Krusbär eller måbär - Vem bryr sig? Lillhärad, 2004 - Skogsstyrelsen

Introduktion
Inledning
Följande projekt har som ambition att levandegöra ett stycke kulturhistoria utifrån ett antal gamla
fotografier tagna på torpare i Lillhärads socken kring sekelskiftet år 1900. Tonvikten har lagts på de
kulturväxter som förekommer i anslutning till bebyggelsen och med fotografierna som
utgångspunkt har jämförelser gjorts mellan dåtid och nutid.
Bakgrund
Inventeringsprojektet Skog & Historia bedrevs i Västmanlands län under delar av åren 2001-2002.
Projektet gick ut på att inventera kulturhistoriska lämningar i skogsmark och utfördes av
arbetssökande inom Västerås kommun. Dessa inventerade i socknarna Lillhärad, Haraker,
Romfartuna, Sevalla och Skultuna. Under senare delen av 2003 ägnades tid till att kvalitetsgranska
de registrerade lämningarna som inventerats fram inom projektet. Under granskningsarbetet dök
flera frågor upp kring lämningarnas faktiska bredd på innehåll, utöver de rent fysiska. En
fördjupning kring några av frågorna skulle förutom det antikvariska värdet eventuellt även kunna
bidra till att göra lämningarna mer intressanta i allmänhetens ögon.
En av frågorna gällde torpens ålder: hur skulle man kunna fornminnesklassa dessa utan
förberedande studier av de historiska kartorna? Detta var något som det aldrig fanns tid och pengar
för att göra medan projektet pågick. För att kunna registrera torplämningar som fasta fornlämningar
krävs enligt Riksantikvarieämbetets gällande praxis att stället ska ha tillkommit 1799 eller tidigare.
En annan fråga gällde växtligheten kring torpen. Deltagarna i Skog & Historia skulle förutom att
beskriva lämningarna även anteckna vårdträd och de olika kulturväxter de kände igen vid de
övergivna torp- och gårdsmiljöerna som de kartlade och registrerade. Den vanligaste och mest
förekommande växten var förstås syren. Förutom prydnadsbuskar hade man även noterat bärbuskar
så som krusbär och vinbär, men vilka senare, i de flesta fall, visade sig vara måbär. Här var bristen
på botaniska kunskaper ledsam eftersom vi insåg att dessa växter var precis lika viktiga för torpets
helhetsbild som de döda lämningar vi registrerade i form utav grundmurar efter bostäder och uthus.
Var det någon idé att redogöra för växter vars namn vi inte var helt säkra på?
En biolog som klart kunde ange namnet på växtens familj och släkt, liksom om den skulle räknas
till nyttoväxterna eller prydnadsväxterna och vad den eventuellt hade använts till kändes som mer
än önskvärt. Hur var trädgårdarna disponerade och är det korrekt att tala om trädgårdar i vår tids
bemärkelse? Vilka växter tycks särskilt livskraftiga? Kan man se någon skillnad i förekomst av
kulturväxter beroende på om torpet övergivits tidigt eller sent? Finns hamlade träd i anslutning till
torpen? Vad kan man göra för att bevara en eventuell artrikedom? Ja dessa var några av de frågor
som sattes upp som önskvärda att få besvarade.
Intresset för och insikten om växternas betydelse som levande rester från en förgången tid har inte
bara väckts i Västmanland utan snarare i de flesta län som bedriver Skog & Historia-projekt. Dessa
växtinventeringar har var och en sitt eget syfte och är inte lika strama i sitt upplägg som Skog &
Historia-projekten.
Ytterligare en fråga dök upp under senare delen av Skog & Historia-projekttiden. Det var att
intervjua lokalbefolkningen om de kände till några lokala smånamn. Namn på ängar, hagar, skogar,
6