Motioner till moderaternas partistämma

Den nya tekniken bygger på att energi kan frigöras i en fusionsreaktor genom
att vätekärnor från isotoperna tungt väte och extratungt väte förenas till
en heliumkärna. Denna reaktion frigör så mycket energi att ett gram atomer
motsvarar 10 000 liter olja.
Väteisotoperna som är bränslet kan utvinnas ur vatten och därmed blir knappast
en bristvara i framtiden.
Miljö- och säkerhetsproblemen i samband med fusionstekniken kommer att
vara mer lätthanterliga än i dagens kärnkraftverk. Det återstår hanteringen av
det extratunga vätet, som är radioaktivt. Reaktorns väggmaterial blir också
radioaktivt med dagens teknik. I övrigt lämnar fusionsreaktorn inget radioaktivt
avfall. Än i dag krävs det mycket energi för att få mycket höga temperaturer
för att få igång fusionsreaktioner. Mycket forskning återstår därför innan
reaktorerna blir funktionella och lönsamma.
Projektet Iter
Beslutet att bygga den internationella reaktorn för fusionsforskning är redan
taget och under 2007 påbörjas bygget i franska Cadarache. Vid projektet Iter
ska framtidens energikälla, fusionskraften, utvecklas och prövas på allvar.
Hälften av världens befolkning är representerade i projektet och den svenska
fusionsforskningen som ingår i Europeiska Unionens Iter-grupp leds av James
Drake. Det finns en forskningsgrupp även på Chalmers Tekniska Högskola
som arbetar intensivt med fusionstekniken.
Fjärde generationens reaktorer
En ny generation reaktorer utan behov av anrikning och utan yttre upparbetning
kan man förvänta sig. Energiproduktionen i dessa som ännu är på
försöksstadiet sker med hjälp av en sluten bränslecykel i vilken plutonium
återcyklas och klyvs. Övriga långlivade restprodukter i avfallet förstörs antingen
på samma sätt med återinjektion, eller genom acceleratorproducerat
neutronbombardemang. Målsättningen att reaktorerna ska kunna börja byggas
om cirka 25 år.
Forskning och utveckling av fjärde generationens reaktorer måste av denna
anledning accelerera och här borde Sverige ta aktiv del. Framtida civil kärnenergi
måste och kan utvecklas utan risk för spridning av klyvbart material för
vapenändamål.
Trots att forskning pågår sedan lång tid tillbaka och trots stora framsteg som
redan gjorts bedömer forskarna att tekniken inte får praktisk betydelse förrän
långt in på mitten av 2000-talet.
Det behövs mer resurser till forskningen för den nya generationens kärnkraft,
fusionskraften, för att den snabbare än om femtio år blir kommersiellt tillgängligt
och som kommer att få stor betydelse för miljön.
Partistämma 2007
Motioner
— 149 —
Utskott 4:
Utbildning med hög kvalitet