Motioner till moderaternas partistämma

sektorn i länet. För både kommuner och landsting föreslår utredningen att
det faktiska löneläget i en kommun eller ett landsting ska utgöra ett tak för
kompensationen.
Detta för att ingen ska kompenseras för utgifter som inte finns. Som utredaren
själv konstaterar är detta dock ett avsteg från de principer som tillämpas i
kostnadsutjämningens övriga delmodeller. Ett annat problem med det föreslagna
lönetaket är att det straffar kommuner som håller nere lönekostnaderna.
Generellt sett är skillnaden mellan landstingens lönekostnader liten.
Bara fem av 21 landsting har en lönenivå som avviker med mer än 1,5 procent
från rikssnittet, och inte mer än tre avviker med mer än två procent. Samtidigt
är löneskillnaderna relativt stora mellan de högst och de lägst betalande, vilket
innebär att ett fåtal landsting är i stort behov av en lönekostnadskomponent i
kostnadsutjämningen. Utjämningen föreslås finansieras av samtliga kommuner
respektive landsting med samma belopp per invånare. Totalt skulle delmodellen
för kommunerna årligen omfördela omkring 1,2 miljarder kronor
och delmodellen för landstingen omkring 360 miljoner kronor.
Reviderad byggkostnadsutjämning
Byggkostnaderna är en av de faktorer som ingår i kostnadsutjämningen för
kommuner. För närvarande baserar sig utjämningen på skillnaden i faktiska
byggkostnader per kvadratmeter, exklusive markkostnader, för så kallade
gruppbyggda småhus. Den relativa kostnaden för småhus förutsätts motsvara
den relativa kostnaden för att producera kommunala byggnader. Från och
med år 2005 har underlaget varit kostnaden för att uppföra småhus under
perioden 2001/2002.
Mycket talar för att skillnaderna i byggkostnader inte är enbart strukturellt
betingade utan att de även beror på kvalitetsskillnader som är självvalda. I vissa
regioner byggs hus av högre kvalitet utan att det är nödvändigt av exempelvis
klimatskäl. I regioner med hög köpkraft efterfrågas större bostäder med
större fönster, dyrare kök, exklusivare material och dyrare konstruktionslösningar.
Utredningen föreslår att utjämningen fortsättningsvis ska basera sig på
delar av byggkostnaden som är strukturella. De strukturella kostnader som
ska utgöra underlaget är lönekostnaden för byggarbete samt klimatskillnader.
Ett kallt klimat medför merkostnader för exempelvis ökat behov av isolering
och större energiförbrukning. Det nya förslaget skulle innebära en minskad
omfördelning för byggkostnader, från 650 miljoner om året till 290 miljoner.
Anledningen till att kostnaderna för mark inte inkluderas i utjämningen är
att kommunerna ofta bygger på egen mark. Den analysen delas inte av Stockholms
stads stadsledningskontor, som anser att skillnader i markvärde bör beaktas.
Det kan knappast antas att kommunen äger all den mark den själv bebygger
och än mindre att egna marktillgångar påverkar kostnaden för inhyrda
lokaler. Även i de fall kommunen själv äger marken är alternativkostnaden
högre för att bygga på dyr mark. Att kostnader för lokalhyra inte är inklude-
Partistämma 2007
Motioner
— 189 —
Utskott 5:
Så ska Sverige styras