Motioner till moderaternas partistämma

dan, sommarrestauranten Ihrebaden och vandrarhemmet Lummelunda. För
ett par år sedan drabbades ett företag i vår grannkommun Vaxholm; det estniska
företaget Laval un partner med sitt skolbygge. Häromåret blockerades
HG-bygg i Linköping och några trävaruföretag i Smålandsstenar. I vintras det
kanske mest uppmärksammade, salladsbaren Wild’n Fresh i Göteborg. Exemplen
kan tyvärr göras ännu fler.
Dessa fall visar på en stark obalans mellan parterna på arbetsmarknaden i
fråga om möjligheten att tillgripa stridsåtgärder och dess effekter. Även om
fredspliktsreglerna i medbestämmandelagen till det yttre gäller lika för arbetsgivar-
respektive arbetstagarsidan så har de fackliga organisationerna i praktiken
ett övertag. Ett övertag som alltmer synligen missbrukas. Ett övertag som
alliansregeringen uppenbarligen inte har klart för sig och tror att man inte kan
göra något åt; eller än värre inte vill?
Rent historiskt så visar det sig att arbetsgivarsidan ytterst sällan utnyttjat sina
möjligheter att ta till stridsåtgärder. Skälen är antagligen att en lockout skadar
arbetsgivarens verksamhet mer än åtgärden skadar de anställda den riktar sig
mot.
Konkurrensen i en alltmer globaliserad ekonomi har ställt krav på ökad kompetens
hos de anställda och en ökad produktivitet. Detta har i sin tur tvingat
fram en organisation av verksamheten i företagen som är sårbar för stridsåtgärder
från även ett fåtal personer och som får verkningar också för andra
företag och för allmänheten.
Vad gäller i dag?
Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är garanterad i regeringsformen. Denna
rätt får endast inskränkas i lag eller avtal. En domstol kan således inte på
eget bevåg förbjuda eller begränsa stridsåtgärder.
Således kan man säga att det som inte är uttryckligen förbjudet i lag är ok tills
lagen det förbjuder. Därför kan till exempel Hotell- och restauranganställdas
förbund trakassera den 24-åriga företagaren Sofia Appelgren.
Det är därför som facket kan använda nästan maffialiknande metoder. ”We’ll
give You an offer You can’t resist…”
Regler om förbud mot stridsåtgärder, så kallade fredspliktsregler, finns framför
allt i medbestämmandelagen. Dessa regler ställer upp vissa krav för att en
stridsåtgärd skall vara tillåten. Bland annat gäller i kollektivavtalsrelationer att
stridsåtgärden inte får vidtas i vissa uppräknade syften.
Det i praktiken viktigaste av dessa förbud innebär att stridsåtgärder inte får
vidtas om syftet är att ändra i ett gällande kollektivavtal. Däremot är sympatiåtgärder
tillåtna under förutsättning att stridsåtgärden i den utlösande
Partistämma 2007
Motioner
— 25 —
Utskott 1:
Tillväxt och arbete åt fler