Motioner till moderaternas partistämma

Mycket talar för att skillnaderna i byggkostnader inte är enbart strukturellt
betingade utan att de även beror på kvalitetsskillnader som är självvalda. I vissa
regioner byggs hus av högre kvalitet utan att det är nödvändigt av exempelvis
klimatskäl. I regioner med hög köpkraft efterfrågas större bostäder med
större fönster, dyrare kök, exklusivare material och dyrare konstruktionslösningar.
Utredningen föreslår att utjämningen fortsättningsvis ska basera sig på
delar av byggkostnaden som är strukturella. De strukturella kostnader som
ska utgöra underlaget är lönekostnaden för byggarbete samt klimatskillnader.
Ett kallt klimat medför merkostnader för exempelvis ökat behov av isolering
och större energiförbrukning. Det nya förslaget skulle innebära en minskad
omfördelning för byggkostnader, från 650 miljoner om året till 290 miljoner.
Anledningen till att kostnaderna för mark inte inkluderas i utjämningen är
att kommunerna ofta bygger på egen mark. Den analysen delas inte av Stockholms
stads stadsledningskontor, som anser att skillnader i markvärde bör beaktas.
Det kan knappast antas att kommunen äger all den mark den själv bebygger
och än mindre att egna marktillgångar påverkar kostnaden för inhyrda
lokaler. Även i de fall kommunen själv äger marken är alternativkostnaden
högre för att bygga på dyr mark. Att kostnader för lokalhyra inte är inkluderade
beror på att utredningen kopplar denna kostnad till den underliggande
byggkostnaden. Detta ska täckas av den investeringsvolym om 2 500 kronor
per invånare som byggkostnadsutjämningen räknar med.
Byggkostnader finns för såväl landsting som kommuner. Någon byggkostnadsmodell
för landstingen finns dock inte på grund av att landstingens
bygginvesteringar är betydligt mindre än kommunernas. Utredningen gör
bedömningen att en byggkostnadsutjämning mellan landstingen skulle bli
så liten att det inte är lönt att komplicera utjämningssystemet för den sakens
skull. Samtidigt öppnar utredningen för en utvidgad kostnadsutjämning med
en delmodell som samlar flera mindre strukturella faktorer som var för sig är
av mindre betydelse. Det skulle kunna handla om exempelvis landstingens
byggkostnader och uppvärmningskostnader. Utredningen återkommer till
denna fråga i sitt slutbetänkande.
Delmodellen för hälso- och sjukvård
Delmodellen för hälso- och sjukvård innehåller tre komponenter: skillnader
i faktisk sjuklighet för vissa vårdtunga sjukdomar, skillnader i demografi och
socioekonomiska faktorer, och merkostnader till följd av gles bebyggelsestruktur
och litet befolkningsunderlag. Kostnaderna skattas utifrån underlag
från region Skåne år 2000. Utredningen föreslår att delmodellen uppdateras
utifrån siffror från år 2004. Västernorrland är det landsting som skulle få det
största tillägget per capita till följd av uppdateringen.
Utskott 5:
Så ska Sverige styras
— 196 —
Partistämma 2007
Motioner