Krusbär eller måbär - Vem bryr sig? Lillhärad, 2004 - Skogsstyrelsen

Hur går man vidare?
Att på något sätt åskådliggöra några av torpen i undervisningssyfte och för allmänheten är önskvärt.
Förslag på hur detta kan genomföras är att man på exempelvis turistbyrån får kvittera ut kartor och
Eva Timms foton, för att man i fält själv med hjälp av dessa ska kunna se vad som finns kvar idag.
Någon form av uppmärkning av platsen där Eva Timm stått och fotograferat kan underlätta detta.
Torp som är lämpliga för torpvandringar är Närtorpet, Vitmossen, Björnmyran, Rönningstorp och
Smedstorp. Ytterligare skogliga lämningar i torpens närmiljöer, såsom tjärdalar, kolbottnar med
mera, kan ingå i en sådan vandring. Röjning på och omkring flera av torpen är en förutsättning för
ovan nämnda torpvandringar och för att kunna bevara dessa miljöer i sin helhet för framtiden.
Trots försök kunde endast ett av äppelträden sortbestämmas. Det är äppelträdet på äldre delen av
Vitmossen som visade sig vara av sorten Trogsta. Flera av äppelträden på de andra torpen bar rikligt
med frukt, men kunde inte bestämmas eftersom dessa träd alltför länge varit utan skötsel i form av
beskärning och gödsling. En del av dem har tyvärr redan slutat bära frukt. För att bestämning av
dessa träd ska bli möjlig krävs att det röjs runt träden så de inte har konkurrens från andra träd, samt
att träden beskärs av någon kunnig person så att ljus och luft kommer in i kronan. Detta är åtgärder
som inte görs endast under ett år, utan måste följas upp under flera år framöver, innan man
eventuellt kan se något resultat.
En inventering av vårväxter för att komplettera årets inventering i Lillhärad, så den sträcker sig över
hela växtsäsongen, är önskvärt. En tidig vårinventering skulle kanske förutom vårväxter även visa
på lågväxande kulturväxter och lämningar som senare på säsongen döljs av kraftig vegetation. En
förhoppning inför framtiden är även att gå vidare med bestämning av krusbärssorter och de olika
nypon- och rossorterna.
En utveckling av projektet skulle kunna vara att utöka antalet torpställen för att utröna om vissa
växter kan indikera torpbebyggelse. Kan man kanske rent av säga något om torpets ålder och hur
länge det har varit övergivet? För att kunna verifiera detta är studier av historiska kartor även i detta
fall nödvändigt. Valet av torpen är förstås beroende av att de inte är belägna i planterad granskog.
Prydnadsbuskar som syren, spirea och snöbär förökar sig med rotskott och breder ut sig när skötseln
upphör. Kan man kanske med ledning av hur fort utbredningen sker få en uppfattning om hur länge
de varit utan tukt?
Följder av växtinventeringen
Redan nu märks effekter av denna studie genom att vissa av fruktsorterna är intressanta för Vallby
friluftsmuseum, som har en viss odling av gamla lokala fruktsorter. Detta är fallet med
plommonträdet på Rönningstorp, om det visar sig att det verkligen är Mälarplommon, samt
äppelträdet Trogsta på Vitmossen.
Tre av de funna prydnadsväxterna, aklejan vid Svarvartorp, höstastern vid Vitmossen och
trädgårdsstormhatten vid Liljanstorp, är av intresse för POM och perennuppropet som bedrivs i
deras regi. Dessa växter har dokumenterats och registrerats i POM:s perennregister. Ett framtida
mål är att dessa växter ska bevaras och kanske kunna visas för allmänheten, varför även dessa
kommer att flyttas till Vallby friluftsmuseum.
Eventuella narcisser, om det påträffas några sådana vid en tidig vårinventering, skulle kunna vara av
intresse för POM:s narcissupprop? Kan humleplantan på Vitmossen vara intressant för Julita
herrgård, där odling av gamla humleplantor bedrivs?
50