Krusbär eller måbär - Vem bryr sig? Lillhärad, 2004 - Skogsstyrelsen
Krusbär eller måbär - Vem bryr sig? Lillhärad, 2004 - Skogsstyrelsen
Krusbär eller måbär - Vem bryr sig? Lillhärad, 2004 - Skogsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vårdträd<br />
Träd som planterats i anslutning till huset och som tilldelades övernaturlig, beskyddande verkan<br />
benämns vårdträd. Ett träd står ofta framför huset för att beskydda dess invånare <strong>eller</strong> också har<br />
man planterat ett träd på vardera sidan om grinden (Carlberg, 1988). Ett vanligt vårdträd är ask,<br />
Fraxinus excelsior, som har otaliga sägner förknippade med <strong>sig</strong>. Vid världsträdet Yggdrasils tre<br />
rötter fanns källan där nornorna spann och klippte av människornas livstrådar. Yggdrasil uppges<br />
dock vara evigt grön och flera författare påpekar att 'askr' också kan tolkas som idegran (Taxus<br />
baccata). Ask används om spjut vars skaft ska ha tillverkats av ask (Carlberg, 1988). Den förste<br />
mannen hette Ask och ska ha skapats av ett askträd. Fösta kvinnan, Embla ska på samma sätt ha sitt<br />
ursprung i alm, Ulmus glabra (Carlberg, 1988). I äldre tider då nöden stod för dörren efter<br />
missväxt, användes vilda växter för att dryga ut det lilla mjöl man hade. Innebarken av alm ansågs<br />
ge det bästa barkbrödet, vanligast var dock att man använde tallens innebark (Holmberg et al,<br />
1999). Förr skördades löv till ett omtyckt kreatursfoder och det hårda, sega och lätta virket<br />
användes till redskap och som möbelvirke (Lindman, 1974, band 7). Som vårdträd ansågs almen<br />
kunna skydda mot onda makter (Carlberg, 1988). Ett annat vårdträd är lönnen, Acer platanoides,<br />
som är väldigt vanlig i Bergslagen och har odlats åtminstone sedan 1700-talet. Löven användes till<br />
kreatursfoder och virket till slöjd och finare snickeriarbeten, som musikinstrument och intarsia<br />
(Carlberg, 1988). Barken har använts som gult och rött färgmedel. Stammens saft är under<br />
savstigningen på våren mycket riklig och kan liksom den nordamerikanska sockerlönnen inkokas<br />
till socker (Lindman, 1974, band 6). Arten odlas ofta för sina vackra höstfärgers skull.<br />
Figur 43: Träjon, Dryopteris filix-mas. Figur 44: Ask, Fraxinus excelsior. Figur 45: Lönn, Acer<br />
platanoides.<br />
En annan växt som inte är ett träd och som förvisso växer vild i Sverige är träjon, Dryopteris filixmas.<br />
Den förekommer så ofta vid gamla husgrunder att man kan börja fundera på om den inte<br />
avsiktligt hamnat där, då den ansågs ge skydd mot häxor och onda makter (Olsson, 1982). Träjon<br />
användes förr mot inälvsmask, en mycket diskutabel kur, eftersom man idag vet att den är<br />
cancerframkallande och mycket giftig (Carlberg, 1988).<br />
Prydnadsväxter<br />
En prydnadsväxt som syns på långt håll när man kommer genom skogen är den tåliga brandliljan,<br />
Lilium bulbiferum, som även kallas brandgul lilja och kejsarkrona. Det senare namnet används idag<br />
endast på arten Fritillaria imperialis. Benämningen getarsel förekommer också, kanske på grund av<br />
den inte helt angenäma lukten (Carlberg, 1988). Brandlilja har odlats som prydnadsväxt sedan<br />
1500-talet och var mycket spridd även bland fattigt folk (Danielson, 1998).<br />
43