Motioner till moderaternas partistämma

ade beror på att utredningen kopplar denna kostnad till den underliggande
byggkostnaden. Detta ska täckas av den investeringsvolym om 2 500 kronor
per invånare som byggkostnadsutjämningen räknar med.
Byggkostnader finns för såväl landsting som kommuner. Någon byggkostnadsmodell
för landstingen finns dock inte på grund av att landstingens
bygginvesteringar är betydligt mindre än kommunernas. Utredningen gör
bedömningen att en byggkostnadsutjämning mellan landstingen skulle bli
så liten att det inte är lönt att komplicera utjämningssystemet för den sakens
skull. Samtidigt öppnar utredningen för en utvidgad kostnadsutjämning med
en delmodell som samlar flera mindre strukturella faktorer som var för sig är
av mindre betydelse. Det skulle kunna handla om exempelvis landstingens
byggkostnader och uppvärmningskostnader. Utredningen återkommer till
denna fråga i sitt slutbetänkande.
Delmodellen för hälso- och sjukvård
Delmodellen för hälso- och sjukvård innehåller tre komponenter: skillnader
i faktisk sjuklighet för vissa vårdtunga sjukdomar, skillnader i demografi och
socioekonomiska faktorer, och merkostnader till följd av gles bebyggelsestruktur
och litet befolkningsunderlag. Kostnaderna skattas utifrån underlag
från region Skåne år 2000. Utredningen föreslår att delmodellen uppdateras
utifrån siffror från år 2004. Västernorrland är det landsting som skulle få det
största tillägget per capita till följd av uppdateringen.
Löpande uppföljningar
Ett av utredningens direktiv har varit att föreslå en lämplig organisation för
permanent uppföljning av utjämningssystemet. Tidigare översyner har ägt
rum samlat med flera års mellanrum av parlamentariska utredningar. Sverige
har sedan 1966 haft skatteutjämning mellan kommuner och landsting. 1966
års system gällde fram till 1993, även om systemet modifierades några gånger
under den tidsperioden. 1993 års skatteutjämningssystem avlöstes av ett nytt
system 1996. 1996 års system gällde, med vissa justeringar, fram till dess att
2005 års system infördes. De relativt långa perioderna mellan översynerna
har resulterat i plötsliga och stora omfördelningar mellan kommunerna när
uppdateringar väl har implementerats.
Kommunernas förutsättningar har kraftigt förändrats från ett år till ett annat,
vilket har nödvändiggjort omfattande införanderegler för att successivt fasa in
förändringarna. En löpande uppföljning kan vara ett sätt att uppdatera systemet
oftare och i mindre steg.
Utjämningsorganisationen föreslås få i uppdrag:
• Att löpande följa upp och utvärdera systemet och säkerställa tillgången på
data.
Utskott 5:
Så ska Sverige styras
— 190 —
Partistämma 2007
Motioner