Motioner till moderaternas partistämma

Genom kunskap om våra rötter bygger vi identitet och kontinuitet. Kulturarvet
innehåller våra minnesnycklar. Kunskapen om det förflutna ger perspektiv
på vår egen tid och respekt för gångna och kommande generationers liv och
arbete. Denna kunskap skapar tolerans och förståelse för andras kulturarv.
Historieämnets ställning i undervisningen är central för denna process, men
också mötet med vår kulturhistoria genom kulturell gestaltning.
Samtidigt är det viktigt att eleverna tränas i kritisk granskning, även av kulturens
yttringar. Därför bör besök på museer och arkiv vara kostnadsfria till
och med gymnasieåldern. Alla elever måste få möjlighet att ta del av utställningar,
konst, musik, teater och dans under skoltiden. En permanent satsning
har målsättningen att göra kulturupplevelser till en naturlig och viktig del i
barns vardag och väcka unga människors intresse för eget skapande.
Skolsatsningen är ett led i strävan att föra in ett barnperspektiv i kulturskapandet,
som motvikt till trender av självbespegling, könsschabloner och underhållningsvåld
i medierna. Den kan också utjämna villkoren för elever från
språk- och studiesvaga hem.
Ansvaret för det uppväxande släktets inskolning i det intellektuella livet vilar
i och för sig i första hand på familjerna. Utgångspunkten är inte vad stat och
kommun kan tillhandahålla utan vilken bildningstradition den lilla världen
förmedlar till den yngre generationen.
Men därtill behövs en kollektiv insats för att kompensera för olikheter i utgångsläget.
Ett aktivt deltagande i den offentliga diskussionen om samhällets
organisering och värdebildning ska inte vara förbehållen de mest verbala och
välutbildade; medborgarskapet innebär en röst för alla. Det är grundbulten i
det liberala demokratibegreppet. Politiken på kulturens och bildningens område
syftar till jämlikhet vad gäller utgångsläget.
Kulturutbudet varierar kraftigt mellan kommunerna och även inom kommunerna.
Ofta är det just kulturutgifter som skärs ner när besparingar genomförs.
En satsning på landets skolor i form av ett statligt stöd till olika kulturella
aktiviteter för skolbarn är ett sätt att motverka den tendensen. En stödform
kan vara en statlig ”kultursekk” av norsk modell.
Grundläggande för den kulturella kompetensen hos unga människor är den
språkliga träning som ger alla individer en förmåga att tillgodogöra sig samhälleliga
budskap och mellanmänsklig kommunikation. All vetenskaplig
forskning visar att språkförståelse från spädbarnsåldern grundas på föräldrakontakt,
vilket innebär att kulturpolitiken i individhänseende inte kan ses
isolerad utan hänger ihop med familjepolitik och skolpolitik.
Det medför ett ansvar för den offentliga barnomsorgen att aktivt medverka
till kulturell träning av barnen och information till föräldrar om kulturupplevelsers
betydelse för barnens intellektuella och emotionella utveckling. Elever
Utskott 2:
Den framtidsinriktade kulturen
— 66 —
Partistämma 2007
Motioner