används i valideringen av modellen är hamn- och järnvägsstatistik. Problemet är att
valideringen tar tid och att den pågående vidareutvecklingen av modellen kan leda till
förändringar i de modellerade transportmönstren som påverkar transportlösningar och
omlastningarna i de olika terminaler som redan har validerats.
Det finns alltså inga definierade precisionskrav. Kvalitetssäkringen sker kontinuerligt i
samband med tillämpningen av modellen på detaljerad geografisk nivå. Trots att
modellen inte är kalibrerad, har kvalitetskontroll och felsökning av modellen lett till att
modellresultaten för basåret i allt större grad överensstämmer med statistiken.
VTI notat 27-2011 19