Motioner till moderaternas partistämma

kompetens, arbetslivserfarenhet, kostnadsnivån på orten, flyttkostnader och
konkurrerande delar och arbetsmarknaden.
För att inkludera de strukturella lönepåverkande faktorerna i utjämningssystemet
föreslås två nya delmodeller, en för strukturella löneskillnader mellan
kommunerna och en för strukturella löneskillnader mellan landstingen.
För kommunerna beräknas de strukturella löneskillnaderna utifrån följande
variabler:
• medellönen för kommunanställda i angränsande kommuner
• köpeskillingen på småhus
• förvärvsgraden i kommunen
Kommunernas beräknade standardkostand för löner baseras på kommunens
fem största verksamhetsområden. Stockholms stadsledningskontor, liksom
den politiska ledningen, skulle föredra en beräkningsmodell som tar hänsyn
till kostnaden för all obligatorisk kommunal verksamhet. För landstingen
beräknas löneskillnaderna enbart utifrån en variabel: lönerna i den privata
sektorn i länet. För både kommuner och landsting föreslår utredningen att
det faktiska löneläget i en kommun eller ett landsting ska utgöra ett tak för
kompensationen.
Detta för att ingen ska kompenseras för utgifter som inte finns. Som utredaren
själv konstaterar är detta dock ett avsteg från de principer som tillämpas i
kostnadsutjämningens övriga delmodeller. Ett annat problem med det föreslagna
lönetaket är att det straffar kommuner som håller nere lönekostnaderna.
Generellt sett är skillnaden mellan landstingens lönekostnader liten.
Bara fem av 21 landsting har en lönenivå som avviker med mer än 1,5 procent
från rikssnittet, och inte mer än tre avviker med mer än två procent. Samtidigt
är löneskillnaderna relativt stora mellan de högst och de lägst betalande, vilket
innebär att ett fåtal landsting är i stort behov av en lönekostnadskomponent i
kostnadsutjämningen. Utjämningen föreslås finansieras av samtliga kommuner
respektive landsting med samma belopp per invånare. Totalt skulle delmodellen
för kommunerna årligen omfördela omkring 1,2 miljarder kronor
och delmodellen för landstingen omkring 360 miljoner kronor.
Reviderad byggkostnadsutjämning
Byggkostnaderna är en av de faktorer som ingår i kostnadsutjämningen för
kommuner. För närvarande baserar sig utjämningen på skillnaden i faktiska
byggkostnader per kvadratmeter, exklusive markkostnader, för så kallade
gruppbyggda småhus. Den relativa kostnaden för småhus förutsätts motsvara
den relativa kostnaden för att producera kommunala byggnader. Från och
med år 2005 har underlaget varit kostnaden för att uppföra småhus under
perioden 2001/2002.
Partistämma 2007
Motioner
— 195 —
Utskott 5:
Så ska Sverige styras