Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv

2 Finland
2.1 Organisation av infrastrukturplanering och modellarbete
Varför används ett visst modellsystem och hur används det i planeringsprocessen?
I Finland har godsmodellen FRISBEE (Freight Transport Model in Europe and Russia).
utvecklats på uppdrag av Trafikministeriet med start år 2000. LT-Konsulter Ab (ingår
numera i WSP Finland) var initiativtagare för utvecklingsarbetet. FRISBEE-projektet
föregicks av det EU-finansierade utvecklingsprojektet STEMM vars databas utgjorde
grund för den nationella godstransportmodellen FRISBEE. 2
Målet var även att ta fram en modell där de olika modulerna kan utvecklas fristående
och utan att kostsamma och svårhanterbara godsflödesstudier behöver genomföras.
Modellen täcker Europa inkl. Ryssland på NUTS3-nivå. Den ursprungliga zonindelningen
bygger på NUTS3 indelningen i Skandinavien, Baltikum , Tyskland och Polen. I
Ryssland baseras zonindelningen på ett antal administrativa regioner (oblaster). En
dissagregering inom Finland (ca 80 zoner) har nyligen genomförts för att bättre fånga
upp logistiska knutpunkter och logistikcentra. Det totala antalet zoner uppgår till ca 250.
STAN-modellen utgör grunden för systemupplägget (nätverksbeskrivning, kostnadsfunktioner,
matrisutläggning, uträkning av nyckeltal etc.). De olika dataseten kan
hanterbaras oberoende av varandra i en modulär struktur.
I Finland är det ett klart uttalat mål att hålla modellsystemet överskådligt.
Finns det viktiga infrastrukturmässiga, legala eller policyrelaterade skäl till valet
av modellsystem?
Trafikministeriets syfte var att utveckla ett modellsystem som i första hand erbjuder
möjligheter till strategiska studier med fokus på internationella transporter. Nyligen har
även inrikes transporter inkluderats i modellen.
Till vilka ytterligare frågeställningar (vid sidan av planprocessen) används
modellsystemen?
Godstransportmodellen används inte systematiskt i en övergripande nationell systemplanering
utan mera “ad-hoc” till exempel i studier av effekter av prissättningsstrategier,
effekter av stora infrastrukturprojekt, strategier för att utveckla transportkorridorer i
Nordeuropa och Ryssland. Modellen har under de senaste tio åren utnyttjats bl.a. i
projekten som presenternas i Tabell 2.
2 I STEMM projektet medverkade i Finland VTT (Statens Tekniska Forskningscentral) och Matrex Ab.
Från Sverige deltog i STEMM projektet Temaplan och från Norge TØI och SINTEF.
12 VTI notat 27-2011