Motioner till moderaternas partistämma

lever under regimer präglade av idéer som frihet, rätt till liv och där demokratiska
principer existerar.
FN
Förenta Nationerna (FN) bildades ur Nationernas Förbund efter andra
världskriget. Initiativtagarna till organisationerna var segermakterna i andra
världskriget. FN kan ses som en institution där stater av intresse att skydda
den egna suveräniteten har ingått överenskommelser med varandra. FN är
inte överstatligt och har ingen beslutande makt över enskilda stater. Anledningen
till det är att staterna aldrig hade kommit överens om att ge upp sin
suveränitet.
Fundamentalt i FN:s stadgar är skydd mot yttre hot, strävan efter fred och
frihet samt skyddet för den statliga suveräniteten. Respekt för mänskliga rättigheter
nämns i artikel I men enligt texten måste överensstämmelse finnas
med vad som står i artikel II där den statliga suveräniteten är huvudpunkten.
I det som brukar kallas folkrätten finns även FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna, vilka beskriver individens grundläggande fri och rättigheter.
Suveräniteten vilken är inskriven i FN-stadgan ses vanligtvis som överordnad
de mänskliga rättigheterna.
Hård kritik har vid ett flertal tillfällen riktats mot FN. Detta eftersom organisationen
inte lyckats enas i frågor om sanktioner eller andra resolutioner.
Ofta uppstår denna stelhet i säkerhetsrådet då någon eller några av de ständiga
medlemmarna använder sin vetorätt. Att förfarandet i FN är naturligt
förklaras med ovanstående resonemang kring suveräna stater och dess ovilja
att lämna ifrån sig makt. Exakt hur folkrätten läses är en tolkningsfråga. Utfallet
blir ändå vanligtvis att de ständiga medlemmarna i säkerhetsrådet lägger
fram ett veto när en fråga om en intervention skall behandlas.
Humanitära interventioner
En tro på universella mänskliga rättigheter innebär att man måste se förbi
den statliga suveräniteten och anse att även etniska minoriteter och individer
skall skyddas från angrepp. De mänskliga rättigheterna har en större plats. I
vissa fall kan till och med interventioner i syfte att värna mänskliga rättigheter
göras utan stöd från FN:s säkerhetsråd. 10 Nicholas J. Wheeler argumenterar,
i Saving Strangers – Humanitarian Intervention in International Society, för
något han kallar solidarism och uppmanar samtidigt världsopinionen ta en
betydligt större hänsyn till mänskliga rättigheter. 11
Enligt Wheeler måste vissa villkor vara uppfyllda för att ett angrepp, av en
suverän stat vilken bryter mot mänskliga rättigheter, skall vara legitimt. För
det första måste det finnas ett humanitärt skäl till en intervention. Ett sådant
www.un.org
10 Nicholas J. Wheeler, Strangers – Humanitarian Intervention in International Society, sid 33
11 Ibid sid 310
Partistämma 2007
Motioner
— 217 —
Utskott 6:
Sverige i Europa och världen