02.11.2014 Views

Motioner till moderaternas partistämma

Motioner till moderaternas partistämma

Motioner till moderaternas partistämma

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Även interna förändringar av partikulturen måste <strong>till</strong>stånd!<br />

Den enskilde politikern har i dag (överlag)<br />

i) mycket lågt numerärt medborgerligt stöd genom de interna <strong>till</strong>sättningsprocesserna;<br />

ii) mycket lågt numerärt medborgerligt stöd genom andel väljare som aktivt<br />

kryssar.<br />

Mellan medborgare och stat står således partiväsendet och ej dess enskilda<br />

förtroendevalda som den i praktiken allena innehavaren av politiskt legitimitet.<br />

Undantaget utgörs av partiledarna och andra toppolitiker. Situationen ser<br />

även bättre ut i mindre valkretsar där moderaterna i realiteten endast har ett<br />

mandat och som således i praktiken fungerar som enmansvalkretsar.<br />

Trots att personvalets juridiska <strong>till</strong>kortakommanden som nämnts ovan, är<br />

det uppenbart att många problem även återfinns i den interna partikulturen.<br />

Givetvis bör moderaterna verkar för rent juridiska reformer av personvalet,<br />

vilket i huvudsak bör bestå i sänkandet av personvalsspärrarna för att underlätta<br />

för medborgares vilja att göra sig gällande. Men representationsproblemet<br />

genom de interna valprocesserna och sjunkande medlemsantal utgör ett<br />

minst lika stort problem. Det senare är dessutom mer påverkbart då det inte<br />

förutsätter en borglig riksdagsmajoritet med en enhetlig linje i frågan.<br />

Men att ändra den sjunkande medlemstrenden är lättare sagt än gjort, bland<br />

annat av skäl som diskuterats ovan gällande människors minskade benägenhet<br />

att identifiera sig med enskilda partier. Men i komparativa studier av<br />

olika politiska system kan konstateras att det ofta finns ett samband mellan<br />

ökat inslag av någon form av interndemokratiskt personval och partiväsendets<br />

medlemsvitalitet. Ett tydligt exempel i kontrast <strong>till</strong> Sverige är USA. De<br />

republikanska och demokratiska partiernas motsvarighet <strong>till</strong> vårt provval,<br />

”primary elections” har en medialt framskjuten roll i <strong>till</strong>sättningsprocessen av<br />

partirepresentanterna. Att republikanerna och demokraterna samtidigt lyckas<br />

upprätthålla höga medlemssiffror och deltagare i primärvalen är relativt självklart.<br />

Genom partimedlemskapet erbjuds en direkt möjlighet <strong>till</strong> inflytande<br />

i den interna <strong>till</strong>sättningsprocessen av partirepresentanter. Att vara medlem<br />

(eller ”registrerad partisympatisör”) får således en mycket mer rationell<br />

innebörd än i Sverige – den enskilde medlemmen kan öka sin möjlighet att<br />

påverka politiska processer.<br />

I motsats <strong>till</strong> detta är endast ett mycket litet fåtal utöver den aktiva partikärnan<br />

medveten om partiernas interna <strong>till</strong>sättningsprocesser här i Sverige. En<br />

viktig förklaring <strong>till</strong> detta ligger givetvis i att socialdemokratin inte <strong>till</strong>ämpar<br />

provval. Men i de partier, exempelvis moderaterna, där medlemmar har möjligheten<br />

<strong>till</strong> inflytande i <strong>till</strong>sättningsprocesserna på ett mer direkt sätt finns<br />

istället kulturellt betingade problem.<br />

Utskott 5:<br />

Så ska Sverige styras<br />

— 202 —<br />

Partistämma 2007<br />

<strong>Motioner</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!