KrusbÃ¤r eller mÃ¥bÃ¤r - Vem bryr sig? LillhÃ¤rad, 2004 - Skogsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

Slutsatser Genomgången av de historiska kartorna har visat att av de tio torp, eller snarare lämningarna efter dessa, som studerats, är åtminstone sex stycken klara fornlämningar som är etablerade före år 1754. Dessa är Vitmossen och soldattorpet på Nedervi ägor och samtliga torp på Slagårda ägor. Skästatorpen, Björnmyran med en eventuell etablering redan före 1688 och Hjulsätra med dess ålderdomliga karaktär på bebyggelsen, har tyvärr ännu inte kunnat beläggas före år 1800 i kartmaterialet. Lämningar med modernt utseende utesluter inte ett tidigare och äldre bebyggelseläge där tydliga rester efter en husgrund saknas, så som vid Vitmossen. Studien belyser problematiken kring fornlämningsbegreppet där 1799 satts som övre gräns för att kunna betrakta torplämningar som fasta fornlämningar. Därmed är forskning om och kring historiska kartor och andra källor helt nödvändigt för att fastställa äldsta belägg. Värdet av Eva Timms fotografier kan inte nog betonas. Utan dessa hade detta projekt inte fått samma omfattning. Med hjälp av bilderna kunde vi med säkerhet identifiera flertalet av torpen. Framför allt vid torpet Vitmossen stod det snart helt klart att det rörde sig om äldre bebyggelse på annan plats än de grunder som finns där idag. Upplevelsevärdet av en bild förstärks genom närvaron av människorna i den. Lägger vi dessutom till personernas namn och historia ökar detta värde ytterligare. Att slutligen kunna jämföra fotografierna med hur det ser ut idag, i verkligheten, gör upplevelsen total. Men trots all information som bilderna ger oss har de tyvärr visat sig odugliga som ett redskap för att se vilka växter som finns kvar idag. Fotot visar bara ett utsnitt av torpets helhet och vad som fanns utanför bilden kan vi idag bara gissa oss till med hjälp av de växter vi hittar. Inventeringen har resulterat i att kulturväxterna på varje torp kartlagts. För samtliga torp gäller att buskar som syren, spirea och snöbär verkar vara de stora vinnarna. Inte många perenner har påträffats. Detta kan bero antingen på att man inte hade trädgårdar på samma sätt som vi har idag med rabatter dignande av blommande växter. Ett litet undantag utgör Smedstorp, där man på fotot har solrosor framför huset. Eller kan det vara så att perennerna tynar bort när skötseln försvinner och skogen tränger sig på? Tendenser i inventeringsmaterialet visar på att krusbär förekommer framför allt på de äldre torpen medan de på de yngre torpen ersatts av vinbär. Några av torplämningarna uppvisar skador efter dagens moderna jord- och skogsbruk. Inte bara lämningarna utan även kulturväxternas miljö påverkas negativt av plöjning i olika former och granskogens kvävande täthet. Detta faktum gör att vi kommer tillbaka till problematiken kring fornlämningsbegreppet. Via Staffan Nyström på Riksantikvarieämbetet har mer fakta om platserna och deras namn framkommit. Tyvärr var tiden alltför knapp för att studiet av dessa skulle komma med i denna rapport. I händelse av fortsatt projekt kommer detta att vidare studeras och presenteras i kompletterande rapport. 49
Hur går man vidare? Att på något sätt åskådliggöra några av torpen i undervisningssyfte och för allmänheten är önskvärt. Förslag på hur detta kan genomföras är att man på exempelvis turistbyrån får kvittera ut kartor och Eva Timms foton, för att man i fält själv med hjälp av dessa ska kunna se vad som finns kvar idag. Någon form av uppmärkning av platsen där Eva Timm stått och fotograferat kan underlätta detta. Torp som är lämpliga för torpvandringar är Närtorpet, Vitmossen, Björnmyran, Rönningstorp och Smedstorp. Ytterligare skogliga lämningar i torpens närmiljöer, såsom tjärdalar, kolbottnar med mera, kan ingå i en sådan vandring. Röjning på och omkring flera av torpen är en förutsättning för ovan nämnda torpvandringar och för att kunna bevara dessa miljöer i sin helhet för framtiden. Trots försök kunde endast ett av äppelträden sortbestämmas. Det är äppelträdet på äldre delen av Vitmossen som visade sig vara av sorten Trogsta. Flera av äppelträden på de andra torpen bar rikligt med frukt, men kunde inte bestämmas eftersom dessa träd alltför länge varit utan skötsel i form av beskärning och gödsling. En del av dem har tyvärr redan slutat bära frukt. För att bestämning av dessa träd ska bli möjlig krävs att det röjs runt träden så de inte har konkurrens från andra träd, samt att träden beskärs av någon kunnig person så att ljus och luft kommer in i kronan. Detta är åtgärder som inte görs endast under ett år, utan måste följas upp under flera år framöver, innan man eventuellt kan se något resultat. En inventering av vårväxter för att komplettera årets inventering i Lillhärad, så den sträcker sig över hela växtsäsongen, är önskvärt. En tidig vårinventering skulle kanske förutom vårväxter även visa på lågväxande kulturväxter och lämningar som senare på säsongen döljs av kraftig vegetation. En förhoppning inför framtiden är även att gå vidare med bestämning av krusbärssorter och de olika nypon- och rossorterna. En utveckling av projektet skulle kunna vara att utöka antalet torpställen för att utröna om vissa växter kan indikera torpbebyggelse. Kan man kanske rent av säga något om torpets ålder och hur länge det har varit övergivet? För att kunna verifiera detta är studier av historiska kartor även i detta fall nödvändigt. Valet av torpen är förstås beroende av att de inte är belägna i planterad granskog. Prydnadsbuskar som syren, spirea och snöbär förökar sig med rotskott och breder ut sig när skötseln upphör. Kan man kanske med ledning av hur fort utbredningen sker få en uppfattning om hur länge de varit utan tukt? Följder av växtinventeringen Redan nu märks effekter av denna studie genom att vissa av fruktsorterna är intressanta för Vallby friluftsmuseum, som har en viss odling av gamla lokala fruktsorter. Detta är fallet med plommonträdet på Rönningstorp, om det visar sig att det verkligen är Mälarplommon, samt äppelträdet Trogsta på Vitmossen. Tre av de funna prydnadsväxterna, aklejan vid Svarvartorp, höstastern vid Vitmossen och trädgårdsstormhatten vid Liljanstorp, är av intresse för POM och perennuppropet som bedrivs i deras regi. Dessa växter har dokumenterats och registrerats i POM:s perennregister. Ett framtida mål är att dessa växter ska bevaras och kanske kunna visas för allmänheten, varför även dessa kommer att flyttas till Vallby friluftsmuseum. Eventuella narcisser, om det påträffas några sådana vid en tidig vårinventering, skulle kunna vara av intresse för POM:s narcissupprop? Kan humleplantan på Vitmossen vara intressant för Julita herrgård, där odling av gamla humleplantor bedrivs? 50
Page 1 and 2: Västmanlands läns museum Kulturmi
Page 3 and 4: Utgivning och distribution: Västma
Page 5 and 6: Figur 1. Lillhärads socken i Väst
Page 7 and 8: Introduktion Inledning Följande pr
Page 9 and 10: Syfte och målsättning De förvän
Page 11 and 12: Resultat och diskussion Upplägg Vi
Page 13 and 14: Figur 4: För teckenförklaring se
Page 15 and 16: Figur 5 och 6 Närtorpet: Pärontr
Page 17 and 18: Vitmossen Vid tiden för Eva Timms
Page 21 and 22: Figur 11, 12 och 13 Björnmyran: In
Page 23 and 24: Hjulsätra/Djursätra Den krumma gu
Page 27 and 28: Figur 19 och 20 Kolartorp: Till hö
Page 29 and 30: Rönningstorp På bilden ser vi tor
Page 33 and 34: Figur 25 och 26, Smedstorp boningsh
Page 37 and 38: Figur 30 och 31, Svarvartorp: Bakom
Page 39 and 40: Gräsmyran På bilden syns Dr Jakob
Page 43 and 44: Hallon, Rubus idaeus, har påträff
Page 45 and 46: Akleja, Aquilegia vulgaris, kallas
Page 47 and 48: Några slingerväxter återfinns bl
Page 49: Kirskål, Aegopodium podagraria, be
Page 53 and 54: Bilaga 2: Tabell 1: Torpens föreko
Page 55 and 56: Växter Hjulsätra Rosaceae Päron
Page 57: Förkortningar LM= Lantmäteriet, V

KrusbÃ¤r eller mÃ¥bÃ¤r - Vem bryr sig? LillhÃ¤rad, 2004 - Skogsstyrelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?