Motioner till moderaternas partistämma

på förbättringar. Framför allt handlar det om att delar av de uppställda målen
och befogenheterna för unionen bör strykas för att stärka subsidiaritetsprincipen.
För svensk del bör det vara prioriterat att minimera antalet politikområden
med delad befogenhet, och därmed utan klara spelregler. På de områden som
fördraget föreskriver delat kompetens bör medlemsländerna så långt som
möjligt istället ha exklusiv kompetens. Det gäller inte minst för arbetsmarknadspolitiken,
den sociala politiken och den ekonomiska politiken. Att EU:s
politik på dessa områden har stor potential att skada den svenska ekonomin
har vi sett exempel på i form av arbetstidsdirektivet.
Det är sedan tidigare Moderata Ungdomsförbundets uppfattning att det förslag
till konstitutionellt fördrag som har fallit i Frankrike och Nederländerna
för alltför långtgående i sina detaljregleringar. Moderata Ungdomsförbundet
anser även att maktdelningen är alltför otydlig, vilket möjliggör för EU att
besluta på områden där närhetsprincipen borde gälla.
Vad är en konstitution?
En konstitution har som uppgift att reglera villkor för offentlig maktutövning,
ställa upp ansvarsfördelning mellan offentliga organ och garantera
individens rätt mot godtycklig maktutövning från politiker. Andra kännetecken
som är vanliga för konstitutioner är att de har procedurregler som gör
att framtida ändringar är svåra att få till stånd samt att de har ett brett folkligt
stöd.
Vanligtvis talar man endast om konstitutioner i samband med statsbildningar.
EU är i dag ingen stat, men att det aktuella förslaget till EU-konstitution banar
väg för en framtida europeisk stat är uppenbart. En institution som omfattar
ett avgränsat geografiskt område och har en gemensam försvarsmakt,
utrikespolitik, flagga, nationalsång och nationaldag kan knappast kallas något
annat än just en stat. EU-konstitutionsförslaget innehåller skrivningar som
ser till att dessa kriterier kommer att uppfyllas av EU om eller när konstitutionen
träder i kraft.
Det hävdas ibland att ”EU-konstitutionen” är en felaktig beteckning på vad
som egentligen bör kallas för ett konstitutionellt fördrag. Vidare hävdas det
att ordet ”konstitutionellt” överdramatiserar fördraget och därför bör bortses
ifrån. Detta är dock ett förenklat synsätt. För det första finns det ingen tydlig
gräns mellan vad som utgör ett fördrag och vad som utgör en konstitution.
Vad som kvalificerar sig som konstitution måste bedömas utifrån innehållet.
För det andra är ”konstitutionen” ett uttryck som används av EU i officiella
dokument. Givet detta och givet de långtgående överstatliga befogenheter
som fördraget ger EU kan det knappast anses felaktigt att tala om en konstitution.
Utskott 6:
Sverige i Europa och världen
— 234 —
Partistämma 2007
Motioner